Dir. 1992:94

Tilläggsdirektiv till 1992 års företagsskatteutredning

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-05

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1992:94

Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-05

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att uppdraget för 1992 års företagsskatteutredning (Fi

1992:11) genom tilläggsdirektiv utvidgas till att omfatta även behand lingen av kvarhållen vinst.

Bakgrund

1992 års företagsskatteutredning har i betänkandet (SOU 1992:67)

Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, del 1, lämnat förslag om

ytterligare sänkning av bolagsskattesatsen och breddning av skattebasen

m.m. Utredningen skall enligt sina direktiv (dir. 1992:61) i en

avslutande etapp redovisa förslag till lättnader i den ekonomiska

dubbelbeskattningen. Jag vill nu åter ta upp denna fråga.

Med ekonomisk dubbelbeskattning avses ofta en beskattning av aktiebolags

utdelade vinster som sker i två led, både hos bolaget i form av

bolagsskatt och hos aktieägarna i form av skatt på kapitalinkomst. Den

ekonomiska dubbelbeskattningen i denna mening innebär att avkastning på

eget kapital som delas ut beskattas hårdare än avkastning på främmande

kapital (i det senare fallet sker beskattning endast hos finansiärerna).

Även vinster som hålls kvar i bolagen kan emellertid dubbelbeskattas,

nämligen om bolagsskatt utgår hos bolaget och skatt på aktievinsten när

denna realiseras utgår hos aktieägaren. Dubbelbeskattning av kvarhållna

vinster medför att avkastning på eget kapital som hålls kvar i bolaget

behandlas oförmånligare än avkastning på främmande kapital.

I det svenska skattesystemet dubbelbeskattas både utdelad och kvarhållen

vinst på eget kapital. Avgörande för om detta utgör ett problem i

ekonomisk mening - utöver att skattebelastningen på avkastning på eget

kapital är högre än för lånat kapital - är om denna dubbelbeskattning

styr företagets val mellan att finansiera investeringar med nyemission

eller med kvarhållen vinst och hur detta påverkar effektiviteten i

allokeringen av knappa kapitalresurser. Därvid är den relativa storleken

på skattekilen - definierad som skillnaden mellan avkastningen före alla

skatter och avkastningen efter alla skatter - vid de alternativa finan sieringsformerna av betydelse.

Om skattekilen vid finansiering med nyemission är större än skattekilen

vid finansiering genom kvarhållen vinst förmånsbehandlas kvarhållen

vinst vilket innebär inlåsning av kapital i befintliga företag. Detta

inlåsningsproblem består i att det avkastningskrav som ställs på en viss

investering blir högre om investeringen finansieras med nyemitterat

kapital än om finansiering sker med kvarhållen vinst. Det innebär

annorlunda uttryckt att avkastningskravet på ett och samma in vesteringsprojekt kan variera mellan olika företag beroende på om de har

tillgång till kvarhållen vinst eller ej.

En lägre skattekil vid nyemission än vid kvarhållen vinst ger motsatsvis

upphov till ett utstötningsproblem, dvs. avkastningskravet på en viss

investering blir lägre vid finansiering med nyemitterat kapital än med

kvarhållen vinst.

På bolagsnivå reduceras skattebelastningen vid finansiering genom

nyemission av ett särskilt avdrag för utdelning på nyemitterat kapital,

det s.k. Annell-avdraget. Därutöver sker en ytterligare reduktion av

skattebelastningen genom möjligheten till kapitalbaserat avdrag för

avsättning till skatteutjämningsreserv. Det senare avdraget bidrar också

till att reducera skattebelastningen vid finansiering med kvarhållen

vinst.

För beskattningen på ägarnivå gäller följande. Hos aktieägare som är

fysisk person utgör både mottagen utdelning och reavinst på aktier

inkomst av kapital. För innevarande år utgör skattesatsen för kapitalin komst 30 %. Endast fem sjättedelar av aktievinster tas upp till beskatt ning, vilket innebär en beskattning efter 25 %. Enligt förslag i prop.

1992/93:50 behålls denna ordning under åren 1993 och 1994. Fr.o.m. år

1995 är enligt förslaget skattesatsen 25 % både för utdelningar och

reavinster.

I andra länder är det vanligt med lättnader på aktieägarnivå. I fråga om

utdelad vinst tar sig lättnaden ofta uttryck i att bolagsskatten helt

eller delvis får räknas av från skatten på utdelningen. Aktievinst är

ofta lindrigt beskattad eller helt undantagen från beskattning.

Uppdraget

Utredarens uppdrag bör omfatta - utöver behandlingen av utdelad vinst -

även behandlingen av kvarhållen vinst. Utredaren bör således belysa hur

utdelad och kvarhållen vinst kan beskattas för att skattemässig

neutralitet med avseende på finansiering av investeringar i aktiebolag

skall erhållas. Härvid bör undersökas bl.a. om en förändring bör omfatta

allt bolagskapital eller om den bör begränsas till nytt kapital. En

annan fråga är om lättnader bör medges på bolagsnivå eller på

aktieägarnivå. Utredaren bör ta ställning till om det är motiverat att

avvika från normen om skattemässig neutralitet av t.ex.

tillämpningsskäl.

Det är viktigt att hänsyn tas till vad som gäller i andra länder och

till praxis i dubbelbeskattningsavtal samt att lättnader utformas så att

systemet för beskattning av aktiebolagens vinster på bolags- och

aktieägarnivå kan fungera väl på en fri internationell kapitalmarknad.

Utredaren bör ta ställning till om det av hänsyn till bl.a. önskemålet

om ekonomisk effektivitet föreligger skäl för lättnader i dubbelbeskatt ningen inom ramen för ett givet uttag av skatter på aktiebolagens

vinster på bolags- och aktieägarnivå. Han bör också lämna förslag om hur

lättnaderna kan finansieras genom åtgärder utanför systemet för

beskattning av aktiebolagens vinster. Även om utredaren skulle finna att

skäl för lättnader inom den nämnda ramen inte föreligger bör han

utarbeta ett finansierat förslag till lättnader.

Utredaren bör vidare lämna förslag till sådana ändringar i beskattningen

av verksamhet som bedrivs i andra företagsformer som föranleds av

förslaget avseende aktiebolag.

Vid 1990 års skattereform infördes särskilda regler i 3 § 12 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt rörande utdelning och reavinst på

aktier i fåmansbolag. Syftet med reglerna är att förhindra att

arbetsinkomst beskattas som kapitalinkomst. Det bör inte ingå i utreda rens uppdrag att ta ställning till om regler av detta slag är nödvändiga

eller ej. Däremot bör utredaren föreslå sådana ändringar som motiveras

av hans förslag i övrigt.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar det uppdrag som tidigare lämnats

till 1992 års företagsskatteutredning i enlighet med vad jag nu har

anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig föredragandens överväganden och bifaller hans

hemställan.

(Finansdepartementet)