Ds 2001:15

Länsvisa presentationer

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
3 5

Blekinge län

Introduktion

Blekinges tillväxtavtal präglas av länets relativa styrkeposition inom informationsteknik och telekommunikation samt dess geografiska läge vid Östersjön. Avtalet innehåller fyra insatsområden med nio underliggande åtgärdsområden.

Insatsområdena är:

8 Östersjöperspektivet

8 Företagande, drivkrafter och ekonomisk infrastruktur

8 Kunskap, kompetens och IT

8 Ekologiskt hållbart samhälle

Beslutade medel 2000-09-15
ca 50 mkr

Planerad budget för år 2000
ca 483 mkr

Antal beslutade projekt 2000-09-15
88

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Kunskap, kompetens och IT,

77 %

Företagande, drivkrafter och

ekon. infrastruktur, 20 %

Östersjöperspektivet, 3 %

Ekologiskt hållbart samhälle,

< 1%

Finansiärer
tkr

Länsarbetsnämnden
38 000

Länsstyrelsen
10 547

Övriga
1 227

LÄGESRAPPORT

Det stora partnerskapet i Blekinge bestŒr av ett 40-tal organisationer. En samordningsgrupp (lilla partnerskapet) svarar fšr genomfšrandet. En sekretariatsfunktion som hŒller ihop arbetet har inrŠttats pŒ lŠnsstyrelsen. Fšr varje ŒtgŠrdsomrŒde Þnns en sŠrskild beslutsgrupp dŠr olika parter ingŒr.

LŠnsstyrelsen bedšmer att arbetet med tillvŠxtavtalet har inneburit att kontakterna mellan olika parter i lŠnet har škat. Samarbete har ocksŒ inletts med nationella myndigheter, frŠmst NUTEK, Statens Energimyndighet och Turistdelegationen. BŒde lŠnsstyrelsen och ALMI ger en positiv beskrivning av avtalsarbetet. LŠnsstyrelsen anser att de mest positiva effekterna Šr fšrbŠttrad samordning samt att nya nŠtverk av aktšrer har bildats. LŠnsarbetsnŠmnden Šr mer avvaktande i sin bedšmning och anser inte att avtalen har tillfšrt nŒgot direkt mervŠrde. LŠnsarbetsnŠmnden menar att de utbildningsinsatser som gšrs inom ramen fšr tillvŠxtavtalen sannolikt hade genomfšrts ŠndŒ. Det positiva med tillvŠxtavtalen, enligt lŠnsarbetsnŠmnden, Šr att lŠnets utvecklingsresurser har tydliggjorts. De menar ocksŒ att avtalen underlŠttar fšrankringen av insatser.

Hšgskolan anser att arbetet med tillvŠxtavtalet har lett till ett mervŠrde, bŠttre samordning och samverkan

samt till att nya typer av insatser har kommit till stŒnd. Hšgskolan anser dock att det Šr svŒrt att bryta traditionella sektorsgrŠnser.

Blekinge Šr ett av tre pilotlŠn fšr jŠmstŠlldhet. I Blekinge utarbetas bl.a. en jŠmstŠlldhetsmanual. Vidare genomfšrs ett utbildningsprogram fšr deltagarna i de olika ŒtgŠrdsgrupperna. JŠmstŠlldhetsaspekter inarbetas ocksŒ i de indikatorer m.m. som anvŠnds fšr uppfšljning och utvŠrdering av avtalen.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB samt Blekinge tekniska hšgskola.

3 6
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 18. Resultat av enkätundersökningen i Blekinge län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. I lŠnet har ett fŒtal individer deltagit i undersškningen. Resultatet skall ej betraktas som representativt fšr partnerskapets uppfattning. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
3 7

Dalarnas län

Introduktion

I den förra avstämningen av tillväxtavtalen bedömdes Dalarna ha åstadkommit ett genomarbetat och väl förankrat program. 1 I Dalarna prioriteras följande områden:

8 Regional och lokal samverkan som stöd för företagsutveckling

8 Utveckling av små och medelstora tillväxtföretag

8 Skog

8 Besöksnäringen

8 Livsmiljö och ett attraktivt Dalarna

8 IT

Beslutade medel 2000-09-15
ca 150 mkr 2

Planerad budget för år 2000
ca 243 mkr

Antal beslutade projekt 2000-09-15
189

LÄGESRAPPORT

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Företagsutveckling, 64%

IT, 24%

Besöksnäring, 7%

Livsmiljö m.m., 5%

Skog, < 1%

Finansiärer
tkr

Privata
89 640

Länsstyrelsen
28 954

EU
15 205

Övriga
6 723

Stiftelser
3 065

Kommuner
1 981

Universitet/ högskola
1 624

Staten nationellt
1 095

ALMI
634

Landstinget
475

Länsarbetsnämnden
453

Den s.k. LŠnstillvŠxtgruppen utgšr kŠrnan i Dalarnas tillvŠxtavtalsprocess. I gruppen Þnns ett 20-tal organisationer representerade. NŠringslivet fšretrŠds av ledamšter frŒn Handelskammaren, SAF, Fšretagarnas Riksorganisation, TCO och LO. Gruppen har till uppgift att lšpande fšlja arbetet och vid behov ta initiativ till kursŠndringar. En TillvŠxtfunktion pŒ lŠnsstyrelsen bistŒr i de operativa delarna av arbetet. Dalarna Šr ett av de lŠn som redan inledningsvis utgick frŒn den kommunala nivŒn i arbetet. Att kommunerna har tillhšrt de mest aktiva i processen bekrŠftas ocksŒ av enkŠtundersškningen. Av de som svarade i Dalarna anser 92 % att kommunerna tillhšrde de fem mest aktiva parterna under planeringsfasen. Fem kommungrupper arbetar med egna program, som ligger som underprogram till lŠnets tillvŠxtavtal.

De regionala organisationerna uppger i sina lŠgesredovisningar att de i huvudsak Šr positiva till processen. Arbetet med avtalen har tillfšrt ett mervŠrde och de an-

1 Ds 2000:7 ÓRapport om tillvŠxtavtalen, TillvŠxt i hela SverigeÓ

2 Den stora andelen privat medÞnansiering hŠnfšrs bl.a. till att statliga fšretagsstšd Šr medrŠknade. Utbetalning av fšretagsstšd fšrutsŠtter en viss andel privat Þnansiering.

ser att det har lett till en bŠttre samordning av resurser fšr regional utveckling. LŠnsstyrelsen menar att arbetet med avtalen har inneburit škad fšrstŒelse fšr nŠringslivets betydelse som regionens tillvŠxtmotor och att det Þnns en stšrre samsyn om att det Šr dit som insatserna skall koncentreras. Det regionala kompetensrŒdet fungerar som en stšdfunktion i frŒgor som ršr lŒngsiktiga kompetensbehov. Som framgŒr av diagrammet nedan sŒ har partnerskapet en švervŠgande positiv uppfattning om avtalsprocessen.

Det fšrefaller Þnnas ett starkt stšd i partnerskapet fšr arbetet med de horisontella kriterierna Ð jŠmstŠlldhet och ekologisk hŒllbar utveckling. Dalarna utmŠrkte sig i ett tidigt skede nŠr det gŠller miljšfrŒgorna i tillvŠxtavtalen och de har lyckats fšrhŒllandevis vŠl med att behandla frŒgor om ekonomisk tillvŠxt och ekologisk hŒllbar utveckling i ett sammanhang. Regeringen har utsett Dalarna till pilotlŠn fšr att vidareutveckla arbetet med ekologisk hŒllbarhet i de regionala tillvŠxtavtalen.

3 8
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 19. Resultat av enkätundersökningen i Dalarnas län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Fšr information om antalet svarande,svarsfrekvens etc. se tabell 2.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB, Hšgskolan Dalarna samt SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
3 9

Gotlands län

Introduktion

Gotlands tillväxtavtal består av tre insatsområden. Avtalet omsluter som helhet 18 åtgärder som knyter an till länets specifika förutsättningar och näringar. Insatsområdena är:

8 Marknadsutveckling

8 Distansoberoende verksamheter

8 Företagsklimat

Beslutade medel 2000-09-15
ca 59 mkr

Planerad budget för år 2000
ca 198 mkr

Antal beslutade projekt 2000-09-15
20

Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Finansiärer

Marknadsutveckling, 72%

Distansoberoende verksamhet, 22%

Företagsklimat, 6%

tkr

Kommun
24 475

Självstyrelseorgan
7 900

EU
7 733

Universitet/ högskola
4 200

ALMI
3 600

Stiftelser
3 500

Övriga
3 600

Länsstyrelsen
2 050

Privata
1 800

LÄGESRAPPORT

PŒ Gotland Þnns det en lŒng tradition av samverkan mellan olika aktšrer kring gemensamma utvecklingsinsatser. Det nya med tillvŠxtavtalet Šr, enligt Gotlands kommun och lŠnsstyrelsen, att motiven till att fšra diskussioner med nationella myndigheter har škat. Gotlands kommun driver och samordnar avtalsarbetet pŒ šn. Kommunen investerar omfattande, personella och Þnansiella, resurser i avtalsprocessen. Hittills anser kommunen att arbetet pŒ regional nivŒ fungerat tillfredsstŠllande. DŠremot har det varit betydligt svŒrare att Þnna lŠmpliga samarbetspartners pŒ den nationella nivŒn.

LŠnsarbetsnŠmnden, som pŒ Gotland Šr samordnad med lŠnsstyrelsens verksamhet, anser att arbetet med tillvŠxtavtalet har resulterat i att insikterna om de arbetsmarknadspolitiska medlens betydelse fšr utvecklingen i lŠnet har škat hos andra regionala aktšrer.

Hšgskolan pŒ Gotland deltar i arbetet och anser att arbetet har bidragit till att ge hšgskolan en aktiv roll i utvecklingsarbetet. Avtalsarbetet har ocksŒ medverkat till att hšgskolan har utvecklat nya former fšr samverkan med nya aktšrer, exempelvis fšretag, konstnŠrer, intresseorganisationer m.ß.

SŒvŠl Gotlands kommun som Hšgskolan anser att arbetet med avtalen har tillfšrt ett mervŠrde. De bedšmer ocksŒ att arbetsformen leder till bŠttre samverkan och samordning av resurser fšr regional utveckling. LŠnsstyrelsen/LŠnsarbetsnŠmnden Šr betydligt mer tveksam till processens eventuella mervŠrden.

Gotlands kommun bedšmer att sŒvŠl miljš- som jŠm- stŠlldhetsperspektivet mŒste fšljas upp i samband med att de olika ŒtgŠrderna genomfšrs.

Gotland Interactive Park, Šr ett exempel pŒ ett projekt inom ramen fšr Gotlands tillvŠxtavtal. Syftet Šr att skapa kreativa fora fšr nya idŽer och underlŠtta etablering av nya kunskapsintensiva fšretag. Huvudintressenter Šr fšretagare inom det interaktiva medieomrŒdet och konstnŠrer. Inom parken, som startar Œr 2001, kommer bl.a. att rymmas forskning, nya utbildningar som kombinerar konst och andra Šmnen. Vidare planeras mštesplatser fšr experimentell verksamhet och produktutveckling inom bild/ršrlig bild och interaktiva media.

4 0
N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T

Diagram 20. Resultat av enkätundersökningen i Gotlands län

KŠlla: SCB:s undersškning om de regionala tillvŠxtavtalen. Anm. I lŠnet har ett fŒtal individer deltagit i undersškningen. Resultaten skall ej betraktas som representativt fšr partnerskapets uppfattning. Fšr information om antalet svarande, svarsfrekvens etc. se tabell 2.

LŠgesrapporten Šr baserad pŒ redovisningar frŒn: Gotlands kommun (sjŠlvstyrelseorgan), LŠnsstyrelsen, LŠnsarbetsnŠmnden, ALMI Fšretagspartner AB samt Hšgskolan pŒ Gotland.

N Ä R I N G S D E PA RT E M E N T E T
4 1