Dir. 1992:9

Utredning om vissa mervärdeskattefrågor

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13

Mitt förslag

Bakgrund

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1992:9

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wibble, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att

undersöka om de nuvarande reglerna om mervärdeskatt ger upphov till

snedvridningar i konkurrenshänseende och om så är fallet lämna de

förslag som behövs för att undanröja dessa effekter.

Bakgrund

Mervärdesbeskattningen har i samband med skattereformen varit föremål

för betydande förändringar. Till grund för ändringarna har legat

betänkandet Reformerad mervärdeskatt (SOU 1989:35) som lämnades av

kommittén (Fi 1987:30) för indirekta skatter. Vissa delar av kommitténs

förslag, t.ex. i fråga om slopandet av reduceringsreglerna för hotell-

och serveringstjänster och beskattningen av energivaror tidigarelades

och ledde till lagändring den 1 januari 1990 (prop. 1989/90:50, SkU10,

rskr. 96, SFS 1989:1027). Huvuddelen av kommitténs förslag genomfördes

den 1 januari 1991 (prop. 1989/90:111, SkU31, rskr. 357, SFS 1990:576).

Till skillnad från tidigare är mervärdesbeskattningen nu generell både i

fråga om varor och tjänster. Det innebär att i princip alla varor och

tjänster som omsätts i yrkesmässig verksamhet omfattas av skatteplikten.

Endast i de fall en vara eller tjänst uttryckligen undantas från

skatteplikt ligger den utanför beskattningen. För närvarande undantas

från skatteplikt bl.a. sjukvård, tandvård, social omsorg, utbildning,

bank- och finansieringstjänster, försäkringstjänster, vissa

kulturverksamheter m.m. Totalt finns ett tjugotal olika undantag från

skatteplikten. I den mån särskilda problem har redovisats i samband med

den nya beskattningen, har de i stor utsträckning varit hänförliga till

just undantagen från den i övrigt generella mervärdeskatten.

Utöver den omfattande utvidgningen av skatteplikten infördes särskilda

bestämmelser om uttagsbeskattning av arbeten i egen regi på egna

fastigheter i vissa fall. Dessa bestämmelser syftar till att i

mervärdeskattehänseende åstadkomma kostnadsneutralitet mellan

egenregiarbete och upphandlade tjänster på fastighetsområdet.

Uttagsbeskattning sker emellertid endast vid arbeten på fastigheter som

används i yrkesmässig verksamhet. Således uttagsbeskattas t.ex. inte

fastighetsförvaltning inom Svenska kyrkan och de flesta ideella

föreningar.

För att utjämna mervärdeskattens snedvridande effekter vid val mellan

arbete i egen regi och upphandling infördes också en ny ordning i fråga

om mervärdeskatt i offentlig verksamhet. För landstingen och kommunerna

innebär de nya bestämmelserna att avdrag får göras för all ingående

mervärdeskatt i verksamheten oavsett om skatten avser mervärdeskatte pliktig verksamhet eller inte. Därutöver infördes ett särskilt

statsbidrag som lämnas till en kommun vid upphandling av eller bidrag

till skattefria verksamheter som avser sjukvård, tandvård, social omsorg

och utbildning. Statsbidraget utgår med 6 % av vederlaget eller bidraget

och är avsett att kompensera för den dolda mervärdeskatt som belastar

den skattefria verksamheten. Genom en särskild avräkningsskatt ersätter

kommunerna staten för värdet av den generella avdragsrätten och

statsbidraget.

De statliga myndigheterna medges inte någon avdragsrätt för ingående

skatt i mervärdeskattesystemet utan kompenseras för mervärdeskattekost naderna direkt via statsbudgeten.

Kyrkliga kommuner, liksom verksamhet som drivs i stiftelse- eller

bolagsform med kommunalt, landstingskommunalt eller statligt huvud

mannaskap omfattas dock inte av de offentliga kompensationssystemen.

Uppdraget

Det har från olika håll gjorts gällande att de nya mervärdeskattereg lerna inte är konkurrensneutrala vad gäller verksamhet som bedrivs i

offentlig regi och motsvarande verksamhet i privat regi. Likartade

synpunkter har framförts från idrottsföreningar, trossamfund och andra

ideella organisationer, liksom stiftelser och kyrkliga kommuner vad

beträffar konkurrensen mellan verksamhet i egen regi och utnyttjande av

externa tjänster. Det är mot denna bakgrund påkallat att utreda

effekterna av de nya reglerna. Särskild vikt bör läggas vid de

eventuella brister i konsumtions- och konkurrensneutraliteten som de nya

bestämmelserna kan ha gett upphov till, i synnerhet vad gäller

kompensationssystemen för offentlig verksamhet. Här innefattas också en

bedömning av om det avräkningssystem som införts för de statliga

myndigheterna lett till den åsyftade konkurrensneutraliteten. Vidare bör

det utredas i vilken utsträckning den generella beskattningen i sig och

även utformningen av undantagen från skatteplikt har gett upphov till

särskilda gränsdragnings-eller tillämpningsproblem eller leder till

konkurrenssnedvridningar. I de fall undantagen från skatteplikt i vissa

fall ger upphov till särskilda problem av detta slag, bör utredaren

överväga i vilken utsträckning sådana problem kan undanröjas genom att

dessa områden förs in under beskattningen, eventuellt med en reducerad

skattesats. Det bör ankomma på utredaren att pröva behovet av

förändringar och redovisa erforderliga förslag jämte beräkningar av

förändringar av skatteintäkterna.

Utredarens förslag bör stå i överensstämmelse med EG:s ordning inom

området.

Utredaren bör beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer

och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir.

1984:5) samt i direktiven angående beaktande av EG-aspekter i utred ningsverksamheten (dir. 1988:43). Utredaren bör också samråda med

utredningen (dir. 1991:113) om lagteknisk anpassning av mervärdeskatten

och punktskatterna till EG. De förslag som lämnas bör i lagtekniskt

hänseende så långt möjligt ansluta till den systematik i fråga om lagens

utformning som valts av den särskilde utredaren i förslaget till ny lag

om mervärdeskatt (SOU 1992:6).

Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av år

1992. Det står utredaren fritt att redovisa vissa frågor med förtur om

så befinns lämpligt.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

statens skatteväsende

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - med uppdrag att utreda och lämna förslag till de ändringar

av bestämmelserna i lagen om mervärdeskatt som kan erfordras,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Finansdepartementet)