Dir. 1993:98

Utredning om förhållandena på fastighetsmarknaden m.m.

Innehåll

Dir. 1993:98

Beslut vid regeringssammanträde 1993-08-19

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att i enlighet med

riksdagens beslut analysera fastighetsmarknaden och dess problem samt

utreda orsakerna till svårigheter som finns på bostadskreditmarknaden och

lämna förslag till hur dessa skall lösas.

Riksdagens behandling och beslut

I samband med sin behandling av den s.k. kompletteringspropositionen

(prop. 1992/93:150 m.fl.) tog finansutskottet särskilt upp frågan om

problemen på fastighetsmarknaden. I sitt betänkande 1992/93:FiU30 framhöll

utskottet följande:

"Den allt djupare lågkonjunkturen med vikande lönsamhet, högre räntor och

fallande tillgångspriser som särskilt hårt drabbat fastighetsmarknaden,

har inneburit att allt fler låntagare inte kunnat betala räntor och

amorteringar. Denna utveckling har fått till följd att kreditinstitutens

problemkrediter kraftigt vuxit i omfattning. En betydande del av

kreditförlusterna härrör sålunda från utlåning till fastighetssektorn.

Dagens finanskris är därför i stor utsträckning en fastighetskris."

Frågan om fastighetskrisen togs också upp i motion 1992/93:Fi92, yrkande

6, och i motion 1992/93:Fi93, yrkande 88. I motion Fi93 anförs bl.a. att

regeringen snarast och med hjälp av kvalificerade bedömare måste utreda

hur fastighetsmarknaden kan stabiliseras.

I motion 1992/93:Fi106, yrkande 1, krävs att bankväsendet snabbt ges

förutsättningar för att kunna fungera som de kreditinstitut som de skall

vara. Kreditinstituten måste kunna tillgodose byggmarknaden med krediter i

rimlig omfattning.

I sin behandling av motionerna konstaterar finansutskottet att regeringen

i december 1992 tillkallat en utredning om utvecklingen på kredit-

marknaden. Utredningen skall kartlägga och beskriva utvecklingen på

kreditmarknaden och analysera de effekter problemen på denna marknad har

medfört och kan väntas medföra för övriga delar av ekonomin. Vidare har

ett regeringsuppdrag lämnats till en revisionsbyrå att för statens räkning

undersöka situationen på bostadskreditmarknaden med avseende på

kreditriskerna på marknaden.

I yttrande (1992/93:BoU9 y) till finansutskottet har bostadsutskottet med

anledning av motionerna 1992/93:Fi92, yrkande 6, 1992/93:Fi93, yrkande 88,

och 1992/93:Fi106, yrkande 1, förordat att en utredning bör göras i vilken

fastighetsmarknaden och dess problem mera specifikt analyseras. En sådan

utredning bör enligt bostadsutskottet också ges i uppdrag att utreda

orsakerna till de svårigheter som finns på bostadskreditmarknaden och

föreslå lösningar. Bostadsutskottet anförde vidare i sitt yttrande att det

inte minst är viktigt att ett fullgott underlag finns när beslut skall

fattas i olika frågor som rör finansieringen av bostäder, bl.a. mot

bakgrund av den långsiktighet som bör prägla sådana beslut. De olika

aktörerna på bostadsmarknaden och då i första hand de boende och

byggföretagen är naturligtvis i hög grad beroende av att dessa beslut kan

fattas med tilltro till statsmakternas åtaganden.

Finansutskottet anslöt sig till vad bostadsutskottet framfört med

tillägget att utredningen måste drivas skyndsamt och att utredningen bör

redovisa sitt resultat och sitt förslag till åtgärder senast den 1 oktober

1993 (bet. 1992/93:FiU30 s. 65-66).

Vad utskotten anfört har riksdagen gett regeringen tillkänna (rskr.

1992/93:447).

Utöver vad som på detta sätt kommit fram i riksdagsbehandlingen kan nämnas

att det till regeringen kommit framställningar från bl.a. Svenska

Bankföreningen och Riksbyggen där man pekar på brister i äldre

bestämmelser om villkor för räntebidrag och begär ändringar. Det gäller

bl.a. möjligheten att behålla räntebidrag även då man kunnat få en lägre

ränta på lånen än subventionsräntan eller då fastigheter säljs exekutivt

till lägre pris än urspungligt låneunderlag. Dessa framställningar

behandlas för närvarande i regeringskansliet.

Uppdraget

En särskild utredare bör tillkallas för att göra den utredning som

riksdagen begärt.

Utredarens uppdrag bör vara att analysera fastighetsmarknadens problem.

Med hänsyn till den snäva tidsram som står till buds bör analysen i första

hand avse bostadsfastighetsmarknaden, bl.a. i vilken utsträckning

problemen skiljer sig åt mellan olika upplåtelseformer och påverkas av

förändringar i enskilda hushålls ekonomiska situation. Av särskilt

intresse är en analys av övergripande ekonomiska faktorers betydelse för

fastighetsmarknaden.

Utredarens uppdrag bör vidare vara att utreda orsakerna till svårigheter

som finns på bostadskreditmarknaden och föreslå lösningar. Utgångspunkten

bör, i enlighet med riksdagens ställningstaganden till statens stöd till

bostadsbyggande som gäller fr.o.m. 1993, vara att krediter skall kunna fås

om bostäder byggs till en sådan kostnad att hushållen kan efterfråga dem

och fastighetsägaren ställer upp med en tillfredsställande egen

kapitalinsats. Bottenlåneinstituten förutsätts därvid medverka i

finansieringen i den omfattning som motsvaras av betryggande säkerheter i

den färdigbyggda fastighetens värde.

Som framgått av finansutskottets betänkande är problemen på finansmarkna-

derna och ekonomin i övrigt nära förknippade med problemen på

fastighetsmarknaderna. För att inte utredningen skall leda till osäkerhet

om statsmakternas intentioner om hur krisen på fastighetsmarknaden skall

lösas är det angeläget att utredningen samordnas med övriga utredningar

och annan verksamhet med likartade mål. Utredaren bör därför ha kontakt

med fastighetsbeskattningsutredningen (Fi 1993:01) och utredningen om

översyn av plan- och bygglagen m.m. (M 1992:03). Vidare bör utredaren

följa det beredningsarbete i regeringskansliet som sker bl.a. mot bakgrund

av tidigare nämnda framställningar. Utredaren bör också ha nära kontakt

med utredningen om utvecklingen på kreditmarknaden (Fi 1993:02).

Utredaren bör också beakta att riksdagen gett regeringen tillkänna dels

att det bör vara regeringens uppgift att närmare överväga hur ett nytt

statligt premierat bosparsystem skall utformas, dels att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om hur bestämmelserna för reduktion

av fastighetsskatten efter ombyggnad av bostäder skall utformas för att

bli likvärdiga med dem som gäller vid nybyggnad av bostäder.

Vid fullgörandet av uppdraget bör utredaren därutöver beakta de riktlinjer

för den ekonomiska politiken som beslutats av riksdagen. Det innebär att

utredaren bör inrikta sina överväganden på sådana åtgärder som främjar en

varaktigt låg ränta och låg inflation. Utgångspunkten för utredaren skall

därvid vara riksdagens beslut att spara 3 miljarder kronor av räntebidra-

gen under perioden 1994-1996. Genom en extra upptrappning av den

garanterade räntan skall statens utgifter för räntebidrag minskas netto

med 0,5 miljarder kronor år 1994, 1,0 miljarder kronor år 1995 och 1,5

miljarder kronor år 1996. Vidare bör utredaren när det gäller bostadsfas-

tighetsmarknaden utgå från att statens ekonomiska ansvar för fastighets-

förvaltningen måste minska för att i motsvarande mån öka för fastig-

hetsägarna. Det gäller att skapa ett klimat där fastighetsägarna möter

kostnadsökningar med ökad effektivitet och produktivitet i stället för med

ökade hyreskrav. Det gäller också att sätta press på alla som påverkar de

totala produktionskostnaderna så att hushållen har möjlighet att

efterfråga de bostäder som byggs eller byggs om.

Utredaren skall avgöra vilka kontakter med företrädare för riksdagspar-

tierna som föranleds av utredningsuppdraget.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt. I sitt tillkännagivande anger

riksdagen att utredaren bör redovisa sina överväganden och förslag senast

den 1 oktober 1993.

För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och

särskilda utredare angående förslagens inriktning (dir. 1984:5), beaktande

av EG-aspekter (dir. 1988:43) samt om att redovisa verksamhetens

regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

kreditmarknaden

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - med uppdrag att utreda utvecklingen på fastighetsmarknaden

m.m.,

att besluta om sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans

hemställan.

(Finansdepartementet)