Dir. 1993:79

Utredning om kompetenskrav för gymnasielärare

i yrkesämnen

Innehåll

Dir. 1993:79

Beslut vid regeringssammanträde 1993-06-24.

Statsrådet Unckel anför.

Mitt förslag

Efter samråd med statsrådet Ask föreslår jag att en särskild utredare

tillkallas med uppgift att göra en översyn av kompetenskraven för

gymnasielärare i yrkesämnen utifrån deras framtida roll och funktion i

gymnasial utbildning.

Bakgrund

Utbildningen av gymnasielärare med inriktning på yrkesämnen, i

fortsättningen benämnda yrkeslärare, sker i dag genom en

praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng. För examen krävs därutöver

relevanta ämnesteoretiska kunskaper, yrkesutbildning och yrkeserfarenhet

eller omfattande yrkeserfarenhet. Beslut om antagning fattas av respektive

universitet och högskola.

Läroplanskommittén påpekar i sitt betänkande (SOU 1992:94) att lärarrollen

i den yrkesförberedande gymnasieutbildningen håller på att förändras både

metodiskt-organisatoriskt och ämnesmässigt.

I propositionen om ny läroplan och ett nytt betygssystem för bl.a.

gymnasieskolan (prop. 1992/93:250) föreslås att en särskild utredare

tillkallas för att göra en översyn av kompetenskraven för gymnasielärare

med inriktning mot yrkesämnen.

Traditionellt har yrkeslärarna själva haft hand om praktiskt taget all

undervisning i yrkesämnena. De yrkesförberedande programmen i den

reformerade gymnasieskolan innehåller en mängd kurser som fordrar olika

lärarkompetenser. Den snabba tekniska utvecklingen och förändringen av

arbetsuppgifter inom samtliga yrkesområden innebär nya utbildningsbehov.

Livslängden på kunskaper förkortas. Detta får till följd att det i

framtiden blir mycket svårt för en lärare att besitta alla skilda

yrkeskompetenser inom ett program.

Den reformerade gymnasieskolan och utvecklingen mot en mer kursutformad

gymnasieskola ger bättre förutsättningar för att tillgodose kravet på

anpassning till ett föränderligt yrkesliv. Kursutformning medför att

yrkeslärarna får ett ökat behov av breda ämneskunskaper men också av

fördjupade kunskaper inom "smala" områden. Behovet av ämnessamverkan

mellan lärare i teoretiska ämnen och yrkesämnen betonas alltmer.

Kursutformning innebär också ökade möjligheter till samverkan mellan

gymnasieskola och komvux. En och samma undervisningsgrupp kan innehålla

både ungdomar och vuxna.

För att åstadkomma en högkvalitativ yrkesutbildning är det viktigt att öka

samverkan mellan skola och arbetsliv. Yrkeslärarna måste i allt högre grad

etablera och upprätthålla kontakter med arbetslivet.

En del av den utbildning som fordrar speciell lärarkompetens eller

tillgång till viss utrustning kan förläggas till en arbetsplats. Skolan

kan också för vissa utbildningsinslag anlita experter inom yrkesämnet,

dvs. personer som har sin huvudsakliga yrkesutövning förlagd utanför

skolan. Den lärare som har merparten av sin undervisning inom programmet

får därmed ett större ansvar för att hålla samman programmet ämnesmässigt,

organisatoriskt och pedagogiskt. Också det studievägledande arbetet kommer

att bli en allt viktigare uppgift för yrkesläraren.

Uppdraget

I uppdraget till den särskilda utredaren ingår att överväga dels vilken

kompetens yrkeslärarna i framtiden bör ha med anledning av de förändrade

krav som ställs av yrkeslivet och den reformerade gymnasieskolan, dels hur

kompetensbehovet skall kunna tillgodoses.

En utgångspunkt för utredarens arbete skall vara en kartläggning av

utbildningsbakgrund och kompetensnivå samt ålder hos de yrkeslärare som

är verksamma i dag. Eventuella förändringar under de senaste åren skall

redovisas. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot frågan om vilken

bakgrund de personer har som har rekryterats som yrkeslärare,

rekryteringssättet samt i vilken utsträckning formellt obehöriga lärare

har anställts. Det är här av intresse att göra internationella

jämförelser.

Utvecklingen inom yrkeslivet och de nya krav denna ställer på yrkeslärarna

skall belysas både i ett nationellt och ett internationellt perspektiv.

Den internationella utblicken bör koncentreras till jämförbara

industriländer främst inom EG. Ett område som särskilt skall studeras i

detta sammanhang är om och i så fall hur ansvarsfördelningen för den

gymnasiala yrkesutbildningen mellan samhället och arbetslivet har

påverkats av förändringar inom arbetslivet under de senaste decennierna.

Förslag om framtida modell för ansvarsfördelning skall lämnas.

Mot denna bakgrund och utifrån en bedömning av hur yrkesrollen kommer att

förändras, skall utredaren överväga och kartlägga kompetens hos

morgondagens yrkeslärare och möjligheten att tillgodose denna. Denna

kartläggning bör kunna tjäna som beslutsunderlag för kommuner, skolor,

lärarutbildning och branscher (motsv.). Utredaren skall samråda med

företrädare för berörda branscher. Det övergripande syftet med detta

samråd är att klargöra branschernas krav på kompetens hos de elever som

i framtiden lämnar gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Dessa

krav bör vara viktiga utgångspunkter för bedömningen av hur yrkeslärarnas

utbildning och kompetens skall se ut i framtiden.

Utvecklingen kommer med all sannolikhet att leda till att yrkeslärarna,

tillsammans med avnämarna, får ett större ansvar för information i samband

med studie- och yrkesval. Även yrkeslärarnas nya roll att ämnesmässigt,

organisatoriskt och pedagogiskt hålla samman en yrkesförberedande

utbildning ställer nya krav på kompetens. Utredaren skall lämna förslag

till kompetenshöjande åtgärder inom dessa områden.

Ramar för utredningen

Den särskilda utredaren skall samråda med berörda branscher och

organisationer.

För den särskilde utredaren gäller regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare (Dir. 1984:5).

Arbetet skall vara avslutat senast den 31 augusti 1994.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om skola

och vuxenutbildning

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - med uppdrag att göra en översyn av kompetenskraven för

gymnasielärare i yrkesämnen

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans

hemställan.

(Utbildningsdepartementet)