Bidrag till ideella organisationer

1992-06-25 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1992:81, Bidrag till ideella organisationer

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Bidrag till ideella organisationer

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-06-25

Brister i uppföljning och utvärdering

Sektorisering

Bidragsbe roende

Behovet av utredning

Beslut

Dir. 1992:81

Beslut vid regeringssammanträde 1992-06-25

Chefen för Civildepartementet, statsrådet Davidson, anför.

1 Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att se över

och lämna förslag till de principer som bör gälla för statens bidrag

till ideella organisationer.

2 Bakrund

Den verksamhet som bedrivs i folkrörelser och andra ideella

organisationer är betydelsefull för det svenska samhälle t. Människor

sluter sig samman i föreningar för att lösa gemensamma frågor och odla

sina intressen. För många människor erbjuder för eningslivet en

meningsfull fritid, där de är delaktiga i en större social gemenskap.

Barn och ungdomar lär sig demokratiska arbetsfo rmer. För dem utgör

deltagandet i föreningslivet en god grund för att utvecklas till fria

och självständiga individer. Föreningslive t har vidare en viktig roll i

arbetet för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Människors större själv ständighet och ökade kunskaper samt vidgade

intresse att ta ett personligt ansvar i olika frågor ökar

föreningslivets betydelse och ställer krav på dess förnyelse. Samtidigt

är föreningslivet i hög grad beroende av bidrag från den offentliga

sektorn, vilket minskar dess självständighet.

3 Statligt stöd till föreningslivet

Staten och kommunerna stöder föreningslivets verksamhet såväl med

ekonomiska bidrag som med att upplåta lokaler och tillhandahålla

materiel. Det statliga stödet finns upptaget under flera huvudtitlar i

statsbudgeten. Exempel är stöd till idrott, ungdom, handikappade,

humanitära ändamål och fria trossamfund.

Det statliga stödet till föreningslivet har på regeringens uppdrag

kartlagts av Statskontoret. Uppdraget har redovisats i rapporten (stkt

1991:6) Statligt föreningsstöd -- en kartläggning. Enligt rapporten

uppgick statens totala stöd till föreningslivet under budg etåret

1989/90 till ca 7,5 miljarder kronor. Av denna summa utgör 3,5 miljarder

humanitärt stöd via hjälporganisatio nerna och lönebidragsanställningar.

Riksdagen har beslutat (prop. 1987/88:150 bil. 1, FiU30, rskr. 394) att

den statliga verksamheten i mindre utsträckning skall styras genom

detaljreglering av resurstilldelning, arbetsformer och inre

organisation. I stället skall styrningen ske genom mål, ekonomisk aramar

och krav på resultat.

4 Problem

Brister i uppföljning och utvärdering

Statskontoret pekar i sin rapport på stora brister i statens uppföljning

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

och utvärdering av bidragsgivningen. Det finns s ällan tillräckligt

underlag för att avgöra om man når upp till de mål för bidragsgivningen

som regeringen och riksdagen har formuler at. Överblick saknas också

över den samlade bidragsgivningen till föreningslivet. Det finns därför

en risk för att det är andra fakt orer än de aktuella behoven som styr

bidragsgivningen.

Sektorisering

De statliga bidragen till föreningslivet utformas utifrån de behov som

råder inom olika samhällssektorer. Bidragens syfte är dels at t

upprätthålla en viss organisationsstruk tur av frivilliga och ideella

insatser, dels att utgöra ett direkt stöd till verksamheten inom en

sektor. Dessutom förekommer uppdra gsstöd som närmast kan liknas vid köp

av tjänster av föreningslivet.

Regler och former för bidrag varierar mellan olika samhällssektorer och

några enhetliga principer vad gäller statens bidragsgivning till

föreningslivet är i dag svåra att urskilja. Det saknas således ett

konsekvent förhållningssätt vad gäller bidragens omfattning, inriktning

och administration.

Bidragsbe roende

I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 14, s. 20) påpekas

att många föreningar har utvecklat ett i många avseenden alltför stort

bidragsberoende. Det ekonomiska beroendet förstärks av att

föreningslivets möjligheter att självt finansiera sin verksamhet i regel

är små.

Vid sidan av frivilliga insatser och statsbidrag finansierar

folkrörelserna sin verksamhet t.ex. genom inkomster från lotterier. Den

pågående parlamentariska lotteriutredningen (C 1991:01) har bl.a. till

uppgift att lägga fram förslag som positivt kan påverka folkrörelsernas

möjligheter att öka sina intäkter från spel och lotterier. Utredningens

kall lämna sitt slutbetänkande under år 1992.

Behovet av utredning

Det anförda ger vid handen att det finns behov av att se över den

nuvarande bidragsgivningen i syfte att åstadkomma enhetliga princi per

för statens stöd till föreningslivet. En utredare bör därför tillkallas

för att se över och lämna förslag till de principer som bör gälla för

statens bidrag till folkrörel ser och andra ideella organisationer.

5 Uppdraget

Utredarens övergripande uppgift bör vara att överväga möjligheterna att

skapa ett mer enhetligt och konsekvent förhållningssätt från statens

sida i fråga om bidragsgivningen till föreningslivet.

Ett viktigt mål är att bidragsgivningen bör förenklas och att

tyngdpunkten mer läggs på uppföljning och utvärdering. De nya

principerna för statens bidragsgivning bör därför vara anpassade till

den nya mål- och resultatorienterade budgetprocessen, bidragen skall

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

kunna omprövas årligen. En analys bör därför göras av syftena med olika

bidrag och möjligheterna att följa upp resultaten.

Utredaren bör vidare ta fram olika metoder för lämpliga resultatmått när

det gäller föreningsdriven verksamhet. Med utgångspunkt här ifrån bör

utredaren överväga i vad mån det är möjligt att åstadkomma enhetliga

principer för en utvärdering av bidragsgivningen. Av stor vikt är därvid

att utrymme ges för anpassning av bidragen till olika samhällssektorer.

Ett annat mål är att åstadkomma en större grad av självfinansiering av

verksamheten och att öka föreningslivets självständighet. Utredaren bör

därför stu dera och lämna förslag till hur föreningslivets självständiga

ställning kan förstärkas genom en ökad självfinansiering av verksamhet

en. För detta ändamål bör föreningslivets ekonomiska villkor i stort

kartläggas. Därvid bör föreningslivets ekonomiska situation i den mån

den påverkas av skatter och avgifter också beaktas. Utredaren bör också

lämna förslag på hur statens bidragsg ivning, i samband med en

förbättrad situation för självfinansering och ökad tillgång till

spelmarknaden, kan minskas. Flera olika ni våer i besparingar bör

redovisas.

Det samhällsekonomiska läget innebär att det i allt större utsträckning

kommer att ställas stora krav på hushållning med den offentl iga

sektorns resurser. Detta kräver ökad produktivitet och effektivitet samt

att existerande utgiftsprogram och samhällsorganisation en omprövas. I

många fall kan föreningsdriven verksamhet, med dess stora inslag av

frivilliga och ideella krafter, vara ett effektivt alternativ och ett

viktigt komplement till det offentliga huvudmannaskapet. Vid

utformningen av principerna för statsbidragen bör utredaren beakta

möjligheten att stimulera de frivilliga organisationernas ansvarstagande

inom olika områden.

6 Arbetets bedrivande

Utredaren bör i sitt arbete samråda med pågående utredningar som kan ha

betydelse för översynen av bidragen till föreningar och andr a ideella

organisationer, exempelvis Lotteriutredningen (C 1991:01). I fråga om

ansvaret för uppföljningen av bidragen och dess administration i övrigt

bör utredaren ta del av det som anförts i folkrörelseutredningens

betänkande (SOU 1988:39) Mål och resultat -- nya principer för det

statliga stödet till föreningslivet .

Utredaren skall beakta innehållet i regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning (dir. 1984:5) och EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir.

1988:43) samt om regionalpolitiska e ffekter (dir. 1992:50).

Utredaren skall redovisa de delar av uppdraget som innebär budgetmässiga

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

konsekvenser senast den 15 oktober 1992.

Utredarens arbete skall vara avslutat senast den 1 juli 1993.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Civildepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över och lämna

förslag till de principer som bör gälla för utformningen av statens

bidrag till folkrörelser och andr a ideella organisationer,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Civildepartementet)