Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Tilläggsdirektiv till 1993 års Rättshjälpsutredning (JU 1993:08)

1994-08-25 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1994:81, Tilläggsdirektiv till 1993 års Rättshjälpsutredning (JU 1993:08)

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Tilläggsdirektiv till 1993 års Rättshjälpsutredning (JU 1993:08)

Innehåll

Kommittédirektiv

Beslut vid regeringssammanträde den 25 augusti 1994

Bakgrund

Uppdraget

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till 1993 års Rättshjälpsutredning (JU 1993:08)

Beslut vid regeringssammanträde den 25 augusti 1994

Sammanfattning av uppdraget

Rättshjälpsutredningen ges i uppdrag att se över den nuvarande ordningen för utseende av offentliga biträden.

Bakgrund

Regeringen gav den 24 juni 1993 en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av rättshjälpslagen (dir 1993:77). Uppdraget omfattar frågor om kostnadskontroll och taxor, den allmänna rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar, villkoren för och omfattningen av rättshjälpen samt vissa organisatoriska frågor. Utredaren skall också undersöka möjligheterna att överföra regleringen beträffande offentliga biträden till respektive materiella lagstiftning. I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till den ordning som gäller för beslutsfattandet på rättshjälpsområdet, dvs. när och av vem beslut om rättshjälp fattas.

Utredarens överväganden såvitt avser de offentliga biträdena kan enligt direktiven innebära att området för Rättshjälpsmyndighetens och Rättshjälpsnämndens arbetsuppgifter bör förändras.

Rättshjälp genom offentligt biträde beviljas bl.a. i ärenden om avvisning och utvisning i vissa fall samt i vissa andra ärenden enligt utlänningslagstiftningen. Bestämmelser om när offentligt biträde beviljas och vem som fattar besluten finns i 41-45 §§ rättshjälpslagen

(1972:429). Huvudregeln är att beslut om offentligt biträde fattas av den myndighet som handlägger ärendet. I asylärenden fattas således dessa beslut normalt av Statens invandrarverk.

Riksdagens socialförsäkringsutskott har i betänkandet Invandrar- och flyktingpolitiken (bet. 1993/94:SfU14) behandlat några motioner där den nuvarande ordningen för utseende av offentliga biträden i asylärenden kritiseras. Bland annat riktas kritik mot att Statens invandrarverk inte förordnar offentligt biträde under utredningstiden och att de jurister som förordnas ofta saknar kompetens i flyktingfrågor.

Utskottet anför att kritik mot den nuvarande ordningen för utseende av offentliga biträden har framförts från flera håll, bl.a. med anledning av att det har förekommit fall då offentliga biträden har försummat att i rätt tid överklaga ett avvisningsbeslut. Utskottet menar att det finns skäl att ta denna kritik på allvar och att en översyn av det nuvarande systemet bör göras. Denna översyn bör enligt utskottet lämpligen kunna göras inom ramen för den pågående översynen av rättshjälpslagen.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet hemställde att riksdagen skulle ge regeringen detta som sin mening till känna. Riksdagen biföll den 27 april 1994 vad utskottet hemställt (rskr. 1993/94:263).

Uppdraget

Den av riksdagen begärda översynen skall göras av Rättshjälpsutredningen.