Ds 2000:12

Ds 2000:12

Benchmarking

av näringspolitiken

Indikatorer inom åtta områden som påverkar ekonomisk tillväxt

Näringsdepartementet

SOU
och Ds kan – med undantag av 1999 års serie – köpas från

Fritzes Kundservice.1999 års serie kan köpas från Fakta Info Direkt, Kundservice.

För remissutsändningar av SOU och Ds fr.o.m. 2000 års nummerserie svarar

FritzesOffentligaPublikationerpåuppdragavRegeringskanslietsförvaltningsavdelning.

Beställningsadresser:

FritzesKundservice
Fakta Info Direkt, Kundservice

106 47 Stockholm
Box 6430

Tel: 08-690 91 90
113 82 Stockholm

Fax: 08-690 91 91
Tel: 08-587 671 00

E-post:fritzes.order@liber.se
Fax: 08-587 671 71

Internet:www.fritzes.se
E-post:order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen,1993.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren kan beställas hos:

InformationRosenbad Regeringskansliet

103 33 Stockholm Tel: 08-405 47 29 Fax: 08-405 42 95

Elanders
Gotab
ISBN
91-38-21145-9

Stockholm
2000
ISSN
0284-6012

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
1

Förord

Näringsdepartementets centrala uppgift är att säkerställa ramvillkor för en ekonomisk tillväxt som kommer alla regioner och individer till del. Som ett led i att åstadkomma detta har näringsminister Björn Rosengren tagit initiativ till ökad samverkan med näringslivet. Under

vintern 1999 bildades den s. k. Industrigruppen med representanter från näringsliv och regeringskansliet. Ett resultat från mötena var att Näringsdepartementet aviserade utökade ambitioner inom omvärlds-

analys, mer specifikt internationella jämförelser med den logik som hör till begreppet benchmarking.

Benchmarking innebär jämförelser med de som presterar bäst inom ett område, men begreppet innefattar mer än jämförelser av kvantitativa indikatorer. För att nå en förbättring av egna prestationer krävs identifiering och förståelse av de processer som leder till goda resultat. Denna skrift är ett första steg som i huvudsak innehåller kvantitativa jämförelser men skriften innehåller också några kommentarer till Sveriges placering relativt andra länder i de fall där våra prestationer är svaga. Arbetet kommer att fortsätta. I verksamhetsplaneringen vid Näringsdepartementet finns ett flertal projekt med syfte att vidare analysera andra länders framgångsrika processer.

Det övergripande målet tillväxt är ett svårfångat begrepp. Vid Nä- ringsdepartementet har det delats in i 17 verksamhetsmål. Åtta av dessa har en karaktär som gör dem möjliga att fånga på ett rimligt sätt med kvantifierade indikatorer.

2 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

1 En förbättrad lönebildning

2 En väl fungerade arbetsmarknad

3 Sverige, en ledande IT-nation

4 Hållbar kommunikationsförsörjning

5 Fler och växande företag i hela landet

6 Fungerande marknader och konkurrens

7 Väl fungerande arbetsrättsliga regler

8 En god arbetsmiljö

Denna skrift handlar om de delar av dessa åtta verksamhetsmål som ligger inom Näringsdepartementets ansvarsområde. Denna avgräns-

ning syftar till att ge skriften ett fokus och innebär inte att näringspolitiken ensam kan nå målen. Exempelvis behandlas inte skatter i skriften trots att skattepolitiken har en avgörande inverkan på lönebildning. Däremot ingår indikatorer för två av regeringens tvärgående profilområden; miljö och kompetensförsörjning.

Inte heller de åtta mål som valts ut är helt enkla att mäta. Som de flesta av de områden där vi är intresserade av att veta hur vi ligger till

jämfört med andra länder är de
mångdimensionella. För
att komma

runt detta tvingas man acceptera
logiken i indikativ
mätning. Man

låter då ett par aspekter representera hela begreppet. Trots att alla vet att temperatur inte beskriver alla aspekter på begreppet väder, så är temperaturen ändå den indikator man väljer att studera innan man bestämmer sig vilka kläder man skall ta på sig på morgonen. Inte för

att man anser att indikatorn temperatur täcker allt, men för att den går att avläsa och oftast ger en rimlig uppfattning om lämplig klädsel. Även om valet av indikatorer alltid kan diskuteras är logiken i indikativ mätning allmänt accepterad. Det finns en omfattande teoribildning inom området multidimensionella skalor och indikativ mätning som

visar att det är möjligt att hitta rimliga indikatorer för de flesta områden. Det finns också metoder för att kontrollera hur rimliga olika indikatorer är.

Internationella jämförelser är alltid intressanta men tyvärr aldrig enkla att göra. Metoder att samla in statistik och att bearbeta den skiljer sig från land till land. Än viktigare är att definitioner av centrala begrepp sällan överensstämmer mellan länder. Detta gör att alla resultat måste tolkas med försiktighet. I första hand gäller detta områden där det inte

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
3

finns väletablerad statistik – till exempel IT – och områden som är svåra att beskriva i kvantitativa termer, till exempel arbetsmiljö.

En referensgrupp med Sif och Industriförbundet har deltagit i arbetet. Konsultföretaget INREGIA AB har genomfört sammanställning och bearbetning av statistiken. Materialet utgör främst redovisning av befintlig statistik från välrenommerade källor som OECD och Eurostat. För att kunna belysa de åtta områdena har i några fall indikatorer bildats genom att räkneoperationer genomförts med befintlig statistik. Oftast är statistiken publicerad tidigare i lätt tillgängliga källor men i några fall kommer siffrorna från redovisningar av speciella undersökningar beställda av myndigheter. Alla källor redovisas i separat sammanställning.

Denna skrift är planerad som den första i en serie av tre. Planer finns att under mars år 2001 och 2002 publicera jämförelser för de valda indikatorerna för att på så sätt följa utvecklingen i Sverige för åtta faktorer som påverkar tillväxt.

Stockholm i mars 2000

Dan Andersson

4 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Innehåll

Förord.........................................................................................................

1

Innehåll
.......................................................................................................

4

Sammanfattning ........................................................................................

7

1
En förbättrad lönebildning............................................................
11

1.1
Indikatorer.........................................................................
11

1.1.1
Förändringar i löner ..........................................................
12

1.1.2
Löneökning och produktivitet...........................................
14

1.1.3
Lönespridning ...................................................................
17

1.2
Sammanfattning lönebildning ...........................................
19

2
En väl fungerande arbetsmarknad ...............................................
20

2.1
Indikatorer.........................................................................
20

2.1.1 Sysselsättningsintensitet efter kön och medborgar-

skap ...................................................................................
21

2.1.2
Arbetslöshet efter kön .......................................................
24

2.1.3
Andel ungdomar i sysselsättning eller utbildning .............
27

2.1.4
Interregional flyttningsbenägenhet ...................................
28

2.1.5
”Läsförmåga” enligt IALS ................................................
29

2.1.6
Kompetensförsörjning som andel akademiker..................
31

2.2
Sammanfattning arbetsmarknad........................................
32

Ds 2000:12

Benchmarking av näringspolitiken
5

3
Sverige, en ledande IT-nation........................................................

33

3.1
Indikatorer.........................................................................

34

3.1.1
Produktion per capita ........................................................

34

3.1.2
IT-marknaden....................................................................

35

3.1.3
Internetanvändning ...........................................................

36

3.1.4
Kostnader för telefonsamtal ..............................................

37

3.1.5 Andelen högutbildade naturvetare och tekniker 25-

34 år ..................................................................................

39

3.2
Sammanfattning IT
...........................................................

40

4
Hållbar kommunikationsförsörjning ...........................................

41

4.1
Indikatorer.........................................................................

41

4.1.1
Stockholms interna tillgänglighet .....................................

42

4.1.2
Stockholm – flygförbindelser ......................med utlandet

43

4.1.3
Godstransporter – ...............................................andel bil

46

4.1.4
Utsläpp från transporter ...............av koldioxid per capita
47

4.2
Sammanfattning kommunikationsförsörjning...................

48

5
Fler och växande företag i hela landet..........................................

50

5.1
Indikatorer.........................................................................

50

5.1.1
Näringslivets dynamik ......................................................

51

5.1.2
Nyföretagande...................................................................

52

5.1.3
Etableringshinder ..............................................................

53

5.1.4
Förändring
i
bruttoregionprodukt,
fördelning

mellan regioner .................................................................

55

5.2
Sammanfattning företagande ............................................

57

6
Fungerande marknader och konkurrens .....................................

58

6.1
Indikatorer.........................................................................

58

6.1.1
Statligt stöd till företag......................................................

59

6.1.2
Andel sysselsatta i ........................................privat sektor

61

6.1.3
Prisjämförelser ..................................................................

63

6.2
Sammanfattning marknader ....................och konkurrens

65

6
Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

7
Väl fungerande arbetsrättsliga regler ..........................................
66

7.1
Indikatorer.........................................................................
66

7.1.1
Förekomst av strejker........................................................
67

7.1.2
Sysselsättningsintensitet 55-64 år .....................................
69

7.2
Sammanfattning arbetsrättsliga regler ..............................
71

8
En god arbetsmiljö .........................................................................
72

8.1
Indikatorer.........................................................................
72

8.1.1
Olycksfall i arbete .............................................................
73

8.1.2 Autonomi, arbetstillfredsställelse,

kompetensutveckling ........................................................
74

8.1.3
Kvoten arbetskraftsdeltagande kvinnor/män ....................
78

8.2
Sammanfattning arbetsmiljö .............................................
79

9
Källförteckning...............................................................................
80

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
7

Sammanfattning

För
fyra av
målen framträder ett klart mönster. Sverige ligger bland

de
främsta
länderna för två av dessa mål, medan vi ligger
relativt

dåligt till vid en internationell jämförelse av de övriga två målen. I

Sverige
har
vi processer som leder till att vi i jämförelse med länder

med
liknade
ekonomiska system och utvecklingsnivå placerar
oss
i

topp vid jämförelser av målen ”Sverige, en ledande IT-nation” och

”En god arbetsmiljö”.

Av den gjorda analysen framstår Sverige vara den främsta IT-nationen

i Europa och förutom USA även ligga i världstopp. Detta baserar sig

både
på
stark satsning, få länder lägger ned så
mycket i IT-

investeringar, och intresset och kompetensen är på topp vilket
av-

speglas
i
de många hushållens Internetabonnemang. En
central

förutsättning som rimliga teletaxor verkar också vara för handen. Produktionen av IT-produkter ligger också på en hög nivå. Detta är

delvis resultatet av en systematisk politisk satsning
på
IT
under
en

följd av år, där personalköp av
PC
var
ett enskilt mycket
viktigt

inslag.

Denna topposition är dock inget stabilt läge som vi kan
slå
oss
till
ro

med utan vi deltar i ett lopp där den som vilar på steget snabbt blir

frånsprungen.
Regeringen
avser
därför
i
den
kommande
IT-

proppositionen lägga fast den fortsatta satsningen. Dock
har
vi
inom

ett område enligt denna analys en svag position, och det är utbildning-

en av specialister inom området. Hittills har det lösts genom att många

självlärda samt folk med begränsade eller närliggande utbildningar

fyllt många specialistfunktioner. Detta har naturligtvis varit ett expan-

sionshinder för företagen och kommer att vara det i än högre utsträck-

ning i framtiden. Därför
har regeringen kraftigt ökat
satsningen
på

8 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

specialistutbildningarna under de senaste åren, men det krävs väsent-

ligt större satsning och satsningar på att få eleverna att fullfölja de utbildningar de påbörjar samt inte minst att nå flickorna.

De svenska arbetstagarna verkar ha en internationellt sett mycket god arbetsmiljö. Den fysiska miljön, mätt som risken för arbetsskador, är i

nästan alla andra länder dramatiskt mycket sämre, vilket
är
naturligt

med den extremt starka satsningen på området som Sverige
har
gjort

under en följd av år. I takt med arbetslivets förändringar har dock den psykiska arbetsmiljön fått en allt viktigare roll. Även här har Sverige varit en föregångare och vi ligger väl till när det gäller trivsel och inflytande på arbetsplatsen, men skillnaden mot andra länder är här mycket mindre. Därför är detta resultat ytterligare en indikation på att vidare satsningar bör göras inom dessa områden. Slutligen ligger Sverige i topp när det gäller möjligheterna till vidareutbildning och skillnaden mellan mäns och kvinnors arbetskraftsdeltagande. Dessa toppnoteringar är dock inte tillräckliga och regeringen kommer att

göra betydande satsningar på bägge områdena där kommande förslag om utbildningskonton och max taxan på daghemmen är de idag tydligaste uttrycken.

För
målen ”En förbättrad lönebildning” och ”Fungerande markna-

der
och konkurrens” lyckas däremot
nästan alla andra länder nå

bättre resultat för de indikatorer som
studerats.

Sverige hade 1998 en av de snabbaste löneökningarna inom OECD- området. När man jämför löneutvecklingen i olika länder är det dock också viktigt att ta hänsyn till vilket arbetsmarknadsläge som rådde

vid tillfället. Vid ett lägre efterfrågetryck är det naturligtvis lättare att nå en mer måttfull löneutveckling. Även om man tar hänsyn till det

finner man
att den svenska lönebildningen inte
fungerade
speciellt

väl, utan
man har hamnat tillsammans med Spanien,
Finland,
Irland

och England i en grupp som verkar klara detta sämst.

När man analyserar vad en ekonomi tål för löneutveckling utan att det ger inflationen ökad näring bör man dock ta hänsyn till hur produktiviteten utvecklats. De länder som klarat lönebildningen bäst, och där det kan finnas lärdomar att hämta är Tyskland, Österrike och Schweiz.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
9

De båda förstnämnda har haft en god produktivitetsutveckling, vilket också är en viktig lärdom.

De svenska
produktmarknadernas
funktion
och
konkurrens lämnar

också mycket i övrigt att önska. De svenska konsumenternas prisnivå

översteg
genomsnittliga
EU-nivån med
över 20 procent, och den

översteg
i sin tur den amerikanska med
ytterliga drygt
20 procent.

Detta område
har också
starka
kopplingar
till
lönebildning,
eftersom

sambandet mellan produkt- och arbetsmarknaderna är starkt. En förbättring av konkurrensen på produktmarknaderna kommer att väsentligt lätta trycket på arbetsmarknaden genom att lägre priser ger en förbättrad köpkraft som i sin tur minskar behovet av nominella löneökningar. Det finns dock några positiva delar i konkurrensanalysen och det är dels vårt mycket låga stöd till industrin och dels den låga inflationen. Däremot är vårt stöd till andra sektorer som exempelvis transportsektorn högre och den offentliga sektorn är en större tjänsteproducent än i andra länder.

Den bristande konkurrensen har länge varit föremål för regeringens uppmärksamhet och en mängd lagar har under många år stiftats för att förbättra läget, men det är fortfarande mycket kvar att göra och därför kommer en ny konkurrensproposition läggas på riksdagens bord innan sommaren.

Var kan man då enligt den internationella jämförelsen ha störst chans

att finna positiva förebilder? De lägsta kostnaderna finner
man främst

i de sydliga EU-länderna, såsom Portugal, Spanien
och Grekland.

Men det finns också länder med en högre levnadsstandard än vår som

har en kostnadsnivå som ligger mellan 25 och 35 procent lägre, dessa

är Italien, Belgien och Nederländerna.

Indikatorerna för fyra av målen ger alltså ett tydligt mönster. Indikatorerna för de övriga målen ger en mer splittrad bild. Begreppet benchmarking innebär att söka förståelse för de processer som leder

till framgång för de främsta inom ett område. Detta leder till fokusering på de områden där man själv inte presterar väl. Detta återspeg-

las i skriftens text. Det skall dock inte glömmas att för en stor andel av indikatorerna ligger Sverige bra till utan att vara ledande.

10 Benchmarking av näringspolitiken Ds 2000:12

För ett antal indikatorer utanför de två mål där vi systematiskt presterar väl ligger vi i toppen. Vi har en interregional flyttningsbenägehet som är tredje högst och allra högst uppmätt basfärdigheter i arbetskraften. Här kan trygghetssystemen och en fungerande aktiv arbets-

marknadspolitk vara
förklaringen
respektive folkrörelsetraditionen

med studiecirklar och
kvalificerat
tidningsläsande
. Vi har också ett

internationellt högt (trots att det är för lågt även i vårt land) arbets-

kraftsdeltagande av både män och
kvinnor. Dessutom
är byråkratin

vid företagsstarter bland de minsta i världen.

Sverige hamnar också långt ner i tabellen inom några områden som ligger utanför de tydliga mönstren. Endast Finland har större skillna-

der mellan
olika
regioners
ekonomiska tillväxt. Stockholm
(och

därmed nästan
hela
Sverige)
är flygmässigt svårtillgängligt
jämfört

med många av Europas huvudstäder. Vi har också ett lågt arbetskraftsdeltagande av män och människor med utländskt medborgarskap. Slutligen har vi en svag dynamik i företagsbeståndet, då in- och utflödet var relativt begränsat.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
11

1 En förbättrad lönebildning

Lönebildningen spelar en avgörande roll för prisstabiliteten och därmed för konkurrenskraften, den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Under en lång tid har lönebildningen fungerat mindre tillfredsställande. Löneökningarna har vid flera tillfällen legat över produktivitetsökningen i Sverige och även överstigit löneökningarna i konkurrentländerna.

Målet för lönebildningen kan formuleras på flera sätt. Här kommer följande aspekter att belysas:

• konkurrenskraft – löneökningarna bör inte överstiga konkurrentländernas

• prisstabilitet – löneökningarna bör inte överstiga produktivitetsuppgången

• kompetensutveckling – lönebildningen bör resultera i sådana löneskillnader som ger incitament till högre utbildning/kompetens och därmed en grund för den framtida tillväxten.

1.1 Indikatorer

Tre indikatorer har tagits fram:

Den första
indikatorn
beskriver
den
genomsnittliga
löneökningstakten

i företagssektorn.
Den ger sålunda en bild av hur det svenska närings-

livets lönekostnader och därmed dess konkurrenskraft utvecklats.

Statistiken är hämtad från OECD och utgörs av ”Compensation per

employee in the business sector”, dvs
kvoten
mellan den totala

kostnaden
för arbetskraft i företagssektorn
och antalet sysselsatta
i

12
Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

sektorn. Det betyder att förändringar i arbetskraftens sammansättning påverkar den genomsnittliga lönen. En jämförelse har också gjorts mellan löneökning och arbetslöshet.

Den
andra
indikatorn
belyser
relationen
mellan
löneökningen och

förändringen
i
produktiviteten.
Den illustrerar i vilken mån löneök-

ningarna tenderar att påverka prisnivån. Denna relation illustreras här

med OECD:s statistik över ”Unit labour costs”. Det betyder att

förändringen i arbetskraftskostnaderna beräknas per producerad enhet.

Förändringen
i
arbetskraftskostnader
kommer med andra ord att

jämföras med produktionsökningen i reala termer.

Den
tredje
indikatorn är ett mått på
lönespridningen före skatt.
Den

illustrerar
hur
stora
löneskillnader
som lönebildningen
resulterar
i.

Stora lönedifferenser skapar incitament för olika typer av kompe-

tensutveckling. Statistiken består av ett material som samlats in av

OECD och
som
utgörs
av uppgifter över lön före skatt. Definitioner

och täckningsgrad varierar dock något mellan länderna.

1.1.1 Förändringar i löner

I figur 1.1.1a återges den procentuella förändringen i löner (inkl. kollektiva avgifter) per sysselsatt (compensation per employee) i flertalet OECD-länder mellan 1997 och 1998. Uppgifterna avser företagssektorn.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
13

Figur 1.1.1a: Förändring i arbetskraftskostnad per sysselsatt i företagssektorn, 1997-98, procent

Storbritannien

Norge

Irland

Sverige

Danmark

Finland

Portugal

USA

Australien

Nederländerna

Nya Zeeland

Belgien

Ö sterrike Frankrike Kanada Spanien Tyskland Schweiz

Italien

Japan

Procent

-1 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Källa: OECD

Ökningstakten i Sverige ligger på 5,2 procent vilket är högre än i de flesta övriga länder i figuren. Högst ligger Storbritannien med 6,9

procent,
följt av
Norge med 5,9.
Tyskland tillhör de länder som

uppvisar
en relativt
måttlig ökningstakt
(1,3 procent). Genomsnittet

för samtliga OECD-länder ligger på 2,8 För EU exklusive Luxemburg ligger genomsnittet på 2,6 procent.

En jämförelse har gjorts med arbetslöshetens nivå i de olika länderna. Löneökningarna antas normalt vara lägre ju högre arbetslösheten är. I

figur 1.1.1.b jämförs förändringen i lön 1997-98 med arbetslöshetsnivån år 1997.

14 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Figur
1.1.1b:
Arbetslöshet år 1997 och förändring i arbetskraftskost-

nad per sysselsatt i företagssektorn, 1997-98, procent

8

7

Storbritannien

6

Norge
Irland

5

Danmark
Sverige

Finland

4

USA

- 1998
3
Nederländerna
Australien

1997

Nya Zeeland

Löneökning

Ö sterrike
Belgien

2

Kanada
Frankrike

1

Tyskland

Spanien

Schweiz

0

0
Japan
5
10
Italien
15
20
25

-1

Källa: OECD

Arbetslöshet, 1997

Av figuren framgår att det inte finns något enkelt samband mellan arbetslöshet och löneökning. Norge och Schweiz har samma låga arbetslöshet. Schweiz uppvisar en löneökning på 1 procent medan Norge ligger på 6 procent. Löneökningen i Schweiz ligger i nivå med Spaniens som å andra sidan har en arbetslöshet på 21 procent.

Fem länder, bland dem Sverige, redovisade 1997 en arbetslöshet på 9- 10 procent. Av dessa hade Sverige och Irland en löneökning på 5-6 procent. De övriga tre länderna hade en lägre löneökning; Kanada och Belgien låg omkring 2 procent medan lönerna i Tyskland ökade med endast något över 1 procent.

1.1.2 Löneökning och produktivitet

Löneförändringen mellan 1997 och 1998 har jämförts med produktivitetsutvecklingen under samma period. Indikatorn i detta avsnitt

avser ekonomin som helhet, till skillnad från avsnitt 1.1.1 som be-

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
15

handlade företagssektorn. I figur 1.1.2a illustreras först produktivitetsförändringarna, vilka här mäts i termer av real BNP per sysselsatt.

Figur 1.1.2a: Förändring i real BNP per sysselsatt 1997-98, procent

Australien

Tyskland Ö sterrike

USA

Finland

Irland

Frankrike

Sveri ge

Bel gien

Portu gal

Italien

Schweiz

Nederländerna

Storbritannien

Danmark

Spanien

Kanada

Nya Zeeland

Nor ge

Japan

-3 -2 -1 0 1 2 3 4

Källa: OECD

Det är en
viss spridning i produktivitetsutvecklingen mätt
på detta

sätt. Australien ligger högst med drygt 3 procent och Japan lägst. Det

bör kanske
påpekas att produktiviteten här mäts per sysselsatt och att

hänsyn inte tas till antalet arbetade timmar.

Genomsnittet för hela OECD ligger på 1,3 procent,
medan EU-

länderna har ett medeltal på 1,5. Sverige redovisar en uppgång i produktiviteten som motsvarar EU-genomsnittet, vilket ger en placering före Danmark och Norge, men efter Finland och Tyskland.

Jämförelsen mellan löneökning och produktivitetsökning har redovi-

sats i form av s k unit labour costs, vilka återges i figur 1.1.2b Ett högt värde innebär här att arbetskraftskostnaden för att producera en enhet ökar kraftigt, medan värdet 0 betyder att den procentuella förändring-

16 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

en i kostnaden per sysselsatt är lika stor som produktivitetens förändring. Avvikelser från värdet 0 kan tolkas som risk för instabila priser.

Figur 1.1.2.b: Förändring i arbetskraftskostnad per producerad enhet, 1997-98, procent.

Nor ge

Storbritannien

Portu gal

Danmark

Irland

Finland

Sveri ge

Nederländerna

Spanien

USA

Japan

Ny a Zeeland

Australien

Kanada

Frankrike

Bel gien

Schweiz

Ö sterrike Italien

T y skland

-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
8

Källa: OECD

I de flesta länder har löneökningen varit större än produktivitetsökningen. Lönekostnaderna per enhet har som genomsnitt för EU- länderna ökat med 1,2 procent mellan 1997 och 1998.

Bland de fåtal länder där motsatt förhållande gäller, det vill säga där produktiviteten ökat snabbare än lönesumman, finns bland annat Tyskland. Sverige tillhör de länder där lönerna ökat snabbare än produktiviteten. Till dessa hör också de övriga nordiska länderna och Storbritannien.

Vi har alltså ett genuint problem med vår lönebildning vilket kommer

att
accentuerats under den kommande lönerörelsen
som kommer
att

ske

i
ett helt annat arbetsmarknadsläge än den senaste. Detta har

regeringen varit väl medveten
om, även om kunskapen om
hur
svag

vår
relativa position var
nu har förstärkts.
Även
om
lönebildning

främst
är arbetsmarknadens parters ansvar så har
denna
insikt
lett till

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
17

en rad åtgärder från regeringens sida där förslaget till riksdagen att skapa ett medlingsinstitut är ett viktigt inslag. Regeringen har också vidtagit en rad åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet och kommer att arbeta vidare på den linjen.

1.1.3 Lönespridning

Uppgifterna om lönespridning avser löner före skatt för heltidssysselsatta. Spridningen mäts som kvoten mellan den nittionde och tionde percentilen. Det innebär att ju högre kvot, desto större lönespridning. Statistiken avser år 1995.

I figur 1.1.3a och 1.1.3b visas lönespridningen uppdelat efter kön.

Figur 1.1.3a: Lönespridning före skatt 1995 mätt som kvoten Percentil 90/Percentil 10, män

Sveri ge

Finland

Italien

Schweiz

Tyskland

Nederländerna

Japan

Australien

Nya Zeeland

Frankrike

Storbritannien

Spanien

USA

P90/P10

0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
4,5
5

Källa: OECD

18 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Figur 1.1.3b: Lönespridning före skatt 1995 mätt som kvoten Percentil 90/Percentil 10, kvinnor

Sverige

Finland

Italien

Japan

Schweiz

Australien

Nederländerna

Nya Zeeland

Tyskland

Frankrike

Storbritannien

USA

Spanien

P90/P10

0
0,5
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
4,5
5

Källa: OECD

Skillnaden mellan länderna
är som regel små. Det finns dock
några

som tydligt avviker. Till dessa hör Sverige, som
i
likhet med övriga

nordiska länder länge varit känt för att ha en jämn
inkomstfördelning.

Detta
gäller
inte
enbart
efter
skatter och transfereringar.
Även före

skatt
har
Finland
och
Sverige
en lönespridning
som är
avsevärt

mindre än övriga länders. Den andra extremen utgörs av USA.

Mönstren är ungefär desamma för män och kvinnor. I båda fallen har Sverige och Finland den minsta lönespridningen och USA den största eller näst största. I Sverige är lönespridningen mindre för kvinnor än för män. Samtidigt förefaller skillnaderna mot andra länder att vara större för de svenska kvinnorna än för männen. Jämfört med medianen – den mittersta observationen i figurerna – är avvikelsen större för de svenska kvinnorna än för männen.

De uppgifter som redovisats avser år 1995. Mönstret ser i stort sett likadant ut år 1996 för de länder för vilka uppgifter finns tillgängliga. Från svensk statistik vet vi att inkomstfördelningen blivit något

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
19

ojämnare efter år 1995. Förändringarna torde dock inte vara så stora att de påverkar Sveriges plats i rangordningen.

Resultatet innebär inte med självklarhet att detta är något som skall åtgärdas med generella medel. En allt för liten lönespridning kan skapa problem med för små incitament för vidareutbildning och ökat ansvarstagande. Men det finns mycket annat som skapar löneskillna-

der än det ansvar individer tar och hur de vidareutbildar sig och därför kan inga enkla slutsatser om åtgärder dras. Det finns inga bevis för att mycket stora löneskillnader bidrar till en mer produktiv ekonomi, samtidigt som politik för solidaritet och trygghet som håller ihop en nation är en grundförutsättning för all utveckling och tillväxt.

1.2 Sammanfattning lönebildning

De indikatorer som använts för att illustrera lönebildningen visar sammanfattningsvis att Sverige ligger relativt dåligt till i en internationell jämförelse. Lönekostnaderna i företagssektorn ökade väsentligt

snabbare än i flertalet övriga OECD-länder 1997-98. Även vid en jämförelse mellan förändringar i lönekostnader och produktivitet

ligger Sverige förhållandevis dåligt till. Jämfört med andra länder har Sverige den minsta lönespridningen.

20
Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

2 En väl fungerande arbetsmarknad

Målen för en väl fungerande arbetsmarknad ligger på flera plan. På en övergripande nivå finns mål om sysselsättning och arbetslöshet. I regeringsförklaringen 1996 deklarerade regeringen att Sverige år 2000

skall ha halverat den öppna arbetslösheten till 4 procent. I 1999 års budgetproposition tillkom ett sysselsättningsmål: andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år skall öka från 76 procent i november år 1999 till 80 procent år 2004.

På ett mera detaljerat plan finns mål för olika grupper på arbetsmarknaden: kvinnor, ungdomar, invandrare, handikappade etc. I agendan

för Näringsdepartementets tillväxtpolitik diskuteras olika hinder för politiken, t ex ofrivilligt deltidsarbete och att kvinnors och invandrares kompetens inte tas tillvara fullt ut.

Indikatorerna
för
arbetsmarknadens funktionssätt bör
därför
bestå

både av övergripande (aggregerade) mått och mått
avseende
olika

grupper på arbetsmarknaden. Utöver de mer traditionella måtten som

arbetslöshet
och
sysselsättningsintensitet redovisas
här indikatorer

som belyser rörlighet och kompetensnivå.

2.1 Indikatorer

Tre av de framtagna indikatorerna belyser målen om arbetslös-

het och sysselsättning. De båda första baseras på OECD:s och

Eurostat
statistik och redovisar

sysselsättningsintensitet
efter kön

och medborgarskap
respektive
arbetslöshet efter kön.
Den tredje

indikatorn har hämtats från Eurostats Labour Force Survey och

beskriver
andelen ungdomar i sysselsättning eller utbildning
.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
21

Arbetskraftens
rörlighet är en viktig förutsättning för en väl

fungerande arbetsmarknad. Därför ingår som en av indikatorerna

resultaten från
en
studie av

flyttningar mellan regioner
. Slutligen

ingår två indikatorer som speglar olika sidor av arbetsmarknadens

försörjning med kompetens. Den ena illustrerar den del av kom-

petensen
som kan
betecknas
som befolkningens
läs-, skriv och

räkneförmåga.

Underlaget kommer från en omfattande interna-

tionell
studie.

Den
sista
indikatorn
beskriver kompetensen i

termer av

andel
högre
utbildade i
arbetskraften.
OECD:s utbild-

ningsstatistik ligger till grund för denna redovisning.

2.1.1 Sysselsättningsintensitet efter kön och medborgarskap

Med sysselsättningsintensitet avses den andel av befolkningen som är sysselsatt. Figur 2.1.1a och 2.1.1b visar sysselsättningsintensiteten för män respektive kvinnor i åldern 25-64 år.

Figur 2.1.1a: Sysselsättningsintensitet för män 25-64 år, 1998, procent

Island

Schweiz

Japan

Nor ge

USA

Nederländerna

Danmark

Nya Zeeland

Luxembur g

Storbritannien

Kanada

Irland

Ö sterrike Grekland

Sveri ge

Australien

Frankrike

Tyskland

Spanien

Bel gien

Italien

Finland

Procent

0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100

Källa: OECD

22
Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Sverige tillhör det relativt stora antal länder som har en sysselsättningsintensitet kring 80 procent. Finland har den lägsta andelen av samtliga OECD-länder, medan Island ligger i topp med 94 procent. Även Japan och Schweiz redovisar andelar över 90 procent.

En liknande rangordning för år 1990 gav en markant bättre placering

för Sveriges
vidkommande. Redan då intog Island
första platsen.

Sverige kom,
tack vare sin mycket låga arbetslöshet,
på
andra plats,

före
länder
som Storbritannien, USA, Danmark och Norge. Den

kraftiga uppgången i arbetslöshet och det minskade arbetskraftsdelta-

gandet
under
början av 1990-talet ledde till
att
Sverige rasade till

nedre hälften av rankinglistan.

Figur 2.1.1b: Sysselsättningsintensitet för kvinnor 25-64 år, 1998, procent

Island

Norge

Sverige

Schweiz

Danmark

USA

Finland

Kanada

Storbritannien

Nya Zeeland

Frankrike

Ö sterrike Japan

Australien

Nederländerna

Tyskland

Belgien

Irland

Luxemburg

Grekland

Italien

Spanien

Procent

Källa: OECD
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90

Bilden ser annorlunda ut för kvinnor. Andelarna för sysselsättnings-

intensiteten ligger genomgående lägre. I Sverige
är
dock
denna

skillnad relativt måttlig. Männens sysselsättningsintensitet
1998
var

80 procent och kvinnornas 75 procent. I övriga länder är differenserna

väsentligt större. Det betyder att Sverige är ett av
de
länder som har

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
23

den allra högsta sysselsättningsintensiteten för kvinnor. Det är endast Island och Norge som ligger högre.

Det är svårare att göra liknande jämförelser för utländska medborgare. OECD:s statistik innehåller inga uppgifter om nationalitet och den statistik som EU samlar in har betydande brister. Uppgifter saknas för flera medlemsländer. Figur 2.1.1c redovisar de uppgifter som varit möjliga att få fram från Eurostat. Det bör understrykas att statistiken inte är lika tillförlitlig som de ovan redovisade uppgifterna över sysselsättningsintensitet efter kön.

Figur 2.1.1c: Sysselsättningsintensitet för utländska medborgare, 25- 64 år, 1998.

Ö sterrike

Storbritannien

Spanien

Danmark

Sverige

Frankrike

Nederländerna

Procent

0
10
20
30
40
50
60
70
80

Källa: Eurostat

Det är en betydande skillnad mellan de sju länderna. I Nederländerna och Frankrike är ungefär hälften av de utländska medborgarna sysselsatta, i Österrike ligger andelen på 70 procent. Sverige ligger relativt lågt, på 55 procent.

Problemen för svensk del kan bero på att 90-talets stora flyktinginvandring sammanföll med den kraftiga försämringen av arbetsmark-

24
Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

nadsläget,
något
som gjorde det
svårare
än tidigare för de nyanlända

att
komma
in på
arbetsmarknaden.
Det är
nödvändigt med kraftfulla

insatser för att öka förvärvsmöjligheterna för invandrare och barn till invandrare. Det räcker med rättvise- och jämlikhetsskäl för att motivera detta, men från tillväxtsynpunkt är det dessutom negativt att resurserna hos en så stor grupp av landets invånare inte tas tillvara i arbetslivet. Inom departementet pågår ett projektarbete som förberedelse för en proposition om ökad mångfald i arbets- och näringsliv.

En ytterligare förklaring till skillnader mellan länder skulle kunna vara att andelen invandrare på arbetsmarknaden varierar kraftigt. Möjligheterna att sysselsätta utländska medborgare kan vara mindre i länder där dessa utgör en stor del av befolkningen. Statistik över antalet sysselsatta utländska medborgare tyder dock inte på att detta är enda förklaringen. Österrike som har den högsta sysselsättningsintensiteten bland de utländska medborgarna har samtidigt den högsta andelen invandrare av den totala sysselsättningen. Av dessa är huvuddelen från länder utanför EU. Förklaringen till den höga sysselsättningsintensiteten kan sålunda inte vara att de utgör en liten grupp på arbetsmarknaden. Inte heller gäller det motsatta resonemanget för Nederländerna.

2.1.2 Arbetslöshet efter kön

I figur 2.1.2a och 2.1.2b återges data över andelen arbetslösa av arbetskraften i olika länder.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
25

Figur 2.1.2a: Andel arbetslösa män, 25-64 år, 1998, procent

Spanien

Finland

Frankrike

Tyskland

Sveri ge

Kanada

Irland

Italien

Australien

Bel gien

Grekland

Nya Zeeland

Storbritannien

Ö sterrike Japan

Danmark

USA

Schweiz

Nederländerna

Nor ge

Luxembur g

Island

Procent

0 3 6 9 12 15

Källa: OECD

Sverige hade år 1998 en relativt hög arbetslöshet bland män jämfört med övriga OECD-länder. Till en del är detta en återspegling av den förhållandevis låga sysselsättningsintensiteten i figur 2.1.1a

Det bör noteras att de officiella svenska arbetslöshetssiffrorna utgörs av Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökningar. Här används istället OECD:s definition som genomgående ger något högre siffror.

26 Benchmarking av näringspolitiken

Ds 2000:12

Figur 2.1.2b:
Andel arbetslösa kvinnor, 25-64 år, 1998, procent

Spanien

23,0

Grekland

Italien

Frankrike

Tyskland

Belgien

Finland

Kanada

Sverige

Irland

Danmark

Nya Zeeland

Australien

Nederländerna

Storbritannien

Ö sterrike

Luxemburg

Schweiz

Japan

USA

Island

Norge

Procent

0

3

6
9
12
15

Källa: OECD

Sverige har en något gynnsammare placering när det gäller arbetslösheten bland kvinnor och ligger ungefär i mitten. De norska kvinnorna

har lägst arbetslöshet (2 procent) och de spanska den högsta (23 procent). Spridningen (i procentenheter) är väsentligt större för kvinnor än för män.

Resultaten bekräftar en känd problembild. Regeringens övergripande mål för den ekonomiska politiken är full sysselsättning. Mål för öppen

arbetslöshet och sysselsättning står fast. Med offentliga finanser i överskott och stabila priser finns nu en unik möjlighet att varaktigt pressa ned arbetslösheten mot de nivåer som fanns innan 1990-tals krisen. Nya arbetstillfällen skapas främst inom små och medelstora företag. En sund småföretagarpolitik som gör det lättare att driva och

starta
företag är därför
av vikt för att uppnå en ökad sysselsättning.

Den goda utvecklingen
innebär också
att sysselsättningspolitiken

ändrar perspektiv. Nu handlar det om att prioritera tillsättningen av de

lediga
platserna, utbilda
arbetskraften
så att flaskhalsarna motverkas

och öka utbudet av kompetent arbetskraft för att förhindra att tillväxten bromsas upp till följd av brist på arbetskraft innan målet om sysselsättning uppnåtts.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
27

2.1.3 Andel ungdomar i sysselsättning eller

utbildning

Ungdomarnas situation på arbetsmarknaden beskrivs med en indikator över andelen i sysselsättning respektive utbildning. Andelen anges som procent av befolkningen i åldern 16-24 år och har beräknats med hjälp av data från Eurostat. Arbetslösheten i gruppen är strax under 10

procent vilket innebär att cirka 5 procent av befolkningen i åldern 16- 24 år gör något annat än arbetar, studerar eller söker arbete.

Figur 2.1.3a: Andel ungdomar 16-24 år i sysselsättning respektive utbildning 1998, procent

Luxemburg

Ö sterrike

Tyskland

Danmark

Belgien

Portugal

Irland

Frankrike

Nederländerna

Sverige

Storbritannien

Grekland

Spanien

Finland

Italien

EU-15

Procent

0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100

Källa: Eurostat

Andel i
sysselsättning

Andel i utbildning

Genomsnittet för samtliga EU-länder ligger på 84 procent, varav 38 procent i utbildning och resten i sysselsättning. Även Sveriges andel uppgår till 84 procent, men med en större andel i utbildning. Figuren visar att flertalet länder ligger relativt nära genomsnittet. Däremot varierar fördelningen mellan utbildning och sysselsättning betydligt.

28 Benchmarking av näringspolitiken

2.1.4 Interregional flyttningsbenägenhet

Som en indikator på rörligheten på arbetsmarknaden redovisas här uppgifter över mellanregionala flyttningar. Sådana flyttningar varierar normalt mellan åren och det är därför lämpligt att ta fram ett genom-

snitt för en längre period. Här har utnyttjats resultat från en arbetsmarknadsstudie som utgått från data för nio OECD-länder. Statistiken

avser antalet personer som flyttar från en region till en annan inom ett land under perioden 1980-87. Statistiken avspeglar gamla förhållanden men indikatorn är så intressant att den ändå redovisas. Aktuell internationell jämförbar statistik produceras inte regelbundet men OECD har aviserat en uppdatering av siffrorna under den tid projektet Benchmarking av näringspolitiken drivs. För Sveriges del avser statistiken flyttningar över länsgräns.

Figur 2.1.4a: Mellanregionala flyttningar som andel av befolkningen 1980-87, procent

USA

Norge

Sverige

Finland

Frankrike

Storbritannien

Västtyskland

Italien

Spanien

0
0,5
1
1,5
2
2,5

Ds 2000:12

Procent

3

Källa: Nickell, Layard (1997)

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
29

Figuren visar att rörligheten i Sverige var relativt hög. Det är enbart USA och Norge som uppvisar högre andel flyttningar. En motsvaran-

de kalkyl för perioden 1990-96 visar för Sveriges del att vi även under dessa år legat på ungefär samma nivå som i figuren. Siffrorna står i kontrast till debatten där det ibland framhålls att människor inte flyttar dit där arbete finns. En möjlig förklaring till den stora svenska geografiska rörligheten är de utbyggda trygghetssystemen som gör att människor vågar bryta upp och acceptera förändringar.

2.1.5 ”Läsförmåga” enligt IALS

International Adult Literacy Survey (IALS) är en internationell studie av vuxnas lässkriv- och räkneförmåga. Begreppet ”literacy” definieras som:”… a particular skill – namely the ability to understand and employ printed information in daily activities at home, at work and in

the community – to achieve one´s goals and to develop one´s knowledge and potential.

Studien genomfördes 1994/95 i Sverige, USA, Kanada, Tyskland, Polen, Schweiz och Nederländerna. Läsförmågan mäts i tre dimensio-

ner:

• att läsa löpande text

• att tolka och använda diagram, kartor, blanketter etc

• att genomföra beräkningar från underlag i texter och dokument

Resultaten redovisas i poäng som grupperats i fem nivåer i redovisningen. Av de sju länderna som ingick i studien redovisar Sverige de bästa resultaten. Det gäller både den genomsnittliga läsförmågan och andelen läsare som ingår i de högsta nivåerna. Enligt Skolverkets

analys av resultaten kan dessa inte ”….. härledas till någon enskild förklarande egenskap i det svenska samhället som skiljer Sverige från samtliga andra länder i undersökningen.”

Spridningen i läsförmåga är stor i alla länder. Även om vissa länder har högre genomsnittsvärden än andra har samtliga en viss andel av befolkningen med låga värden. I figur 2.1.5a redovisas några resultat

30
Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

från
studien. Figurerna illustrerar hur
stor andel av befolkningen i

åldern 16-65 år som befinner sig på de tre högsta nivåerna. Andelen utgör ett ovägt genomsnitt av de tre tidigare nämnda dimensionerna i läsförmågan.

Figur 2.1.5a: Andel av befolkningen med god ”läsförmåga” enligt IALS, procent

Sveri ge

Nederländerna

Tyskland

Bel gien (Flandern)

Kanada

Australien

Schweiz (fransktalande)

USA

Schweiz (tysktalande)

Nya Zeeland

Storbritannien

Irland

Polen

Procent

Källa: OECD
0
10
20
30
40
50
60
70
80

Bortsett från Polen och Sverige är skillnaderna mellan de genomsnittliga värdena mycket små. Sverige ligger högst och Polen lägst. I övrigt är det, enligt OECD, inte möjligt att rangordna länderna med utgångspunkt från de genomsnittliga resultaten.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
31

2.1.6 Kompetensförsörjning som andel

akademiker

Det mått som redovisades i föregående avsnitt kan sägas mäta den faktiska kompetensen, dvs förmågan att bland annat utnyttja genomgången utbildning. Ett annat och vanligare mått är att istället utgå från den formella utbildningen. I figur 2.1.6a återges andelen av arbetskraften som har examen på universitetsnivå. Uppgifterna kommer från OECD.

Figur 2.1.6a: Andel av arbetskraften, 25-64 år, med universitetsutbildning, 1996, procent

USA

Nederländerna

Kanada

Australien

Nor ge

Danmark

Spanien

Luxenbur g

Tyskland

Grekland

Storbritannien

Sveri ge

Bel gien

Irland

Finland

Nya Zeeland

Italien

Frankrike

Schweiz Portu gal

Ö sterrike

Procent

0 5 10 15 20 25 30

Källa: OECD

Figuren visar en betydande spridning i andelen universitetsutbildade. Högt utvecklade industriländer uppvisar vitt skilda andelar. Schweiz har 10 procent, Tyskland 15 och USA 28 procent. Sverige ligger ungefär i mitten med 14 procent.

Även om situationen inte är alarmerande så är kompetens en nyckelfaktor för ett litet land som Sverige som är beroende av högteknologisk produktion med höga förädlingsvärden eftersom vi aldrig kommer att kunna konkurrera med extrema låglöneländer. Finanspolitiska

32 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

restriktioner har under en lång rad av år gjort att satsningar på utbildning varit eftersatta. Att rätta till detta är ett av regeringens viktigaste långsiktiga åtaganden. Riksdagen har under de senaste tio åren fattat flera beslut om att bygga ut den grundläggande högskoleutbildningen.

För åren 1997–2000 har den tillförts resurser för 68 000 nya permanenta platser. Under perioden 1997–2002 inrättas ca 89 000 nya högskoleplatser i hela landet. De senaste decenniet utbyggnad av högskolan har lett till att antalet högskolestuderande i grundutbildning

har ökat med närmare 60 procent sedan 1990 och i dag omfattar mer än 300 000 studenter.

2.2 Sammanfattning arbetsmarknad

Flera indikatorer har använts för att belysa målet om en väl fungerande arbetsmarknad och resultatet blir, som väntat, inte helt entydigt. På vissa områden ligger Sverige mycket bra till. Det gäller

• befolkningens ”läsförmåga”

• benägenheten att flytta mellan olika regioner

• kvinnors sysselsättningsintensitet.

På andra områden har Sverige en väsentligt sämre placering. Hit hör dels de indikatorer som belyser arbetsmarknadsläget, dels utbildningsnivån:

• sysselsättningsintensitet för män och för utländska medborgare

• arbetslösheten bland män och kvinnor

• andel högre utbildade på arbetsmarknaden.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
33

3 Sverige, en ledande IT-nation

Sverige ligger väl framme inom IT-området med flera ledande företag inom landet och en IT-användning som är bland de högsta i världen.

Statens ansvar är att se till att förutsättningarna för den framtida utvecklingen är goda och att avlägsna de hinder som försvårar eller försenar utvecklingen.

Indikatorerna på landets ställning bör avspegla situationen på tre olika områden:

•
Infrastrukturen;
– utbyggnad och kostnader för utnyttjandet

•
Industrin;
– produktion, utrikeshandel och FoU

•
Användning;
– t ex datorer och internet

IT-branschen är relativt ung och den förändras snabbt både till omfattning och innehåll. I många fall är det svårt att få tag på aktuell och relevant statistik. Det finns få väletablerade datakällor vilket leder till att det ibland förekommer motstridiga uppgifter om situationen i branschen. Urvalet av indikatorer har här begränsats till statistik från två välkända källor: OECD och EITO (European Information Technology Observatory), en årsbok från ICT (Information and communications technology industry in Europe).

Vid
tolkningen av det material som redovisas
i det
följande
bör

dessutom två aspekter hållas i minnet:

Den
snabba utvecklingen
innebär
att
rangordningen
mellan länderna

lätt kan förändras från
ett år
till
nästa. Förändringarna
inom IT,
men

34
Benchmarking av näringspolitiken

Ds 2000:12

även
uppkomsten
av
nya
affärsmodeller
vilka
medför
olika

branschglidningar, gör det dessutom svårt att beskriva branschen med

hjälp av traditionell statistiknomenklatur.

3.1 Indikatorer

Fem indikatorer har tagits fram. Den första,

produktion per capita,

skall illustrera
industrins omfattning i
olika
länder.
Två indikatorer

har valts ut för att visa användningen av IT. Den ena,

IT-marknadens

storlek,
ger
ett mera övergripande mått. Den
andra –

internetanvänd-

ning
– illustrerar användningen
inom
ett
specifikt
område.
För
att

beskriva kostnaderna för att utnyttja infrastrukturen har
valts
en

indikator
på
kostnader för
telefonsamtal.

Utvecklingen
inom IT-

området är beroende av tillgången till personal med relevant utbild-

ning. Därför ingår även en variabel som består

av andelen
högutbil-

dade naturvetare och tekniker 25-34 år.

3.1.1 Produktion per capita

Det finns ingen lätt tillgänglig produktionsstatistik för branschen. Här

har
utnyttjats
data från EITO-99. EITO innehåller statistik över

beräknat ”market value” vilket skall motsvara tillförseln till de olika

länderna. Dessutom
har EITO data över utrikeshandeln. Summan av

de redovisade värdena för tillförsel (”market value”) och handelsnetto

kan
antas utgöra
en rimlig approximation för produktionen inom

landet. Sådana produktionsvärden har här beräknats för ”ICT hardware”, dvs IT hårdvara och telekommunikationsutrustning. De på detta sätt beräknade produktionsvärdena återges i nedanstående figur.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
35

Figur 3.1.1a: ”Produktion” per capita av ICT hårdvara, 1997, ECU

Irland

Finland

Sverige

Storbritannien

Nederländerna

Tyskland

Danmark

Frankrike

Ö sterrike

Italien

Spanien

Grekland

Portugal

ECU

0
500
1000
1500
2000
2500

Källa: EITO, OECD, Inre
gia

Det höga värdet för Irland förklaras sannolikt av det gynnsamma industriklimatet. En konsekvent genomförd politik har lett till att företag från USA och Japan valt att förlägga europeiska satsningar till Irland. Av figuren framgår att Sverige har en hög produktion av hårdvara inom IT och telekommunikationsområdet. Finland ligger högre. Uppgifter för USA saknas.

3.1.2 IT-marknaden

IT-användningen illustreras här med data
över IT-marknaden som

andel av BNP. Här ingår dels den del av
den inhemska produktionen

som
säljs inom landet, dels importen av IT-produkter. Uppgifterna,

som
har hämtats från EITO-99, avser år 1998 återges i figur 3.1.2a.

36 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Figur 3.1.2a: IT-marknaden som andel av BNP 1998, procent.

USA

Sverige

Storbritannien

Schweiz

Danmark

Nederländerna

Norge

Finland

Frankrike

Belgien/Luxemburg

Japan

Tyskland

Ö sterrike Irland

Italien

Portugal

Spanien

Grekland

Procent

0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0

Källa: EITO

Sverige uppvisar den näst USA högsta andelen. Variationerna mellan länderna är betydande. USA:s andel är sålunda dubbelt så hög som Tysklands.

3.1.3 Internetanvändning

Det finns för närvarande ingen statistik som gör det möjligt att beskriva hur många som har tillgång till Internet i olika länder. Uppgifterna i figur 3.1.3a visar antalet privata internetabonnemang per 100 invåna-

re och är hämtade från EITO-99. Detta ger en grov uppskattning av hur stor internetanvändningen är. Siffrorna bör tolkas som en lägsta nivå av internetanvändningen.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
37

Figur 3.1.3a: Privata internetabonnemang/100 invånare, 1997

Sverige

Norge

Frankrike

Storbritannien

Finland

Danmark

Schweiz Luxemburg Tyskland Ö sterrike

Nederländerna

Irland

Belgien

Spanien

Portugal

Italien

Grekland

Procent

0 3 6 9 12 15

Källa: EITO

Sverige uppvisar den högsta andelen följt av Norge och Frankrike.

Det bör påpekas att det saknas uppgifter för USA i figuren.

3.1.4 Kostnader för telefonsamtal

OECD har beräknat utgifter för telefonsamtal i olika länder. Därvid

skiljer man mellan
företagssamtal och
privatsamtal.
Beräkningen

utgår
från
taxorna i
respektive länder
och antaganden
om ett
visst

antal
samtal
per år.
Samtal med mobiltelefon ingår ej.
Figur
3.1.4a

och 3.1.4b
återger OECD:s resultat.

38 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Figur 3.1.4a:
Kostnader för telefonsamtal för företag 1998 enligt

OECD, US$

Island

Luxembur g

Sveri ge

Kanada

Danmark

Nor ge

Finland

Nederländerna

Irland

Australien

Bel gien

Storbritannien

Italien

USA T y skland Frankrike Ö sterrike

Schweiz

Spanien

US$

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600

Fasta kostnader

Rörliga kostnader

Källa: OECD

Figur 3.1.4b: Kostnader för telefonsamtal för hushåll 1998 enligt OECD, US$

Island

Kanada

Luxembur g

Australien

USA

Sveri ge

Nederländerna

Danmark

Italien

Nor ge

Storbritannien

Irland

Bel gien

Tyskland

Frankrike

Finland

Ö sterrike Spanien

Schweiz

US$

0
100
200
300
400
500
600
700

Källa: OECD

Fasta kostnader

Rörliga kostnader

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
39

Av figurerna framgår att Sverige har relativt sett låga telefontaxor. Framför allt gäller detta för företagen.

3.1.5 Andelen högutbildade naturvetare och tekniker 25-34 år

IT-sektorn har ett stort behov av utbildad arbetskraft. Tillgången till

högutbildade
tekniker
och naturvetare är
därför väsentlig för bran-

schens utveckling. Samtidigt är det viktigt att utbildningen är modern.

Nedanstående
figur visar andelen naturvetare och tekniker med

universitetsutbildning
(ISCED 6/7)
som andel av arbetskraften i

åldern 25-34 år.

Figur 3.1.5a: Antal naturvetare och tekniker per 100000 personer i arbetskraften i åldern 25-34 år, 1997

Irland

Australien

Nya Zeeland

Finland

Nor ge

USA

Tyskland

Danmark

Kanada

Nederländerna

Sveri ge

Island

Italien

Schweiz

Ö sterrike

Antal

0
200
400
600
800
1000
1200
1400

Källa: OECD

Liksom i figuren över andelen universitetsutbildade i avsnitt 2.1.6 är spridningen mycket stor. Schweiz och Österrike ligger på en nivå som utgör en tredjedel av Irlands. Sverige ligger långt ner på listan, avsevärt efter Finland och Norge.

40 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Det är speciellt oroande när andelen tekniker och naturvetare är låg i unga åldersklasser. Flaskhalsar skapas redan idag av brist på tekniker

och kraftfulla åtgärder måste vidtas för att situationen inte skall förvärras. Med anledning av 1999 års ekonomiska vårproposition har riksdagen beslutat att den grundläggande högskoleutbildningen skall byggas ut med drygt 10 000 nya permanenta platser för år 2001 och lika många för år 2002. Vid fördelningen av platser på utbildningsom-

råden och högskolor har regeringen i budgetpropositionen för år 2000 angivit att tyngdpunkten i utbyggnaden skall ske inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena samt att behovet av IT-utbildningar beaktas. Det är också viktigt att undervisningsformer och pedagogik utvecklas. Andelen studenter som avbryter studierna måste minska. Avbrutna studier innebär i de flesta fall resursslöseri både ur individens och samhällets synvinkel.

3.2 Sammanfattning IT

Bristen på statistik gör det svårt att spegla alla intressanta aspekter av IT-området. De indikatorer som redovisats här befäster dock intrycket av Sverige som en av de ledande IT-nationerna. Sverige ligger bland

de främsta både när det gäller produktion och användning av IT. Även kostnaderna för att utnyttja infrastrukturen för fast telefoni är låga i en internationell jämförelse. Däremot ligger Sverige dåligt till när det gäller andelen unga högutbildade tekniker och naturvetare.

. Dessa två indikatorer

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
41

4 Hållbar kommunikationsförsörjning

Det övergripande målet för transportpolitiken skall enligt riksdagens beslut vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utöver detta mål finns ett antal delmål som avser bland annat miljön, regionalpolitiken och trafiksäkerheten.

Indikatorerna skall i första hand belysa olika aspekter av den ekonomiska tillväxten. Därför har inte ambitionen varit att här ta upp samtliga delmål i transportpolitiken. Enbart det övergripande transportpolitiska målet och miljömålet behandlas.

Ett problem i sammanhanget är att tillgängligheten har en rumslig dimension som innebär att det inte finns något entydigt och enkelt sätt att mäta den på nationell nivå. Därför har här inkluderats indikatorer som avser Stockholmsregionens tillgänglighet.

4.1 Indikatorer

Två av
indikatorerna belyser
tillgängligheten.
Det finns inga
studier

som
jämför olika länders tillgänglighet. Däremot
finns material
som

gör
det
möjligt att jämföra
städer i olika länder med avseende på

tillgängligheten. En av indikatorerna bygger på ett enkätmaterial som

bland annat innehåller värderingar av
den
interna tillgängligheten
i

Europas huvudstäder. Den andra indikatorn bygger på statistik över flygförbindelser mellan Europas huvudstäder

kommer sålunda att jämföra Stockholm med andra europeiska städer. Stockholm är en betydelsefull knutpunkt i det nationella kommunikationssystemet. Stadens tillgänglighet är därför viktig, inte bara för Stockholmsregionen, utan för hela landet.

42
Benchmarking av näringspolitiken

Ds 2000:12

För
att belysa transporternas effekter på miljön redovisas dels

lastbi-

larnas andel av godstransporterna
dels
utsläpp av koldioxid
från

transportsektorn.

4.1.1 Stockholms interna tillgänglighet

Transportpolitikens övergripande mål är att förbättra tillgängligheten. Två indikatorer på tillgänglighet kommer att redovisas i det följande. Den första indikatorn avser Stockholms interna tillgänglighet. Med dessa avses hur lätt det är att ta sig fram inom staden. Frågan är sålunda hur Stockholm ligger till i detta avseende jämfört med andra storstäder.

Det finns inga internationella jämförelser av städers interna tillgänglighet i kvantitativa termer. Den indikator som redovisas här har hämtats från en årligen återkommande studie som utförs av konsultfö-

retagen Healey & Baker. De har i flera år frågat representanter för multinationella företag om hur de bedömer storstäder ur lokaliseringssynpunkt. Cirka 500 företagsledare från ett urval bland de största företagen från nio europeiska länder har tillfrågats. I urvalet ingår industri-, handels- och tjänsteföretag. Intervjuerna tar upp frågor om vilka faktorer som är viktiga vid lokaliseringsbesluten och vilka städer

som är mest attraktiva.

Den fråga som ligger till grund för rangordningen i figur 4.1.1a har följande lydelse:

”Which city do you think is best in terms of ease of travelling around within the city?”

Intervjupersonerna har fått rangordna de tre städer
de ansett bäst i

termer av intern tillgänglighet. Svaren har vägts
samman till en

poängsumma för varje stad.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
43

Figur 4.1.1a: Intern tillgänglighet i storstäder, 1999

London

Paris

Frankfurt

München

Barcelona

Stockholm

Berlin

Bryssel

Amsterdam

Zürich

Helsingfors

Madrid

Glasgow

Genève

Manchester

Dublin

Hamburg

Lyon

Köpenhamn

Oslo

Düsseldorf

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4

Källa: Healey & Baker

London och Paris ansågs år 1999 ha väsentligt bättre intern tillgäng-

lighet än övriga städer. Bland de övriga ligger Stockholm
väl till, i

nivå med Barcelona och Berlin och sammanlagt på en sjätte
plats av

21 städer. Det kan tilläggas att det över tiden finns en viss stabilitet i svaren. I 1998 års undersökning hamnade Stockholm på ungefär samma poängsumma, vilket då resulterade i en femteplats.

4.1.2 Stockholm – flygförbindelser med

utlandet

Enligt den konsultundersökning som ligger till grund för indikatorn i

föregående avsnitt
är den
internationella
tillgängligheten en av de

viktigaste lokaliseringsfaktorerna. Omkring 60 procent av de tillfrå-

gade företagsledarna
har svarat att
goda transportförbindelser
med

andra städer och andra länder är ”absolut nödvändiga” för en lokalisering. I rangordningen av Stockholms externa tillgänglighet får staden i Healey & Bakers enkät en sämre placering än när det gäller den interna tillgängligheten. Av sammanlagt 30 städer kommer Stockholm

44 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

på plats nummer 20, bättre än Helsingfors och Oslo, men väsentligt sämre än Köpenhamn.

Ett försök har gjorts att kvantifiera den internationella tillgängligheten

med flyg. Utgångspunkten har varit ett material
över flygtidtabeller

som tagits fram av Reed Travel Group Limited. Statistiken disponeras

av Luftfartsverket, som tagit fram underlaget till den följande redo-

visningen. Uppgifterna avser december 1999.

Materialet ger en uppfattning om möjligheten att över en dag besöka

andra huvudstäder i Europa. Med utgångspunkt från tidtabellsuppgif-

ter över direktavgångar har beräknats hur lång tid det är möjligt att

vistas i destinationslandet vid ett dagsbesök. Eller, för att ta ett kon-

kret exempel: En person som flyger med första direktflyg från Stock-

holm till Paris och återvänder med sista direktflyg får sammanlagt 10

timmar i Paris. Tiden har då beräknats från det att planet landar i Paris

till avgångstiden för hemresan. Det innebär att inga transporttider till

och från flygplatsen har medräknats.

För sjutton storstäder i Europa, nästan uteslutande huvudstäder, har

sådana ”vistelsetider” beräknats. För varje stad har en uppgift tagits

fram för resor
till
de övriga städerna. Genomsnitten av dessa uppgifter

blir ett mått på stadens
åtkomlighet
med flyg. På motsvarande sätt har

för varje stad en uppgift tagits fram för resor
från
de övriga städerna.

Genomsnittet av dessa tal representerar stadens
tillgänglighet.
De på

detta sätt beräknade (ovägda) måtten på åtkomlighet och tillgänglighet

illustreras av figur 4.1.2a, nedan.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
45

Figur 4.1.2a: Åtkomlighet och tillgänglighet med flyg. Genomsnittliga vistelsetider i timmar.

Åtkomlighet

Bryssel

London

Paris

Amsterdam

Frankfurt

Köpenhamn

Zürich

Stockholm

Oslo

Helsingfors

Wien

Luxemburg

Madrid

Rom

Lissabon

Dublin

Aten

Timmar

0
2
4
6
8
10
12

Källa: Luftfartsverket

Tillgänglighet

Frankfurt

London

Paris

Amsterdam

Zürich

Bryssel

Köpenhamn

Wien

Stockholm

Rom

Madrid

Luxemburg

Oslo

Dublin

Lissabon

Helsingfors

Aten

Timmar

0
2
4
6
8
10
12
14

Källa: Luftfartsverket

46 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Med detta mått får Bryssel den högsta åtkomligheten följt av London och Paris. Stockholm ligger i mitten, något under Köpenhamn och Zürich, men bättre än Helsingfors och Oslo.

När det gäller
tillgängligheten
är
Stockholms relativa position något

sämre.

Slutsatsen blir sålunda att flygresenärer
från
Stockholm har relativt

goda möjligheter att göra besök över dagen i europeiska
huvudstäder.

Det är något svårare för utlänningar att göra dagsbesök i
Stockholm.

4.1.3 Godstransporter – andel bil

Denna indikator bygger på statistik från EU-länderna och visar hur stor del av de totala godstransporterna som går med lastbil. En hög lastbilsandel innebär större utsläpp och därmed sämre uppfyllelse av miljömålet.

Vägtransporterna svarade år 1970 för närmare hälften av de totala godstransporterna i EU. År 1997 hade denna andel ökat till närmare tre fjärdedelar. Övriga transportslag har samtliga minskat sina andelar. Störst är nedgången för järnvägen, vars andel gått från 33 till 14 procent. Transporter på inlandsvattenvägar har minskat sin andel från

12 till 7 procent. Även andelen för pipelines har sjunkit, från drygt 7 till 5 procent.

I figur 4.1.3a visas hur stor andel av godstransporterna som gick på landsväg år 1997 i de olika EU-länderna.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
47

Figur 4.1.3a: Vägtransporternas andel av de totala godstransporterna år 1997, procent.

Ö sterrike Nederländerna

Sverige

Tyskland

Luxemburg

Belgien

Finland

Danmark

Frankrike

Spanien

Storbritannien

Italien

Portugal

Irland

Grekland

Procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Källa: European Comission Transport-General in cooperation with Eurostat

Sverige har en förhållandevis låg andel vägtransporter. Eftersom de svenska inrikes sjötransporterna är obetydliga och kustsjöfarten inte ingår i denna statistik betyder detta att Sverige har den högsta andelen för gods som går med järnväg, 37 procent.

4.1.4 Utsläpp från transporter av koldioxid per capita

Den andra indikatorn som belyser miljöaspekten på transporter visar

koldioxidutsläpp per capita från transportsektorn. Uppgifterna
kom-

mer från en sammanställning som gjorts av OECD. Enligt
denna

statistik kom år 1997 drygt en fjärdedel av de totala koldioxidutsläppen i OECD-länderna från transportsektorn.

48 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Figur 4.1.4a: Utsläpp av koldioxid per capita från transportsektorn, 1997, ton

Tyskland Ö sterrike

Irland

Frankrike

Finland

Storbritannien

Sverige

Nederländerna

Schweiz

Danmark

Belgien

Island

Norge

Nya Zeeland

Australien

Kanada

USA

Luxemburg

ton

Källa: OECD
0
2
4
6
8
10
12

Genomsnittet för hela OECD ligger på cirka 3 ton per invånare. Det är framför allt USA, Kanada och Australien som ligger väsentligt över genomsnittet. Det betyder i sin tur att genomsnittet för EU ligger lägre, 2,3 ton. Sverige ligger något över EU-genomsnittet. Ett relativt

stort
antal länder ligger i intervallet 2-3 ton
per capita. Att Sverige

trots
den låga andelen lastbilstrafik inte ligger
lägre sammanhänger

med de relativt sett långa transportavstånden.

4.2 Sammanfattning kommunikationsförsörjning

De geografiska förutsättningarna spelar en stor roll för Sveriges internationella position när det gäller transporter. Trots en mycket låg andel vägtransporter är utsläppen från transportsektorn inte speciellt små räknat per capita. Detta sammanhänger med den stora landytan. På liknande sätt inverkar landets perifera läge på förbindelserna med kontinenten. Däremot förefaller den interna tillgäng-

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
49

ligheten i Stockholmsregionen vara relativt god i ett internationell jämförelse.

50 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

5 Fler och växande företag i hela landet

Det här målet kan sägas bestå av två delar:

• i Sverige skall företagen bli fler och växa

• tillväxten skall vara spridd över hela landet

För att kunna mäta måluppfyllelsen krävs i den första delen information om antalet företag och deras storlek. Den andra delen skulle kunna belysas med statistik över produktionens regionala fördelning.

5.1 Indikatorer

Två indikatorer belyser företagsstrukturen och dess förändringar med

hjälp av registerdata från olika länder. Som regel
är sådana
data

behäftade med åtskilliga osäkerheter. De nedanstående företagsindi-

katorerna är hämtade från en sammanställning gjord av Eurostat. Den

första indikatorn beskriver
näringslivets
dynamik
genom
en summe-

ring av antalet nya och nedlagda företag. Den andra indikatorn ger ett

mått på
nyföretagandet
.

En indikator beskriver några aspekter på
etableringshinder
.

För att illustrera tillväxtens fördelning på regioner har data över bruttoregionprodukten (BRP) utnyttjats. Denna indikator anger hur stor spridningen i tillväxt är mellan regionerna i landet.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
51

5.1.1
Näringslivets dynamik

Eurostat driver sedan länge ett projekt som går ut på att samordna

statistiken över antalet företag och förändringarna i företagsbeståndet.

Det finns idag i de flesta medlemsländer statistik över förändringar i

företagsstocken. Den rapport från vilken de båda följande indikatorer-

na hämtats omfattar tio EU-länder, däribland
Sverige.
Uppgifterna

avser förändringen mellan 1994 och 1995.
Eurostat
betonar
proble-

men med att jämföra statistiken mellan länder då de nationella defini-

tionerna av start och nedläggning av företag inte helt överensstämmer.

Därför bör länderjämförelser göras med stor försiktighet.

Eurostats rapport visar att antalet nya företag i de flesta länder över-

steg antalet företagsnedläggningar 1995. Det
är
framför
allt
inom

handel
och övriga tjänstesektorer som ökningen
ägde
rum.
Figur

5.1.1a visar summan av nya och nedlagda företag som andel av företagsbeståndet. Det är med andra ord ett mått som återspeglar båda delarna av strukturomvandlingen.

52
Benchmarking av näringspolitiken

Ds 2000:12

Figur
5.1.1a:
(Nya +
nedlagda
företag)/företagsbeståndet,
1995,

procent

Portugal, (1)

Spanien

Finland

Storbritannien

Frankrike

Sverige

Italien, (2)

Nederländerna, (1)

Procent

0
5
10

15
20
25
30

Källa: Eurostat
1=1994,

2=1996

De sammanlagda (positiva och negativa) förändringarna i företagsbe-

ståndet i de undersökta länderna varierar mellan 10 procent i Neder-

länderna och 28
procent i Portugal. Till en
del
kan den låga
andelen

för Nederländerna hänga samman med att landet har andra definitio-

ner. I Sverige ligger andelen på 21 procent vilket ger en sjätteplacering.

5.1.2 Nyföretagande

I figur 5.1.2a återges de nya företagen som andel av företagsbeståndet.

Andelen anger sålunda nytillskottet av företag.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
53

Figur 5.1.2a: Nya företag/ företagsbestånd, 1994-95, procent

Spanien

Portugal, (1)

Finland

Sverige

Frankrike

Storbritannien

Italien, (2)

Nederländerna, (1)

Procent

0 5 10 15 20

1=1994,

Källa: Eurostat
2=1996

Andelen nya företag varierar mellan 6 och 16 procent av företagsbeståndet. Sverige intar med 12 procent en mittenplacering. Rangordningen är mycket lik den som avsåg de sammanlagda förändringarna i företagsstocken.

5.1.3 Etableringshinder

I diskussionen om fler och växande företag framhålls ofta behovet av

enkla administrativa regler. Reglerna för
att starta nya företag kan

vara av mycket olika karaktär. Det kan
därför vara vanskligt att

jämföra regelverket i olika länder. EU har emellertid i sitt innovationsprogram gjort en kartläggning av de administrativa reglerna för

att bilda småföretag. Ur denna publikation har hämtats två exempel på regler:

(1) antalet procedurer i registreringen av ett nytt företag

(2) tidsåtgång för registreringen

54 Benchmarking av näringspolitiken

I figur 5.1.3a återges en illustration som
hämtats från EU-rapporten

och som visar dessa båda variabler. Antalet registreringsprocedurer

utgörs av summan av de nödvändiga inledande formaliteterna, antalet

registreringskontor som skall kontaktas och de formaliteter som gäller

efter själva registreringen.

Antalet administrativa procedurer som ingår
i
registreringen av
ett

nytt företag varierar kraftigt mellan länderna. De mest komplicerade

systemen finns i Italien, Grekland, Spanien och Frankrike. En faktor

som underlättar registreringen i Frankrike är förekomsten av s k ”One

Stop Shop” som svarar för samordning av de olika procedurerna. Ett

stort antal procedurer leder som regel till en betydande tidsåtgång för

registreringen.

Figur 5.1.3a:
Antal
procedurer och tidsåtgång (veckor) för registre-

ring.

30

Spanien

25

Tyskland

20

Tidsåtgång
15

10

Nederländerna

Portu
gal,

Ö sterrike
Frankrike

Bel gien

5

Sveri ge
Finland

Irland

Japan

Luxembur
g

Danmark

USA

0

Storbritannien

0
5
10

15
20
25

Källa: European Comission,

Antal procedurer

European Innovation

Monitoring System, 1997

Danmark och Storbritannien är de länder i Europa i vilka registreringen går snabbast. Danmark har ett av de enklaste systemen i Europa. Bland annat beror detta på en samordning av kontakterna med skattemyndigheterna. Sverige ligger förhållandevis bra till med kort tidsåt-

gång och ett fåtal procedurer. Systemet i USA framhålls i EU-

Ds 2000:12

Italien

Grekland

30

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
55

rapporten som mycket fördelaktigt. Det ger utrymme för flera olika typer av företag, registreringen går snabbt och kostnaderna är måttliga.

5.1.4 Förändring i bruttoregionprodukt, fördelning mellan regioner

Här redovisas hur förändringen i den totala produktionen av varor och tjänster fördelats mellan regioner. Regionala data redovisas därvid på så kallade NUTS-områden. Sverige har indelats i åtta områden: Stockholm, östra Mellansverige, Sydsverige, norra Mellansverige, mellersta Norrland, övre Norrland, Småland med öarna, Västsverige. Utgångspunkten har varit förändringen i bruttoregionprodukt i de olika regionerna. För varje land har förändringen i de olika regionerna jämförts med förändringen på nationell nivå. Som ett mått på spridningen har använts den genomsnittliga avvikelsen från den nationella förändringen. Det betyder att i ett land där tillväxttakten är densamma

i samtliga regioner kommer den genomsnittliga avvikelsen att bli noll.

För tio EU-länder redovisas i figur 5.1.4a sådana spridningsmått för förändringen mellan 1995 och 1996. Det bör understrykas att kvaliteten på den regionala statistiken varierar mellan länderna. Figuren bör

därför tolkas med försiktighet.

56 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Figur 5.1.4a: Regional spridning i BNP-tillväxt 1995-96. Genomsnittlig avvikelse från riksgenomsnittet i procentenheter

Finland

Sveri
ge

Tyskland
gal

Portu

Nederländerna

Ö sterrike

Italien

Bel gien

Frankrike

Spanien

Procent

0

0,5
1
1,5
2
2,5
3
enheter

Källa: Eurostat

Den minsta regionala spridningen av BNP-tillväxten uppvisar Spanien

medan Finland ligger högst. I Sverige som ligger
näst högst
har

mellersta och norra Norrland de största (negativa)
avvikelserna
från

den genomsnittliga ökningen i BNP.

Figuren illustrerar tydligt behovet av den Nordiska dimension som var ett av de teman som drevs av Finland under landets ordförandeskap. Glest befolkade nationer med stora arealer långt uppe i norr har stora skillnader mellan regionala ekonomier. Att infrastruktur för kommu-

nikation,
både
elektronisk och
traditionell, blir kostsam räknad per

capita är
bara
en uppenbar
implikation som de nordliga länderna

försöker få gehör för. Att detta lyckas är viktigt i bl. a. arbetet med de Europeiska strukturfonderna. Figuren visat hur tätt befolkade länder i

det kontinental Europa har det lättare att upprätthålla regional balans.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
57

5.2 Sammanfattning företagande

Även om statistiken på detta område är något osäker tyder indikatorerna på att Sverige intar en mellanposition när det gäller strukturomvandling, nyföretagande och etableringshinder. Bilden är något tydligare när det gäller tillväxtens regionala spridning. Här pekar statistiken på att Sverige tillhör de länder som har den ojämnaste fördelningen av tillväxten.

58 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

6 Fungerande marknader och konkurrens

En väl fungerande konkurrens på marknaderna för varor och tjänster håller nere prisnivån och leder till en ökad produktivitet. Bristande konkurrens är en av förklaringarna till den internationellt sett höga

prisnivån
för många produkter
i
Sverige. Bland de faktorer som

bestämmer
konkurrenssituationen
på
en marknad återfinns bland

annat förekomsten av utländska företag, regleringar samt statligt eller kommunalt stöd. Nytillkomna företag antas leda till en intensivare konkurrens i en bransch.

6.1 Indikatorer

Det finns
begränsade
möjligheter att
med hjälp av internationell

statistik ta
fram enkla
mått som jämför
den svenska konkurrenssitua-

tionen med förhållandena i andra länder. En bidragande orsak är att konkurrenssituationen varierar kraftigt mellan olika branscher och marknader. Här har tre indikatorer valts ut. Den första visar före-

komsten
av
statligt stöd till industriföretag
. Den andra utgörs av

andelen
sysselsatta i privat sektor
och blir därmed en indikator på hur

stor del av ekonomin som omfattas av marknadsmekanismerna.

Prisjämförelser
mellan länder kan indikera
skillnader
i konkurrenssi-

tuationen. Den tredje indikatorn utgörs därför av köpkraftsjusterade priser.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
59

6.1.1 Statligt stöd till företag

Statligt stöd till företag och branscher kan hindra den fria konkurren-

sen genom att
det
leder
till
en snedvridning av
resursfördelningen

mellan olika verksamheter.
En viktig del av EU:s konkurrenspolitik

går därför ut
på
att så
långt möjligt minska sådant stöd. EU följer

därför fortlöpande utvecklingen av det statliga stödet och har hittills

publicerat sju översikter. Den
sjunde översikten
är den första årliga.

För att underlätta jämförbarhet mellan åren uttrycks siffrorna i 1996 års priser. De uppgifter som redovisas i det följande har hämtats från

den senaste publikationen.

Den totala omfattningen av det statliga stöd som redovisas i EU- rapporten uppgick till 95 miljarder ECU som genomsnitt för åren

1995-97. Av detta gick 38 miljarder till industrin, 34 miljarder till transportsektorn medan resten fördelades mellan jordbruk, fiske och

finanssektorn. Fördelningen av det totala stödet – exklusive jordbruk och sjöfart framgår av nedanstående figur.

60 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Figur 6.1.1a: Statligt stöd per capita i EU, genomsnitt för åren 1995- 97. 1996 års priser.

Tyskland

Italien

Bel gien

Frankrike

Danmark

Irland

Sveri
ge

Luxembur
g

Ö sterrike

Spanien

Nederländerna

Grekland
gal

Portu

Finland

Storbritannien

Euro

0
50
100
150
200
250
300
350
400

per capita

Källa: Europeiska

Gemenskapernas Kommission

Med de avgränsningar som gjorts ligger Sverige ungefär i mitten om det statliga stödet sätts i relation till antalet invånare.

Bestämmelserna om statligt stöd gäller även tranportsektorn. Här finns dock speciella regler som gör att det är svårt att göra enkla jämförelser av de uppgifter som redovisas för stödet till de olika medlemsländerna. Som indikator används därför stödet till tillverk-

ningsindustrin. I figur 6.1.1b har detta stöd satts i relation till branschens förädlingsvärde.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
61

Figur 6.1.1b: Statligt stöd till tillverkningsindustrin, procent av förädlingsvärdet. Genomsnitt för perioden 1995-97.

Grekland

Italien

Tyskland

Spanien

Danmark

Portugal

Belgien

Luxemburg

Irland

Frankrike Finland Ö sterrike

Nederländerna

Sverige

Storbritannien

Procent

0
1
2
3
4
5
6

Källa: Europeiska Gemenskapernas

Kommission

Sverige till hör de länder som har lägst statligt stöd. Det utgör endast cirka 1 procent av branschens förädlingsvärde. Högst ligger Grekland och Italien, men även länder som Tyskland och Danmark har en stödnivå som ligger väsentligt över den svenska.

6.1.2 Andel sysselsatta i privat sektor

Ett enkelt sätt att belysa omfattningen av den konkurrensutsatta delen av ekonomin är att skilja ut den offentliga sektorn. Den resterande andelen, dvs den privata sektorns andel, skulle sålunda utgöra ett mått på marknadsekonomins storlek. Det är emellertid svårt att i den internationella statistiken särredovisa de verksamheter som bedrivs av offentlig sektor. För att ändå ge en uppfattning om storleksordningen har här de sektorer som i Sverige traditionellt utförts av stat, kommun och landsting särredovisats. I den statistiska nomenklaturen (NACE Rev.1) motsvaras detta av följande verksamheter:

62 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

sektor L
Offentlig förvaltning och försvar

sektor M
Utbildning

sektor N
Sjukvård och socialvård

Övriga verksamheter har betecknats som ”privat sektor”. Den på detta sätt definierade privata sektorns andel av ekonomin framgår av figur 6.1.2a, nedan.

Figur 6.1.2a: Andel sysselsatta i ”privat sektor”, 1998, procent

Portugal

Spanien

Grekland

Irland

Ö sterrike Italien

Luxemburg

Tyskland

Storbritannien

Finland

Nederländerna

Frankrike

Belgien

Danmark

Sverige

Procent

0
10
20
30
40
50
60
70
80
90

Källa: Eurostat

Uppgifterna är hämtade från Eurostat och visar situationen år 1998. Sverige är det land i EU som har lägst andel sysselsatta i vad som här kallats för ”privat sektor”.

Tilläggas bör att i många länder förekommer privat verksamhet både inom undervisning och inom vårdsektorn. Det gäller på senare år även Sverige. Det betyder att det som här redovisats som privat sektor utgör en underskattning. Mycket talar dock för att underskattningen är mindre i Sverige än i andra länder. Det betyder att även vid en mera korrekt beskrivning av den privata sektorns omfattning är andelen väsentligt lägre i Sverige än i övriga EU-länder.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
63

Orsakerna till detta är sannolikt många. Sverige har en stor andel av

befolkningen i åldersgrupper som har högt nyttjande
av omsorg.

Eftersom dessa
verksamheter
är gemensamt finansierade har de till

största delen
traditionellt
bedrivits i offentlig regi
i Sverige som i

andra länder. Ytterligare en förklaring är att i många länder bedrivs mycket vård av barn och gamla utanför den formella ekonomin och

redovisas
således varken
offentlig
eller privat
verksamhet. Länder

med stor
del av vård och
omsorg inom
den formella
ekonomin kom-

mer att redovisa en stor del av ekonomin som offentlig och därmed få en lägre andel redovisad som privat. Trots dessa naturliga förklaringar

måste läget bevakas och nya lösningar provas. Fel offentliga verksamheter och en allt för stor andel av ekonomin i offentlig verksamhet

kan skapa problem. Kommuner och landsting skall enligt kommunallagen tillhandahålla vissa tjänster för sina medborgares behov, men utöver dessa verksamheter förekommer det att kommuner även driver

näringsverksamhet, även om det oftast är i liten skala. Detta kan snedvrida konkurrensen i förhållande till privata företag. Även vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan innebära sådana snedvridningar. Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken det senaste året innebär dock att de åtgärder, som skapat de största riskerna för detta, kraftigt dragits ned.

6.1.3 Prisjämförelser

Väl fungerande marknader resulterar bland annat i låga priser. En jämförelse av priserna i olika länder kan därför ge en indikation om konkurrenssituationen. EU publicerar sådana prisjämförelser där priserna justerats med avseende på köpkraften i de olika länderna. Dessa kalkyler har bland annat visat att konsumentpriserna år 1996 inom unionen som genomsnitt låg 24 procent högre än i USA. Enligt kommissionen beror detta bland annat på skillnader i indirekta skatter.

Dessutom
spelar
effektiviteten inom handeln en viss roll. Sverige

hade, liksom övriga nordiska länder, höga priser på mat, drycker och

tobak.
Sverige
låg också högt jämfört med EU-genomsnittet
vad

gäller hyra (brutto) och köpta transporttjänster. Däremot har
prisök-

ningarna
i Sverige varit små under senare tid, även i ett internationellt

perspektiv.

64 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

I figur 6.1.3a görs en jämförelse av köpkraftskorrigerade priser i EU- länderna avseende år 1998. Underlaget är hämtat från en rapport från Konkurrensverket.

Figur 6.1.3a: Köpkraftskorrigerade prisnivåer för privat konsumtion 1998. EU 15 = 100

Danmark

Sverige

Finland

Storbritannien Tyskland Ö sterrike Frankrike

Luxemburg

Belgien

Nederländerna

Irland

Italien

Spanien

Grekland

Portugal

Index

0 20 40 60 80 100 120 140

Källa: Konkurrensverket

Danmark och Sverige är de länder som har högst prisnivå, mer än 20 procent över genomsnittet för EU. Även den finska prisnivån ligger mycket högt. De lägsta priserna har länder som Portugal, Grekland och Spanien.

Prisnivå och konkurrens har starka kopplingar till hur arbetsmarknad och lönebildning fungerar. Sambandet mellan produkt- och arbetsmarknaderna är starkt. En förbättring av konkurrensen på produktmarknaderna kommer att väsentligt lätta trycket på arbetsmarknaden

genom att lägre priser ger en
förbättrad köpkraft som i sin tur minskar

behovet av nominella löneökningar
. Förutom det arbete som sker

kontinuerligt vid Konkurrensverket kommer regeringen under år 2000

att lämna en proposition till riksdagen som tar ett samlat grepp på konkurrensfrågor.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
65

6.2 Sammanfattning marknader och konkurrens

Indikatorerna på detta område ger tydliga utslag, men åt olika håll. Sverige ligger väl till när det gäller statligt stöd till industrin. Svensk industri lever på egna meriter. Endast ett annat EU-land ger mindre stöd. Detta innebär gynnsamma förutsättningar för en fungerande marknad. De båda andra indikatorerna pekar åt det andra hållet. Jämfört med andra länder har Sverige en stor andel av ekonomin som

ligger utanför marknadsmekanismerna. Den tredje indikatorn visar att

den svenska prisnivån ligger mycket högt i en internationell jämförelse.

66 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

7 Väl fungerande arbetsrättsliga regler

Väl fungerande arbetsrättsliga regler skall värna om den anställdes trygghet samtidigt som de ger företagen tillräcklig flexibilitet i syfte att främja den ekonomiska tillväxten. Sambandet mellan arbets-

rättslagstiftning och arbetsmarknadens funktionssätt är
emellertid

mycket komplicerat. De forskningsresultat som kommit
fram på

området har också tolkats på olika sätt. OECD har i sin tidskrift ”Employment Outlook” (1999) bland annat framhållit att en arbetsrättslagstiftning, som reglerar anställnings- och uppsägningsvillkor

inte får några mera betydande effekter på arbetsmarknadens funktionssätt. Att dessa resultat ger utrymme för olika tolkningar illustreras av det faktum att OECD fortsätter att hävda vikten av en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden.

I OECD:s kartläggning av arbetsrättslagstiftningen har medlemsländerna rangordnats efter hur stränga reglerna är. Sverige tillhör på de flesta områden de länder som har mest långtgående reglering av anställnings- och uppsägningsvillkor. När det t ex gäller uppsägning av personal är Storbritannien och USA de länder som har minst regleringar. Sverige hamnar på plats 22. Det är endast 5 av OECD- länderna som har strängare regler.

7.1 Indikatorer

Det är svårt att på nationell nivå hitta indikatorer på hur de arbetsrättsliga reglerna fungerar. Internationella jämförelser blir självfallet ännu mer komplicerade. Ambitionen här har därför varit att endast belysa delar av detta problemkomplex.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
67

Väl fungerande arbetsrättsliga regler kan påverka förekomsten av

stridsåtgärder på arbetsmarknaden. En av de indikatorer som redovi-

sas i det följande visar därför
förekomsten av strejker
i olika länder.

De svenska reglerna (LAS) borde vidare leda till att ett större andel av de äldre återfinns bland de sysselsatta. En indikator visar därför sysselsättningsintensiteten bland de äldre.

7.1.1 Förekomst av strejker

ILO publicerar i ”Yearbook of Labour Statistics” statistik över bland annat strejker. Uppgifter finns över antalet strejker, antal inställda arbetsdagar och sysselsättning. Ett mått som används för att jämföra länderna är antalet inställda arbetsdagar per 1 000 sysselsatta. Det förekommer vissa skillnader i de enskilda ländernas statistik. Detta

gör att det endast varit möjligt att jämföra ett fåtal länder. Även bland dessa länder förekommer mindre olikheter i definitioner och avgränsningar.

68 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Figur 7.1.1a: Inställda arbetsdagar på grund av strejker och lockouter per 1000 sysselsatta år 1997

Spanien

Finland

Danmark

Storbritannien

Sverige

Norge

Nederländerna

Schweiz

0 25 50 75 100 125 150

Källa: ILO

Det
finns
stora
skillnader mellan länderna. Sverige hör till de länder

som
har ett lågt antal inställda arbetsdagar. Lägst ligger Schweiz med

mindre
än

en inställd dag per 1000 sysselsatta. Nederländerna har 2

dagar
och
Norge
3. Spanien och Grekland ligger högst med mer än

100 inställda dagar per 1000 sysselsatta. Även Finland och Danmark redovisar ett relativt högt antal med cirka 50 dagar.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
69

7.1.2 Sysselsättningsintensitet 55-64 år

Den andra indikatorn visar andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 55-64 år. Statistiken är hämtad från OECD och avser år 1998.

Figur 7.1.2a: Sysselsättningsintensitet män 55-64 år, 1998, procent

Island

Japan

Schweiz

Norge

Nya Zeeland

USA

Sverige

Irland

Danmark

Storbritannien

Australien

Kanada

Grekland

Spanien

Tyskland

Nederländerna

Ö sterrike Finland Frankrike

Luxemburg

Belgien

Procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Källa: OECD

I Sverige är cirka två tredjedelar av männen i åldern 55-64 år sysselsatta vilket ligger i nivå med USA och Nya Zeeland. Spridningen mellan länderna är betydande. Belgien har en andel som är enbart hälften av Sveriges. Även Finland har mindre än 40 procent av den

aktuella kategorin i sysselsättning. Högst ligger Island med en andel på mer än 90 procent. Även Schweiz och Norge ligger högt.

70
Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Figur
7.1.2b
Sysselsättningsintensitet, kvinnor
55-64 år, 1998,

procent

Island

Schweiz

Sveri ge

Nor ge

USA

Japan

Nya Zeeland

Danmark

Storbritannien

Kanada

Finland

Australien

Tyskland

Frankrike

Irland

Grekland

Nederländerna Spanien Ö sterrike

Luxembur g

Bel gien

Procent

0
10
20
30
40
50
60
70
80
90

Källa: OECD

Av figur 7.1.2b framgår att Sverige ligger mycket högt när det gäller sysselsättningen bland kvinnor i åldern 55-64 år. Endast Island och Schweiz redovisar högre andelar. Genomgående gäller att sysselsättningsintensiteten bland de äldre kvinnorna ligger lägre än bland männen.

Rangordningen mellan länderna
blir
i
stort sett densamma om de

äldres sysselsättningsintensitet
sätts
i
relation till de yngres. Skillna-

den mellan de äldres (55-64 år ) och de yngres (25-54 år) sysselsättningsintensitet är för männens del minst på Island. Sverige kommer

på femte plats strax före Nya Zeeland och USA. Motsvarande rangordning för kvinnor ger Sverige en tredjeplats efter Island och Schweiz, men före Japan, Norge och USA. I länder där en hög andel

av de äldre är sysselsatta är sålunda skillnaderna i sysselsättningsintensitet mindre mellan de båda ålderskategorierna.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
71

7.2 Sammanfattning arbetsrättsliga regler

Sverige ligger relativt väl till enligt de båda indikatorer som tagits fram på detta område. Antalet inställda arbetsdagar på grund av konflikter på arbetsmarknaden är lågt. Sysselsättningsintensiteten bland de äldre ligger på en hög nivå jämfört med flertalet andra länder. Båda dessa indikatorer kan antas hänga samman med de arbetsrättsliga reglerna. Det bör dock poängteras att orsakssambanden är komplicerade och att även många andra faktorer kan finnas med i bilden.

72
Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

8 En god arbetsmiljö

Arbetslivspolitiken skall medverka till att få till stånd ett säkert och utvecklande arbetsliv med en god arbetsorganisation som känneteck-

nas av delaktighet, jämställdhet mellan kvinnor och män, kompetensutveckling av de anställda samt förebyggande av belastningssjukdomar, allvarliga olycksfall, allergier och psykiska belastningar.

Målen består sålunda av flera olika komponenter, bland annat:

•
arbetsskador och andra effekter av den

fysiska arbetsmiljön

•
frågor som beror av den
psykosociala miljön
på arbetsplatsen

Området
innehåller ett flertal dimensioner som
är svåra att mäta
och

där det inte finns löpande statistik, än mindre internationella jämförelser.

8.1
Indikatorer

I många länder finns statistik över arbetsskador. Den första punkten

kommer därför att belysas med hjälp av data över
olycksfall i arbete.

Internationella jämförelser av den psykosociala miljön kan göras med

hjälp
av ett enkätmaterial
från EU, som tar upp ett flertal aspekter.

Här redovisas uppgifter om
autonomi i arbetet, arbetstillfredsställelse

och kompetensutveckling.
Jämställdhetsaspekter kan
belysas med

hjälp av statistik över
arbetskraftsdeltagande.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
73

8.1.1 Olycksfall i arbete

Eurostat sammanställer uppgifter över olycksfall i arbete i medlemsländerna. Som olycksfall räknas i detta sammanhang sådana olyckor som resulterar i mer än tre dagars frånvaro. Statistiken samlas in från nationella källor men med gemensamma definitioner. Täckningsgra-

den varierar dock mellan länderna. I figur 8.1.1a återges antalet olycksfall i arbete per 100 000 sysselsatta i medlemsländerna. Uppgifterna är standardiserade med avseende på branschsammansättning-

en. Det betyder att olikheter i branschstrukturen mellan länderna inte påverkar de redovisade genomsnitten på ländernivå.

Figur 8.1.1a: Olycksfall i arbete per 100 000 sysselsatta 1994, standardiserat med avseende på branschstruktur

Irland

Sveri ge

Storbritannien

Danmark

Grekland

Finland

Nederländerna

Bel gien

Italien

Österrike Frankrike Tyskland Spanien Luxembur g

Portu gal

Antal

0 2000 4000 6000 8000

Källa: Eurostat

Spridningen i antalet olycksfall i arbete är mycket stor mellan länderna. Portugal har enligt figuren närmare 10 gånger så många olycksfall

i arbete
som
Irland. Det är
svårt att
avgöra
i vilken mån detta kan

förklaras
av brister i statistiken. Sverige har enligt
statistiken ett

mycket litet
antal olycksfall
i arbete
jämfört
med övriga
länder, med

74 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

undantag för Irland. Den svenska siffran motsvarar en fjärdedel av EU-genomsnittet.

8.1.2 Autonomi, arbetstillfredsställelse,

kompetensutveckling

I slutet av år 1995 och början av 1996 genomfördes en omfattande undersökning av arbetsmiljön i Europa. Samtliga 15 EU-länder ingick

i studien som genomfördes av European Foundation i samarbete med Eurostat. Närmare 16 000 personer intervjuades. I resultatredovisningen påpekas att kulturskillnader och institutionella skillnader

mellan länderna i vissa fall kan leda till att frågorna i intervjun uppfattas olika. Kunskaperna och medvetenheten om arbetsmiljöproble-

men varierar från land till land. I några
länder kan
arbetsmiljön

uppfattas som en naturlig del av det dagliga livet som det inte finns

anledning att fästa speciell vikt vid.

De indikatorer som presenteras i det följande
är direkt
tagna från

rapporten från den ovan nämnda studien. Det betyder att samtliga

uppgifter avser en situation i mitten av 1990-talet (1995/96). Figur 8.1.2a illustrerar graden av autonomi. Staplarna anger i vilken ut-

sträckning man saknar möjlighet att påverka sin arbetssituation i ett antal avseenden. Ju lägre värde, desto större självständighet.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
75

Figur 8.1.2a: Andel av arbetskraften som saknar möjlighet att påverka arbetssituationen, procent.

Danmark

Nederländerna

Sverige

Belgien

Storbritannien

Finland

Portugal

Italien

Frankrike

Luxemburg

Irland

Spanien Ö sterrike Grekland

Procent

0
10
20
30
40

Källa: European Foundation for the Improvment of Living and

Working Conditions

Andelarna utgör ett ovägt genomsnitt av svaren på följande frågor:

Are you able, or not, to choose or change?

• Your order of tasks

• Your methods of work

• Your speed or rate of work

Sverige tillhör de länder där arbetskraften har en hög grad av autonomi, enligt den definition av begreppet som använts här. Genomsnittet för EU ligger på 30 procent, medan Sveriges andel är 22. Låg grad av

självständighet har arbetskraften i Grekland, Österrike och Spanien. Den högsta graden av autonomi uppvisar Danmark och Nederländer-

na.

På en fråga om de sysselsatta var nöjda med sitt arbete blev andelen ja-svar i genomsnitt 84 procent. Sverige ligger med 92 procent över genomsnittet. Högst ligger Danmark och Irland på 95 procent, lägst Grekland på 61 procent. Se figur 8.1.2b, nedan.

76 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

Figur 8.1.2b: Andel av arbetskraften som är nöjd med arbetet, procent

Irland

Danmark

Finland

Belgien

Sverige

Nederländerna

Luxemburg

Ö sterrike Storbritannien

Portugal

Frankrike

Italien

Spanien

Grekland

Procent

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Källa: European Foundation for the Improvment of Living and Working Conditions

Den citerade studien innehöll även en fråga som belyser kompetensutvecklingen. Frågan löd:

Over the last 12 months, have you undergone training paid for or provided by your employer to improve your skills, or not?

Figur 8.1.2c visar hur stor andel av arbetskraften som svarat ja på frågan.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
77

Figur 8.1.2c: Andel av arbetskraften som fått vidareutbildning under de senaste 12 månaderna, procent

Finland

Sverige

Danmark

Storbritannien

Nederländerna

Ö sterrike Frankrike

Luxemburg

Irland

Belgien

Spanien

Italien

Portugal

Grekland

Procent

0 10 20 30 40 50 60 70

Källa: European Foundation for the Improvment of Living and

Working Conditions

Spridningen är relativt stor när det gäller kompetensutveckling. Genomsnittet för EU ligger på 29 procent. Lägst ligger Grekland och Portugal med 12-13 procent. Även Italien och Spanien ligger under 20 procent. De nordiska länderna ligger högst med omkring 50 procent

av arbetskraften som fått vidareutbildning av företaget. Sverige delar andraplatsen med Danmark efter Finland som toppar listan med 53 procent.

78 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

8.1.3 Kvoten arbetskraftsdeltagande kvinnor/män

Ett sätt att illustrera
en aspekt av jämställdheten i arbetslivet är att

jämföra andelen kvinnor
på arbetsmarknaden med
motsvarande andel

för männen. Detta
görs
i
figur 8.1.3a som
bygger på statistik från

OECD.

Figur 8.1.3a:
Arbetskraftsdeltagande för kvinnor/män, procent, 1998

Sverige

Finland

Island

Norge

Danmark

Kanada

USA

Frankrike

Schweiz

Storbritannien

Tyskland

Nya Zeeland

Ö sterrike Australien

Belgien

Nederländerna

Irland

Luxemburg

0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,9
1,0

Källa: OECD

De nordiska länderna ligger i toppen med Sverige högst. I Sverige och Finland utgör kvinnornas arbetskraftsdeltagande mer än 90 procent av männens. Längst ned i diagrammet återfinns Luxemburg och Irland där motsvarande andel ligger runt 60 procent.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
79

8.2 Sammanfattning arbetsmiljö

Flertalet av de indikatorer som redovisats på detta område pekar på

att Sverige ligger bland länderna i toppen. Det gäller både den fy-

siska
och den psykosociala arbetsmiljön. Sverige har en mycket

låg
olycksfrekvens i arbetet, autonomin och arbetstillfredsställel-

sen är hög och
kompetensutvecklingen på arbetsplatsen är omfat-

tande. När det
gäller jämställdheten på arbetsmarknaden uttryckt

som kvinnors arbetskraftsdeltagande jämfört med männens ligger Sverige i den absoluta toppen.

80 Benchmarking av näringspolitiken
Ds 2000:12

9 Källförteckning

1
En förbättrad lönebildning

1.1.1
OECD,
Economic
Outlook
,
June
1999,

”Compensation per employee in the business sec-

tor, Percentage change from previous period ”

OECD,
Economic
Outlook
,
June
1999,

”Standardised unemployment rates, Per cent of ci-

vilian labour force”

1.1.2
OECD,

Economic Outlook
,
June
1999, ”Real

GDP, Percentage change from previous period”

OECD,
Economic Outlook

, June 1999, ”Unit La-

bour
Costs
in the total
economy, Percentage

change from previous period”

1.1.3
OECD,

Earnings database

. Problemen med jäm-

förbarhet finns närmare beskrivna i en PM från

OECD
,
”Earnings;
The
impact
of
non-

comparability on measures of inequality”,

DEELSA/ELSA/WP/(99)4

2
En väl fungerande arbetsmarknad

2.1.1
OECD,
Employment Database

Eurostat,
New Cronos Database

2.1.2
OECD,
Employment Database

Ds 2000:12

Benchmarking av näringspolitiken
81

2.1.3
Eurostat,
Labour Force
Survey
Results
1997
,

”Principal characteristics of activity of young per-

sons aged 15-24 years”

2.1.4
Nickell,
Layard,
1997,
”Labour market institu-

tions
and
economi
performance”,

Centre for
Eco-

nomic Performance University of Oxford. Upp-

giften för Sverige har omräknats för att bättre sva-

ra mot regionindelningen övriga länder.

2.1.5
OECD,
1997,
”Literacy
skills
for the
knowledge

society – Further results from
the international

adult literacy survey”

2.1.6
OECD,

Education Database

, 1996, Distribution of

the labour force 25 to 64 years of age by level of

educational attainment

3
Sverige, en ledande IT-nation

3.1.1
European
Information
Technology
Observatory

99, ”ICT market value 1997”, ”Trade in ICT

hardware 1997”. European Information Technolo-

gy Observatory är en årsbok från Information and

Communications Technology Industry in Europe.

OECD in Figures, Statistics on the member co-

untries 1999,
”Population”

3.1.2
European
Information
Technology
Observatory

99, ”IT%GDP”

3.1.3
European
Information
Technology
Observatory

99, ”Internet online users/100 inhab”

3.1.4
OECD,
Communications Outlook 1999
,
”OECD

basket of business telephone charges, August

1998.”

OECD,
Communications Outlook 1999
,
”OECD

basket of residential telephone charges, August

1998”

82 Benchmarking av näringspolitiken

Ds 2000:12

3.1.5
OECD,
Education Database,
Number of
Science

Graduates per 100 000 persons in the labour force

aged 25 to 34 years by age, University
level

education (ISCED6/7).

4
Hållbar kommunikationsförsörning

4.1.1
Healey
& Baker, 1999,
European
Cities Monitor

Europe´s Top Cities.

4.1.2
Luftfartsverket och Reed Travel Group Limited, dec

1999.

4.1.3
EU
Transport in figures, Statistical Pocket
Book

1999. European Commission Transport General in

cooperation with Eurostat, ”Modal Split by Country,

1997 tkm in percent”

4.1.4
OECD in Figures, Statistics on the member countries

1999,
”CO2 emissions from fuel combustion, by

sector, million tonnes of CO2.

5
Fler och växande företag i hela landet

5.1.1
Eurostat,
Enterprises
in
Europe,
Fifth
Report,

Data 1994-1995 , Theme 4 Industry, trade and ser-

vices.

5.1.2
Eurostat,
Enterprises
in
Europe,
Fifth
Report,

Data 1994-1995 , Theme 4 Industry, trade and ser-

vices

5.1.3
European Commission, DG XIII, European Inno-

vation Monitoring System Publication No 58

”International Comparison of the Formal Requi-

rements and Administrative Procedures required

for the formation of SME’s of any legal
status
in

the EU and other major countries”

5.1.4
Eurostat,
New Cronos Database
.

Ds 2000:12
Benchmarking av näringspolitiken
83

6
Fungerande marknader och konkurrens

6.1.1
EU-kommissionen,
COM
(1999)148
final, ”
Sjunde

översikten
över
statligt
stöd i Europeiska
Unionen

inom till tillverkningsindustrin och vissa andra sekto-

rer”

6.1.2
Eurostat,
New Cronos Database.

6.1.3
Konkurrensverket,
2000,
”Konkurrensen i
Sverige

under 90-talet – problem och förslag”,

7
Väl fungerande arbetsrättsliga regler

OECD,
Employment Outlook
, June, 1999

7.1.1
International
Labour Office,
Yearbook of Labour

Statistics,
1998, ”Strikes and Lockouts, Days not

worked, by economic activity

7.1.2
OECD,
Employment Database

8
En god arbetsmiljö

8.1
Eurostat,
”Statistics in Focus. Population and So-

cial Conditions. Accidents at work in the Europe-

an Union 1994”.

8.1.2
Second European Survey on Working Conditions,

Pascal Paoli, European Foundation for the Impro-

vement of Living and Working Conditions, 1997

8.1.3
OECD,
Employment Database

Departementsserien 2000

Kronologisk förteckning

1. Kommittéhandboken. SB.

2. Internationellt tullsamarbete. Fi.

3. Sveriges tillträde till 1996 års EU-konvention om utlämning. Ju.

4. Ny insiderlagstiftning, m. m. Fi.

5. Omskärelse av pojkar. S.

6. Undantag från turordningen. N.

7. Tillväxt i hela Sverige. Rapport om tillväxtavtalen. N.

8. Remissammanställning. En översyn av jämställdhetslagen (SOU 1999:91). N.

9. Förtidspensionssystemet. Skattereglernas effekt på kompensationsnivåerna. S.

10. Överföring av fastighetstillbehör. Ju.

11. Enklare regler för kommunal tjänsteexport och kommunalt internationellt bistånd – Internationell verksamhet och kommunal kompetens. Ju.

12. Benchmarking av näringspolitiken.

Indikatorer inom åtta områden som påverkar ekonomisk tillväxt. N.

Departementsserien 2000

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen

Kommittéhandboken. [1]

Justitiedepartementet

Sveriges tillträde till 1996 års EU-konvention om utlämning. [3]

Överföring av fastighetstillbehör. [10] Enklare regler för kommunal tjänsteexport och

kommunalt internationellt bistånd – Internationell verksamhet och kommunal kompetens. [11]

Socialdepartementet

Omskärelse av pojkar.
[5]

Förtidspensionssystemet.
Skattereglernas effekt

på kompensationsnivåerna. [9]

Finansdepartementet

Internationellt tullsamarbete.
[2]

Ny insiderlagstiftyning, m. m. [4]

Näringsdepartementet

Undantag från turordningen. [6] Tillväxt i hela Sverige. Rapport om tillväxtavtalen. [7] Remissammanställning. En översyn av

jämställdhetslagen (SOU 1999:91). [8] Benchmarkering av näringspolitiken.

Indikatorer inom åtta områden som påverkar ekonomisk tillväxt. [12]