Dir. 1999:28

Patentprocessen m.m.

Innehåll

Sammanfattning av uppdraget

Bakgrund

Patentbesvärsrätten och Stockholms tingsrätt

Reformbehovet

Uppdraget

Komdir. 1999:28

Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall se över ordningen för prövning av mål som handläggs vid Patentbesvärsrätten samt av patentmål vid Stockholms

tingsrätt. Utredaren skall ta ställning till om Patentbesvärsrättens

verksamhet helt eller delvis kan överföras till Stockholms tingsrätt.

Det står dock utredaren fritt att föreslå andra organisationslösningar.

Utredaren skall också lämna förslag om hur det processuella regelverket

förprövningen av de aktuella målen och ärendena bör utformas.

Bakgrund

Nuvarande ordning för prövning av patent m.m.

Domstolsprövning av vissa frågor som rör det industriella rättsskyddet

sker dels i Patentbesvärsrätten, dels i allmän domstol.

Patentbesvärsrätten prövar överklaganden av Patent- och registrerings-

verkets beslut i frågor enligt patentlagen (1967:837), mönsterskydds-

lagen (1970:485), varumärkeslagen (1960:644), namnlagen (1982:670) och

lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden. Patentbesvärsrätten prövar också

överklagade beslut av Statens växtsortnämnd enligt vad som föreskrivs i

växtförädlarrättslagen (1997:306). Patentbesvärsrättens beslut överklagas

till Regeringsrätten. En prövning där förutsätter dock att

prövningstillstånd meddelas.

På patenträttens område prövar Stockholms tingsrätt mål som gäller patentintrång, bättre rätt till patentsökt uppfinning, patents

ogiltighet eller överföring av patent på annan än den som har

erhållit patentet, meddelande av tvångslicens, fastställande av nya

villkor för eller upphävande av sådan licens m.m.

Beträffande prövningen i allmän domstol av mål som rör mönsterrätt, varumärkesrätt och växtförädlarrätt gäller i första hand de allmänna

forumbestämmelserna i rättegångsbalken. Mål inom dessa rättsområden

kan således förekomma vid samtliga tingsrätter. I normalfallet

väcks talan vid den tingsrätt inom vars domkrets svaranden har sitt

hemvist. Om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken - i huvud sak när svaranden inte har sitt hemvist i Sverige - skall emellertid

i vissa typer av mål talan väckas vid Stockholms tingsrätt. Vad

gäller mönsterrätten är detta fallet vid talan om bättre rätt till

mönster, om hävning av mönsterregistrering m.m. Inom växtförädlar-

rätten gäller motsvarande bestämmelse beträffande talan om bättre rätt

till en växtsort, om hävning av registrering av en växtsort m.m.

I varumärkesmål gäller rättegångsbalkens forumregler med ett undantag.

Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i vissa mål om gemenskapsvaru-

märken (se nedan), bl.a. i mål om intrång i ett gemenskapsvarumärke.

Ett tingsrättsavgörande överklagas till hovrätt. Hovrättens avgörande

får överklagas till Högsta domstolen vars prövning dock förutsätter att

prövningstillstånd meddelas. När en förvaltningsmyndighets beslut får

överklagas till tingsrätt utgör vanligen lagen (1996:242) om domstols ärenden tillämplig processordning för handläggningen i domstol.

För sådana ärenden krävs i en del fall prövningstillstånd för att

hovrätten skall pröva ett överklagande av tingsrättens beslut.

Sedan år 1978 har Sverige deltagit i det europeiska patentsamarbetet, vilket innebär att patent med giltighet i Sverige inte enbart meddelas av

det svenska Patent- och registreringsverket utan också av det europeiska

patentverket, EPO. Inom Europeiska gemenskapen (EG) pågår arbete med att

utarbeta en gemensam rättsordning för patent. I juni 1997 utfärdade

kommissionen en grönbok (KOM (97) 314) om gemenskapspatent och

patentsystemet i Europa. I denna ombeds medlemsstaterna, industrin och

andra intresserade kretsar att ge sin syn på en mängd olika frågor. I

detta sammanhang har diskuterats bl.a. en ordning som går ut på att

tvistemål om gemenskapspatent skall kunna prövas av ett begränsat antal

nationella domstolar, vars avgöranden kan överklagas till en gemensam

europeisk instans. Europaparlamentet avgav ett yttrande om grönboken

i november 1998. I februari 1999 har kommissionen i ett meddelande

gjort en uppföljning av grönboken (KOM (99) 42 slutlig). Inom EPO har

diskussioner förts om en samordnad överprövning av ogiltighetsfrågor

inom ramen för det befintliga europeiska patentsystemet.

Ett system för gemenskapsvarumärken har tidigare etablerats inom EG.

Sökanden kan efter en enda ansökan till EG:s varumärkesmyndighet få

ett varumärke registrerat som gäller inom hela gemenskapen. Vidare

har Sverige tillträtt det s.k. Madridprotokollet som möjliggör en internationell varumärkesregistrering hos Världsorganisationen för

den intellektuella äganderätten (WIPO).

Kommissionen har vidare föreslagit att ett system för registrering av gemenskapsmönster inrättas. Europaparlamentet har ännu inte avslutat

sin första läsning av förslaget. Kommissionen förväntas presentera ett

nytt förslag under våren 1999. Enligt den s.k. Haagöverenskommelsen finns

möjlighet till en internationell registrering av mönster. Sverige har

inte tillträtt denna överenskommelse. Sverige deltar emellertid aktivt

i arbetet med att utforma en ny sådan överenskommelse. Arbetet sker

inom WIPO.

Inom EG finns också ett system för registrering av växtförädlarrätt.

Patentbesvärsrätten och Stockholms tingsrätt

Patentbesvärsrätten avgjorde år 1998 92 patentmål och 611 övriga mål.

Under budgetåret 1986/87 avgjorde Patentbevärsrätten 524 patentmål

och 232 övriga mål. Sedan Sverige anslöt sig till det europeiska

patentsystemet har antalet patentmål stadigt minskat. Systemet för

gemenskapsvarumärken introducerades år 1996. Detta system har ännu

inte inneburit någon minskning av antalet mål avseende nationella

varumärken. Det är svårt att bedöma huruvida antalet mål om mönster

kommer att minska om ett system för registrering av gemenskaps-

mönster införs. Mål om växtförädlarrätt är mycket ovanliga.

Den dömande personalen vid Patentbesvärsrätten utgörs av patenträttsråd,

som skall vara tekniskt kunniga eller lagfarna. Patenträttsråden utnämns

av regeringen. Vid domstolen finns fem lagfarna ledamöter. De tekniskt

kunnigaledamöterna har successivt minskat från tretton (1984) till fem

(1998). De tekniskt kunniga ledamöterna är rekryterade utifrån särskild

kompetens inom det elektrotekniska området, det kemiska området och det

mekaniska området.

Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter. Sammansättningen av ledamöter beror på måltypen. I patentmål som inte gäller pantsättning

av patent eller av patentansökningar och i mål om växtförädlarrätt

skall minst två tekniskt kunniga ledamöter ingå i rätten. En ledamot

skall vara lagfaren om inte rätten finner att medverkan av en lagfaren

ledamot är obehövlig. I mål om pantsättning av patent eller av

patentansökningar samt i mål som gäller mönster, varumärken och namn

eller utgivningsbevis för periodisk skrift skall minst två lagfarna

ledamöter ingå i rätten. Sådana mål avgörs i flertalet fall av tre

lagfarna domare.

Stockholms tingsrätt är i patentmål domför med två lagfarna domare och

två tekniskt sakkunniga ledamöter. Beredningen av sådana mål utförs av

en lagfaren domare, i vissa moment biträdd av en tekniskt sakkunnig

ledamot. Regeringen förordnar för tre år i sänder minst tjugofem personer

att tjänstgöra som tekniskt sakkunniga ledamöter i tingsrätten och hov-

rätten. Rättens ordförande väljer bland dessa för varje särskilt mål

vilka som skall ingå i rätten. Därvid anlitas företrädesvis patenträtts-

råd. Hänsyn tas i övrigt till önskvärd teknisk sakkunskap. I övriga mål

vid allmän domstol har domstolen den sammansättning som gäller för tviste-

mål och brottmål i allmänhet.

I patentmål har Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt och Patentbesvärs-

rätten behov av likartad kompetens vad gäller både lagfarna och

tekniskt sakkunniga ledamöter.

Reformbehovet

Patentprocessen inrymmer mycket kvalificerade bedömningar av såväl

juridisk som teknisk natur.

Under senare år har antalet beslut avseende patent som överklagats

till Patentbesvärsrätten stadigt minskat. Detta har motiverat en

minskning av antalet tekniskt kunniga ledamöter i domstolen. Samtidigt

har arbetsbördan i Stockholms tingsrätt ökat. Från tingsrätten har

framförts önskemål om att det permanent skall knytas tekniskt

sakkunniga ledamöter till tingsrätten för en effektivare beredning av

patentmålen.

Resultatet av de diskussioner som förs inom EG om bl.a. gemenskaps-

patent och en gemensam överinstans för prövning av intrångs- och

ogiltighetsfrågor kan komma att innebära en minskad måltillströmning,

både till Stockholms tingsrätt och till Patentbesvärsrätten.

Även i Sverige förs diskussioner som kan komma att påverka måltillströmningen. Exempelvis diskuteras i dag om det bör vara möjligt

att hos Patent- och registreringsverket begära administrativ omprövning

av patent och hävning av varumärkesregistrering i administrativ ordning.

I en promemoria utarbetad inom Justitiedepartementet föreslogs att Patentbesvärsrätten skulle upphöra och dess verksamhet överföras till

allmän förvaltningsdomstol (Ds 1993:34 s. 37 f., se även Ds 1992:38

s. 150 f.). En majoritet av remissinstanserna avstyrkte emellertid

förslaget (Ds 1994:17 s. 114 f.).

Möjligheten att få en kvalificerad bedömning i patentmål är av mycket

stor betydelse för näringslivet. Patentprocessen kräver en långtgående

såväl juridisk som teknisk sakkunskap, samtidigt som verksamheten inte

ger underlag för mer än ett begränsat antal specialister. Problemet med

sviktande målunderlag och det faktum att den kompetens som efterfrågas i

dag är uppdelad på två domstolar väcker frågan om verksamheten i första

instans bör koncentreras till en domstol. Därvid torde endast tingsrätt

komma i fråga eftersom det kommer att handla om bl.a. straff och

skadestånd. Vid bedömningen av denna fråga bör beaktas att i dag i princip

identiska patenträttsliga frågor kan prövas vid både Patentbesvärsrätten

och Stockholms tingsrätt. Eftersom dessa domstolar har olika överinstanser

beror det på tillfälligheter huruvida prejudikat avseende patents giltighet

på området kommer från Regeringsrätten eller Högsta domstolen.

Uppdraget

En särskild utredare ges uppdraget att se över ordningen för prövning av

mål och ärenden som handläggs vid Patentbesvärsrätten samt av patentmål

vid Stockholms tingsrätt.

I uppdraget ingår att överväga om Patentbesvärsrättens verksamhet helt

eller delvis kan inordnas i de allmänna domstolarna. I första hand bör

utredaren undersöka om verksamheten i Patentbesvärsrätten helt eller

delvis kan överföras till Stockholms tingsrätt. Ett syfte bör därvid

vara att resurserna utnyttjas på bästa möjliga sätt. Om utredaren finner

det lämpligt att överföra handläggningen av patentmål till Stockholms

tingsrätt, skall det också övervägas var de övriga mål som i dag handläggs

vid Patentbesvärsrätten i framtiden bör hanteras.

Det står utredaren fritt att föreslå andra organisationslösningar. I så

fallskall utredaren lämna förslag om hur kompetensbehovet vid prövningen

av patentmål kan lösas.

Utredaren skall beakta de konsekvenser som förslagen innebär för Svea hovrätt och lämna förslag till de förändringar för verksamheten i Svea

hovrätt som utredaren finner påkallade.

Utredaren skall redogöra för fördelar och nackdelar med de organisationslösningar som behandlas varvid kostnadseffekter och övriga

konsekvenser skall redovisas.

Utredaren skall också lämna förslag om hur det processuella regelverket

för prövningen av de aktuella målen och ärendena skall utformas.

Regelverket bör tillgodose kravet på effektivitet i handläggningen och

skapa förutsättningar för en för parterna mindre kostsam process.

Utredaren skall lämna förslag om hur rätten, i såväl underrätt som överrätt,

skall vara sammansatt.

Utredaren skall lämna de lagförslag och förslag i övrigt som utredaren finner motiverade.

Utredningen skall bedrivas med beaktande av de diskussioner som förs i Europa bl.a. om gemenskapspatent och om en gemensam europeisk överinstans

i patentmål.

Utredaren skall samråda med Varumärkeskommittén (Ju 1997:11) och den utredare som förordnas för att göra en översyn av mönsterskyddslagen,

m.m.(dir. 1999:27).

Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2000.