Ds 1991:27

99

8 AVSLUTANDE KOMMENTAR

Det
är
svårt

att
ha
en
bestämd
uppfattning

om hur
den

ekonomiska
utvecklingen

under
de
närmaste
decennierna

kommer
att
te

sig.

Få
bedömare
räknar
emellertid

med
att

den
ekonomiska

tillväxten

kommer
att

överstiga

2
procent

per
år,
andra

tror

att

den
kan
bli
lägre.
Denna allmänna

tillväxt

ger
också

ramen
för
tillväxten

i
hushållens

sam-

lade
disponibla

inkomster,

den
privata
konsumtionen,

in-

vesteringarna

och
den
offentliga
konsumtionen.

Vad
som i

detta
scenario

hotar
att
spränga
ramen är
samhällets

pen-

sionsutgifter.

Med
det
nuvarande

regelsystemet

återspeg-

lar
nämligen
pensionskostnaderna

till

stor
del
den
högre

tillväxt

som rådde

för

flera
decennier
sedan
-ett

unikt

fenomen
i
den
svenska
samhällsekonomin.
Konstruktörerna

av ATP-systemet
för
över

30
år
sedan
såg
inte
anledning

räkna
med annat än
att

tillväxten

skulle
fortsätta

med i

storleksordningen

3-4
procent
per
år.
De kände
sig
därför

oförhindrade

att
införa

den
ödesdigra
kombinationen

av

(som det
tedde
sig)
oförmånlig

basbelopps
indexering

och

generösa

intjänanderegler.

Vid
låg
tillväxt

faller

oför-

månligheten
i

indexeringen

bort,
medan generositeten

i

övrigt

består,

och
detta

leder

till

en
okontrollerbar

kostnadsutveckling.

Till

detta

kommer
den

"åldrings-

puckel"
som vi
får

kring
år
2010.

Pensions
reformer
bör
göras
med
långa

övergångsbestämmel-

ser
så
att
det
sociala

kontrakt
som pensionssystemet

ut-

gör
inte

bryts

för

dem
som redan
inrättat
sitt
liv

efter

det.
Med denna
utgångspunkt

är
det
strängt
taget
för

sent

att
undanröja

de
problem

som uppstår

om 15-20
år
om den

ekonomiska
tillväxten

blir

beständigt

låg.
Sänkningar
i

100

förmånsnivåerna eller höjningar av pensionsåldern kan bli nödvändiga att göra på ett mer "över natten"-betonat sätt. Alternativt måste de förvärvsarbetandes reallöneutrymme beskäras.

I
de
förslag

vi
skisserat

har
instabiliteten

i

det
nuva-

rande
systemet

eliminerats.

Båda
systemen

har
egenskapen

att
varje
generation

så
långt

möjligt

får

bära

sina

egna

pensionskostnader.

Härigenom

skapas
förutsättningar

för

att

förmånsnivåerna

blir

rimliga
i
förhållande

till

de

förvärvsarbetandes

inkomster
och
för
att
det sociala

kon-

trakt
som pensionssystemet

utgör
blir
stabilt
under

lång

tid.

Likaså
minskar

i
båda

alternativen

pensionssystemets

snedvridande

inverkan
på
arbetsutbudet

genom
minskade

marginaleffekter

av
olika

slag.
I
det
inkomstrelaterade

tjänstepensionssystemet

bortfaller

problemet

att
stora

delar
av
avgifts
inbetalningarna

inte
motsvaras
av
in-

tjänade
pensionsrätter.

I
grundpensionssystemet

får
man

i
aktiv
ålder

individuellt

spara
till
pensionen.
utöver

den
garanterade

grundnivån.

Dessutom
minskar

marginal-

effekterna

i

båda
systemen
genom
att
en
likformig

be-

skattning

av

pensioner

och

arbetsinkomster

föreslås.

Slutligen

föreslås

att
subventioneringen

av
tidig

del-

pensionering

borttas

och
att
möj ligheterna

till

förvärvs-

arbete
efter
pensionsåldern

förbättras.

m m.

När det
gäller

sparandet
har
grundpensionssystemet

sanno-

likt

den fördelen

framför

tjänstepensionssystemet

-och

i
än
högre
grad

framför

det
nuvarande

systemet
-att

sparbesluten

kommer
att

fattas

på
mer
marknadsmässiga

villkor.

I
ett

allmänt
tjänstepensionssystern

fattas

där-

emot
besluten

om pensionernas

storlek
och
därmed om spa-

randet
på
kollektiv

grund.
Som visades
i
kapitel

3
inne-

bär
ett
premiereservsystern

att
hushållens

sparande

blir

101

större

än
i
ett

fördelningssystem.

Detta
innebär

dock

inte
nödvändigtvis

att

det
totala
sparande
t
i
ekonomin

blir
lika

mycket
större.

Hur
sparandet
i
andra
sektorer

reagerar

på
en
omfattande

förändring
i
pensionssystemet

är
svårt

att
avgöra.
Det
kommer.
oavsett
vilket

pensions-

system
man väljer.

allt

framgent
att
bli
en

uppgift
för

stabiliseringspolitiken

att
säkerställa

en
lämplig

nivå

på
det

totala

sparande
t
i
ekonomin.

Behovet

av
makro-

ekonomiska
sparstimulanser

skulle
dock
sannolikt

bli

lägre
med
ett
premiereservsystem.

Förslagen

innebär
vidare

en
renodling

av
pensionssyste-

mets
uppgifter

till

att

avse
ålderspension.

vilket

ökar

möjligheterna

att
förutse

och

påverka

systemets

kostna-

der.
En
anledning
till

detta

är
att
problemen

med över-

vältring

av
kostnader

från
andra
delar
av
det
allmänna

trygghetssystemet.

t
ex
sjukförsäkringen.

elimineras.

Slutligen

medför
båda de
föreslagna
systemen
förenklingar

i
jämförelse

med
dagens

samlade
regelsystem.

För
en
när-

mare
genomgång
av
systemens
egenskaper
hänvisas
till
ka-

pitlen

5-7.

Med
socialt

rimliga
övergångsregler

är
det
emellertid

inte
säkert
att
man
genom
dessa
alternativ

kan
undvika
en

eventuell

relativt

nära

förestående
kostnadskris.

Det är

trots
detta
viktigt

att

ett
mer
långsiktigt

syftande
re-

formarbete
snarast
påbörjas.

Omman skall

välja
ett
system

med
relativt

högt
grundpen-

sionsskydd
kombinerat
med
frivilliga

eller
avtalsreglera-

de
tjänstepensioner.

eller

ett

system
med
en
relativt

strikt

inkomstrelaterad

allmän

pension

är
i

mångt
och

mycket
en
fråga
om sociala

och
politiska

värderingar.

En-

ligt
vår
mening

är
det

senare

systemet
att
föredra.
då

det
ger

en
större

kontinuitet

med
ATP-pensioneringen.

samtidigt

som
det
har

gynnsammare
samhällsekonomiska

102

effekter på bl a sparande och arbetsutbud än det nuva-

rande systemet.