Ds 2003:63

Svarsmatris

Frågeformulär, patientfall

Patient/fråga
C, NL
G, NL
F, GB
A, GB
B, DE
S, DE
B, No
R, No

1/Kv 35 år

1/1 sannolikt sjukskriven
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja

/2 hel-/deltids ss
ja/ 8 ve
nej/
nej/ 5 ve
nej
nej/ <6 ve,kir
nej
ja/ 4–6 ve
ja–nej/2–12ve

+2ve

/3 sannlkh% förläng ss av läk
50
100
95
60
30
100
70
100

/4 veckor av förlängning
4
3
4
6
2–3
6–8
2
4

/5 forts ss, trol. Hel/d-tid
nej
nej
ja
ja
ja
ja
ja
ja–nej

/6 annan bedömn, kv 55 år
nej
nej
ja/kmt
nej
nej
nej/kmt
nej
nej

/7 annan bedömn, tidigare mkt ss
ja/ kmt
nej
nej
nej
ja
nej
ja
nej

/8 annan bedömn, pers/jobb probl
ja/ kmt
nej
nej
ja/ kmt
ja/ mobbing
nej
ja
ja/dialog

/9 annan bedömn lång arbetslösh
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej

/10 vanligt patfall, % ss-popul
ja/15–20%
nej/<1%
nej/ 1 %
ja / 2 %
ja/ 10%
ja/ 6%
ja/ 5%
nej/ 0,5–2%

2/M 58 år, arbetslös svetsare
-------
--------
-------
------
-------
--------
-------
-----

/1 sannolikt sjukskriven
nej
nej
ja
ja
ja
ja
ja
ja

/2 hel-/s ss
–
–
ja
ja
ja/ 4–6ve,
ja
ja/ 4–6ve
ja–nej/4ve/4–

försläk besl

26ve

3/ sannolik förtidsps, % av försläk
15
0
100
80
0, försläk besl
100/försläk
0%
1%

besl

4/ sannolik ftp, hel-/deltid
nej
–
ja
ja
–
ja
–
–

5/ annan bedömn, 45 års ålder
ja/kmt
nej
ja/kmt
nej
nej
nej
nej
nej

6/ annan bedömn, tidigare mkt ss
nej
nej
nej
nej
nej
nej
ja
–

7/ annan bedömn, pers/jobb probl
ja/cmt
nej
nej
nej
nej
nej
ja
nej

8/ annan bedömn lång arbetslösh
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej

1

Patient/fråga
C, NL
G, NL
F, GB
A, GB
B, DE
S, DE
B, No
R, No

9/ vanligt patfall,% ss-popul
ja/25%
nej/<1%
ja/20%
ja/25%
ja/40% försläk
ja/40–60%
ja/9% (all
ja/15%

besl

ryggsmärta)

3/Kv 28 år
------
--------
--------
-------
------
------
------
-----

1/ sannolikt sjukskriven
ja
nej
ja
ja
nej
ja
ja
ja

2/ hel-/deltids ss
ja

ja
ja

ja
ja
ja–nej/1–4/1–

8ve

3/+3 ve. Ss, % sannol förlängn
30%
0%
75%
50%
5%
100%
80%
100%

4/ ant ve förlängning
4 ve
–
2 ve
4 ve
2–3 ve
++/ försläk
2–4ve
2–4ve

besl

5/ förlängn hel-/deltid
nej
–
ja
ja
ja
ja
nej
ja–nej

6/ annan bedömn, kv 55 års ålder
nej
nej
ja/cmt
nej
nej
nej
nej
nej

7/ annan bedömn, tidigare mkt ss
nej
nej
nej
nej
ja/cmt
nej
nej
ja/dialog

8/ annan bedömn, pers/jobb probl
ja
nej
nej
nej
ja/cmt
nej
nej
nej

9/ annan bedömn,lång arbetslösh
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej

10/ vanligt patfall, % ss-popul
na/5%
nej/<1%
nej/< 1%
ja/12%
nej/5%
ja/ 6%
nej/ <0,5%
nej/1%

4/M 32 år
-----
------
--------
-------
---------
-----
------
-----

1/ sannolik sjukskrivn %
50%
0%
90%
40%
70%
100%
50%
50%

2/ antal veckor ss
3 ve
–
2 ve
8 ve
4–6 ve
++/försläk
2–4ve
1–2/1–4ve

besl

3/ hel-/deltids ss
nej
–
ja
ja
ja
ja
ja nej
ja–nej

4/ annan bedömn, 55 års ålder
nej
nej
nej
ja/ kmt
ja/kmt
nej
nej
nej

5/ annan bedömn, tidigare mkt ss
ja
nej
nej
nej
nej
nej
ja
nej

6/ annan bedömn, pers/jobb probl
nej
nej
nej
ja/kmt
ja/kmt
nej
ja
ja/dialog

7/ annan bedömn,lång arbetslösh
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej

8/ vanligt patfall, % ss.popul
ja/25–30%
nej/<5%
ja/25%
ja/10%
ja/10%
ja/6%?
ja/ 5%
nej/ 0,5%

Försläk besl

2

Patient/fråga
C, NL
G, NL
F, GB
A, GB
B, DE
S, DE
B, No
R, No

5/Kv 56
----
-----
------
------
------
-------
-----
-----

1/ läk bedöms tillst fortsatt ss
ja
nej
ja
ja
ja
ja
ja
ja

2/ hel-/deltids ss
nej/ 2 ve
–
ja/ 2 ve
ja
ja/ 4 ve
ja
¼–8ve
ja/1–12ve

3/ annolikh% fortsatt ss e. 3 mån
20%
0%
90%
40%
5%
100%/förslä
90%
100%

k besl

4/ antal veckor
3 ve
–
13 ve
12 ve
4 ve
++/försläk
x månader
4 ve

besl

5/ hel-/deltids ss
nej
–
ja
ja
ja
ja
ja
ja–nej

6/ annan bedömn, kv 40 år ålder
ja
nej
nej
nej
ja/kmt
nej
ja
nej

7/ annan bedömn, tidigare mkt ss
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej

8/ annan bedömn, pers/jobb probl
nej
nej
nej
nej
ja/kmt
nej
nej
ja/dialog

9/ annan bedömn,lång arbetslösh
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej

10/annan bedömn, pat önsk ftp
ja
nej
nej
?
ja/kmt
nej
nej
nej

11/vanligt patfall, % ss.popul
ja/ 20%
nej/ 5%
ja/ 25%
ja/ 10%
ja/ 15%
ja/6? försläk
ja/ 2–3%
15%

besl
(alla 55+)

FÖRKLARINGAR

Fråga om arbetstidens längd: heltid:1, deltid M=man Kv=kvinna

ve=vecka, veckor es=ej svar

–= inte aktuellt kmt=kommentar ss = sjukskrivning

3

Svarsmatris

Frågeformulär, patientfall

Patient/fråga
G, FR
T, FR
M, FI
T, FI
SE norr
SE
SE syd
SE syd
S, DK
P, DK

mellan

1/Kv 35 år

1/1 sannolikt sjukskriven
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja

/2 hel-/deltids ss
ja/ 4 ve
ja/ 5 ve
ja/<300
½–4 ve
nej/ 6 ve
ja/ 8 ve
ja/ 1–2 ve
ja/troligen
ja/ 6 ve
ja/ ?

dagar

7–8 ve

/3 sannlkh% förläng ss av läk
50%
90%
90%
100%
50%
75%
75%
50%
50
?

/4 veckor av förlängning
3 ve
5 ve
ja/<300
2–4 ve
3 ve
4 ve
2 ve
3–4 ve
4
4ve

dagar

/5 forts ss, trol. hel/deltid
ja
ja
ja
ja
nej
ja
ja
ja
ja
ja

/6 annan bedömn, kv 55 år
nej
nej
ja/lätttare
nej
nej
ja/längre
nej
ja/längre
nej
ja/arb blir

ss

ss

ss

svårt

/7 annan bedömn, tidigare
ja/öka
ja/kortare
nej
nej
nej
nej
ja/kortare
ja/trol
ja/re-
ja/arb blir

mkt ss
rehabarbete
ss

ss
längre ss
miss
svårt

ann

vård

/8 annan bedömn, pers/jobb
ja/accept
nej
nej
nej
nej
ja/annan
ja/remiss
nej/arb-
nej
ja/längre

probl
arbavslut

beh
fhv
plats-

tid

insats

/9 annan bedömn lång
nej
nej
nej
nej
nej
ja/sök
nej
nej
ja/re-
nej

arbetslösh

diagnosis

miss

/10 vanligt patfall, % ss-
nej/10%
ja/10%
ja/?
ja/es
ja/20%
ja/10%
nej/10%
ja/20%
ja/ 5%
ja/ 3–5%

popul

2/M 58 år
----
-----
-----
-----
-----
----
-----
-----
------
-----

/j1sannolikt sjukskriven
ja
ja
ja
nej
ja
ja
ja
nej
ja
ja

/2 hel-/s ss
ja/12 ve
ja/12 ve
ja
–
ja/ 12 ve
ja/24 ve
ja/ 2 ve
–
ja
ja/?

1

Patient/fråga
G, FR
T, FR
M, FI
T, FI
SE norr
SE
SE syd
SE syd
S, DK
P, DK

mellan

3/ sannolik förtidsps, % av
90%
90%
30%
0%
30%
50%
20%
20%
50%
<5%/soc.

försläk

sit.?

4/ sannolik ftp, hel-/deltid
ja
ja
ja
–
–
ja
ja
nej/
ja/rehab
ja

halvtid
, flexjob

5/ annan bedömn, 45 års
ja/kortare ss
ja/mindre
ja/mindre
nej
ja/remiss
ja/krav på
ja/mindre
nej
nej
ja/arbets-

ålder

sannolik
sannolik

arbanpas
arb
sannolik

kapacit?

s.reh

6/ annan bedömn, tidigare
ja/kortare ss
ja/kortare
ja/om
nej
nej
ja/diag-
nej
ja/sannol
nej
nej

mkt ss

ss
ryggsmärta

nos?

krav

medicinsk

diagn

7/ annan bedömn, pers/jobb
nej
nej
nej
nej
ja/remiss
ja/diag-
nej
nej
nej
ja/längre

probl

fhv
nos?

ss

8/ annan bedömn lång
nej
nej
ja/fler
nej
nej
ja/diag-
ja/ kortare
nej
nej
nej

arbetslösh

förslag på

nos?
ss

arbeten

9/ vanligt patfall,% ss-popul
ja/ 25%
ja/ 20%
ja/ 10%
ja/es
ja/ 30%
ja/ 20%
ja/25%
ja/ 5%
ja/20%
ja/25%

3/Kv 28 år
-----
-----
-----
-----
-----
-----
-----
----
-----
-----

1/ sannolikt sjukskriven
ja
ja
ja
nej
nej
ja
ja
ja
ja
nej

2/ hel-/deltids ss
ja/ 4 ve
ja/3 ve
ja
–
–
ja/ 4 ve
ja/?
ja/ 2–3
ja/3–6
ja/4ve

ve
ve

3/+3 ve. Ss, % sannol
50 %
50 %
10 %
0%
20 %
60%
75%
50%
50
70–80%

förlängn

4/ ant ve förlängning
3 ve
3 ve
3–4 ve
–
2 ve
3 ve
2 ve
3–4
9 ve
4 ve

<månader

ve/+an-

nan beh

2

Patient/fråga
G, FR
T, FR
M, FI
T, FI
SE norr
SE
SE syd
SE syd
S, DK
P, DK

mellan

5/ förlängn hel-/deltid
ja
ja
ja
–
nej
ja
ja
ja
ja
ja

6/ annan bedömn, kv 55 års
nej
nej
ja/mer
nej
nej
ja/mer
ja/längre
nej
nej
ja/längre

ålder

sannol ss

sannol ss
ss

ss

7/ annan bedömn, tidigare
ja/kortare ss
ja/kortare
ja/längre ss
nej
nej
ja/ längre
ja/mer
ja/mer
nej
nej

mkt ss

ss

ss
strikt bed
sannolik

ss

8/ annan bedömn, pers/jobb
nej
nej
nej
nej
nej
ja/diag-
ja/längre
ja/hög
nej
ja/längre

probl

nos?
intyg,4–
sannolik

ss

5ve
ss

9/ annan bedömn,lång
nej
nej
nej
nej
nej
ja/diag-
nej
nej
nej
nej

arbetslösh

nos?

10/ vanligt patfall, % ss-
ja/5%
ja/20%
ja/1%
nej/es
nej
ja/ 5%
nej/<5%
ja/ 10%
ja /2–
ja/10%

popul

3%

4/M 32 år
-----
-----
-----
----
-----
-----
-----
-----
----
-----

1/ sannolik sjukskrivn %
50%
60%
30%
10%
20%
100%
60%
75%
80%
90–95%

2/ antal veckor ss
1 ve
2 ve
1 ve
2–4 ve
3 ve
4 ve
4 ve
2–3 ve
4 ve
4 ve

3/ hel-/deltids ss
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja

4/ annan bedömn, 55 års
ja/3 ve
ja/högre
ja/längre ss
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej

ålder

sannol ss

5/ annan bedömn, tidigare
ja/kortare
ja/lägre
nej
nej
nej
ja/diag-
nej
ja/hög
ja/psyk
nej

mkt ss
ss
sannolikh

nos?

sannolikh
olog

ss

ss

6/ annan bedömn, pers/jobb
ja/psykolog
nej
nej
nej
nej
ja/diag-
nej
ja/hög
ja/psyk
nej

probl
bed

nos?

sannolik-
ologbeh

het för ss.

3

Patient/fråga
G, FR
T, FR
M, FI
T, FI
SE norr
SE
SE syd
SE syd
S, DK
P, DK

mellan

7/ annan bedömn,lång
nej
ja/högre
nej
nej
nej
ja/diag-
nej
nej
nej
nej

arbetslösh

sannolikh

nos?

et

8/ vanligt patfall, % ss.popul
ja/15%
ja/20%
ja/ 2–3%
ja/es
nej
ja/25%
ja/40%
ja/20 %
ja/1–
ja/ 2 %

2%

5/Kv 56
-----
-----
----
----
-----
-----
-----
------
-----
-----

1/ läk bedöms tillst fortsatt ss
ja
ja
ja
nej
ja
ja
nej
ja
ja
ja

2/ hel-/deltids ss
ja/3 ve
ja/ 2 ve
ja/1 ve
–
nej/ 3–4
ja/ 4 ve
–
ja /2–3 ve
ja/6 ve
ja/ 4 ve

ve

3/ annolikh% fortsatt ss e. 3
50%
90%
5%
10%
75%
90%
90%
80%
50%
90%

mån

4/ antal veckor
3 ve
4 ve
2–4 ve
2–4 ve
12 ve
8 ve
4 ve
2–3 ve,
5 ve
4 ve

följd av

deltid

5/ hel-/deltids ss
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja

först/sed

an nej

6/ annan bedömn, kv 40 år
ja/kortare
ja/kortare
nej
nej
ja/ aktiv
ja/diag-
nej
ja/
ja/byt
ja/arb-

ålder
ss
ss

rehab
nos?

kortare ss
arb<6–
beskrivn

8ve

7/ annan bedömn, tidigare
ja/kortare
ja/kortare
nej
nej
nej
ja/diag-
nej
ja/kortare
nej
nej

mkt ss
ss
ss

nos?

ss, deltid

8/ annan bedömn, pers/jobb
nej
nej
nej
nej
ja/kortare
ja/diag-
nej
ja/sann-
ja
ja/längre

probl

ss/
nos?

olikt ss

ss

remiss

fhv

4

Patient/fråga
G, FR
T, FR
M, FI
T, FI
SE norr
SE
SE syd
SE syd
S, DK
P, DK

mellan

9/ annan bedömn,lång
nej
nej
nej
nej
nej
ja/diag-
nej
nej
ja
nej

arbetslösh

nos?

10/annan bedömn, pat önsk
ja/kortare
nej
nej/känt
nej
nej
nej
nej
ja/kanske
ja
nej/kmt

ftp
ss

problem

deltid

11/vanligt patfall, % ss.popul
ja/ 5%
ja/25%
ja/5%
ja/es
ja/ 15%
ja/20%
20%
ja/ 10%
ja/1–
ja/20%

2%

FÖRKLARINGAR

Fråga om arbetstidens längd: heltid:1, deltid M=man Kv=kvinna

ve=vecka, veckor es=ej svar

–= inte aktuellt kmt=kommentar ss = sjukskrivning

5

Bilaga 5

Informanters allmänna kommentarer

Alla svarande – utom två från Sverige – har även lagt till egna omdömen och formuleringar i fråga om sjukskrivningsproblematiken i sitt land. Här återges dessa kommentarer.

R, Norge : a) Arbetsgivarens roll måste förstärkas i förebyggandefasen

b) Den sjukskrivna patienten bör anmodas vara närvarande på arbetsplatsen under sjukskrivning

c) Medicinsk behandling och arbetsplatsanpassning bör förbättras

d) Den medicinska rådgivaren bör komma in i sjukskrivningsärendet mycket tidigare än vad som sker nu

B, Tyskland : a) Läkarna har inte fått någon utbildning, inga regler att följa för att förebygga sjukskrivning

b) För läkare, som inte anstränger sig att arbeta professionellt med sjukskrivningen, finns inga legala konsekvenser att frukta. Detta bör ändras.

c) Den medicinska rådgivaren har möjlighet att ifrågasätta längden av sjukhusvistelse för patienten

d) Den medicinska rådgivaren har möjlighet att gå emot den behandlande läkarens förslag på sjukskrivning, och gör det relativt ofta. Överklagning i domstol är möjlig för patienten, men användes sällan

e) 30% av de patienter, som kallas till undersökning av den medicinska rådgivaren (MDK-experten) infinner sig inte. Dessas sjukpenning dras omedelbart in.

147

Bilaga 5
Ds 2003:63

f) Sex veckors sjukskrivningsperiod ersättes av arbetsgivaren.

g) Gradvis ökning av arbetstid efter lång sjukskrivning förekommer vanligtvis i Tyskland.

h) Stark ökning av psykiatriska diagnoser av typen PTS=posttraumatisk stress, mobbing på arbetsplatsen etc. i Tyskland. Bristen av objektiva verifikat på sjukdom och arbetsoförmåga är ett växande problem.

B, Norge : a) Viktigt med partiell sjukskrivning, eftersom det ofta finns en viss arbetsförmåga, som inte kan tas vara på.

b) Viktigt med ett bra samarbete med arbetsplatsen

P, Danmark : a) Bra patientfall; de illustrerar verkligheten i sjukvården, och bedömningssvårigheterna i sjukskrivningssammanhang.

S, Sverige : a) Rehabilitering måste mer anpassas till den ordinarie arbetsplatsen

b) Aktivare rehabilitering krävs

c) Rehabilitering i tidigare skede av sjukskrivningen krävs

d) Incitament till arbete måste ökas radikalt för sjukskrivna i Sverige

e) Ett stort antal av de sjukskrivna har inte helt nedsatt arbetsförmåga i sitt arbete

S, Danmark : a) Samarbete tidigt mellan behandlande läkare och försäkringsadministrationen är nödvändigt för att förhindra lång sjukskrivning

M, Finland : a) För stor passivitet i sjukskrivningsproblematiken bland de behandlande läkarna.

b) Försäkringsmedicinska expertens möjligheter att minska sjukfrånvaron är att bedöma patienten som åtminstone partiellt arbetsför, trots behandlande läkarens bedömning, ev. besluta om indragning av sjukpenning.

148

Ds 2003:63
Bilaga 5

c) För en bättre funktion av systemet bör sjukpenning beslutas lokalt, och förtidspension skall beslutas centralt.

G, Nederländerna : a) De behandlande läkarna har ofta ingen insyn i fråga om patientens sjukskrivning. Det är inte deras ansvarsområde. Samarbete i dessa frågor mellan den behandlande läkaren och försäkringsläkaren existerar oftast inte.

T, Finland : a) Arbetet måste förbättras från de behandlande läkarna när det gäller noggrann medicinsk undersökning för att korrekt diagnos och riktig bedömning av arbetsförmågan skall uppnås.

b) Korrekt hantering av frågekomplexet så tidigt som möjligt är avgörande för hur långt ett sjukfall blir.

c) Sjukskrivning bör inte accepteras i den utsträckning som sker nu. Diagnosen utbrändhet (ICD Z73.0) accepteras inte alls i Finland.

d) Snabb introduktion i rätt rehabiliteringsprogram efterlyses.

C, Sverige : a) Den behandlande läkaren kan bidra aktivt till att minska sjukfrånvaron på många olika sätt, helt enkelt genom att ta initiativ till olika rehabiliterande åtgärder, arbetsprövning, partiellt arbete, utbildningsinsatser, närvaro på arbetsplatsen under pågående sjukskrivning, samt helt enkelt använda sjukskrivningsinstrumentet professionellt. Ett stort problem är att läkaren sällan arbetar på detta sätt.

b) samarbetet mellan behandlande och försäkringsläkare förefaller undermåligt i dagsläget.

S, Tyskland : a) Jag är frustrerad över den begränsade kunskapen och ointresset från behandlande läkarna i Tyskland att rätt hantera sjukförsäkringen. Det är försäkringsadministrationen och de medicinska rådgivarna som får ta på sig den frustrerande rollen att ifrågasätta de medicinska skälen för sjukfrånvaro.

Åtgärder för att förbättra incitament till arbete, och minska sjukfrånvaron är:

149

Bilaga 5
Ds 2003:63

– För lång period av sjukersättning för samma sjukdomsdiagnos (78 veckor under tre år)

– Ej möjlighet till partiell sjukskrivning

– För hög läkartäthet i städerna, för passiva åtgärder från läkarnas sida

– För lång period av löneutbetalning under sjukskrivning (6– 26 veckor)

– Det behövs tidig intervention, med telefonkontakt med den sjukskrivna personen om när återgång till arbete kan påräknas etc.

– Tidig utredning av rehabiliteringsbehovet

– Förebyggande åtgärder för att förhindra sjukskrivning

G, Frankrike : a) Försäkringsläkaren bör undersöka patienten upprepade gånger, det sker inte så ofta.

T, Frankrike : a) Många personer i Frankrike med (hel) förtidspension har partiell arbetsförmåga, som samhället inte tar vara på.

C, Nederländerna : a) Den behandlande läkaren gör för litet för att sjukfrånvaron skall minska/förkortas. Försäkringsläkaren måste arbeta mer intensivt med att integrera patienten tillbaka till ett arbetsliv, ev. via arbetsträningsprogram.

F, Storbritannien : a) De behandlande läkarna utfärdar sjukskrivningsintyg på begäran av patienten. Vecka 2–27 i sjukfallet intygas av behandlande läkaren. Arbetsgivaren kan ifrågasätta/ förneka sjukskrivning, men gör det sällan.

b) Läkarna har för stor beslutandemakt, icke utbildade i försäkringsmedicin, och ofta utan intresse för sjukskrivningsproblematiken.

c) Försäkringsläkarna involveras alltför sent i processen.

d) Arbetsmedicinsk expertis är viktiga, men företagen utnyttjar denna alltför sällan.

150

Ds 2003:63
Bilaga 5

e) Lagstiftning på senare tid har begränsat arbetsgivarnas rätt att ifrågasätta sjukskrivning utan läkarprofessionellt stöd.

A, Storbritannien : a) Behandlande läkarna är för passiva i sjukskrivningsfrågan, och försäkringsläkarna kommer in för sent i processen.

151

Bilaga 6

Är jämförelserna mellan länderna rättvisande?

Det finns många faktorer som kan försvåra en rättvis jämförelse av sjukfrånvaron bland anställda, trots att arbetskraftsundersökningarna genomförts på ett likartat sätt i alla länder. Nedan görs en genomgång av de viktigaste problemen vad gäller jämförbarheten. Genomgången pekar på väsentliga kunskapsbrister vad gäller jämförelser mellan arbetskraftsundersökningarna och sjukskrivningsstatistiken, kunskapsbrister som det dock borde vara enkelt att åtgärda.

Den följande genomgången anger som ett möjligt ytterlighetsfall att en jämförbar nivå på sjukfrånvaron bland anställda i Sverige år 2000 skulle kunna vara 33 procent lägre än som uppges i arbetskraftsundersökningen. Nivån skulle då var ca en procentenhet eller ca 40 procent högre i Sverige än i genomsnittet av EU-länder. Resonemanget bygger på att 33 procent av alla sjukskrivna (dvs. sjukfall med sjukpenning) är sjukskrivna längre än ett år och att det i de jämförda länderna inte är möjligt att vara sjukskriven så länge (med undantag för Tyskland där gränsen är 18 månader). Flera skäl som anförs nedan, talar dock för att detta inte kan gälla för anställda.

Korttidsfrånvaro

För det första ingår överhuvudtaget inte sjukfrånvaro som är kortare än en arbetsvecka i den mätning som analysen i denna rapport baseras på. I Sverige behövs inte sjukintyg förrän dag 8. I andra länder är kontrollen strängare. I den mån det leder till en

153

Bilaga 6
Ds 2003:63

högre korttidsfrånvaro i Sverige innebär det att den totala sjukfrånvaron i Sverige underskattas.

Frånvarons längd

För det andra finns det ingen uppgift i AKU om hur länge de som frånvarande p.g.a. sjukdom varit borta från sina jobb. Men eftersom sannolikheten att registreras som frånvarande p.g.a. sjukdom ökar direkt proportionellt mot sjukfrånvarons längd (en arbetsvecka eller mer ger måttet trots det en rättvisande bild av andelen anställda som under en ”normal” arbetsvecka är frånvarande p.g.a. sjukdom.

Sjukfrånvarande mer än ett år

För det tredje är det bara i Sverige, Tyskland och för vissa sjukdomar, även i Frankrike, som man kan vara sjukfrånvarande mer än ett år (Tyskland 18 månader, i Frankrike i vissa fall upp till 3 år). Det gör att det i Sverige, i första hand, kan finnas en stor grupp anställda som varit sjukfrånvarande mer än ett år, medan denna grupp i andra länder eventuellt fortfar att vara sjuka men som arbetslösa eller förtidspensionerade. Det kan snedvrida jämförelsen till Sveriges nackdel. I slutet av april år 2000 var enligt RFV:s statistik så många som 33 procent av alla sjukfall med sjukpenning, sjukskrivna längre än ett år. Men om detta också gällde bland anställda är okänt. Hur stor siffran är inkl. sjukfrånvarande med sjuklön, som arbetsgivarna fram till och med år 2002 betalade under de två första veckorna av sjukfrånvaro, vet man heller inte, bara att den givetvis måste vara lägre eftersom sjukfrånvarande med sjuklön inte ingår i RFV:s statistik över antalet sjukskrivna. Sjukfrånvaro upp till två veckor svarade samma år för 45 procent av sjukfrånvaron (RFV redovisar 2003:2, tab. 1). Bland sjukskrivna var andelen som inte samtidigt är sjukfrånvarande (arbetslösa, personer ej i arbetskraften, personer i rehabilitering, studerande, partiellt sjukskrivna m.fl.) 40

154

Ds 2003:63
Bilaga 6

procent (RFV redovisar 2003:2, tabell 2). Dessa förhållanden tyder på två saker: 1) Andelen sjukfall längre än ett år av alla sjukfrånvarande måste vara lägre än andelen av enbart sjukskrivna. 2) Bland sjukskrivna ingår en stor grupp som ej är anställda och det är troligt att många av de längre sjukfallen återfinns i denna grupp.

Sjukfrånvaro i förhållande till kontrakterad tid

För det fjärde anger måttet frånvarande personer och inte timmar som gått förlorade p.g.a. sjukfrånvaro i förhållande till kontrakterade timmar. Det kan ha betydelse om andelen deltidsarbetande skiljer sig mellan länder. Finland och Nederländerna har en mycket låg respektive en mycket hög andel deltid bland kvinnor (som står för huvuddelen av deltiden (Ds 2002:49, s.82). Övriga länder har en relativt likartad andel. Ett land med hög andel deltidsarbetande förlorar genom sjukfrånvaro ett mindre antal timmar i förhållande till den kontrakterade tiden än ett land med låg andel deltidsarbetande. Detta kommer inte till uttryck i frånvarofrekvensen. Sjukfrånvaron i Finland skulle därmed kunna underskattas och i Nederländerna överskattas jämfört med övriga länder.

155

Bilaga 7

Bilaga 7

Tabell 1. Den genomsnittliga industriarbetarlönen (APW) för respektive land år 2001. Nationell valuta.

APW 2001

Sverige
231 134

Danmark
293 000

Finland
27 045

Norge
278 000

Storbritannien
18 950

Frankrike
21 371

Tyskland
32 384

Nederländerna
29 474

Källa: Taxing Wages 2001–2002, OECD 2003.

157