Dir. 1993:142

Mästarbrev för hantverksutövare

Innehåll

Dir. 1993:142

Beslut vid regeringssammanträde 1993-12-22

Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågor om rätt att

utfärda mästarbrev för hantverkare.

Utredarens förslag bör läggas fram senast den 28 februari 1994.

Bakgrund

Mästarbrev kan tilldelas skickliga hantverksutövare efter ett

prövningsförfarande som är reglerat i kungörelsen (1973:596) om mästarbrev

för hantverksutövare. Enligt bestämmelserna utfärdas mästarbrev i dag av

Företagarnas Riksorganisation efter handläggning och yttrande av

Mästarbrevsnämnden, en nämnd sammansatt av företrädare för Företagarnas

Riksorganisation, Närings- och Teknikutvecklingsverket (NUTEK) och

Konsumentverket.

Gesällbrev är i regel ett första steg till mästarbrev. Gesällbrev utfärdas

huvudsakligen av Företagarnas Riksorganisation efter avlagt gesällprov.

Någon författning som reglerar utfärdandet av gesällbrev finns inte.

När mästarbrevskungörelsen från år 1940 upphävdes och ersattes med nu

gällande kungörelse tillerkändes Sveriges hantverks- och

industriorganisation (SHIO) rätt att utfärda mästarbrev. På grund av

organisationsförändringar överfördes den rätten år 1979 till Sveriges

hantverks- och industriorganisation * Familjeföretagen (SHIO-

Familjeföretagen), därefter år 1987 till Småföretagens Riksorganisation

och senast år 1991 till Företagarnas Riksorganisation. I samband med den

senaste organisationsförändringen valde några hantverksföreningar att stå

utanför Företagarnas Riksorganisation. Några fristående hantverks- och

småföretagsföreningar bildade därefter en ny gemensam riksorganisation,

Sveriges Hantverks- och Småföretag (SHS).

Ett antal framställningar om förändringar av systemet med utfärdandet av

mästarbrev har kommit in till Kulturdepartementet. Stockholms stads

Hantverksförening och Hässleholms Hantverks- & Industriförening har

hemställt om en författningsändring som ger föreningarna och andra

fristående hantverksföreningar rätt att dela ut mästarbrev. SHS har ansökt

om rätt att som riksorganisation utfärda mästarbrev och gesällbrev.

Företagarnas Riksorganisation har hemställt att deras rätt att utfärda

gesällbrev regleras. Konkurrensverket har i en särskild skrivelse till

regeringen anfört att systemet för utfärdande av mästarbrev inte är

förenligt med konkurrensintresset och att både kungörelsen om mästarbrev

för hantverksutövare och Mästarbrevsnämnden bör upphöra.

NUTEK har de senaste två budgetåren disponerat ett anslag om 500Ê000 kr

från Kulturdepartementets huvudtitel. Medlen har använts för insatser vid

hantverksföretag, genomförande av utbildningar, information och

rådgivning samt till administrations- och kanslikostnader för

Mästarbrevsnämnden. I 1994 års budgetpropositionen anför regeringen mot

bakgrund av att den arbetar för en renodling av de verksamhetsformer i

vilka statlig verksamhet skall bedrivas och att det därför sker en

omprövning av offentliga regleringar som hämmar konkurrensen och som inte

kan försvaras av andra samhälleliga intressen (prop. 1993/94:100 bil. 12

p. B 2) att statens roll vid utfärdande av mästarbrev håller på att prövas

och att en framtida organisation för utfärdande av mästarbrev kan utformas

utan att särskilda statliga medel behövs. Därför anser regeringen att

något sådant anslag som hittills har disponerats av NUTEK för finansiering

av bl.a. Mästarbrevsnämnden via Företagarnas Riksorganisation inte skall

finnas med på statsbudgeten från och med budgetåret 1994/95.

Nuvarande system

Den som söker mästarbrev måste enligt kungörelsen ha arbetat i minst sex

år i det yrke som mästarbrevet avser, ha förvärvat skicklighet och

erfarenhet samt ha kunskaper i kalkylation och bokföring. Yrkeskunnigheten

kan styrkas genom gesällbrev, utlärningsbevis, intyg om mästarprov eller

på annat sätt. De företagsekonomiska kunskaperna kan styrkas genom

Företagarnas Riksorganisations företagardiplom eller genom intyg om annan

motsvarande utbildning.

Mästarbrevsnämnden utreder kvalifikationerna hos dem som söker mästarbrev

samt till- eller avstyrker beviljandet av brev. Nämnden har kontinuerlig

kontakt med yrkesförbund och branschorganisationer både när en ansökan

bereds och när provbestämmelser för mästarbrev tas fram. Nämnden skapar

normer och riktlinjer för vilka kunskaper som krävs t.ex. i kalkylation

och bokföring. Två organ inom Företagarnas Riksorganisation sköter

hanteringen av gesällbreven. Företagarnas Utbildningsråd beslutar om

provbestämmelserna i samråd med branschförbunden och Centrala

Hantverksrådet sköter handläggningen av gesällbreven. Det utfärdas ca

200*300 mästarbrev per år inom ett 80-tal olika hantverksyrken och ca 1

500 gesällbrev per år inom ett 70-tal yrken.

Ett mästarbrev kan enligt kungörelsen återkallas av Företagarnas

Riksorganisation bl.a. om innehavaren av brevet i utövandet av sitt yrke

gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller visat uppenbar

vårdslöshet eller bristande skicklighet. Den som obehörigen utger sig för

att inneha mästarbrev kan enligt kungörelsen dömas till böter.

Genom mästarbrevskungörelsen har Företagarnas Riksorganisation,

Mästarbrevsnämnden, NUTEK och Konsumentverket tilldelats uppgifter av

förvaltningskaraktär. Vissa skäl talar för att beslut att utfärda och

återkalla mästarbrev för en enskild hantverkare är att betrakta som

myndighetsutövning.

Vissa av kungörelsens bestämmelser är av den karaktären att de enligt

regleringen i 8 kap. regeringsformen skall meddelas genom lag.

Enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen krävs det vidare att

överlämnande av förvaltningsuppgifter till bolag, föreningar,

samfälligheter, stiftelser eller enskilda individer skall ske med stöd av

lag om förvaltningsuppgiften innefattar myndighetsutövning. Något

överlämnande i lag av förvaltningsuppgifterna till Företagarnas

Riksorganisation och Mästarbrevsnämnden har inte skett.

Bestämmelserna i mästarbrevskungörelsen är dock giltiga eftersom

författningar tillkomna före regeringsformens ikraftträdande enligt

övergångsbestämmelserna fortfarande är giltiga trots att de inte

tillkommit i den ordning som föreskrivs i regeringsformen.

Förutsättningar

Efter förslag i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil.Ê1, bet.

1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128) fastslogs riktlinjerna för regeringens

styrning av de verksamheter som skall fortsätta att bedrivas under ett

statligt huvudmannaskap. En renodling skall ske av de verksamhetsformer i

vilka statlig verksamhet skall bedrivas. En fråga som alltid skall prövas

innan styrningen av en verksamhet läggs fast är om verksamheten är en

statlig angelägenhet.

Genom regeringens omläggning av näringspolitiken har betydelsefulla

åtgärder vidtagits för avreglering och konkurrens i många

samhällssektorer. Avregleringsarbetet är inriktat på en omprövning av

offentliga regleringar som hämmar konkurrensen och som inte kan försvaras

av andra samhälleliga intressen. Effektiva styrmetoder måste dock finnas

för bland annat skydd av liv, hälsa, säkerhet och miljön samt för att

trygga stora ekonomiska intressen. Om ett regelsystem kan anses nödvändigt

krävs noggranna avvägningar så att regelverket inte blir mer omfattande

och ingripande än skyddsintresset kräver.

Mästarbrev är att anse som ett frivilligt kompetensbevis, som är

värdefullt för hantverkaren för att styrka hans yrkesskicklighet och för

konsumenten för att välja en kompetent hantverkare. Mästarbrevet

härstammar från en tid då konsument- och konkurrenslagstiftning knappt

fanns och i vart fall inte hade den betydelse den har i dag. På senare år

har lagstiftningen inom marknadsrätten utvecklats starkt. Detta faktum

måste självfallet beaktas.

I vissa länder i Europa har mästarbrevet eller motsvarande kompetensbevis

stor eller avgörande betydelse för hantverkarens möjlighet att få arbete

eller driva näring. EES-avtalets ikraftträdande skapar även

förutsättningar för ökad rörlighet på arbetsmarknaden inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet. De organisationer som yttrat sig i ärendet

har starkt värnat om att mästarbrevet skall finnas kvar och har framhållit

brevens betydelse som konkurrensmedel.

Detta talar för att en offentligrättslig reglering av mästarbrevet i någon

form bör finnas kvar. Det bör dock övervägas om inte ytterligare

organisationer och föreningar bör ha en möjlighet att medverka vid

utfärdandet av breven.

Vidare behöver närmare analyseras vilka delar av regleringen som bör ske

genom lag.

Någon rättslig reglering av gesällbreven bör enligt min uppfattning inte

införas.

En särskild utredare bör lämpligen tillkallas för uppgiften.

Uppdraget

Utredaren bör överväga hur en offentligrättslig reglering av mästarbreven

skall utformas. Utredaren bör i samråd med de aktuella organisationerna

utarbeta förslag till bildandet av ett nytt eller förändrat organ till

vilken staten kan överlämna förvaltningsuppgiften att utfärda mästarbrev.

Utgångspunkten bör därvid vara att någon ny myndighet inte skall skapas.

De organisationer som i dag handlägger och beslutar i ärenden om

mästarbrev bör beredas möjlighet att tillsammans med andra

hantverksorganisationer samverka i det nya organet. Utredaren bör även

beakta konsumenternas intressen.

Utredaren bör också utarbeta författningsförslag rörande dels regleringen

av mästarbreven, inklusive kraven för dessa, dels om överlämnande av

uppgiften att utfärda dem. En utgångspunkt bör vara att regleringen inte

skall bli mer omfattande än vad den är i dag. En anpassning till

regeringsformen måste dock göras.

Utredaren bör beakta vad som anförts i regeringens direktiv (dir. 1984:5)

till kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning, om beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt om att

redovisa verksamhetens regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Kulturdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utarbeta förslag om

rätt att utfärda mästarbrev för hantverkare och

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Kulturdepartementet)