Förberedelser för jubileet "Utvandrare och invandrare i Sveriges historia 1846-1996"

1993-12-22 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1993:141, Förberedelser för jubileet "Utvandrare och invandrare i Sveriges historia 1846-1996"

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Förberedelser för jubileet "Utvandrare och invandrare i Sveriges

historia 1846-1996"

Innehåll

Dir 1993:141

Beslut vid regeringssammanträde 1993-12-22

Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild kommitté tillkallas för att förbereda ett

migrationsjubileum år 1996. Jubileet som skall behandla ÓUtvandrare och

invandrare i Sveriges historia 1846*1996Ó skall ha två teman. Det ena

skall ha inriktning på emigrationen till USA och dess betydelse för såväl

det svenska som det amerikanska samhället. Det andra temat riktas in på

immigrationen till Sverige, främst efter andra världskriget, och dess

betydelse för det svenska samhället.

Bakgrund

Sverige är ett mångkulturellt samhälle präglat av invandringen efter andra

världskriget men också av den nästan hundraåriga utvandringsepoken

1846-1930.

Mer än en miljon invånare i Sverige har i dag rötter i ett annat land.

Antingen har de själva invandrat eller också är de barn eller barnbarn

till någon som invandrat. Med sina erfarenheter, sin kultur och sina

sedvänjor har dessa människor berikat vårt land och vidgat vår världsbild.

Också i ett längre historiskt perspektiv har invandrare lämnat viktiga

bidrag till Sveriges ekonomiska och kulturella utveckling * tyskar under

medeltiden, finnar, skottar och valloner under 1600-talet, engelsmän,

fransmän och judar från olika länder under 1700-talet.

De flesta som kommer i dag söker en fristad undan konflikter och

förföljelser.

Fattigdom och socialt missnöje var avgörande orsaker till att svenskar

från 1800-talets mitt började emigrera till Amerika, främst Förenta

staterna * ett förhållande som på sin tid också kom att prägla

utvecklingen av det svenska samhället.

Det kan vara svårt att bestämma ett årtal då massutvandringen från Sverige

inleddes. År 1846 grundade emellertid några hundra ÓerikjansareÓ,

huvudsakligen från Hälsingland och Uppland, kolonin Bishop Hill i

Illinios. Samma år fick Chicago sin första större svenska bosättning när

ett tjugotal ÓerikjansareÓ övergav sin religiösa sekt. Många av de svenska

bosättningar som växte upp i Illinois under 1800-talets mitt och senare i

Minnesota har sitt ursprung i Bishop Hill och ännu fler i Chicago, den

största svenska stadskolonin i USA. Den svenskättade befolkningen i

Amerika kan nu räknas i miljoner.

Flertalet av de svenska utvandrarna har, liksom invandrarna till Sverige,

gjort viktiga insatser för sitt nya lands utveckling. Nämnas bör också den

stora betydelse som återvändande svenskamerikaner har haft för det moderna

Sveriges utveckling och folkrörelsernas framväxt.

Uppdraget

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

För att erinra om den betydelse som såväl utvandring som invandring haft

för Sverige bör ett migrationsjubileum hållas år 1996. En kommitté bör

förbereda jubileet. Kommittén skall ägna såväl den första svenska

massutvandringen till Förenta staterna som dagens invandring till Sverige

stor uppmärksamhet. Syftet med jubileet skall vara att öka insikterna om

vårt lands beroende av omvärlden, om drivkrafterna bakom migration och om

migration som en väg till utveckling och nationell förkovran.

Kommittén skall förbereda manifestationerna i samarbete med myndigheter,

organisationer och institutioner som har intresse för och engagemang i

migrationsjubileets huvudteman. Myndigheter, organisationer och

institutioner förväntas ta egna initiativ till arrangemang och aktiviteter

samt att ta eget ekonomiskt ansvar för dessa. Vad gäller vetenskapliga

symposier och liknande bör kommittén samarbeta med forskningsråd och

fonder. Kommittén kan initiera symposier och andra aktiviter i USA och bör

då finna lämpliga samarbetsformer och kontaktpersoner för den samordning

som behövs för detta.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Kulturdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppgift att

förbereda ett migrationsjubileum 1996,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sekreterare åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag till Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes framställan.

(Kulturdepartementet)