En ny elsäkerhetsmyndighet

1992-09-24 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1992:89, En ny elsäkerhetsmyndighet

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

En ny elsäkerhetsmyndighet

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-09-24

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir 1992:89

Beslut vid regeringssammanträde 1992-09-24

Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lägga fram

förslag om organisationen av en ny elsäkerhetsmyndighet och förbereda

inrättandet av denna.

Utredaren skall utgå från de förslag som regeringen har redovisat i

propositionen (1992/93:21) om det svenska elsäkerhetsarbetet.

Förutom vad som har angetts i propositionen skall utredaren beakta vad

jag i det följande anför samt de beslut som riksdagen lägger till grund

för verksamheten

Bakgrund

Regeringen har i propositionen (1992/93:21) om det svenska elsäkerhets arbetet föreslagit att en ny elsäkerhetsmyndighet skall inrättas den 1

januari 1993.

Jag övergår nu till att ange vissa riktlinjer för

elsäkerhetsmyndighetens verksamhet och arbetsuppgifter.

Det övergripande målet för det svenska elsäkerhetsarbetet är att före bygga skada på person och egendom orsakad av elektrisk ström. Elsäker hetsarbetet bör bedrivas genom att bygga upp, upprätthålla och utveckla

en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel.

Detta gäller såväl produktion som distribution och användning av

elektricitet. Säkerhetsnivån avser risker för direkta skador av

elektrisk ström och bränder orsakade av el men gäller även andra skador

när de orsakas av elektriskt fel t.ex. mekaniska skador, bränn- och

strålskador.

Väsentliga delar i elsäkerhetsarbetet bör vara arbete med föreskrifter

för elsäkerhet där nödvändiga villkor fastställs för att skydda liv,

hälsa, miljö och ekonomiska värden. Även internationellt arbete rörande

såväl föreskrifter som säkerhetsstandardisering utgör betydelsefulla

delar i elsäkerhetsarbetet. Vad beträffar tillsynsverksamheten bör denna

inriktas mot att motivera och bidra till att säkerställa att ägare och

användare av elektriska anläggningar och elektrisk materiel uppfyller

elsäkerhetsföreskrifterna. Marknadskontrollen bör verka för att

tillverkare och importörer marknadsför säkerhetsmateriel samt i de fall

ej säker elmateriel kommer ut på marknaden vidta åtgärder för att

begränsa riskerna. Behörighetssystemet bidrar till att säkerställa att

elinstallationer utförs enligt gällande säkerhetsföreskrifter.

Myndighetsorganisationen för elsäkerhet är för närvarande uppbyggd med

stöd av lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om

elektriska anläggningar, den s.k. ellagen. En ändring (1988:218) gjordes

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

för att skapa nödvändiga förutsättningar för den nya kontrollordning för

elektrisk materiel som infördes den 1 januari 1990. Ellagen bemyndigar

regeringen eller den som regeringen bestämmer att meddela de

föreskrifter som är påkallade från elsäkerhetssynpunkt. Regeringen har i

starkströmsförordningen (1957:601), förordningen om elektrisk materiel

(1989:420) och i elinstallatörsförordningen (1990:806) delegerat

uppgifter att meddela föreskrifter från elsäkerhetssynpunkt till

elsäkerhetsmyndigheten (Närings- och teknikutvecklingsverket).

Myndighetstillsyn över starkströmsanläggningar vilar på

elsäkerhetsmyndigheten och under myndighetens överinseende och ledning

Statens elektriska inspektion.

Den nya elsäkerhetsmyndighetens ansvar bör gälla elsäkerheten i all

verksamhet, såväl i bostäder, lokaler, fritidsanläggningar m.m. som på

arbetsplatser. Verksamheten bör bedrivas i samarbete med andra berörda

myndigheter och med ett antal näringslivs- och arbetstagarorganisationer

samt även andra grupper med ansvar för att elanläggningar och elutrust ning konstrueras och sköts så att föreskrivna säkerhetskrav uppfylls. En

hög svensk elsäkerhetsnivå är ett resultat av många berörda aktörers

arbete, deras säkerhetsmedvetande och skadeförebyggande åtgärder.

En rationell myndighetsorganisation är en förutsättning för ett väl

fungerande elsäkerhetsarbete. Hur denna myndighet organiseras och

lokaliseras har stor betydelse för hur effektivt myndigheten kan

fullgöra sina uppgifter.

Primära arbetsuppgifter för den nya elsäkerhetsmyndigheten bör vara

frågor rörande elanläggningssäkerhet, tillsynsfrågor och frågor om

elinstallatörsbehörighet. Uppgifter för elsäkerhetsmyndigheten bör

vidare vara elmaterielsäkerhet och därmed sammanhängande tillsyn och

kontroll av elmateriel. Ansvar för utarbetandet av

elsäkerhetsföreskrifter och för arbete med tekniska regler bör även vara

uppgifter för myndigheten. I elsäkerhetsmyndigheten bör därför ingå de

delar av Närings- och teknikutvecklingsverket som i dag ansvarar för

dessa områden. Den nuvarande regionala tillsynsorganisationen, Statens

elektriska inspektion, bör vidare utgöra en naturlig del av

elsäkerhetsmyndigheten och bibehålla sin decentraliserade organisation.

Den föreslagna myndigheten avses starta sin verksamhet den 1 januari

1993.

Uppdraget

Jag föreslår mot bakgrund av vad jag anfört att en särskild

utredare tillkallas med uppdrag att ansvara för genomförandet och

organisationen av en ny elsäkerhetsmyndighet. Utgångspunkter för

utredaren bör vara det förslag till ny myndighet som regeringen

redovisat i propositionen (1992/93:21) om det svenska

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

elsäkerhetsarbetet, vad jag här har anfört samt de beslut som riksdagen

lägger till grund för verksamheten.

Utredaren skall till regeringen lämna förslag om hur den nya myndigheten

bör organiseras utgående från att kostnaden för verksamheten skall

rymmas inom budgetramen 47 miljoner kronor för budgetåret 1992/93 och 45

miljoner kronor för 1993/94. Vad beträffar vissa administrativa tjänster

bör utgångspunkten vara att dessa i största möjliga utsträckning

upphandlas utifrån.

Utredaren skall ta fram förslag till instruktion och namn för den nya

myndigheten. Vidare bör utredaren föreslå de ändringar som behövs i

andra berörda författningar.

Utredaren skall till regeringen lämna förslag på innehavare av tjänster

som enhetschefer.

Utredaren skall också vidta de åtgärder som behövs för att den nya

myndigheten skall kunna börja sin verksamhet den 1 januari 1993, t.ex.

anskaffa lokaler. Lokalfrågan skall beredas efter samråd med Byggnads styrelsen.

Utredaren skall fortlöpande informera berörda fackliga huvudorganisa-

tioner och berörda myndigheters lokala personalorganisationer om sitt

arbete samt ge dessa tillfälle att framföra synpunkter.

Utredaren bör också, så fort det är möjligt, till regeringen lämna

förslag om rådgivande organ som bör finnas vid den nya myndigheten.

Arbetet bör bedrivas skyndsamt och redovisas successivt till Närings departementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Näringsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - för att förbereda inrättandet av en ny elsäkerhetsmyndighet

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Näringsdepartementet)