Dir. 1993:104

Nationaldagen som helgdag

Innehåll

Dir. 1993:104

Beslut vid regeringssammanträde 1993-09-09

Statsrådet Laurén anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda

förutsättningarna för att göra nationaldagen till helgdag.

En nationaldag inrättas

År 1948 behandlades i riksdagen första gången frågan om inrättandet av en

svensk nationaldag. 1952 uttalade första lagutskottet med anledning av en

motion (1952:II:73, s och fp) att "en utveckling, som leder till att den 6

juni allmänt betraktas som vår nationaldag är att hälsa enbart med till-

fredsställelse". Utskottet ansåg däremot inte att det var lämpligt att

lagstifta härom, eftersom en lagstiftning i första hand borde gå ut på att

likställa dagen eller en del av den med helgdag. Utskottets hemställan att

motionen inte borde föranleda någon riksdagens åtgärd bifölls av

riksdagen.

I en departementspromemoria om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga (Ds

Ju 1981:4) uttalades att frågan om ett officiellt fastställande av svenska

flaggans dags karaktär av Sveriges nationaldag borde få sin lösning. Att

den 6 juni - dagen för Gustav Vasas val till konung år 1523 och för

utfärdandet av 1809 års regeringsform - numera har denna karaktär är

allmänt erkänt och har uttalats av riksdagen, sas det i promemorian.

Vidare framhölls att motioner i riksdagen i frågan tidigare avslagits,

senast med motiveringen att eftersom dagen har den angivna karaktären,

något riksdagens beslut för att bekräfta förhållandet inte fordrades. I

promemorian anfördes vidare att om de allmänna flaggdagarna regleras genom

en förordning, erbjuds ett tillfälle att ge författningsmässigt uttryck åt

att den 6 juni skall anses som nationaldag. Härmed avses självklart inte

att dagen eller del därav skulle likställas med allmän helgdag, något som

tidigare i skilda sammanhang har ifrågasatts, påpekades det vidare i

promemorian.

På grundval av promemorian föreslog regeringen att svenska flaggans dag

den 6 juni skulle få officiell karaktär av Sveriges nationaldag (prop.

1981/82:109 med förslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och

Sveriges flagga). Riksdagen (bet. 1981/82:KU26) fann att vad som anförts

om regleringen av de allmänna flaggdagarna kunde godtas.

I förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar har regeringen

föreskrivit att den 6 juni - Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag

- är allmän flaggdag.

Frågan om nationaldagen bör vara helgdag aktualiseras

Genom lagen (1989:253) om allmänna helgdagar som trädde i kraft den 1

januari 1990 blev flera spridda bestämmelser som reglerade helgdagar

ersatta med en samlad lag i ämnet. I den bakomliggande propositionen

(prop. 1988/89:114) framhöll föredragande departementschefen att några nya

allmänna helgdagar inte borde införas. Detta med anledning av en skrivelse

med förslag att också den 6 juni skulle vara allmän helgdag.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen framfördes i ett par motioner

yrkanden om att nationaldagen skulle bli helgdag. Konstitutionsutskottet

(bet. 1988/89:KU29) anförde följande:

"Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som allmän

flaggdag. Frågan om nationaldagen som helgdag har behandlats av riksdagen

vid ett flertal tillfällen med anledning av motioner under senare år,

senast hösten 1988. Utskottet (1988/89:13) ansåg att de nuvarande formerna

för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt

utrymme för att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället.

Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning. I en reservation (c)

yrkades med bifall till motionen att nationaldagen skulle stadfästas som

helgdag. Utskottet anser att det är värdefullt att de nuvarande spridda

bestämmelserna om allmänna helgdagar ersätts med en ny lag. Propositionen

innebär att det inte skall ske några kalendariska förändringar eller att

några nya allmänna helgdagar införs. Utskottet finner inte anledning att

frångå sitt tidigare ställningstagande i fråga om nationaldagen."

I en reservation (m) framhölls att frågan har stor samhällsekonomisk

betydelse och att konsekvenserna borde studeras och förutsättningen att

avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag borde övervägas innan

en ny lag stiftades. I en annan reservation (c) anfördes att riksdagen

borde besluta att den 6 juni skall vara helgdag. Riksdagen följde

utskottet.

Frågan om nationaldagen som helgdag bör utredas

Under 1990/91 års riksmöte lämnades flera motioner av innebörden att

nationaldagen borde bli helgdag. I en motion (m) yrkades att riksdagen

skulle besluta att nationaldagen görs till helgdag samt att riksdagen hos

regeringen skulle begära utredning om att avskaffa eller flytta någon nu

existerande helgdag. Utskottet (bet. 1991/92:KU9) fann att Sveriges

nationaldag den 6 juni var ett väsentligt inslag i många människors

medvetande och att det under senare år i motioner till riksdagen

framställts krav på att göra den 6 juni till helgdag. Utskottet anförde

vidare bl.a.:

"Utskottet, som är medvetet om att införande av ytterligare en helgdag

bl.a. har ekonomiska aspekter, anser emellertid att frågan på lämpligt

sätt bör bli föremål för utredning. Det får ankomma på regeringen att

bestämma formerna härför. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna

bör ges regeringen till känna."

I en reservation (s) föreslogs att motionerna skulle avstyrkas. En

suppleant (v) anslöt sig i en meningsyttring till reservationen. Riksdagen

anslöt sig till utskottet.

Riksdagen har senare med anledning av en motion anfört att något

ytterligare tillkännagivande i frågan från riksdagens sida inte var

påkallat (bet. 1992/93:KU7).

Med hänsyn till vad riksdagen har anfört bör en översyn av förutsätt-

ningarna för att göra nationaldagen till helgdag nu komma till stånd. Upp-

draget bör ges till en särskild utredare. Med beaktande bl.a. av det

statsfinansiella läget är det av vikt att utredaren särskilt studerar de

ekonomiska konsekvenserna inrättandet av en ny helgdag skulle få, såväl

för den offentliga sektorn som för näringslivet och övriga delar av

samhället. I utredarens uppdrag får emellertid också ligga att undersöka

konsekvenserna, ekonomiska och andra, av ett inrättande av nationaldagen

som helgdag på bekostnad av någon nu existerande allmän helgdag. Det är i

sammanhanget naturligt att också studera möjligheten att i stället flytta

en nuvarande helgdag för att på så sätt hålla kostnaderna nere.

För utredningen gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och

särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (1984:05) och

angående EG-aspekter i utredningsverksamheten (1988:43).

Utredningsarbetet skall vara avslutat senast under april 1994.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

statsrätt och förvaltningsrätt

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - med uppdrag att utreda förutsättningarna för att göra

nationaldagen till helgdag,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Justitiedepartementet)