Dir. 1992:92

Principer för utvärdering av folkbildningen m.m.

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-10-22

Mitt förslag

Regelbunden utvärdering

Uppdraget

Ramar för utredarens arbete

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1992:92

Beslut vid regeringssammanträde 1992-10-22

Statsrådet Ask anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att närmare

klargöra vilka utgångspunkter och principer som skall tillämpas i den

statliga utvärderingen av folkbildningen. Utredaren skall överväga hur

resultat från folkbildningens mångskiftande verksamheter skall

värdesättas och sammanvägas.

Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen infördes budgetåret

1990/91

Med anledning av propositionen om folkbildning (prop. 1990/91:82, bet.

1990/91: UbU18, rskr. 1990/91:358) har riksdagen beslutat om ett nytt

statsbidragssystem för folkbildningen, som innebär en övergång från

regelstyrning till målstyrning av statsbidragen till folkbildningen.

Detta statsbidrag fördelas av Folkbildningsrådet mellan studieförbund

och folkhögskolor.

Folkbildningsrådet skall årligen göra uppföljningar av den verksamhet

som bedrivs. Resultat från dessa uppföljningar skall redovisas i den

förenklade anslagsframställningen. Folkbildningsrådet skall vidare

redovisa resultat från en fördjupad utvärdering i den fördjupade

anslagsframställningen vart tredje år. Därutöver skall staten vart

tredje år göra en utvärdering som är frikopplad från den som

folkbildningen själv skall svara för.

Den uppföljning och utvärdering som är av betydelse för beslut i riksdag

och regering skall utgå från syftet med den statliga bidragsgivningen.

De bedömningar som riksdag och regering gör med anledning av resultaten

från utvärderingen kan enligt nyss nämnda proposition föranleda att

staten reviderar målen för sin bidragsgivning.

Regelbunden utvärdering

Det nya statsbidragssystemet har tillämpats under ett budgetår. Enligt

vad jag har erfarit, har såväl Folkbildningsrådet som enskilda

studieförbund och folkhögskolor påbörjat uppföljnings- och

utvärderingsprojekt. I både propositionen och i utbildningsutskottets

betänkande framhålls vikten av att metoder för ett utvärderingsarbete,

som tar fram kvalitativa data, får utvecklas under de första

verksamhetsåren med det nya statsbidragssystemet.

Riksdagsbeslutet om folkbildningen fattades strax före ingången av

budgetåret 1991/92. Det då nybildade Folkbildningsrådet hade därför kort

tid att diskutera och fatta beslut om principer för fördelning av

statsbidraget för den första treårsperioden, 1991/92 - 1993/94. Med

hänsyn till detta är det inte rimligt att redan nu utvärdera hur rådet

har hanterat sin uppgift. En sådan utvärdering bör däremot vara aktuell

under en kommande treårsperiod.

I fråga om mål för verksamheten anförs i folkbildningspropositionen: "En

tydlig åtskillnad bör därför göras mellan folkbildningens egna mål och

dem som bidragsgivaren fastställer för att bevilja bidrag (s. 9)." I

propositionen redogörs dels för olika grundläggande skäl att med bidrag

stödja folkbildningsverksamhet, dels för vilka mål staten som

bidragsgivare ställer upp för verksamheten.

Som skäl för statsbidrag till folkbildningsverksamheten anges följande

(s. 6): "De grundläggande skälen för att stödja folkbildningen är att

den bidrar till en demokratisk grundsyn och utveckling i samhället.

Den fria och frivilliga folkbildningen:

- främjar demokrati, jämlikhet, jämställdhet samt internationell och

kulturell förståelse och utveckling,

- bygger på människors fria och frivilliga kunskapssökande,

- präglas av demokratiska värderingar och samarbete,

- syftar till att stärka människors möjligheter att påverka sina

livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållandena enligt egna

värderingar och idéer,

- medverkar till att utveckla en folklig kultur,

- ger stöd och stimulans till ett idéburet studiearbete i folkrörelser

och föreningar,

- medverkar till att ge alla, men i synnerhet dem med kortare

utbildningserfarenhet, goda grundkunskaper och stimulerar intresset för

nya kunskapsområden.

Folkbildningens anordnare lägger själva fast målen för verksamheten,

medan riksdag och regering lägger fast målen för bidragsgivningen."

Statens mål för att ge statsbidrag till folkbildningen anges på följande

sätt ( prop. s. 12): "Målet med statsbidrag till folkbildningen är att

stödja en verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor

att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i

samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt

arbete. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och

höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras. Personer som är

utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt

prioriteras, varvid invandrare särskilt skall uppmärksammas.

Handikappade utgör en annan viktig målgrupp. Den utbildning som bedrivs

inom folkbildningen skall både till form och arbetssätt tydligt skilja

sig från utbildning inom det offentliga skolväsendet och högskolan.

Resurserna från staten får inte användas till en verksamhet med

kommersiellt syfte."

Efter förslag i prop. 1991/92:157 (bet. 1991/92 UbU26, rskr.

1991/92:331) har riksdagen beslutat att studieförbunden får anordna

sådan undervisning som både till form och arbetssätt motsvarar den som

anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan.

De verksamheter som bedrivs inom det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet uppvisar en omfattande variationsrikedom och

mångfald beroende på bl.a. traditioner och bakgrund. Förutom ett mycket

varierat utbud av kurser och cirklar av kunskaps- och/eller

färdighetsförmedlande slag anordnas olika aktiviteter inom

kulturområdet. Målgrupperna för olika verksamhetsområden är likaså

mycket skiftande. Folkbildning är följaktligen inte ett entydigt

begrepp, och dess resultat och effekter kan inte mätas i enkla mått,

såsom antal deltagare eller studietimmar. De angivna motiven för att

stödja folkbildningen och de uppställda mål som fastställts för den

statliga bidragsgivningen spänner också över ett brett register.

Även om de fastställdes så sent som år 1991 har dessa mål i huvudsak

gällt för folkbildningen under en längre tidsperiod.

Uppdraget

I enlighet med förslaget i folkbildningspropositionen har riksdagen

beslutat att regeringen skall ta initiativ till en utvärdering som är

fristående från den som folkbildningen själv skall svara för. En sådan

utvärdering skall genomföras vart tredje år. Jag har tidigare nämnt att

det ännu är för tidigt att utvärdera Folkbildningsrådets fördelning av

statsbidrag till olika verksamheter. Den utvärdering som regeringen

skall ta initiativ till, och som skall omfatta den första

treårsperioden, bör därför få en annan inriktning. I det följande skall

jag närmare utveckla denna.

De resultat av folkbildningsverksamheten, som tidigare har redovisats i

t.ex. budgetpropositioner, har så gott som uteslutande varit av

kvantitativt slag. Således har uppgifter om t.ex. antal studietimmar,

studiecirklar, kulturprogram, elevveckor, långa och korta kurser samt

antal deltagare varit av betydelse vid riksdagens och regeringens beslut

om statsbidrag. Men riksdagsbeslutet med anledning av

folkbildningspropositionen förutsätter en förbättrad uppföljning och

utvärdering på alla nivåer. "En uppföljning som beskriver vad

studieförbunden respektive folkhögskolorna presterar, och en

utvärdering, som belyser prestationernas effekter och kvalitet, måste

därför ske kontinuerligt." (prop. 1990/91:82 s. 40). I

utbildningsutskottets betänkande betonas också att det nya

statsbidragssystemet får till följd att enbart volymökningar inte längre

skall avgöra statsbidragets storlek, utan att hänsyn även skall tas till

kvalitetsaspekter.

Man måste ställa höga krav på en bedömning av resultaten av den

folkbildning som har bedrivits med statsbidrag när den relateras till de

mål riksdag och regering har ställt upp samt när hänsyn tas till såväl

kvantitativa som kvalitativa aspekter på den bedrivna verksamheten.

Enligt min mening är det nödvändigt att närmare klargöra vilka

utgångspunkter och principer som skall tillämpas i den statliga

utvärderingen av folkbildningen. Jag anser att en särskild utredare bör

tillkallas för att utföra denna uppgift.

En huvuduppgift för utredaren skall vara att överväga hur resultat från

olika delar av folkbildningens mångskiftande verksamheter skall

värdesättas och sammanvägas. I folkbildningspropositionen ges några

exempel på frågeställningar som Folkbildningsrådet bör besvara i sin

utvärdering, vars resultat skall ligga till grund för den statliga

bedömningen av den verksamhet som har bedrivits med statsbidrag.

Utredaren bör granska dessa frågeställningar och överväga i vad mån

dessa, och eventuellt ytterligare andra, kan anses vara tillämpliga för

bedömningar av olika studie- eller kulturverksamheter inom det samlade

folkbildningsområdet. Frågorna bör så långt möjligt göras konkreta och

entydiga.

Utredaren bör överväga och ge förslag till rimliga avvägningar mellan

kvantitets- och kvalitetsaspekter när det gäller att bedöma uppnådda

resultat av verksamheterna. I detta sammanhang bör även utredaren

överväga på vilket sätt kvaliteten skall bedömas, och i möjligaste mån

även ange vilka kriterier som skall anses viktigast.

Under sitt arbete kommer utredaren sannolikt att finna frågeställningar

som ytterligare bör belysas och som kan vara av intresse att närmare

undersöka under en kommande treårsperiod. Utredaren bör motivera och

föreslå övergripande inriktning på utvärderingsprojekt, som kan vara

lämpliga att initieras av staten under en kommande treårsperiod.

Ramar för utredarens arbete

För utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och

särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir.

1984:5), och EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) samt om

regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).

Regeringen har tidigare i år utfärdat direktiv till en utredning rörande

bidrag till ideella organisationer (dir. 1992:81).

Arbetet skall vara avslutat senast den 21 juni 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

skola och vuxenutbildning

att tillkalla en utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

- med uppdrag att föreslå principer för utvärdering av folkbildningen

m.m.,

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Utbildningsdepartementet)