Dir. 1993:106

Utredning för att genomföra riksdagens beslut om att

avskaffa kårobligatoriet samt nationsobligatoriet

Innehåll

Dir. 1993:106

Beslut vid regeringssammanträde 1993-09-09.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Unckel, anför.

Mitt förslag

Med anledning av riksdagens beslut (1992/93:UbU14, rskr. 242) att tvånget

för studerande vid landets statliga universitet och högskolor att tillhöra

studentkår, nation respektive studentförening för fakultet, det s.k.

kårobligatoriet, upphör från och med halvårsskiftet 1995 föreslår jag att

en särskild utredare tillkallas för att fastställa vilka praktiska

åtgärder som behövs för att genomföra riksdagens beslut.

Bakgrund

Frågan om det obligatoriska medlemskapet i studentkår, nation och

studentförening för fakultet har tidigare utretts vid flera tillfällen.

Bakgrunden har varit en vitt spridd uppfattning att det utifrån

grundläggande demokratiska principer är felaktigt med ett obligatoriskt

medlemskap i sammanslutningar av detta slag.

Genom beslut den 23 februari 1989 bemyndigade regeringen chefen för

Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredning med uppdrag

att utreda kårobligatoriet m.m. Med stöd av bemyndigandet utsågs professor

Nils Stjernquist till särskild utredare. Utredningen, som antog namnet

1989 års obligatorieutredning överlämnade i november 1990 betänkandet (SOU

1990:105) Studenten och tvångsanslutningen. Som direktiv för betänkandet

gällde att utreda konsekvenserna av ett avskaffande av kårobligatoriet.

Universiteten, högskolorna och studentkårerna delgavs i december 1992 ett

beredningsmaterial framtaget inom Utbildningsdepartementet. Riksdagen

beslutade under våren (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 363)

att kårobligatoriet upphör från och med den 1 juli 1995. Beslutet fattades

på basis av material huvudsakligen från ovan nämnda utredningar.

Uppdraget

Utredaren skall ha som huvuduppgift att förbereda genomförandet av

riksdagens beslut. Detta innebär att stimulera en utveckling där

universitet, högskolor, studentorganisationer och enskilda studenter

engagerar sig i genomförandeprocessen. Stöd och initiering till lokal

genomförandeprocess är inte minst viktig i sammanhanget. Det förutsätter

att utredaren kontinuerligt överlägger med företrädare för universitet,

högskolor samt olika studentföreningar och organisationer. Vidare skall

utredaren klarlägga vilka ytterligare beslut av regeringen och riksdagen

som kan krävas för det praktiska genomförandet.

Goda kontakter mellan universitetet eller högskolan och dess studenter och

en aktiv studentmedverkan i beslutsorgan på olika nivåer inom universitet

och högskolor är av värde både för lärosätena och för studenterna. Det är

viktigt att dessa förutsättningar säkras och att företrädarna har bredast

möjliga förankring hos studenterna. Det är vidare av betydelse för

studenterna att nå en hög tillgänglighet till såväl den studiesociala

verksamheten som till samlingslokaler, bostäder m.m., sådant som

studentkårer och nationer i dag har ansvaret för.

Mot denna bakgrund bör utredaren koncentrera arbetet på följande punkter.

1. Redovisa förslag till hur val av studentföreträdare i olika

beslutsorgan inom universitet och högskolor skall genomföras och

organiseras. Det är viktigt att klara regler utarbetas vad gäller formerna

för alternativ studentrepresentation vid universiteten och högskolorna.

Studentinflytandet skall innefatta möjlighet till överklagande av beslut

fattade av lärosätena. En framtida lösning måste garantera höga krav på

representativitet. Utredaren bör arbeta med utgångspunkt från olika

alternativ och pröva i vilken utsträckning valförfarandet kan variera

mellan universitet och högskolor. Det rör sig antingen om allmänna val

anordnande av resp. universitet och högskola eller om att frivilliga

studentsammanslutningar utser studentrepresentanter i olika organ.

Utredaren skall klarlägga resursbehovet för att i de olika alternativen

organisera valen av studentrepresentanter och tillförsäkra

representanterna rimliga förutsättningar för att fullgöra uppdragen inom

universitet och högskolor.

2. Undersöka i vad mån åtgärder kan vidtas som bidrar till att de

samlingslokaler och studentbostäder m.m. som i dag är tillgängliga för

samtliga studenter skall kunna bli brett tillgängliga för studenterna även

efter en avveckling av obligatoriet. Utredaren bör också klarlägga om de

förändringar som skett i huvudmannaskapet för studenthälsovården ställer

krav på ytterligare insatser från statsmakterna.

Utredaren skall också samråda med den särskilda kommitté (Fi 1988:03) som

ser över den nuvarande beskattningen av stiftelser och föreningar.

Utredaren skall löpande hålla regeringen underrättad om arbetets

fortskridande.

Arbetet skall vara avslutat före halvårsskiftet 1994. Förslag som innebär

utgifter över statsbudgeten eller kräver ställningstagande av riksdagen

skall redovisas i så god tid att beslut kan fattas under vårriksdagen

1994.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - med uppdrag att utreda formerna för att praktiskt avveckla

kårobligatoriet.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans

hemställan.

(Utbildningsdepartementet)