Översyn av stöd för att främja innovationsverksamhet

1993-06-10 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1993:71, Översyn av stöd för att främja innovationsverksamhet

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Översyn av stöd för att främja innovationsverksamhet

Innehåll

Dir. 1993:71

Beslut vid regeringssammanträde 1993-06-10

Statsrådet och chefen för Näringsdepartementet P. Westerberg anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över

innovatörers situation och vad som bör göras för att underlätta

innovationsprocessen. I utredarens uppdrag ingår bl.a. att

- studera de behov som finns för att stödja och effektivisera innovations-

processen,

- sätta dessa behov i relation till gällande regelverk och befintliga

bidragssystem,

- lägga fram förslag om hur statens insatser för att främja innovationer

bör utformas och därvid studera möjligheterna till eventuella

omprioriteringar samt pröva behovet av en särskild innvationsstödjande

fond,

- föreslå åtgärder på skatteområdet för att främja innovationer om så

behövs,

- jämföra innovationsprocessen i Sverige med andra länder samt även i öv-

rigt beakta de internationella aspekterna.

Bakgrund

Att underlätta för innovatörer att föra idéer vidare till

kommersialisering är en viktig näringspolitisk uppgift. Av särskild

betydelse för industriell tillväxt är de innovationer som blir

startpunkten för nya produkter och processer i befintliga företag eller

grunden till nya företag. Innovationer är en viktig drivkraft bakom

tillväxt och förnyelse av svenskt näringsliv. Riksdagen har hemställt

(bet. 1992/93:NU25, rskr. 1992/93:284) att rege-ringen omgående utreder

och lägger fram förslag till åtgärder för att stödja innovatörer.

Sedan hösten 1991 har statsmakterna fattat många beslut för att främja nä-

ringslivet. Ett stort antal skatter och avgifter som missgynnat

företagande har sänkts eller avskaffats. Sammantaget har skatten för

företag sänkts med ca 38 miljarder kronor. Resurserna för

riskkapitalförsörjning för småföretag har tredubblats.

På andra områden, t.ex. arbetsrätten har ett omfattande utredningsarbete

genomförts som bl.a. skall leda till en ökad effektivitet.

Regeringen har vidare i den forskningspolitiska propositionen (prop.

1992/93:170) redovisat förslag om en ny samverkansform mellan högskolor

och näringsliv. En sådan samverkansform bör bl.a. innehålla en

kontaktfunktion mellan företagen och högskolan, en god utvecklingsmiljö

för s.k. avknoppningsföretag, licensförmedling samt lokal

riskfinansiering.

Till detta skall läggas statsmakternas åtgärder avseende bankväsendet,

vilka syftar till att skapa förutsättningar för en normal

kreditgivningsverksamhet. Bankerna är småföretagens naturliga

kreditgivare. Sammantaget har bankerna över 200 miljarder kronor i

utestående krediter i små företag.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och de regionala utvecklings-

fonderna samverkar för att främja uppkomsten av nya produkter och för att

underlätta innovatörers situation. I varje län skall finnas ett s.k. pro-

duktråd som har speciella projektstödmedel till sitt förfogande.

Syftet med produktråden är att i hela landet skapa lokala möjligheter och

resurser för:

- bedömning av tekniska idéer och innovationer

- rådgivning till såväl enskilda innovatörer som företag

- ekonomiskt stöd i tidiga faser i innovationsprocessen, exempelvis

nyhetsgranskningar, enklare prototyper, begränsade

marknadsundersökningar etc.

Utvecklingsfonderna utreds för närvarande. I utredningsarbetet behandlas

även produktrådens verksamhet.

Statliga bidrag har under de senaste åren lämnats till Svenska Uppfinnare-

föreningens (SUF) verksamhet. För budgetåret 1992/93 lämnas stödet i form

av ett basstöd på 2 miljoner kronor och ett stöd till lokala rådgivare med

3 miljoner kronor.

SUF har drygt 20 rådgivare i landet. Rådgivarnas uppgift är att medverka i

den tidiga idéprövningen. Innovatörer bedöms ha ett behov av att samtala

med erfarna personer som helst själva har gått igenom "processen" från idé

till en kommersiell produkt. Denna funktion avses SUF:s rådgivare fylla.

Det statliga stödet till SUF:s verksamhet har under 1992 utvärderats för

Näringsdepartementets räkning. Utredaren kom fram till att bidraget för

att stödja SUF-rådgivarnas verksamhet bör lämnas även i fortsättningen.

Verksamheten inom produktråden och SUF:s rådgivningsverksamhet kan sägas

komplettera varandra. SUF-rådgivarna svarar ofta för den första prövningen

av olika projekt. De intressantaste idéerna slussas sedan vidare till

produktråden för en mer noggrann genomlysning och eventuell finansiering.

Därigenom ger rådgivarna produktråden bättre möjligheter att aktivt

bearbeta de bärkraftiga idéerna.

Utredningsuppdraget

Det finns ett behov av att studera olika faser av utvecklingskedjan, från

idé till företagsstart, för att utröna vilka åtgärder som bör vidtas för

att underlätta processen. En viktig länk i denna kedja är hanteringen av

innovationer. En utredare bör därför se över de behov som finns av att

underlätta för innovationer och uppfinningar att gå från idé till

kommersialisering, mot bakgrund av de åtgärder som redan genomförts på

småföretagsområdet. Utredaren bör även belysa de senare faserna i

innovationsprocessen.

Det är angeläget att utvärdera om statens nuvarande insatser för att

främja innovationer har rimlig omfattning och om verksamheten är

organiserad på ett tillfredsställande sätt. Det innebär bl.a. att

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

utvärdera de insatser som görs av olika statliga aktörer och aktörer vilka

finansieras med statliga medel, helt eller delvis. Utredaren bör

inledningsvis belysa vad som behövs för att underlätta kommersialisering

av innovationer i Sverige, inte minst för den enskilde innovatören eller

småföretagaren.

Utredaren bör studera de generella åtgärder som vidtagits för att

förbättra näringslivets situation i Sverige, för att se hur dessa åtgärder

har påverkat innovationsklimatet. Särskilt kan nämnas åtgärder på

skatteområdet. Frågan om det för närvarande finns skatter som hämmar

kommersialiseringen av innovationer bör närmare belysas.

Utredaren bör också studera vilka behov som finns av selektiva åtgärder

för att främja innovationsverksamheten. Möjligheter att omprioritera bland

sådana åtgärder bör prövas. Utredaren bör exempelvis belysa om det finns

behov av särskilda bidrag eller lån för att finansiera patentering av

innovationer. Utredaren bör även undersöka om det finns behov av en

särskild innovationsstödjande fond för att främja uppfinningar etc.

Utredaren bör redovisa hur eventuella förslag till ökade fondmedel skall

finansieras.

Vidare bör studeras på vilket sätt SUF-rådgivarna och produktråden kan

samverka. Här bör utredaren samråda med Utvecklingsfondsutredningen (N

1993:1), eftersom denna utrednings arbete kan föranleda förändringar i

produktrådens organisation.

Utredaren bör också belysa samspelet mellan innovatörer och näringsliv.

Det bör analyseras om näringslivets intresse för innovatörer som kreativa

krafter vid bl.a. produktutveckling kan ökas. Utredaren bör lägga förslag

om hur kontakter mellan innovatörer och entreprenörer kan stärkas.

Lämpliga samarbetsformer mellan innovatörer och entreprenörer i syfte att

skapa nya företag bör belysas.

Utredaren bör även inom ramen för uppdraget jämföra innovationsklimatet i

Sverige med andra länder samt i övrigt belysa olika internationella

aspekter med anknytning till innovationsprocessen. Regionala skillnader i

innovationsklimatet inom Sverige bör även belysas.

Utredaren bör i sitt arbete samråda med NUTEK, Ingenjörsvetenskapsakademi-

en (IVA), SUF, företrädare för industrin, utvecklingsfonderna, Utveck-

lingsfondsutredningen och andra berörda organ.

Utredaren bör beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer

och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir.

1984:5), beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt beaktande av

politis-ka konsekvenser (dir. 1992:50). Utredaren bör också beakta de

miljöpolitiska respektive de jämställdhetspolitiska konsekvenserna av sina

förslag.

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

Utredaren bör redovisa sitt arbete senast den 15 september 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Näringsdepartementet

att tillkalla en utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -

med uppdrag att se över stödet för att främja innovationer och

uppfinningar,

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta tolfte huvudtitelns anslag A 3. Utredningar, m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans

hemställan.

(Näringsdepartementet)