Dir. 2002:69

Utvärdering av genomförda förändringar av tingsrättsorganisationen

Innehåll

Sammanfattning av uppdraget

Bakgrund

Reformeringen av tingsrättsorganisationen

Metod

Genomförda förändringar av tingsrättsorganisationen

Uppdraget

Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2002.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare ges i uppdrag att göra en utvärdering av de förändringar avtingsrättsorganisationen som har genomförts under åren 1999-2001.

Utredaren skall - med utgångspunkt från Riksrevisionsverkets granskning av förändringarna av tingsrättsorganisationen - bedöma hur de genomförda förändringarna förhåller sig till de mål som regeringen har ställt upp för arbetet med att reformera tingsrättsorganisationen. Vidare skall utredaren granska genomförandet av förändringarna av tingsrättsorganisationen.

Utredaren skall också bedöma lämpligheten av att genomföra förändringarna av tingsrättsorganisationen stegvis region för region.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 november 2002.

Bakgrund

Sedan några år tillbaka bedrivs ett omfattande arbete med att reformera domstolsväsendet. Reformarbetet medför bl.a.

förändringar av den yttre tingsrättsorganisationen. Ett relativt stort antal tingsrätter har berörts av organisationsförändringar under de senaste åren.

När arbetet med reformeringen av domstolsväsendet inleddes hade tingsrättsorganisationen haft i huvudsak samma utformning sedan 1971 års domstolsreform. Sedan slutet av 1980-talet har frågan om domstolarnas organisation varit föremål för utredningar. Den senaste utredningen på området - 1995 års Domstolskommitté - fick i uppdrag att göra en översyn av den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet (dir. 1995:102). Uppdraget som avsåg domstolsväsendets yttre organisation återkallades den 26 mars 1998 sedan det konstaterats att det inte gick att få stöd av ledamöterna i kommittén för en så långtgående reform av tingsrättsorganisationen som kommittédirektiven angav (dir.

1998:22). Kommittén har redovisat sitt grundmaterial om domstolsorganisationen i ett betänkande, Domstolsorganisationen -

en sammanställning av grundmaterial från 1995 års Domstolskommitté

(SOU 1998:135).

Sedan uppdraget till Domstolskommittén återkallats inledde regeringen det arbete som nu pågår för att reformera domstolsväsendet. Regeringen har valt att - även i de delar som regeringen har befogenheter att besluta om - hålla riksdagen väl informerad om och sökt parlamentarisk majoritet för planerade reformer. För att ge riksdagen en helhetsbild av pågående och planerade reformer överlämnade regeringen våren 2000 en skrivelse till riksdagen, Reformeringen av domstolsväsendet - en handlingsplan (skr. 1999/2000:106). Vid behandlingen av skrivelsen ställde sig riksdagen bakom de allmänna principerna för reformarbetet som lagts fast av regeringen (bet.

1999/2000:JuU22, rskr. 1999/2000:255).

Reformarbetet har bedrivits i enlighet med de fastlagda principerna, vilket bl.a. redovisades i en skrivelse som överlämnades till riksdagen våren 2001, Reformeringen av domstolsväsendet - information och uppföljning av handlingsplanen

(skr. 2000/01:112). I uppföljningen anförde regeringen att det finns behov av att utvärdera de förändringar av tingsrättsorganisationen som har genomförts. Vid utskottsbehandlingen av uppföljningen framhölls vikten av att organisationsförändringar som genomförs följs upp och utvärderas.

Utskottet ansåg dock inte att det fanns anledning att avvakta med att genomföra planerade förändringar. Vad gällde övriga initierade projekt och utredningar gjorde utskottet bedömningen att resultatet av utvärderingen borde avvaktas innan organisationsförändringar genomfördes såvida det inte var oundgängligen nödvändigt för verksamhetens fullgörande (bet.

2000/01:JuU29, rskr. 2000/01:283).

Reformeringen av tingsrättsorganisationen

Målsättning

Regeringen har ställt upp ett antal principer som är vägledande för arbetet med att reformera domstolsväsendet.

- Reformarbetet skall bedrivas med utgångspunkt från de krav som

medborgarna har rätt att ställa på snabbhet, kvalitet och

service och med beaktande av domstolarnas särskilda roll.

- Renodlingen av domstolarna och av domarnas arbete till dömande

verksamhet skall fortsätta.

- Tyngdpunkten i den dömande verksamheten skall ligga i första

instans.

- Kvaliteten i den dömande verksamheten skall säkerställas.

- Domstolarna skall vara moderna och attraktiva arbetsplatser.

- Domstolsorganisationen skall utformas för att garantera hög

kompetens i allt dömande.

- Dömande verksamhet skall finnas nära medborgarna och bedrivas i

alla delar av landet.

Regeringen har gjort bedömningen att reformeringen av domstolsväsendet kräver förändringar av den yttre tingsrättsorganisationen.

Målsättningen för arbetet med att reformera den yttre tingsrättsorganisationen är att bibehålla tillgängligheten, skapa möjligheter för en stärkt beredningsorganisation, säkerställa möjligheterna att rekrytera personal, skapa förutsättningar för återkommande kompetensutveckling, öka möjligheterna att specialisera verksamheten samt att förbättra den geografiska samordningen med rättsväsendets övriga myndigheter.

Riksdagen har, som tidigare nämnts, ställt sig bakom dessa principer för arbetet med att reformera domstolsväsendet (bet.

1999/2000:JuU22, rskr. 1999/2000:255).

Metod

Arbetet med att utreda förändringar av tingsrättsorganisationen har bedrivits av Domstolsverket i nära samverkan med berörda domstolar. Reformeringen har skett stegvis och med hänsyn till varje regions särskilda förutsättningar. Genomförda utredningar har, sedan Domstolsverket inhämtat remissynpunkter från berörda kommuner, domstolar, m.fl., lämnats in till regeringen tillsammans med förslag till förändring av organisationen. Riksdagen har regelmässigt informerats när regeringen tagit ställning till Domstolsverkets förslag. Information om planerade förändringar av tingsrättsorganisationen har lämnats till riksdagen dels i budgetpropositionerna för 1999, 2000 och 2001, dels i handlingsplanen och uppföljningen till handlingsplanen (skr.

1999/2000:106 och skr. 2000/01:112). Efter riksdagens godkännande har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att genomföra förändringarna.

Den organisatoriska lösning som har valts i arbetet med att förändra tingsrättsorganisationen har varit att skapa större domkretsar. I några fall har två eller flera tingsrätter lagts samman till en större enhet och i andra fall bedrivs verksamheten i den nya större domkretsen även fortsättningsvis på mer än en kansliort. I några fall tillgodoses tillgängligheten och den lokala förankringen genom att domstolen har tingsställe på en eller flera orter.

Genomförda förändringar av tingsrättsorganisationen

Arbetet med att förändra den yttre tingsrättsorganisationen inleddes våren 1999 genom sammanläggningen av Vänersborgs och Åmåls tingsrätter. Vid utgången av år 2001 hade sammanlagt 30 tingsrätter berörts av organisationsförändringar.

Följande organisationsförändringar har genomförts under åren 1999-2001.

- Vänersborgs och Åmåls tingsrätter bildade Vänersborgs tingsrätt

med kansliort i Vänersborg den 1 maj 1999.

- Jakobsbergs och Sollentuna tingsrätter bildade Sollentuna

tingsrätt med kansliort i Sollentuna den 1 juli 2000.

- Hudiksvalls och Ljusdals tingsrätter bildade Hudiksvalls

tingsrätt med kansliort i Hudiksvall den 1 oktober 2000.

- Köpings, Sala och Västerås tingsrätter bildade Västmanlands

tingsrätt med kansliorter i Köping, Sala och Västerås den

1 april 2001.

- Linköpings, Mjölby och Motala tingsrätter bildade Linköpings

tingsrätt med kansliorter i Linköping och Motala den 1 maj 2001.

- Hallsbergs och Örebro tingsrätter bildade Örebro tingsrätt med

kansliort i Örebro den 1 juni 2001.

- Karlshamns, Karlskrona, Ronneby och Sölvesborgs tingsrätter

bildade Blekinge tingsrätt med kansliorter i Karlshamn och

Karlskrona den 1 juli 2001.

- Falu, Hedemora och Ludvika tingsrätter bildade Falu tingsrätt

med kansliort i Falun den 1 september 2001.

- Leksands och Mora tingsrätter bildade Mora tingsrätt med

kansliort i Mora den 1 september 2001.

- Falköpings och Skövde tingsrätter bildade Skövde tingsrätt med

kansliort i Skövde den 17 september 2001.

- Helsingborgs, Klippans och Ängelholms tingsrätter bildade

Helsingborgs tingsrätt med kansliorter i Helsingborg och

Ängelholm den 1 oktober 2001.

- Simrishamns och Ystads tingsrätter bildade Ystads tingsrätt med

kansliort i Ystad den 26 november 2001.

Domstolsverket har efter genomförda sammanläggningar lämnat in rapporter till regeringen med redovisning av uppdragen.

Under 2002 har även beslutade förändringar av tingsrättsorganisationen i Norrbotten, Ångermanland och Skåne genomförts.

Domstolsverket har därutöver genomfört ytterligare ett antal utredningar och utarbetat förslag till organisationsförändringar som regeringen ännu inte har tagit ställning till.

Uppdraget

Regeringen har gjort bedömningen att det nu finns anledning att utvärdera de förändringar av tingsrättsorganisationen som har genomförts under åren 1999-2001.

En särskild utredare ges i uppdrag att genomföra utvärderingen.

Utredaren skall bedöma hur de genomförda förändringarna förhåller sig till de mål som regeringen har ställt upp för arbetet med att reformera tingsrättsorganisationen.

För att ge utredaren ett underlag för att bedöma effekterna av reformeringsarbetet har regeringen den 20 december 2001 gett Riksrevisionsverket i uppdrag att bl.a. granska om förändringarna av tingsrättsorganisationen har skapat större förutsättningar för att uppnå regeringens mål för reformeringen av tingsrättsorganisationen (dnr Ju2001/8588). Riksrevisionsverket skall redovisa sitt uppdrag till såväl regeringen som den särskilde utredare som får regeringens uppdrag att genomföra utvärderingen. Riksrevisionsverkets uppdrag skall redovisas senast den 31 maj 2002.

Utredarens uppdrag innefattar vidare att granska genomförandet av förändringarna av tingsrättsorganisationen och att i samband därmed särskilt belysa följande:

- Domstolsverkets och tingsrätternas arbete med planeringen inför

organisationsförändringarna. I det sammanhanget bör

uppmärksammas vilken information som lämnats till personalen

och andra berörda och i vilken utsträckning personalen

involverats i planeringen.

- Domstolsverkets och tingsrätternas arbete med att genomföra

organisationsförändringarna.

- Eventuella skillnader vid planeringen och genomförandet av

organisationsförändringarna mot bakgrund av hur tingsrätten har

organiserat sin administrativa funktion.

- Betydelsen av att det i samband med organisationsförändringarna

har bedrivits projekt för att utveckla verksamheten i

tingsrätten.

- Om organisationsförändringarna har inneburit ett ökat

användande av tingsställen för de berörda tingsrätterna.

- Vilka konsekvenser de genomförda förändringarna har haft för

övriga myndigheter inom rättsväsendet och för andra

samhällssektorer som berörs av tingsrätternas verksamhet.

Utredaren skall också bedöma lämpligheten av att genomföra förändringarna av tingsrättsorganisationen stegvis region för region.

Vid genomförandet av uppdraget skall eventuella skillnader mellan de tingsrätter som har en respektive två eller flera kansliorter uppmärksammas.

Utredaren skall ha tillgång till en referensgrupp bestående av representanter för riksdagspartierna.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 november 2002.

(Justitiedepartementet)