Bidrag till kvinnoorganisationer

1999-03-25 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1999:29, Bidrag till kvinnoorganisationer

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Bidrag till kvinnoorganisationer

Innehåll

Sammanfattning av uppdraget

Bakgrund

Uppdraget

Dir. 1999:29

Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att se över det

nuvarande statsbidraget till kvinnoorganisationerna. Utredaren

skall utvärdera hur det statliga stödet uppfyller de av staten

uppställda målen för och intentionerna med bidraget, vid behov

föreslå nya mål samt föreslå åtgärder som kan öka måluppfyllelsen

och effektivisera stödet. Uppdraget skall redovisas senast den

31 december 1999.

Bakgrund

Ett särskilt bidrag till kvinnoorganisationernas centrala

verksamhet infördes den 1 juli 1982. Det övergripande målet för

bidraget är att stärka kvinnornas ställning i samhället i syfte

att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

Bidragen fördelas av regeringen enligt förordningen (1982:865) om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Med

en kvinnoorganisation avses i förordningen en organisation som

huvudsakligen består av kvinnor och som i första hand arbetar för

att förbättra kvinnans ställning i samhället och aktivt arbetar för

jämställdhet mellan kvinnor och män.

De organisationer som i dag beviljas bidrag spänner över ett brett

område från t.ex. husmodersförbund till organisationer för internationell

samverkan.

Under år 1992 genomfördes inom Regeringskansliet (Civildepartementet,

Ds 1992:114) en utvärdering av stödets betydelse för olika

kvinnoorganisationer under en tioårsperiod. Utvärderingen pekade bl.a.

på betydelsen av att bidraget borde utformas så att det stimulerar

utveckling och förnyelse av organisationernas verksamhet. Genom en

ändringsförordning (1995:673) har bidragsreglerna reviderats och

stödets inriktning delvis förändrats. En del av bidraget, som tidigare

var medlemsbaserat, har således numera karaktären av projektbidrag till

förnyelse och utveckling av verksamheten.

Det är dock tveksamt om den förändring som gjordes år 1995 är tillräcklig för att uppmuntra utveckling och förnyelse. De formella reglerna hindrar

nya former av organisationer, t.ex. nätverk, att beviljas bidrag.

Definitioner av olika begrepp i förordningen är i dag inte lika

självklara som då de skrevs år 1982 och kan ifrågasättas. Ett exempel

är definitionen av lokalavdelning som bl.a. innehåller ett krav på att

avdelningen har genomfört minst 10 sammankomster under ett verksamhetsår.

Till följd av bl.a. den nya informationstekniken kan föreningsaktiviteter

i dag ofta ha en annan karaktär än den traditionella sammankomsten.

Det är också angeläget att den grundläggande idén med bidraget - att

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

stärka kvinnors ställning i samhället i syfte att uppnå jämställdhet

mellan kvinnor och män - prövas mot den samhällsutveckling som pågår

sedan år 1982. Av särskild betydelse är frågan om bidraget kommer de

kvinnor till del som har störst behov av att organisera sina intressen,

exempelvis kvinnor med olika etnisk och kulturell bakgrund och ensamma

mödrar. Ytterligare en fråga är om också andra aktiviteter för att

uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män, t.ex. manliga nätverk mot

våld mot kvinnor, bör kunna komma ifråga för bidrag.

Mot denna bakgrund har regeringen i budgetpropositionen för år 1999

(prop. 1998/99:1, utg.omr. 14, avsnitt 6.4) aviserat att en översyn

av statsbidraget till kvinnoorganisationerna skall genomföras under år

1999.

Uppdraget

En särskild utredare skall se över statsbidraget till

kvinnoorganisationerna. Utredaren skall utvärdera hur det statliga

stödet uppfyller de av staten uppställda målen för och intentionerna

med bidraget, vid behov föreslå nya mål samt föreslå åtgärder som kan

öka måluppfyllelsen och effektivisera stödet. Möjligheten till ett ökat

inslag av målstyrning av bidragets fördelning skall därvid särskilt

belysas.

Det skall också utredas om definitioner av olika begrepp i förordningen

bör ändras och om nya former av organisationer, t.ex. nätverk, skall

kunna beviljas bidrag.

Slutligen bör utredaren också undersöka möjligheten att låta någon

annan befintlig myndighet än regeringen fördela statsbidraget.

Om förslagen medför kostnader skall dessa tydligt redovisas och

godtagbar finansiering föreslås.

Uppdraget skall vara slutfört senast den 31 december 1999.