Dir. 1993:45

Utredning om forskningsverksamhet inom strål-

skyddsområdet

Innehåll

Dir. 1993:45

Beslut vid regeringssammanträde 1993-04-22

Chefen för Miljö- och naturresursdepartementet, statsrådet Johansson,

anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att kartlägga

forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet i landet samt utreda

strukturella frågor rörande grundforskningen av betydelse för strål-

skyddet.

Bakgrund

Statens strålskyddsinstitut (SSI) har enligt sin instruktion ett centralt

samordnande ansvar för tillämpad strålskyddsforskning.

I sin anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94 och i den särskilda

anslagsframställningen för forskningsverksamheten åren 1993/94-1995/96 har

institutet redovisat vissa problem, främst av samordnings- och ekonomisk

karaktär, som landets strålskyddsforskning belastas med. För att förbättra

förutsättningarna för strålskyddsforskningen i landet har institutet

därför, i nämnda anslagsframställningar, anfört skäl för att utvidga sitt

eget ansvar för den tillämpande strålskyddsforskningen till att omfatta

all strålskyddsforskning, alltså även den grundläggande forskningen.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har också föreslagit att SSI formellt

skall ta ett ökat ansvar för den riktade grundforskningen, dvs. sådan

grundläggande forskning som är av betydelse för den mer målinriktade

strålskyddsforskningen (remissvar till Miljödepartementet 14 juni 1991 av-

seende SSI:s rapport prioriterade verksamheter).

Strålskyddsforskningen har en bred tvärvetenskaplig inriktning och

innefattar all forskning som syftar till ett bättre strålskydd. Det kan

vara svårt att särskilja tillämpad strålskyddsforskning från

grundforskning på området. Vissa skillnader finns dock. Som exempel på

rent tillämpad forskning kan nämnas studier av förekomsten av

radionuklider i omgivningen efter Tjernobylolyckan, kartläggning av

radonkoncentrationer i bostäder och utveckling av metoder för mätning av

aktiviteter, doser och dosindikatorer, t.ex. kromosomstörningar. Exempel

på grundforskning kan vara studier av biologiska effekter förorsakade av

strålning, studier av upptag av radioaktiva aerosoler i lungan eller

studier av vissa ekologiska processer. Man kan således utpeka viss

forskning som grundläggande respektive tillämpad men mellan dessa

ytterligheter finns en stor gråzon.

Strålskyddsforskningens tvärvetenskapliga karaktär innebär att en rad

olika ämnesområden har anknytning till strålskyddsforskningen. I första

hand berörs radiofysik, kärnkemi, strålningsbiologi/radiobiologi och

radioekologi och radioepidemiologi. Dessutom har strålskyddsforskningen

beröringspunkter med ämnena fysik, geologi, geofysik, byggnadsteknik och

hematologi. Inom dessa skilda ämnesområden råder delvis olika

förutsättningar för att bedriva forskning, men vissa likartade drag finns.

Vid strålskydd och dess tillämpning inom medicinen eftersträvas en

optimerad avvägning mellan vinst och risk för patient och personal. Strål-

skyddsforskningen utgör därför även ett arbetsområde för yrkesmedicinare

och hygieniker.

Enligt SSI finns framför allt inom forskningsområdena radiofysik, radio-

ekologi och strålningsbiologi avsevärda ekonomiska svårigheter. Forskning-

en inom dessa områden bedrivs endast vid ett fåtal institutioner. Antalet

studenter på grund- och forskarnivå har varierat under åren men är genom-

gående lågt.

Ett problem inom strålskyddsforskningen är att verksamheten är splittrad

på många olika discipliner. Det leder till att forskningen bedrivs i

alltför små grupper, vilket kan skapa svårigheter att vinna uppmärksamhet

för verksamheten, att få förståelse för den inom bredare forsknings-

grupperingar och att därmed finna långsiktig finansiering för den.

Det har varit svårt för den strålskyddsanknutna forskningen att locka

forskare till området. Enligt vissa bedömare har det sin förklaring just i

att det är svårt att få medel för att finansiera forskningen.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har i endast begränsad omfattning

beslutat om stöd till den strålskyddsanknutna forskningen. Forskningsrådet

har i flera fall gjort bedömningen att strålskyddsprojekten genom sin

tillämpade karaktär inte uppfyller rådets kriterier för att få stöd.

Jag anser att kunskapsutvecklingen inom strålskyddsforskningen är av stor

betydelse bl.a. för den förebyggande hälso- och sjukvården. Det gäller

exempelvis studier av nedfallet efter Tjernobylolyckan, förekomsten av

radon i bostadshus, studier av strålning från bildskärmar, kraftfält samt

UV-strålning.

Vidare är det från samhällsekonomisk synpunkt naturligtvis viktigt att

strålskyddsforskningen kan bedrivas effektivt.

Uppdraget

Jag föreslår mot bakgrund av vad jag anfört att en särskild utredare

tillkallas med uppdrag att kartlägga forskningsverksamheten inom strål-

skyddsområdet. Utredaren bör också diskutera och tydliggöra distinktionen

mellan tillämpad, riktad och grundläggande strålskyddsforskning.

Utredaren bör beskriva situationen för strålskyddsforskningen i Sverige

och analysera de problem av bl.a. samordnings- och resursmässig karaktär

som beskrivits ovan. Utredaren bör vidare redovisa förslag till framtida

riktlinjer för strålskyddsforskningen.

Utredaren bör bedöma behovet av insatser för grundläggande forskning.

Frågor som rör forskarrekryteringen skall belysas. Förslagen skall

finansieras inom SSI:s befintliga resurser för strålskyddsforskning.

Sverige deltar sedan år 1990 aktivt i EG:s strålskyddsforskningsprojekt.

Utredaren bör analysera vilka effekter ett medlemsskap i EG skulle få för

den svenska strålskyddsforskningen.

Flera myndigheters verksamhet påverkas av de resultat som kommer av

strålskyddsforskningen. Det gäller t.ex. Socialstyrelsen och Folkhälso-

institutet som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor samt Statens natur-

vårdsverk som arbetar med problematiken kring det uttunnande ozonskiktet.

Utredaren skall beakta berörda myndigheters behov så att strål-

skyddsforskningen även i framtiden kan bidra till ett förhöjt strålskydd

inom hälso- och sjukvården och till att öka kunskapen om de skadliga

effekterna av UVB-strålningen.

Utredaren skall ta i beaktande de förslag och riktlinjer som regeringen

presenterat i propositionerna om treårig budgetfinansiering för forskning

och forskarutbildning (prop. 1992/93:170) samt om löntagarfondsmedel och

forskning (prop. 1992/93:171). Härvid skall särskilt beaktas de riktlinjer

som aktualiserar möjligheten att föra över en del av de fasta anslag till

forskning som idag går till vissa institut och myndigheter till en annan

finansieringsform som vidgar möjligheterna för nationell konkurrens.

Utredaren skall knyta till sig en referensgrupp med representanter från

berörda institutioner och myndigheter för samråd.

Vidare skall för arbetet gälla regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning

(dir. 1984:5), EG-aspekter i utredningsarbetet (dir. 1988:43) samt att

redovisa verksamhetens regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).

Utredaren bör redovisa sitt arbete senast den 1 mars 1994.

Jag har samrått med cheferna för Socialdepartementet och Utbildnings-

departementet i denna fråga.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag här anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Miljö- och naturresursdepartementet

att tillkalla en särskild utredare, omfattad av kommittéförordningen

(1976:119), med uppdrag att kartlägga forskningsverksamhet inom strål-

skyddsområdet i landet samt att utreda strukturella frågor rörande grund-

forskningen av betydelse för strålskyddsområdet,

att besluta om referensgrupp, sakkunniga, experter, sekreterare och annat

biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall till

lika delar belasta fjortonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar och

femte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hemställan.

(Miljö- och naturresursdepartementet)