Ds 1991:66

7

SAMMANFATTNING
OCH
SLUTSATSER

Höga
marginalskatter

eller

tröskeleffekter

som hämmar
ökat

förvärvsarbete

kan
påverka
effektiviteten

i
samhällsekonomin

negativt.

I
denna
studie
undersöks

situationen

för

barnfa-

miljerna,
bl a
genom

en
jämförelse

mellan
förhållandena

före

och
efter
1990/91

års
skattereform.

För
familjer

med
barn

under

skolåldern

studeras
effekterna

av
olika

arbetstidsval

dels
i
1991
års

skatte-

och
bidragssystem
och
dels

vid

al-

ternativa

finansieringsformer

för
barnomsorgen,

t
ex
vid

in-

förande
av
vårdnadsbidrag.

Förändringarna
i
skatte-

och
bidragssystemen

under
senare
år

har
kraftigt

påverkat

barnfamiljerna.

Marginaleffekten,

dvs

den
andel
aven
inkomstökning

som går
bort
genom
ökade skat-

ter
och
avgifter

och

mindre
bidrag,
var
över
60%
i
mitten

av

1980-talet

för en
mycket
stor
andel
av
barnfamiljerna.

Stu-

dien
av
ett
representativt

urval
barnfamiljer

visar
att
den-

na
grupp
minskat

väsentligt

under
den
senaste
femårsperio-

den.
Men
trots
de
efter
skattereformen

lägre

marginalskat-

terna

förekommer

fortfarande

marginaleffekter

på
över
70%.

Och
de
höga
marginaleffekterna

i
1991
års
system
beror
i

större

utsträckning

på
bidragssystemen.

För
familjer
med
barn
i
förskoleåldern

påverkar
daghemstaxan

lönsamheten
av
förvärvsarbete.

I 1991
års
system

ger
t
ex

övergång
från
hemarbete

till

halvtidsarbete

ett
privatekono-

miskt

utbyte
på

mellan
30
och
50% vid
vanligt

förekommande

inkomster

och
daghemstaxor.

Stora

steg i
daghems taxan
kan
ge

upphov
till
tröskeleffekter

-en
inkomstökning

kan
resultera

i en minskning
av
nettoinkomsten.

Det
privatekonomiska

utby-

tet
vid övergång

till

förvärvsarbete

kan
också
bli

lågt

el-

ler
negativt
för
dem
som inte
har
tillgång

till

subventione-

rad
barnomsorg.

Från
effektivitetssynpunkt

är
det
betydelsefullt

att
de
eko-

nomiska
konsekvenserna

för

individer

och hushåll

av
olika

8

val

speglar

de
samhällsekonomiska

konsekvenserna.

Överens-

stämmelsen
visar

sig
vara
jämförelsevis

god
mellan
de
pri-

vatekonomiska

och

de
samhällsekonomiska

utfallen

för

valet

mellan
egen
vård

av
barnen
i
hemmet

och

förvärvsarbete

om

barnen
får
plats
i
familjedaghem.

Undersökningen

av
daghemskostnaden

visar,

inte

oväntat,

att

kostnaden
per
barn
i
regel
är
lägre

i
kommuner
där
barnens

vistelsetid

på
daghem
också

är
jämförelsevis

lägre.

Kost-

nadsskillnaderna

är
stora
mellan
olika

åldersgrupper.

I
1991

års

prisläge

är
kostnaden
omkring
70000

kr
för
barn
i
ål-

dern

3 -6
år
och
ca
110
000

kr
för
barn

under

3 år.

Detta

gäller

vid

en
vistelsetid

på
35
tim/vecka

vilket

ungefär

motsvarar
den
för
hela
landet
genomsnittliga

vistelsetiden.

Den

samhällsekonomiska

intäkten

av
den
offentligt

finansie-

rade

barnomsorgen

brukar
mätas

i
värdet

av
det

förvärvsarbe-

te
som möjliggörs.

Enligt
inkomstdata

för
ett
representativt

urval

hushåll

med
kommunal
barnomsorg
år
1986
var
de sam-

hällsekonomiska

intäkterna

ungefär

dubbelt

så

stora

som

barnomsorgskostnaderna.

Vårdnadshavarnas

skatter

och
avgif-

ter

motsvarade
ungefär
barnomsorgskostnaderna.

Ser

vi
till
de enskilda

familjerna

blir

de
samhällsekonomis-

ka

konsekvenserna

av
övergång

från
hemarbete
till

förvärvs-

arbete
beroende

av
barnens

ålder.

Det
samhällsekonomiska

utfallet

är
genomgående
högt

för
familjer

med
ett
barn.

Men

för

flerbarnsfamiljer

med barn under tre år
på
daghem
kan

det

i vissa
fall
bli

lågt

och

även
negativt.

Modellsimuleringar

har
också

genomförts

avseende

effekterna

av
olika
typer
av
vårdnadsbidrag,

här
betecknade

"barnpeng".

Den

antages
utgå
till

familjer

med
barn under
skolåldern.

Om

den

behålls

av
föräldrarna

antages
den
i
ett
första
fall

be-

skattas
med
vanlig

inkomstskatt.

Dagens
daghems taxor
ökas

med
barnpengbeloppet

och
avgifter

upp

t o

m detta

belopp

görs
avdragsgilla.

r

9

.Är

barnpengen

relativt

låg
påverkas

det
privatekonomiska

I
utbytet

av förvärvsarbete

inte
mer
än

vad
som
svarar
mot
de

skillnader

i

daghemsavgifter

som
idag
finns

mellan

olika

kommuner.

Är
barnpengbeloppet

däremot så högt att den ekono-

miska
situationen

för

hemarbetande

höjs
över

den nivå

som

gäller

för
förvärvsarbetande

uppkommer

givetvis

tröskeleffek-

ter.
I

modellsimuleringarna

identifieras

ett
gränsvärde,

en

omslagspunkt

för

finansieringens

styreffekt.

En barnpeng

som

är

~

än
detta

gränsvärde

ger incitament
som
går
i
samma

riktning

som
i
dagens
system,
dvs

stimulerar

till
val
av

statsbidragsberättigad

barnomsorg.

Detta

gränsvärde
är
högre

för

barn
under
3
år
än
för
barn
3-6
år.

En
barnpeng
som är
högre
än
omslagspunkten

ger
incitament
i

motsatt

riktning,

vilket

i
vissa
fall

kan
ge s

k
"hemmavårds-

styrande"

tröskeleffekter.

Egen
vård

av
barnen

i
hemmet
blir

då

ekonomiskt

fördelaktigare

för
familjen

än
förvärvsarbete

och
kommunal
barnomsorg
men
får
en
negativ
effekt

på
offent-

liga
budgetar.

Sådana
effekter

finns

i
dagens

system
endast

i
form
av
utbudsbegränsningen,

dvs
genom
att
tillgången

till

statsbidragsberättigad

barnomsorg
är
lägre

än efterfrågan.

En
barnpengen

kan
också
påverka
valet

mellan
en
privat

dag-

mamma,

familjedaghem

och daghem. Även om barnpengen antages

vara
avdragsgill

vid
barnomsorg
hos

en
privat

dagmamma
kan

en
"svart"

dagmamma bli
billigare

än
en
"vit"

dagmamma
som

deklarerar

avgiften

som inkomst.
Detta

beror

på
att
endast

inkomstskatt,

i
dagens
system
i
regel

ca
30
%,

behöver

beta-

las
om barnpengen
beskattas

hos föräldern.

Dagmamman däremot

måste

betala

både
inkomstskatt

och

egenavgifter

och
får

dessutom

ett
eventuellt

bostadbidrag

reducerat.

Jämfört

med

kommunal

barnomsorg
blir

en
privat

dagmamma det
billigaste
I

alternativet

i
första

hand
för
familjer

med
barn
som
är
över

3
år
och
vid
deltid.

Den
kommunala
barnomsorgen

blir
förmån-

ligast

för

familjeekonomin

för
små

barn,
för

familjer

med

flera
barn
och
vid

långa
vistelsetider.

..

10

Incitamenten

till

"svart"

barnomsorg
reduceras

om barnpengen

likabehandlas

med
en
vanlig
inkomst,

vilket

i
övrigt

också

har

fördelen

att
styreffekterna

lättare

kan
överblickas.

En

likabehandling

med
en
förvärvs
inkomst
motsvarar

i
1991
års

skatte-

och
bidragssystem

en
"beskattning"

av
barnpengen

med

ungefär
60 %.
Också
effekterna

aven

sådan
konstruktion

har

studerats

genom
modellsimuleringar.

I
detta

fall
erhålls

tröskeleffekter

endast

vid
höga
barnpengnivåer.

Även
för

denna

konstruktion

gäller

dock
att
samma barnpengbelopp

för

olika

åldrar

leder
till

att
systemets

styreffekter

blir
oli-

ka
för
barn
under
respektive
över
3 år.
Detta
beror
på
att

kostnaderna

och
därmed

subventionsgraden

i
dagens
system
är

olika

för
de&sa
ålderskategorier.

Finansieringens

styreffekter

överblickas

enklast

om man
jäm-

för

med
ett

"ost
yrt"
system.
Ett
sådant
fall

uppkommer
t ex

om
barnpengen
likabehandlas

med
en
vanlig

inkomst
och
barn-

omsorgskostnaden

med en
negativ
inkomst.

utöver

inkomstskat-

ten
behöver

då
också
t
ex
arbetsgivaravgifter

och
bostadsbi-

drag

påverkas.

Även
om barnomsorgskostnader

över
barnpengbe-

loppet

görs

avdragsgilla

vid
inkomstbeskattningen

blir
såle-

des

värdet

av
avdraget

för
lågt.

"Hemmavårdsstyrande"

trös-

keleffekter

kan
därför

uppkomma
om enda
alternativet

till

egen

vård

är
icke
statsbidragsberättigad

barnomsorg.
Genom

jämförelsen

med
ett
ost
yrt
system
framgår
t
ex att
en
barn-

peng,

om
den
endast
utgår
till

barn
under
3 år,
kan
väljas

jämförelsevis

hög
och
ändå
ge

samma grad
av

"styrning"

mot

val

av
kommunal

barnomsorg
som gäller

för
barn
i
ålder
skate-

gorin

3-6
år
i
dagens
system.