Ds 1991:20

97

9 AVSLUTANDE SYNPUNKTER

Forskningenom offentlig tjänsteproduktionbefinnersig ännu i ett inledande,men samtidigtsnabbtexpanderande,stadium.Forskningsinsatserna skerpå bred front såvälvad avserteori ochmetod somempiri.

I vissaavseendenär naturligtvissvårigheternaatt mäta produktivitet och effektivitet inom offentlig sektorstörre än för detprivata näringslivet.Till dessasvårigheterhör:

* Medan studier av industriproduktionoch privat tjänsteproduk-

tion vanligenkanbaseraspå förutsättningarom vinstmaximering eller kostnadsminimeringgäller detta mera sällan i offentlig tjänsteproduktion.Endastinom konkurrensutsattaområden kan manförvänta sig att sådanaantagandenär uppfyllda.

Avsaknadenavklara målsättningarinnebär att vissarestriktioner ej kaninföras i modellen,vilket i och för sig förenklar den tekniska analysenmenpå bekostnadav säkerheteni skattningarna.Ofta måste modellvaletbegränsastill analyserbaserade direkt på enproduktionsfunktion.

* Offentlig tjänsteproduktionhar ofta flera produktionsfaktorer ochflera produkter. Medan det existerarett stort antal olika typer av produktionsfunktionerför analysavenvaruproduktion, existerardet endastett fåtal hanterbaratyper avanalytiska produktionsfunktionersomkanutnyttjasvid produktion av flera varor ochtjänster.Icke-parametriskametoderhar därför

98

snabbtblivit populära,framför allt Farrell-DEA-metoden.

Samtidigtsomkunskapernaom teknologinredan i utgångsläget

är begränsademinskardessarestriktionerpå modellvaletockså

möjligheterna att mera förutsättningslöststuderateknologin

inom offentlig tjänsteproduktion.

.De
metodersomstår till förfogandeär i mångafall icke-statis-

tiska vilket såväl begränsarmöjligheternaatt genomföraspeci-

fikationstestsomatt få en uppfattningom precisioneni para-

meterskattningar.Gradenav osäkerheti skattningarav effekti-

vitet ochproduktivitetsutvecklingär därför okänd.

.De
empiriska resultatengällande effektivitetsskillnadermellan

enheteroch produktivitetsutvecklingenför dessaär relativt

känsligaför modellensdimension,dvsantaletprodukterplus

antaletproduktionsfaktorer,när vissaicke-statistiskametoder

utnyttjas.Om antaletprodukterplus produktionsfaktorerär

stort i förhållande till antalet observationerblir oftast antalet

fullt effektiva enheterstort och struktureffektivitetenhög.

Detta gäller framför allt DEA-metodenför beräkning av effek-

tivitet samt,i viss utsträckning,tillhörande Malmquist-indexför

beräknillg avproduktivitetsutveckling.

Punkternaovangerockså en indikation om önskvärdaforskningsinsatserpå teori- ochmetodsidan.Följande punkter anserjag angelägnaur forskningssynpunkt:

.Teoriförankring avde modellersomidag saknarsådanmen

ändå i stor utsträckningutnyttjas,dvs en närmare koppling mellan teorier för beteendeinom offentlig sektor ochrelationerna i denproduktionsteoretiskamodellen.

.Introduktion av osäkerhetochstatistiskaskattningsmetoder

de icke-statistiskamodellerna.

99

Kriterier för avgränsningoch definition av effektivitet i modeller med många produkter ochproduktionsfaktorer. Analyserav robusthet,dvs i vilken utsträckningsomde empiriska resultatenär känsligaför valet avmodell.

På denempiriskasidan finns ocksåangelägnaforskningsinsatser:

.Vi
har idag en lång rad exempelpå relativt enkla kostnads-

ochnyckeltalsanalyserMera. metodmässigtavancerade,pro-

duktionsteoretiskaanalyserär därför av stort intresse.Detta

gäller inte minst denoffentliga sektorni Sverige.

.Eftersom
många aktiviteter inom denoffentliga sektorndrivs

som monopol (post,järnväg,tele etc) är internationellajäm-

förelser mycketangelägna.Sådanaprojekt är mycketresurskrä-

vande menbör geshög prioritet.

.Eftersom
teknologinär mindre väldefinierad ochkänd i offent-

lig tjänsteproduktionär analyserav stabilitetenöver tid i

effektivitetsfördelningenav stort intresse.

.Analys
avorsakernabakomvariationer i effektivitet mellan

enheterinom en sektor samtorsakertill variationer i enheter-

nasproduktivitetsutvecklingär också av stort intresse.Jag

tänker här t expå betydelsenavorganisatoriskaförhållanden

I
och incitamentsstrukturjämfört med denfysiskakapitalstocken

r
för uppnådd produktivitet, budgetprocessensutformning samti

vilken grad en hög kvalitet i produktionensamvarierarmed en

hög effektivitet.