Myndighetsuppgifter för tillsyn av nätverksamhet på elmarknaden

1993-07-01 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1993:94, Myndighetsuppgifter för tillsyn av nätverksamhet på elmarknaden

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Myndighetsuppgifter för tillsyn av nätverksamhet på

elmarknaden

Innehåll

Dir. 1993:94

Beslut vid regeringssammanträde 1993-07-01

Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda

organisation och finansiering av myndighetsuppgifterna för tillsyn av

nätverksamheten på elmarknaden.

Bakgrund

En reformering av den svenska elmarknaden inleddes den 1 januari 1992

genom att huvuddelen av verksamheten i dåvarande Statens vattenfallsverk

ombildades till ett aktiebolag, Vattenfall AB. Samtidigt överfördes

storkraftnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna till

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät). Riksdagen beslutade i

juni 1992 (prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322) om mål

och strategi samt en handlingsplan för den fortsatta reformeringen av

elmarknaden.

Den 26 mars 1992 bemyndigades chefen för Näringsdepartementet att

tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utarbeta förslag till ny

lagstiftning på elområdet (dir. 1992:39). Av direktiven framgår att

arbetet med den nya lagstiftningen bör genomföras i etapper. Enligt

direktiven skall den andra etappen bl.a. syfta till att få lagen (1902:71

s.1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, den s.k.

ellagen, i sin helhet ersatt med modern lagstiftning. Inriktningen skall

vara att bestämmelserna i den nuvarande lagen delas upp i en

eldistributions- och en elsäkerhetslag. Utredaren (N 1992:04), som har

antagit namnet Ellagstiftningsutredningen, har i dag till regeringen

överlämnat betänkandet Elkonkurrens med nätmonopol (SOU 1993:68). Vidare

har Svenska kraftnät överlämnat rapporten Handelsplats för el i vilken

förutsättningarna för en svensk elbörs redovisas.

I nyssnämnda betänkande från Ellagstifningsutredningen föreslås nya

bestämmelser för bl.a. nättjänster på elmarknaden. Enligt utredaren är

nätverksamhet att anse som en monopolverksamhet. Som en följd härav bör

statsmakterna slå fast vissa normer m.m. för att hindra att den som

bedriver nätverksamhet missbrukar sin monopolställning. Vidare framhålls

behovet av en myndighetsfunktion som utövar tillsyn av pris och andra

villkor för nättjänsterna. Enligt utredaren bör en sådan

myndighetsfunktion innefatta i huvudsak följande tillsynsuppgifter:

- kontroll, övervakning och uppföljning av nätverksamhet,

- rådgivning och information,

- ingripande mot innehavare av nätkoncession,

- prövning av klagomål.

I fråga om vilken myndighet som bör ha hand om dessa tillsynsuppgifter är

enligt utredaren flera alternativ möjliga. Bland befintliga myndigheter

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

skulle Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) eller

Elsäkerhetsverket kunna ha hand om uppgifterna. NUTEK har hand om bl.a.

koncessioner enligt ellagen. Elsäkerhetsverket har ansvaret för näten från

säkerhetssynpunkt. Ett annat alternativ är enligt utredaren att inrätta

en ny myndighet för hanteringen av bl.a. tillsynen av nätverksamheten.

I betänkandet konstateras vidare att de uppgifter som innefattas i den

blivande tillsynsfunktionen har nära beröring med de koncessionsuppgifter

som i dag ombesörjs av NUTEK och att dessa båda verksamheter bör handhas

av en och samma myndighet. Enligt utredaren kan skäl anföras för att

ansvaret för tillsynen över nätverksamheten inledningsvis knyts till

NUTEK, bl.a. kan den administrativa förberedelsetiden minimeras.

Utredningen betonar emellertid att någon närmare analys av

organisationsfrågorna inte har genomförts och förutsätter därför att dessa

frågor skyndsamt övervägs i lämplig form.

NUTEK är enligt sin instruktion (1991:960) central förvaltningsmyndighet

för bl.a. energifrågor. Förutom koncessioner enligt ellagen har NUTEK även

hand om bl.a. koncessioner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar

(rörledningslagen). Konkurrensverket är enligt sin instruktion (1992:819)

central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor.

Regeringen har tidigare denna dag beslutat om tilläggsdirektiv för

Ellagstiftningsutredningen (dir. 1993:93).

Uppdraget

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lämna förslag

till organisation och finansiering av myndighetsuppgifter för tillsyn av

nätverksamheten på elmarknaden. Utgångspunkter för arbetet skall vara

riksdagens beslut om riktlinjer för den fortsatta reformeringen av

elmarknaden och Ellagstiftningsutredningens betänkande. Vidare skall

Svenska kraftnäts utredning om en elbörs beaktas.

En viktig uppgift blir att analysera hur tillsynen bör organiseras.

Utredaren bör i detta sammanhang pröva om denna myndighetsfunktion bör

knytas till någon av de befintliga myndigheterna eller om en ny myndighet

med ansvar för bl.a. dessa uppgifter bör inrättas. Ansvars- och

arbetsfördelningen mellan den myndighet som får ansvar för tillsynen och

övriga myndigheter inom området skall analyseras och förslagen skall

utformas så att behovet av samverkan tillgodoses.

I uppdraget ingår att pröva om hanteringen av koncessionssystemet och

tillsynen av nätverksamheten skall handhas av en och samma myndighet. Om

utredaren finner att verksamheten med elkoncessioner bör läggas på annan

myndighet än NUTEK bör konsekvenserna belysas när det gäller NUTEK:s roll

som energiansvarig myndighet. Utredaren bör även pröva om det finns skäl

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

att hålla samman ansvaret för el- och rörledningskoncessioner till en

myndighet.

Vid utformningen av förslagen bör hänsyn tas till behovet av flexibilitet

i den nya organisationen så att en snabb anpassning kan ske till ändrade

förhållanden på de svenska och nordiska elmarknaderna. Utredaren skall

vidare bedöma behovet av kompetens, bl.a. ekonomisk, juridisk och teknisk,

inom den blivande myndighetsfunktionen och överväga hur detta behov skall

kunna tillgodoses.

Utredarens förslag bör innefatta förslag till de författningsändringar som

föranleds av utredarens överväganden. Om utredaren finner att en ny

myndighet bör inrättas bör ett förslag till instruktion för den nya

myndigheten redovisas.

Utredaren bör ha frihet att i övrigt analysera frågeställningar och lägga

fram förslag som befinns lämpliga.

Utredaren bör analysera resursbehovet för de förslag som läggs fram.

Utredaren bör vid utformningen av sina förslag pröva om verksamheten helt

eller delvis kan finansieras med avgifter.

Utredaren bör beakta regeringens direktiv (dir. 1993:93) till Ellag-

stiftningsutredningen. Utredaren bör ha löpande kontakter med Ellag-

stiftningsutredningen och berörda myndigheter.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och

särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir.

1984:59), EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) och

regionalpolitiska konsekvenser i utredningsverksamheten (dir. 1992:50).

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och med utgångspunkten att den

nya myndighetsfunktionen skall kunna börja sin verksamhet den 1 juli 1994.

Utredaren bör redovisa sina förslag om myndighetsorganisation, resurser

och finansiering senast den 30 november 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag om att regeringen

bemyndigar chefen för Näringsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - med uppdrag att lämna förslag till organisation och

finansiering av myndighetsuppgifter för tillsyn av nätverksamhet på

elmarknaden.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans

hemställan.

(Näringsdepartementet)