Allmänhetens tillgång till EU-information
2001-11-29 · 2 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Dir. 2001:95, Allmänhetens tillgång till EU-information
Dokumentets text
Allmänhetens tillgång till EU-information
Innehåll
Sammanfattning av uppdraget
Bakgrund
Utredningsuppdraget
Beslut vid regeringssammanträde den 29 november 2001.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall föreslå vilken inriktning och omfattning regeringens och riksdagens EU-information till den svenska allmänheten fortsatt bör ha med hänsyn till förväntad efterfrågan och framtida behov.
Bakgrund
Sverige har nu varit medlem i Europeiska unionen i sex år. Det första svenska EU-ordförandeskapet avslutades den 30 juni 2001.
Frågor som rör Europeiska unionen och det svenska medlemskapet är viktiga såväl i inrikespolitiken som i utrikespolitiken.
Större delen av statsförvaltningen är berörd, på ett eller annat sätt, liksom en mängd andra intressenter.
Regeringen har i 2000 års budgetproposition (prop. 2000/01:1
(bet. 2000/01:UU1, rskr. 39) förutsett att allmänhetens efterfrågan på EU-information sannolikt kommer att ändra karaktär efter det svenska ordförandeskapet och aviserat att den inför år 2002 avser att göra en ny helhetsbedömning av behovet av EU-information till den svenska allmänheten.
Riksdagen har vidare gett regeringen tillkänna att frågan om allmänhetens tillgång till EU-information bör utredas gemensamt av riksdag och regering (riksdagsstyrelsens förslag 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:276). Enligt riksdagen bör en sådan utredning bl.a. belysa vilket behov som finns i samhället av en oberoende och neutral EU-information, var ansvaret för en sådan EU-information bör ligga och hur riksdagens beslut från 1995 (bet. 1994/95:KU36)om att riksdagens EU-upplysning skall vara centralt organ med övergripande ansvar för EU-informationen i Sverige har genomförts.
Utredningsuppdraget
Utredaren skall
- utvärdera regeringens och riksdagens EU-information utifrån de
beslut och riktlinjer som fastställts för verksamheterna;
- bedöma allmänhetens behov av fortsatt EU-information från
regeringen och riksdagen med beaktande av den EU-information
andra aktörer svarar för. Utredaren bör också belysa olika
aspekter på hur EU-information kan utformas beroende på vem som
är avsändare;
- föreslå vilken inriktning och omfattning EU-informationen
till den svenska allmänheten från riksdag och regering bör ha
med hänsyn till förväntad efterfrågan och framtida behov;
- föreslå en lämplig ansvars- och kostnadsfördelning mellan riksdag
och regering när det gäller att tillhandahålla allmän
EU-information;
- föreslå var, organisatoriskt, ansvaret för regeringens
EU-information i framtiden bör ligga;
- särskilt uppmärksamma arbetsfördelningen inom olika delar av
Regeringskansliet.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2002.
(Utrikesdepartementet)