Dir. 1999:56

Organisationskommitté med uppgift att ombilda Folkhälsoinstitutet till en myndighet med tydligare uppgifter av stabskaraktär på folkhälsoområdet

Innehåll

Sammanfattning av uppdraget

Bakgrund

Uppdraget

Verksamhetens inriktning

Dir. 1999:56

Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En organisationskommitté tillkallas med uppgift att föreslå en ombildning av Folkhälsoinstitutet till en ny myndighet med tydligare uppgifter av

stabskaraktär på folkhälsoområdet. Det betyder att den nya myndigheten

framför allt skall följa och analysera utvecklingen på området både

nationellt och internationellt, ta fram fakta, utarbeta nationella

handlingsplaner, stå för kunskapsförsörjning och utveckling av metoder

samt arbeta med underlag och utredningsuppdrag som hör samman med

regeringens ledning, styrning och utvärdering av folkhälsoområdet.

Alkoholinspektionens uppgifter av övergripande tillsynskaraktär skall

också föras över till den nya myndigheten liksom Läkemedelsverkets uppgifter

när det gäller teknisk sprit.

Organisationskommittén får i uppdrag att mer i detalj beskriva mål och uppgifter samt lämna förslag till övergripande organisation av den nya

myndighetens verksamhet. Avsikten är att uppgifterna skall renodlas och att

mål och verksamhet skall avgränsas bättre och därmed bli tydligare.

Kommittén skall också göra en övergripande utvärdering av

Folkhälsoinstitutets nuvarande verksamhet i syfte att ta fram underlag för

beslut om framtida inriktning. Detta bör ske i nära samverkan med

Nationella folkhälsokommittén.

Folkhälsoinstitutet ombildas och Alkoholinspektionen som egen myndighet läggs ned i samband med att den nya stabsmyndigheten inrättas. Regeringen

avser att senare fatta beslut om direktiv för de administrativa och andra

åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna fungera från och

med den 1 juli 2001.

Bakgrund

Regeringen uppdrog den 29 januari 1998 åt Statskontoret att kartlägga vissa centrala och regionala myndigheters och andra organisationers ansvar och

uppgifter på alkohol- och narkotikaområdet. I uppdraget ingick också att

lämna principförslag till en ny myndighetsstruktur på området.

Statskontoret redovisade uppdraget i rapporten Samordning mot droger -

kartläggning och skiss till ny myndighetsstruktur på alkohol- och

narkotikaområdet (1998:22) som överlämnades till regeringen den 1 oktober

1998. Rapporten har därefter remissbehandlats.

I rapporten anför Statskontoret bl.a. följande:

- Förutsättningarna för regeringen att samlat styra, leda och följa upp samhällets insatser för att uppnå de alkohol- och narkotikapolitiska målen

måste förbättras. Denna styrning försvåras i dag av mängden aktörer på

alkohol- och narkotikaområdet.

- Dagens uppgiftsfördelning innehåller oklarheter, gränsdragningsproblem och samordningssvårigheter såväl centralt som regionalt som är till men för

effektiviteten.

- Genom en förbättrad samordning och effektivisering av arbetet kan man sänka statens kostnader på området.

Mot denna bakgrund presenterar Statskontoret olika alternativ för en ny myndighetsstruktur på alkohol- och narkotikaområdet. I första hand förordar

Statskontoret att en ny stabsmyndighet på alkohol- och narkotikaområdet

bildas, i andra hand att uppgifterna läggs på Socialstyrelsen och i tredje

hand att uppgifterna läggs på Folkhälsoinstitutet.

I propositionen Vissa alkoholfrågor, m.m. (prop. 1998/99:134) instämmer regeringen i allt väsentligt i den problembeskrivning som Statskontoret gör

i sin rapport vad gäller myndighetsstrukturen på alkohol- och

narkotikaområdet. Att det finns så många aktörer på central statlig nivå

framstår som ett huvudproblem. Detta försvårar bl.a. för regeringen att

leda, styra och följa upp verksamheten på det drogpolitiska området såväl

centralt som regionalt. Mot bakgrund av den kartläggning som Statskontoret

gjort finns det anledning att begränsa antalet centrala myndigheter på

området.

Alkohol, tobak och andra droger utgör några av de största riskfaktorerna sett i ett folkhälsoperspektiv. Att bryta ut dessa frågor från en myndighet

som arbetar med folkhälsofrågor i enlighet med Statskontorets

förstahandsalternativ låter sig inte göras utan allvarliga konsekvenser för

myndighetens övriga folkhälsoarbete. Regeringen ser det därför som viktigt

att även fortsättningsvis hålla samman tobaks, alkohol- och

narkotikafrågorna med det övriga folkhälsoarbetet.

I regeringens förvaltningspolitiska proposition Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) framhålls att en renodling och

avgränsning av statens uppgifter även fortsättningsvis skall eftersträvas.

Det finns fortfarande stora effektivitetsproblem som beror på att

myndigheter inte är ändamålsenligt organiserade, att de har överlappande

uppgifter och samordningssvårigheter etc. Strukturförändringar ses därför

som en integrerad del av statsförvaltningens utveckling. Syftet är att öka

effektiviteten och göra verksamheten mer ändamålsenlig i förhållande till

de mål som fastslagits av riksdag och regering. Uppgifter som är

artfrämmande för staten bör också avvecklas eller överlåtas på annan

huvudman.

För folkhälsoområdets del kan detta enligt regeringens uppfattning innebära att informativa styrmedel som informations-, opinionsbildnings- och

upplysningskampanjer i större utsträckning bör överlåtas på organisationer

och andra lokala eller regionala organ. Staten bör på det här området

främst fungera som kompetent beställare och tillhandahålla medel för

informations- och opinionsinsatser som andra utför och står som avsändare

för. Det kan också handla om att decentralisera uppgifter till regional

eller kommunal nivå där kunskapen om lokala förhållanden är av vikt och att

ompröva ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter och organisationer och

mellan stat och kommun.

I propositionen Vissa alkoholfrågor, m.m. (prop. 1998/99:134) föreslår regeringen att en ny folkhälsomyndighet bildas som får tydligare

myndighetsuppgifter av stabskaraktär. Alkoholinspektionens övergripande

tillsynsuppgifter på alkoholområdet liksom Läkemedelsverkets när det

gäller teknisk sprit bör också föras till denna nya folkhälsomyndighet.

Genom att sammanföra dessa övergripande tillsyns- och

uppföljningsuppgifter får den nya myndigheten en tydligare myndighetsroll

än Folkhälsoinstitutet har i dag.

Uppdraget

Stabsmyndighet på folkhälsoområdet

Organisationskommittén skall lämna förslag till hur Folkhälsoinstitutet kan ombildas till en ny folkhälsomyndighet med tydligare myndighetsuppgifter

och klara avgränsningar mot andra myndigheter med folkhälsouppgifter.

Kommittén skall också låta göra en övergripande utvärdering av

Folkhälsoinstitutets nuvarande verksamhet i syfte att ta fram underlag för

beslut om framtida inriktning. Detta bör ske i nära samverkan med

Nationella folkhälsokommittén.

Den nya myndigheten skall fungera mer som central stabsmyndighet på hela folkhälsoområdet än som egen opinionsbildningsmyndighet gentemot

allmänheten. Det betyder att myndigheten framför allt skall följa och

analysera utvecklingen på området både nationellt och internationellt, ta

fram fakta, utarbeta nationella handlingsplaner, stå för kunskapsförsörjning

och utveckling av metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet

samt arbeta med underlag och utrednings-uppdrag som hör samman med

regeringens ledning, styrning och utvärdering av folkhälsoområdet såvitt

uppgiften inte faller inom någon annan myndighets ansvarsområde. Kommittén

bör i detta sammanhang beskriva Folkhälsoinstitutets nuvarande

ansvarsområden och vilka eventuella andra myndigheter och organisationer som

har angränsande uppgifter inom dessa områden. Det står kommittén fritt att

pröva om nuvarande uppgifts- och ansvarsfördelning är relevant. Exempelvis

har både Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet uppgifter när det gäller

tobaksfrågorna och det kan övervägas om man bör samla ansvaret för

tobaksfrågorna till den nya myndigheten. Andra exempel är smittskyddsområdet

där Folkhälsoinstitutet och Smittskyddsinstitutet har angränsande uppgifter

framför allt när det gäller hiv/aids. Folkhälsoinstitutet och

Barnombudsmannen har delvis överlappande uppgifter när det gäller

barnolycksfall. Kommittén bör därför även på andra områden där det finns

gränsdragningsproblem föreslå förändringar i uppgifts- och

ansvarsfördelningen för att effektivisera arbetet.

Organisationskommittén får i uppdrag att mer i detalj beskriva mål och uppgifter samt lämna förslag till organisation av den nya myndighetens

verksamhet. Avsikten är att uppgifterna skall renodlas och att mål och

verksamhet skall avgränsas bättre och därmed bli tydligare.

Verksamhetens inriktning

Den nya myndigheten skall vara en kunskaps- och utvecklingsbaserad myndighet vars verksamhet skall vara vetenskapligt förankrad. Verksamheten

bör inriktas på att främja likvärdiga förutsättningar för en god hälsa hos

hela befolkningen. Särskilda insatser bör riktas mot de faktorer som

påverkar hälsoutvecklingen hos de grupper som är mest utsatta för

hälsorisker. Forskning som bedrivs på grundval av samverkansavtal med

viktiga forskningsinstitutioner bör även vara en uppgift för den nya

myndigheten, liksom att upprätthålla en välutvecklad analys-, utrednings-

och utvärderingsfunktion inom myndigheten.

Myndighetens uppgifter, samarbetsformer m.m.

En viktig uppgift för den nya myndigheten skall vara att följa utvecklingen på folkhälsoområdet och löpande rapportera om denna till regeringen. Detta

är ett viktigt underlag för regeringens överväganden om resursfördelning

och likaså ett viktigt beslutsunderlag när det gäller ledning och styrning

av den statliga verksamheten på folkhälsoområdet. Här är ett fortsatt

samarbete med Socialstyrelsens epidemiologiska centrum (EPC)

betydelsefullt. EPC har till uppgift att på nationell nivå följa, analysera

och rapportera om hur folkhälsoproblem, sjukdomar och sociala problem

utvecklas samt om hur dessa riskfaktorer är utbredda i olika

befolkningsgrupper. Socialstyrelsen utvärderar tillsammans med

Folkhälsoinstitutet folkhälsoläget i den folkhälsorapport som utarbetas vart

tredje år på regeringens uppdrag. Kommittén skall här belysa och tydliggöra

uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan Socialstyrelsen och den nya

folkhälsomyndigheten och lämna förslag till de förändringar som kommittén

finner motiverade.

Detsamma gäller den nya myndighetens relation till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). CAN är en fristående

folkrörelseanknuten organisation som i dag finansieras dels via statsbidrag,

dels via försäljning av tjänster bl.a. till Folkhälsoinstitutet. Förbundet

har till uppgift att förmedla basfakta samt följa och informera om

förändringar på drogområdet. CAN samarbetar i dag med Folkhälsoinstitutet

när det gäller att följa alkohol- och narkotikautvecklingen och sprida

saklig information på drogområdet. Kommittén skall utvärdera hur samarbetet

har fungerat och lämna förslag till hur samarbetet bör formaliseras och hur

eventuella samarbetsavtal bör utformas. Kommittén kan även lämna förslag

till förändringar när det gäller uppgifts- och ansvarsfördelning mellan CAN

och den nya myndigheten samt när det gäller finansieringen av CAN:s

verksamhet.

När det gäller upplysnings-, informations- och utbildningsverksamhet så bör denna för myndighetens del främst koncentreras kring regelverket som avser

de frågor som myndigheten handlägger. Informations- och opinionsbildning i

övrigt skall myndigheten hantera huvudsakligen genom att ta fram

faktaunderlag och beställa informations- och utbildningsinsatser och i

största möjliga mån använda sig av olika organisationer, kommuner och

landsting för att föra ut folkhälsobudskapen. Att svara för

statistiksamordning på alkohol- och narkotikaområdet, fungera som

internationell länk på folkhälsoområdet och ta fram metoder för och

praktiskt pröva hälsokonsekvensbeskrivningar på olika folkhälsoområden är

andra viktiga funktioner för den nya myndigheten vilka kommittén skall lämna

förslag till. Kommittén skall därvid samråda med den Nationella

folkhälsokommittén (dir. 1995:158) och Narkotikakommissionen (dir.

1998:18).

På alkoholområdet skall den nya folkhälsomyndigheten vara central tillsyns-

och uppföljningsmyndighet när det gäller bestämmelserna i alkohollagen

(1994:1738) och lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. och

svara för föreskriftsarbete, allmänna råd och övergripande tillsyn samt ha

en central expertfunktion på dessa områden i syfte att se till att

tillämpningen av de båda lagarna blir så riktig och enhetlig som möjligt

och enligt lagstiftarens intentioner. Myndigheten skall således följa upp

det alkoholpolitiska regelsystemet och utvärdera alkohollagstiftningens

tillämpning och funktion. Det skall även ingå i uppgiften att ta fram

informations- och utbildningsmaterial som riktar sig till olika

organisationer och myndigheter verksamma inom alkoholområdet och se till att

aktörerna på marknaden har nödvändig kunskap och information om frågor som

rör alkoholens risker, alkoholpolitiken och det alkoholpolitiska

regelverket. Myndigheten bör följa domstolarnas rättspraxis och sprida

kännedom om rättsutvecklingen samt ansvara för det nationella tillstånds-

och personregister som enligt alkohollagen skall finnas över dem som har

bl.a. serveringstillstånd för alkoholdrycker. Organisationskommittén skall

lämna förslag till hur dessa uppgifter lämpligast kan integreras med det

övriga folkhälsoarbetet och organiseras hos den nya myndigheten.

Kommittén skall också lämna förslag till vilken statistik som kommer att behövas i framtiden för myndighetens tillsyn, kontroll och uppföljning på

alkoholområdet. Förändringen med att föra samman Alkoholinspektionens och

Läkemedelsverkets övergripande tillsyns- och uppföljningsuppgifter på

alkoholområdet med övrigt folkhälsoarbete skall ses som ett led i att skapa

en mer rationell och ändamålsenlig administration kring de här frågorna.

Kommittén skall i de här frågorna samråda med Alkoholutredningen (dir.

1998:19 och 1998:52).

Instruktion, m.m.

Organisationskommittén skall lämna förslag till instruktion för den nya myndigheten och även i övrigt utarbeta förslag till de författningsändringar

som föranleds av uppdraget. Kommittén skall vidare lämna förslag till hur

den nya myndigheten skall vidareutveckla arbetet för att nå den regionala

och lokala nivån när det gäller folkhälsoarbete i landsting och kommuner.

Kommittén skall dessutom utarbeta en informationsstrategi för hur den nya

myndighetens verksamhet bör presenteras samt utveckla ett för myndigheten

anpassat verksamhets- och ekonomistyrningssystem som möjliggör uppföljning

och utvärdering av myndighetens arbete. Organisationskommittén skall lämna

de förslag i övrigt som den finner motiverade.

Kommittén skall hålla de berörda centrala arbetstagarorganisationerna informerade om arbetet och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter samt

genomföra förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i

arbetslivet.

Organisationskommittén skall redovisa sina överväganden och förslag till regeringen senast den 1 juni 2000. Regeringen avser att senare fatta beslut

om direktiv för de administrativa och de andra åtgärder som krävs för att

den nya myndigheten skall kunna fungera från och med den 1 juli 2001.