Dir. 1999:57

Delegation för fortsatt utveckling av utjämningssystemet för kommuner och landsting

Innehåll

Sammanfattning av uppdraget

Bakgrund

Fortsatt utveckling av utjämningssystemet

Redovisning av uppdraget

Dir. 1999:57

Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild delegation tillkallas med uppgift att svara för en fortsatt uppföljning av utjämningssystemet och utvärdering av träffsäkerheten hos de

enskilda delarna i kostnadsutjämningen, i första hand när det gäller

delmodellerna för befolkningsminskning och hälso- och sjukvård men även i

andra delar. Delegationen skall vidare utreda alternativa utformningar av

inkomstutjämningen, med bibehållen långtgående utjämning men utan negativa

marginaleffekter. Delegationen skall lämna sådana förslag till förändringar

som förbättrar systemets förmåga att skapa likvärdiga ekonomiska

förutsättningar för kommuner respektive landsting.

Bakgrund

Den 1 januari 1996 infördes ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting. Huvudsyftet med utjämningssystemet är att skapa

likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting att

bedriva sin verksamhet. Systemet består av inkomstutjämning,

kostnadsutjämning och införanderegler. Inkomstutjämningen skall utjämna

för skillnader i skattekraft. Kostnadsutjämningen skall utjämna för

strukturella kostnadsskillnader. Kostnadsutjämningen skall däremot inte

kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller

effektivitet, och den skall baseras på mätbara och för kommuner och

landsting opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader.

En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallades redan i augusti 1995 för

att följa upp och utvärdera samt lämna förslag i syfte att utveckla systemet

(dir. 1995:118). Kommittén, som antog namnet Kommunala

utjämningsutredningen, överlämnade i december 1998 sitt slutbetänkande

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting (SOU 1998:151) till regeringen.

Betänkandet skickades ut på remiss till samtliga kommuner och landsting, ett

antal myndigheter och organisationer m.fl. Remissbehandlingen visade att

det fanns ett starkt stöd för huvudlinjerna i utredningens förslag. I

propositionen Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting

(prop. 1998/99:89) har regeringen lämnat förslag till vissa förändringar i

utjämningssystemet för kommuner och landsting, vilka skall gälla från år

2000 och vilka till stor del bygger på de förslag som Kommunala

utjämningsutredningen lämnade i sitt betänkande. De grundläggande

principerna för utjämningen av ekonomiska förutsättningar föreslås ligga

fast. De förslagna förändringarna berör endast kostnadsutjämningen. De

största förändringarna föreslås i modellerna för hälso- och sjukvården och

individ- och familjeomsorgen. Vidare föreslås att en kostnadsutjämning för

barn och ungdomar med utländsk bakgrund införs. Nya införanderegler föreslås

dessutom för perioden 2000-2004. Ett fortsatt uppföljnings- och

utvecklingsarbete aviseras. Riksdagen beslutade den 14 juni i enlighet med

de förslag som lämnades i propositionen.

Fortsatt utveckling av utjämningssystemet

Den uppföljning av utjämningssystemet som gjordes av Kommunala utjämningsutredningen visar att det finns ett stort behov av att löpande

följa systemets utfall i förhållande till utvecklingen av den kommunala

verksamheten. Det finns också ett behov av att successivt utveckla och

ytterligare förbättra systemets träffsäkerhet och förmåga att skapa

likvärdiga förutsättningar i enlighet med de grundläggande intentionerna.

Vid remissbehandlingen av Kommunala utjämningsutredningens betänkande

framkom ett antal synpunkter på vissa delar av det nuvarande

utjämningssystemet som inte har kunnat beaktas fullt ut i de förslag som nu

har presenterats. Regeringen har därför i propositionen pekat på behovet av

ett fortsatt utvecklingsarbete, och har lyft fram vissa frågor som bör

utredas vidare. Det gäller bl.a. inkomstutjämningen samt kostnadsutjämningen

för hälso- och sjukvård och för befolkningsminskning. Det finns också

verksamhetsområden där det sker förändringar i regleringen av det kommunala

åtagandet, vilket bör få konsekvenser för utjämningssystemet.

När det gäller inkomstutjämningen har ett stort antal remissinstanser pekat

på nackdelarna med de negativa marginaleffekter som kan uppstå på grund av

att de verkliga skattesatserna i vissa kommuner och landsting är lägre än

de länsvisa skattesatser som tillämpas i systemet. Även Finansutskottet

(bet. 1998/99:FiU25) har behandlat detta problem. I propositionen aviseras

ett fortsatt arbete för att hitta metoder att eliminera dessa negativa

marginaleffekter. Detta måste dock ske utan att man ger avkall på målet om

en långtgående utjämning. En viktig fråga i sammanhanget är den eventuella

målkonflikt som kan finnas mellan å ena sidan en långtgående utjämning av

kommunala skatteinkomster och å andra sidan incitament för kommuner och

landsting att befrämja sysselsättning och tillväxt.

Många remissinstanser har framfört synpunkter på den del i kostnadsutjämningen som kompenserar för befolkningsminskning. I

propositionen föreslås en förändring i denna del, som gäller andelen barn i

skolåldern. Någon generell höjning av kompensationen föreslås dock inte,

eftersom det skapar negativa marginaleffekter. Mot bakgrund av de pågående

kraftiga befolkningsomflyttningarna mellan olika delar av landet anser

regeringen emellertid att det finns starka skäl att ytterligare belysa

konsekvenserna för kommuner och landsting av dessa omflyttningar. En viktig

fråga är på vilket sätt befolkningsförändringarna påverkar behovet av och

efterfrågan på kommunal verksamhet och hur möjligheterna till anpassning av

verksamheten, och därmed också kostnaderna, ser ut på kort respektive

längre sikt. Effekterna av befolkningsomflyttningarna behöver belysas för

såväl kommuner som landsting.

I propositionen föreslås förändringar i modellen för hälso- och sjukvård.

Ett omfattande utredningsarbete har genomförts av Kommunala

utjämningsutredningen i denna del, och utredningens förslag stöds också av

flertalet landsting liksom av Landstingsförbundet. Förbundet anser dock att

vissa frågor bör utredas närmare, bl.a. gäller det frågorna om hälso- och

sjukvårdskostnader i storstadsområdena och kompensationen för merkostnader

till följd av gles bebyggelsestruktur. Den senare frågan har även tagits upp

av flera landsting i skogslänen och av Glesbygdsverket. Socialstyrelsen

pekar i sitt remissvar på nackdelen med att låta en ökad rättvisa

prioriteras framför enkelhet, robusthet och långsiktighet. Styrelsen anser

att man borde avvakta med genomgripande förändringar tills det finns bättre

kostnads- och verksamhetsdata för hälso- och sjukvården. Regeringens förslag

i propositionen om en ny modell motiveras bl.a. av att det finns problem med

den nuvarande modellen, och att det därför vore orimligt att inte genomföra

utredningens förslag, trots att det forfarande kan finnas vissa brister.

Regeringen framhåller dock vikten av att modellen blir föremål för fortsatt

uppföljning, utvärdering och utveckling.

Mot bakgrund av vad som sagts i propositionen om behovet av att ytterligare utveckla vissa delar i utjämningssystemet aviserar regeringen att en

delegation skall tillsättas med uppgift att svara för en fortsatt

uppföljning av utjämningssystemet, att kontinuerligt utvärdera de enskilda

delarnas träffsäkerhet samt att lämna förslag till förändringar.

Uppdraget

En särskild delegationen tillkallas med uppgift att svara för en fortsatt uppföljning av utjämningssystemet och utvärdering av träffsäkerheten hos de

enskilda delarna av kostnadsutjämningen.

Vissa frågor skall behandlas med förtur. Det gäller främst befolkningsförändringarnas konsekvenser för den kommunala verksamheten och

ekonomin, samt frågan om huruvida merkostnader för hälso- och sjukvård i

storstadsregioner och i glesbygd beaktas på ett rimligt sätt i

kostnadsutjämningen. Behovet av en kompensation för befolkningsminskning

även för landsting skall övervägas.

Delegationen skall vidare utreda alternativa utformningar av inkomstutjämningen som kan eliminera eller minska de negativa

marginaleffekterna, med en bibehållen långtgående utjämning. Härvid skall

delegationen också analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna av

förslagen.

Delegationen skall även analysera jämställdhetspekterna i utjämningssystemet.

Delegationen skall lämna förslag till sådana förändringar av olika delar i utjämningssystemet som anses nödvändiga utifrån utrednings- och

utvärderingsarbetet, eller som föranleds av beslutade förändringar av det

kommunala åtagandet. Utgångspunkten för förslagen skall vara att de bidrar

till att förbättra systemets förmåga att skapa likvärdiga ekonomiska

förutsättningar för kommuner respektive landsting att bedriva sin

verksamhet. Förslagen skall vara statsfinansiellt neutrala.

Redovisning av uppdraget

Delegationen skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 30 november 2000. Den del av uppdraget som avser behovet av en

kompensation för befolkningsminskning även för landsting skall avrapporteras

senast den 1 april 2000.