Ds 2000:69

Innehåll

Bilaga 1 Den svenska befolkningen och arbetskraften år

2015 ........................................................................

13

Förord............................................................................................

13

1. Sammanfattning ............................................................

14

Inledning........................................................................................

14

Äldre befolkning - fler med utländsk bakgrund ............................

14

Arbetskraften minskar och blir mer blandad........................

16

Nettoökningen av arbetskraften....................................................

18

Definitioner ...................................................................................

18

2. Bakgrund och syfte.........................................................

20

3. Befolkningen .................................................................

22

3.1 Folkmängden 1950-1999 .........................................................

22

3.2 Befolkning i arbetsför ålder minskar .......................................

22

Befolkningen i 18-34 års ålder ..............................................

24

Befolkningen i yngre medelåldern, 35-49 år .........................

25

Befolkningen i den övre medelåldern, 50-64 år .............................

26

Sverige har blivit ett invandringsland....................................

27

Flyktingar och anhöriga.................................................................

28

Olika åldersstruktur i nettotillskottet av utrikes födda ................

28

3.4 Utrikes födda 1960 till 2015 ....................................................

30

3

Rubrik

Departementsserien, Ds

Yngre personer 18-34 år ................................................................

30

Yngre medelålders 35-49 år ...........................................................

31

Äldre medelålders 50-64 år ............................................................

31

Ålderspensionärer 65 år och äldre .................................................

31

Sammanfattning.............................................................................

32

3.5

Sverigefödda med utländsk bakgrund......................................

32

Yngre personer 18-34 år ................................................................

34

Äldre medelålders 50-64 år ............................................................

35

Ålderspensionärer 65 år och däröver.............................................

35

Sammanfattning.............................................................................

35

3.6

Sverigefödda med två utrikes födda föräldrar..........................

36

Yngre personer 18-34 år .......................................................

36

Yngre medelålders 35–49 år...........................................................

37

Äldre medelålders 50-64 år ............................................................

37

Ålderspensionärer 65+..................................................................

38

Sammanfattning.............................................................................

38

3.7

Samtliga personer med utländsk bakgrund..............................

38

4. Arbetskraften ................................................................

40

4.1

Arbetskraftsutvecklingen de senaste decennierna ...................

40

4.2

Arbetskraften idag och i framtiden..........................................

43

4.3 Funktionshindrade ..................................................................

51

4.4

Arbetskraftsdeltagandet bland äldre........................................

52

4.5

Medelarbetstiderna förändras? ................................................

54

4.6

Något om arbetslöshet ............................................................

56

5. Antaganden och bakgrundstabeller ..................................

59

5.1

Antaganden i befolkningsprognosen .......................................

59

4

Rubrik

Departementsserien, Ds

Metod ...................................................................................

59

Antaganden om den framtida invandringens storlek ....................

60

Dödlighetsantagande .....................................................................

62

5.2 Tabeller ....................................................................................

62

5.1

In- och utvandring 1980 - 1999 samt antaganden om in

och utvandringen åren 2000 - 2015.......................................

62

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till

arbetsmarknaden? ......................................................

73

Förord...................................................................................

73

Författarnas förord ...............................................................

74

Tabellförteckning..................................................................

75

1.

Bakgrund...................................................................

78

1.1

En arbetsmarknad i förändring .............................................

78

Arbetskraftsefterfrågan .................................................................

78

Arbetskraftsutbudet ......................................................................

78

Institutionella förändringar ...........................................................

79

Personaluthyrningsföretag ............................................................

80

1.2

Uppdraget, utredningens syfte ................................................

81

1.3

Personaluthyrning som förmedling och som

anställningsform ...................................................................

82

1.4

Den svenska lagstiftningen ......................................................

83

1.5

Lagstiftningen i andra länder ................................................

87

1.6

Branschens utveckling i Sverige............................................

90

1.7

Branschens utveckling i andra länder.......................................

92

1.8

Forskning om bemanningsföretagen .......................................

94

Varför etableras och växer företagen?...................................

94

Makroekonomiska effekter ...........................................................

96

Företagsutbildning ........................................................................

97

5

Rubrik

Departementsserien, Ds

Anställningsvillkor................................................................

97

Rekrytering till branschen ....................................................

98

Vad händer efter anställningen i

personaluthyrningsföretaget? ....................................

98

Personaluthyrningsföretag som ett

arbetsmarknadspolitiskt instrument ..........................

98

1.9

Invandrarnas situation på arbetsmarknaden ............................

99

2. Beskrivning av enkäten ................................................

101

2.1

Framställning av rampopulation .............................................

101

2.2

Genomförandet av enkätundersökningen ..............................

103

2.3

Täckningsfel............................................................................

105

2.4

Svarsutfallet.............................................................................

106

3. Resultat från enkäten...................................................

109

3.1 Företagens verksamhetsinriktning..........................................

109

3.2

De anställda vid uthyrningsföretagen .....................................

112

De anställdas bakgrund........................................................

112

3.3

De hyrande företagen .............................................................

116

3.4

Personalutbildning..................................................................

118

3.5

Samarbete och framtidsvisioner..............................................

119

4. Personalstruktur ..........................................................

121

Ålder och kön...............................................................................

122

Utrikes födda................................................................................

124

Utbildning ...........................................................................

127

Regional spridning...............................................................

130

5. Personalflöden till och från uthyrningsföretag .................

133

5.1

Det statistiska materialet .......................................................

133

5.2

Beskrivning av personalflöden 1996-98 ..................................

134

5.3

Statistisk analys.......................................................................

139

6

Rubrik

Departementsserien, Ds

Vilka personer inom uthyrningsföretagen går till annat

arbete?......................................................................

139

Personaluthyrningsföretag som inkörsport till den

övriga arbetsmarknaden, population 2.....................

141

Effekter för olika grupper...................................................

143

Personaluthyrningsföretag som inkörsport till den

övriga arbetsmarknaden, population 3.....................

144

6. Några slutsatser ...........................................................

147

Referenser ...........................................................................

149

Bilaga 1.........................................................................................

152

Bilaga 2.........................................................................................

157

Data .................................................................................

157

Identifiering av personalflöden...........................................

159

Svagheter med det statistiska materialet .............................

160

Probitanalys ........................................................................

161

Vilka personer går till annat arbete? ...................................

161

Förklaringsvariabler, population 1...............................................

161

Resultat, population 1.........................................................

163

Personaluthyrningsföretagens roll som inkörsport till

arbetsmarknaden, population 2................................

164

Förklaringsvariabler, population 2......................................

164

Resultat, population 2..................................................................

166

Predikterade sannolikheter, population 2...........................

167

Personaluthyrningsföretagens roll som inkörsport till

arbetsmarknaden, population 3................................

169

Förklaringsvariabler, population 3......................................

169

Resultat ...............................................................................

169

Bilaga 3 Invandrare på den svenska arbetsmarknaden..........

171

1. Inledning.....................................................................

172

2. Bakgrund ....................................................................

175

3. Data ...........................................................................

177

4. Utbildning ...................................................................

182

7

Rubrik

Departementsserien, Ds

5. Arbetskraftsdeltagandet................................................

189

6. Arbetslöshet................................................................

192

6.1

Arbetslöshet utifrån medborgarskap, födelseland och

vistelsetid .............................................................................

194

6.2

Betydelsen av individuella faktorer för utrikes föddas

arbetslöshet..........................................................................

198

7. Sysselsatta..................................................................

208

7.1 Yrkessegregering.....................................................................

212

8. Sammanfattning..........................................................

222

Tabellbilaga ....................................................................

225

Referenser.....................................................................................

227

Bilaga 4 Akademiker med funktionshinder .........................

229

Sammanfattning..............................................................

231

Inledning.......................................................................................

231

Problem med anpassningen .................................................

232

2 Inledning .....................................................................

235

2.1

Bakgrund .............................................................................

235

2.2

Tidigare studier....................................................................

237

2.3

Andelen studenter med funktionshinder på högskolan ......

237

2.4

Diskussion och kommentarer..............................................

238

3 Bakgrund och syfte .......................................................

241

3.1

Bakgrund .............................................................................

241

3.2

Syfte ..................................................................................

241

3.3

Urval ..................................................................................

242

8

Rubrik

Departementsserien, Ds

3.4

Intervjuerna ........................................................................

244

3.5

Bortfall ................................................................................

244

4 Resultatredovisning .......................................................

245

4.1

Intervjupersonernas bakgrund............................................

245

Kön .................................................................................

245

Ålder .................................................................................

245

Examensår...........................................................................

245

Funktionsnedsättning.........................................................

246

4.2

Sysselsättning......................................................................

247

Den huvudsakliga sysselsättningen under veckan 6 – 12

mars 2000 .................................................................

247

Arbete 6 – 12 mars 2000 .....................................................

249

Anställningsform ................................................................

250

Arbetsmarknadssektor........................................................

252

4.3

Lön .................................................................................

253

Månadslön...........................................................................

253

Lönebidrag..........................................................................

254

4.4

Arbetslöshet och inträde på arbetsmarknaden ...................

256

Arbetslöshet efter erhållen examina ...................................

256

Första stadigvarande arbetet ...............................................

257

4.5

Arbetsuppgifter och studier ...............................................

258

Arbetets överensstämmelse med utbildningen ...................

258

Arbetsuppgifternas överensstämmelse med kunskaper

erhållna från utbildningen........................................

260

4.6

Anpassningar ......................................................................

261

Anpassningar på arbetsplatsen............................................

261

Tekniska hjälpmedel ...........................................................

261

Anpassad arbetstid..............................................................

264

Stödperson ..........................................................................

265

Vem som har stått för anpassningarna................................

267

Tillgång till information......................................................

268

4.7

Möjlighet att avancera.........................................................

271

Om man sökt ”högre tjänster .............................................

271

4.8

Diskriminering....................................................................

272

Lönesättning .......................................................................

272

9

Rubrik

Departementsserien, Ds

Arbetsgivarens attityd .........................................................

274

Sökt andra arbeten ...............................................................

275

Upplevd diskriminering i arbetslivet ...................................

276

4.9

Ansökningar ........................................................................

276

5 Övriga kommentarer samt diskussion ..............................

279

5.1

Tips och förslag från de intervjuade ....................................

279

Förebilder och mentorer......................................................

280

Aktiva studievägledare för personer med

funktionsnedsättning ................................................

283

Exempel från intervjuerna med akademikerna ....................

283

Yttre faktorer, tillgänglighet................................................

285

Fler exempel från intervjuerna.............................................

286

Ännu fler exempel från intervjuerna....................................

288

Informera arbetsgivare om vad funktionsnedsättningar

innebär ......................................................................

289

Tillgänglighet till den europeiska arbetsmarknaden ............

290

Litteraturförteckning ........................................................

291

Bilaga: Enkätunderlag ......................................................

293

Bilaga 5 Metoder och aktiviteter i svenskt mångfaldsarbete . 307

1 Inledning .....................................................................

309

2 Drivkrafter för arbete med mångfald ...............................

311

3 Strategier och strukturer................................................

313

3.1

Vad innefattas i mångfald?...................................................

313

3.2

Visioner, policy och handlingsplaner...................................

314

3.3

Interna strukturer för mångfald ..........................................

315

3.4

Engagemang för mångfald ...................................................

316

4 Interna processer..........................................................

319

4.1

Informationsspridning om mångfald...................................

319

10

Rubrik

Departementsserien, Ds

4.2

Rekryteringsprocessen........................................................

320

4.3

Vidareutbildning och chefsrekrytering...............................

323

4.4

Fysisk och psykisk arbetsmiljö ...........................................

324

5 Externa kontakter och mångfald......................................

325

5.1

Leverantörer........................................................................

325

5.2

Kund- och medborgarkontakt ............................................

325

6 Mål och uppföljning ......................................................

327

6.1

Kartläggning av organisationen ..........................................

327

6.2

Mål för mångfaldsarbetet....................................................

329

6.3

Rutiner för uppföljning och utvärdering ............................

331

7 Hinder och problem.......................................................

335

8 Resultat och effekter av mångfaldsarbete ........................

339

9 Mångfaldsarbete och jämställdhet...................................

341

9.1

Relationen mellan mångfalds- och jämställdhetsarbete......

341

9.2

Erfarenheter från jämställdhetsarbete.................................

342

Visioner och planer.............................................................

343

Kartläggning och uppföljning .............................................

343

Engagemang från högsta ledningen ....................................

344

Strukturer för jämställdhet .................................................

344

Utbildning om jämställdhet................................................

346

Rekrytering .........................................................................

346

Vidareutveckling .................................................................

347

Arbetsmiljö .........................................................................

347

Hinder för jämställdhetsarbete...........................................

347

Övrigt .................................................................................

348

10 Avslutande reflektioner ................................................

351

11

Bilaga 1 Den svenska befolkningen och arbetskraften år 2015

Förord

Näringsdepartementets Mångfaldsprojekt har i uppdrag att föreslå en nationell handlingsplan för att öka mångfalden i det svenska arbetslivet. I begreppet mångfald ingår kön, etnisk bakgrund, funktionshinder, ålder, klassbakgrund samt sexuell läggning.

Som ett underlag till arbetet gav Mångfaldsprojektet i uppdrag till Statistiska Centralbyrån (SCB) att göra en detaljerad prognos över hur sammansättningen av den svenska arbetskraften förändras de närmaste 15 åren fram till år 2015.

Rapporten har författats av Åke Nilsson och Ola Nygren från SCB. Mångfaldsprojektets kontaktpersoner har varit Patrick Joyce och Alireza Behtoui.

Stockholm i september år 2000

Marie Granlund,

projektledare för Mångfaldsprojektet

13

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

1. Sammanfattning

Inledning

Under senare år har Sverige haft en hög arbetslöshet. Utbudet av arbetskraft i framtiden har därför inte upplevts som en så aktuell fråga. Nu har dock farhågorna inför framtiden börjat diskuteras och behovet av en framtida arbetskraftsinvandring tas upp - senast i Långtidsutredningen 1999/2000. Samtidigt finns fortfarande en outnyttjad arbetskraftsreserv, dels de öppet arbetslösa, dels de latent arbetssökande. Regionala trögheter och skillnader i kompetens mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft kan ha bidragit till att den strukturella arbetslösheten höjts.

Under senare år har den etniska mångfalden i vårt samhälle ökat markant. En växande andel av befolkningen har utländsk bakgrund och den andelen väntas växa ytterligare. Denna grupp utgör en viktig del av den arbetskraftsreserv som borde bli mer tillgänglig för arbetsmarknaden. När det gäller skillnader mellan män och kvinnor har arbetskraftsdeltagandet nästan jämnats ut, medan det fortfarande finns stora skillnader mellan könen i arbetad tid.

Äldre befolkning - fler med utländsk bakgrund

Under de närmaste 15 åren fram till år 2015 sker två tydliga förändringar i den svenska befolkningen. Befolkningen blir äldre och människor med utländsk bakgrund fortsätter att bli fler. År 2015 kommer närmare 2 milj människor i Sverige eller 22 procent av befolkningen att vara 65 år eller äldre.

14

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Diagram 1.1 Den svenska befolkningen fördelad på ålder

Tusen pers

4000

3500

1950

1999

3000

2015

2500

2000

1500

1000

500

0

0-15

16-24

25-54

55-64

65+

Åldrandet i befolkningen innebär att från år 2008 kommer befolkningen i arbetsför ålder att börja minska. Först är minskningen liten men från år 2015 kommer den arbetsföra befolkningen att krympa med 20 000 personer varje år.

Fler personer i Sverige kommer att ha utländsk bakgrund år 2015. Inte i första hand på grund av invandring under de kommande 15 åren utan på grund av att allt fler människor födds i Sverige med en eller två utländska föräldrar. År 1999 hade 1 180 000 personer i arbetsför ålder utländsk bakgrund. Till år 2015 beräknas de öka med 300 000 till 1 480 000 personer. Diagram 2 visar att befolkningen med enbart svensk bakgrund under 65 år minskar de närmaste 15 åren. Befolkningen i arbetsför ålder hålls uppe av att personerna med utländsk bakgrund blir fler. År 2015 kommer 27 procent av befolkningen i arbetsför ålder - mellan 18 och 64 år - att ha utländsk bakgrund.

15

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Diagram 1.2 Förändringar i den svenska befolkningen år 1999 till år 2015.

Tusental

500

400

300

200

100

-100

-200

Utländsk bakgrund

Födda i Sverige med svenskfödda föräldrar

Hela befolkningen

0

18-34

35-49

50-64

65+

Källa: SCB

Arbetskraften minskar och blir mer blandad

Arbetskraften uppgick år 1999 till 4,3 milj. personer eller 78 procent av befolkningen mellan 18 och 64 år. Den arbetsföra befolkningen kommer att börja minska under de närmaste 15 åren. Detta mildras lite av att deltagandet i arbetskraften troligen kommer att öka bland vissa grupper även framöver. Fram till år 2010 väntas därför arbetskraften växa med cirka 150 000 personer för att sedan minska varje år när de stora årskullar som föddes på 1940-talet börjar gå i pension.

Detta förändrar sammansättningen av arbetskraften. Kvinnornas andel av den arbetade tiden fortsätter att växa och personer med utländsk bakgrund kommer att utgöra en ännu större andel av arbetskraften framöver. Tabell 1.1 visar hur de yngsta och de äldsta inom arbetskraften blir fler under de kommande 15 åren. Deltagandet i arbetskraften är dock betydligt lägre för den yngsta åldersgruppen.

16

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Tabell 1.1 Arbetskraften fördelad efter ålder

Procent

1985

1999

2015

16-24 år

15,9

10,5

11,6

25-54 år

69,6

75,0

70,9

55-64 år

14,5

14,5

17,5

Källa: SCB

En av de stora förändringarna på den svenska arbetsmarknaden under de senaste decennierna är kvinnornas inträde. Kvinnornas deltagande i arbetskraften och deras medelarbetstid har ökat kraftigt de senaste 30 åren. I dag står kvinnorna för 42 procent av den arbetade tiden och männen för 58 procent. De flesta bedömningar antar att kvinnor kommer att arbeta mer framöver och männen mindre. Långtidsutredningen antar att kvinnorna år 2015 kommer att stå för närmare 48 procent av den arbetade tiden och männen för 52 procent.

Den andra tydliga förändringen på arbetsmarknaden under de senaste decennierna är den växande andelen personer med utländsk bakgrund. 20 procent av arbetskraften år 1999 - 850 000 personer - hade utländsk bakgrund. 490 000 var födda utomlands och resten var barn till invandrare.

I dag deltar personer med utländsk bakgrund i gemen något mindre i arbetskraften än personer med enbart svensk bakgrund. Även om det finns stora skillnader inom gruppen. Fram till år 2015 kommer personerna med utländsk bakgrund i arbetskraften att bli betydligt fler i arbetskraften. Hur många fler beror på hur mycket de deltar i arbetskraften. Om de fortsätter att ha samma lägre arbetskraftsdeltagande som idag blir de knappt 200 000 fler och utgör 23 procent av arbetskraften år 2015. Om de når upp till samma deltagande i arbetskraften som personer med enbart svensk bakgrund har i dag kommer personer med utländsk bakgrund att öka med drygt 300 000 och utgöra 26 procent av arbetskraften år 2015.

Detta betyder också att det finns en viktig reserv av arbetskraft att ta vara på inom landet. Detta är något att hålla i tankarna när behovet av arbetskraftsinvandring i framtiden debatteras.

17

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Nettoökningen av arbetskraften

Den blygsamma ökning av arbetskraften som väntas under de kommande 15 åren kommer helt och hållet från kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Tabell 1.2 visar hur nettoökningen av arbetskraften fram till år 2015 fördelas när personer med utländsk bakgrund fortsätter att ha ett något lägre arbetskraftsdeltagande än infödda svenskar. I det fall deltagandet i arbetskraften bland personer med utländsk bakgrund skulle öka till samma nivå som bland infödda svenskar skulle 100 000 fler personer med utländsk bakgrund finnas i arbetskraften år 2015.

Tabell 1.2 Nettoökningen av arbetskraften fram till år 2015

Tusen personer

Arbetskraften

Nettoökning

1999

2015

Män enbart Sv.

1800

1706

-94

Bakgr.

Kv. enbart Sv.

1647

1660

+13

Bakgr.

Män

utl.

449

575

+126

Bakgr.

Kv. utl. bakgr.

402

461

+59

Summa

4298

4401

+103

Källa: SCB

Tabell 1.2 visar att arbetskraften kommer att öka mycket blygsamt de närmaste 15 åren. Gruppen svenska män kommer att minska både som andel av arbetskraften och i absoluta tal. Kvinnor och personer med utländsk bakgrund kommer år 2015 att utgöra drygt 60 procent av arbetskraften.

Definitioner

Som regel är de begrepp som används i rapporten klara och entydiga varför de inte bör kunna missförstås. Ändå kan det vara på sin plats med definitioner av några begrepp.

18

Ds 2000:69 Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Begrepp

Betydelse

Utländsk

Personer födda utomlands och personer födda i

bakgrund

Sverige med en eller båda föräldrarna födda

utomlands

Enbart svensk

Personer födda i Sverige med båda föräldrarna

bakgrund

födda i Sverige

19

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

2. Bakgrund och syfte

I samhällsdebatten har befolkningsfrågan återigen uppmärk- sammats och det som diskuteras är främst befolkningens åldrande, försörjningsbördan och det framtida utbudet av arbetskraft. I dag har Sverige en av världens äldsta befolkningar. 17 procent är 65 år eller äldre att jämföra med 10 procent 1950. Den viktigaste orsaken till detta är att vi lever längre, men utvecklingen har påskyndats av låga födelsetal. Utan invandring skulle Sveriges befolkning minska nu. Utvecklingen är likartad i de flesta länder i Europa.

Medan antalet äldre personer kommer att öka kraftigt kommer befolkningen i arbetsföra åldrar (18-64 år) att växa relativt långsamt. Enligt den senaste framskrivningen kommer befolkningen i de arbetsföra åldrarna t.o.m. att minska efter år 2008 även när hänsyn tagits till en årligt invandringsöverskott. På grund av det låga antalet födda under senare delen av 1970-talet och första delen av 1980-talet når relativt få ungdomar förvärvsaktiv ålder under den närmaste tioårsperioden.

Under senare år har Sverige haft en hög arbetslöshet. Arbetskraftsutbudets framtida storlek har därför inte upplevts som en så aktuell fråga. Nu har dock farhågorna inför framtiden börjat diskuteras och behovet av en framtida arbetskraftsinvandring har debatterats, senast i Långtidsutredningen 1999/2000. Samtidigt finns en outnyttjad arbetskraftsreserv, dels som öppet arbetslösa, dels som latent arbetssökande. Regionala trögheter och skillnader i kompetens mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft kan ha bidragit till att den strukturella arbetslöshetsnivån höjts.

Under senare år har den etniska mångfalden i såväl befolkning som arbetskraft i vårt samhälle ökat markant. Kvinnornas andel av arbetskraften har som bekant ökat kraftigt. En växande andel av befolkningen har utländsk bakgrund och den andelen väntas växa ytterligare. Denna grupp anses utgöra en viktig del av den arbetskraftsreserv som borde göras mer tillgänglig för arbetsmarknaden. En annan sådan grupp med lågt arbetskraftsdeltagande är de funktionshindrade. En höjning av pensionsåldern har diskuterats som en åtgärd för att öka arbetskraftsutbudet. När det gäller skillnader mellan män och kvinnor har arbetskraftsdeltagandet nästan jämnats ut, medan det fortfarande finns stora skillnader mellan könen i medelarbetstider.

Denna rapport beskriver befolkningsutvecklingen under de senaste 40-50 åren, både för befolkningen som helhet och uppdelat

20

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

på delgrupper efter ålder, kön och etnicitet. Dessutom redovisas en framskrivning av befolkningen, fördelad på delgrupper, fram till år 2015.

På samma sätt redovisas arbetskraftens utveckling med tonvikt på skillnader efter ålder, kön och etnicitet. Med denna bakgrund redovisas en framskrivning av det framtida arbetskraftsutbudet fram till år 2015. Dessutom diskuteras hur stort utrymme det kan finnas för att öka arbetskraftsutbudet bland personer med svensk respektive utländsk bakgrund. I vilken utsträckning kan svenska kvinnor respektive äldre bidra till att arbetskraftsutbudet ökar? 1 . Vi ska också kort diskutera de funktionshindrades förvärvsmönster.

1 Hur stor efterfrågan på arbetskraft kommer att vara vet vi inte och det är heller inte något som vi diskuterar i denna rapport.

21

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

3. Befolkningen

3.1 Folkmängden 1950-1999

Från 1950 till år 1999 har folkmängden ökat från 7 till 9 miljoner. Folkökningen kan uppdelas i två delar: naturlig folkökning (skillnaden mellan antalet födda och avlidna) samt invandringsöverskott (skillnaden mellan antalet invandrare och utvandrare). Den naturliga folkökningen svarade under 1950- och 1960-talen för den dominerande delen av tillväxten. Alltsedan mitten av 1970-talet har dock invandringsöverskottet, med få undantag, varit större än naturliga folkökningen. Sedan år 1997 har antalet avlidna överstigit antalet födda. Invandringsöverskottet har stått för hela folkökningen under de tre senaste åren.

Tabell 3.1 Den svenska befolkningen år 1950 - 1999

År

Naturlig

Invandr.

Folkökn. 2

Folkökn

Medel

folkökn.

överskott

per år

per år

Folk-

per år

per år

mängd

1950-59

38 300

11 000

47 700

0,6%

7,2 milj

1960-69

35 700

19 800

54 100

0,7%

7,7 milj

1970-79

17 700

12 600

30 000

0,3%

8,2 milj

1980-89

7 800

14 700

22 200

0,2%

8,4 milj

1990-99

12 400

21 200

33 300

0,5%

8,8 milj

Källa: SCB

3.2 Befolkning i arbetsför ålder minskar

Befolkningen i 18-64 års ålder har ökat nästan kontinuerligt under de senaste 50 åren (jfr figur 2.1). Om cirka tio år, då 40-talisterna når upp i pensionsåldrarna, kommer särskilt många att lämna de arbetsföra åldrarna och efter 2008 inleds en period med ett minskande antal personer i åldern 18-64 år. De generationer som blir 18 år och inträder i de arbetsföra åldrarna är färre än dem som

2 Folkökningen blir inte exakt summan av den naturliga folkökningen och invandringsöverskottet. Det beror dels på att siffrorna avrundats men även på att i folkökningen även ingår överföringar till och från det s.k. obefintlighetsregistret.

22

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

fyller 65 år. Trots att vi räknar med ett framtida invandringsöverskott på 12 000 personer årligen minskar befolkningen i 18-64 års ålder totalt sett. Först är minskningen ganska blygsam, men omkring år 2015 börjar befolkningen i de arbetsföra åldrarna minska med omkring 20 000 årligen.

23

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Figur 3.1 Personer 18 till 64 år samt antalet födda i Sverige

6000000

5000000

4000000

3000000

2000000

1000000

Hela befolkn

0

Födda i Sverige

1950

1960

1970

1980

1990

2000

2010

Källa: SCB

Det är i hög grad invandringsöverskottet som stått för befolkningstillväxten sedan 1950. Om man endast ser till dem som är födda i Sverige skulle antalet personer i 18-64 års ålder ha varit nästan oförändrat sedan 1970. Under ett par år i början av 1970- talet minskade antalet i arbetsför ålder något. Många av dem som flyttade till landet runt 1970 lämnade landet igen.

Befolkningen i 18-34 års ålder

Under 1960-talet hade vi en kraftig tillväxt i antalet personer i de yngre förvärvsaktiva åldrarna. Det var de stora 40-talistkullarna som svarade för den uppgången tillsammans med en - vissa år mycket stor - nettoinvandring. Därefter har antalet legat förhållandevis konstant, men när de små födelsekullarna födda under 1970-talet och förra delen av 1980-talet är i 18-34 års ålder blir antalet personer i de yngre förvärvsaktiva åldrarna förhållandevis lågt (omkring år 2005).

24

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Figur 3.2 Personer i 18-34 års ålder varav födda i Sverige

2500000

2000000

1500000

1000000

500000

Hela befolkn

0

Födda i Sverige

1950

1960

1970

1980

1990

2000

2010

Källa: SCB

År 2005 inleds en period på nära 10 år med en svag ökning av antalet personer i åldern 18-34 år. Den inträffar när de stora kullarna födda under senare delen av 1980-talet och runt 1990 når 18 års ålder.

Befolkningen i yngre medelåldern, 35-49 år

Utvecklingen av befolkningen i 35-49 års ålder visar en liknande utveckling som den yngre gruppen, men med en tidsförskjutning på mellan 15 och 20 år.

25

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Figur 3.3 Antalet personer i 35-49 års ålder samt antalet födda i

Sverige

2000000

1800000

1600000

1400000

1200000

1000000

800000

600000

400000

Hela befolkn

200000

Födda i Sverige

0

1950

1960

1970

1980

1990

2000

2010

Källa: SCB

Den kraftigaste ökningen i antalet personer i den åldersgruppen observerades från slutet av 1970-talet till början av 1990-talet, dvs. under den period då 40-talisterna nådde 35-40 års ålder. Efter 2010 förväntas antalet personer i den yngre medelåldern minska något, men nedgången är relativt begränsad.

Befolkningen i den övre medelåldern, 50-64 år

Antalet personer i 50-64 års ålder ökade successivt fram till mitten av 1970-talet, för att därefter minska något och komma tillbaka till 1960 års nivå. I början av 1990-talet inleddes en period, då antalet i övre medelåldern ökar starkt. Mellan 1990 och 2000 har antalet ökat med nästan 30 procent. Under den perioden har 1930-talets små födelsekullar lämnat de arbetsföra åldrarna och successivt ersatts av 40-talisterna.

26

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Figur 3.4 Antalet personer i 50-64 års ålder samt antalet födda i Sverige

1800000

1600000

1400000

1200000

1000000

800000

600000

400000

hela befolkn

200000

Födda i Sverige

0

1950

1960

1970

1980

1990

2000

2010

Källa: SCB

Sverige har blivit ett invandringsland

I mitten av 1940-talet fanns endast omkring 100 000 utrikes födda folkbokförda i Sverige. Flyktingar från våra grannländer som vistades tillfälligt i landet under kriget folkbokfördes aldrig och ingår därför inte i statistiken. Idag finns nästan en miljon utrikes födda i Sverige. Sedan andra världskrigets slut har 2,1 miljoner människor flyttat till Sverige. Samtidigt har 1,2 milj. flyttat ut ur landet.

Efter krigsslutet expanderade den svenska industrin snabbt och det blev brist på arbetskraft. Till en del löstes problemet genom invandring från våra grannländer. Under slutet av 1940-talet inleddes en rekrytering av arbetskraft från bl a Italien, Ungern och Österrike. Mot slutet av 1960-talet var invandringen mycket stor främst från Finland. Under åren 1969-1970 nådde invandringen rekordnivå. Även invandringen från dåvarande Jugoslavien var omfattande. Från mitten av 1970-talet har invandringen ändrat karaktär. Arbetskraftsinvandringen är begränsad och i den utsträckning som den förekommer är den nästan uteslutande från våra nordiska grannländer.

27

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Flyktingar och anhöriga

Antalet asylsökande varierar både med oron i världen och med svensk invandringspolitik. Dagens lagstiftning torde medföra att det blir förhållandevis svårt att få uppehållstillstånd av flyktingskäl.

Flyktinginvandring medför också en invandring av nära anhöriga som ofta är större än flyktinginvandringen. I början av 1980-talet var invandringen av flyktingar och nära anhöriga blygsam, ca 10 000 per år. Under slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet invandrade 30 000 flyktingar och anhöriga varje år. Under rekordåret 1994 var antalet över 70 000. Främst var det personer från Jugoslavien och Bosnien-Hercegovina.

Olika åldersstruktur i nettotillskottet av utrikes födda

De flesta som kommer till Sverige är förhållandevis unga. Som framgår ur figur 3.6 gäller det speciellt de som kommer hit under år då arbetskraftsinvandringen dominerar. Kurvorna visar nettoinvandringen under olika speciella år. År 1970, när vi hade en mycket omfattande arbetskraftsinvandring, speciellt från Finland, var det en mycket kraftig koncentration runt åldrarna 20-24 år, kvinnor vanligtvis ett par år yngre än männen.

28

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Figur 3.6 Nettoinvandring efter ålder, 1970, 1973 och 1994

Antal

4000

3000

197

2000

1000

199

0

-1000

197

18

22

26

30

34

38

42

46

50

54

58

62

Ålder

Källa: SCB

En stor arbetskraftsinvandring under ett par år ofta leder till utvandring ett par år senare när många av de nyanlända återvänder till sina hemländer. Detta var fallet år 1973.

Flyktingar och deras anhöriga är inte lika unga som arbetskraftsinvandrarna. Dessa är oftare i 30-årsåldern. Detta syns när man jämför åldersstrukturen hos nettotillskottet invandrare 1970, som i hög grad var arbetskraftsinvandrare med den för 1994, då invandrarna i stor utsträckning var flyktingar och anhöriginvandrare.

29

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

3.4 Utrikes födda 1960 till 2015

Figur 3.7 Personer födda utomlands 1960 - 2015 (prognos)

Antal

300000

35-49 år

250000

18-34 år

200000

150000

50-64 år

100000

65+ år

50000

0

1960

1970

1980

1990

1999

2005

2010

2015

År

Källa: SCB

Yngre personer 18-34 år

Redan under 1960-talets omfattande arbetskraftsinvandring ökade antalet utrikes födda 18-34 åringar i Sverige från ca 120 000 år 1960 till ca 210 000 1970. Under 1990-talets början har den omfattande flyktinginvandringen ökat gruppen med ytterligare 25 000 personer.

Fram till år 2015 förväntas gruppen öka med ytterligare 25 000 personer. År 1970 var andelen utrikes födda i åldersgruppen 11 procent. Vid sekelskiftet var andelen 13 procent. Denna andel förväntas vara relativt oförändrad också under den närmaste 15- årsperioden. Sedan arbetskraftsinvandringens dagar har antalet invandrare i åldersgruppen 18-34 år ökat endast marginellt.

Tidigare dominerade arbetskraftsinvandringen från OECD- länderna i denna åldersgrupp. Vid sekelskiftet är endast var femte invandrare från OECD- länderna. Majoriteten invandrare är nu från utomeuropeiska länder, vilket naturligtvis är en följd av att flykting- och anhöriginvandringen dominerat under senare år. Den fördelningen väntas bestå under de närmaste 15 åren.

30

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Yngre medelålders 35-49 år

De yngre medelålders (i 35 till 49 års ålder) har haft en helt annan utveckling än den som observerades för dem som var i 18-34 års ålder. Från 1960 till sekelskiftet har åldersgruppen ökat med ca 50 000 per decennium med undantag av 1970-talet då den omfattande återutvandringen av tidigare arbetskraftsinvandrare reducerade ökningstakten. Vid sekelskiftet närmade sig antalet yngre medelålders personer födda utanför Sveriges gränser 300 000. Antalet invandrare i yngre medelåldern förväntas dock vara relativt oförändrat i denna åldersgrupp under de närmaste 15 åren.

Från 1960 fram till sekelskiftet har andelen invandrare i åldersgruppen ökat från 5 procent till 14 procent dvs. nästan en tredubbling. Migrationen under de gångna 40 åren har således på ett markant sätt påverkat befolkningens sammansättning i 35-49 års ålder. 4 av 10 invandrare kommer från utomeuropeiska länder. Om ytterligare 15 år beräknas varannan invandrare komma från utomeuropeiska länder.

Äldre medelålders 50-64 år

År 1960 var antalet utrikes födda i ålder 50-64 år så lågt som ca 40 000. Vid sekelskiftet är antalet drygt 200 000, för att om ytterligare 15 år förväntas vara 275 000. Gruppen förväntas stabilisera sig på 300 000 om ytterligare ett antal år om den framtida migrationen förblir ungefär som idag.

År 1960 var bara 3 procent av befolkningen i åldersgruppen utrikes födda. Nu är det 12 procent. 6 av 10 invandrare kommer från OECD-länderna, vilket speglar migrationsmönstret för ca 30 år sedan. Om 15 år kommer endast var tredje invandrare bland äldre medelålders att ha sitt ursprung i OECD-länderna.

Ålderspensionärer 65 år och äldre

Antalet ålderspensionärer födda utomlands är nu ungefär 135 000 jämfört med endast 20 000 för 40 år sedan. Om 15 år förväntas antalet öka med ytterligare 100 000. Antalet invandrare bland pensionärerna förväntas öka under ytterligare ett par decennier efter 2015.

31

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Sammanfattning

Effekterna av migrationen påverkar åldersgrupperna undan för undan. De som invandrar till Sverige är ofta relativt unga personer och de som stannar kvar i landet åldras med tiden och först efter 35-40 år når gruppen pensionsåldrarna. Redan omkring år 1970 nåddes något som kan kallas ett ”jämviktsläge” bland yngre personer. Inflödet till gruppen var ungefär lika stort som utflödet. I nästa åldersgrupp, yngre medelålders (35-49 år) nås jämviktsläget vid sekelskiftet. Gruppen äldre medelålders (50-64 år) når inte sitt jämviktsläge förrän om 20 till 25 år.

Tabell 3.2 Utrikes födda, antal och ökning

År

Period

Årlig

ökning

1960

246 300

1970

430 400

1960-70

18 400

5,6%

1980

498 900

1970-80

6 800

1,5%

1990

608 800

1980-90

11 000

2,0%

1999

736 000

1990-99

14 100

2,1%

2005

785 700

1999-05

8 300

1,1%

2010

825 700

2005-10

8 000

1,0%

2015

842 200

2010-15

3 300

0,4%

Källa: SCB

3.5 Sverigefödda med utländsk bakgrund

Internationella migranters åldersfördelningen och nyblivna föräldrars har en hel del likheter. Omflyttning är koncentrerad till åldrarna 20-35 år och nyblivna föräldrar är som regel 25-35 år. Det är naturligt att antalet nyfödda med utländsk bakgrund blir stort i ett land med kraftig invandring. Var fjärde barn fött i Sverige under slutet av 1990-talet har utländsk bakgrund trots att bara var tionde person är född utomlands.

Åldersfördelningen på dagens Sverigefödda med utländsk bakgrund sammanfattar Sveriges invandringshistoria sedan andra världskriget. De som invandrade under 1950- och 1960-talen var oftast ensamstående. Integrationen i det svenska samhället var så framgångsrik för många av invandrarna att de bildade familj och

32

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

fick barn svenskar. Redan på 1960-talet hade var tionde nyfödd en förälder född utomlands. Denna andel har ökat mycket långsamt därefter. Med en lätt generalisering kan man därför påstå att vart tionde barn fött i Sverige sedan 1960-talet har en förälder född utomlands och en förälder född i Sverige.

På 1960-talet hade bara ett par procent av de nyfödda båda föräldrarna födda utomlands. Under 1990-talet har denna andel vuxit till drygt 10 procent. Bakgrunden till denna kraftiga tillväxt är främst flyktinginvandringen. Redan före flykten har flyktinginvandrarna som regel bildat familj. Dessutom är det vanligare bland utomeuropeiska invandrare att de bildar familj inom den egna gruppen än bland invandrare från OECD-länderna.

Sverigefödda med utländsk bakgrund (en eller båda föräldrarna födda utomlands) är betydligt yngre än den svenska befolkningen som helhet. Medelåldern på hela den svenska befolkningen var vid sekelskiftet 40,2 år – en mycket hög siffra jämfört med andra länder. För svenskfödda med en förälder född utomlands var medelåldern 26,1 år och för svenskfödda med båda föräldrarna födda utomlands var medelåldern 18,3 år.

Statistik om utrikes födda finns som regel från varje folkräkning under 1900-talet och årligen från befolkningsregister sedan mitten av 1970-talet. Statistiken över Sverigefödda med utrikes födda föräldrar är av betydligt senare datum. Den första någorlunda heltäckande uppgifterna från befolkningsstatistiken avser 31 dec 1994. Några statistiska tidsserier är därför inte möjliga att presentera för personer födda i Sverige med föräldrar födda utomlands.

33

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Figur 3.8 Sverigefödda med en utrikes förälder 1995-2015

Antal

200000

150000

18-34 år

100000

35-49 år

50-64 år

50000

0

65+ år

1995

1999

2005

2010

2015

År

Källa: SCB

Yngre personer 18-34 år

Antalet personer 18-34 år födda i Sverige med en utrikes född förälder kommer att pendla runt 160 000 under hela perioden 1995- 2015. Lägst antal blir det år 2003 med 153 000 personer enligt beräkningarna. Nedgången till år 2003 är en följd av dels den låga invandringen under 1970-talet och början av 1980-talet, dels det låga barnafödandet runt 1980.

Mellan 8 och 9 procent av befolkningen i åldersgruppen 18-34 år utgörs av Sverigefödda med en förälder född utomlands under hela perioden som beskrivs här dvs. från år 1995 till 2015. Gruppen domineras helt av dem som har en förälder från ett OECD-land (oftast Finland). Vid sekelskiftet har fyra av fem en förälder från ett OECD land. Om 15 år väntas andelen gå ner något. Då beräknas två av tre personer ha en förälder från ett OECD-land.

Yngre medelålders 35-49 år

De yngre medelålders (35-49 år) med en förälder född utomlands ökar i antal till år 2009 för att därefter minska något. År 1995 var antalet personer i gruppen ca 100 000 för att vid toppåret, år 2009,

34

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

nå 138 000. Den nedgång som därefter väntas har samma förklaring som för 18-34 åringar dvs. låg invandring och låga födelsetal på 1970- och 1980-talen.

Andelen Sverigefödda med en utrikes född förälder växer från 5 procent år 1995 till drygt 7 procent om några år, varefter andelen stabiliseras på ca 7 procent.

Andelen med en förälder född i ett OECD-land är större i denna åldersgrupp än i den yngre. Sju av åtta personer har vid sekelskiftet anknytningar till OECD-länderna. Dominansen är nästa lika markant om 15 år.

Äldre medelålders 50-64 år

De äldre medelålders har ungefär samma utveckling som de yngre medelålders men med en tidsförskjutning på 15 år. Antalet personer i åldersgruppen ökar med ca 5 000 per år från 1999 till 2015. Därefter kan man räkna med en betydligt långsammare tillväxt.

Ålderspensionärer 65 år och däröver

Antalet ålderspensionärer i gruppen, knappt 4 000 år 1999 är en underskattning – hur stor är oklart. 3 Den tillväxt som prognostiserats fram till 2015 blir därför något mer dramatisk än den verkliga. Fullt klart är dock att även Sverigefödda med utländsk bakgrund bidrar till att den åldrande befolkningen. Men det sker främst när 60-talisterna blir ålderspensionärer.

Sammanfattning

Utvecklingen för Sverigefödda med en förälder född utomlands har varit stabil sedan 1960-talets början. Ungefär var tionde person eller 10 000 per årgång har en förälder född utomlands.

Åldersgruppen 18–64 år ökade snabbast åren 1995–99 – 4 procent om året. Under de första 10 åren efter sekelskiftet beräknas

3 För många personer över 65 års ålder saknas uppgifter om föräldrarnas födelseland. Ju tidigare personerna fötts desto svårare är det att koppla samman personen med dess förälder och att ange förälderns födelseland. Antalet Sverigefödda med utländsk bakgrund underskattas därefter mer i högre åldrar än i lägre åldrar. År 1995 saknas uppgifter för samtliga Sverigefödda med utländsk bakgrund födda 1940 och tidigare. År 1999 har en del av denna brist avhjälpts men fortfarande kvarstår en del olösta problem.

35

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

ökningen vara 2 procent per år och sedan sjunka till 1 procent per år.

Tabell 3.3 Födda i Sverige med en förälder född utomlands

18-64 år

Ökning/år

Antal

Procent

1995

274 994

1999

322 575

1995-99

11895

3,99

2005

360 772

1999-05

6366

1,87

2010

397 835

2005-10

7413

1,96

2015

415 752

2010-15

3583

0,88

Källa: SCB

3.6 Sverigefödda med två utrikes födda föräldrar

Yngre personer 18-34 år

De Sverigefödda med två föräldrar födda utomlands i åldersgruppen 18–34 år var endast 80 000 personer vid sekelskiftet, jämfört med cirka 160 000 som hade en förälder född utomlands. Antalet kommer att öka först efter 2005 då de barn som är födda av de stora flyktingkullarna runt 1990 kommer upp i förvärvsarbetande ålder. Om 25 – 30 år kan åldersgruppen bli lika stor som de Sverigefödda med en förälder född utomlands.

36

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Figur 3.9 Sverigefödda med båda föräldrarna födda utomlands 1995 - 2015

Antal

150000

100000

18-34 år

50000

35-49 år

50-64 år

65+ år

0

1995

1999

2005

2010

2015

År

Vid sekelskiftet har två av tre personer föräldrar som båda kommer från OECD-länderna. Tillväxten sker bland personer som har föräldrar födda utanför Europa. Om 15 år förväntas därför två av tre personer ha föräldrar som kommer från utomeuropeiska länder. Av hela befolkningen i åldern 18-34 år var 4 procent födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands. Procenttalet förväntas öka till 6 om 15 år.

Yngre medelålders 35–49 år

De yngre medelålders (35–49 år) Sverigefödda med två utrikes födda föräldrar utgör ett blygsamt antal. Vid sekelskiftet var antalet personer i gruppen endast 40 000. Antalet väntas öka med ytterligare 20 000 till år 2015. Under hela perioden dominerar personer som har föräldrar från OECD-länderna.

Äldre medelålders 50-64 år

Under första delen av 1900-talet var det ovanligt att gifta par invandrade till Sverige. (I den mån det förekom någon invandring var troligen skälet att bilda familj med en svensk.) Gruppen

37

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Sverigefödda i åldern 50–64 år med två utrikes födda föräldrar var därför vid sekelskiftet mikroskopiskt liten – endast 5 000. 4 År 2015 beräknas antalet uppgå till 35 000.

Ålderspensionärer 65+

Antalet ålderspensionär är mycket litet i gruppen. Först år 2015 beräknas antalet uppgå till 5 000.

Sammanfattning

Antalet Sverigefödda med två föräldrar födda utomlands kommer att mer än fördubblas i de arbetsföra åldrarna från år 1995 till 2015. Det totala antalet är dock litet. År 1995 var antalet drygt 100 000 för att år 2015 förväntas bli 220 000. År 1995 var det bara 2 procent i åldersgruppen 18-64 år som tillhörde gruppen Sverigefödda med två utrikes födda föräldrar. Tjugo år senare har andelen ökat till 4 procent.

Tabell 3.4 Födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands

År

18-64 år

Period

Årlig

ökning

1995

103 800

1999

120 800

1995-99

4 200

3,8%

2005

145 200

1999-05

4 100

3,1%

2010

178 300

2005-10

6 600

4,1%

2015

220 100

2010-15

8 400

4,2%

Källa: SCB

3.7 Samtliga personer med utländsk bakgrund

Antal personer med utländsk bakgrund i åldrarna 18–64 år uppgick till 1 179 000 vid sekelskiftet. Flertalet (736 000) var födda utomlands, 323 000 födda i Sverige med en utrikes förälder och

4 Här finns naturligtvis problem att avgränsa gruppen korrekt. Har någon av föräldrarna avlidit eller utvandrat före 1960 så saknar SCB möjlighet att härleda svensk/utländsk bakgrund.

38

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

121 000 födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Fram till 2015 blir personerna med utländsk bakgrund ca 300 000 fler.

Åldersgruppen 18–34 år som vid sekelskiftet uppgick till 487 000 kommer att i huvudsak vara oförändrad till år 2005 för att sedan öka till 566 000. Tillväxten är en följd av att barnen till 1990-talets flyktinginvandrare når arbetsför ålder. 25 procent av befolkningen i åldrarna 18–34 år hade utländsk bakgrund i slutet av år 1999. Andelen stiger till 29 procent enligt prognosen.

Åldersgruppen 35–49 år förväntas öka från 439 000 till 480 000 år 2005 för att sedan bara öka marginellt. Även i denna åldersgrupp har 25 procent av befolkningen utländsk bakgrund i slutat 1999. Vid prognosperiodens slut förväntas andelen uppgå till 28 procent.

Åldersgruppen 50–64 år har en betydande tillväxt under prognosperioden. Antalet personer med utländsk bakgrund förväntas öka med 173 000 från 254 000 år 1999 till 427 000 år 2015. Andelen av befolkningen ökar från 15 procent 1999 till 25 procent år 2015. Om ytterligare ett eller två decennier kommer troligen andelen att stabiliseras på ca 30 procent om inte migrationsmönstret i framtiden avviker alltför kraftig från dagens. Så länge som ”stabiliseringsfasen” pågår kommer personer med utländsk bakgrund att åldras snabbare än den inhemska befolkningen. Stabiliseringsfasen bör mer eller mindre vara avklarad för de yngre åldersklasserna. Men för åldersklassen 50–64 torde det dröja åtminstone till år 2025 innan den är avklarad och för ålderspensionärer ytterligare några decennier.

Medelåldern för personer i de arbetsföra åldrarna stiger från 39,0 år 1999 till 40,7 år enligt beräkningarna.

Tabell 3.5 Personer med utländsk bakgrund 18-64 år, antal och ökning

År

Antal

Period

Årlig

ökning

1995

1 078 400

1999

1 179 400

1995-99

25 200

2,2%

2005

1 291 700

1999-05

18 700

1,5%

2010

1 401 800

2005-10

22 000

1,6%

2015

1 478 000

2010-15

15 200

1,1%

Källa: SCB

39

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

4. Arbetskraften

4.1 Arbetskraft s utvecklingen de senaste decennierna

1960 fanns det i Sverige 3,1 miljoner förvärvsarbetande i åldern 20 - 64 år enligt Folk- och Bostadsräkningen 1960. Av dessa var endast 0,8 miljoner kvinnor. Antalet förvärvsarbetande födda utanför Sverige uppgick till 160 000.

Arbetskraftsinvandringen hade då pågått sedan mitten på 1940- talet. Den inhemska arbetskraften räckte inte till för den kraftiga expansionen av framför allt tillverkningsindustrin. Avtalet om en gemensam nordisk arbetsmarknad slöts i mitten av 1950-talet, och dessutom ändrades tillämpningen av utlänningslagstiftningen så att arbetskraftsinvandringen i praktiken var fri under 1950- och 60- talen. Invandrarna kom från framför allt Finland och Sydeuropa.

Tabell 4.1 Förvärvsarbetande 20-64 år 1960

Antal och andelar i procent

Män

Kvinn.

Total

Män

Kvinn.

Total

Inrikes

1 901 900

734 000

2 635 900

95,1

92,7

94,5

födda

Utrikes

97 000

57 400

154 500

4,9

7,3

5,5

födda

Total

1 998 900

791 400

2 790 300

100

100

100

Källa: SCB

På den tiden hade invandrarna naturligt nog högre förvärvsfrekvenser än svenskfödda – de kom hit för att arbeta. Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden hade inte mer än börjat – arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor var endast cirka 25 procent på den tiden. Arbetskraftsdeltagandet bland ungdomar och äldre var samtidigt betydligt högre än idag – utbildningsväsendet var fortfarande under uppbyggnad och pensionsåldern högre.

40

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Figur 4.1 Köns- och etnisk fördelning av arbetskraften 1960

Procent

100

75

Inrikes

födda

50

Utrikes

födda

25

Total

0

Män

Kvinnor

Total

Män

Kvinnor

Total

20-64

år

Källa: Folk- och bostadräkningen 1960.

Arbetsmarknadsutredningen 1965 föreslog en omfattande arbetskraftsinvandring, eftersom den svenska industrin fortfarande gick på högvarv, och den i första hand manliga arbetskraft som behövdes redan var fullt sysselsatt. Andra ansåg att man bättre skulle ta tillvara de arbetskraftsreserver som fanns inom landet, dvs. i första hand kvinnor men också äldre.

Resultatet blev en kompromiss – arbetskraftsinvandringen fortsatte ytterligare några år, samtidigt som kvinnorna kom in i arbetskraften i stor skala. Olika politiska medel, framför allt avskaffandet av sambeskattningen, bidrog till detta. Samtidigt ökade arbetskraftsefterfrågan inom såväl den offentliga som privata tjänstesektorn, dvs ett stort antal ”kvinnojobb” kom till.

1970 hade antalet invandrare i arbetskraften stigit till cirka 300 000. En kraftig invandringsvåg från framför allt Finland kom i slutet av 1960-talet. En relativt stor andel av dessa flyttade emellertid tillbaka, bl.a. på grund av en konjunkturförbättring i Finland.

Antalet kvinnor i arbetskraften ökade fortfarande i måttlig takt, eller med ungefär 250 000 under 1960-talet. Samtidigt stängdes i praktiken dörren för utomnordisk arbetskraftsinvandring kring 1970. Arbetskraftsefterfrågan inom industrin började vika, och de nya jobben tillkom till största delen inom den offentliga sektorn. Antalet kvinnor i arbetskraften ökade med nästa en halv miljon

41

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

under 1970-talet, samtidigt som arbetskraftsinvandringen minskade kraftigt och delvis ersattes av flykting- och anhöriginvandring.

Figur 4.2 Arbetskraften 1970 och 1985 efter kön och ålder

1970

55-

M

35-54

K

16-34

-1500

-1000

-500

0

500

1000

1500

1985

55-

35-54

M

16-34

K

-1500

-1000

-500

0

500

1000

1500

Källa: SCB

Denna utveckling fortsatte ungefär fram till 1990, då den stora arbetsmarknadskrisen inföll. Ungefär en halv miljon jobb försvann på fyra år. Krisen drabbade män och kvinnor i ungefär lika stor utsträckning. Ungdomar fick allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, samtidigt som en ökande andel äldre antingen drabbades av arbetslöshet eller fick någon slags pension.

42

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Samtidigt ökade invandringen, framför allt genom östblockets sammanbrott men också av ett ökat inflöde av anhöriginvandring. 1990-talets invandrare fick därmed mycket ogynnsamma förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden.

4.2 Arbetskraften idag och i framtiden

Av dagens arbetskraft på cirka 4,3 miljoner består cirka 48 procent av kvinnor. På grund av att så gott som samtliga ungdomar numera genomgår (eller åtminstone påbörjar) gymnasieskolan, samt att en allt högre andel studerar på högskola har andelen yngre i arbetskraften sjunkit kraftigt. Andelen i åldersgruppen 16 – 24 år uppgår till 10 procent, jämfört med 25 procent för 30 år sedan. Andelen över 55 år är cirka 15 procent.

850 000 personer eller 20 procent av arbetskraften består idag av personer med utländsk härkomst. Av dessa är cirka 490 000 utrikes födda och 365 000 svenskfödda med minst en utländsk förälder. Arbetskraftsdeltagandet bland personer med utländsk härkomst är i genomsnitt endast något lägre än riskgenomsnittet, med undantag för utrikes födda utom Europa och i Östeuropa, som har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande.

Den demografiska strukturen i kombination med en måttlig ökning i arbetskraftsdeltagandet kommer att innebära att arbetskraften (16–64 år) kommer att öka med cirka 150 000 personer eller 3,5 procent fram till år 2010. Därefter minskar arbetskraften något på grund av pensionering av de stora 40- talskullarna, men kvar står en ökning med ungefär 100 000 personer under perioden 1999 – 2015. Detta överensstämmer med de antaganden och beräkningar i som gjorts i Långtidsutredningen 1999/2000.

Andelen yngre och äldre arbetskraft väntas öka, medan personer mellan 25 och 54 år väntas bli något färre fram till år 2015. Den åldersmässiga förändringen sett i ett längre och historiskt perspektiv, framgår av nedanstående figur. Under de senaste 30 åren har framför allt de äldre i arbetskraften minskat, såväl antals- som andelsmässigt, medan antalet medelålders ökat. Sett i detta perspektiv, blir förändringarna fram till år 2015 relativt små. Tendensen blir emellertid den motsatta, dvs. den yngre och äldre arbetskraften ökar, den medelålders minskar något. Detta får bäring på sysselsättning och arbetsvolym.

43

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Figur 4.3 Arbetskraft i grova åldersgrupper olika år

Tusen personer

2500

16-34

35-54

2000

55-

1500

1000

500

0

1970

1985

1999

2015

Källa: SCB

Våra beräkningar har gjorts i två alternativ. Alternativ 1 innebär att skillnaderna i arbetskraftsdeltagande mellan personer med utländsk härkomst och svenskar består. Detta alternativ motsvarar Långtidsutredningens beräkningar.

I ett annat alternativ, där alla bedöms få samma arbetskraftsdeltagande oavsett härkomst, ökar arbetskraften med 280 000 personer fram till år 2010, för att sedan minska med 40 000 fram till år 2015.

Antalet personer med enbart svensk bakgrund i arbetskraften beräknas minska med 80 000 personer fram till år 2015. Antalet personer med utländsk härkomst väntas öka med mellan 185 000 och 310 000 under samma period, beroende på antaganden om arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda utom Europa och Östeuropa. Utfallet kan hamna någonstans däremellan. Det är dock inte troligt att nyinvandrade kan uppnå genomsnittstal under de första åren i Sverige.

Sammantaget innebär detta att arbetskraft med utländsk härkomst kan komma att uppgå till cirka mellan 1 030 000 och 1 150 000 år 2015. Detta utgör en andel mellan 23 och 26 procent av hela arbetskraften. Förändringarna är påtagliga men inte dramatiska. Figur 4.4 visar arbetskraftens sammansättning med

44

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

avseende på ålder och etnicitet åren 1999 och 2015 enligt alternativ 1.

Figur 4.4 Arbetskraften efter ålder och etnicitet

1999 ovan och 2015 nedan

Sverige

Utr.föräldrar

12000

Utr.födda

10000

80000

60000

40000

20000

0

16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64

45

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

50

52

54

56

58

60

62

64

Källa: SCB

I beräkningarna har vi delat in arbetskraft och befolkning i ett tiotal grupper. I det följande redovisar vi grupperna: I. Utrikes födda II. Svenskfödda med en eller två utländska föräldrar III. Svenskfödda med svenska föräldrar

Det finns stora skillnader i åldersstruktur och arbetskrafts deltagande inom gruppen utrikes födda. Födda inom OECD har ett arbetskraftsdeltagande i nivå med svenskarna, medan personer födda i Östeuropa och utanför Europa ligger en bra bit under. Gruppen ”svenskfödda med utländskt ursprung” har ett arbetskraftsdeltagande mycket nära riksgenomsnittet – med ett litet undantag för dem med båda föräldrarna födda utom Europa.

Arbetskraften och nettoförändringarna delas i alternativ 1 (som innebär att dagens skillnader i arbetskraftsdeltagande består):

46

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Tabell 4.2A Arbetskraften 1999, 2010 och 2015 efter kön och etnicitet

Tusental

Utrikes

Utländsk

Födda i

Summa

födda

härkomst

Sverige

1999

Män

258

191

1800

2249

2010

Män

291

253

1761

2304

2015

Män

297

278

1706

2281

1999

Kvinnor

229

173

1647

2049

2010

Kvinnor

224

232

1683

2140

2015

Kvinnor

208

253

1660

2121

1999

Summa

487

364

3447

4298

2010

Summa

515

485

3444

4444

2015

Summa

505

530

3366

4401

Källa: SCB

Tabell 4.2B Förändring av arbetskraften efter kön och etnicitet

Tusental

Utrikes

Utländsk

Födda i

Summa

födda

härkomst

Sverige

1999-2010

Män

32

62

-39

55

2010-2015

Män

7

24

-55

-24

1999-2015

Män

39

87

-94

31

1999-2010

Kvinnor

-4

59

36

91

2010-2015

Kvinnor

-16

21

-23

-19

1999-2015

Kvinnor

-21

80

13

72

1999-2010

Summa

28

121

-3

146

2010-2015

Summa

-10

45

-78

-43

1999-2015

Summa

18

166

-81

103

Källa: SCB

I detta alternativ ökar arbetskraften totalt med nästan 150 000 personer fram till år 2010, för att sedan minska med 40 000 (efter 2015 minskar den i snabbare takt). Bland delgrupperna – vilka i och för sig är olika stora – ökar personer födda i Sverige med utländsk härkomst mest. De utrikes födda ökar endast marginellt i detta

47

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

alternativ, främst beroende på att gruppen ”födda i OECD” minskar (se nedan). Bland dem med enbart svensk härkomst blir männen färre medan kvinnorna väntas förbli lika många som idag. Skillnaden beror på olika antaganden om arbetskraftsdeltagandets utveckling för män och kvinnor.

Tabell 4.2C Arbetskraften 1999, 2010 och 2015 efter kön och etnicitet

Utrikes

Utländsk

Födda i

Summa

födda

härkomst

Sverige

1999-2010

Män

258

191

1800

2249

2010-2015

Män

328

253

1761

2341

1999-2015

Män

337

278

1706

2320

1999-2010

Kvinnor

229

173

1647

2049

2010-2015

Kvinnor

281

232

1683

2196

1999-2015

Kvinnor

262

253

1660

2174

1999-2010

Summa

487

364

3447

4298

s2010-

Summa

608

485

3444

4537

2015

1999-2015

Summa

598

530

3366

4494

Källa: SCB

Det högre alternativet skiljer endast när det gäller utrikes födda, som antas uppnå samma AK-tal som genomsnittet. Därmed skulle denna grupp öka med 120 000 fram till år 2010, för att sedan stagnera på den nivån.

Bland åldersgrupperna ökar grupperna 18–34 år och 50–64 år med vardera cirka 50 000 fram till år 2015, medan mellan gruppen 35–49 år blir oförändrad (se tabellbilaga). En mer detaljerad bild av de åldersmässiga förändringarna i arbetskraften framgår av nedanstående figur (som avser alternativ 2).

48

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Figur 4.5 Förändringar av arbetskraftens åldersstruktur 1999 - 2015

Förändring, arbetskraft 1999-2015(2)

30000

20000

10000

Sverige

0

Utl.bakgr

Ut.födda

-10000

-20000

-30000

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

50

52

54

56

58

60

62

64

Ålder

Källa: SCB

De förändringar i kohortstorlekar, som belysts i befolkningsavsnittet, framgår tydligt här. Personer med enbart svensk härkomst minskar kraftigt i åldersgrupperna 30–40 år samt 50–58 år, medan de allra yngsta och äldsta ökar. I detta alternativ ökar de övriga grupperna, särskilt i de yngsta åldrarna samt i åldrar över 40 år.

De förändringar mellan etniska grupper och kön fram till år 2015 kan också illustreras mot bakgrund av sammansättningen av arbetskraften 1999. I nedanstående två diagram visas dels sammansättningen av hela arbetskraften 1999 och 2015, dels förändringen i netto- och bruttotermer. Nettoförändringarna, som redovisats i tabeller ovan, är ju mycket små i förhållande till hela arbetskraften. Bakom dessa relativt små förändringarna döljer sig naturligtvis stora bruttotillskott och avgångar. Det finns förvisso olika metoder att beräkna bruttotillskottet. Här har vi använt en kohortmetod. Huvudintrycket är att fördelningen av bruttotillskottet överensstämmer väl med sammansättningen av arbetskraften 1999 (som är ganska lik sammansättningen år 2015). Ser man på nettotillskottet (som ju kan bli negativt), blir det relativt litet i absoluta tal.

49

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

I nästa diagram illustreras motsvarande förändringar i relativa tal. Den relativa sammansättningen på stockar och flöden blir då annorlunda.

Figur 4.6 Arbetskraften 1999 och 2015, netto- och bruttoförändringar 1999 – 2015

Miljoner personer

4,,5

4,0

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0

-0,5

Utr. Födda kv

Utr födda män

Kv. utl bakgr

Män utl bakgr .

Sv kvinnor

Sv män

1999

Föränd

Föränd

2015

Stock

Netto

Brutto-

Stock

I figur 4.7 motsvarar sammansättningen av bruttoförändringarna fortfarande hela arbetskraftens sammansättning någorlunda. Men nettoförändringens sammansättning skiljer sig väsentligt. Svenskfödda män och kvinnor med utländsk härkomst ökar proportionellt mest. Volymerna är emellertid så små, att bilden överdriver förändringen.

50

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Figur 4.7 Sammansättningen av arbetskraften 1999 och 2015 samt netto- och bruttoförändringar

100%

80%

60%

40%

20%

0%

-20%

-40%

år 1999

förändr

Stock

Netto-

Förändr

Brutto-

år 2015 Stock

Utrikes födda kvinnor Utrikes födda män

Kvinnor,utl.härk

Män, utl.härkomst

Svenska kvinnor Svenska män

Källa: SCB

4.3 Funktionshindrade

Antalet funktionshindrade i åldersgruppen 16–64 år med nedsatt arbetsförmåga uppgår till 580 000 personer 5 . Av dessa ingår 65 procent eller 380 000 i arbetskraften, vilket skall jämföras med 77 procent för hela befolkningen. Andelen funktionshindrade varierar naturligt nog med ålder, men inte med kön.

Tabell 4.3 Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga samt AK-tal i olika åldersgrupper 1998/99

Ålder

Antal

I arbetskraften

AKtal

Befolkningen

16–29 år

68 000

39 000

56,0%

1 522 000

30–49 år

223 000

171 000

76,9%

2 433 000

50–64 år

293 000

171 000

58,5%

1 624 000

16–64 år

584 000

381 000

65,2%

5 579 000

Källa: SCB

5 Se ”Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 1998”, SCB IAM 1999:1

51

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Om man helt enkelt applicerar 1998 års andel funktionshindrade på befolkningen 2015 i respektive åldersgrupp – och motsvarande vad gäller AK-talen för funktionshindrade 1999 (justerade för den allmänna höjningen 1999 –2015), skulle vi fortfarande ha 000 i arbetskraften. Om AK-talen för funktionshindrade skulle nå upp till genomsnittet år 2015, skulle ökningen i arbetskraft bli cirka 90 000 i denna grupp och uppgå till cirka 470 000.

När det gäller denna grupp, är möjligen en ökning av arbetsvolymen snarare än själva arbetskraftsdeltagandet av större intresse. År 1998 var arbetslösheten bland funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga 9 procent, jämfört med 5 procent bland ej funktionshindrade. Frånvaron uppgick till 22 procent, jämfört med 11 procent för ej funktionshindrade. Av de funktionshindrade arbetade 68 procent av de sysselsatta heltid, jämfört med 77 procent för ej funktionshindrade.

Det är knappast troligt att även med ambitiösa åtgärder att arbetskraftsdeltagandet kan komma att uppgå till den genomsnittliga nivån i framtiden. Ungefär hälften av denna grupp är över 50 år.

4.4 Arbetskraftsdeltagandet bland äldre

I vilken utsträckning en höjning av pensi on såldern till 67 år skulle öka arbetskraften är mycket svårt att bedöma. Om man enbart räknar med att ytterligare två årskullar skulle ha samma arbetskraftsdeltagande som dagens 64-åringar skulle tillskottet bli endast 30 000 personer. Om man däremot räknar med att en höjning av pensionsåldern skulle få effekt från och med 60 års ålder skulle tillskottet kunna bli väsentligt högre. I vilken utsträckning man kan förvänta en sådan effekt, och framför allt i vilken grad, är naturligt nog mycket svårt att förutse. Många faktorer spelar in. Den avtagande förtidspensioneringen får sannolikt positiva effekter på arbetskraftsdeltagandet bland de äldre i arbetskraften (å andra sidan kan detta vara en bidragande orsak till det kraftigt ökade antalet långtidssjuka). Den redan stipulerade rättigheten att arbeta till 67 års ålder får troligen positiva effekter, liksom den nya utformningen av pensionssystemet. I Konjunkturinstitutets

52

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

prognos, som vi följt, antas arbetskraftsdeltagandet i åldrarna 55 – 64 år öka med i genomsnitt 3 procentenheter . 6

Beräkningar av effekterna av en eventuell höjning av pensionsåldern företas f.n. på flera håll. Det gäller då inte bara det framtida arbetskraftsutbudet, utan framförallt effekten på pensionsutgifterna, konsumtion m.m.

I detta sammanhang har vi endast gjort en enkel räkneövning genom att anta en höjning av arbetskraftsdeltagandet i åldrarna 60 – 64 år upp till den högsta nivån det nått under de senaste 15 åren (se diagram nedan). Dessutom har vi antagit att arbetskraftsdeltagandet för 65- och 66-åringarna kommer att uppgå till samma nivå som för 64-åringar i dag.

Figur 4.8 Arbetskraftsdeltagande i åldrarna 60 – 64 år, 1985 - 1999

Procent

80

70

60

50

60

61

tal

40

62

AK-

63

30

64

20

10

0

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

År

Källa: SCB

AK-talen för åldersgrupperna 60–64 år var således, liksom för de flesta åldersgrupper, högst omkring 1990, ett år med överfull sysselsättning och ett maximalt resursutnyttjande. Det är knappast troligt att arbetskraftsdeltagandet skulle överstiga denna nivå i framtiden. Om dessa AK-tal appliceras på de aktuella befolkningsgrupperna år 2015, ökar arbetskraftsutbudet jämfört med grundkalkylen endast med cirka 40 000 personer (eftersom

6 För övriga åldersgrupper är de antagna höjningarna 5 procent (16–24) resp. 1 procent (25– 54 år)

53

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

LU:s grundkalkyl innebär relativt kraftiga höjningar av arbetskraftsdeltagandet för äldre). Om man dock jämför med ett alternativ med 1999 års arbetskraftsdeltagande i åldrarna 60 – 64 år, blir skillnaden så stor som 140 000. En ökning även för 65- och 66- åringarna till nivån för dagens 64-åringar skulle ge en ytterligare ökning på 30 000 personer.

En utjämning av arbetskraftsdeltagandet mellan män och kvinnor, så att kvinnorna skulle nå samma nivå som männen, skulle innebära ett tillskott till arbetskraften på cirka 130 000 personer. En sådan utjämning skulle från en rent statistiskt perspektiv vara fullt möjlig i ett 15-årsperspektiv. Höjningen av kvinnornas arbetskraftsdeltagande har varit betydligt högre än så under de senaste 15 åren. Om en sådan höjning kan realiseras ligger utanför vår bedömning.

4.5 Medelarbetstiderna förändras?

Figur 4.9 Medelarbetstid för män och kvinnor 1999

Timmar per vecka

4 0

3 5

3 0

2 5

2 0

M

K

1 5

1 0

5

0

1 6 - 1 9

2 0 - 2 4

2 5 - 3 4

3 5 - 4 4

4 5 - 5 4

5 5 - 5 9

6 0 - 6 4

Källa: SCB

Kvinnorna har fortfarande en betydligt lägre medelarbetstid än männen. En utjämning av denna skulle få betydligt större effekter på arbetskraftsutbudet än en utjämning av arbetskraftsdeltagandet. Kvinnornas medelarbetstid är drygt 20 procent lägre än männens. Skillnaden är störst i barnafödande åldrar. Kvinnorna utgör i dag 48

54

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

procent av de förvärvsarbetande medan deras arbetsvolym utgör knappt 42 procent av den totala.

Det totala arbetsutbudet skulle öka mycket om kvinnornas arbetstider ökade. En ökning med 4 timmars medelarbetstid (halva skillnaden mellan kvinnor och män) skulle betyda en ökning av arbetskraftsutbudet med 6 procent, eller motsvarande 240 000 förvärvsarbetande. Eftersom kvinnornas medelarbetstid ökat med endast 2 timmar per vecka under de senaste 20 åren (männens har varit i stort oförändrad), är en sådan utveckling knappast realistisk.

Figur 4.10A Medelarbetstider 1999 för män efter ålder och födelseregion

Timmar per vecka

4 0

3 5

3 0

2 5

Ö s t e

2 0

O E C D

U t o m E

1 5

S v e r i g e

1 0

5

0

1 6 - 1 9 å r

2 0 - 2 4

2 5 - 3 4

3 5 - 4 4

4 5 - 5 4

5 5 - 5 9

6 0 - 6 4

Källa: SCB

Skillnaderna i medelarbetstid mellan olika etniska grupper är mycket små, givet ålder och kön. Här bör möjligen tilläggas, att detta gäller de förvärvsarbetande. Andelen förvärvsarbetande (sysselsatta) av arbetskraften är lägre för utrikes födda än för svenskfödda.

55

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Figur 4.10B Medelarbetstid för kvinnor efter ålder och födelseregion

Timmar per vecka

4 0

3 5

3 0

2 5

2 0

Ö s t e

O E C D

1 5

U t o m E

1 0

S v e r i g e

5

0

1 6 - 1 9 å r

2 0 - 2 4

2 5 - 3 4

3 5 - 4 4

4 5 - 5 4

5 5 - 5 9

6 0 - 6 4

Källa: SCB

Långtidsutredningen har gjort antaganden om förändringar i medelarbetstider för olika grupper. I grova termer antas kvinnornas medelarbetstid öka från 34 till 35 timmar per vecka, medan männens antas sjunka från 40 till 36 timmar. Detta skulle ge relativt kraftiga effekter på fördelningen av arbetsvolym mellan kön (och även mellan åldersgrupper på grund av ändrat arbetskraftsdeltagande).

Kvinnornas andel av den totala arbetsvolymen skulle således öka från 42 till ungefär 48 procent på 15 år. Den totala arbetsvolymen beräknas bli ungefär oförändrad jämfört med 1999, men med en väsentligt förändrad könsfördelning. Förändringarna i sammansättningen av arbetskraft, sysselsatta och arbetsvolym sammanfattas i figur 4.11.

4.6 Något om arbetslöshet

De skillnader som redovisats och diskuterats ovan, har gällt skillnader i arbetskraftsdeltagande mellan olika grupper. Härtill kommer naturligtvis skillnader inom arbetskraften när det gäller andelen sysselsatta (förvärvsarbetande) respektive arbetslösa. Arbetslösheten (andel arbetslösa i arbetskraften) uppgår i dag till cirka 5 procent, vilket är en hög nivå för Sverige i ett längre perspektiv, men nära nog en halvering jämfört med den högsta

56

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

nivån, som uppnåddes 1994. Arbetslösheten varierar med ålder, men endast marginellt mellan könen.

Figur 4.11 Arbetslöshet efter kön och ålder, 1999

Procent

12

10

Kvinnor

Män

8

6

4

2

0

16-24

25-34

35-44

45-54

55-64

Källa: SCB

Skillnaderna mellan åldersgrupper är traditionell och inte särskilt uppseendeväckande. Ungdomar har alltid haft en något högre arbetslöshet. Den förhöjda arbetslösheten i högre åldrar är åtminstone delvis ett resultat av utslagning under början av 1990- talet. I dessa åldrar är långtidsarbetslösheten mycket hög och utgör hälften av de arbetslösa, för kvinnor såväl som för män. I övriga åldersgrupper är långtidsarbetslösheten högre för män än för kvinnor (31 respektive 23 procent av de arbetslösa).

Bland de etniska grupperna finns det vissa skillnader. Bland personer med utländsk bakgrund gäller det emellertid endast utrikes födda i Östeuropa och utom Europa, d.v.s. i princip relativt nyanlända flykting- och anhöriginvandrare.

57

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Figur 4.12 Andel arbetslösa 1999 efter födelseregion

Procent

25

Östeuropa

Utom Europa

20

Sverige

15

10

5

0

16-19

20-24

25-34

35-44

45-54

55-59

60-64

Källa: SCB

Arbetslösheten bland utrikes födda i Östeuropa och utom Europa uppgår till 17 procent, jämfört med cirka 5 procent för genomsnittet. Antalet arbetslösa i dessa grupper uppgår till 43 000 personer (av sammanlagt 240 000). Om arbetslösheten i denna grupp skulle sjunka till en genomsnittsnivå, skulle ytterligare 30 000 personer vara sysselsatta.

I dagens diskussion om att på ett bättre sätt tillvarata den outnyttjade arbetskraft som består av personer med utländsk bakgrund, refereras ofta till denna grupp arbetslösa. Gruppen är dock inte särskilt stor, och utgörs vidare till stor del av relativt nyanlända invandrare, ofta med begränsade språkkunskaper.

Arbetslösheten är emellertid ett relativt dåligt mått på anknytning till arbetskraften, eftersom nyanlända invandrare i de flesta fall inte registreras som arbetslösa i statistiken. Arbetskraftsdeltagandet, som det mäts i arbetskraftsundersökningarna (AKU), och redovisats i denna rapport, är ett bättre mått på skillnader mellan grupper vad gäller arbetsmarknadssituationen.

58

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

5. Antaganden och bakgrundstabeller

5.1 Antaganden i befolkningsprognosen

Metod

Antaganden om den framtida migrationen baseras på de antaganden som föreligger i huvudalternativet i 1999 års befolkningsprognos. Resultatet från denna riksprognos har brutits ner på mindre grupper i två etapper.

Som första steg har in- och utvandringen åren 1995-99 fördelats på fyra grupper, näml. födda

1) i Sverige,

2) i OECD-länderna,

3) i Östeuropa och

4) utanför Europa.

SCB:s migrationsregister innehåller uppgift om födelseland varför denna uppdelning har varit möjlig.

I nästa steg har migrationen av personer födda i Sverige delats i sju grupper, näml. födda i Sverige

1) med två svenskfödda föräldrar 7

2) en svenskfödd förälder och en förälder född i ett OECD- land

3) en svenskfödd förälder och en förälder född i Östeuropa

4) en svenskfödd förälder och en förälder född utanför Europa

5) med två utrikes födda föräldrar varav modern är född i ett OECD-land,

6) med två utrikes födda föräldrar varav modern är född i Östeuropa och

7) med två utrikes födda föräldrar varav modern är född utanför Europa.

Det har inte varit möjligt att fördela alla migranter på de sju grupperna 8 . I en del fall har uppgifter funnits om enbart mamman

7 Någon framskrivning av gruppen personer födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar har inte gjorts.

59

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

men inte om pappan och vice versa. Ibland har uppgifter saknats om båda föräldrarna. Personer med ”uppgift saknas” om föräldrarnas födelseland har antagits ha samma fördelning av föräldrarnas födelseland (de sju grupperna ovan) som migranter med kända uppgifter har. Beräkningarna har gjorts för varje ettårig åldersklass.

I redovisningen av den framtida befolkningens storlek skiljer vi endast på tre grupper, näml. utlandsfödda och födda i Sverige med en respektive två föräldrar födda utomlands. Det mer detaljerade underlaget har använts vid beräkningar av det framtida arbetskraftsutbudet.

Antaganden om den framtida invandringens storlek

En prognos av befolkningen i de förvärvsaktiva åldrarna på 15 års sikt påverkas främst av två komponenter – invandring och utvandring. De som föds under perioden hinner inte nå de förvärvsaktiva åldrarna och dödlighetens påverkan är oftast liten jämfört med effekten av den utrikes omflyttningen.

Är det något antagande i en befolkningsprognos som är lätt att kritisera så är det antagandena om den framtida utrikes omflyttningen. Alla som är intresserade och insatta i ämnet har en åsikt. Uppfattningarna om den framtida migrationens omfattning varierar kraftigt från person till person. Vid fastläggandet av antagandena om fruktsamhet och dödlighet finns etablerade metoder vilket gör att antagandena på dessa områden vilar på något säkrare grund, även om fruktsamhetens variationer mellan olika perioder ofta är omöjliga att förutsäga. Inom migrationsområdet har man inga direkta metoder för att förutsäga invandringens storlek. Konjunkturväxlingar både i Sverige och i andra länder (främst våra nordiska grannländer), regelsystemet för invandringen, krig och andra katastrofer i vår omvärld kan snabbt påverka invandringens storlek – och sådana förändringar kan endast förutsägas på mycket kort sikt, om ens då.

Det finns litet mer bakgrund för att förutsäga utvandringens omfattning. Tidigare erfarenheter visar att många som invandrat till

8 SCB:s befolkningsregister håller för närvarande på att få ett nivålyft. Bl.a kommer i stort sett alla personer födda i Sverige 1932/33 och senare att ha en koppling till sina föräldrar. Har föräldrarna varit folkbokförda i Sverige någon gång sedan 1960 har det varit möjligt att tillföra registret uppgift om föräldrarnas födelseland. Tyvärr har bara en förlaga till register varit tillgänglig när bearbetningarna påbörjades.

60

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

vårt land – i alla fall de som invandrat för att arbeta – återutvandrar efter några års vistelse i Sverige. Detta medför att man med kunskap om tidigare invandring och vilka länder den kommit ifrån kan förutse mycket kortsiktiga förändringar i utvandringen. Antagandena om den framtida migrationens storlek bygger därför på bedömningar baserade på tidigare utveckling och observerade trender.

Migrationsantagandet i 1999 års befolkningsprognos bygger på att Sverige blir en del av en allt öppnare värld. Både invandringen och utvandringen antas öka. Utvecklingen under slutet av 1990- talet har också gått i den riktningen. Invandringen ökar något. En invandrarbefolkning på ca en miljon drar till sig personer från de forna hemländerna. Återinvandringen av Sverigefödda ökar också. Den ökade utvandringen beror framför allt på att personer födda i Sverige är mer benägna att flytta utomlands. År 1999 bröts emellertid den uppåtgående trenden – tillfälligt?

Efter krisen på Balkan har flyktinginvandringen legat på en låg nivå medan invandringen av anhöriga under 1990-talet har vart ca 20 000 årligen. En svag uppgång av invandringen beroende på ökat utbyte mot ett utvidgat EU och en större rörlighet bland svenskar är goda argument för antagandet om en ökad invandring. Påtagliga svårigheter föreligger dock att ange hur stark uppgången kan tänkas bli och hur länge den pågår. Tillfälliga flyktingströmmar kan komma i framtiden även om FN, EU, NATO m.fl. har visat förmåga att kyla ner konflikter och därmed mildrar flyktingströmmarnas omfattning.

Antagandet om utvandringen är avgörande för prognosens träffsäkerhet. Antagandet i 1999 års prognos kan tyckas ligga något för högt sett utifrån årets utvandring. Någon korrigering har inte gjorts beroende på utvandringen antas ha en svagare uppgång än invandringen. Om något år bör således den antagna utvandringen ligga i paritet med den förväntade. Överensstämmelsen med 1999 års prognos är därför fullständig vad gäller antagandena.

Framskrivningen av Sverigefödda med utländsk bakgrund sker med större säkerhet än framskrivningen av de utrikes födda. Befolkningen 31 dec. 1999 äldre än 2 år skrivs fram 16 år med hänsyn tagen till utvandring, återinvandring och dödsfall. Migrationen i denna grupp antas vara av betydligt mindre omfattning än för utrikes födda.

61

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Dödlighetsantagande

Antagandet om dödligheten har hämtats från 1999 år riksprognos. Den uppmätta dödligheten bland vissa invandrargrupper har visat sig vara något högre än för dem som är födda i Sverige. Detta mönster har observerats för dem som är födda i något av våra nordiska grannländer. Motsatsen har observerats för övriga invandrargrupper. Att invandrare från utomnordiska länder skulle ha en lägre dödlighet än de nordiska invandrarna eller än i Sverige födda personer kan naturligtvis i högsta grad ifrågasättas. Med största sannolikhet beror den låga dödligheten på att personer flyttar ut utan att rapportera utflyttningen, och därför också finns kvar i våra befolkningsregister med en för låg dödlighet som följd. 9 Det avgörande motivet för att välja dödstalen från riksprognosen har varit att denna prognos avser enbart den arbetsföra befolkningen. Antaganden om dödligheten i de arbetsföra åldrarna påverkar prognosutfallet högst marginellt.

5.2 Tabeller

5.1 In- och utvandring 1980 - 1999 samt antaganden om in och utvandringen åren 2000 - 2015

Födelseland

Sverige

Utlandet

År

Invandr

Utvandr. Netto

Invandr.

Utvandr. Netto

1980

4 973

10 917

-5 944

29 115

17 428

11 687

1981

4 717

10 369

-5 652

23 469

17 839

5 630

1982

4 938

10 595

-5 657

21 981

16 808

5 173

1983

4 839

9 674

-4 835

19 350

14 720

4 630

1984

5 147

9 257

-4 110

23 032

12 482

10 550

1985

4 960

8 682

-3 722

24 883

11 866

13 017

1986

5 067

9 705

-4 638

30 831

13 324

17 507

1987

5 064

9 622

-4 558

33 734

10 964

22 770

1988

6 215

9 553

-3 338

40 854

10 997

29 857

9 Den observerade dödligheten blir därför för låg av två skäl – antalet döda blir för lågt (täljaren blir för liten) och befolkningen blir för stor (och nämnaren blir för stor vid beräkningen av dödligheten).

62

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

1989

6 383

8 337

-1 954

54 269

12 312

41 957

1990

6 116

8 943

-2 827

48 111

15 187

32 924

1991

5 089

9 730

-4 641

39 449

13 948

25 501

1992

5 035

11 982

-6 947

35 787

12 478

23 309

1993

5 994

14 813

-8 819

51 985

13 521

38 464

1994

7 577

15 989

-8 412

71 426

14 798

56 628

1995

8 159

17 162

-9 003

33 345

15 105

18 240

1996

8 718

17 363

-8 645

26 968

14 807

12 161

1997

9 546

20 984

-11 438

30 902

15 896

15 006

1998

11 339

21 061

-9 722

35 326

17 439

17 887

1999

12 851

18 771

-5 920

38 034

16 929

21 105

Antaganden

2000

14 000

20 000

-6 000

37 000

21 000

16 000

2001

14 500

20 500

-6 000

38 500

21 500

17 000

2002

15 000

21 000

-6 000

40 000

22 000

18 000

2003

15 500

21 500

-6 000

41 500

22 500

19 000

2004

16 000

22 000

-6 000

43 000

23 000

20 000

2005

16 000

22 500

-6 500

44 000

23 500

20 500

2006

16 000

23 000

-7 000

45 000

24 000

21 000

2007

16 000

23 500

-7 500

46 000

24 500

21 500

2008

16 000

24 000

-8 000

47 000

25 000

22 000

2009

16 000

24 500

-8 500

48 000

25 500

22 500

2010

16 000

25 000

-9 000

49 000

26 000

23 000

2011

16 000

25 500

-9 500

49 000

26 500

22 500

2012

16 000

26 000

-10 000

49 000

27 000

22 000

2013

16 000

26 000

-10 000

49 000

27 000

22 000

2014

16 000

26 000

-10 000

49 000

27 000

22 000

2015

16 000

26 000

-10 000

49 000

27 000

22 000

Källa: SCB

63

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Tabell 5.2 Män respektive kvinnor efter ålder 1950-99 samt prognos 2000- 2015.

Tusental

Män

år

0-17 18-34 35-49 50-64

65-79

80+

Totalt

Därav

18-64

1950

969

860

789

553

289

46

3 506

2 203

1960

1050

799

808

677

344

62

3 740

2 285

1970

1 030

1 035

728

748

419

77

4 035

2 510

1980

1 014

1 028

784

704

496

95

4 120

2 516

1990

964

1 039

946

645

521

129

4 244

2 630

1999

996

1 001

910

825

496

153

4 380

2 736

2000

991

985

915

842

490

160

4 383

2 742

2005

969

950

930

890

500

175

4 414

2 770

2010

912

984

930

870

586

178

4 461

2 785

2015

911

1 002

878

860

683

180

4 514

2 740

Kvinnor

år

0-17

18-34

35-4950-64

65-79

80+

Totalt

Därav

18-64

1950

926

847

784

592

325

61

3 535

2 223

1960

996

784

795

701

403

79

3 758

2 279

1970

977

974

716

761

504

113

4 045

2 451

1980

964

982

751

729

603

168

4 198

2 463

1990

916

986

907

661

636

241

4 347

2 554

1999

944

960

877

816

600

284

4 481

2 653

2000

940

946

881

833

589

294

4 483

2 661

2005

918

913

898

885

580

313

4 508

2 697

2010

863

943

905

873

652

313

4 548

2 720

2015

860

960

860

861

752

307

4 599

2 681

Andel män (%)

år

0-17

18-34

35-49

50-64 65-79

80+

Totalt

Därav

18-64

1950

27,6

24,5

22,5

15,8

8,2

1,3

100

62,8

1960

28,1

21,4

21,6

18,1

9,2

1,7

100

61,1

1970

25,5

25,6

18,0

18,5

10,4

1,9

100

62,2

1980

24,6

25,0

19,0

17,1

12,0

2,3

100

61,1

1990

22,7

24,5

22,3

15,2

12,3

3,0

100

62

64

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

1999

22,7

22,8

20,8

18,8

11,3

3,5

100

62,5

2000

22,6

22,5

20,9

19,2

11,2

3,6

100

62,6

2005

22,0

21,5

21,1

20,2

11,3

4,0

100

62,8

2010

20,4

22,1

20,9

19,5

13,1

4,0

100

62,4

2015

20,2

22,2

19,5

19

15,1

4,0

100

60,7

Andel kvinnor (%)

år

0-17

18-34

35-49

50-64 65-79

80+

Totalt

Därav

18-64

1950

26,2

24,0

22,2

16,7

9,2

1,7

100

62,9

1960

26,5

20,9

21,1

18,6

10,7

2,1

100

60,7

1970

24,1

24,1

17,7

18,8

12,5

2,8

100

60,6

1980

23,0

23,4

17,9

17,4

14,4

4,0

100

58,7

1990

21,1

22,7

20,9

15,2

14,6

5,5

100

58,8

1999

21,1

21,4

19,6

18,2

13,4

6,3

100

59,2

2000

21,0

21,1

19,7

18,6

13,1

6,6

100

59,4

2005

20,4

20,3

19,9

19,6

12,9

6,9

100

59,8

2010

19,0

20,7

19,9

19,2

14,3

6,9

100

59,8

2015

18,7

20,9

18,7

18,7

16,3

6,7

100

58,3

65

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Tabell 5.3 Utrikes födda 1960 - 1999. Samt framskrivning för 2005, 2010 och 2015 efter kön och ålder

Tusental

Ålder

1960

1970

1980

1990

1999

2005

2010

2015

18-34

Män

54

114

107

113

119

122

130

130

18-34

Kvinnor

65

98

108

108

128

136

143

143

18-34

Båda

118

212

214

222

247

258

273

273

könen

35-49

Män

39

72

91

116

141

145

140

135

35-49

Kvinnor

46

75

84

113

142

149

154

158

35-49

Båda

85

147

175

229

283

294

293

294

könen

50-64

Män

18

31

49

75

102

113

123

131

50-64

Kvinnor

25

40

61

83

104

121

136

145

50-64

Båda

43

71

110

158

206

234

259

276

könen

65+

Män

7

12

17

33

52

69

84

101

65+

Kvinnor

12

22

31

556

85

102

114

134

65+

Båda

19

34

47

87

137

171

198

235

könen

66

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Tabell 5.4 Personer födda i Sverige med en förälder född utomlands

Tusental

Män

18-34

Kvinnor

1995

1999

2005

2010

2015

Båda

84

82

79

84

87

könen

Män

79

78

75

80

82

35-49

Kvinnor

163

160

154

164

169

Båda

51

61

70

71

67

könen

Män

49

58

66

67

63

50-64 10

Kvinnor

100

119

136

138

130

Båda

6

22

36

48

59

könen

Män

6

21

35

47

58

65-

Kvinnor

12

43

71

96

117

Båda

..

2

6

12

21

könen

..

2

6

13

23

..

4

12

25

44

10 Ju tidigare personerna fötts desto svårare är det att koppla samman personen med dess förälder och att ange förälderns födelseland. Antalet Sverigefödda med utländsk bakgrund underskattas därför mer i högre åldrar än i lägre åldrar. År 1995 saknas uppgifter för samtliga Sverigefödda med utländsk bakgrund födda 1940 och tidigare. År 1999 har en del av denna brist avhjälpts men fortfarande kvarstår en del olösta problem.

67

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Tabell 5.5 Födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands

Födda i

År

1995

1999

2005

2010

2015

18-34

Män

36 635

41 016

42 575

50 230

64 270

Kvinnor

35 204

38 269

39 442

46 639

59 826

Båda könen

71 839

79 285

82 017

96 869

124 096

35-49

Män

15 393

18 860

25 626

29 537

31 916

Kvinnor

15 767

17 899

24 515

27 978

29 726

Båda könen

31 160

36 759

50 141

57 515

61 642

50-64

Män

329

2 467

6 591

11 974

17 053

Kvinnor

504

2 295

6 461

11 920

17 274

Båda könen

833

4 762

13 052

23 894

34 327

65-

Män

..

89

281

760

2 403

Kvinnor

..

76

266

767

2 543

Båda könen

165

547

1 527

4 946

Tabell 5.6 Personer med utländsk bakgrund

1995

1999

2005

2010

2015

18-34

Män

244 140

242 175

243 978

264 859

281 551

Kvinnor

240 283

244 553

249 702

268 926

284 662

Båda

484 423

486 728

493 680

533 785

566 213

könen

35-49

Män

199 415

220 938

239 867

240 362

233 932

Kvinnor

198 877

217 582

240 265

248 632

250 519

Båda

398 292

438 520

480 132

488 994

484 451

könen

50-64

Män

96 672

126 618

155 987

183 415

207 493

Kvinnor

99 027

127 504

161 882

195 600

219 861

Båda

195 699

254 122

317 869

379 015

427 354

könen

65-

Män

44 116

53 923

75 389

96 798

124 586

Kvinnor

74 107

87 124

108 233

127 710

159 665

Båda

118 223

141 047

183 622

224 508

284 251

könen

68

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

18-64

Män

540 227

589 731

639 832

688 636

722 976

Kvinnor

538 187

589 639

651 849

713 158

755 042

Båda

1 078 414

1 179 370

1 291 681

1 401 794

1 478 018

könen

Tabell 5.7 Arbetskraft 16-64 år, tusental

Kön

År

Födelseland

OECD

Öst

Utanför Sverige

Summa

därav

europa

Europa

16-64

16-49 50-59

60-64

år

år

år

år

Män

1991

122

31

56

2 108

2 317

1 795

393

129

1992

118

33

61

2 096

2 309

1 779

407

123

1993

109

33

66

2 037

2 244

1 713

416

115

1994

99

31

63

2 024

2 217

1 674

432

111

1995

97

33

68

2 050

2 248

1 681

455

112

1996

96

35

72

2 046

2 250

1 655

479

117

1997

96

37

75

2 022

2 230

1 621

498

111

1998

90

39

79

2 023

2 232

1 608

513

110

1999

90

46

89

2 028

2 254

1 611

527

116

Kvinnor 1991

132

36

41

1 930

2 139

1 652

369

118

1992

125

36

42

1 931

2 134

1 640

381

112

1993

117

33

41

1 885

2 076

1 583

388

105

1994

108

32

43

1 866

2 049

1 545

406

98

1995

109

34

47

1 878

2 068

1 540

427

100

1996

109

37

51

1 864

2 060

1 507

450

103

1997

106

41

54

1 832

2 034

1 468

465

101

1998

101

41

56

1 824

2 022

1 452

475

95

1999

99

47

60

1 847

2 054

1 464

489

101

Båda

1991

254

67

97

4 038

4 457

3 448

762

247

1992

243

69

103

4 027

4 442

3 419

788

235

1993

226

66

107

3 922

4 320

3 296

805

219

1994

207

63

106

3 890

4 266

3 218

838

209

1995

206

67

115

3 928

4 316

3 221

882

212

1996

205

72

123

3 910

4 310

3 161

929

220

1997

202

79

130

3 854

4 264

3 089

962

212

1998

192

81

135

3 846

4 254

3 060

988

205

1999

190

93

149

3 875

4 307

3 075

1 016

217

69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Ds 2000: 69

Tabell 5.8 Ak-tal 16-64 år procent av befolkn.

Kön

År

Födelseland

OECD

Öst

Utanför

Sverige Summadärav

europa

Europa

16-64 16-49

50-59

60-64

år

år

år

år

Män

1991

82,5

78,7

69,7

86,5

85,7

86,9

89,4

64,3

1992

81,0

75,6

66,4

84,4

83,5

84,5

88,8

61,0

1993

78,5

71,1

64,1

81,9

80,9

81,7

87,4

57,7

1994

76,6

66,3

62,5

80,6

79,5

80,0

86,4

56,5

1995

77,1

61,4

64,6

81,5

80,2

80,8

86,7

56,8

1996

77,6

57,7

64,1

81,4

80,0

80,1

86,8

59,4

1997

76,4

59,1

63,4

80,5

79,1

79,2

86,6

56,3

1998

75,3

60,9

63,8

80,4

79,0

79,2

86,6

54,3

1999

75,4

64,3

68,2

80,8

79,5

79,8

86,9

55,3

Kvinnor

1991

77,5

71,6

55,8

82,8

81,5

83,8

84,1

54,4

1992

75,9

67,4

52,9

81,0

79,6

81,7

83,5

52,0

1993

73,3

65,5

47,2

78,8

77,2

78,9

82,5

49,4

1994

69,8

62,3

46,6

77,5

75,8

77,1

82,6

46,7

1995

72,8

56,1

47,8

77,9

76,1

77,2

83,0

48,3

1996

72,8

50,5

50,5

77,6

75,6

76,1

83,7

50,0

1997

71,3

51,9

50,1

76,5

74,5

74,7

83,2

48,7

1998

70,6

51,3

49,3

76,0

73,9

74,5

82,4

45,2

1999

71,0

55,2

51,2

76,9

74,8

75,6

82,7

46,6

Båda

1991

79,8

74,7

63,0

84,7

83,6

85,4

86,8

59,2

1992

78,3

71,1

60,2

82,7

81,6

83,1

86,1

56,4

1993

75,7

68,2

56,4

80,4

79,1

80,3

85,0

53,4

1994

72,9

64,2

54,9

79,1

77,7

78,6

84,5

51,4

1995

74,7

58,6

56,5

79,7

78,2

79,0

84,9

52,4

1996

75,0

53,8

57,7

79,5

77,8

78,2

85,3

54,6

1997

73,6

55,1

57,0

78,6

76,8

77,0

84,9

52,4

1998

72,7

55,6

56,8

78,3

76,5

76,9

84,5

49,7

1999

73,0

59,3

60,1

78,9

77,2

77,7

84,8

50,9

70

Ds 2000:69

Bilaga 1 Den svenska befolkningen

Tabell 5.9 Befolkning, arbetskraft och AK-tal i sammandrag

Befolkning och arbetskraft i 1000-tal, AK-tal i procent

Befolkn.

Utrikes födda Övr, utl bakgr. Svensk bakgr.

Summa

1999

757

472

4360

5588

2010

778

621

4342

5741

2015

764

672

4168

5604

Alt 1. Skillnader i arbetskraftsdeltagande består

Arbetskraft

Utrikes födda Övr, utl bakgr. Svensk bakgr.

Summa

1999

487

364

3447

4298

2010

515

485

3444

4444

2015

505

530

3366

4401

AK-tal

1999

64,4

77,2

79,1

76,9

2010

66,2

78,1

79,3

77,4

2015

66,2

78,9

80,7

78,5

Alt 2. AK-talen utjämnas till år 2010

Arbetskr.

Utrikes födda Övr, utl bakgr. Svensk bakgr.

Summa

1999

487

364

3447

4298

2010

651

485

3444

4580

2015

642

530

3366

4538

AK-tal

1999

64,4

77,2

79,1

76,9

2010

83,7

78,1

79,3

79,8

2015

84,1

78,9

80,7

81,0

Nettoförändringar, arbetskraft, alt 1

Utrikes födda Övr, utl bakgr. Svensk bakgr.

Summa

1999-2010

28

121

-3

146

2010-2015

-10

45

-78

-43

1999-2015

18

166

-81

103

Nettoförändringar, arbetskraft, alt 2

1999-2010

164

121

-3

282

2010-2015

-9

45

-78

-42

1999-2015

155

166

-81

240

71

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Förord

Näringsdepartementets Mångfaldsprojekt har i uppdrag att föreslå en nationell handlingsplan för att öka mångfalden i det svenska arbetslivet. I begreppet mångfald ingår kön, etnisk bakgrund, funktionshinder, ålder, klassbakgrund samt sexuell läggning.

Som ett underlag till arbetet gav Mångfaldsprojektet Inregia AB i uppdrag att göra en kartläggning över personaluthyrningsföretagen i Sverige och deras betydelse som bro in på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund

Rapporten har författats av Lennart Fridén och Ylva Hedén från Inregia AB samt Eskil Wadensjö från Institutet för Social Forskning vid Stockholms Universitet. Mångfaldsprojektets kontaktpersoner har varit Patrick Joyce och Alireza Behtoui.

Stockholm i oktober år 2000

Marie Granlund,

projektledare för Mångfaldsprojektet

73

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Författarnas förord

Det har hävdats att arbetsgivare som är tveksamma till att anställa personer med utländsk bakgrund kan tänka sig att hyra in samma personer när personaluthyrningsföretaget går i god för personens kompetens. Detta kan sedan leda vidare till fasta anställningar utanför personaluthyrningsföretagen, hävdas det.

Mångfaldsprojektet gav Inregia AB och professor Eskil Wadensjö, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet i uppdrag att göra en allmän kartläggning av personaluthyrningsbranschen och att undersöka hur det går på arbetsmarknaden för dem som är anställda i personaluthyrningsföretag med tonvikt på personer med utländsk bakgrund.

Vi vill passa på att tacka Torbjörn Rindås, SPUR, för synpunkter på enkäten och alla företag som ställde upp och svarade på enkäten. Vi vill också tacka Helena Orrje för hjälp med bearbetningarna som redovisas i kapitel 3 och fil. dr Donald Storrie, CELMS, Göteborgs universitet för värdefulla synpunkter på en tidigare version. Även Cecilia Bäckström, Anna-Karin Matsgård och Helena Eklund (numera HUI), samtliga vid Inregia AB, har deltagit i projektet.

Stockholm den 7 september 2000

Lennart Fridén, Inregia AB

Ylva Hedén, Inregia AB

Eskil Wadensjö, SOFI, Stockholms Universitet

74

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Tabellförteckning

Tabell 1.1 Regler för personaluthyrningsföretag gällande från

den 1 januari 1992 till den 1 juli 1993

23

Tabell 1.2 Reglerna för personaluthyrningsföretag från

den 1 juli 1993

24

Tabell 1.3 De tio största personaluthyrningsföretagen 1999

32

Tabell 1.4 Personaluthyrningsföretag i några länder 1996

35

Tabell 2.1 Svarsutfall

50

Tabell 2.2 Stora och små personaluthyrningsföretag

51

Tabell 2.3 Svarsutfall fördelat över källa till registret

53

Tabell 2.4 Svarsfrekvens fördelat över rikets län

(endast CFAR)

54

Tabell 2.5 Svarsfrekvens fördelat över storleksklasser

(endast CFAR), procent

56

Tabell 3.1 Personaluthyrningsföretag med eller utan

andra typer av verksamhet

57

Tabell 3.2 Arbetsställen fördelade efter antal anställda

58

Tabell 3.3 Regional fördelning

59

Tabell 3.4 År för start med personaluthyrning vid

arbetsstället

60

Tabell 3.5 Viktiga egenskaper vid

anställning hos personaluthyrningsföretag

63

Tabell 3.6 Betydelsen av svenskkunskaper och

andel invandrare, antal arbetsställen

65

Tabell 3.7 Personaluthyrning inom olika yrkesområden

och andel arbetsställen som har kvinnor, personer

över 50 år och personer födda utomlands i respektive

yrkesområde

67

Tabell 3.8 Orsaker att anlita personaluthyrningsföretag

68

Tabell 3.9 Personalutbildningens förläggning,

procentuell fördelning

69

Tabell 3.10 Personalutbildningens längd, procentuell

fördelning

71

Figur 4.1 Personalens åldersfördelning inom uthyrnings

företag och samtliga branscher 1998, procent

75

Figur 4.2 Åldersfördelning för sysselsatta

i personaluthyrningsföretag 1998 efter födelseland, procent

77

Figur 4.3 Utrikes födda i personaluthyrningsföretag 1998

efter födelseland, procent

78

75

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Tabell 4.1 Utrikes födda i uthyrningsföretag år

1998 efter födelseland och invandringsår, procent

79

Figur 4.4 Sysselsatta efter utbildningsnivå i uthyr

ningsföretag och samtliga branscher 1998, procent

82

Tabell 4.2 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1998 efter

utbildning och födelseland, procent

83

Tabell 4.3 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1998

efter födelseland och utbildningsnivå, procent

82

Figur 4.5 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1998

fördelade på regioner, procent

85

Figur 4.6 Stockholms läns andel av rikets syssel

sättning i några branscher 1997, procent

86

Figur 5.1 Typer av flöden som ingår i analysen

89

Figur 5.2 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1997

efter verksamhet 1996

90

Figur 5.3 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1997

efter verksamhet 1998

92

Figur 5.4 Utflödet från uthyrningsföretag till annat

arbete 1997-98 fördelat på branscher

93

Tabell B1.1 Sysselsatta efter ålder 1998, procent

117

Tabell B1.2 Utrikes födda sysselsatta i uthyrnings

företag 1998 efter födelseland, procent

117

Tabell B1.3 Utrikes födda i uthyrningsföretag

år 1998 efter födelseland och invandringsår, procent

118

Tabell B1.4 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1998

efter födelseland och utbildningsnivå, procent

118

Tabell B1.5 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1998

efter region, procent

119

Tabell B1.6 Flöden till och från uthyrningsföretag,

av de som arbetade i uthyrningsföretag år 1997,

procent

119

Tabell B1.7 Flöden till och från uthyrningsföretag,

svenskar som arbetade i personaluthyrningsföretag

år 1997, procent

120

Tabell B1.8 Flöden till och från uthyrningsföretag,

invandrare som arbetade inom personaluthyr

ningsföretag 1997, procent

121

Tabell B1.9 Flöden till och från uthyrningsföretag,

män som arbetade inom personaluthyrnings

företag år 1997, procent

121

Tabell B1.10 Flöden till och från uthyrningsföretag,

76

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

kvinnor som arbetade inom uthyrningsföretag år 1997,

procent

120

Tabell B2.1 Resultat från probitregression på population 1

131

Tabell B2.2 Resultat från probitregressioner på population 2

135

Tabell B2.3

Predikterade sannolikheter att någon får

ett annat arbete

136

Tabell B2.4

Resultat från probitregressioner på population 3

140

77

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

1. Bakgrund

1.1 En arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknaden förändras ständigt i olika avseenden. Det finns först och främst variationer över konjunkturerna. Mycket av förändringarna under 1990-talet kan hänföras till svängningen från ett extremt högkonjunkturläge 1989/90 till en mycket allvarlig lågkonjunktur några år sedan och därefter en uppgång som först under det senaste året inneburit en markant reduktion av arbetslösheten. Det pågår också på varje arbetsmarknad mer långsamma strukturella förändringar. Dessa kan dock ofta vara svåra att skilja från de konjunkturbetonade förändringarna, i synnerhet om vi vill kunna avgöra vilka de är utan att avvakta ett antal år. Det går dock att urskilja en del sådana förändringar.

Arbetskraftsefterfrågan

Det har för det första ägt rum betydande förändringar på arbetsmarknadens efterfrågesida. Sammansättningen av efterfrågan på arbetskrafts efter näringsgren/bransch och personalens utbildning har förändrats i Sverige som i andra länder. En ökad internationalisering av ekonomierna, den tekniska utvecklingen och utvecklingen av nya organisationsformer med större bredd i arbetsuppgifterna i många befattningar har i länder som Sverige bidragit till att efterfrågan på personer med längre utbildning ökat jämfört med efterfrågan på personer med kortare utbildning. Det verkar också som om kunskaper i landets språk trots internationaliseringen har fått en allt större betydelse. Bakom detta kan ligga krav på en större bredd vad gäller de uppgifter varje person skall kunna klara av.

Arbetskraftsutbudet

Det har för det andra skett betydande förändringar på arbetsmarknadens utbudssida. Sammansättningen av arbetskraften har förändrats i Sverige i likhet med i ett antal andra europeiska länder. Arbetskraftens utbildningsnivå har höjts betydligt om dock inte alltid i takt med efterfrågan.

78

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

De demografiska förändringarna av arbetskraftens sammansättning är också stora. Kvinnornas andel av arbetskraften har gradvis ökat och närmar sig nu hälften (om än kvinnorna fortfarande i genomsnitt arbetar färre timmar). Samtidigt har andelen yngre i arbetskraften gradvis minskat delvis beroende på utökad ungdomsutbildning, delvis beroende på att det har blivit svårare att etablera sig på arbetsmarknaden för dem som endast har en kortare utbildning. Antalet ungdomar i arbetskraften minskar också som ett resultat av mindre ungdomskullar. På motsvarande sätt har arbetskraftsdeltagandet bland personer i äldre aktiv ålder (55-64 år) sjunkit. Den reella pensionsåldern har tenderat att minska. Här kommer dock antalet personer som är i denna ålder att kraftigt öka i och med att de stora 40-talskullarna nu efterhand når denna ålder. En annan grupp som vuxit i storlek är de utrikes födda. Denna grupps sammansättning har gradvis förändrats i riktning mot en större andel flyktingar och anknytningsfall och en mindre andel arbetskraftsinvandrare.

Förändringarna i sammansättningen av arbetskraften har åtföljts av stora förändringar i möjligheterna för olika grupper på arbetsmarknaden. Situationen har blivit svårare för ungdomar med kort utbildning, äldre och framför allt för personer med utländsk bakgrund. För vissa grupper av utrikes födda har arbetskraftsdeltagandet sjunkit och arbetslösheten stigit markant. Denna utveckling startade redan under 1980-talets högkonjunkturår men accentuerades kraftigt under 1990-talets lågkonjunktur. Under de senaste årens uppgång på arbetsmarknaden har en viss förbättring skett, men invandrarnas arbetsmarknadsläge är fortfarande dåligt. För vissa invandrargrupper är sysselsättningsgraden mycket låg.

Institutionella förändringar

För det tredje har såväl arbetsmarknadens institutioner som den offentliga politik som påverkar arbetsmarknaden förändrats på många sätt under 1990-talet. Detta har skett delvis som en reaktion på 1990-talets lågkonjunktur, delvis som en reaktion på mer långsiktiga problem. Så har betydande förändringar genomförts av socialförsäkrings- och skattesystemen – åtgärder som påverkar arbetsutbudet. Löneförhandlingssystemet har förändrats i riktning mot decentralisering och individualisering. Också arbetsmarknadspolitiken har förändrats under 1990-talet med en

79

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

snabb omsättning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och med stora förskjutningar i deras omfattning och sammansättning. Arbetsmarknadslagstiftningen har liberaliserats i vissa avseenden under 1990-talet. Ett exempel är att den offentliga arbetsförmedlingens monopolställning upphävts och att det har blivit tillåtet med såväl privata arbetsförmedlingar som personaluthyrnings (bemannings)företag. 11 Det är dessa personaluthyrningsföretag som står i fokus för denna undersökning.

Personaluthyrningsföretag

Ett betydande antal personaluthyrningsföretag har etablerat sig i Sverige under 1990-talet. 12 Omfattningen av verksamheten har under det senaste decenniet vuxit snabbt inte bara i länder som Sverige som nyligen liberaliserat sin lagstiftning, men också i länder där personaluthyrningsföretag har varit tillåtna under en längre tid. Fortfarande är omfattningen av verksamheten låg i Sverige jämfört med den i dessa länder. Det pekar på att de kommer att fortsätta att växa i Sverige. Klart är att personaluthyrningsföretagen har kommit för att stanna och att de i framtiden kan komma att utgöra ett väsentligt inslag på svensk arbetsmarknad, fram för allt för vissa delar av denna arbetsmarknad. En fråga är om de kommer att kunna spela en väsentlig roll för de grupper som har visat sig ha betydande svårigheter på den svenska arbetsmarknaden som utrikes födda och äldre eller om det tvärtom är så att dessa grupper ställs utanför denna del av arbetsmarknaden. Det är bl.a. denna fråga som denna undersökning behandlar.

11 Benämningen på dessa företag har tenderat att förändras från personaluthyrningsföretag till bemanningsföretag. Tidigare avsågs med bemanningsföretag främst de som ”bemannade” en viss funktion i ett företag, t.ex telefonväxeln, medan benämningen personaluthyrningsföretag stod för uthyrning av personer utan ett samtidigt övertagande av någon funktion i hyrande företag. Nu står ofta benämningen bemanningsföretag också för personaluthyrningsföretag och entreprenadföretag. Vi kommer att använda benämningen personaluthyrningsföretag. I USA är strävan i branschen att ändra benämningen från ”temporary help industry” till ”staffing services industry”. Se Lenz (2000). Den amerikanska organisationen har nyligen bytt namn från NAAS (National Association for Alternative Staffing) till ASA (American Staffing Association), vilket kan se som en markering av en okänd ambitionsnivå.

12 Personaluthyrningsföretag fanns i viss utsträckning redan innan de blev tillåtna. Se Friberg, Olli och Wadensjö (1999).

80

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

1.2 Uppdraget, utredningens syfte

Kunskaperna om personaluthyrningsföretagen är inte lika stora som om andra delar av näringslivet och arbetsmarknaden. Orsaken är att det saknas en regelbunden, heltäckande statistik. Företagsstatistiken på SCB är inte upplagd på ett sätt som ger information om antalet företag och arbetsställen i branschen, branschens omsättning eller om antalet anställda i den. I de näringsgrenskategorier till vilka merparten personal- uthyrningsföretag hänförs finns också många andra företag och det går inte att skilja ut personaluthyrningsföretagen utan en noggrannare undersökning. Personaluthyrningsföretagen dyker dessutom upp i andra kategorier. Branschorganisationen, SPUR, publicerar en del material om branschens omfattning och utveckling men uppgifterna avser endast de företag som är medlemmar och det är endast en mindre del av företagen i branschen om än de största (vilket gör att uppgifterna avser en betydande del av branschen räknat som andel av samtliga uthyrda eller av branschens totala omsättning). I vissa urvalsundersökningar ingår en fråga där ett svarsalternativ är att personen är anställd av ett personaluthyrningsföretag. Andelen av den totala arbetskraften som har en sådan anställning är dock fortfarande så låg att denna typ av undersökningar inte går att använda för en kartläggning av branschen och dess anställda. 13

Ett syfte med denna undersökning är därmed att göra en aktuell kartläggning av branschen. För detta ändamål har dels genomförts en inventering av vilka företag som ingår i branschen, dels har en enkät sänts ut till dessa företag för att på så sätt få mer information om branschens verksamhet och dess anställda.

Ett andra syfte med undersökningen är att undersöka hur det går på arbetsmarknaden för dem som är anställda i personal- uthyrningsföretag. Stannar de kvar i personaluthyrningsföretaget, lämnar de det för en fast anställning av traditionell typ eller blir de arbetslösa?

För att kunna undersöka detta har vi utgått från kartläggningen av vilka företag som tillhör branschen. För de företag som identifierats på detta sätt och som återfinns i SCB:s företagsregister (har ett CFAR-nummer) har sedan en databas bildad med hjälp av

13 Ett problem med sådana undersökningar är att de svarande inte sällan anger sig vara anställda av det hyrande företaget och inte av personaluthyrningsföretaget.

81

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

sysselsättningsregistret vid SCB. Med hjälp av denna databas har det varit möjligt att undersöka vad som händer på arbetsmarknaden för dem som varit anställda i personaluthyrningsföretag och vilket arbetskraftsstatus de har haft innan de började arbeta i personaluthyrningsföretaget. Här är syftet främst att se hur det går för dem som har utländsk bakgrund med denna typ av anställning men också för andra grupper med en relativt svag ställning på arbetsmarknaden som t.ex. de äldre.

1.3 Personaluthyrning som förmedling och som anställningsform

I den internationella debatten finns det två parallella spår. I det ena ses personaluthyrning som en av flera olika former av arbetsförmedling, i det andra ses anställning i personal- uthyrningsföretag som en av flera anställningsformer som skiljer sig från traditionella fasta heltidsanställningar. Vi skall här kort se på dessa båda debatter.

Offentliga arbetsförmedlingar byggdes upp under 1900-talet i de industrialiserade länderna. Samtidigt infördes olika restriktioner och i många fall förbud mot privata arbetsförmedlingar. Motiveringarna var främst dels att det förekom olika typer av missbruk, dels att det fanns stordriftsfördelar som kunde realiseras med monopol på detta område. ILO (International Labour Office) utfärdade rekommendationer och konventioner som i praktiken innebar förbud mot privata arbetsförmedlingar. Personaluthyrningsföretag räknades därvid som en form av privata arbetsförmedlingar. Även i de länder som inte anslöt sig till konventionen så blev i många fall privata arbetsförmedlingar och personaluthyrningsföretag förbjudna eller hårt reglerade.

Under 1990-talet svängde opinionen och ILO betonade i stället i en utredning 14 att privata arbetsförmedlingar och personaluthyrningsföretag var två av många olika former av privat förmedling av arbetskraft och att det fanns skäl att se mer positivt än tidigare på dessa nya former för förmedling av arbete. En ny mindre restriktiv konvention antogs 1997. 15 Den har hittills (i augusti 2000) ratificerats av nio länder, bland dem de tre EU- länderna Finland, Italien och Nederländerna. Konventionen trädde i kraft i maj 2000 (ett år efter att minst två länder ratificerat

14 ILO (1994).

15 Se ILO (1997).

82

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

konventionen). Enligt denna ”ILO-tradition” är alltså personaluthyrningsföretag en av flera olika former av privat arbetsförmedling. Diskussionen blir i denna tradition i hög grad koncentrerad till vilka effekter denna form av arbetsförmedling har jämfört med andra former av arbetsförmedling dels för de arbetssökande, dels för dem som rekryterar arbetskraft.

I USA, som aldrig haft en offentlig arbetsförmedling med monopolställning, så är intresset i stället koncentrerat till personaluthyrning som en av flera former av mer tillfälliga eller osäkra anställningar. Den benämning som används är ”contingent” 16 arbete. Andra typer av ”contingent” arbete är tillfälliga arbeten direkt hos arbetsgivaren, kontraktsarbete, deltidsarbete mm. Omfattningen av ”contingent” arbete på den amerikanska arbetsmarknaden är i hög grad beroende av hur sådant arbete definieras och mäts. Uppskattningarna av deras omfattning varierar från under 5 procent till ca 30 procent. 17 Det är inte självklart att alla anställningar i personaluthyrningsföretag skall räknas som ”contingent”. I inte så få fall är anställningar i personaluthyrningsföretag på mer än ett år – den gräns som ofta används för att avgränsa gruppen med tillfälliga anställningar. I debatten om ”contingent” arbete är tre av huvudfrågorna 1) om den typ av tillfälliga anställningar som ges av personaluthyrningsföretagen är bättre eller sämre än andra typer av tillfälliga arbeten och än traditionella fasta arbeten, 2) om denna typ av anställningar tränger ut fasta anställningar, och 3) om denna typ av anställningar är en återvändsgränd eller leder vidare till traditionella fasta arbeten.

1.4 Den svenska lagstiftningen 18

Personaluthyrning blev förbjuden i Sverige i och med att privata arbetsförmedlingar blev förbjudna från och med 1935. Det innebär dock inte att det inte förekommit sådan verksamhet under årtiondena därefter. Den har dock troligen haft relativt liten omfattning. Först under 1990-talet blev verksamheten helt legal.

16 Contingent kan kanske närmast översättas med villkorlig eller tillfällig.

17 Se Povlika (1989) för en diskussion av avgränsningen av ”contingent work”. Houseman och Povlika (1999) inkluderar sju grupper med annan anställningsform än fast anställning på heltid: Agency temporaries, on-call-workers, direct-hire-temporaries, contract workers, independent contractors, regular self employed och regular part-time. Tillsammans utgjorde dessa grupper 32.2 procent av de sysselsatta år 1995. De två största grupperna var ”regular part-time” med 13.6 procent och ”regular self-employment” med 5.9 procent.

18 För en mer detaljerad framställning se Friberg, Olli och Wadensjö (1999).

83

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

En översyn av regleringen av den privata arbetsförmedlingsverksamheten inklusive personaluthyrning gjordes 1989 inom Arbetsmarknadsdepartementet (Ds 1989:30). Utredningen föreslog att tillstånd för personaluthyrning skulle kunna lämnas. Verksamheten skulle stå under överinseende av Arbetsmarknadsstyrelsen, som också skulle avgöra vilka företag som skulle få tillstånd att bedriva verksamhet. Arbetsmarknadsstyrelsen var starkt kritisk mot förslaget och menade att uthyrning av arbetskraft borde avkriminaliseras.

Den socialdemokratiska regeringen lade våren 1991 fram ett förslag som huvudsakligen följde Arbetsmarknadsstyrelsens yttrande vad gäller personaluthyrningsföretag. De nya reglerna, som kom att gälla i endast ett och halvt år, innebar att det blev tillåtet att bedriva personaluthyrning men att denna verksamhet omgärdades av olika regler. I tabell 1.1 redovisas reglerna för personaluthyrningsföretagen.

Tabell 1.1 Regler för personaluthyrningsföretag gällande från den 1 januari 1992 till den 1 juli 1993

Regler för

Regler för det företag som hyr

personaluthyrningsföretaget

arbetskraften

Den maximala

Den maximala perioden för

uthyrningsperioden är fyra

vilken det är möjligt att hyra en

månader

person från ett

personaluthyrningsföretag är

fyra månader

Den anställde kan inte hindras

Det företag som hyr en person

från att acceptera anställning vid

är inte tillåtet att teckna ett

det företag den är uthyrd till

kontrakt med

personaluthyrningsföretaget

som hindrar det att anställa den

person som det hyr

Den anställde har rätt till ett

Ett företag får inte hyra en

skriftligt anställningskontrakt

person från ett

uthyrningsföretag om personen

inom en sexmånaders period

före uthyrningstillfället varit

anställd i det hyrande företaget

Överenskommelser om att hyra

personal för en provperiod för

84

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

att eventuellt senare ge dem fast anställning är förbjudet liksom att hyra för säsonganställning

Källa: SFS 1991:746, Lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.

Den borgerliga regeringen som tillträdde 1991 önskade en ytterligare avreglering. Beslut fattades om att säga upp ILO- konvention nr 96 om förbud mot privat arbetsförmedling och en utredning tillsattes. Den föreslog att merparten av den kvarstående regleringen skulle avskaffas. Den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 1993. Ett par kvarstående regler vad gäller personal- uthyrningsföretag är att de inte får ta en avgift av den arbetssökande eller formulera ett kontrakt som gör att den anställde inte kan ta ett fast arbete hos det företag till vilket hon blivit uthyrd. Regeln om hinder för återuthyrning till tidigare arbetsställe inom en sexmånaders period kvarstår också. En annan regel som fanns kvar även efter den 1 juli 1993 var att det mellan arbetsgivare och arbetstagare skulle finnas ett skriftligt anställningsavtal som reglerar anställningsformen samt lön och allmänna anställningsvillkor. Bestämmelsen som var dispositiv upphörde att gälla från den 1 januari 1994. Då motsvarande bestämmelse finns i LAS så var den speciella regleringen överflödig.

Tabell 1.2 Reglerna för personaluthyrningsföretag från den 1 juli 1993

Regler för

Regler för det företag som hyr

personaluthyrningsföretaget

arbetskraften

Den anställde kan inte hindras

Ett företag får inte hyra en

från att acceptera anställning vid

person från ett

det företag den är uthyrd till

uthyrningsföretag om personen

inom en sexmånaders period

före uthyrningstillfället varit

anställd i det hyrande företaget

Den anställde har rätt till ett

skriftligt anställningskontrakt

(utgick 1 januari 1994)

Källa: SFS 1993:440, Lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft och SFS 1993:1499, Lag om ändring i lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft

85

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Därefter har reglerna för branschen ändrats i ett avseende. Enligt ett beslut av Arbetsmarknadsstyrelsen i februari 1996 är det inte längre möjligt att få arbetslöshetsersättning och samtidigt stå till förfogande för ett personaluthyrningsföretag för uthyrning. ”En medlem som arbetar åt ett personaluthyrningsföretag för att hyras ut skall anses vara tillsvidareanställd i den omfattning, som svarar mot medlemmens arbetsutbud. Detta gäller oavsett vad anställningsförhållandet kallas i anställningsavtalet. En anställning i ett uthyrningsföretag kan inte anses vara tillfällig om engagemang är återkommande. Medlemmen måste också anses vara anställd i den omfattning han står till företaget förfogande, oberoende av hur stor garantitid eller lön medlemmen erhåller. Den omfattning i vilken han står till företagets förfogande skall också anses vara medlemmens arbetsutbud.” 19 Det är t.ex. inte möjligt att arbeta på halvtid som uthyrd av ett personaluthyrningsföretag och samtidigt få arbetslöshetsersättning på halvtid.

I samband med avregleringen 1993 bestämdes att en utvärdering skulle göras efter tre år. En sådan utvärdering gjordes också och resulterade i en rapport (SOU 1997:58) med förslag till vissa regelförändringar. Enligt förslaget så skulle det finnas olika lagar för privata arbetsförmedlingar och personaluthyrningsföretag. Förslaget till lag om personaluthyrningsföretag innebar en markant utökad reglering. Enligt förslaget skulle personaluthyrningsföretag vara registrerade hos en personaluthyrningsnämnd. Till denna skall dels betalas en anslutningsavgift, dels en årlig avgift. För att få bli registrerad och därmed kunna driva verksamhet skall personaluthyraren uppfylla vissa villkor – ej i konkurs, tillräckliga kapitalresurser, ordnad bokföring m.fl. krav av liknande art. På en punkt innebär förslaget en ytterligare avreglering, nämligen ett borttagande av karensregeln vad gäller uthyrning till ett företag där personen tidigare varit anställd. Inget beslut fattades av riksdagen till följd av utredningen. I proposition 1997/98:150 angav regeringen att den inte hade någon avsikt att besluta om en ny lag för personaluthyrningsföretag.

En annan offentlig utredning (DELTA) lade under 1999 fram ett förslag om att AMS skall ges i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadens parter starta branschanknutna personal- uthyrningsföretag. 20 AMS skall enligt förslaget tilldelas 250 miljoner för projektet. Utredningsförslaget har ännu inte lett till att regeringen har lagt fram en proposition.

19 Se Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringsenheten (1996).

20 Se SOU 1999:27.

86

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

1.5 Lagstiftningen i andra länder

Även om det finns en generell tendens till avreglering av personaluthyrningsverksamheten är skillnaderna stora mellan olika länder. Ofta har reglerna varit desamma för privata arbetsförmedlingar och personaluthyrningsföretag. I vissa länder har dock regelstrukturen varit olika. Vissa länder har länge tillåtit personaluthyrningsföretag. Andra har haft förbud och genomfört en avreglering, men vid olika tidpunkter och i olika stor omfattning. Nedan följer en genomgång som omfattar utvecklingen i några länder som kan vara av intresse bl.a. med tanke på att de uppvisar olika former av avreglering.

Danmark 21 har inte ratificerat någon av ILO:s konventioner om privata arbetsförmedlingar, men införde ändå under efterkrigstiden än relativt restriktiv lagstiftning. År 1971 förbjöds personaluthyrningsföretag. År 1978 blev personaluthyrnings- företag inom handels- och kontorsområdet åter tillåtna (från 1986 också för vissa andra yrken som laboratoriebiträden och ritbiträden). Uppdragen fick dock ha högst tre månaders varaktighet. Från den 1 juli år 1990 blev arbets- förmedlingsverksamheten inklusive personaluthyrnings- verksamheten i Danmark i det närmaste totalt avreglerad. 22

I Finland har det funnits möjlighet att ge tillstånd till personaluthyrningsföretag. Sedan 1986 är uthyrningen av arbetskraft laglig men reglerad. Uthyrning får avse en tidsperiod om högst 6 månader, dock gäller denna begränsning inte vid enstaka arbetsprojekt.

Det fanns inte något uttryckligt förbud mot personaluthyrning i Norge fram till 1972 och sådana företag etablerades under efterkrigstiden. År 1971 beslutade dock Stortinget om ett förbud mot personaluthyrning som trädde i kraft 1972. Då fanns det 20 personaluthyrningsföretag i Norge. Lagändringen gav dock regeringen möjligheter att lämna dispenser. Sådana gavs med restriktivitet till existerande företag. År 1983 genomfördes en liberalisering och det gavs ett generellt undantag för personaluthyrningsföretag inom vissa områden, bl.a. för kontorsarbete, sekreterarearbete, butiksarbete och ritbiträdesarbete, dvs. områden inom vilka personaluthyrningsföretag i de flesta länder är starka. De företag som bedriver en sådan verksamhet skall uppfylla vissa villkor, bl.a.

21 Se Csonka (1992).

22 Lov nr. 840 af20. december 1989.

87

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

skall de halvårsvis rapportera om verksamheten (antal anställda, antal uppdrag). Möjligheter finns att söka dispens på andra områden. En skärpning kom i oktober 1996 då Kommunal- og arbeidsdepartementet gjorde en ny tolkning av vilket kontorsarbete som omfattades av undantaget från förbudet mot personaluthyrning. Denna tolkning innebar att uthyrning skulle begränsas till kontorsarbetsuppgifter av underordnad karaktär. 23 Arbetsmarknadsmyndigheterna kan också ge tillverkande företag tillstånd att hyra ut anställda till andra företag under en begränsad period.

Under våren 1998 tillsattes i Norge en utredning med uppgift att göra en översyn av reglerna för arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Den avlämnade sitt förslag den 8 september 1998. 24 Personaluthyrning skall i princip vara tillåten vad gäller alla yrken och områden enligt förslaget under förutsättning att arbetsmiljölagen medger tillfälliga anställningar, dvs. att huvudregeln om tillsvidareanställning inte gäller. Regleringen flyttas från uthyrningen (förbjudet att hyra ut) till inhyrningen (förbjudet att hyra in). Det innebär för kontorsyrkena en skärpt reglering jämfört med nuvarande förhållanden. Departementet skall kunna utfärda förbud vad gäller vissa yrken och områden. En uthyrningsfirma kan inte begränsa en uthyrds möjligheter att ta arbete på det företag han är uthyrd till. Det skall vara förbjudet att ta betalt från den som hyrs ut. En arbetstagare som slutat i ett företag får inte hyras ut till det företag han slutat från innan sex månader har gått. Regeringen lade i maj fram ett förslag till Stortinget som följde utredningens förslag och Odelstinget fattade beslut om en ändring av lagen den 17 december 1999.

I Nederländerna 25 har personaluthyrningsföretag varit tillåtna sedan 1970 under förutsättning att de uppfyller följande villkor:

1) ej förhindrar en uthyrd att ta anställning, 2) ej hyr ut till företag i konflikt, 3) att företag som hyr personer inte vidareuthyr dem till ett tredje företag samt 4) att uthyrningsföretagen inte särbehandlar efter kön, ras eller etnicitet. Nederländerna föreskriver att företag som bedriver både personaluthyrning och arbetsförmedling måste ha en lokalmässig åtskillnad mellan dem. Motivet för denna typ av regler är att det kan uppstå etiska problem om man har de båda typerna av verksamhet integrerade

23 Se Olsen (1997).

24 Se SOU 1998:15-

25 Se Derksen och de Koning (1995).

88

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

(företag skulle kunna tänkas avstå från att förmedla ett arbete till en person som man vill ha kvar i uthyrningsdelen). 26

Storbritannien har aldrig anslutit sig till någon av ILO- konventionerna om privata arbetsförmedlingar. Fram till år 1973 var de privata arbetsförmedlingarnas inräknat personaluthyrningsföretagens verksamhet oreglerad. Med Employment Agencies Act från detta år kom ett krav på att de skulle ha en licens utfärdad av en lokal eller regional myndighet och en relativt detaljerad reglering vad gäller avtalsvillkor och informationsskyldighet. Få om ens något företag fick avslag på en licensansökan och kravet på att inneha en licens togs bort 1995. I maj 1999 framlade Department of Trade and Industry (1999) ett underlag för en reformering av regelstrukturen och avskaffandet av olika regler. På en punkt innebär förslaget en ny reglering i syfte att underlätta övergångar till fasta arbeten. Enligt förslaget skall det vara möjligt för ett hyrande företag att anställa en person som de tidigare hyrt. Det kan antingen ske efter en viss karenstid efter uthyrningsperioden eller direkt efter uthyrningsperioden eller inom karensperioden. Sker anställningen efter karensperioden så är den avgiftsfri, sker den tidigare så kan antingen företaget betala en i hyreskontraktet fastställd avgift eller förlänga hyresperioden vid oförändrade villkor och sedan slippa avgiften. Karensperiodens längd är inte angiven i förslaget men departementet angav den 16 mars 2000 i ett brev till dem som lämnat synpunkter på rapporten att regeringen tänkte sig fyra veckor som en rimlig period. 27 Branschorganisationen har protesterat och vill istället ha 13 veckor. 28 Parlamentet beräknas fatta beslut om en ny lag under hösten 2000.

I Tyskland har personaluthyrningsföretag från 1972 ej betraktats som privata arbetsförmedlingar utan reglerades genom en särskild lag, dock med undantag för byggnadsindustrin. Det har skett en gradvis liberalisering. Ett exempel är att den maximala tiden för uthyrning sattes 1972 till 3 månader men höjdes till 6 månader 1985 och till 9 månader 1994.

26 I Portugal är denna typ av kombinationer helt förbjudna.

27 Se DTI:s hemsida. Se också ett meningsutbyte i parlamentet den 24 maj 2000.

28 Brev daterat den 19 maj 2000 från Christine Little, REC, till minister Alan Johnson, DTI. Se REC (2000).

89

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

1.6 Branschens utveckling i Sverige

En möjlighet att få information om utvecklingen av personaluthyrningen ges av den branschstatistik som regelbundet publiceras i den årligen utkommande Konsultguiden och där resultaten för 1999 publicerats i Affärsvärlden (2000). Den ger visserligen inte uppgifter om antalet anställda i personaluthyrningsföretagen och antal uthyrningsdagar men väl om deras försäljning. Tabell 1.3 redovisar uppgifter om de tio största företagen 1998 och deras försäljningsökning mellan 1997 och 1998 (det ger en överdriven bild av tillväxten då de som fallit ur tio-i-topp-listan har haft en lägre tillväxt). Det framgår av tabellen att det är några få företag som dominerar branschen.

Under de senaste åren har de stora internationella företagen etablerat sig på den svenska marknaden. Det har i betydande omfattning skett genom företagsköp. Det tidigare största företaget på världsmarknaden, Manpower, etablerade sig i Sverige genom att köpa Teamwork, det nu största Adecco (tidigare Adia) däremot genom nyetablering (med kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö) och det tredje största på världsmarknaden, Olsten, genom att dess norska dotterbolag köpt Kontorsjouren. Olsten har i sin tur under 1999 blivit uppköpt av Adecco som på så sätt kraftigt kommer att stärka sin ställning i Sverige (övertagandet blev formellt klart först den 15 mars 2000). Det nu fjärde största företaget på världsmarknaden, Kelly Services, 29 har etablerat sig i Sverige genom att förvärva Help Personal.

Även svenska företagen har vuxit genom företagsförvärv. Här skall endast nämnas några exempel. Det näst största företaget i Sverige, Proffice, köpte 1998 Västsvenska Handelskammaren Personaluthyrning som 1997 var det femte största företaget i branschen. Poolia har under år 2000 köpt Resursen i Borlänge AB och Pedagogforum Nordiska AB. Det senare företaget som är Göteborgsbaserat och som kommer att heta Poolia Pedagogik kommer att vara inriktat på uthyrning av lärare, dvs. ytterligare ett område för personaluthyrningsföretagen.

29 Kelly Services är det äldsta av de stora personaluthyrningsföretagen. Det grundades 1946 inriktat på att hyra ut kontorspersonal och hette fram till 1966 Kelly Girl Services. Kelly som låg åtta på topplistan 1998 var 1999 inte bland de tio största företagen i Sverige i branschen.

90

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Tabell 1.3 De tio största personaluthyrningsföretagen 1999

Företag

Omsättn

Förändr

Anställda

Andel

Andel

(milj kr)

sedan

kvinnor

personal-

1998 (%)

(%)

uthyrning

av

verksamhe

ten (%)

Manpower

1789

70

5739

63

86

Proffice

1388

62

3847

73

86

Olsten

554

49

1659

65

87

Poolia

491

94

1048

59

92

Lernia

56

1300

158

37

1000

Personalut

hyrning

SJR

49

27

117

u.s.

50

First

44

68

104

72

92

Reserve

F1R

Skandinavi

44

29

240

88

u.s.

sk

Temporär

Service

Adecco

40

29

500

50

46

Mabi Care

35

134

75

100

u.s.

Summa/ge

4490

67

13,487

65

86

nomsnitt

u.s. = uppgift saknas

Källa: Affärsvärlden (2000).

Av tabellen framgår att fyra företag är klart större än övriga företag. Tabellen täcker visserligen endast de större företagen men även om det finns många små företag så är deras sammanlagda omsättning liten jämfört med den för de största företagen.

Åtta av de tio största företagen har lämnat uppgifter om verksamhetens fördelning (uppgifter saknas för Adecco och Mabi Care). Alla åtta bedriver också personalrekryteringsverksamhet, men uthyrningsverksamheten är dock den klart viktigaste (81 procent i genomsnitt). Sex av de tio företagen har lämnat uppgifter om vilka kategorier av personal de framför allt hyr ut (uppgifter saknas bl.a. för de tre största). Kontors- och ekonomipersonal är viktigast för de flesta. Det gäller också för branschen som helhet

91

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

även om uthyrning av vårdpersonal har tenderat att öka. Nya områden tillkommer. Poolia håller på att bygga upp en juridisk enhet med planerat 150 anställda jurister.

Främst större företag är organiserade inom branschorganisationen SPUR (Sveriges Personaluthyrnings- och rekryteringsförbund). Antalet medlemsföretag ökar och var ca. 80 i juli 2000. Merparten av dessa företag har sin adress i Storstockholmsområdet. Övriga företag är spridda över landet. Företagen med huvudkontor i Stockholm har dock i många fall verksamhet på andra orter. Etableringen av filialkontor har varit mycket snabb under de senaste åren vilket pekar på att branschen håller på att etablera sig utanför Stockholmsområdet.

Utmärkande för det sena 1990-talet är att fler aktörer börjat etablera sig på marknaden för personaluthyrning. Ett exempel är AmuGruppen som startade Nu! Personaluthyrning AB den 1 januari 1998. AmuGruppen bytte namn till Lernia i mars 2000 och personaluthyrningsverksamheten heter nu Lernia uthyrning. Ett annat exempel är Samhall som breddat sin verksamhet i denna riktning. Ett tredje exempel är Farmartjänst, som utgörs av olika lokala sammanslutningar av jordbrukare som hyr ut tjänster. Verksamheten är initierad av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och de som deltar måste vara medlemmar i organisationen.

1.7 Branschens utveckling i andra länder

Branschens tillväxt har medfört att det bildats ett underlag för såväl nationella som internationella organisationer. För personaluthyrningsbranschen finns en internationell organisation, CIETT (International Confederation of Temporary Work Businesses), baserad i Bryssel, vars medlemmar är olika nationella organisationer (24 medlemmar och 2 associerade medlemmar); för Sveriges del är SPUR medlem. Organisationen har dels fastställt etiska regler (Code of practice), dels stått för viss statistikinsamling.

De stadgar som är antagna syftar till en enhetlighet vad gäller regler och till att förebygga olika typer av missbruk. Enhetligheten kan göra att konkurrensen blir mer rättvis. Olika typer av missbruk kan ge branschen ett dåligt rykte och det ligger därför i de seriösa företagens intresse att få bort avarter. Bland reglerna kan nämnas några:

92

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

1. att det inte är tillåtet att annonsera om vakanser som inte finns (för att locka till sig sökande),

2. att lönen skall betalas ut oavsett om det hyrande företaget betalar eller inte,

3. att företaget inte får försöka förhindra den som de hyr ut att söka något arbete, alltså inklusive i det företag i vilket personen är uthyrd till, och

4. att de som anställs av uthyrningsföretaget inte skall betala några avgifter till detta företag, dvs. för

uthyrningen eller för några tjänster som uthyrningsföretaget gör.

I vissa av medlemsländerna – Belgien, Frankrike, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige och Tyskland finns det centrala avtal mellan branschorganisationen och ett fackförbund. I övriga länder kan det finnas lokala avtal.

Statistiken som CIETT redovisar är knappast helt jämförbar länder emellan. Insamlingsmetoder och täckningsgrad skiljer sig åt. I tabellen nedan ges en del centrala uppgifter som kan vara av intresse i samband med en diskussion av utvecklingen i Sverige.

Tabell 1.4 Personaluthyrningsföretag i några länder 1996

Land

Antal

Anställda

Anställda i

Omsättn

uthyrnings

uthyrnings-

uthyrnings

(milj US

-företag

företag 30

företag i %

dollar)

(tusental)

av alla

sysselsatta

Belgien

91

44

1.2

1649

Danmark

100

2

0.1

u.s.

Frankrike

850

350

1.6

10473

Nederländerna

575

225

3.6

4897

Norge

68

12

0.6

253

Schweiz

763

95

2.5

636

Storbritannien

5000

880

3.3

16360

Sverige

u.s.

7

0.2

123

Tyskland

2601

177

0.5

4516

USA

6000

2310

1.8

43600

Österrike

593

15

0.4

225

30 I genomsnitt per dag.

93

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Källa: CIETT (2000) och OECD (1998) för uppgifter om total sysselsättning. u.s. = uppgift saknas

Med hänsyn taget till ländernas storlek men med viss reservation för skillnader i statistikens täckningsgrad är omfattningen relativt liten i Sverige, även om den vuxit sedan dess uppgifter lämnades (vilken den troligen också gjort i övriga länder). Det är framför allt i Nederländerna och Storbritannien som personaluthyrnings- företagen har en omfattande verksamhet.

I USA har andelen av de sysselsatta i landet som är anställda i personaluthyrningsföretag ökat kontinuerligt sedan början av 1970-talet, dock med vissa konjunkturvariationer. Ökningen har varit speciellt stor under 1990-talets andra hälft. Expansionen har skett i samtliga branscher med undantag av offentlig sektor där andelen av de sysselsatta som kommer från personaluthyrningsföretag har minskat sedan mitten av 1980- talet. 31

1.8 Forskning om bemanningsföretagen

Personaluthyrningsföretag har funnits länge. I USA etablerades t.ex. de företag som nu är störst i branschen under 1940-talet. 32 Det är dock först under 1990-talet som branschen blivit allt mer uppmärksammad inom den allmänna debatten. I Sverige och en del andra länder hänger det samman med att de först under detta årtionde blev tillåtna. Det kan också bidra till att förklara att forskningen om denna sektor hittills har haft en liten omfattning. Vi kan dock se ett starkt ökat intresse för forskning på området under de senaste åren och då speciellt i USA. Nedan ges en översikt över vilka frågor som tagits upp.

Varför etableras och växer företagen?

En central fråga är varför det finns en marknad för personaluthyrningsföretag och inte företagen i stället anställer dem själva. Här finns det vissa argument som återkommer. 33

31 Se Estvâo och Lach (1999 och 1999a) för en noggrann kartläggning av expansionen och dess fördelning på olika branscher.

32 Kelly bildades 1946 och Manpower 1948 medan Olsten på sin hemsida anger att det varit verksamt i mer än 50 år.

33 För en analys se Houseman (1997).

94

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

En första förklaring är att bemanningsföretagen kombinerar ihop många deltids- och delårsarbeten till fasta heltidsarbeten. Det finns företag som t.ex. behöver hjälp med vissa arbetsuppgifter några timmar i veckan eller på heltid under några veckor. Många personer vill ha arbete mer än så. I princip skulle en person själv kunna kombinera ihop många deltids- och delårsanställningar till en heltidsanställning, men det kräver mycket tid och kan innebära nackdelar vad gäller olika former av avtalsförsäkringar. Bemanningsföretaget står för kombinerandet av de olika deltiderna till heltider (eller längre deltider).

En andra förklaring är att det är kostsamt att anställa och rekrytera personer (det finns en engångskostnad vad gäller annonsering, urval och utbildning mm.). Vid långa anställningar så kan kostnaden vara mindre viktig, medan den vid kortare anställningar kan vara prohibitiv. Och det finns behov av kortare anställningar t.ex. vid oväntade variationer i efterfrågan, vid säsongvariationer, vid ordinarie personals frånvaro och vid vakanser medan tillsättning av en mer långvarig anställning pågår. Vid anlitande av ett personaluthyrningsföretag så står detta företag för merparten av rekryteringskostnaderna, men det kan slå ut dem på flera olika uthyrningar. En annan fördel för det hyrande företaget är att det i regel går snabbare att få tag i en person via ett personaluthyrningsföretag än via egen rekrytering.

En tredje förklaring kan vara att personaluthyrningsföretaget är bättre på att hitta anställda med rätt kompetens (kanske i synnerhet bättre än vad som är möjligt för mindre företag). I sådana fall kan en anställning via personaluthyrningsföretag också tjäna som en provanställning.

De andra och tredje förklaringarna kan sägas bygga på två olika typer av osäkerhet. Den andra förklaringen avser osäkerhet vad gäller efterfrågan på arbetskraft medan den tredje förklaringen avser osäkerhet vad gäller arbetsutbudets kvalitet. 34

En fjärde förklaring är att lagar och avtal gör det kostsamt för företagen att säga upp personer när det sker olika typer av förändringar. Det är lättare att förändra omfattningen av inhyrningen. Personaluthyrningsföretaget kan däremot hyra ut personen till ett annat företag om ett företag inte längre behöver personen. Ökad anställningstrygghet enligt lag eller avtal kan alltså

34 Se Milner och Pinker (2000) för en teoretisk analys av de båda förklaringsmodellerna.

95

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

leda till ökad efterfrågan på personaluthyrningsföretagens tjänster. 35

I USA har också en femte förklaring varit en viktig del av debatten, nämligen att företagen genom att hyra personal kan få lägre personalkostnader – lönerna och framför allt vissa försäkringskostnader som sjukförsäkring kan bli lägre. 36 I Sverige är avtalsstrukturen en annan än i USA.

Inom forskningen har de olika förklaringarna presenterats och det finns också en diskussion om hur de olika förklaringarna kan kopplas till expansionen av personaluthyrningsföretagen över tiden. Speciellt gäller det rättstillämpningen och lagstiftningen. I USA har anställningstryggheten efterhand stärkts genom främst olika utslag i domstolar på delstatsnivå. Dessa förändringar har skett vid olika tillfällen i olika delstater och det har därför varit möjligt att studera effekterna. Skärpningen verkar ha haft den väntade effekten – en ökad efterfrågan på inhyrd arbetskraft. På samma sätt verkar en högre facklig organisationsgrad vara kopplat till en större marknadsandel för personaluthyrningsföretagen. Det kan dock inte förklara utvecklingen över tiden då organisationsgraden i USA kraftigt har minskat under de senaste decennierna.

Makroekonomiska effekter

De som är anställda i personaluthyrningsföretag uppvisar en större rörlighet både till arbetslöshet och till andra anställningar. En förskjutning av anställningarna till mera instabila anställningar skulle kunna leda till högre arbetslöshet och större total rörlighet, givet att förskjutningen inte har andra effekter. En beräkning pekar på att effekten på arbetslösheten är ringa men att den totala rörligheten i ekonomin ökar en del. 37

Nu kan emellertid en ökad rörlighet innebära att arbetskraft fortare flyttar till områden av ekonomin som har en ökad efterfrågan, vilket kan leda till en dämpning av löneöknings- och inflationstakten vid given arbetslöshet, dvs till att NAIRU sjunker. En undersökning av Otoo (1999) pekar på en sådan effekt.

35 Se Autor (2000) och Miles (2000) för studier av vilken roll skärpningen av reglerna vad gäller anställningstrygghet har haft på expansionen av personaluthyrning i USA:

36 Se t.ex. Golden (1996) för en undersökning som ger stöd åt denna hypotes.

37 Se Houseman och Polivka (1999).

96

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Personaluthyrningsföretagen skulle på så sätt kunna bidra till en lägre arbetslöshet.

Företagsutbildning

Enligt humankapitalteorin kan vi inte förvänta oss att företag skall bekosta generell utbildning – dvs. utbildning som är av värde vid arbete i andra företag än det egna. Sådan utbildning kommer i stället att bekostas av de anställda (genom lägre lön under utbildningstiden) eller den offentliga sektorn. Nu visar det sig att bl.a. personaluthyrningsföretagen bekostar generell utbildning för sina anställda (utbildningen är definitionsmässigt generell eftersom syftet är att den skall kunna användas i olika företag). I många fall sker utbildningen före det första uthyrningsuppdraget (up front). Frågan är vad som är förklaringen. Enligt Autor (2000a) 38 som genomfört en större empirisk studie så är förklaringen att söka i att de som utbildar och hyr ut har ett informationsövertag gentemot andra företag vad gäller dessa personers kompetens. Det betyder att dessa personer inte omedelbart blir rekryterade till andra företag utan att uthyrningsföretagen får avkastning på sin investering under tillräckligt lång tid för att den skall vara lönsam för dem. 39

Anställningsvillkor

En av de mest diskuterade och infekterade frågorna är anställningsvillkoren, främst lön men också olika typer av försäkringar, för dem som är anställda i personaluthyrningsföretagen i USA. 40 Ser vi endast på genomsnittstal så visar undersökningarna att lönenivån är betydligt lägre för dem som är anställda i personaluthyrningsföretagen. 41 En del av skillnaden försvinner när hänsyn tas till sammansättningen efter utbildning mm. och ytterligare delar av skillnaden försvinner när hänsyn tas till selektionseffekter (att personer som har denna typ av arbeten har lägre lön också när de har andra arbeten före och

38 Se också Autor, Levy och Mundane (1999).

39 En annan iakttagelser vad gäller utbildning är att företag som vill kunna utnyttja inhyrd personal kommer att välja system som bygger datorprogram som är allmänt förekommande även om det skulle finnas tekniskt sett mer effektiva lösningar.

40 Sw t.ex. GAO för en kritisk genomgång och Black och Tappan (1998)

41 Se Segal och Sullivan (1998).

97

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

efter uthyrningsarbetet). Kvar står dock en löneskillnad på ca 10 procent och också betydande skillnader vad gäller försäkringsförmåner. Ett intressant resultat att denna skillnad inte återfinns bland dem som har längre utbildning. För denna grupp är det snarare så att de som är anställda i personaluthyrningsföretag har högre lön.

Här är det viktigt att påpeka att den amerikanska arbetsmarknaden skiljer sig markant från de europeiska arbetsmarknaderna inklusive den svenska, så resultaten kan inte utan vidare överföras till svenska förhållanden.

Rekrytering till branschen

En annan fråga som undersökts är rekryteringen till branschen. Undersökningen pekar på att minskande andel kommer från arbetslöshet under 1990-talet (arbetslösheten har allmänt minskat i USA under 1990-talet) och en ökande andel från studier. Den största andelen kommer dock från fasta arbeten. En studie av Farber (1999) pekar på att det är relativt vanligt att de som blir uppsagda i samband med nedläggningar och neddragningar går till tillfälliga arbeten inklusive anställningar i personaluthyrnings- företag.

Vad händer efter anställningen i personaluthyrningsföretaget?

En sista fråga är vad som händer med dem som är anställda i personaluthyrningsföretag. Studier pekar på att relativt många stannar under lång tid i branschen. De pekar också på att relativt många går till fasta anställningar. Övergångsmönstret skiljer sig åt mellan olika demografiska och utbildningsgrupper.

Personaluthyrningsföretag som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument

Personaluthyrningsföretag har i viss utsträckning kommit att användas som ett arbetsmarknadspolitiskt medel i Sverige under senare år. Visserligen har inte Arbetsmarknadsstyrelsen direkt anordnat sådan verksamhet men Samhall och Lernia (som framför allt är inriktat på arbetsmarknadsutbildning) har gjort det. I den

tyska

delstaten

Rheinland-Pfalz

har

under

1990-talet

98

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

personaluthyrning använts som ett arbetsmarknadspolitiskt medel för svårplacerade på arbetsmarknaden. Syftet har varit att deltagarna i större utsträckning än annars skulle få arbete. En utvärdering har genomförts av projektet där arbetsmarknadsutfallet för dem som genomgick programmet jämförs med det för en grupp med liknande egenskaper och situation. Resultaten pekar på att de som genomgick programmet fick arbete i signifikant större omfattning än jämförelsegruppen. 42

1.9 Invandrarnas situation på arbetsmarknaden

Sverige har varit ett invandringsland under hela efterkrigstiden. Under tiden fram till 1970-talet dominerade arbetskraftsinvandringen även om också betydande flyktinggrupper anlände från bl.a. Estland, Ungern och Polen. Arbetskraftsinvandrarna gick i regel direkt till ett arbete och deras arbetskraftsdeltagande var högt och det gällde även de flyktinggrupper som kom under samma period. Under 1960-talet var invandrarnas arbetskraftsdeltagande högre än icke- invandrarnas. Under 1970-talet minskade arbetskraftsinvandringen på grund av en skärpt lagstiftning och skärpt tillämpning av de gällande reglerna men också på grund av förändringar av arbetsmarknadsläget som gjorde att inflyttningen från Finland minskade. Invandringen från Finland och övriga nordiska länder var inte reglerat då vi sedan 1954 har en gemensam nordisk arbetsmarknad. Invandringen fortsatte men kom nu att främst att bestå av flyktingar och anknytningsfall. För båda grupperna gäller att de i regel inte kommer direkt till ett arbete.

Under 1970-talet blev invandrarnas arbetskraftsdeltagande lägre och deras arbetslöshet högre än svenskarnas. Skillnaderna ökade under högkonjunkturen under senare delen av 1980-talet och blev mycket stora under 1990-talets lågkonjunktur. De senaste årens konjunkturuppgång har inneburit en förbättrad arbetsmarknadssituation för invandrarna men fortfarande är arbetskraftsdeltagandet lågt och arbetslösheten hög. Förutom lågkonjunkturen har skillnader i sammansättningen av invandringen och en förändrad struktur på arbetskraftsefterfrågan förts fram som förklaringar till invandrarnas försämrade situation.

Ofta publiceras tal som avser samtliga invandrare (personer bosatta i Sverige som är födda i ett annat land än Sverige). Sådana

42 Se Lechner m.fl. (1999).

99

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

tal är av intresse men de döljer samtidigt de stora skillnader som finns mellan olika invandrargrupper vad gäller deras arbetsmarknadssituation. Undersökningar pekar bl.a. på stora skillnader mellan dem som kommit under olika decennier. De som har varit här längre har en bättre situation. Det kan i sin tur förklaras av att det sker en förbättring med längre vistelsetid men också med att det har kvardröjande betydelse hur arbetsmarknaden ser ut när invandrarna kommer till landet. Det finns också betydande skillnader mellan grupper som kommer från olika länder även om de anlänt vid samma tidpunkt.

100

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

2. Beskrivning av enkäten

Undersökningen syftar till att studera personaluthyrningsföretagens verksamhet och deras anställda. Företag som arbetar med personaluthyrning hyr ut personal, vikarier och tjänster till företag och myndigheter. Ofta handlar uthyrningen om så kallade underlättande tjänster, såsom sekreterartjänster, telefonisttjänster, löneadministration, vaktmästeri, lagerarbete och andra administrativa sysslor. Personaluthyrningsföretag kombinerar ibland uthyrning med förmedling och rekrytering av arbetskraft och/eller personalentreprenad. De företag som kombinerar tjänster inom och/eller utom branschen ingår i målgruppen.

2.1 Framställning av rampopulation

Undersökningen av personaluthyrningsverksamheten är en totalundersökning. Antalet personaluthyrningsföretag verksamma i landet är av sådan storlek att det inte är motiverat att begränsa undersökningen till endast ett urval av arbetsställen. Personaluthyrningsbranschen är inne i en period av snabba förändringar. Många nya företag och filialer etableras men många läggs också ner. Den stora omsättningen av arbetsställen leder till svårigheter att få med alla i undersökningsramen. Framtagandet av en undersökningsram skedde under februari och mars 2000. Nedan beskrivs framställningen av denna.

För att få en heltäckande bild av personaluthyrningsföretagen har olika källor använts. Registret skulle omfatta samtliga arbetsställen med undantag för sådana som saknade anställda.

1. Arbetet med att ta fram ett företagsregister började med en lista över arbetsställen från Statistiska Centralbyråns företagsregister, CFAR. Det är inom två SNI-koder som arbetsställena inom personaluthyrning återfinns, 74830 ”Kontorsservice och översättningsverksamhet, ej databas eller bokföringsverksamhet” och 74849 ”Diverse övriga företagstjänster, annan värdering än fastighetsvärdering, artistagenturer m.m.”. Uttaget från CFAR gav 1682 arbetsställen. Här ingår endast arbetsställen med anställda, det vill säga inte enmansföretag.

101

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

2. Inte alla arbetsställen inom de två SNI-koderna i CFAR-registret är personaluthyrningsföretag. Arbetsställen med namn som innehåller media, underhållning, nöje, mat, tandvård, modellagenturer, artistförmedling, biljettförsäljning och telemarketing har uteslutits utan att företagen kontaktats. Farmartjänstföretag och landstingets tolkningscentraler är också borttagna. Övriga företag ringdes upp. Arbetsställen som då uppgav att de inte sysslade med personaluthyrning eller var enmansföretag togs bort. Därefter återstod

227 företag. 114 företag kunde ej nås per telefon trots flera försök. Dessa 114 arbetsställen är också med i urvalet.

3. Många personaluthyrningsföretag finns inte med i SCB:s register. Därför har andra källor använts för att få ett så heltäckande register som möjligt. Svenska personaluthyrnings- och rekryteringsförbundets medlemsregister, har använts som en källa. Det resulterade i ytterligare

81 arbetsställen utöver dem som återfanns på CFAR-listan.

4. Gula sidorna på nätet är ytterligare en källa. Här har sökord bemanningsföretag => personaluthyrning använts. Det resulterade i ytterligare 177 arbetsställen. Från gula sidorna kommer ytterligare 30 företag där det ej stått att de arbetar med personaluthyrning men där detta är troligt. De söktes per telefon en gång men var ej anträffbara. Dessa företag finns med i urvalet.

5. Även Internet har använts som källa. Här har sökordet varit personaluthyrning. 18 företag hittades på Internet som inte redan fanns med i någon av de tidigare källorna.

6. En sista källa har varit platsannonser i dagstidningar. Annonserna i följande dagstidningar har granskats: Arbetet Nyheterna (17-29/2, 1- 15/3), Dagens Nyheter (16-27/2, 1-14/3), Göteborgsposten (15-27/2, 1-14/3), Svenska Dagbladet (16-27/2, 1-14/3), Sydsvenska Dagbladet (16-29/2, 1-14/3), Borås Tidning (9-15/3), Helsingborgs Dagblad (9- 15/3), Nerikes Allehanda Nerikes-Tidning (10-11, 13-16/3), Nya Wermlands-Tidningen (10-11, 13-15/3), Sundsvalls Tidning (9-10, 13- 15/3), Upsala Nya Tidning (10-11, 13-16/3), Västerbottens-Kuriren (9-11, 13-15/3) och Östgöta Correspondenten (10-11, 13-16/3). Detta resulterade i ytterligare tre företag. Letandet i dagstidningar gav ett mycket magert resultat och vi valde därför att inte studera fler tidningar.

CFAR-registret, SPUR:s medlemsregister, Gula sidorna, Internet, och dagstidningarna gav ett företagsregister på totalt 651 arbetsställen inklusive de 114 företag från CFAR som vi ej fått telefonkontakt med.

102

Ds 2000: Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

2.2 Genomförandet av enkätundersökningen

Arbetsgången i enkätundersökningen åskådliggörs nedan.

Datum

Aktivitet

1)

Februari-mars

Framställning av

2000

rampopulation

2)

30 mars 2000

Utskick av reviderad

enkät

3) 18 april

Skriftlig påminnelse

4)

8 maj 2000

Skriftlig påminnelse

inklusive enkät

5)

5-9 juni 2000

Telefonpåminnelse

6)

30 juni 2000

Sista dag för

inkomna svar

1. Framtagningen av rampopulationen gav ett företagsregister med 651 enheter. Se vidare ovan.

2. Konstruktionen av enkätformuläret påbörjades i mars 2000. Inregia AB arbetade fram ett förslag till enkät. Inom ramen för en studie av privat arbetsförmedlingsverksamhet av Friberg, Olli och Wadensjö (1999) genomfördes en enkätundersökning 1995. För att kunna jämföra resultaten från de båda undersökningarna är flera frågor identiska. Erfarenheter från den tidigare enkäten har också utnyttjats i andra avseenden. Branschorganisationen SPUR har genom Torbjörn Rindås lämnat synpunkter på enkäten.

3. Enkäten skickades ut den 30 mars. Sammanlagt skickades 651 enkäter ut. Det första utskicket gav en mycket låg svarsfrekvens, 18 procent. Ett fåtal enkäter skickades tillbaka omedelbart på grund av fel adress. Felaktiga adresser kan bero på att företaget är nedlagt eller bytt adress.

4. En andra påminnelse utan enkät gick ut den 18 april.

5. En tredje påminnelse denna gång med enkät gick ut den 8 maj 2000. Den 10 maj 2000 var svarsfrekvensen 23.6 procent. I början av juni hade svarsfrekvensen gått upp till dryga 30 procent vilket är mycket lågt.

6. Personaluthyrning är en mycket expansiv bransch och administrationen i de flesta sådana företag har en hög arbetsbelastning och svarande av enkäter ligger troligen inte så högt på deras prioriteringslista. För att få upp svarsfrekvensen ytterligare beslutades det att under vecka 23 ringa till de företag som inte har svarat på enkäten. Uthyrningsföretagen delades upp i stora och små företag, ca 250 små och ca 80 stora (i kategorin

103

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

stora företag finns t.ex. Manpower, Proffice och Olsten). De små företagen kunde välja mellan att svara på en förkortat version av den ursprungliga enkäten via telefon eller att skicka in enkäten i dess helhet. De stora företagen uppmuntrades att skicka in hela enkäten. Telefonpåminnelsen gav två typer av resultat. För det första kom det ytterligare svar, och för det andra kunde företag som inte skulle ha fått enkäten på grund av att de inte bedriver personaluthyrning eller är nystartade tas bort.

Tabell 2.1 Svarsutfall

Antal

Procent

Svarat på enkäten

206

33

Skulle inte ha

fått

214

34

enkäten

Har inte svarat

på

203

33

enkäten

Totalt

623

100

Anm. Samhalls arbetsställen är exkluderade.

Tabell 2.1 visar att 206 av 414 företag/arbetsställen svarat på enkäten, och att 214 företag inte skulle ha fått enkäten. Svarsfrekvensen är ungefär 50 procent (206/(206+203)). Det framgår av tabell 2.2 att 475 företag är ”små” och 148 är ”stora”. Företag är definierade som stora om de hör till de tio som har flest arbetsställen enligt vårt framtagna adresser register. De företag som i vårt adressregister hade flest arbetsställen är (i bokstavsordning) Adecco, Academic Match, Kelly Services, Lernia, Manpower, Olsten, Personaljouren, Personalpoolen, Poolia och Proffice. I tabellerna 2.1 och 2.2 är Samhalls 26 arbetsställen exkluderade då Samhall bedriver många olika verksamheter och uthyrning endast utgör en mindre del.

104

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Tabell 2.2 Stora och små personaluthyrningsföretag

Stora

Små

Svarat på enkäten

52

154

Skulle inte ha fått enkäten

76

138

Har inte svarat på enkäten

20

183

Totalt

148

475

Anm. Samhalls arbetsställen är exkluderade.

Personaluthyrningsbranschen växer mycket snabbt och det framgick vid telefonpåminnelsen att många av företagen/arbetsställena startade sent under 1999 eller 2000 och skulle därför inte ha fått enkäten. Av 148 stora företags arbetsställen fick vi ta bort 76, motsvarande siffra för de små är 138 av 475. Troligtvis är 138 en allt för låg siffra. Av de 260 små företagen som fick en telefonpåminnelse var det 107 som antingen inte svarade eller hade telefonsvarare och det är därför svårt att avgöra om de ingår i rampopulationen eller inte.

2.3 Täckningsfel

Undersökningspopulationen, dvs. den population som väljs ut och sedan undersöks, skiljer sig ifrån målpopulationen. Avvikelserna mellan undersökningspopulation och målpopulation består dels av undertäckning, dels av övertäckning. Undertäckning definieras som enheter som ingår i målpopulationen men som av någon orsak inte är inkluderade i undersökningspopulationen. Övertäckning definieras som enheter som inte tillhör målpopulationen men som är inkluderade i undersökningspopulationen. Vi har i största möjliga mån försökt undvika undertäckning och har därför sänt enkäter till företag som vi var osäkra på om de tillhörde målpopulationen eller inte. Dessa företag identifieras genom en fråga i enkäten och sorterades bort om de inte skulle ha enkäten. Den jämförelsevis låga svarsfrekvensen om ca 50 procent är med största sannolikhet ett tecken på en övertäckning i rampopulationen. Många av de företag som har fått enkäten men som inte är ett personaluthyrningsföretag har nog inte varit tillräckligt motiverade för att svara. Övertäckningen består av flera komponenter: 1) Företaget kan ha blivit uppköpta eller gått ihop

105

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

med andra företag, 2) Företaget kan ha haft personaluthyrning tidigare men på senare tid endast varit verksamma inom t.ex. rekrytering, 3) Företaget kan enbart bestå av en person (en grupp som inte ingår i målpopulationen) och 4) Företaget bedriver en helt annan typ av verksamhet.

2.4 Svarsutfallet

Den låga svarsfrekvensen orsakas troligen delvis av den övertäckning som diskuterades tidigare, men troligen delvis också av högkonjunkturen och tidpunkten för enkäten. Vid telefonpåminnelsen nämnde somliga företag att de för tillfället (juni) inte hade tid att svara på enkäter därför att de var fullt sysselsatta med att hyra ut personal inför semesterperioden i juli. Tabell 2.3 redovisar hur svarsfrekvensen är fördelad över företag utifrån källan till adressregistret. Trots att vi ringde till en stor del av företagen innan vi skickade ut enkäten har vi fått rensa bort ytterligare 133 nystartade företag som kom från CFAR:s adressregister.

Tabell 2.3 Svarsutfall fördelat över källa till registret

CFAR

Gula

SPUR

Tidningar

Internet

Sidorna

Svarat på

96

62

37

1

10

enkäten

Skulle inte ha

133

52

22

1

5

fått enkäten

Har inte

95

83

21

1

3

svarat på

enkäten

Totalt

324

198

80

3

18

Anm. Samhall som kom från CFAR:s register och Gula Sidorna ingår inte.

I CFAR:s register finns uppgifter om arbetsställenas storlek (antal anställda) och deras adresser. Det är därför möjligt att analysera närmare vilken sorts företag som har svarat och vilka som inte har svarat, om det finns t ex några systematiska skillnader som kan belysa hur representativa de inkomna svaren är. Tyvärr är det

106

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

möjligt bara för de företag vars adresser kom via CFAR:s register. För övriga företag har vi inte uppgifter om företagsstorlek.

Tabell 2.4 Svarsfrekvens fördelat över rikets län (endast CFAR)

Län

Procent

Procentandel

Procentandel

Procent

av svaren

som inte

som inte

av utskick

skulle ha fått

svarat

Stockholm

36.5

47.9

47.9

39.3

Uppsala

4.2

9.4

4.2

5.3

Södermanland

1.0

1.0

2.1

1.2

Östergötlands

9.4

4.2

0.0

4.0

Jönköping

4.2

2.1

1.0

2.2

Kronoberg

0.0

3.1

0.0

1.0

Kalmar

1.0

1.0

2.1

1.2

Gotland

1.0

1.0

0.0

0.6

Blekinge

2.1

0.0

2.1

1.2

Skåne

7.3

15.6

10.4

9.9

Halland

1.0

4.2

0.0

1.6

Västra

13.5

21.9

12.5

14.2

Götaland

Värmland

2.1

0.0

0.0

0.6

Örebro

2.1

3.1

2.1

2.2

Västmanland

3.1

4.2

3.1

3.1

Dalarna

0.0

5.2

3.1

2.5

Gävleborg

2.1

5.2

2.1

2.8

Västernorrland

3.1

0.0

1.0

1.2

Jämtland

2.1

2.1

0.0

1.2

Västerbotten

3.1

3.1

1.0

2.2

Norrbotten

1.0

4.2

3.1

2.5

Totalt

96

133

95

324

Tabell 2.4 visar att fördelningen inkomna svar per län stämmer mycket väl överens med hur utskicket var distribuerat, korrelationskoefficienten är 0.98 (om korrelationskoefficienten är

107

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

1 så är de identiska). En liknande jämförelse av de inkomna svaren och distributionen av enkäten per storleksklass redovisas i tabell 3.5. Korrelationskoefficienten är 0.89 (vi har vid beräkningen använt en något noggrannare indelning än den som redovisas i tabell 2.5). Svaren representerar alltså väl både den regionala och storleksmässiga spridningen av personaluthyrningsarbetsställena trots det låga svarsutfallet.

Tabell 2.5 Svarsfrekvens fördelat över storleksklasser (endast CFAR), procent

Storleksklasser

Svarat

Skulle inte ha

Ej svarat

Samtliga

fått

utskickade

1-4

28

66

51

50

5-9

17

8

16

13

10-19

16

10

13

12

20-49

19

8

12

12

50-99

8

3

4

5

100-199

7

2

2

3

200-499

2

2

1

2

500-

3

2

1

2

Summa

100

100

100

100

Antal

96

133

95

324

arbetsställen

108

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

3. Resultat från enkäten

3.1 Företagens verksamhetsinriktning

Av undersökningen framgår att det är vanligt att företagen kombinerar personaluthyrning med andra typer av verksamhet. Det vanligaste är att kombinera den med olika typer av arbetsförmedling och rekrytering. I vissa länder ses just denna kombination som problematisk. Kommer företag att vilja förmedla ett arbete till någon som det är lätt och lönsamt att hyra ut? I ett par länder – Nederländerna och Portugal – har det lagstiftningsvägen införts restriktioner mot sådana kombinationer.

Tabell 3.1 Personaluthyrningsföretag med eller utan andra typer av verksamhet

Förmedling/

Personalentreprenad 1

Annat

Endast

rekrytering

personaluthyrning

121

70

33

54

1) Övertagande av driften av hel avdelning.

Anm. Summan av de fyra grupperna blir större än det totala antalet arbetsställen då vissa arbetsställen förekommer i två eller tre av grupperna.

Som framgår av tabellen anger relativt många företag att de har annan verksamhet än de tre specificerade kategorierna. Dominerande är utbildning, konsulttjänster och olika typer av ekonomiska tjänster (t.ex. hjälp med bokföring). Tre företag anger hjälp med outplacement/personalavveckling medan två anger hjälp med översättning.

Merparten arbetsställen som ingår i undersökningen är små mätt efter antalet anställda. Det innebär inte att företagen är mindre än vad de är i andra branscher. Tabell 3.2 visar att personaluthyrningsföretagen snarare är något större än genomsnittet. Det är kanske inte så förvånade då personaluthyrning av naturliga skäl är en personalintensiv

109

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

verksamhet. Det finns knappast heller en strävan att rationalisera verksamheten i riktning mot att antalet uthyrda minskar. Det kan däremot finnas en strävan att effektivisera verksamheten vilket kan leda till att den personal som administrerar verksamheten minskar. Förutom uthyrningspersonalen finns administrativ personal – de som administrerar uthyrningarna och som är den personal som arbetar i uthyrningsföretagets lokaler. Antalet anställda som inte är uthyrningspersonal utgör en minoritet av de anställda (skulle vi mäta företagens storlek efter den administrativa personalen, vilket i och för sig knappast är rimligt, skulle vi få en betydligt större andel små företag).

Vi har frågat arbetsställena efter hur många de anställda de har som är uthyrningspersonal, administrativ personal respektive annan personal (sysselsatt i annan verksamhet på arbetsplatsen). Företagen rapporterade totalt 21,665 anställda. Av de företag som svarade på denna fråga gjorde 17 arbetsställen med totalt 350 anställda ingen uppdelning. De företag som gjorde en uppdelning angav att de hade 17,333 i uthyrningspersonal, 1573 administrativ personal och 2409 övrig personal. Den senare gruppen avser alltså dem som är verksamma i arbetsställenas andra verksamheter, t.ex. arbetsförmedling.

Tabell 3.2 Arbetsställen fördelade efter antal anställda

Storleks

Uthyrningsföretag

Samtliga

klasser

arbetsställen i riket*

Antal

Procent

Antal

Procent

1-4

58

29.7

173 560

60.4

5-9

19

9.7

48 720

17.0

10-19

17

8.7

32 008

11.1

20-49

33

16.9

20 970

7.3

50-99

26

13.3

7 247

2.5

100-199

25

12.8

3 004

1.0

200-499

11

5.6

1 277

0.4

500-

6

3.1

453

0.2

Totalt

195

100

287 239

100

Anm. För sex företag saknar vi uppgift om antal anställda.

110

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Källa:* SCB:s Företagsregister 2000, Tabell Storleksklasser 1999, sid. 18.

Personaluthyrningsföretagen är markant överrepresenterade i Stockholms län. De är underrepresenterade i merparten övriga län, också i de båda andra storstadslänen. Tabell 3.3 visar en jämförelse med samtliga arbetsställen i riket vid en indelning i sex regioner.

Tabell 3.3 Regional fördelning

Län

Personaluthyrnings-

Samtliga arbetsställen i

företag

riket

Antal

Procent

Antal

Procent

Stockholm

76

37.8

177 895

20.3

Skåne

17

8.5

104 817

11.9

Västra Götaland

24

11.9

144 308

16.4

Övriga Götaland

28

13.9

165 522

18.9

Övriga Svealand

30

14.9

155 370

17.7

Norrland

26

12.9

129 856

14.8

Summa

201

100

877 768

100

Företagen i branschen är av naturliga skäl unga. Relativt få (38) av nu verksamma arbetsställen startade med personaluthyrning innan det blev tillåtet att driva personaluthyrningsföretag år 1992. 43 Markant är den stora koncentrationen till de allra senaste åren. Det kan peka på att det finns en mycket stor omsättning av arbetsställen i branschen och/eller på att branschen är under en snabb expansion.

43 Det kan i och för sig vara en överskattning. Visserligen formulerades frågan som ”Vilket år startade personaluthyrning vid ert arbetsställe?” men det kan inte uteslutas att frågan i en del fall tolkats som en fråga om vilket år arbetsstället startade oavsett verksamhetsinriktning.

111

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Tabell 3.4 År för start med personaluthyrning vid arbetsstället

Etableringsår

Antal

Etableringsår

Antal

arbetsställen

arbetsställen

1953

1

1989

3

1957

1

1990

4

1960

1

1991

6

1961

1

1992

4

1975

2

1993

8

1981

2

1994

14

1982

3

1995

7

1983

1

1996

11

1984

1

1997

34

1985

3

1998

35

1986

1

1999

50

1987

3

1988

5

Totalt

201

3.2 De anställda vid uthyrningsföretagen

De anställdas bakgrund

Vi har ställt frågor till arbetsställena om andelen kvinnor, andelen personer över 50 år och andelen personer som är utrikes födda bland uthyrningspersonalen. Ungefär tre fjärdedelar av företagen har svarat på denna fråga. Svaren gavs i 20-procents intervall och svaren ”kodades” till värdet mitt i intervallet. Siffrorna är vägda utifrån det antal uthyrningspersonal arbetsställena har. Beräknat på detta sätt är 54 procent av uthyrningspersonalen kvinnor, 18 procent personer över 50 år och 17 procent utrikes födda. För de båda senare grupperna kan det vara fråga om en överskattning om

112

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

det skulle vara så att många företag som angivit en andel om 0 till 19 procent har mycket låga andelar. 44

Bland uthyrningspersonalen har 14 procent förgymnasial utbildning som den högsta, medan 48 procent och 37 procent har gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Det är en betydligt högre utbildningsnivå än den för samtliga i arbetskraften. Motsvarande tal för hela arbetskraften är 21, 50 och 29 procent enligt Arbetskraftsundersökningens årsmedeltal för 1999.

Anställning av uthyrningspersonal

Branschens snabba expansion och personalomsättningen bidrar tillsammans till att antalet nyanställda är många. Vi har frågat efter antalet nyanställningar under året och vad de som nyanställts har gjort närmast före sin anställning. Alla arbetsställen har inte svarat på frågan men de som gjort det har uppgivit totalt 10,064 nyanställningar. De arbetsställen som angivit vad de anställda tidigare hade för verksamhet hade tillsammans nyanställt 6397 personer. De nyanställda kom främst från arbetslöshet, annat arbete och studier (36, 35 respektive 20 procent).

Personalomsättningen är hög inom branschen. De arbetsställen som lämnat uppgifter anger att 5938 har lämnat branschen under året och att 4006 har fått arbete hos kundföretag. Den senare uppgiften pekar på att arbete i personaluthyrningsföretag för en del kan tjäna som en slags provanställning.

Ofta har fler än antalet anställda börjat och slutat på ett arbetsställe. Att detta är möjligt beror på att antalet som slutar och börjar är en flödesvariabel medan antalet anställda är en beståndsvariabel.

Vi har frågat arbetsställena om de bedömer vissa egenskaper vara viktiga eller inte. Svarsfördelningen återges i tabell 3.5. Inte oväntat anger nästan alla arbetsställen att bra arbetsvilja/motivation är viktigt och nästan samma svarsfördelning finns vad gäller social kompetens. Lämplig arbetslivserfarenhet och rätt utbildning anger också merparten företag vara mycket eller ganska viktigt. Det finns dock ett antal arbetsställen som anger att dessa egenskaper är mindre viktiga. Som svar på en kompletterande fråga om det bland företagens kunder finns efterfrågan på uthyrningspersonal som kan utföra arbetsuppgifter där utbildning och arbetslivserfarenhet är av mindre vikt svarar mer än hälften (56 procent) av företagen ja. Det pekar på att det kan finnas vissa möjligheter även för personer med kort utbildning.

44 Den registerbaserade statistiken som presenteras i kapitel 4 visar dock på liknande värden.

113

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Tabell 3.5 Viktiga egenskaper vid anställning hos

personaluthyrningsföretag

Egenskap

Mycket

Ganska

Mindre

Inte alls

viktigt

viktigt

viktigt

viktigt

Rätt utbildning

69

88

28

4

Lämplig arbets-

124

53

11

1

livserfarenhet

Goda kunskaper i

105

73

10

0

svenska

Goda kunskaper i

20

72

65

25

engelska

God social

151

35

2

1

kompetens

Bra arbetsvilja

174

15

0

0

och motivation

Lämplig ålder

17

43

96

29

Med tanke på utredningens inriktning på invandrarnas möjligheter att få arbete via personaluthyrningsföretag så bedömde vi det vara av speciellt intresse att fråga om de bedömde att goda kunskaper i svenska var viktiga. En stor majoritet bedömde att goda kunskaper i svenska var mycket eller ganska viktiga. Få av dem som besvarade enkäten angav att sådana kunskaper var mindre viktiga och inget att de inte alls var viktiga. Bedömningen av betydelsen av svenskkunskaper kan påverka företagens benägenhet att anställa invandrare. Man kan också tänka sig en kausalitet i motsatt riktning. Företag som har många invandrare anställda tenderar kanske att betona kunskaperna i svenska mindre. I tabell 3.6 kan vi se om det finns någon samvariation mellan andel invandrare bland uthyrningspersonalen och betydelsen av svenskkunskaper. Vi kan utläsa att merparten av de arbetsställen som har få invandrare anger att det är mycket viktigt med kunskaper i svenska. Däremot gör de arbetsställen som har relativt många invandrare ofta den bedömningen att det är ganska eller mindre viktigt med kunskaper i svenska.

Vi har också frågat efter betydelsen av goda kunskaper i engelska och lämplig ålder. I merparten fall anges att goda kunskaper i engelska är ganska eller mindre viktigt (de båda mellanalternativen). Vad gäller lämplig ålder så är det relativt få

114

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

arbetsställen som anger att det är mycket viktigt vid anställningsbeslut.

Tabell 3.6 Betydelsen av svenskkunskaper och andel invandrare, antal arbetsställen

Andel

Betydelsen av svenskkunskaper

invandrare (%)

Mycket viktigt

Ganska viktigt

Mindre viktigt

0-19

80

50

6

20-100

22

22

3

Betydelsen av olika egenskaper skulle kunna skilja sig åt mellan arbetsställen beroende på t.ex. vilken typ av personal de hyr ut och deras storlek. Vi skall kort redovisa resultaten av sådana jämförelser.

Rätt utbildning anges oftast som mycket viktig av de företag som hyr ut till vården men däremot mindre ofta bland dem som hyr ut till restaurang, butik, industri, kontor och lager. Lämplig arbetslivserfarenhet anges ofta som mycket viktigt bland dem som hyr ut till vård och också bland dem som hyr ut till butik.

Vad gäller kraven på goda kunskaper i svenska är skillnaderna små. Kraven är dock något lägre bland dem som hyr ut till industri. Vad gäller bedömningen av vikten av goda kunskaper i engelska är skillnaderna större. Högst är kraven bland dem som hyr ut till butik, därnäst högst är kraven vid uthyrning till ekonomi, kontor och IT, medan kraven är lägre bland dem som hyr ut till restaurang och industri. Det ställs genomgående höga krav på social kompetens och arbetsvilja/motivation och skillnaderna är små mellan företag som hyr olika yrkesgrupper.

Med tanke på att äldres möjligheter att få arbete via personaluthyrning är en av de frågor vi behandlar i utredningen så är det intressant att se om önskemål om ”lämplig ålder” skiljer sig åt mellan arbetsställen som hyr olika yrkesgrupper. Skillnaderna visar sig vara tämligen små. De företag som hyr ut IT-personal anger dock oftare lämplig ålder vara mycket eller ganska viktig än vad andra företag gör. 45

45 Vi har inte frågat efter vilken ålder som anses lämplig.

115

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Vi har också sett om det finns skillnader mellan vad större och mindre uthyrande företag anger som mycket eller ganska viktiga egenskaper. Vi har inte funnit några tydliga sådana skillnader.

3.3 De hyrande företagen

Personaluthyrningsföretagens kunder finns främst inom industri (37 procent) och tjänsteföretag (ej handel) (29 procent). Handel och offentlig sektor står för 7 respektive 10 procent (talen är vägda utifrån antalet uthyrningspersonal vid arbetsställena).

Tabell 3.7 Personaluthyrning inom olika yrkesområden och andel arbetsställen som har kvinnor, personer över 50 år och personer födda utomlands i respektive yrkesområde

Antal

Kvinnor

Över 50 år

Födda

Yrkesområden

arbetsställen

utomlands

(procentuell andel av arbetsställen

som svarade ja)

Butikspersonal

26

63

25

30

Ekonomipersonal

94

92

70

56

Kontorspersonal

103

93

66

62

Ingenjörer

21

37

24

29

IT-konsulter

53

64

16

54

Vårdpersonal

29

71

61

46

Lärare

10

35

31

18

Restaurangpersonal

13

48

29

48

Lagerpersonal

74

74

57

76

Industripersonal

70

75

63

78

Annat

67

75

63

63

Varför vill då arbetsgivare utnyttja sig av personal- uthyrningsföretagens tjänster istället för att anställa själv? Vi har frågat uthyrningsföretagen om ett antal tänkbara orsaker är viktiga eller inte för det hyrande företaget. Svaren anges i tabell 3.8. De två förklaringar som verkar vara viktigast är för det första att fylla tillfälliga vakanser som beror på frånvaro eller på toppar i

116

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

efterfrågan (93 procent anger det som mycket eller ganska viktigt) och för det andra att få in specialistkompetens (70 procent). Även de andra alternativen anges vara viktiga av ganska många företag om än dock av mindre än hälften av företag. Så anger t.ex. 37 procent av uthyrningsföretagen att inhyrning som en form av provanställning kan var en mycket eller ganska viktig orsak.

Tabell 3.8 Orsaker att anlita personaluthyrningsföretag

Egenskap

Mycket

Ganska

Mindre

Inte alls

viktigt

viktigt

viktigt

viktigt

P.g.a. frånvaro, arbets-

148

35

9

5

toppar,

säsongsvariationer

För att fylla platser för

17

47

82

44

längre tid än ett år

Som en form av prov-

19

51

69

48

anställning

För att sänka löne-

12

43

67

65

kostnaderna eller

andra kostnader

För att hyra in

68

68

37

20

specialistkunskap

För att spara på ut-

8

15

78

86

bildningskostnaderna

Vi har också sett på om det finns några klara skillnader vad gäller vilka orsaker som anges efter arbetsställenas inriktning. Vi finner därvid att det är de företag som hyr ut till vården som skiljer sig från de andra. De anger oftare att frånvaro, arbetstoppar etc och behov av specialistkompetens är mycket vanliga orsaker. De anger däremot mindre ofta att syftet är att hyra ut i mer än ett år, att det är en form av provanställning eller att syftet är att sänka utbildningskostnader eller lönekostnader och andra kostnader.

117

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

3.4 Personalutbildning

I forskningen om personaluthyrning i USA har man uppmärksammat att uthyrningsföretagen bedriver en inte oväsentlig personalutbildning trots att det med nödvändighet är fråga om generell utbildning (utbildning som går att använda utanför det uthyrande företaget). Vi har ställt ett antal frågor om personalutbildning i enkäten. 190 av de 201 företag som ingår i enkäten har besvarat frågan om de har personalutbildning. Av dessa företag har 76 procent av företagen med motsvarande 92 procent av uthyrningspersonalen angivit att de har personalutbildning. Att ett personaluthyrningsföretag anordnar personalutbildning behöver ju inte innebära att samtliga anställda får personalutbildning. Vi har frågat företagen om hur många som deltog i personalutbildning under andra halvåret 1999. De företag som svarade på frågan uppgav sammanlagt att 5585 hade fått sådan utbildning. Detta tal är en underskattning då långt ifrån alla arbetsställen hade besvarat denna delfråga (117 av de 190 företag som angivit att de anordnar personalutbildning har svarat).

Personalutbildning kan bedrivas i olika former och omfattning. Vi har försökt få en uppfattning om detta genom två delfrågor. Den första avser om utbildningen sker på arbetstid, på fritid eller både och. Svaren framgår av tabell 3.8. I tabellen redovisas både tal där varje arbetsställe fått lika vikt och tal där varje arbetsställe vägts efter hur många uthyrningspersonal de har.

Tabell 3.9 Personalutbildningens förläggning, procentuell fördelning

Ovägda tal

Vägda tal (efter antal

uthyrningspersonal)

Enbart arbetstid

28.5

20.5

Enbart fritid

6.8

2.0

Både arbetstid och fritid

64.7

77.5

Av tabellen framgår att det är vanligast att utbildningen sker delvis på arbetstid och delvis på fritid. Det är mycket ovanligt att personalutbildningen endast äger rum på fritid (och där alltså

118

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

arbetsgivaren endast står för de direkta kurskostnaderna och inte för lön under utbildningstiden).

Vi har också ställt en fråga om omfattningen av utbildningen uttryckt i hur många dagar den varar. Svaren anges i tabell 3.10

Tabell 3.10 Personalutbildningens längd, procentuell fördelning

Ovägda tal

Vägda tal (efter antal

uthyrningspersonal)

Mindre än en dag

8.5

6.6

1-2 dagar

36.9

16.9

3-5 dagar

36.9

62.1

6 dagar – 1 månad

13.5

11.7

Mer än 1 månad

4.2

2.7

Av tabellen framgår att utbildningen i regel varar en vecka (5 arbetsdagar eller mindre). Endast i ett fåtal fall är utbildningen längre än en månad.

3.5 Samarbete och framtidsvisioner

De offentliga arbetsförmedlingarna har ju en verksamhet som delvis sammanfaller med personaluthyrningsföretagen. Vi frågade företagen om de såg de offentliga arbetsförmedlingarna som en konkurrent, som en samarbetspartner, som både konkurrent och samarbetspartner eller som varken konkurrent eller samarbetspartner. Något mer än 5 procent såg arbetsförmedlingen endast som konkurrent. 15 procent såg den som både och medan ganska precis 60 procent såg arbetsförmedlingen som en samarbetspartner. (Resterande knappt 20 procent såg varken arbetsförmedlingen som en konkurrent eller samarbetspartner.) Jämfört med undersökningen 1995 så är det framför allt den andel som ser arbetsförmedlingen som enbart en samarbetspartner som har ökat.

Vi har också frågat företagen om hinder och möjligheter. Vad gäller hinder i sin verksamhet framhöll de ofta svårigheterna att rekrytera kompetent personal. Detta illustrerar kanske främst att vi har en högkonjunktur. Till denna typ av svar kan också räknas dem som angivit att det finns en överetablering i branschen. Andra hinder som framhålls är a-kassereglerna (att det inte går att

119

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

kombinera a-kassa på deltid och uthyrningsarbete på deltid) samt fackföreningarna och kollektivavtalen (speciellt de villkor som finns att en viss minsta uthyrningstid skall garanteras). Bland de möjligheter som anfördes ofta kan nämnas en ökad acceptans av uthyrning av arbetskraft och att uthyrningsföretagen kan erbjuda flexibilitet.

120

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

4. Personalstruktur

I föregående kapitel redovisades resultaten från den företagsenkät som genomförts. Där ingick även vissa översiktliga uppgifter om personalstrukturen. För att kunna ge en tydligare bild av uthyrningsföretagens personalstruktur har ett speciellt register skapats, som bland annat hämtat uppgifter ur SCB:s sysselsättningsregister (SREG). För de individer i sysselsättningsregistret som har en kontrolluppgift finns även information om var de har arbetat under året i form av ett arbetsställenummer. Det möjliggjorde en matchning av Inregias adressregister över personaluthyrningsföretag mot sysselsättningsregistret. Därigenom har vi fått tillgång till avidentifierade uppgifter över de sysselsatta vad gäller ålder, kön, utbildning etc.

Enligt registret rör det sig sammanlagt om knappt 10,000 personer som år 1998 var sysselsatta vid arbetsställen inom personaluthyrningsbranschen. Det finns skäl att anta att denna siffra något underskattar det faktiska antalet sysselsatta detta år. Inregias adressregister sammanställdes under våren 2000 och saknar nämligen de arbetsställen som lagts ned sedan år 1998. Registret omfattar samtliga adresser som enkäten skickades till med undantag av de arbetsställen som har meddelat via enkäten eller vid telefonsamtal att de inte bedriver personaluthyrning. De som inte har svarat är inkluderade. Ett tecken på att detta är en bransch som växer är att en stor del av arbetsställena i adressregistret startade under år 1999 och inte kunde matchas mot SREG år 1998.

De uppgifter som redovisas i det följande innebär sålunda en viss underskattning av det absoluta antalet sysselsatta inom personaluthyrningsföretagen år 1998. Det finns dock ingen anledning att anta att statistiken skulle ge en missvisande bild av personalens sammansättning i relativa tal.

Mycket kortfattat skulle personalstrukturen inom branschen år 1998 kunna beskrivas på följande sätt:

· En låg genomsnittsålder. Drygt 45 procent av de sysselsatta var under 30 år. Motsvarande andel för sysselsatta i samtliga näringsgrenar var 20 procent

· En hög andel kvinnor. Av de sysselsatta vid personaluthyrningsföretagen var 60 procent kvinnor. Bland samtliga förvärvsarbetande var andelen 47 procent.

121

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

· En något högre utbildning än genomsnittet för samtliga förvärvsarbetande. Kvinnorna hade en väsentligt högre andel med eftergymnasial utbildning än männen.

· Andelen invandrare uppgick till 14 procent. En betydande del kom från länder i Norden, Östeuropa och Asien.

· Större delen av personalen arbetade i storstadsregionerna. Stockholms län svarade för 60 procent av det totala antalet sysselsatta i branschen.

I det följande beskrivs personalens sammansättning något utförligare. Sifferunderlaget till figurerna redovisas i tabellform i bilaga 1.

Ålder och kön

Av samtliga sysselsatta i riket år 1998 utgjorde kvinnorna något mindre än hälften (47 procent) 46 . Inom uthyrningsföretagen låg kvinnornas andel väsentligt högre; 60 procent av de sysselsatta var kvinnor. Som en jämförelse kan nämnas att kvinnorna utgjorde 58 procent av de anställda i personaluthyrningsföretag i USA år 1998, medan 44 procent av de som hade vanliga heltidsarbeten var kvinnor. Se GAO (2000). Även när det gäller personalens ålderssammansättning skiljer sig uthyrningsföretagen markant från genomsnittet för samtliga branscher. Det framgår av figur 4.1 nedan.

46 Källa: Statistiska centralbyrån.

122

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Figur 4.1 Personalens åldersfördelning inom uthyrningsföretag och samtliga branscher 1998, procent

50

40

5

3 0

2 5

2 0

5

0

5

0

16-29 år

30-39

40-49

50-

Samtliga Uthyrningsföreta g

Källa: För uthyrningsföretagen, SREG. Samtliga branscher, Statistiska centralbyrån

Figuren visar att personalen i uthyrningsföretagen är väsentligt yngre än genomsnittet för samtliga branscher. Framför allt i den lägsta och i den högsta åldersklassen är skillnaderna mycket påtaglig. Närmare hälften (46 procent) av personalen i uthyrningsbranschen är yngre än 30 år. Genomsnittet för samtliga branscher uppgår till 20 procent. På motsvarande sätt ligger andelen 50 år och äldre i personaluthyrningsföretagen väsentligt under riksgenomsnittet. I riket som helhet utgörs cirka 30 procent av de sysselsatta av personer i denna ålder medan den inom uthyrningsföretagen är 12 procent. Även vad gäller ålder återfinner vi samma mönster i USA. År 1998 var 27 procent under 25 år bland uthyrningspersonalen mot 10 procent bland de med vanliga heltidsarbeten. Se GAO (2000).

Åldersfördelningen för kvinnorna i uthyrningsföretagen avviker obetydligt från de i figuren redovisade andelarna för samtliga sysselsatta inom branschen. Andelen kvinnor i åldersklassen 16-29

123

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

år är något lägre (43 procent) och i åldersklassen 30-39 år något högre (29 procent).

Uppgifterna över personalens ålder och kön stämmer väl överens med de avrundade tal från företagsenkäten som redovisats i föregående kapitel. Enligt enkäten var cirka 55 procent av de anställda kvinnor och knappt en femtedel 50 år eller äldre.

Utrikes födda

De utrikes födda (invandrarna) utgjorde 14 procent av de sysselsatta i personaluthyrningsföretagen år 1998. I företagsenkäten var motsvarande andel något högre (17 procent). Drygt hälften av invandrarna var kvinnor.

Invandrarnas åldersfördelning skiljer sig något från genomsnittet i uthyrningsföretagen. Invandrarna är något äldre. Detta framgår av nedanstående figur som visar åldersfördelningen för personer födda utomlands och i Sverige.

124

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Figur

4.2

Åldersfördelning

för

sysselsatta

i

personaluthyrningsföretag 1998 efter födelseland, procent

60

50

40

30

20

10

0

16-29 år

30-39 år

40-49 år

50- år

Sverige Utlandet

Andelen sysselsatta under 30 år är lägre för invandrarna än för de svenskfödda, men samtidigt väsentligt högre än motsvarande andel för samtliga sysselsatta (se figur 4.1).

Invandrarnas fördelning på grupper av födelseländer framgår av figur 4.3.

125

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Figur 4.3 Utrikes födda i personaluthyrningsföretag 1998 efter födelseland, procent

Norden

Övr. Västeuropa

Östeuropa

Asien

Afrika

Nordamerika

Sydamerika

Övriga

0

5

10

15

20

25

30

Invandrarna från Norden utgör drygt en fjärdedel av samtliga utlandsfödda. Större delen av dessa kommer från Finland. Östeuropa och Asien svarar vardera för mellan 20 och 25 procent av samtliga invandrare.

I tabell 4.1 har de utrikes födda i uthyrningsföretagen fördelats efter födelseland och det decennium under vilket de kom till Sverige. I figuren har endast Finland och de fem största ländergrupperna tagits med.

126

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Tabell 4.1. Utrikes födda i uthyrningsföretag år 1998 efter födelseland och invandringsår, procent

Invandringskohort

60-talet

70-talet

80-talet

90-talet

eller

tidigare

Finland

41.9

27.4

17.9

12.8

Östeuropa

8.0

13.6

21.2

57.2

Turkiet,

Iran,

2.8

9.2

56.7

31.2

Irak

Övriga Asien

1.8

36.8

40.5

20.9

Afrika

2.4

17.6

24.7

55.3

Sydamerika

0.0

31.2

57.0

11.8

Källa: Författarnas egna beräkningar från SREG 1998.

Av de invandrare som arbetade inom personaluthyrning år 1998 kom dryga 55 procent av afrikanerna och östeuropéerna under 90- talet. De flesta turkar och sydamerikaner invandrade under 80-talet (57 procent). Finländarna kom främst under 70-talet eller tidigare (69 procent).

Utbildning

I genomsnitt har personalen i uthyrningsföretag en något högre utbildning än sysselsatta i samtliga branscher. I figur 4.5 redovisas en jämförelse som gjorts med uppgifter ur SCB:s arbetskraftsundersökning. De största skillnaderna föreligger mellan gymnasieutbildningarna. Uthyrningsföretagen har en väsentligt lägre andel sysselsatta med tvåårig gymnasial utbildning; en fjärdedel jämfört med en tredjedel för samtliga branscher. I gengäld är andelen med treårig gymnasieutbildning väsentligt högre i uthyrningsföretagen. Sammantaget är andelen för gymnasieutbildade 54 procent för uthyrningsföretagen och 50 procent för samtliga branscher. Andelen sysselsatta med högst förgymnasial utbildning är lägre i uthyrningsföretagen medan andelen med eftergymnasial utbildning är densamma som genomsnittet för samtliga branscher. Yngre kohorter har högre utbildning än äldre så den höga andelen med eftergymnasial

127

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

utbildning kan vara ett resultat av ålderssammansättningen inom personaluthyrning.

Figur 4.4 Sysselsatta efter utbildningsnivå i uthyrningsföretag och samtliga branscher 1998, procent

eftergymnasial 3- år

eftergymnasial

kortare än 3 år

gymnasium 3 år

gymnasium kortare

än 3 år

förgymnasiala

studier 9 (10) år

förgymnasiala

studier kortare än.

9år

0

5

10

15

20

25

30

35

Samtliga branscher Uthyrningsföretag

Kvinnorna i uthyrningsföretagen har i genomsnitt något högre utbildning än männen. Bland kvinnorna har en tredjedel eftergymnasial utbildning, bland männen ligger andelen på knappt en fjärdedel.

De utrikes födda har något lägre utbildning än svenskarna. Det beror dock i första hand på att andelen med förgymnasial utbildning är högre. Däremot är skillnaderna relativt små när det gäller eftergymnasial utbildning. Se tabell 4.2 nedan.

128

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Tabell 4.2 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1998 efter utbildning och födelseland, procent

Utbildning

Svenskfödda

Utrikes födda

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Förgymnasial

13

19

20

28

Gymnasial

54

57

49

52

Eftergymnasial

33

24

31

20

Summa

100

100

100

100

Av tabellen framgår även att de utrikes födda kvinnorna har en högre utbildningsnivå än männen. Andelen med eftergymnasial utbildning ligger väsentligt högre än bland de svenska männen.

I tabell 4.3 redovisas sysselsatta inom uthyrningsföretag fördelade dels på födelseland, dels på utbildningsnivåer. I tabellen återges uppgifter för invandrare från Finland och de fem största ländergrupperna.

Tabell 4.3 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1998 efter födelseland och utbildningsnivå, procent

Födelseland

Utbildningsnivå

Förgymnasial

Gymnasial

Eftergymnasial

Finland

20

55

26

Östeuropa

18

54

28

Turkiet,

Iran,

25

50

25

Irak

Övriga Asien

25

49

26

Afrika

21

45

35

Sydamerika

24

58

18

Samtliga

21

51

28

Av de ursprungsländer som återfinns i tabellen är det några som tydligt avviker från genomsnittet. Av de utlandsfödda i uthyrningsföretagen har i genomsnitt 21 procent högst förgymnasial utbildning. De som kommer från Asien och Sydamerika ligger något över genomsnittet medan de från Östeuropa ligger under. Andelen med eftergymnasial utbildning

129

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

ligger på 28 procent för samtliga utlandsfödda. Här avviker de som kommer från Afrika påtagligt med 35 procent med eftergymnasial utbildning. Andelen ligger nästan dubbelt så högt som för dem från Sydamerika.

Regional spridning

Uthyrningsföretagen är mycket ojämnt fördelade över landet. Branschen präglas av en stark koncentration till storstäderna. Detta framgår av figur 4.6 som visar hur personalen fördelades på storstadslän och regioner år 1998. I figuren återges både den totala sysselsättningen och utrikes födda sysselsatta i uthyrningsföretagen.

Figur 4.5 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1998 fördelade på regioner, procent

70

60

50

40

30

20

10

0

Stockholm

Västra Götaland

Skåne

Övriga Götaland

Övriga Svealand

Norrland

Alla Invandrare

De tre storstadslänen – Stockholm, Västra Götaland och Skåne – svarar tillsammans för drygt 80 procent av personalen i uthyrningsföretagen både när det gäller det totala antalet

130

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

sysselsatta och antalet invandrare. Stockholms dominans är påfallande. Sedan år 1998 som dessa uppgifter avser har det emellertid ägt rum en omfattande nyetablering av företag utanför storstadsregionerna. Detta borde ha medfört en viss minskning av koncentrationen till storstäderna. I det avseendet påminner utvecklingen mycket om den som präglat verksamheten inom övriga företagstjänster. Efter att tidigare varit mycket starkt koncentrerade till Stockholmsregionen har under senare år expansionen i relativa tal gått snabbare i övriga delar av landet.

Att koncentrationen av uthyrningsföretag till Stockholmsregionen är mycket påtaglig även i jämförelse med övriga branscher illustreras av figur 4.6. I figuren återges Stockholms läns andel av sysselsättningen i riket i några av de branscher där koncentrationen är som starkast. I figuren anges även antalet sysselsatta i de olika branscherna.

Figur 4.6 Stockholms läns andel av rikets sysselsättning i några branscher 1997, procent

Personaluthyrning (10 000)

Banker o kreditinst. (29 000)

Läkemedelsindustri (9 000)

Datakonsulter, -service (25 000)

Övrig företagsservice (81 000)

Partihandel (64 000)

Elektro-, teleprodukter (24 000)

Förlag, grafisk ind.(18 000)

Hotell o restauranger (28 000)

0

10

20

30

40

50

60

70

Anm. Uppgiften för personaluthyrning avser år 1998.

Källa: Statistiska centralbyrån

131

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Av det totala antalet sysselsatta i riket återfanns år 1997 23 procent i Stockholms län. Andelen varierar dock kraftigt mellan branscher. Personaluthyrning har den högsta koncentrationen till Stockholmsregionen av de branscher som återges i figuren. Det bör dock påpekas att branschen är mindre och mera homogen än många av de övriga branscherna. Det kan därför inom dessa finnas delbranscher som har en högre koncentration än uthyrningsföretagen.

132

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

5. Personalflöden till och från uthyrningsföretag

Föregående kapitel gav en bild av uthyrningsföretagens personalstruktur som den såg ut vid en viss tidpunkt (1998). I detta kapitel kommer istället fokus att ligga på förändringar över tiden, närmare bestämt personalflöden till och från uthyrningsföretagen.

Varifrån kommer de personer som arbetar inom uthyrningsföretagen och vart tar de som slutar vägen? Den frågan diskuteras i ett av avsnitten i kapitlet. Där beskrivs hur stora de olika flödena varit under perioden 1996-98. I ett följande avsnitt redovisas resultaten av en statistisk analys av flödena. Där är frågan istället vilka faktorer som bestämmer flödenas storlek: Vilka egenskaper har de personer i uthyrningsföretagen som går över till andra branscher? Hur stor är sannolikheten att de som arbetat inom personaluthyrningsföretag går till andra typer av arbete? I ett inledande avsnitt beskrivs den statistik som ligger till grund för kapitlet.

5.1 Det statistiska materialet 47

Det statistiska materialet består av ett uttag från SCB:s sysselsättningsregister (SREG) för åren 1996-98 vilket matchats mot Inregias adressregister över personaluthyrningsföretag. Eftersom vi vill veta vad en person gjorde före och efter en tid hos ett personaluthyrningsföretag måste vi ha tre år från SREG. SREG löper vid undersökningstillfället till och med år 1998. Vi vill veta vilken arbetskraftsstatus de som arbetade inom personaluthyrning 1997 hade året före och året efter. Med arbetskraftsstatus menar vi vad en person gjorde under ett år, dvs. om han/hon var arbetslös, studerande eller förvärvsarbetande. För de sysselsatta inom personaluthyrningsföretagen 1997 hämtade SCB uppgifter ur SREG 1996 och SREG 1998 och vi kunde därigenom följa individerna över tre år. En person kan tillhöra flera arbetskraftsstatus (eller kategorier) under ett år; han/hon kan t ex både varit arbetslös en period och arbetat under en tid så vi måste

47 Här ges endast en kort beskrivning av materialet, en detaljerad presentation återfinns i bilagan.

133

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

bestämma vilken kategori denna person ska tillhöra. Vi har valt att placera personerna i endast en kategori per år och skiljer därvid även mellan två typer av arbeten; arbete inom personaluthyrning och annat arbete. Avgränsningen av de fyra kategorierna är ”lexikografisk”, dvs. först placerade vi dem som arbetade inom personaluthyrning i en grupp, därefter dem som hade haft ett annat arbete. Sedan tog vi dem som var registrerade för studier och allra sist de arbetslösa.

5.2 Beskrivning av personalflöden 1996-98

Beskrivningen och analysen av flödena utgår från de personer som enligt registret var sysselsatta inom personaluthyrningsföretag år 1997. Flödesuppgifterna anger vad dessa personer gjorde året före och året efter. Alternativen till att arbeta i uthyrningsföretag är annat arbete , dvs. arbete i annan bransch, studier och arbetslöshet.

Figur 5.1 illustrerar vilka typer av flöden som kunnat analyseras med hjälp av registret.

Figur 5.1 Typer av flöden som ingår i analysen

Arbetslös

Arbetslös

1996

1996

PERSONAL

PU

PU

UTHYRNINGS

1996

1998

FÖRETAG

1997

Annat jobb

Annat jobb

1996

1998

Studier

Studier

1996

1998

Anm. PU = personaluthyrningsföretag

I det följande kommer flödena att beskrivas översiktligt med hjälp av figurer över inflödet 1996-97 och utflödet 1997-98. De

134

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

huvudsakliga mönstren kommenteras kortfattat. En mer detaljerad statistik ges i tabeller i bilaga 1. I figur 5.2 illustreras flödet till uthyrningsföretagen mellan år 1996 och 1997. Förutom de totala flödena återges även staplar för delgrupperna utrikes födda och kvinnor.

Figur 5.2 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1997 efter verksamhet

1996

Personaluthyrning

Annat arbete

Studier

Arbetslöshet

0

10

20

30

40

50

60

Alla

Utrikes födda

Kvinnor

Figuren över inflödet till uthyrningsföretagen visar att

· Mer än hälften av dem som arbetade inom uthyrningsföretag år 1997 hade arbetat inom någon annan bransch året innan.

· Närmare en tredjedel var redan år 1996 sysselsatta inom personaluthyrningsbranschen. För denna kategori rör det sig inte om något egentligt ”flöde”.

· Knappt en tiondel hade året innan de arbetade inom uthyrningsföretag varit arbetslösa och helt saknat förvärvsarbete.

· Mindre än 5 procent hade varit studerande år 1996. Av dessa var 75 procent yngre än 30 år.

· Invandrarna skiljer sig obetydligt från genomsnittet för samtliga sysselsatta. Andelarna som år 1996 varit arbetslösa eller i studier är

135

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

något högre för invandrarna, medan en något lägre andel kom från arbete i andra branscher. Skillnaderna är dock små. Även för invandrarna gäller att mer än hälften hade haft annat arbete år 1996 och att mer än 30 procent av dem som fanns i uthyrningsbranschen år 1997 hade arbetat där redan året innan.

· Inte heller kvinnorna skiljer sig märkbart från genomsnittet för samtliga sysselsatta i uthyrningsbranschen. En något mindre andel hade året innan varit arbetslösa och en något större andel fanns redan i branschen.

· Närmare en tredjedel av de sysselsatta i uthyrningsföretag år 1997 fanns i branschen redan ett år tidigare. Med andra ord utgjordes två tredjedelar av nyrekryteringar . Av dessa kom 83 procent från andra branscher medan 12 procent hade varit arbetslösa. Närmare

60 procent av de nyrekryterade utgjordes av kvinnor och en tiondel av invandrare.

En motsvarande bild av utflödet från personaluthyrningsföretagen ges i figur 5.3.

Figur 5.3 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1997 efter verksamhet 1998

Personaluthyrning

Annat arbete

Studier

Arbetslöshet

0

10

20

30

40

50

60

Alla

Utrikes födda

Kvinnor

Figuren över utflödet visar att

136

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

· Hälften av dem som var sysselsatta inom personaluthyrningsbranschen år 1997 fanns kvar i branschen även år 1998.

· En något mindre andel – 45 procent – hade gått till arbeten inom andra branscher. Branschfördelningen framgår av nedanstående figur.

· Huvuddelen av de sysselsatta inom uthyrningsföretag gick till branscher inom tjänstesektorn. Tillverkningsindustrin tog emot endast 15 procent av samtliga som gått till arbete i annan bransch. Med den branschindelning som gjorts i figuren är företagstjänster den största branschen. Den svarade tillsammans med finansiell verksamhet för drygt 35 procent av alla som gick till andra branscher. En relativt liten del av de sysselsatta i uthyrningsföretag gick till offentlig sektor. Offentlig förvaltning och utbildning utgjorde vardera 3 procent. Hälso- och sjukvård var ungefär dubbelt så stor med 6 procent.

· Av dem som gått till annat arbete hade en fjärdedel även varit arbetslösa en tid under år 1998.

· Endast några få procent av dem som arbetat inom personaluthyrningsföretag år 1997 var arbetslösa och saknade helt förvärvsarbete under 1998.

· Andelen som studerade år 1998 uppgick till endast 1 procent.

· Invandrare och kvinnor skiljer sig endast obetydligt från genomsnittet. Invandrarna har i något större utsträckning varit arbetslösa, medan kvinnorna tenderar att stanna kvar i branschen något mer än männen.

Om informationen om inflöde och utflöde kombineras kan följande sägas om dem som arbetade inom personaluthyrningsföretag år 1997:

· Ungefär en tiondel av dem som varit helt arbetslösa år 1996 och arbetat i uthyrningsföretag 1997 var åter helt arbetslösa år 1998. Närmare hälften hade arbete inom annan bransch 1998. Andelen som fanns kvar i uthyrningsföretag låg på drygt 40 procent. De arbetslösa skiljer sig därmed endast måttligt från genomsnittet från samtliga sysselsatta inom uthyrningsföretagen år 1997.

· Flödena för invandrare som varit arbetslösa 1996 uppvisar ett liknande mönster; drygt 40 procent återfanns i annat arbete 1998, 50 procent fanns kvar i uthyrningsbranschen och mindre

137

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

än 10 procent var helt arbetslösa 1998. Det bör dock tilläggas att det är fråga om en mycket liten grupp.

· Av dem som år 1996 arbetat inom annan bransch hade ungefär hälften återgått till sådant arbete två år senare. Ungefär lika många fanns kvar inom uthyrningsbranschen.

· Omkring en femtedel av dem som varit sysselsatta i branschen år 1997 arbetade där även året före och året efter.

Beskrivningen av flödena till och från uthyrningsbranschen visar en verksamhet som är relativt väl integrerad med den övriga arbetsmarknaden. Det talas ibland om uthyrningsföretag som en inkörsport till arbetsmarknaden. En sådan liknelse ger närmast intryck av att rekryteringen till branschen huvudsakligen skulle bestå av personer som tidigare varit arbetslösa eller studerande. Av de siffror som presenterats ovan framgår att så inte är fallet. Den helt övervägande delen av de personer som arbetade inom personaluthyrningsbranschen år 1997 förvärvsarbetade redan föregående år.

Materialet tyder dock på en betydande rörlighet bland de anställda i branschen. Det finns visserligen en grupp som arbetat inom branschen under alla tre åren, men den utgör endast en femtedel av det totala antalet anställda år 1997. Slutsatsen blir därför att branschen kännetecknas av ett stort utbyte med andra branscher och att dessa flöden går både till och från personaluthyrningsföretagen.

Det kan slutligen tilläggas att den stora rörligheten gör det svårt att ge en enkel och entydig bild av flödena. Som nämnts tidigare kan en person under ett år ha varit både arbetslös och förvärvsarbetande. Det beror på att vi använder oss av årsdata. Optimalt vore om vi visste om en person t ex kom direkt från arbetslöshet till personaluthyrning. Med årsdata är det möjligt att en person som var arbetslös 1996 och arbetade inom personaluthyrning största delen 1997 hade ett annat arbete i början av 1997. Vi har valt att redovisa dessa personer i någon av kategorierna ”arbetslös”, ”studerande”, ”personaluthyrning” eller ”annat arbete”. 48 Beteckningen ”arbetslösa” står sålunda för personer som varit arbetslösa någon gång under året, men som inte haft förvärvsarbete eller studerat. Med denna definition är det mindre än 10 procent av de sysselsatta i uthyrningsföretag år 1997 som varit arbetslösa år 1996. Om vi istället med ”arbetslösa” avser

48 Uppdelningen på kategorier beskrivs närmare i bilaga 2.

138

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

alla som vid något tillfälle under 1996 varit arbetslösa oavsett om de dessutom förvärvsarbetat eller studerat stiger andelen till drygt en tredjedel. Motsvarande andel av utflödet 1997–98 uppgår till en femtedel.

5.3 Statistisk analys

I detta avsnitt kommer vi att granska de faktorer som ligger bakom några av de flöden som beskrevs i föregående avsnitt. Två frågor kommer att analyseras. Den första gäller vilka egenskaper som utmärker dem som går från uthyrningsföretag till arbeten inom andra branscher. Den andra gäller uthyrningsföretagens roll som inkörsport till den övriga arbetsmarknaden. Analyserna görs med hjälp av en statistisk regressionsmodell (probit). I huvudtexten redovisas i något förenklad form analysens förutsättningar och resultat. En mer detaljerad och teknisk beskrivning ges i bilaga 2.

Vilka personer inom uthyrningsföretagen går till annat arbete?

Av det föregående avsnittet framgick att ungefär hälften av de som arbetade inom uthyrningsföretag år 1997 var sysselsatta inom någon annan bransch det följande året. Frågan är om dessa personer skiljer sig signifikant från övriga. Har de som går vidare till annan sysselsättning några speciella egenskaper?

Med hjälp av en probitanalys kan vi undersöka vad som påverkar sannolikheten att ett alternativ av två möjliga inträffar. I vårt fall vill vi analysera sannolikheten att någon går till ett annat arbete efter en tid hos personaluthyrningsföretag. Med ”annat arbete” avses här arbeten i annan bransch än personaluthyrningsbranschen. Probitanalysen svarar på frågan om vissa faktorer är viktiga när det gäller att avgöra om en person får ett arbete i en annan bransch. Vi studerar sålunda alla de individer som enligt vårt register arbetade inom personaluthyrningsföretag år 1997. Dessa personer får i analysen två alternativ år 1998. Det ena är att arbeta inom en annan bransch. Det andra är att antingen stanna kvar inom personaluthyrningsbranschen, att börja studera eller att bli arbetslös. Som framgått av föregående avsnitt är det emellertid få – mindre än fem procent – som gått till arbetslöshet eller studier. Det betyder att det huvudsakliga alternativet till att byta till annan bransch är att arbeta kvar inom personaluthyrningsföretag.

139

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Resultaten av den statistiska analysen redovisas i sin helhet i bilaga 2, Tabell B2.1 Av resultaten framgår att:

· Sannolikheten att byta till annat arbete varierar med åldern så att äldre har en mindre sannolikhet än yngre.

· Det är mindre sannolikt för kvinnor än för män att byta till annat arbete.

· Arbetsställets storlek påverkar inte sannolikheten att byta till annat arbete.

· Personer som var arbetslösa, studerande eller arbetade inom annan bransch år 1996 skiljer sig inte åt vad gäller sannolikheten att byta till annat arbete år 1998.

· Om personen däremot arbetade inom personaluthyrning år 1996 är sannolikheten mindre att han arbetade inom ett annat arbete år 1998. Det tyder på att de som funnits inom branschen under två år har större benägenhet att stanna kvar än de som är nya i branschen.

· Personens utbildningsnivå påverkar inte sannolikheten att byta till annat arbete. Det finns alltså inga signifikanta skillnader mellan hög- och lågutbildade.

· Inte heller personens födelseland har någon signifikant betydelse för sannolikheten att byta till ett annat arbete. De utrikes födda byter till annat arbete i samma utsträckning som de födda i Sverige.

· Däremot finns regionala skillnader. Sannolikheten att byta arbete är större för personer som arbetar i uthyrningsföretag i Stockholmsregionen.

Information från enkäten gör det möjligt att ta hänsyn till om ett personaluthyrningsföretag främst hyr ut inom kontor, ekonomi, industri, lager eller annat och att se om verksamhetens inriktning påverkar de anställdas sannolikhet att hitta ett nytt arbete. Resultaten visar att om en person arbetade på ett uthyrningsföretag som främst hyr ut inom ekonomi ökar det inte chanserna jämfört med om personen arbetade inom kontor. Däremot har den som arbetar inom lager signifikant större chanser medan de som arbetar inom industri har signifikant lägre chanser i båda fallen jämfört med dem som arbetade inom kontor.

140

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Personaluthyrningsföretag som inkörsport till den övriga arbetsmarknaden, population 2

Det sägs ibland att personaluthyrningsföretagen fungerar som en inkörsport till den övriga arbetsmarknaden. Det borde innebära att arbete inom personaluthyrning gör det lättare att få andra arbete. Enligt detta sätt att betrakta uthyrningsföretagen jämställs dessa arbeten uppenbarligen inte med andra typer av arbeten på arbetsmarknaden. Arbete inom uthyrningsföretagen ses snarare som en form av kortvarig arbetslivspraktik som ökar möjligheterna att få ett mera stadigvarande arbete. De resultat som redovisades i föregående avsnitt visade att detta synsätt uppenbarligen inte stämmer för hela branschen. En stor del av dem som arbetade inom uthyrningsföretag år 1997 fanns i branschen redan ett år tidigare och många av dem även år 1998. Av dem som fanns med i vårt register hade en femtedel funnits i branschen under alla tre åren.

Detta utesluter dock inte att uthyrningsföretagen i många fall fungerar som inkörsport till andra branscher. Det är sålunda inte ovanligt att personal vid uthyrningsföretag får anställning hos kunden. Företagsenkäten tyder på att två tredjedelar av de personer som lämnat branschen fått arbete hos kundföretag. Med denna utgångspunkt skulle man kunna ställa frågan om det är lättare att få ett ”annat arbete” för den som varit anställd i uthyrningsföretag. Med ”annat arbete” avses här annat arbete än inom uthyrningsbranschen. Hypotesen är sålunda att de som arbetar inom uthyrningsföretag skall ha en signifikant högre sannolikhet att få ett annat arbete än andra kategorier som söker arbete. Framförallt vill vi se i vilken utsträckning personal- uthyrningsföretagen skulle vara en hjälp för s.k. utsatta grupper på arbetsmarknaden att komma över till andra branscher. Till dessa grupper räknas bland annat invandrare, äldre och i vissa sammanhang även kvinnor.

För att testa denna hypotes krävs en annan population än den tidigare som enbart bestod av personer som arbetat inom personaluthyrningsföretag. Utöver dessa personer ingår här samtliga personer som varit registrerade som arbetslösa någon gång 1997 samt de som studerade hösten 1997. Från denna nya population kan vi ta fram olika delpopulationer för att belysa ovanstående hypotes på olika sätt.

141

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Vi utgår från samtliga personer som varit arbetslösa någon gång under 1997. Här ingår sålunda personer som överhuvudtaget inte haft något förvärvsarbete under året, men också sådana som under en del av året haft arbete inom personaluthyrningsföretag eller andra företag. Den fråga vi här ställer är om arbete inom personaluthyrningsföretag år 1997 påverkar sannolikheten att få ”annat arbete” år 1998. (I probitanalysen står sålunda valet mellan

(1) ”annat arbete” 1998 och (0) arbetslös/studerande/ uthyrningsföretag 1998.) Samma förklaringsvariabler ingår som i den föregående analysen.

Resultaten i sin helhet redovisas i bilaga 2, Tabell B2.2. Av dessa framgår att:

· Personer som arbetat inom personaluthyrningsföretag 1997 har större sannolikhet att finna ett arbete i en annan bransch än personer som enbart varit arbetslösa under året.

· Men chanserna att arbeta i en annan bransch 1998 är ännu större för dem som haft ett annat arbete redan 1997.

Bland övriga resultat kan nämnas att:

· Sannolikheten att få ett annat arbete stiger med åldern upp till 25 år, därefter faller den.

· Det är mindre sannolikt för kvinnor än för män att få ett annat arbete.

· Om personen var studerande eller hade att annat arbete 1996 påverkar det sannolikheten positivt att arbeta i annan bransch 1998.

· Personens utbildningsnivå påverkar sannolikheten positivt att finna ett annat arbete. Om någon är mer utbildad ökar chanserna att få ett nytt arbete.

Resultaten ovan visar att effekterna av ålder och kön är i stort sett desamma som de som redovisades i analysen i föregående avsnitt. Uthyrningsföretagens effekter på sannolikheten att få arbete i annan bransch kan sammanfattas på följande sätt:

Bland de personer som gått arbetslösa under 1997 var sannolikheten att få ett arbete i annan bransch större för dem som haft ett arbete inom uthyrningsbranschen än för dem som överhuvudtaget inte haft något arbete under året. Detta skulle kunna indikera att arbetslivserfarenhet från uthyrningsbranschen

142

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

fungerar som en bättre inkörsport till andra typer av arbeten än arbetsförmedlingens insatser. Denna positiva effekt kan emellertid också vara ett uttryck för att de som arbetat inom uthyrningsföretag skiljer sig från de arbetslösa på sätt som vi inte kunnat ta hänsyn till i analysen. Att de som arbetat inom uthyrningsbranschen i större utsträckning återfinns i andra arbeten 1998 skulle sålunda lika gärna kunna bero på egenskaper hos individer som på egenskaper hos uthyrningsföretagen. Denna typ av effekt brukar benämnas selektionseffekt.

Det kan tilläggas att sannolikheten att arbeta i annan bransch 1998 är väsentligt större för dem som redan 1997 hade ett sådant arbete del av året än den är för dem som arbetat i uthyrningsföretag. Detta kan vara ett uttryck för att arbete i ”annan bransch” väger tyngre som arbetslivserfarenhet. Men det kan också bero på att de som arbetade i annan bransch 1997 i stor utsträckning stannade kvar i detta arbete över årsskiftet 1997/98.

Effekter för olika grupper

Frågan är om den positiva effekten av att ha arbetat i uthyrningsföretag även gäller personer som tillhör s.k. utsatta grupper. För att svara på den frågan har särskilda analyser gjorts för invandrare, kvinnor och äldre. Analyserna visar att resultaten blir i stora delar desamma för dessa tre grupper som i analysen av hela populationen. (Se bilaga 2, Tabell B2.2.) De som ingått i någon av de tre grupperna och arbetat i uthyrningsföretag har högre sannolikhet att arbeta i annan bransch 1998 än de som varit enbart arbetslösa år 1997.

Denna effekt var något större för invandrare än för svenskfödda. En förklaring skulle kunna vara att många arbetsgivare har större svårigheter att värdera invandrarnas meriter. Om de hyr personer från uthyrningsföretag så står personaluthyrningsföretaget för denna värdering (minskar osäkerheten). När väl invandraren arbetar i det hyrande företaget så är det möjligt att bedöma personens kapacitet och chansen att få en anställning är lika stor som för svenskar och den positiva effekten alltså större.

Invandrarna skiljer sig från de svenskfödda även i ett annat avseende. Sannolikheten att få ett annat arbete är högre för invandrarkvinnorna än för invandrarmännen.

Analysresultaten för (samtliga) kvinnor överensstämmer väl med det som ovan redovisades för hela populationen. Effekten av att ha

143

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

arbetat i uthyrningsföretag är av samma storleksordning. Detsamma gäller resultaten för övriga variabler som ingår i analysen.

För gruppen äldre finns däremot vissa avvikelser. Effekten av att ha arbetat i uthyrningsföretag är väsentligt större än för hela populationen. Den andra viktiga skillnaden är att åldern spelar en stor roll för sannolikheten att få ett annat arbete. Sannolikheten sjunker snabbt vid stigande ålder.

Det är viktigt att påpeka att även om de resultat som redovisats bygger på statistiskt signifikanta samband är effekterna i absoluta tal mycket små. De personer som någon gång varit arbetslösa under 1997 uppgick enligt vårt register till närmare 470,000 personer. Av dessa hade cirka 1700 dessutom haft arbete vid uthyrningsföretag någon gång under året. Drygt hälften av dem som arbetat inom uthyrningsföretag 1997 återfanns i annat arbete år 1998. Dessa personer utgör 0.2 procent av det totala antalet arbetslösa. Jämfört med arbetsmarknaden som helhet rör det sig sålunda om mycket små tal. Resultaten ligger i samma storleksordning om motsvarande andel beräknas för invandrare, kvinnor och äldre (> 50 år).

Personaluthyrningsföretag som inkörsport till den övriga arbetsmarknaden, population 3

Vi har också gjort en motsvarande analys med en population som har en något annorlunda sammansättning. Även i denna population ingår personer som arbetat i uthyrningsföretag år 1997 och personer som varit arbetslösa. Den första kategorin består emellertid här av personer som enbart arbetat inom uthyrningsföretag under året. Den skiljer sig därmed från motsvarande kategori i den föregående populationen, där de som arbetat i uthyrningsföretag även varit arbetslösa någon gång under året. I den andra kategorin ingår här personer som varit arbetslösa och inte förvärvsarbetat vid något tillfälle under året. De båda kategorierna i denna population har därför varit mindre rörliga under året än de som ingick i den föregående analysen.

Även i denna analys är frågan om dem som arbetat i personaluthyrningsföretag har större sannolikhet att återfinnas i ”annat arbete” år 1998 än de som varit arbetslösa. (Alternativen är alltså ”annat arbete 1998” och ”ej annat arbete 1998”.) Med ”annat arbete” avses arbete i annan bransch än uthyrningsföretag. I analysen ingår samma variabler som i föregående regression.

144

Ds 2000: Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Resultaten blir också i stort sett desamma, dock med ett viktigt undantag. (Se bilaga 2, Tabell B2.4.) Med denna avgränsning av populationen får inte arbete i uthyrningsföretag någon positiv effekt på möjligheten att få annat arbete år 1998. Analysen visar att sannolikheten att få arbete i annan bransch är mindre för dem som arbetade i personaluthyrningsföretag än för de arbetslösa. Detta gäller för populationen som helhet men också för delgrupperna kvinnor och äldre. För invandrare är däremot skillnaden inte signifikant.

Att resultaten skiljer sig från dem som framkom i den föregående analysen kan bero på att den del av personalen i uthyrningsbranschen som här avgränsats utgörs av personer som är mindre rörliga än genomsnittet för branschen. Här ingår personer som enbart haft arbete inom uthyrningsföretag under år 1997 och som inte haft andra arbete eller varit arbetslösa under året. Av dessa var närmare två tredjedelar kvar i branschen år 1998. För samtliga sysselsatta i branschen år 1997 var motsvarande andel drygt 50 procent. Resultaten ligger sålunda i linje med vad som tidigare sagts om att delar av branschen inte har karaktär av inkörsport till den övriga arbetsmarknaden.

Sammanfattningsvis blir slutsatserna av analyserna att uthyrningsföretagen till en del kan sägas fungera som inkörsport till övriga arbetsmarknaden. Personer som arbetat inom sådana företag har lättare att finna ett annat arbete än de som enbart gått arbetslösa. Denna positiva effekt är signifikant både för svenskfödda och invandrare. Även för kvinnor och personer över 50 år är sannolikheten att gå vidare till annat arbete större för dem som arbetat inom uthyrningsföretag. Det bör dock framhållas att sannolikheten att få arbete i annan bransch är ännu större för personer som redan tidigare arbetat i sådana branscher.

Samtidigt visar regressionsanalyserna, liksom den tidigare flödesanalysen, att en betydande del av personalen i uthyrningsföretag tenderar att bli kvar i branschen. Det tyder på att rörligheten varierar mellan olika delar av uthyrningsbranschen och att det därför inte är korrekt att betrakta hela branschen som bestående av arbete av genomgångskaraktär.

Det bör slutligen tilläggas att även om den positiva effekt som framkommit i regressionsanalyserna är statistiskt signifikant, är den mycket liten satt i relation till arbetsmarknaden som helhet. Denna slutsats står sig även om hänsyn tas till att uppgifterna i vårt register något underskattar det faktiska antalet sysselsatta i

uthyrningsföretag

år

1997.

Annorlunda

uttryckt

är

145

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

uthyrningsföretagens effekter på arbetslösheten mycket liten om den jämförs med den totala arbetslösheten.

146

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

6. Några slutsatser

Kartläggningen pekar på att personaluthyrningsbranschen är en bransch som fortfarande har ganska liten omfattning på den svenska arbetsmarknaden men också på att den expanderar snabbt. Med ledning av erfarenheter från andra länder som liberaliserats är det inte orimligt om dessa företag skulle kunna omfatta 2-3 procent av arbetskraften om några år. Det finns därför goda skäl för att noga följa branschen och dess utveckling. Vi skall nedan i punktform presentera några av resultaten från den undersökning vi genomfört.

· Många personaluthyrningsföretag kombinerar personuthyrning med andra verksamheter.

· Det finns ett fåtal stora företag i branschen som i regel har många arbetsställen. Det finns därutöver ett stort antal små företag som vart och ett har få anställda.

· Det finns en betydande omsättning av företag i branschen. Uppköp och nedläggningar är många.

· Det finns en kraftig koncentration till Storstockholmsområdet. De stora företagen är dock i färd med att etablera arbetsställen även på relativt små orter så troligen kommer den regionala koncentrationen att minska under de närmaste åren.

· Företagen hyr ut personal inom ett stort antal yrkesområden.

· De anställda i personaluthyrningsföretagen är i regel unga. De unga har en högre rörlighet bort från branschen än äldre anställda.

· En majoritet av de anställda i personaluthyrningsföretagen är kvinnor.

· Invandrarna utgör en större andel av dem som arbetar i personaluthyrningsföretag (14 procent år 1998) än av alla som är sysselsatta i ekonomin. Enligt Arbetskraftsundersökningen 1999 var den totala andelen sysselsatta invandrare 9 procent.

· Enligt uthyrningsföretagen så efterfrågas deras tjänster främst på grund av tillfälliga faktorer (frånvaro, arbetstoppar, säsongsvariationer) och behov av specialistkompetens. I en del fall, men betydligt mera sällan, är det fråga om en form av provanställning.

147

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

· Nyrekryteringen av personal kommer i första hand från andra branscher – rekryteringen av arbetslösa och studerande är av väsentligt mindre omfattning.

· Företagen betonar framför allt bra arbetsvilja/motivation och social kompetens som mycket viktiga egenskaper vid anställningsbeslut. Många företag framhåller också goda kunskaper i svenska.

· Merparten av personaluthyrningsföretagen har personalutbildning för sina anställda. Det är i regel fråga om kortvarig utbildning som bedrivs på såväl arbetstid som fritid.

· De anställda i personaluthyrningsföretagen har en utbildningsstruktur som avviker en del från den som gäller samtliga sysselsatta. Det är relativt vanligt att ha en treårig gymnasieutbildning eller en eftergymnasial utbildning som är kortare än tre år i personaluthyrningsföretagen.

· Utflödet till andra branscher är betydande; det är vanligt att ta steget från personaluthyrningsföretag till andra typer av företag. Detta gäller dock inte generellt. Det är därför missvisande att karakterisera hela branschen som en inkörsport till övriga arbetsmarknaden.

· Sannolikheten att få ett annat arbete är större för dem som arbetat i uthyrningsföretag än för dem som gått arbetslösa. Det gäller även för grupper som invandrare, äldre och kvinnor. Detta kan bero på att arbete vid uthyrningsföretag är meriterande. Men det kan också bero på att de som arbetar där har egenskaper som gör att de har bättre förutsättningar att få arbete än de som går arbetslösa.

En slutsats av annan karaktär är att det saknas en regelbunden, tillförlitlig statistik över personaluthyrningsföretagen, vilket gör det svårt att följa branschens utveckling. SCB:s industriklassificering är allt för grov för att den skall vara användbar. Med tanke på att det är en snabbt växande bransch som efterhand kan få en ökad betydelse så kan det finnas skäl att göra en översyn i syfte att utveckla en statistik som bättre tillgodoser önskemålet att kunna följa branschen.

148

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Referenser

Affärsvärlden (2000), ”Bransch på frammarsch” (Bemanningsföretagen tema), 9 augusti.

Arbetsmarknadsstyrelsen (1989), Remissyttrande över Departementspromemorian Arbetsförmedlingslagen – en översyn (Ds 1989:30).

Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringsenheten (1996), Meddelande nr 5/1996, Personaluthyrningsföretag.

Autor, David H. (2000), ”Outsourcing at Will: Unjust Dismissal Doctrine and the Growth of Temporary Help Employment”, MIT and NBER, working paper, February.

Autor, David H. (2000a), ”Why Do Temporary Help Firms Provide Free General Skills Training?”, NBER Working Paper 7637, April.

Autor, David H., Levy, Frank och Mundane, Richard J. (1999), ”Skills Training in the Temporary Help Sector: Employer Motivations and Worker Impacts”. A report to the Department of Labor, Employment and Training Administration. September 1999.

Black, Sam och Tappan, Robert (1998), ”Contingent Work: A Bridge to the Workforce of the Future”, William Olsten Center for Workforce Strategies, Melville NY.

CIETT (2000), (hemsida), www.ciett.org

Csonka, Agi (1992), Fri formidling – om liberaliseringen af arbejdsformidlingen, Rapport 92:21, Socialforskningsinstituttet, Köpenhamn.

Department of Trade and Industry (1999), ”Regulation of the Private Industry. A Consultation Document”, URN: 99/774, London.

Derksen, W.J. och de Koning, J. (1995), ”The New Public Employment Service in the Netherlands (1991-1994)”, Paper prepared for the seventh EALE Conference, Lyon 7-10 September.

Ds 1989: 30, Arbetsförmedlingslagen - en översyn.

Estevão, Marcello och Lach, Saul (1999), ”Measuring Temporary Labor Outsourcing in U.S. Manufacturing”, NBER Working Paper 7421, November.

Estevão, Marcello och Lach, Saul (1999a), ”The Evolution of the Demand for Temporary Help Supply Employment in the United States”, NBER Working Paper 7427, December.

149

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Farber, Henry S. (1999), ”Alternative and Part-Time Employment Arrangements as a Response to Job Loss”, NBER Working Paper 7002, March.

Friberg, Kent, Olli, Åsa och Wadensjö, Eskil (1999), Privat förmedling av arbete i Sverige, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, Stockholm.

GAO (United States General Accounting Office) (2000),

Contingent Workers. Incomes and benefits lag behind those of the rest of the workforce, GAO/HEHS-00-76, June.

Golden, Lonnie (1996), ”The Expansion of Temporary Help Employment in the U.S., 1982-1992: A Test of Alternative Explanations”, 0 , Vol. 28, s. 1127-1141.

Greene, William H. (1997), Econometric Analysis, 3 rd edition, Prentice-Hall Inc, New Jersey, USA.

Houseman, Susan N. (1997), ”Temporary, Part-Time, and Contract Employment in the United States: A Report on the W.E. Upjohn Institute’s Employer Survey on Flexible Staffing Policies”, June.

Houseman, Susan N. och Polivka, Anne E. (1999), ”The Implications of Flexible Arrangements for Job Stability”, Upjohn Institute Staff Working Paper No.99-056, May.

ILO (1994), ”The role of private employment agencies in the functioning of labour markets”, Report VI, International Labour Conference, 81st Session 1994.

ILO (1997), Private Employment Agencies Convention 1997, Convention no. C181.

Lechner, Michael, Pfeiffer, Friedhelm, Spengler, Hannes och Almus¸ Matthias (1999), ”The Impact of Non-profit Temping Agencies on Individual Labour Market Success in the West German State of Rhineland-Palatinate”, working paper, SIAW, University of St. Gallen och ZEW, Mannheim, February.

Lenz, Edward A. (2000), ”The Staffing Services Industry: Myth and Reality”, ASA Issue Paper, June.

Lips, Brad (1998), ”Temps and the labor market”, Regulation, Vol. 21, Spring, s. 21-39.

Miles, Thomas J. (2000), ”Common Law Exceptions to Employment at Will and U.S. Labor Markets”, The Journal of Law, Economics & Organization, Vol. 16, s. 74-101.

Milner, Joseph M. och Pinker, Edieal J. (2000), ”Contingent Labor Contracting under Demand and Supply Uncertainty”, The

150

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Bradley Policy Research Center Working Paper No. CIS 97- 07 (revised June 2000).

NOU 1998:15, Arbeidsformidling og arbeidsleie.

OECD (1995), Employment Outlook July 1995 , OECD, Paris. Olsen, Karen Modesta (1997), Vikarbyråer i vekst , ISF Rapport

97:11, Oslo.

Otoo, Maria Ward (1999), ”Temporary Employment and the Natural Rate of Unemployment”, Federal Reserve Board, Washington, DC, July.

Polivka, Anne E. (1989), ”On the Definition of Contingent Work”, Monthly Labor Review , Vol 112, no. 12, s. 9-16.

REC (Recruitment & Employment Confederation) (2000), hemsida, www.rec.uk.com.

Segal, Lewis M. och Sullivan, Daniel G. (1998), ”Wage Differentials for Temporary Services Work: Evidence from Administrative Data”, Federal Reserve Bank of Chicago, Working Papers Series, Research Department WP-98-23.

SOU 1997:58, Personaluthyrning . Slutbetänkande av Utredningen för utvärdering av avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet.

SOU 1999:27, DELTA-utredningen . Utredningen angående arbetslöshetsersättning och deltidsarbete.

SPUR (2000) (hemsida), www.spur.se.

151

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Bilaga 1

Tabell B1.1 Sysselsatta efter ålder 1998, procent

Uthyrningsföretag

Samtliga

branscher

Ålder

Alla

Svenskfödda

Utlandsfödda

Alla

16-29 år

46.2

48.0

35.5

19.8

30-39 år

26.4

25.9

29.6

24.7

40-49 år

15.0

14.6

17.1

24.8

50- år

12.4

11.5

17.8

30.7

Alla

100

100

100

100

Tabell B1.2 Utrikes födda sysselsatta i uthyrningsföretag 1998 efter födelseland, procent

Födelseland

Procent

Finland

18.7

Övriga Norden

6.6

Industriella EU

6.6

Sydliga EU

3.5

Östeuropa

21.1

Turkiet, Iran, Irak

11.3

Övriga Asien

13.1

Afrika

6.8

Nordamerika

3.4

Sydamerika

7.4

Oceanien

0.2

Okänt födelseland

1.2

Alla

100

152

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Tabell B1.3 Utrikes födda i uthyrningsföretag år 1998 efter födelseland och invandringsår, procent

Födelseland

60-talet och

70-talet

80-talet

90-talet

tidigare

Finland

42

27

18

13

Övriga Norden

15

21

22

43

Industriella EU

23

17

28

33

Sydliga EU

30

34

20

16

Östeuropa

8

14

21

57

Turkiet, Iran, Irak

3

9

57

31

Övriga Asien

2

37

40

21

Afrika

2

18

25

55

Nordamerika

14

24

36

26

Sydamerika

0

31

57

12

Samtliga

14

22

31

33

Tabell B1.4 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1998 efter födelseland och utbildningsnivå, procent

Födelseland

Förgymnasial

Gymnasial

Eftergymnasial

Sverige

15

55

30

Finland

20

55

26

Övriga Norden

19

61

20

Industriella EU

17

55

28

Sydliga EU

28

36

36

Östeuropa

18

54

28

Turkiet, Iran, Irak

25

50

25

Övriga Asien

25

49

26

Afrika

20

45

35

Nordamerika

17

35

48

Sydamerika

24

58

18

Oceanien

33

33

33

Okänt födelseland

13.3

40.0

46.7

Samtliga

15.8

54.7

29.5

153

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Tabell B1.5 Sysselsatta i uthyrningsföretag 1998 efter region, procent

Alla sysselsatta

Utrikes födda

Stockholm

60.0

64.0

Västra Götaland

14.3

13.2

Skåne

6.7

5.9

Övriga Götaland

10.3

11.5

Övriga Svealand

5.0

4.6

Norrland

3.5

0.9

Summa

100

100

Tabell B1.6 Flöden till och från uthyrningsföretag, av de som arbetade i uthyrningsföretag år 1997, procent

Till

Från uthyrningsföretag till (1997-98)

uthyrnings

-

företag

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

från

(1996-97)

Arbets-

Stude-

Annat

Uthyrn.

Totalt

lös

rande

arbete

-företag

Arbetslös

0.7

0.1

3.8

3.3

7.9

Studerande

0.1

0.2

1.9

1.3

3.5

Annat

1.3

0.5

28.3

26.9

57.0

arbete

Personal-

1.1

0.4

10.8

19.4

31.7

uthyrning

Totalt

3.2

1.2

44.8

50.9

100

(5913)

Tabell 1.6 visar flöden till och från uthyrningsföretag för tre år, 1996, 1997 och 1998. Vi har identifierat 5913 individer som arbetade inom personaluthyrning 1997 och tabell 1.6 ovan visar var de kom ifrån 1996 och vart de gick 1998. Alla procentsatser i tabellen summeras till 100 procent. Siffrorna inom parenteser visar hur många observationer det finns per rad och kolumn. Man läser tabellen så här: i kolumn (5), i den översta cellen står det 7.9 procent och (466). Det betyder att 7.9 procent av dem som arbetade inom personaluthyrning 1997 kom från arbetslöshet 1996,

154

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

eller att av 5913 personer kom 466 från arbetslöshet. Längst ner i kolumn (4) står det 50.9 procent. Det säger oss att nästan 51 procent av dem som arbetade inom personaluthyrning 1997 är kvar i samma bransch 1998 eller att lite drygt 3000 stannade kvar inom personaluthyrning 1998. Om vi vill veta hur många som kom från personaluthyrning 1996 och som sedan gick vidare till ett annat arbete 1998 får vi gå till den näst sista raden (Från personaluthyrning) och läsa av siffran i kolumn (3) (till Annat arbete). Svaret enligt tabell 1.6 är 10.8 procent.

Tabell B1.7 Flöden till och från uthyrningsföretag, svenskar som arbetade i personaluthyrningsföretag år 1997, procent

Till

Från uthyrningsföretag till (1997-98)

uthyrnings-

företag från

Arbets-

Stude-

Annat

Uthyrn.-

Totalt

(1996-97)

lös

rande

arbete

företag

Arbetslös

0.7

0.1

3.7

3.0

7.5

Studerande

0.1

0.2

1.8

1.2

3.3

Annat

1.2

0.5

28.5

27.2

57.4

arbete

Personal-

0.9

0.4

10.9

19.5

31.7

uthyrning

Totalt

2.9

1.2

44.9

50.9

100

(5301)

Tabell B1.8 Flöden till och från uthyrningsföretag, invandrare som arbetade inom personaluthyrningsföretag 1997, procent

Till uthyrn-

Från uthyrningsföretag till (1997-98)

företag från

Arbets-

Stude-

Annat

Uthyrn-

Totalt

(1996-97)

lös

rande

arbete

företag

Arbetslös

0.7

0.2

4.6

5.4

10.9

Studerande

0.5

0.3

2.6

1.6

5.0

Annat

2.0

0.3

27.3

23.9

53.5

arbete

Personal-

2.1

0.3

9.7

18.5

30.6

uthyrning

155

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Totalt

5.3

1.1

44.2

49.4

100

(612)

Tabell B1.9 Flöden till och från uthyrningsföretag, män som arbetade inom personaluthyrningsföretag år 1997, procent

Till

Från uthyrningsföretag till (1997-98)

uthyrnings-

företag från

Arbets-

Stude-

Annat

Uthyrn-

Totalt

(1996-97)

lös

rande

arbete

företag

Arbetslös

1.3

0.2

5.5

3.9

10.8

Studerande

0.2

0.3

2.5

1.4

4.4

Annat

1.5

0.6

30.0

26.6

58.7

arbete

Personal-

0.8

0.2

9.1

16.0

26.1

uthyrning

Totalt

4.0

1.0

47.0

48.0

100

(2279)

Tabell B1.10 Flöden till och från uthyrningsföretag, kvinnor som arbetade inom uthyrningsföretag år 1997, procent

Till

Från uthyrningsföretag till (1997-98)

uthyrnings-

företag från

Arbets-

Stude-

Annat

Uthyrn-

Totalt

(1996-97)

lös

rande

arbete

företag

Arbetslös

0.3

0.1

2.8

2.9

6.1

Studerande

0.1

0.1

1.6

1.2

3.0

Annat

1.2

0.5

27.3

27.0

56.0

arbete

Personal-

1.2

0.4

11.8

21.6

35.0

uthyrning

Totalt

2.8

1.1

43.5

52.7

100

(3634)

156

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Bilaga 2

Data

För den statistiska analysen har individdata från RAMS 49 (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik) för åren 1996-1998 (uppgifter senare än 1998 fanns inte när denna rapport skrevs) matchat mot Inregias adressregister över personaluthyrnings- företag använts. Inregias adressregister baseras på personal- uthyrningsföretag som fanns våren år 2000. RAMS omfattar fyra delar i en gemensam databas: Sysselsättningsregistret, Aktivitetsregistret, Registret över arbetsställen i RAMS och Registret över företag i RAMS. De uppgifter som behövdes för den statistiska analysen är hämtade ur Sysselsättningsregistret (SREG). Sysselsättningsregistret visar personers sysselsättningsstatus i november och omfattar hela Sveriges befolkning per den sista december. Statistik från RAMS är baserad på administrativt material och har därmed fördelen att vara totalräknad. Det betyder inte att all ekonomisk aktivitet ingår. Som de flesta undersökningar av arbetsmarknaden omfattas inte de som är sysselsatta i den ”svarta sektorn”.

RAMS sysselsättningsregister omfattar samtliga personer som är folkbokförda i landet den sista december enligt Registret över totalbefolkningen (RTB), varifrån demografiska uppgifter hämtas. Utbildningskod hämtas från Utbildningsregistret (U-REG) och kod om studerande/ej studerande från Registret över personer i utbildning (RPU). Därefter påförs uppgifter från Kontrolluppgiftsregistret (KU) och Inkomst- och förmögenhetsregistret (IoF). Med hjälp av de senare och Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för oktober och november klassificeras personerna som förvärvsarbetande eller ej förvärvsarbetande under november. För personer med kontrolluppgift eller inkomst av näringsverksamhet väljs det företag/arbetsställe vid vilket personen bedöms ha utfört mest

49 För en mer detaljerad beskrivning se SCB:s hemsida: Beskrivningen av RAMS består av valda delar från SCB:s hemsida.

157

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

arbete under november. Ytterligare uppgifter om detta företag och arbetsställe hämtas från FDB, Företagsdatabasen (tidigare CFAR).

Uttag ur sysselsättningsregistret baserades på Inregias adressregister med CFAR-nummer över arbetsställen inom personaluthyrning. I och med att alla personer med kontrolluppgift i SREG har ett arbetsställenummer lyckades SCB matcha Inregias adressregister med SREG. Matchningen gav 5636 observationer år 1997 och 9590 år 1998. Då har de arbetsställen som via enkätundersökningen meddelat att de inte är verksamma inom personaluthyrning blivit bortrensade. De arbetsställen som inte har svarat på enkäten finns med och motsvarar 26 procent av de som arbetade inom personaluthyrning år 1997 och 25 procent år 1998.

Vidare hämtades uppgifter från sysselsättningsregistret för alla personer som var arbetslösa någon gång under 1997 och/eller registrerade för studier för hösten 1997. Det gav 985,697 observationer.

Det kan vara olika lätt att få arbete i olika regioner och vi har använt de lokala arbetsmarknadsregionerna som delar in Sverige i 81 regioner. Indelningen av rikets lokala arbetsmarknader är gjord av NUTEK.

Sysselsättningsregistret har uppgifter om en persons födelseland. Av sekretesskäl lämnar SCB inte ut uppgifter på länder utan har grupperat länderna. Grupperingarna som vi har använt är:

Norden

Norden exkl. Sverige och

Finland

Finland

Finland

Industriella EU

Europeiska Unionen plus

Schweiz, exkl. Grekland,

Spanien, Portugal, Italien

Syd EU

Grekland, Spanien, Portugal och

Italien

Östeuropa

Östeuropa inklusive före detta

Jugoslavien och före detta

Sovjetunionen

Iran, Irak och Turkiet

Iran, Irak och Turkiet

Övriga Asien

Övriga Asien

Afrika

Afrika

Nordamerika

Nordamerika, inklusive Mexiko

och Mellan Amerika

Sydamerika

Sydamerika

Oceanien

Oceanien

158

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Identifiering av personalflöden

Det unika och den största fördelen med SREG är att det omfattar samtliga personer som är folkbokförda i landet per den sista december. Det gör att personer kan följas över flera år. Flödesmatriserna som diskuterats i kapitel 5.2 är genererade på följande sätt. SCB utgick från de individer som var matchade mot Inregias register 1997. Därefter söktes dessa individer i SREG 1996 och SREG 1998 och en balanserad panel konstruerades för åren 1996, 1997 och 1998. En balanserad panel är ett dataset med samma individer observerade flera år. I vårt fall är alla individer representerade tre år. Figur 5.1 visar schematiskt hur vi tänker oss flödena till och från personaluthyrning. En likadan panel konstruerades för dem som var arbetslösa 1997.

Med hjälp av uppgifter från Kontrolluppgiftsregistret och Arbetskraftsundersökningen klassificerar SCB en person som förvärvsarbetande eller inte. För personer med kontrolluppgift väljs det arbetsställe vid vilket personen bedöms ha utfört mest arbete under november. Via inkomst- och förmögenhetsregistret hämtas uppgifter om arbetslöshetskasseersättning. Individer som finns i registret över personer i utbildning klassificeras som studenter. Informationen från SREG säger endast att personen var registrerad för studier under hösten, att han/hon arbetade på ett visst arbetsställe under november, och att han/hon har fått a- kasseersättning eller inte under året.

Variablerna som indikerar vad en individ gjorde 1996, 1997 och 1998 är alltså inte ömsesidigt uteslutande men har genererats så i flödesmatriserna och regressionsanalysen. Problemet är att det inte finns någon uppgift om när under ett år en person var arbetslös/studerande/arbetande. Vi har klassificerat individer genom att först identifiera de som arbetade inom personaluthyrning. Av de som återstår tar vi sedan ut de som haft ett annat arbete. Det kvarstår då endast de personer som har studerat eller varit arbetslösa. Av dessa blir de som varit registrerade för studier klassificerade som studenter, de som därefter är kvar kan därför inte ha haft något arbete eller varit

159

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

studerande och de klassificerades som endast arbetslösa. 50 Det här kallas för en lexikografisk ordning.

Svagheter med det statistiska materialet

Inregias register är framtaget under våren 2000. Det innebär att ett arbetsställe måste ha funnits redan 1997/98 för att det ska bli en matchning mot SREG 1997/98. Inregias register missar de arbetsställen som fanns 1997/98 men som lades ner före våren 2000. Detta kan ge upphov till selektionsproblem.

Uthyrningsbranschen expanderar snabbt men det är också en turbulent bransch med många nedläggningar och uppköp. Så de individer som arbetade inom personaluthyrning 1997 (enligt vårt register) arbetade inom företag som lyckades överleva till våren 2000. Dessa företag är möjligtvis inte helt representativa för hela personaluthyrningsbranschen 1997. Selektionsproblemet uppstår om företagen som överlevde till år 2000 gjorde det därför att de rekryterade bättre än deras konkurrenter som gick i konkurs. Det kan även finnas regionala skillnader som påverkar ett företags överlevnad och också så att vissa delar av personaluthyrning är mer framgångsrika än andra. I den statistiska analysen har inte hänsyn tagits till det eventuella selektionsproblemet.

Förutom att Inregias register missar de personer som arbetade inom personaluthyrningsföretag som lades ner före våren 2000 finns det en viss övertäckning bland de matchade individerna. Självklart har de individer rensats bort som arbetade på arbetsställen som genom enkäten meddelat att de inte hyr ut personal. Däremot har personer som arbetat på arbetsställen som inte svarat på enkäten behållits i materialet. Det motsvarar 26 procent av de som arbetade inom personaluthyrning år 1997 och 25 procent år 1998. Ytterligare ett problem är att matchningen mot SREG ger alla som arbetar på ett arbetsställe, inte bara de som hyrs ut, utan alla från vaktmästare till VD är inkluderade. Det finns tyvärr inga indikatorer i SREG som skulle möjliggöra en bortrensning av t ex VD och vaktmästare.

50 Hemmafruar och långtidssjuka (de utanför arbetskraften) är inte inkluderade i samma grupp som arbetssökande år 1997. Vi har valt att definiera de som arbetslösa i arbetskraften som de individer som erhållit arbetslöshetskassa under året. Om en person är arbetslös under ett år och inte har arbetslöshetsersättning har vi klassat personen som utanför arbetskraften. I population 1 (de som arbetade i personaluthyrning 1997) kom ca 10 procent från arbetslöshet, av dessa var cirka hälften utanför arbetsmarknaden 1996. Av de som gick från personaluthyrning till arbetslöshet 1998 lämnade dryga 60 procent arbetskraften.

160

Ds 2000: Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Probitanalys

En probitanalys indikerar vad som påverkar sannolikheten att ett alternativ av två diskreta valmöjligheter inträffar. Probitanalysen svarar på frågan om vissa faktorer är viktiga när det gäller att avgöra om en person får ett arbete i en annan bransch. Modellen antar att det finns en underliggande svarsvariabel y* som beror på vissa faktorer (x) och kan definieras som nedan

yi*= b ’ x i + u i

I praktiken kan inte y* observeras utan vi observerar en dummyvariabel y där

y = 1 om y i * > 0 y = 0 om y i * £ 0

I vårt fall är y = 1 om en person får ett annat arbete och y = 0 om han/hon inte får ett annat arbete efter en tid hos ett personaluthyrningsföretag. För en mer detaljerad beskrivning av probitmodellen se Greene (1997, s. 874).

Vilka personer går till annat arbete?

Undersökningspopulationen består bara av individer som arbetade inom personaluthyrning 1997 (vi kallar den population 1 ).

Arbete 1998 = 1 om personen arbetade inom något annat arbete än personaluthyrning.

Arbete 1998 = 0 om personen arbetade inom personaluthyrning, var studerande eller arbetslös.

Förklaringsvariabler, population 1

Kontinuerliga variabler

Ålder

Ålder (16-64 år)

Ålder i kvadrat

Ålder x Ålder

Dummyvariabler (0, 1)

Kvinna

=1 om personen är en kvinna

Litet

=1 om det var färre än 50

anställda på arbetsstället

Mellan

=1 om det var 50-100 anställda

på arbetsstället

Stort

=1 om det var fler än 100

161

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

anställda på arbetsstället

Arbetslös 1996

=1 om den anställde var

registrerad arbetslös någon gång

under år 1996

Studerande 1996

=1 om personen studerade viss

del år1996

Uthyrningsföretag 1996

=1 om personen arbetade inom

uthyrningsföretag viss del

år

1996

Annat arbete 1996

=1 om personen hade ett annat

arbete än uthyrningsföretag viss

del år 1996

Förgymnasial utbildning, 9 (10)

=1 om personen endast har

år eller kortare

förgymnasial utbildning, 9 (10)

år eller kortare

Gymnasial utbildning, högst 2

=1 om personen har gymnasial

år

utbildning, högst 2 år

Gymnasial utbildning, 3 år

=1 om personen har gymnasial

utbildning, 3 år

Eftergymnasial

utbildning,

=1

om

personen

har

mindre än 3 år

eftergymnasial

utbildning,

mindre än 3 år

Eftergymnasial utbildning, 3 år

=1

om

personen

har

eller mer

eftergymnasial

utbildning, 3

år

eller mer

Ej svenskfödd

=1 om personen inte är född i

Sverige

Stockholms

lokala

=1 om arbetsstället låg i

arbetsmarknad

Stockholms lokala arbetsregion

Göteborgs och

Malmös lokala

=1 om arbetsstället låg i

arbetsmarknad

Göteborgs eller Malmös lokala

arbetsregioner

162

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Resultat, population 1

Tabell B2.1 Resultat från probitregression på population 1

Annat arbete än

personaluthyrning 1998

Ålder

-0.034

(3.07)

Ålder i kvadrat

-0.002 ‡

(1.06)

Kvinna

-0.096

(2.60)

50-99 anställda

0.071

(1.28)

100 eller fler anställda

0.061

(1.53)

Studerande 1996

-0.025

(0.22)

Uthyrningsföretag 1996

-0.392

(5.58)

Annat arbete 1996

-0.069

(1.04)

Gymnasial utbildning, högst 2 år

0.040

(0.75)

Gymnasial utbildning, 3 år

-0.034

(0.63)

Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år

0.054

(0.90)

Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer

-0.111

(1.58)

Ej svenskfödd

0.071

(1.22)

Stockholms lokala arbetsmarknad

0.183

(4.15)

Göteborgs och Malmös lokala

0.045

arbetsmarknad

(0.76)

Konstant

0.935

(4.47)

Antal observationer

5636

163

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Anm. Absoluta z-värden inom parenteserna. Z-värdet testar om en koefficient är signifikant annorlunda än noll. Om z-värdet är större än två är koefficienten signifikant skilt från noll.

‡) Koefficient multiplicerad med 10.

Populationen består av de individer som arbetade inom personaluthyrning 1997.

Personaluthyrningsföretagens roll som inkörsport till arbetsmarknaden, population 2

SCB levererade en delpopulation av sysselsättningsregistret som bestod av alla de som var registrerade för studier och alla de som var registrerade arbetslösa 1997. För att få en mer hanterbar datamängd gjordes slumpmässiga urval om 50 procent av populationen. Experiment har gjorts av olika slumpmässiga urval men resultaten är robusta.

Populationen som undersöks består av de individer som någon gång under 1997 var registrerade som arbetslösa . Sysselsättningsregistret har inte information om hur stor del av året någon var arbetslös. Det gör att en person som var registrerad som arbetslös kan även ha arbetat en viss del av året antingen inom personaluthyrning eller med ett annat slags arbete, (vi kallar den population 2). Populationen har 233,999 observationer av vilka 1700 fanns i personaluthyrning 1997. De som var registrerade för studier 1997 är inte inkluderade i population 2.

Arbete 1998 = 1 om personen arbetade inom något annat arbete än personaluthyrning.

Arbete 1998 = 0 om personen arbetade inom personaluthyrning, var studerande eller arbetslös.

Förklaringsvariabler, population 2

Kontinuerliga variabler

Ålder

Ålder (16-64 år)

Ålder i kvadrat

Ålder x Ålder

Dummyvariabler (0, 1)

Kvinna

=1 om personen är en kvinna

Arbetslös 1996

=1 om den anställde var

registrerad arbetslös någon gång

164

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

under år 1996

Studerande 1996

=1 om personen studerade viss

del år 1996

Uthyrningsföretag 1996

=1 om personen arbetade inom

uthyrningsföretag viss del år

1996

Annat arbete 1996

=1 om personen hade ett annat

arbete än uthyrningsföretag viss

del 1996

Förgymnasial utbildning, 9 (10)

=1 om personen endast har

år eller kortare

förgymnasial utbildning, 9 (10)

år eller kortare

Gymnasial utbildning, högst 2

=1 om personen har gymnasial

år

utbildning, högst 2 år

Gymnasial utbildning, 3 år

=1 om personen har gymnasial

utbildning, 3 år

Eftergymnasial utbildning,

=1 om personen har

mindre än 3 år

eftergymnasial utbildning,

mindre än 3 år

Eftergymnasial utbildning, 3 år

=1 om personen har

eller mer

eftergymnasial utbildning, 3 år

eller mer

Personaluthyrning 1997

=1 om personen arbetade inom

personaluthyrning år 1997

Annat arbete 1997

=1 om personen hade ett annat

arbete än inom

personaluthyrning år 1997

Ej svenskfödd

=1 om personen inte är född i

Sverige

Stockholms lokala

=1 om personen bodde inom

arbetsmarknad

Stockholms lokala arbetsregion

år 1997

Göteborgs och Malmös lokala

=1 om personen bodde inom

arbetsmarknad

Göteborgs eller Malmös lokala

arbetsregioner år 1997

165

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Resultat, population 2

Tabell B2.2 Resultat från probitregressioner population 2

(1)

(2)

(3)

(4)

Alla

Invand-

Kvinnor

50 år och

rare

äldre

Ålder

0.025

0.022

0.045

0.500

(14.25)

(4.78)

(17.84)

(11.09)

Ålder i kvadrat

-0.001

-0.005 ‡

-0.001

-0.005

(27.58)

(8.79)

(26.99)

(13.07)

Kvinna

-0.016

0.036

-

-0.067

(2.80)

(2.82)

-

(5.08)

Studerande 1996

0.147

0.142

0.175

0.119

(11.75)

(5.57)

(10.44)

(1.79)

Uthyrningsföretag 1996

0.089

-0.087

0.120

0.161

(1.53)

(0.56)

(1.62)

(1.15)

Annat arbete 1996

0.271

0.187

0.260

0.334

(39.60)

(12.57)

(26.64)

(21.33)

Gymnasial utbildning,

0.098

0.139

0.109

0.063

högst 2 år

(13.69)

(8.31)

(10.93)

(4.14)

Gymnasial utbildning,

0.197

0.104

0.217

0.131

3 år

(21.99)

(5.53)

(17.08)

(6.15)

Eftergymnasial utbild-

0.281

0.238

0.313

0.199

ning, mindre än 3 år

(27.70)

(10.87)

(22.43)

(7.80)

Eftergymnasial

0.259

0.235

0.287

0.228

utbildning,

3 år eller mer

(18.30)

(9.91)

(14.68)

(7.78)

Uthyrningsföretag 1997

0.314

0.571

0.319

0.613

(5.77)

(3.41)

(3.87)

(3.42)

Annat arbete 1997

0.941

0.960

0.949

1.073

(150.60)

(66.79)

(108.76)

(72.88)

166

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Stockholms lokala

-0.057

0.141

-0.184

-0.292

arbetsmarknad

(0.83)

(0.69)

(1.90)

(1.32)

Göteborgs och Malmös

0.040

-0.137

0.015

-0.321

lokala

arbetsmarknad

(0.43)

(0.47)

(0.12)

(1.06)

Konstant

-0.631

-0.823

-1.032

-12.679

(18.00)

(8.73)

(20.81)

(9.97)

Antal observationer

233,999

43,472

121,581

48,600

Anm: Absoluta z-värden inom

parenteserna. ‡)

Koefficient

multiplicerad med 10.

Populationen består av de individer som någon gång under 1997 var registrerade som arbetslösa.

Tabell B2.2 ovan presenterar fyra olika probitregressioner skattade på fyra olika delpopulationer från population 2. Kolumnen med rubriken ”Alla” inkluderar hela population 2, ”Invandrare” är samma regression skattad för endast invandrare osv.

Ett arbete inom personaluthyrning ökar sannolikheten för ett nytt arbete 1998, dock har ett annat slags arbete ännu större effekt. En hög utbildning ökar sannolikheten att finna ett nytt arbete 1998, notera att effekten av utbildning är högre för kvinnor än för män. Det är inte lättare att finna arbete i Stockholm, Göteborg eller Malmö jämfört med resten av landet.

Predikterade sannolikheter, population 2

Tabell B2.3 är genomsnittet av de individuella predikterade sannolikheterna att en person i population 2 går till ett annat arbete 1998, givet vad han/hon gjorde 1997 och om personen var född i Sverige eller inte. Den underliggande probitregressionen är likadan som den för ”alla” i tabell B2, med den skillnaden att en dummyvariabel för ej svenskfödd är inkluderad. Kolumn 1 i tabell B3 visar medelvärdet för de predikterade sannolikheterna att en individ i delpopulation 2 har ett annat arbete 1998. I den andra kolumnen har dummyvariabeln som indikerar ej svenskfödd ersatts med noll. Det visar invandrares sannolikhet att hitta ett annat arbete 1998 om de hade varit födda i Sverige. Den tredje kolumnen gör svenskar till invandrare. Det innebär att den dummyvariabel

167

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

som är noll för svenskar men ett för invandrare har ändrats till ett även för svenskar.

Tabell B2.3 Predikterade sannolikheter att någon får ett annat arbete

Individens

Invandrare

Svensk som

egna egen-

som svensk

invandrare

skaper (1)

(2)

(3)

Endast arbetslös 1997

svensk

0.36

0.36

0.28

Ej svenskfödd

0.29

0.38

0.29

Uthyrningsföretag

och

arbetslös 1997

svensk

0.56

0.56

0.47

Ej svenskfödd

0.45

0.54

0.45

Annat arbete och arbetslös

1997

Svensk

0.77

0.77

0.69

Ej svenskfödd

0.69

0.76

0.69

Från tabellen kan vi utläsa hur många av t.ex. 100 svenskar som har ett nytt arbete 1998. Se den översta panelen, kolumn 1 och raden för svensk. Det säger oss att 36 av 100 arbetslösa svenskar har nytt arbete 1998. Samma siffra för invandrare är 29. Vi kan då fråga oss om det beror på att invandrare har sämre kvalifikationer än svenskar och därför har sämre chanser till ett nytt arbete. För att belysa denna fråga kan vi göra invandrarna till svenskar, se kolumn 2. Om invandrarna var födda i Sverige snarare än utomlands skulle 38 av 100 ha nytt arbete 1998. Så deras lägre sannolikhet att få arbete kan inte förklaras av att de har sämre kvalifikationer.

Av 100 svenskar som har arbetat inom personaluthyrning får 56 stycken nytt arbete 1998, motsvarande siffra för invandrare är 45. Gör vi invandrarna till svenskar skulle 54 ha nytt arbete 1998, en något lägre siffra än för svenskarna och visar att invandrarna inom personaluthyrning har andra egenskaper (förutom invandrare) som sänker deras sannolikhet att få ett nytt arbete 1998, men att dessa skillnader i egenskaper bara förklarar en mindre del i skillnaden i sannolikheten att få arbete.

168

Ds 2000:

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Personaluthyrningsföretagens

roll

som

inkörsport

till

arbetsmarknaden, population 3

Populationen som undersöks består av de individer som någon gång under 1997 var registrerade som arbetslösa och inte hade något arbete (det vill säga samma som population 2 men endast de som inte arbetade alls under året utan var helt arbetslösa) samt population 1 (endast de som inte hade någon indikation om arbetslöshet 1997). (Vi kallar den population 3.)

Arbete 1998 = 1 om personen arbetade hade annat arbete än personaluthyrning.

Arbete 1998 = 0 om personen arbetade inom personaluthyrning, var studerande eller arbetslös.

Förklaringsvariabler, population 3

Se Förklaringsvariabler, population 2.

Resultat

Tabell B2.4 Resultat från probitregressioner population 3

(1)

(2)

(3)

(4)

Alla

Invand-

Kvin-

50 år och

rare

nor

äldre

Ålder

0.010

0.022

0.028

0.427

(3.80)

(3.47)

(7.52)

(6.45)

Ålder i kvadrat

0.002 ‡

-0.001

-0.001

-0.005

(14.31)

(6.68)

(14.41)

(7.73)

Kvinna

-0.020

0.012

-

-0.047

(2.48)

(0.71)

-

(2.47)

Studerande 1996

0.134

0.134

0.174

0.185

(9.11)

(4.64)

(8.80)

(2.45)

Uthyrningsföretag 1996

0.025

-0.125

0.036

-0.200

(0.61)

(0.95)

(0.70)

(1.74)

Annat arbete 1996

0.353

0.297

0.352

0.443

(40.83)

(16.13)

(28.59)

(23.19)

169

Bilaga 2 Personaluthyrningsföretag - en bro till arbetsmarknaden?

Ds 2000:

Gymnasial utbildning, högst

0.103

0.148

0.125

0.086

2 år

(10.34)

(6.78)

(8.92)

(3.91)

Gymnasial utbildning, 3 år

0.194

0.104

0.223

0.144

(15.42)

(4.23)

(12.32)

(4.78)

Eftergymnasial utbildning,

0.277

0.235

0.317

0.193

mindre än 3 år

(19.11)

(8.04)

(15.69)

(5.27)

Eftergymnasial utbildning, 3

0.269

0.265

0.334

0.192

år eller mer

(13.62)

(8.47)

(11.87)

(4.64)

Uthyrningsföretag 1997

-0.275

-0.205

-0.157

-0.361

(5.91)

(1.31)

(2.30)

(3.23)

Stockholms lokala

0.345

0.537

0.182

0.652

arbetsmarknad

(6.70)

(3.04)