Dir. 1992:85

Nytt resurstilldelningssystem för universitet och högskolor

Innehåll

Mitt förslag

Uppdraget

Ramar för kommitténs arbete

Hemställan

Beslut

Dir. 1992:85

Beslut vid regeringssammanträde 1992-08-20.

Chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Unckel, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att dels utveckla det nya

resurstilldelningssystem för universitet och högskolor som föreslagits i

prop. 1992/93:1 om universitet och högskolor - frihet för kvalitet, dels

följa införandet av detta.

Arbetet bör inledas omgående och tills vidare bedrivas under

förutsättning av riksdagens godkännande av vad som i propositionen

föreslagits i denna del.

Uppdraget

De riktlinjer för ett nytt resurstilldelningssystem som regeringen nu

underställt riksdagen för godkännande omfattar såvitt avser den

grundläggande högskoleutbildningen följande huvuddrag

1. Inför varje treårsperiod bör för varje univer?sitet och högskola

utformas ett utbildningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa

målen för grundutbildningen, dels krav på åtgärder för att säkra

kvaliteten.

De kvantitativa målen i utbildningsuppdraget bör uttryckas i

prestationstermer i form av ett visst antal helårsprestationer,

eventuellt i kombination med antal examinerade.

Utformningen av nästkommande treårsuppdrag bör göras beroende av

utfallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur många

helårsprestationer som uppnåtts och hur många examina som avlagts.

2. Huvuddelen av resurserna tilldelas varje universitet och högskola med

en per capitatilldelning upp till det antal helårsprestationer eller

examina som anges i utbildningsuppdraget.

3. En del av anslaget skall fördelas på grundval av i förväg fastställda

och kända kvalitetsindikatorer.

4. Studenternas val av utbildning och högskola skall påverka

resurstilldelningen genom att det till varje student knyts ett belopp

som tilldelas det universitet eller den högskola som studenten valt.

Såvitt gäller forskning och forskarutbildning innebär propositionen att

resurser skall tilldelas de universitet och högskolor som har fast

organisation för forskning och forskarutbildning inom ramen för ett

samlat anslag, fakultetsanslag. Detta skall redovisas på anslagsposter,

motsvarande de fakulteter m.m. som skall finnas.

En mer utförlig beskrivning av riktlinjerna samt bakgrund återfinns i

bilaga.

Kommittén skall med utgångspunkt i de i propositionen angivna

riktlinjerna utforma förslag till hur dessa närmare skall tillämpas.

Därvid skall kommittén särskilt beakta följande:

1. Utbildningsuppdragens utformning.

Tekniken för den prestationsrelaterade resurstilldelningen bör

fastställas. Därvid bör bl.a. beaktas det tidsmässiga sambandet mellan

budget år och periodisering av statens ersättning för fullgjort uppdrag

och hur universitetens och högskolornas behov av medel i förskott skall

tillgodoses.

Relationen mellan begreppen helårsprestation och utnyttjade

årsstudieplatser bör diskuteras.

De s.k. småämnenas ställning bör belysas.

2. Utformningen av systemen för säkring av kvaliteten och valet av

kvalitetsindikatorer.

I denna del bör utvärderingssekretariatet medverka.

3. Utformningen av den studentanknutna "rörliga" resursen.

4. Analys av hur resurstilldelningen till forskning och

forskarutbildning till någon del skall kunna relateras till

prestationsmått.

I fråga om anslagsstrukturen bör ånyo aktualiseras en mer gemensam an?

slagsform för den grundläggande högre utbildningen och forskningen.

De omfattande förändringar av systemet för tilldelning av resurser för

universitet och högskolor som föreslås av regeringen kommer att kräva

väsentliga insatser för introduktion genom utbildning och information.

Till sin huvuddel måste självfallet detta ske genom universitetens och

högskolornas egen försorg. Vissa insatser torde dock behöva initieras

och stödjas på nationell nivå. Särskilt gäller det de inslag i reformen

som skall utvecklas efterhand inom ramen för detta uppdrag. Av det

skälet bör uppdraget även omfatta initiativ till erforderliga

introduktionsinsatser på nationell nivå. Denna del av uppdraget bör

genomföras i samarbete med Verket för högskoleservice.

Det nya resurstilldelningssystemet skall införas stegvis, med beaktande

av de efterhand vunna erfarenheterna. Det ankommer på kommittén att noga

följa genomförandet och att vid behov föreslå justeringar.

Ramar för kommitténs arbete

För kommitténs arbete gäller kommittédirektiven (dir. 1984:5 samt dir

1992:50) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

utredningsförslagens inriktning respektive redovisning av

regionalpolitiska konsekvenser.

Kommittén skall samråda med Arbetsgruppen (U 1992:E) för jämställdhet i

högre utbildning och forskning.

För den första fasen i kommitténs arbete - att utforma ett nytt

resurstilldelningssystem - gäller att kommittén skall redovisa sina

förslag så att de tidsmässigt anpassas till regeringskansliets

budgetarbete inför budgetperiden 1993/94 - 1995/96.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar utbildningsministern

att tillkalla en kommitté - omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

- med högst nio ledamöter med uppdrag att utforma ett nytt

resurstilldelningssystem för universitet och högskolor samt att delta i

införandet av det nya systemet,

att utse en av ledamöterna till ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

BILAGA

I proposition 1992/93:1 om universitet och högskolor - frihet för

kvalitet föreslås långtgående förändringar i nuvarande regelverk för

universitet och högskolor. Den grundläggande ambitionen bakom förslaget

är att skapa frihet för dessa att besluta om innehåll i och

institutionella ramar för verksamheten. Detta innebär att statsmakterna

överger den direkta styrning av landets institutioner för högre

utbildning och forskning som tillämpats under lång tid och överlämnar

ansvaret för mycket stora resurser och för utvecklingen av en väsentlig

del av infrastrukturen i landet till universiteten och högskolorna.

I departementspromemorian (Ds 1992:1) Fria universitet och högskolor

anfördes att en ordning med väsentligt ökad självständighet för

universitet och högskolor måste innefatta kraftfulla incitament för

kvalitet och effektivitet i resursutnyttjandet. Det finns därför ett

antal grundläggande krav som måste uppfyllas av ett nytt anslagssystem.

Dessa krav var enligt promemorian följande:

* Det bör tillgodose statsmakternas behov av ett instrument för resursal lokering till de huvudsakliga verksamheterna, dvs. grundläggande

högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning.

* Det bör i princip vara neutralt i förhållande till resursslag i

verksamheten.

* Det bör innefatta incitament till konkurrens och fortlöpande

utveckling av verksamhetens kvalitet.

* Det bör vid universitet och högskolor med fast forskningsorganisation

underlätta en samlad planering för forskning och utbildning.

* Det bör möjliggöra en uppföljning och utvärdering av resultatet i

verksamheten.

Vidare anges i propositionen att följande principer för ett nytt anslags system för universiteten och högskolorna bör gälla.

1. Varje universitet och högskola skall erhålla resurser för den

grundläggande utbildningen inom ramen för ett samlat anslag. Vid

beräkningen av detta kommer regeringen att tillämpa vissa kända

beräkningsgrunder som utgår från en bedömning av kostnaderna för olika

typer av utbildning. Respektive styrelse är dock inte bunden av dessa

beräkningsgrunder, utan skall göra en egen bedömning av hur utbildningen

bäst organiseras och genomförs.

2. De universitet och högskolor som har fast organisation för forskning

och forskarutbildning skall erhålla resurser för denna inom ramen för

ett samlat anslag, fakultetsanslaget. Detta anslag kommer att anvisas

med uppdelning på anslagsposter, motsvarande de fakulteter m.m. som

skall finnas.

För att öka möjligheterna att på kort sikt beakta ändrade behov och

förutsättningar bör bestämmelserna för fakultetsanslaget utformas så att

berörda högskolestyrelser under treårsperioderna har möjlighet att göra

vissa begränsade omfördelningar mellan fakultetsområdena.

3. Den nya studieorganisationen med större frihet för den enskilde

studenten när det gäller studiernas uppläggning kommer att leda till att

de mer detaljerade besluten om antalet platser för olika kurser och

utbildningsprogram fattas av universitet och högskolor själva.

Statsmakternas ställningsta? ganden till dimensioneringen av den

grundläggande högskoleutbildningen bör därför i allmänhet vara mycket

mer övergripande än dagens detaljerade beslut om planeringsramar.

Dessutom bör de vara mer inriktade på presterade resultat än på antalet

nybörjarplatser.

4. Inför varje treårsperiod bör varje universitet och högskola få ett

utbildningsuppdrag som dels innehåller de kvantitativa målen för

grundutbildningen, dels krav på åtgärder för att säkra kvaliteten.

De kvantitativa målen i utbildningsuppdraget bör uttryckas i

prestationstermer i form av ett visst antal helårsprestationer,

eventuellt i kombination med antal examinerade. Hur detaljerat detta

skall göras måste kunna variera. Pre ciseringen av utbildningsuppdraget

bör kunna stan?na vid utbildningsområden, vilka i princip motsvarar

fakultetsområden med tilllägg av lärarutbild ning och konstnärlig

utbildning.

Härutöver bör minimiantalet examinerade anges för sådana examina där

stat smakterna har anledning att förvissa sig om ett tillräckligt antal

examinerade vid vissa tidpunkter.

I utbildningsuppdraget bör också ingå krav på universitetet eller

högskolan att utveckla system försäkring av kvaliteten. 5. Huvuddelen av

resurserna för grundutbildning tilldelas varje universitet och högskola

med en per capita tilldelning upp till det antal helårsprestationer

eller examina som anges i utbildningsuppdraget. Resursberäkningen för

olika utbildningsområden bör utgå från kända och enhetliga principer. Så

snart studieresultaten föreligger från en viss tidsperiod skall en

avräkning göras.

Utbildningsuppdraget anger statens krav vad gäller helårsprestationer

inom olika utbildningsområden och ett visst antal examina på respektive

universitet och högskola. Staten betalar för fullgjort uppdrag. Det står

varje universitet och högskola fritt att anta studenter utöver

uppdraget.

6. Utformningen av nästkommande treårsuppdrag bör göras di?rekt beroende

av utfallet av det tidigare utbildningsuppdraget, dvs. hur många

helårsprestationer som uppnåtts och hur många examina som avlagts.

7. En del av anslaget till grundutbildning bör fördelas på grundval av i

förväg fastställda och kända kvalitetsindikatorer.

8. "En rörlig resurs" som varje student för med sig till universitetet

eller högskolan skulle kunna komplettera dessa former för

resurstilldelning.

Avslutningsvis anges i propositionen att det nya systemet bör införas

stegvis, med beaktande av de efterhand vunna erfarenheterna. Om det inom

ramen för denna process visar sig att väsentliga delar av det föreslagna

syste?met inte kan genomföras i praktiken, kommer en återgång till

huvuddragen i nuva? rande ordning att behöva aktualiseras.