Dir. 1993:56

Tilläggsdirektiv till utredningen (Fi 1992:14) om normgivning

och tillsyn över nya betalningstjänster (Betaltjänstutredningen)

Innehåll

Dir. 1993:56

Beslut vid regeringssammanträde 1993-05-06

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att Betaltjänstutredningen (Fi 1992:14) genom

tilläggsdirektiv får ett utvidgat uppdrag som avser den inlånings- och

finansieringsverksamhet som drivs av sparkassor och andra föreningar.

Bakgrund

Genom beslut den 12 mars 1992 bemyndigade regeringen det statsråd som har

till uppgift att föredra ärenden om betalningsväsendet att tillkalla en

särskild utredare med uppdrag att utreda behovet av normgivning och

tillsyn inom vissa delar av betalningsväsendet. Enligt direktiven (dir.

1992:60) skall utredningen bl.a. kartlägga existerande kontobaserade

betalningssystem utanför banksfären samt överväga hur tillsynen över denna

verksamhet bör vara anordnad. Utredningen skall också ägna särskild

uppmärksamhet åt vissa gränsdragningsproblem i förhållande till sådan

bankverksamhet som regleras i bankrörelselagen (1987:617). Därvid skall en

analys omfatta de mellanled i betalningsförmedlingen, t.ex. kortmottagande

butiker, som genom kontokortssystemens expansion fått en ökad betydelse

för säkerhet och effektivitet i betalningarna.

Regeringen beslutade den 19 november 1992 att komplettera direktiven på så

sätt att uppdraget utvidgades till att omfatta en analys av formerna för

bankers organisation och verksamhet i samband med att bankverk-

samhet bedrivs i butik. I tilläggsdirektiven (dir. 1992:95) anges att

utredningsuppdraget bör vara slutfört före utgången av mars 1994.

På marknaden förekommer idag ett antal föreningar som driver

finansieringsverksamhet endast i syfte att tillgodose medlemmarnas

finanseringsbehov. Den inlåning som bedrivs i flertalet av dessa

föreningar har sedan länge ansetts falla utanför bankrörelsebegreppet

eftersom inlåningen inte sker från allmänheten utan endast från medlem-

marna i respektive organisation. Genom ett undantag i 3 § andra stycket 2

lagen (1988:606) om finansbolag är finansieringsverksamheten inte heller

tillståndspliktig under förutsättning att Finansinspektionen efter

särskild prövning finner att verksamheten drivs utan vinstsyfte. Detta

undantag har inte förts över till den av riksdagen antagna lagen

(1992:1610) om kreditmarknadsbolag. I förarbetena anfördes som skäl att

den verksamhet som dessa föreningar driver närmast är att jämställa med

bankrörelse och därför bör prövas enligt bankrörelselagen (prop.

1992/93:89). Vidare aviserades i propositionen en översyn av frågan om hur

dessa föreningar skall regleras i framtiden. Lagen om kreditmarknadsbolag

skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer, vilket avses bli

samtidigt som EES-avtalet träder i kraft.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen tog en ledamot i en motion (mot.

1992/93:N15) upp frågan om inte den inlåningsverksamhet som bedrivs av

bl.a. JAK och Fria kulturfonden borde undantas från tillämpningen av EG:s

direktiv angående kreditinstitut. Näringsutskottet avstyrkte dock motionen

(bet. 1992/93:NU9). Utskottet anförde därvid bl.a. följande. "Frågan om

att särskilt undanta t.ex. HSB:s och KF:s sparkassor eller JAK och Fria

kulturfonden från gällande lagstiftning bör enligt utskottets mening anstå

till dess att det redovisats någon närmare bedömning av om verksamheten är

att hänföra till bankrörelse eller annan auktorisationspliktig

finansieringsverksamhet, eller om det finns skäl att införa särskild

lagstiftning för just sådana institut. Utskottet vill härvidlag påpeka att

ett uttryckligt undantag från tillämpligheten av annan finansiell

lagstiftning torde krävas bara om instituten anses falla under EG:s

definition av kreditinstitut. För ett sådant undantag krävs å andra sidan

en ändring av EES-avtalet."

Utvecklingen inom det finansiella området och de frågor som nu uppkommit

med anledning av EES-avtalet gör att det är nödvändigt att snarast utreda

hur sparkassorna och övriga föreningar som driver inlånings- eller

finansieringsverksamhet skall regleras i framtiden.

Uppdraget

Det är lämpligt att Betaltjänstutredningen även får i uppgift att göra en

översyn av den verksamhet som bedrivs av sparkassor och andra föreningar.

Utredningen bör kartlägga vilka institut som för närvarande bedriver

inlånings- eller finansieringsverksamhet men som inte omfattas av någon

reglering. Utredningen bör vidare bedöma respektive verksamhet utifrån

existerande regelverk för banker och andra finansieringsinstitut. Frågan om

föreningarna kan komma att betraktas som kreditinstitut enligt EG:s första

direktiv om samordning av lagar och andra författningar om rätten att

starta och driva verksamhet i kreditinstitut (77/780/EEG) bör därvid

särskilt belysas. Utredningen bör överväga om särskild lagstiftning

behöver införas för dessa institut.

Övrigt

Med det utvidgade uppdrag som utredningen nu föreslås få kommer

utredningstiden att behöva utsträckas. Arbetet bör dock vara slutfört före

utgången av år 1994. Den del av utredningsuppgiften som berör sparkassor

och andra föreningar bör behandlas med förtur. Utredningen bör därför

redovisa denna del av uppdraget senast under våren 1994.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar utredningens uppdrag i enlighet med

vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans

hemställan.

(Finansdepartementet)