Dir. 1992:67

Tilläggsdirektiv till utredningen (S 1989:01) om service, stöd och vård till psykiskt störda

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-05-21

1. Mitt förslag

2. Hemställan

3. Beslut

Dir. 1992:67

Beslut vid regeringssammanträde 1992-05-21

Statsrådet Könberg anför.

1. Mitt förslag

Jag föreslår att psykiatriutredningen inte skall begränsas av direktiven

(dir.1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

utredningsförslagens inriktning såvitt de avser finansiering av

eventuella utgiftsökningar eller inkomstminskningar. I uppdraget till

psykiatriutredningen skall vidare inte längre ingå att i särskild

ordning kartlägga och analysera psykiskt störda barns och ungdomars

situation. Kommittén skall dock i sina överväganden beakta

organisatoriska och finansiella förutsätt ningar för vård och stöd till psykiskt sjuka barn och ungdomar.

1.1 Direktiv till kommittéer om finansiering av förslag

Den 16 februari 1984 beslutade regeringen om allmänna tilläggsdirektiv

till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utrednings förslagens inriktning (dir.1984:5). Direktiven innebär i korthet att

förslagen skall kunna genomdrivas med oförändrade eller minskade

resurser. Kraven gäller oavsett om förslagen avser staten, kommunerna

eller socialförsäkringssektorn.

Den förutvarande regeringen beslutade den 11 maj 1989 att en särskild

utredare skulle utreda frågor om service, stöd och vård till psykiskt

störda (dir.1989:22). Utredningen förändrades till en parlamentarisk

kommitté genom tilläggsdirektiv den 15 november 1990 (dir.1990:71). I

direktiven betonas särskilt att analysen och förslagen skall omfatta

såväl psykiskt störda barns och ungdomars som vuxnas situation. För

utredningen, som har antagit namnet psykiatriutredningen, gäller de

allmänna tilläggsdirektiven.

1.2 Utskottsbetänkande samt riksdagsskrivelse om direktiven

I betänkandet 1989/90:Sou13 Vissa frågor rörande äldre och handikappade

uttalar socialutskottet att det är helt nödvändigt att handikappområdet

kan tillföras sådana resurser att nödvändiga åtgärder på området kan

komma till stånd. Enligt utskottets mening förutsätter detta att

utredningar inom handikappområdet inte begränsas av direktiven om

finansiering av förslag. Riksdagen beslöt att som sin mening ge

regeringen tillkänna vad utskottet anfört i denna del (rskr.

1989/90:61).

Socialutskottet anför vidare i sitt betänkande 1991/92:SoU15 Socialpoli tik -inriktning och anslag, att handikappområdet - där såväl fysiskt som

psykiskt handikappade ingår - måste tillföras sådana resurser att nöd vändiga åtgärder på området kan komma till stånd. Detta förutsätter, som

utskottet tidigare anfört, att utredningar på handikappområdet inte

begränsas av regeringens s.k. nolldirektiv.

1.3 Uppdraget

Av direktiven till psykiatriutredningen framgår att utredningsuppdraget

består av frågor som i flera och viktiga avseenden har en klar

anknytning till handikappområdet.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som förekommit vid den

ovannämnda riksdagsbehandlingen av frågan om resurser på handikappom rådet anser jag att direktiven till psykiatriutredningen bör

kompletteras.

Jag föreslår att psykiatriutredningen inte skall begränsas av direktiven

(dir.1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

utredningsförslagens inriktning, såvitt de avser finansiering av

eventuella utgiftsökningar eller inkomstminskningar.

Om utredningen finner att den finansiering inom utredningens område

eller näraliggande områden som står till buds inte är den mest lämpliga

skall det således stå den fritt att föreslå annan finansiering. I den

mån utredningen inte anser sig kunna lämna sådana förslag bör den

särskilt redovisa motiven för sitt ställningstagande. Avsikten är alltså

att psykiatriutredningens möjligheter att lägga fram angelägna förslag

inte skall begränsas av de direktiv som styr utredningarnas arbete.

Med hänsyn till regeringens strama finanspolitik kan reformer endast

genomföras i begränsad omfattning under de kommande åren. Alla förslag

till utgiftsökningar bör därför prövas noggrant.

Jag vill därför i detta sammanhang framhålla att utredningen skall lämna

förslag med väl genomarbetade kostnadsberäkningar och att hänsyn skall

tas till samtluiga kostnader för olika intressenter (staten, kommunerna,

socialförsäkringssektorn, företagen och enskilda).

Psykiatriutredningen bör, från angelägenhetssynpunkt, göra

prioriteringar mellan de förslag utredningen lägger fram. I de fall

utredningen bedömer det möjligt, bör den redovisa hur ett eventuellt

successivt genomförande av förslagen kan ske.

Utredningen bör vidare, när så är möjligt, utarbeta alternativa förslag

till åtgärder och därvid bedöma hur förslagen uppfyller uttalade behov

och uppställda mål i förhållande till de resurser som krävs.

Psykiatriutredningen har anmält att den av resursskäl inte kan genomföra

den del av uppdraget som avser psykiskt störda barn och ungdomar.

Jag föreslår att uppdraget till utredningen ändras så att det inte skall

omfatta att särskilt kartlägga och analysera psykiskt störda barns och

ungdomars situation. Utredningen skall dock i sina öveväganden beakta

organisatoriska och finansiella förutsättningar för vård och stöd till

psykiskt sjuka barn och ungdomar.

2. Hemställan

Jag hemställer att regeringen ändrar psykiatriutredningens uppdrag i

enlighet med vad jag har anfört.

3. Beslut

3. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Socialdepartementet)