Dir. 1992:7

Begränsning av statens engagemang i Statens provningsanstalt och Statens maskinprovningar

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Verksamheten inom SP

Verksamheten inom SMP

Riktlinjer för utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1992:7

Beslut vid regeringssammanträde 1992--02--06.

Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda möjligheterna och

formerna för en begränsning av statens engagemang inom prov nings- och mätteknik samt anslutande verksamheter inom Statens

provningsanstalt (SP) och Statens maskinprovningar (SMP). Utredaren

skall som underlag för utredningen redovisa den teknologiska

infrastrukturen i EFTA- och EG-länderna inom teknisk utvärdering,

provning, mätteknik och kvalitetssäkring samt analysera Sveriges behov

av dessa tjänster.

Uppdraget bör redovisas senast den 15 augusti 1992.

Bakgrund

I Sverige har det varit vanligt att den provning och kontroll som staten

anser nödvändig för säkerhet till liv, hälsa och egendom utförs av

myndigheter eller enskilda organ på statens vägnar. En organisatorisk

ram för sådan provning och kontroll finns sedan 1970-talet i

riksprovplatssystemet, som innebär att det för särskilda kontrollom råden kan utses ett organ, riksprovplats, som har monopol på att på

uppdrag av staten utföra provning inom detta område. Nuvarande

bestämmelser om riksprovplatser finns i lagen (1989:164) om obligatorisk

kontroll genom teknisk provning och om mätning.

Sedan mitten av 1980-talet har de svenska systemen för provning och

kontroll varit föremål för flera utredningar med syfte att anpassa våra

egna system till de som växer fram i Europa. Inom EG finns sedan 1989 en

sammanhängande policy för provning och certifiering (''The global

approach to conformity assessment'', se prop. 1989/90:88, s. 122 f).

Denna policy syftar till att uppnå ömsesidigt godtagande av provningar

och certifieringar inom såväl det frivilliga som det obligatoriska

området. Enligt EG:s principer bör systemet vara öppet för alla

kompetenta organ, både offentliga och enskilda. En grundläggande regel

är vidare att det skall vara tillräckligt att kontrollera en produkt i

ett land för att vinna tillträde till hela EG-marknaden. En viktig

utgångspunkt för EG-kommissionen var också att skapa ett kontrollsystem

som bidrar till att främja kvalitetstänkandet i industrin.

Inom EG görs särskilda insatser för att stärka medlemsländernas

kompetens inom teknisk utvärdering, provning, mätteknik och

kvalitetssäkring. Sålunda är ''Community Bureau of Reference Programme

in Applied Metrology and Chemical Analysis'' i det närmaste slutfört. I

slutskedet medverkade också Sverige. För närvarande genomförs inom

tredje ramprogrammet ''Research and Development Programme in the Field

of Measurement and Testing''. EG har också påbörjat en inventering av

tillgängliga resurser inom området. Avsikten är att kunna identifiera

var ytterligare resurser måste byggas upp hos medlemsländerna för att en

tillräckligt hög nivå inom området skall kunna säkerställas.

I det europeiska arbetet med att harmonisera tekniska regler har

standarder fått en central roll. En stor del av standarderna avser

metoder för provning och kontroll. Planerna inom standardiseringsorganen

visar på en tilltagande aktivitet inom området. Detta föranleds inte

bara av EG:s direktiv utan även av allmänhetens krav och industrins

önskemål. Möjligheten att påverka finns i kommittéer och arbetsgrupper,

och där är tillgången till svensk expertis viktig. För att kunna påverka

utvecklingen måste dessutom i många fall insatser göras i ett

kunskapsbyggande samarbete (''prenormative research'') som föregår

standardiseringen. EG har flera organ och program för sådana

aktiviteter. En avgörande förutsättning för detta deltagande och för en

nära förestående standardrevidering är den forskning och utveckling

(FoU) och den erfarenhet som byggts upp inom teknisk utvärdering,

provning och mätteknik.

En departementspromemoria (Ds 1991:86) om införande av EES-rätt inom

området provning och kontroll är nu föremål för remissbehandling.

Promemorian redovisar gemensamma lösningar på vissa sektorsövergripande

frågor. Detta gäller framför allt införande av den infrastruktur av

anmälda organ för bedömning av den överensstämmelse som EG-systemet

förutsätter samt allmänna bestämmelser om EG-märkning. Samtidigt

föreslås att det svenska riksprovplatssystemet som skiljer sig på

väsentliga punkter från det system som nu är under framväxt i Europa

successivt skall avvecklas. Genom lagen (1989:164) om kontroll genom

teknisk provning m.m. har Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC)

givits uppgiften att som nationellt ackrediteringsorgan för

laboratorier, certifieringsorgan och kontrollorgan sköta insyn och

tillsyn av dessa organ utifrån tillämpliga europastandarder.

Den beskrivna europeiska utvecklingen mot öppna system och möjlighet för

alla kompetenta organ att agera på marknaden stämmer väl överens med

regeringens ambition att förvandla tidigare statliga monopolsektorer

till konkurrensutsatta verksamheter. Regeringen har nyligen beslutat att

tillsätta en utredning om avmonopolisering av bilprovningen (dir.

1992:2). I proposititionen (1991/92:69) om privatisering av statligt

ägda företag, m.m. finns statliga bolag inom provning och certifiering

förtecknade för att dessa skall kunna bli föremål för försäljning. Detta

gäller SEMKO AB, AB Svensk Anläggningsprovning och AB Svensk

Bilprovning.

Regeringen har därmed anledning att ompröva sitt engagemang i Statens

provningsanstalt (SP) och Statens maskinprovningar (SMP) och då framför

allt i de delar av myndigheterna som arbetar på en konkurrensutsatt

marknad.

I samband med ett EES-avtal och ett EG-medlemskap ställs dock särskilda

krav, dels när det gäller en tillräckligt hög nivå och mognadsgrad på

den teknologiska infrastruktur som behövs för provning och certifiering,

och dels möjligheterna att föra fram och få gehör för svenska krav vid

utarbetandet av olika dokument inom EG bl.a. direktiv och standarder.

Verksamheten inom SP

Statens provningsanstalt är landets centrala institution för teknisk

utvärdering, provning och mätteknik samt därmed förenad rådgivning,

forskning och utveckling. SP utför undersökningar, provningar och

tekniska utvärderingar av material, konstruktioner, system och därmed

förenad verksamhet. SP fullgör uppgifter som riksprovplats och

riksmätplats. Riksprovplatsverksamheten omfattar tjugo kontrollområden

och utgör ca 9% av verksamheten. SP bedriver teknisk-vetenskaplig

forskning inom sitt verksamhetsområde och lämnar experthjälp och råd

till myndigheter och utredningar samt i nationellt och internationellt

standardiseringsarbete. Totalt omfattar SP:s verksamhet ca 515 personer

(ca 470 personår).

Verksamheten finansieras av intäkter från uppdragsverksamhet åt

näringsliv och förvaltning, forskningsrådsmedel för forsknings- och

utvecklingsprojekt och anslag över statsbudgeten. SP omsatte under

verksamhetsåret 1990/91 233 miljoner kronor.

Verksamheten inom SMP

Statens maskinprovningar har till uppgift att åt allmänheten prova

maskiner, fordon och redskap inom entreprenadmaskinverksamheten,

jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen och för vården av grönytor.

Provning av entreprenadmaskiner utgör huvuddelen av omsättningen som

budgetåret 1990/91 var 31 miljoner kronor. Antalet anställda är 73

personer. SMP är riksprovplats för tre kontrollområden och utför annan

obligatorisk kontroll enligt lagen om kontroll genom teknisk provning

och om mätning inom sitt verksamhetsområde. SMP utför också

uppdragsprovning på begäran av företag, myndigheter eller enskilda samt

lämnar råd och upplysningar inom sitt verksamhetsområde.

Verksamheten finansieras av uppdragsintäkter samt anslag över

statsbudgeten.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört bör en särskild utredare tillkallas

med uppgift att utreda vilka möjligheter och former som finns

för att begränsa statens engagemang i SP och SMP inom provnings- och

mätteknik samt anknytande verksamheter.

Riktlinjer för utredningsuppdraget

Utredaren bör ha följande uppgifter:

-- På en övergripande nivå kartlägga och analysera statens och andra

aktörers roller och strategier inom områdena teknisk utvärdering,

provning och kontroll och därmed sammanhängande FoU-stöd i ett antal

EFTA- och EG-länder. I detta sammanhang bör redovisas vilka resurser

länderna har för att genomföra marknadskontrollen av olika tekniska

produkter.

-- Beskriva den svenska situationen och resurserna i huvuddrag inom

provning och kontroll.

-- Analysera den nationella efterfrågan av tjänster inom teknisk

utvärdering, provnings- och mätteknik samt kvalitetssäkring med särskild

inriktning på de områden där SP och SMP är verksamma. I sitt arbete bör

utredaren beakta de små och medelstora företagens särskilda behov vad

avser tillgång till opartisk provningskompetens, service, enkla regler

osv.

-- Kartlägga och analysera omfattningen och fördelningen mellan olika

teknikområden av det statliga stödet till FoU med anknytning

till teknisk utvärdering, provnings- och mätteknik samt

kvalitetssäkring. I detta sammanhang bör även redovisas om

FoU-verksamheter inom SP och SMP kan samordnas med andra

forskningsinstitutioner.

-- Mot bakgrund av behovet av ökat näringslivsengagemang och begränsning

av det statliga engagemanget föreslå lämpliga organisatoriska lösningar

och huvudmannaskap/ägande för de verksamheter som bedrivs inom SP och

SMP och därvid lämna förslag om privatisering och belysa konsekvenserna

därav.

I sitt arbete bör utredaren eftersträva en bred samverkan med berörda

myndigheter och organisationer samt näringslivet.

Utredaren bör beakta det utredningsarbete om konkurrensutsatt

affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna som på regeringens

uppdrag genomförs av riksrevisionsverket.

För utredaren gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer

och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning samt

direktiven (dir. 1988:43) angående beaktande av EG-aspekten.

Uppdraget bör redovisas senast den 15 augusti 1992.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för Jordbruksdepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Näringsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéeförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att utreda begränsning av statens engagemang i

de verksamheter av karaktären mätning, provning, kontroll, utvärdering

m.m. som bedrivs vid SP och SMP,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Näringsdepartementet)