Dir. 1999:52

Föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden

Innehåll

Sammanfattning av uppdraget

Bakgrund

Utredningsuppdraget

Dir. 1999:52

Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden kan stärkas. Härvid skall även

beaktas den betydelse de statliga spelen har för statens inkomster.

Utredaren skall dessutom bedöma om tillståndsgivningen till AB Svenska Spel

och AB Trav och Galopp (ATG) bör delegeras från regeringen till

Lotteriinspektionen.

Utredarens uppdrag skall vara slutfört senast den 1 december 1999.

Bakgrund

Den svenska spel- och lotterimarknaden är i allt väsentligt förbehållen

staten, föreningslivet och hästsporten så att överskottet kommer allmänna

eller allmännyttiga ändamål till godo. Den totala omsättningen uppgår,

enligt en sammanställning från Lotteriinspektionen, till knappt 30 miljarder

kronor. Den största aktören på marknaden är det statligt ägda företaget AB

Svenska Spel som anordnar lotterier, nummerspel, vadhållning på

idrottstävlingar och spel på värdeautomater. Den näst största spelanordnaren

är ATG som anordnar vadhållning i samband med hästtävlingar. AB Svenska Spel

och ATG anordnar spel och lotterier efter tillstånd från regeringen, och

deras gemensamma andel av marknadens omsättning uppgår till ca 75 procent.

Föreningslivet anordnar lotterier och bingospel efter tillstånd från

Lotteriinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna. Föreningslivets

marknadsandel uppgår till ca 19 procent. Privata speloperatörer anordnar

s.k. restaurangkasinospel och varuautomatspel och deras marknadsandel uppgår

till ca 6 procent.

Under den första delen av 1990-talet ökade föreningslivet sin andel av spelmarknadens omsättning, framför allt tack vare Bingolottos framgångar. I

slutet av 1990-talet har föreningslivet förlorat marknadsandelar.

Hösten 1990 uttalade riksdagen att en översyn av lotterilagen skulle göras av en parlamentarisk utredning. Den då gällande lotterilagen gav inte

föreningslivet tillräckliga möjligheter att utveckla och förnya den spel-

och lotteriverksamhet som bedrevs av dem. Våren 1991 tillsatte regeringen en

utredning som antog namnet Lotteriutredningen. I december 1992 avlämnade

Lotteriutredningen sitt slutbetänkande Vinna eller försvinna -

folkrörelsernas spel och lotterier i framtiden (SOU 1992:130). I

propositionen Ny lotterilag (prop. 1993/94:182) föreslog regeringen ökade

intäktsmöjligheter för föreningslivet genom en ny automatspelsform -

värdeautomaten - och förbättrade vinstmöjligheter i andra lotterier och

spel. Riksdagen konstaterade att förslagen i propositionen i vissa

avseenden var mindre långtgående än vad Lotteriutredningen föreslagit men i

icke obetydlig utsträckning borde förbättra möjligheterna för den del av

föreningslivet som så önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier

och spel (bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415).

År 1997 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av lotterilagen (1994:1000). I direktiven anges att fördelningen mellan och

förutsättningarna för staten, hästsporten och föreningslivet inte skall

behandlas. Utredaren förväntas överlämna sitt slutbetänkande i augusti 1999.

I propositionen Kasinospel i Sverige m.m. (prop. 1998/99:80) gjorde regeringen bedömningen att en utredning bör tillsättas med uppdrag att ta

fram förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och

lotterimarknaden återigen kan stärkas. Regeringen betonade också att det är

viktigt att beakta den betydelse som de statliga spelen har för statens

inkomster samt att det är viktigt att föreningslivet självt har möjlighet

att bidra till sin egen finansiering. Riksdagen delade regeringens bedömning

och poängterade vikten av att utredaren arbetar snabbt, men ville inte i

övrigt föregripa utredarens ställningstaganden (bet. 1998/99:KrU11, rskr.

1998/99:229).

I samband med riksdagsbehandlingen uttalade Kulturutskottet dock att bl.a.

att de uppfattningar som framförts av Folkrörelsernas Samarbetsorgan för

Lotterifrågor (FSL) i skrivelse till utskottet (dnr. KrU 1998/99:91) bör

finnas med som en del av underlaget när den av regeringen föreslagna

utredningen studerar olika möjligheter att påverka fördelningen av spel- och

lotterimarknaden i Sverige.

Utredningsuppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till hur föreningslivets ställning

på den svenska spel- och lotterimarknaden kan stärkas. Härvid skall även

beaktas den betydelse de statliga spelen har för statens inkomster.

Statsmakternas ambition att bibehålla det nationella självbestämmandet över spel- och lotterimarknaden och att överskottet skall vara förbehållet

staten, hästsporten och föreningslivet skall beaktas vid framtagandet av

förslag.

Utredaren skall även bedöma om tillståndsgivningen till AB Svenska Spel och ATG bör delegeras från regeringen till Lotteriinspektionen. Syftet med

detta skall vara att avlasta regeringen och föra samman prövningen av

tillståndsansökningar till ett ställe, utom i de fall där uppgifterna kan

skötas på lokal nivå.

Utredaren skall inhämta information från marknadens aktörer och löpande bevaka och analysera utvecklingen på marknaden. Utredaren skall härvid

inhämta synpunkter från representanter för föreningslivet på olika nivåer.

Utredarens uppdrag skall vara slutfört senast den 1 december 1999.