Dir. 2026:65

Nationell samordnare för funktionshinderspolitiken

Innehåll

Kommittédirektiv

Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2026

Samordnaren ska

Uppdraget att stärka genomförandet av funktionshinderspolitiken

Samordnarens uppdrag

Samordnaren ska därför

Kontakter och redovisning av uppdraget

Dir. 2026:65

Kommittédirektiv

Nationell samordnare för funktionshinderspolitiken

Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2026

Sammanfattning

En särskild utredare, som ska fungera som nationell samordnare, ska öka samordningen mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhället och bidra till ökad kunskap om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samhället. Syftet med uppdraget är att öka takten i arbetet med att uppfylla målet för funktionshinderspolitiken och att bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter

för personer med funktionsnedsättning.

Samordnaren ska

* öka samordningen mellan myndigheterna och aktörerna som kan bidra till att det nationella målet för funktionshinderspolitiken uppnås,

* sprida kunskap om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och

* identifiera och sprida exempel på framgångsrika arbetssätt och andra relevanta initiativ som bidrar till att uppnå det nationella målet för funktionshinderspolitiken.

* Uppdraget ska redovisas senast den 4 augusti 2028.

Uppdraget att stärka genomförandet av funktionshinderspolitiken

Funktionshinderspolitikens innehåll

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

Genomförandet av det nationella målet för funktionshinderspolitiken ska inriktas mot följande fyra områden: principen om universell utformning, befintliga brister i tillgängligheten, individuella stöd och lösningar för individens självständighet, och att förebygga och motverka

diskriminering (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr.

2017/18:86).

År 2021 beslutade regeringen om en ny funktionshindersstrategi: Strategi för systematisk uppföljning

av funktionshinderspolitiken 2021-2031 (S2021/06595 och S2025/01367). Strategin syftar till att följa utvecklingen mot

det nationella målet på ett mer systematiskt sätt genom förbättrad uppföljning. Den omfattar tolv prioriterade samhällsområden och uppföljning av 29 strategiska myndigheter

(strategimyndigheterna) och föreningen Folkbildningsrådet.

Myndigheten för delaktighet (MFD) har ett särskilt uppdrag att

ge stöd till myndigheterna i detta arbete.

Även andra myndigheter, såsom Institutet för mänskliga rättigheter, bedriver arbete som bidrar till genomförandet av funktionshinderspolitiken. Dessutom genomför andra aktörer insatser på nationell, regional och lokal nivå för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Mot denna

bakgrund bedömer regeringen att det finns behov av en nationell samordnare för funktionshinderspolitiken i syfte att

främja en mer samlad och effektiv styrning och uppföljning av arbetet.

Samordnarens uppdrag

Regeringen anser att takten i arbetet med att uppnå det nationella målet för funktionshinderspolitiken behöver öka.

Trots det pågående arbetet som bedrivs av MFD och de strategiska myndigheterna inom ramen för funktionshindersstrategin finns det utmaningar i genomförandet

av funktionshinderspolitiken. Politiken är sektorsövergripande

och berör ett stort antal myndigheter och aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Det ställer höga krav på samordning, tydlighet i ansvarsfördelning och förmåga att omsätta det övergripande målet till konkreta åtgärder.

Regeringen bedömer att samordningen mellan olika berörda aktörer, som kan bidra till att målet för funktionshinderspolitiken uppnås, behöver stärkas.

En nationell samordnare är ett sätt att bidra till en förbättrad samordning och ett mer effektivt genomförande så att det nationella målet får genomslag i praktiken.

Samordnarens arbete ska utgöra ett komplement till de åtgärder

som MFD och de strategiska myndigheterna vidtar inom ramen för

funktionshindersstrategin. Särskild vikt bör läggas vid att öka kunskapen om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i samhället och att främja samordning av olika aktörers insatser i syfte att bidra till att det nationella målet för funktionshinderspolitiken uppfylls.

Samordnarens arbete bör bedrivas med utgångspunkten att understödja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och verka för att dessa ges ett enhetligt

och varaktigt genomslag i hela samhället. Det finns behov av att sprida exempel på framgångsrika arbetssätt och andra relevanta initiativ som bidrar till att uppnå det nationella målet för funktionshinderspolitiken.

Samordnaren ska därför

öka samordningen mellan myndigheterna och aktörerna som kan bidra till att det nationella målet för funktionshinderspolitiken uppnås,

* sprida kunskap om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och

* identifiera och sprida exempel på framgångsrika arbetssätt och andra relevanta initiativ som bidrar till att uppnå det nationella målet för funktionshinderspolitiken.

Kontakter och redovisning av uppdraget

Samordnaren ska löpande informera Regeringskansliet

(Socialdepartementet) om genomförandet av uppdraget.

Samordnaren ska också hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, i andra utredningar och berörda myndigheter.

Samordnaren ska i sitt arbete nära samverka med Myndigheten för delaktighet så att uppdraget kan genomföras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Samordnarens arbete ska ske

i dialog och samverkan med olika aktörer som bedöms relevanta för uppdragets genomförande, såsom statliga myndigheter, kommuner, regioner, Sveriges Kommuner och Regioner, näringsliv, funktionshindersorganisationer och akademin.

Av redovisningen ska det framgå hur uppdraget har bedrivits.

Redovisningen ska även innehålla exempel på framgångsrika arbetssätt och andra relevanta initiativ som bidrar till att uppnå det nationella målet för funktionshinderspolitiken och som samordnaren uppmärksammat och spridit.

Uppdraget ska redovisas senast den 4 augusti 2028.

(Socialdepartementet)