Dir. 1993:52

Det internationella perspektivet i kulturpolitiken

Innehåll

Dir. 1993:52

Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-13

Chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas med uppgift att göra en sam lad

bedömning av vilka följder som den ökade internationaliseringen, främst

Europaintegrationen, kan medföra inom kulturpolitiken.

Bakgrund

Riksdagens kulturutskott har i sitt betänkande (bet. 1992/93:KrU17) om

övergripande kulturfrågor kommenterat rege ringens direktiv (dir.1993:24)

för en utredning om kulturpolitikens inriktning. Utskottet anförde därvid

bl.a. följande.

I enlighet med vad som anges i utredningsdirektiven är det angelä get att

det sker en analys av vilka nya krav som internationaliseringen kan komma

att ställa på kulturpolitiken. I första hand måste Europa perspektivet på

kulturpolitiken förstärkas. Det kartläggningsarbete som tagits fram på

EG-området bör kunna utgöra en grund för en central del av

utredningsarbetet.

Utskottet hemställde bl.a. mot denna bakgrund om en parlamenta risk

utredning om den internationaliserade kulturen. Riksdagen biföll

utskottets hemställan (rskr. 1992/93:249).

Uppdraget

Det internationella utbytet i ett nordiskt, europeiskt eller globalt

perspektiv innebär inte något principiellt nytt för kulturområdet. De som

verkar på detta område har alltid behövt hålla de internationella

kanalerna öppna för att få nya impulser och därmed kunna utvecklas.

Utvecklingen på medieområdet har under senare år medfört ökade

internationella kontakter och inneburit att allt fler upphovsmän och

utövande konstnärer kommit att verka i en internationell miljö.

Det europeiska integrationsarbetet medför emellertid att det inter

nationella utbytet över gränserna kommer att öka. Svenska kulturska pare

och svensk kultur kommer alltmer att befinna sig på en interna tionell

marknad. Detta gäller både inflödet av verk och personer från utlandet,

internationella inflytanden i Sverige och möjligheterna för företrädare

för svensk kultur att göra sig gällande i Europa och andra delar av

världen. Europaintegrationen torde också leda till att intres set för

Sverige bland invånare i de övriga europeiska länderna kommer att öka.

En analys bör göras av de nya krav den ökade internationalisering en och

framför allt Europaintegrationen ställer på den svenska kul turpolitiken.

Dit hör både konsekvenserna av den internationaliserade marknaden på

kulturområdets olika delar och de mer direkta konse kvenser som infogandet

av EG:s regelverk i svenska författningar direkt och indirekt har för

kulturområdet. De nya möjligheter som erbjuds kulturlivet genom den

utvidgade europeiska marknaden och deltagande i det kultursamarbete som

kommer att byggas upp på ett europeiskt plan bör redovisas.

Mot denna bakgrund bör en kommitté med parlamentarisk sam mansättning

tillkallas för att göra en samlad bedömning av vilka följder som den ökade

internationaliseringen, främst Europaintegra tionen, kan medföra inom

kulturpolitiken.

Kommittén bör utvärdera om kulturen tas till vara för att göra det

attraktivt att resa i och till Sverige. Kommittén bör överväga behovet av

insatser och omprioriteringar inom kulturområdet med utgångs punkt i den

efterfrågan som finns från den internationella turismen. Kulturevenemang,

sevärdheter, museer och intressanta kulturmiljöer är viktiga för att ge

turistresandet innehåll. Kommittén bör lämna förslag till de insatser den

finner ändamålsenliga inom ramen för nu varande resurser inom

kulturområdet.

Kommittén bör kunna utnyttja det kartläggningsarbete som på

Kulturdepartementets initiativ har utförts av bl.a. Statens kulturråd,

Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet om konsekvenserna för den svenska

kulturpolitiken, kulturlivet och de svenska medierna av EES-avtalet och

ett svenskt medlemskap i EG.

Kommittén bör beakta vad som anförs i regeringens direktiv (dir. 1984:5)

till kommittéer och särskilda utredare angående utrednings förslagens

inriktning, om beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt om att

redovisa verksamhetens regionalpolitiska aspekter (dir. 1992:50).

Statens kulturråd samt i erforderlig utsträckning Riksarkivet, Riks

antikvarieämbetet samt kulturområdets övriga myndigheter och insti

tutioner bör i den omfattning kommittén begär det tillhandahålla det

expertstöd som kommittén behöver för att kunna fullgöra sitt upp drag.

Sådant stöd bör också kunna lämnas av Svenska institutet samt de

offentliga organisationer som verkar inom turistområdet.

Under arbetets gång bör kommittén inhämta de synpunkter som kan behövas

från företrädare för kulturlivet och organisationer inom kulturområdet.

Kommittén bör vid arbetets påbörjande och vidare under arbetets gång

informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd

central arbetstagarorganisation, med vilken staten har eller brukar ha

avtal om löner och andra anställningsvillkor, och bereda dem tillfälle att

framföra synpunkter.

Utredningsuppdraget bör redovisas senast i december 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege ringen

bemyndigar chefen för Kulturdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter * omfattad av

kommittéförordningen (1976:119) * med uppdrag att utreda frågan om

kulturens internationalisering,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén.

Vidare hemställer jag

att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta elfte huvud titelns

anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bi faller

hennes hemställan.

(Kulturdepartementet)