Dir. 1993:13

Utredning av miljökonsekvenserna för Sverige av olika former för deltagande i den västeuropeiska integrationen

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-04

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1993:13

Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-04

Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson,

anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas med uppdrag att belysa

miljökonsekvenserna vid ett medlemskap i EG/EU resp. konsekvenserna av

att stå utanför ett sådant samarbete.

Bakgrund

I regeringsförklaringen de n 4 oktober 1991 angav regeringen fyra stora

uppgifter för politiken fram mot mitten av 1990-talet. Miljön är en av

dessa grundpelare i regeringens politik och uppgiften är att forma en

långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk luft och

rent vat ten, levande sjöar och skogar. I regeringsförklaringen den 6

oktober 1992 anges vidare att miljökonsekvenserna skall redovisas före

varje beslut som ger större miljöpåverkan. Detta redovisas också i 1992

års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil . 15).

Den 1 juli 1991 överlämnade den dåvarande regeringen Sveriges ansökan om

medlemskap i de europeiska gemenskaperna. Förhandlingarbete t inleddes

den 1 februari 1993. Avsikten är att medborgarna skall ges tillfälle

att ta ställning till förhandlingsresultatet i en f olkomröstning år

1994. Det är angeläget att medborgarna inför denna får en god och

allsidig information om betydelsen av ett medlems kap.

Oavsett om ett svenskt deltagande i det västeuropeiska samarbetet sker

genom ett medlemskap i EG/E U eller genom ett EES-avtal, utan svenskt

medlemskap, kommer förutsättningarna för den svenska miljöpolitiken och

för möjligheterna att begränsa miljöproblemen att påverkas. Det är

därför angeläget att miljökonsekvenserna av ett svenskt närmande till EG

blir noga klarlagda.

En kommitté bör därför tillkallas med uppdrag att belysa sådana

konsekvenser vid ett medlemskap i EG/EU resp. konsekvenserna av att stå

utanför ett sådant samarbete.

Regeringen har den 28 januari 1993 resp. denna dag beslutat att

genomföra motsvarande konsekvensanalyser såvitt avser samhällsekonomin i

vid bemärkelse resp. utrikes- och säkerhetspolitik samt över låtelse av

beslutsbefogenheter och tillämpningar av subsidiaritetsprincipen, den

s.k. närhetsprincipen.

Avsikten är också att regeringen -- på föredragning av chefen för

Socialdepartementet -- skall fatta beslut om genomförande av en

konsekvensanalys såvitt avser välfärd och jämställdhet. Ytterligare

konsekvensutredningar kan komma att beslutas senare. De olika

konsekvensutredningarna bör samarbeta om uppläggningen av arbetet.

Uppdraget

Mot ovanstående bakgrund är det angeläget att göra en systematisk

beskrivning av de miljökonsekvenser som kan uppkomma till följd av

Sveriges närmande till EG/EU. Beskrivningen bör avse alternativen att

Sverige blir medlem resp. står utanför EG. Bedömningen av

miljökonsekvenserna bör i princip omfatta följande.

En utgångspunkt bör vara att kort redovisa miljösituationen i landet

idag och hur den påverkas av åtgärder i Sverige resp. i omgivande

länder.

Även en översiktlig redovisning av miljösituationen i EG och hur Sverige

påverkas av den bör göras. Underlag finns bl.a. i EG-kommis sionens

rapport ''Environment and the Internal Market'' (1992) och utredningen

Sveriges Internationella Miljösamarbete (SOU 1990:88) .

Sverige bedriver idag ett omfattande internationellt arbete för att

bidra till lösningar av både nationella och internationella

miljöproblem. En översiktlig redovisning av Sveriges möjligheter till

internationellt miljösama rbete vid de olika alternativen för närmande

till EG bör därför ingå i redovisningen. Likaså bör förutsättningarna

att uppnå ett verkningsfullt miljösamarbete i olika internationella fora

belysas.

Sambandet mellan ekonomi och ekologi -- hur den ekonomiska utvecklingen

påverkar miljötillståndet -- beror å ena sidan på att ekonom isk

tillväxt och ökat varuutbyte leder till en ökad omsättning av

naturresurser och energi, vilket resulterar i miljöpåverkan. Men å andra

sidan skapar en gynnsam samhällsekonomisk utveckling utrymme för

investeringar i ny teknik och förbättrar möjligheterna att föra en

ambitiös miljöpolitik.

De båda alternativen för ett svenskt närmande till EG kan innebära

skillnader vad avser ekonomisk tillväxt, investeringsklimat m.m.

Kommittén bör belysa hur sådana skillnader kan påverka förutsättningarna

för den svenska miljöpolitiken och redovisa effekter av det ta på

miljötillståndet. Härvid bör samråd särskilt ske med den kommitté som

analyserar den samhällsekonomiska utvecklingen i vid be märkelse.

Förutsättningarna för en hållbar utveckling skall klarläggas.

Miljöeffekterna vid de olika formerna av ett svenskt närmande till EG

bör redovisas beroende på förväntad utveckling inom följande områden:

handel, transporter, jordbruk, energi, användningen av kemikalier,

markanvändning, bebyggelse och hushållning med naturresur ser.

Möjligheten att få del av EG:s strukturfonder vid ett medlemskap bör

belysas, liksom den betydelse de kan få för miljön i Sverige. Det är

viktigt att arbetet koncentrer as till sådana områden där stora

skillnader kan förväntas uppstå beroende av om Sverige blir medlem i

EG/EU eller inte. Frågan om ökad handel och ökade transporter måste inta

en viktig roll i konsekvensbeskrivningen bl.a. mot bakgrund av EG:s

tidigare undersökning ar i frågan.

Såväl EES-avtalet som ett svenskt medlemskap förutsätter en anpassning

av svensk lagstiftning till EG:s regelsystem. Vissa lagstiftn

ingsområden, t.ex. naturvård, tillkommer vid EG/EU-medlemskap. Samtidigt

får Sverige möjlighet att p åverka utformningen av EG:s regelsystem.

Denna möjlighet blir avsevärt större vid ett EG-medlemskap.

Analysen bör särskilt uppmärksamma Sveriges möjligheter att påverka EG:s

och dess medlemsstaters handlande på miljöområdet samt EG:s politik

gentemot Östeuropa på detta område vid medlemskap resp. utanförskap. I

detta sammanhang bör också innebörden av den föresla gna utvidgningen av

den gemensamma kompetensen enligt Maastrichtfördraget analyseras.

Graden av beroende för svensk miljöpolitik efter EES-av talets

ikraftträdande resp. vid EG-medlemskap bör belysas i

konsekvensbeskrivningen. Därvid bör hänsyn tas till de begränsningar som

gäller redan idag genom andra internationella avtal.

Regeringen har idag beslutat att till det samlade utredningsarbetet

knyta en parlamentariskt sammansatt referensgrupp med företrädare för

politiska partier med uppgift att följa utredningsarbetet.

Kommittén bör lämna referensgruppen fortlöpande information om sitt

arbete samt inhämta gruppens synpunkter på vilka problem som särskilt

bör bli föremål för kommitténs analys.

Resultatet av kommitténs arbete bör redovisas senast den 1 oktober 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

-- med högst sju ledamöter för att utreda miljökonsekvenserna av olika

former för ett svenskt deltagande i den västeuropeiska integrationen,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Miljö- och naturresursdepartementet)