Ds 2004:9

Bilaga 1

Fördelningen av stödrättigheter baserat på åren 2000–2002 och exempel på olika modeller för fördelningen av stödrättigheter

I denna bilaga redovisas bearbetningar med ledning av två olika ansatser. En ansats utgår från bearbetningar av ett register som har upprättats med ledning av utbetalningar av de generella jordbrukarstöden (arealersättning och djurbidrag) samt innehav av mjölkkvoter för åren 2000–2002. Resultaten från dessa bearbetningar utgör således genomsnitt, och faktiska uppgifter, för hela jordbruket. De strukturförändringar, t.ex. gällande antalet företag, som har skett och som kommer att ske fram till dess att frikopplingen träder i kraft beaktas därför inte. I bilagan redovisas också vissa uppgifter som syftar till att beskriva jordbrukets struktur och produktionsinriktning med ledning av uppgifter om utbetalade stöd.

Den andra ansatsen utgörs av beräkningar för exempelföretag som är utvalda av vissa länsstyrelser. Utgångspunkten för deras val av företag var att de företag som valdes ut skulle kunna vara företag som kan bli bestående under några år framledes. Således har företag valts ut som är avsevärt större än vad de genomsnittliga företagen är i dag. Vidare har företag med olika driftsinriktning valts ut.

277

Bilaga 1
Ds 2004:9

Exempelföretagen har således inte valts ut för att de skulle utgöra typiska företag för sitt område eller sin driftsinriktning. De företag som valts ut är i allmänhet mera intensivt drivna, med avseende på stödet per hektar, jämfört med det genomsnittliga företaget. Denna problematik redovisas närmare i avsnittet om exempelföretagen. Orsaken till att beräkningar även har gjorts för exempelföretag är att de på ett mycket konkret sätt visar vilka förändringar som uppstår genom att tillämpa ett alternativ för fördelning av stödrättigheter i förhållande till ett annat alternativ. I denna bilaga redovisas endast beräkningar för några exempelföretag (det har även utförts beräkningar över exempelföretag som konstruerats med utgångspunkt från produktionsgrenskalkyler).

Analyserna i denna bilaga är statiska och ger inte svar på frågor om på vilket sätt viljan att producera jordbruksprodukter kan förändras som en effekt av reformen. En utgångspunkt är också att tvärvillkoren (inkl. hävdvillkor) uppfylls så att betalningar kan göras i den omfattning som svarar mot situationen, sett som genomsnitt för åren 2000–2002. Vidare kan nämnas hur en produktionskoppling påverkar viljan att producera jordbruksprodukter inte heller kan studeras med denna metodik.

De stödbelopp som används redovisas i euro och är anpassade till beslutet enligt förordning 1782/2003. De utbetalningar i svensk valuta som kommer att ske med ledning av förordningen kommer att bestämmas av den växelkurs som kommer att gälla för respektive år.

Några avdrag har inte gjorts för modulering, nationell reserv eller för eventuella tillämpningar av nationellt kuvert, finansiell disciplin m.m.

278

Ds 2004:9
Bilaga 1

1. Bearbetningar med ledning av stödregister

Bearbetningar har gjorts för att belysa hur stödrättigheterna fördelar sig i landet och för olika driftsinriktningar. Vidare har en central fråga varit hur värdet på stödrättigheterna varierar mellan och inom olika områden och olika driftsinriktningar.

Eftersom de bearbetningar som redovisas i detta avsnitt fullt ut, utan korrigeringar, grundar sig på uppgifter ur stödregister och register över mjölkkvoterna kan vissa tolkningsproblem uppstå. Ett sådant problem som inte har lösts inför de genomförda bearbetningarna är att ett företag i bemärkelsen gemensam driftledning inte kan upprätthållas i dessa analyser. Inom ett företag kan det finnas en eller flera stödmottagare, t.ex. kan en jordbrukare välja att driva djurhållningen under ett organisationsnummer som är separerat från växtodlingen. En variant av detta problem är att mjölkkvoterna finns på ett organisationsnummer samtidigt som huvuddelen av företagets areal finns på ett annat organisationsnummer. Eftersom det inte finns någon möjlighet att automatiskt koppla ihop organisationsnummer har denna fråga fått bli olöst.

1.1. Övergripande om olikheter mellan regioner och företag

Några övergripande slutsatser om stödrättigheter som är bildade direkt på ett företag (enligt gårdsmodellen) är:

– Det finns en tendens till att ju fler stödrättigheter ett företag har desto högre är beloppet per hektar. Detta gäller både för landet i sin helhet och för regioner. Antalet ökar mellan t.ex. gruppen 50–100 euro per hektar (23 stödrättigheter) och gruppen 300–350 euro per hektar (66 stödrättigheter) med nästan 200 procent. Denna jämförelse avser hela landet.

279

Bilaga 1
Ds 2004:9

– För företag i södra Sverige är i allmänhet värdet på stödrättigheterna högre än i norra Sverige. Värdet i södra Sverige, sett som genomsnitt, är nästan 100 procent högre än i norra Sverige.

– Företag med stödrättigheter som i hög grad är genererade av djurbidrag har i genomsnitt högre värde på stödrättigheterna än företag med stödrättigheter som i hög grad är genererade av arealersättning. Företag med stödrättigheter som i hög grad är genererade av mjölkbidrag har i genomsnitt högst värde på stödrättigheterna.

– Variationen mellan värdet på olika företags stödrättigheter inom ett område grupp är hög. Variationen, mätt som det statistiska måttet standardavvikelsen, uppgår genomgående till ca 100 euro per hektar, som för landet som helhet motsvarar ca 40 procent. Eftersom stödnivån är högre i södra Sverige än i norra Sverige blir variationen uttryckt i procent av det genomsnittliga värdet på stödrättigheterna lägre i södra Sverige än i norra Sverige.

Delas däremot företagen in i mera specialiserade driftsinriktningar visar det sig att en driftsinriktning med inriktning mot animalieproduktion (>75 procent av de generella direktstöden (inklusive mjölkbidraget) kommer från djurbidrag (inklusive mjölkbidraget)) har betydligt större variation mellan värdet på olika företags stödrättigheter.

– Spridningen mellan företag som är stora stödmottagare (t.ex. att det årliga stödet uppgår till minst 10000 €) skiljer sig i allmänhet inte nämnvärt från spridningen mellan alla företag.

1.2. Fördelning av stöden under åren 2000–2002

I diagrammen 1 och 2 redovisas de belopp som har beräknats med ledning av stödinformation för åren 2000–2002 uppdelat på olika områdesindelningar och kategorier. Beloppen är beräknade med ledning av de belopp som anges i förordning 1782/2003 och

280

Ds 2004:9
Bilaga 1

inkluderar även mjölkbidraget. Längst bak finns bilagt kartor som visar gränsdragningen för arealersättningszonerna och för de områden som utnyttjas för de regionaliserade LBU-ersätt- ningarna (exklusive ersättningar inom miljöskyddsområdet).

Totalt blir ”takbeloppet” enligt dessa beräkningar 734 miljoner euro, uppdelat på arealersättning 452 miljoner euro, bidrag till nötboskap 159 miljoner euro, tackstöd 4 miljoner euro och mjölkbidrag 119 miljoner euro. Det med ledning av stödinformationen framräknade takbeloppet stämmer väl med motsvarande belopp enligt förordning 1782/2003 som uppgår till 729 miljoner euro.

Diagram 1 Belopp för olika stödformer efter arealersättningszoner, milj euro

300

200

Arealstöd

100

Nötstöd

0

Tackstöd

okänd
Zon2
Zon4
Zon6

Zon
Mjölkbidrag

281

Bilaga 1
Ds 2004:9

Diagram 2 Belopp för olika stödformer efter

LBU-områden, milj euro

500

400

300

200

100

-

1
2a
2b
3
4:a
4:b
5:a
5:b
5:c
5:m
9

I diagram 3 redovisas fördelningen mellan åkermark och betesmark efter LBU-områden. I område 5 utgör betesmarken ca 20 procent jämfört med arealen åkermark. I övriga områden utgör betesmarken ca 10 procent jämfört med arealen åkermark.

282

Ds 2004:9
Bilaga 1

Diagram 3. Areal åkermark resp. betesmark efter LBU-områden, hektar

Diagram 3. Åker- och betesm ark efter LBU-om råde,

ha

1 500 000

1 000 000

500 000

0

1
2b
4:a
5:a
5:c
9

Betesmark enligt IAKS 2002

Åkermark enligt LBR 2002

Med utgångspunkt i arealersättningszonerna redovisas i tabell 1 vissa karaktäristika. Det totala antalet företag med någon form av stöd under referensperioden uppgår till ca 70 000 stycken, det totala antalet stödrättigheter till ca 3,0 miljoner och den genomsnittliga stödnivån för samtliga företag i hela landet till ca 235 euro per hektar.

283

Bilaga 1
Ds 2004:9

Tabell 1 Antal företag, antal stödrättigheter och belopp per hektar för arealstödsregionerna

Areal
1
2
3
4
5
6

stödszon

Antal
4 200
4 600
21 400
16 800
12 200
9 500

företag

Totalt antal
280
287
1 142
680
337
308

stödrättig-

heter,

1000-tal

Euro per
312
272
247
213
190
187

hektar i

genomsnitt

För företag i t.ex. regionerna 1 och 2 blir således stödnivån 35– 75 euro per hektar högre än genomsnittet för hela landet medan det för företag i regionerna 5 och 6 blir stödnivån ca 45 euro per hektar lägre än genomsnittet för hela landet.

Som jämförelse redovisas i tabell 2 motsvarande uppgifter för LBU-områdena.

284

Ds 2004:9
Bilaga 1

Tabell 2 Antal företag, antal stödrättigheter och belopp per hektar för LBU-områdena

LBU-
1
2a
2b
3
4:a
4:b
5:a
5:b
5:c
5:m
9

område

Antal
1000
3600
2500
2500
3700
900
10900
12100
4000
2000
25700

företag

Totalt
29
125
77
73
123
48
319
472
197
118
1452

antal

stöd

rättig-

heter,

1000-tal

Euro
157
197
190
191
197
212
203
215
226
231
272

per

hektar

igenomsnitt

I tabell 3 redovisas egenskaper för vissa driftsinriktningar. Det redovisas två specialiserade driftsinriktningar, en med >75 procent arealersättning och en med >75 procent djurbidrag (inklusive mjölkbidraget). Företag som inte är tillräckligt specialiserade återfinns i kategorin ”övriga företag”. Andelen av stödrättigheterna som hamnar i företag i gruppen växtodlingsföretag uppgår till 49 procent och andelen som hamnar i företag i gruppen djurföretag uppgår till 16 procent.

285

Bilaga 1
Ds 2004:9

Tabell 3 Antal företag, antal stödrättigheter och belopp per hektar för vissa driftsinriktningar

Antal
Totalt antal
Euro per
Standard-

företag
stödrättig-
hektar
avvikelsen,

heter,

euro per

1000-tal

hektar

Alla företag
79500
3034
239
104

Företag med >75
36100
1451
218
76

% arealersättning

Företag med >75
16400
486
276
158

% djurbidrag

Övriga företag
27000
1096
251
100

I diagram 4 redovisas genomsnittliga stödbelopp efter de driftsinriktningar som definierades ovan och efter LBU-områden. Av diagrammet framgår bl.a. att andelen stödrättigheter med höga värden är större för driftsinriktningen djurföretag än för övriga driftsinriktningar. De specialiserade växtodlingsföretagen får en stor andel av det utbetalade stödet i form av arealersättning. Arealersättningen uttryckt per hektar varierar enligt den regionaliseringsplan som är fastställd. Därför är det naturligt att en stor andel av stödrättigheterna finns i intervallet 200–300 euro per hektar. De beräkningar av genomsnittliga värden på stödrättigheterna som redovisas avser ett vägt genomsnitt av alla företags stödrättigheter. I diagram 5 redovisas motsvarande uppgifter efter arealersättningszoner.

286

Ds 2004:9
Bilaga 1

Diagram 4 Genomsnittliga värden på stödrättigheter efter LBU-område och driftsinriktning, euro per hektar

400

350

300

250

200

150

100

50

0

1
2a
2b
3
4:a
4:b
5:a
5:b
5:c
5:m
9
Group

Tot al

Alla företag

>75 % arealstöd

>75 % djurstöd

Övriga företag

Diagram 5 Genomsnittliga värden på

stödrättigheter efter driftsinriktning och

arealersättningszon,

euro per hektar

1

400

300

2

200

3

100

4

5

0

6

Alla företag
>75 %
>75 %
Övriga

arealstöd
djurstöd
företag
Summa

Variationen mellan stödrättigheternas värde inom olika grupper redovisas i diagram 6. Den andel av stödrättigheterna som täcks av en standardavvikelse uppgår till cirka två tredjedelar. Detta innebär för landet som helhet och för alla företag att två tredjedelar av stödrättigheterna finns inom ett intervall om +/- 100

287

Bilaga 1
Ds 2004:9

euro per hektar. Variationen är lägre för företag med mycket arealersättning jämfört med företag med djurbidrag.

Diagram 6 Variationen mätt som standardavvikelse efter driftsinriktning och arealersättningszon,

euro per hektar

400,0

1

300,0

2

200,0

3

100,0

4

5

0,0

6

Alla företag
>75 %
>75 %
Övriga

arealstöd
djurstöd
företag
Summa

I diagram 7 framgår den relativa fördelningen av stödrättigheterna efter beloppsnivå för de olika driftsinriktningarna till exempel visar diagrammet att på företag med stor andel djurbidrag har ca 15 procent av stödrättigheterna ett värde på minst 400 euro per hektar. Å andra sidan är också stödrättigheter med lågt värde (upp till 50 euro per hektar) vanliga hos denna driftsinriktning.

288

Ds 2004:9
Bilaga 1

Diagram 7 Antal stödrättigheter fördelat efter driftsinriktning och efter värde på stödrättigheterna

Övriga

0,001-50 euro/ha

50-100 euro/ha

>75 %

100-150 euro/ha

djurbidrag

150-200 euro/ha

>75 %

200-250 euro/ha

arealstöd

250-300 euro/ha

Alla

300-350 euro/ha

350-400 euro/ha

400- euro/ha

0%
20%

40%
60%
80%

100%

1.3 Gårdsmodellen

Principen för gårdsmodellen är att de stöd som genomsnittligt erhölls för ett företag under perioden 2000–2002 ligger till grund för stödrättigheterna.

Som framgick av tabell 1 kommer enligt de beräkningar som redovisas, värdet på stödrättigheterna sett som genomsnitt för samtliga företag att uppgå till mellan knappt 200 euro per hektar och drygt 300 euro per hektar. Om företagen är statiska vad avser produktionsinriktning och struktur i övrigt uppstår inte några omfördelningseffekter mellan företagen. Däremot kommer stödbeloppen att variera starkt mellan företag, se diagram 6.

289

Bilaga 1
Ds 2004:9

1.4 Regionalisering

Vid regionalisering som tillämpas fullt ut (ren regionmodell) skall samma stödbelopp tillämpas för samtliga arealer inom ett område. Om, hypotetiskt, inte någon differentiering efter område görs skulle det årliga stödbeloppet för all jordbruksmark bli några procent lägre än de genomsnittliga belopp som redovisades tidigare för gårdsmodellen eftersom vissa arealer tillkommer. Dels finns det arealer på de företag som sökt stöd under referensperioden, dels kan ett antal nya företag komma till som stödsökande.

Det kommer enligt gjorda beräkningar att bli fler som gynnas än som missgynnas vid en ren regionmodell. Detta beror på att av de som gynnas kommer stödökningen genomsnittligt att bli ett lägre belopp än vad stödsänkningen blir för de som missgynnas. Andelen brukare som gynnas kommer att uppgå till 65– 75 procent beroende på område. För företag med nötköttsproduktion uppgår andelen som gynnas till ca 35 procent och andelen av mjölkproducenterna som gynnas uppgår till drygt 15 procent.

1.5 Blandmodell

Modellen med gårdsbaserat stöd innebär att stödrättigheter kommer att delas ut strikt efter de stöd som genererades under åren 2000–2002. Om det här bortses från problematik med t.ex. brukarskiften kommer inga omfördelningseffekter att uppstå. En ren regionalisering kommer å andra sidan att ge upphov till avsevärda omfördelningseffekter mellan brukare. Variationen inom olika områden och driftsinriktningar har belysts tidigare i diagram 6. Som framgick av dessa figurer och tidigare skulle, inom ett intervall som täcker cirka två tredjedelar av brukarna, variationen vara ca +/- 100 euro per hektar.

290

Ds 2004:9
Bilaga 1

För att reducera variationen vid regionalisering skulle åtminstone två vägar kunna vara tänkbara. Den ena vägen skulle vara att dela in landet i fler områden och därmed bidragsnivåer. Redovisade beräkningar tyder på att variationen inte skulle kunna reduceras nämnvärt på detta sätt. Den andra vägen kan vara en s.k. blandmodell som innebär att modellen med regionalisering och gårdsmodellen kombineras.

Ett alternativ där arealersättningen regionaliseras kommer att innebära att medel omfördelas från mark som berättigat för arealersättning till annan mark, t.ex. betesmarker och till ”nya företag” (exempelvis hästgårdar med betesmarker). I dessa exempel har det antagits att det kommer till vissa arealer som inte finns inom stödsystemet i dag. Totalt antas 3,2 miljoner hektar tilldelas stödrättigheter. Vidare antas mjölkbidraget att regionaliseras till 35 procent, stödet till am- och dikor och extensifieringsbidraget att regionaliseras till 50 procent samt att handjursbidraget regionaliseras till 25 procent. Till resterande del och för övriga djurbidrag fördelas stödet gårdsvis. Detta kommer att innebära att företag med någorlunda hög andel nötkötts- och mjölkproduktion och där samtidigt produktionen är jämförelsevis extensiv, kommer att få ett ökat stöd per hektar. Företag med någorlunda hög andel spannmålsproduktion kommer att få ett minskat stöd per hektar.

I diagram 8 redovisas hur antalet stödrättigheterna kommer att fördela sig inom olika stödklasser i de olika arealsersättningszonerna. Det framgår av diagrammet att det, i de flesta områdena, är en tydlig koncentration till den stödklass som är lägst inom området.

291

Bilaga 1

Ds 2004:9

Diagram 8 Fördelning av stödrättigheter, alla företag

700000

600000

0,001-50 euro/ha

50-100 euro/ha

500000

100-150 euro/ha

400000

150-200 euro/ha

300000

200-250 euro/ha

200000

250-300 euro/ha

300-350 euro/ha

100000

350-400 euro/ha

0

400- euro/ha

1

2

3
4
5

6

I diagram 9 redovisas de genomsnittliga stödbeloppen inom respektive driftsinriktning efter arealersättningszon. Skillnaderna mellan detta diagram och diagram 5 är små och beror främst på att arealen är något större i detta exempel och att därmed det totala stödbeloppet blir något lägre enligt blandmodellen.

Diagram 9 Genomsnittliga värden på

stödrättigheter efter driftsinriktning och

arealersättningszon, €/ha

500

1

400

2

300

3

200

4

100

5

0

6

Alla företag
>75 %
>75 %
Övriga

Alla företag

arealers
djurbidrag
företag

292

Ds 2004:9
Bilaga 1

Variationen uttryckt på samma sätt som tidigare blir naturligtvis betydligt lägre eftersom stödrättigheter med låga värden har eliminerats med blandmodellen samtidigt som värdet på stödrättigheter med höga värden reduceras. Till exempel minskar standardavvikelsen för samtliga företag och för hela landet från ca 100 euro per hektar till ca 60 euro per hektar.

Diagram 10 Variationen mätt som standardavvikelse efter driftsinriktning och arealersättningszon, €/ha

150,0

1

100,0

2

3

50,0

4

0,0

5

Alla
>75 %
>75 %
Övriga
6

företag
arealers
djurbidrag
företag

Alla företag

2. Beräkningar grundade på exempelgårdar

Ett alternativt sätt att redovisa effekterna av olika fördelningar av stödrättigheterna är att utgå från exempelföretag. Denna ansats är mer pedagogisk men är inte möjlig att räkna upp till totalnivå för landet som helhet.

För respektive företag har beräkningar gjorts för olika alternativ för tillämpning av reformen. De alternativ som studerats är desamma som i avsnitt 1, nämligen:

gårdsmodellen, ren regionmodell respektive en blandmodell.

293

Bilaga 1
Ds 2004:9

Gårdsmodellen har beräknats utifrån de arealer och djur som företagen har deklarerat i genomsnitt för perioden 2000-2002.

För regionmodellen har de genomsnittsvärden per hektar använts som beräknats för respektive arealersättningszon där företagen är belägna. Stödnivåerna uppgår i genomsnitt enligt tabell 4 som jämförelse visas även nuvarande stöd till spannmålsodlingen.

Tabell 4. Genomsnittliga stödnivåer efter arealersättningszon, euro per hektar.

Zon
Arealbaserat
Nuvarande
Förändring
Lägsta

stöd
areal-

belopp i

(regionmodell)
ersättning

bland-

modellen

I
272
327
-55
256

II
260
288
-28
241

III
242
257
-15
200

IV
212
218
-6
154

V
192
186
+6
119

VI
186
168
+18
130

Snitt
229
254
-25
-

Av den totala summan för animaliestöden kommer ca 50 procent att fördelas till gårdsmodellen och ca 50 procent till regionmodellen. Det innebär att det lägsta stödet som utgår i respektive region kommer att utgöras av det belopp som anges i tabell 4. Det blir även det stöd som en jordbrukare får om det inte finns någon djurhållning på företaget.

Länsstyrelserna i fem län har plockat ut exempelgårdar som underlag för analyser av olika nationella val. Exempelgårdarna som länsstyrelserna har valt ut är inte några genomsnittsföretag utan skall spegla företag som på lång sikt skall vara livskraftiga. Företagen är därför större än genomsnittsföretaget i respektive område.

Av följande tabell framgår översiktligt var i Sverige som företagen är belägna och hur stora företagen är:

294

Ds 2004:9 Bilaga 1

Tabell 5. Utvalda exempelföretag

Område
Drifts-
Areal
Djur
LBU-
Areal-

inriktning
ha

område
stöds-

zon

Skåne
Växtodling
230

9
I

Skaraborg
Växtodling
150

9
II

Uppland
Växt
250

9
III

Västerbotten
Växt
100

2a
VI

Halland
Mjölk
95
Ca 75 kor
5c
III

Uppland
Mjölk
160
Ca 60 kor
9
III

Gävleborg
Mjölk
110
Ca 65 mjölk-
4a
IV

kor

Västerbotten
Mjölk
120
Ca 110 kor
2a
VI

Halland
Nöt
110
Ca 50 amkor
5b
IV

Skaraborg
Nöt
250
Ca 75 amkor
9
II

Dalarna
Nöt
150
Ca 90 amkor
4a
IV

Västerbotten
Nöt
130
Ca 30 amkor,
2a
VI

100 tjurar

Växtodlingsföretag i Skåne

Växtodlingsföretaget i Skåne gynnas mest av regionmodellen. Det beror på att en relativt stor del av företaget inte får några stödrättigheter i gårdsmodellen eftersom företaget har odlat sockerbetor och att det inte förekommit något vallfröstöd ett av åren under referensperioden. Blandmodellen missgynnar företaget då den endast innebär reducerat arealbaserat stöd och inte några gårdsbaserade animaliestöd.

Om företaget inte hade haft någon sockerbetsodling utan använt denna areal för odling av spannmål hade gårdsmodellen givit det klart förmånligaste utfallet.

295

Bilaga 1
Ds 2004:9

Växtodlingsföretag i Skaraborg

Växtodlingsföretaget i Skaraborg gynnas av regionmodellen eftersom det finns en del arealer på företaget som inte varit berättigat till arealersättning. Skillnaden mellan gårdsmodellen och regionmodellen är dock mycket liten. Blandmodellen ger sämst utfall eftersom företaget saknar djur.

Växtodlingsföretag i Uppland

Växtodlingsföretaget i Uppland har utökat arealen kraftigt mellan 2002 och 2003, +46 procent. Det innebär att företaget gynnas av regionmodellen. Även blandmodellen ger bättre utfall än gårdsmodellen.

Växtodlingsföretag i Västerbotten

Växtodlingsföretaget i Västerbotten odlade enbart spannmål. Det fanns inte några stödberättigade djur i företaget. Arealen var stabil under referensperioden. Växtodlingsföretaget i Västerbotten gynnas av regionmodellen eftersom stödet per hektar blir högre än den nuvarande arealersättningen till spannmålsodlingen. Blandmodellen ger sämst utfall eftersom det inte betalats ut några djurbidrag till företaget.

296

Ds 2004:9
Bilaga 1

Diagram 11. Exempel med företag inriktade mot

växtodling, euro

100000

90000

80000

70000

60000

Gårdsmodell

50000

Regionmodell

40000

Blandmodell

30000

20000

10000

0

Växt Syd Växt Norr
Växt
Växt

Mälaren
Väster

Mjölkföretag i Halland

Mjölkföretaget i Halland bedrev intensiv mjölkproduktion. Företaget har utökat arealen med ca 25 procent mellan åren 2001 och 2002. Företaget gynnas mest av blandmodellen eftersom företaget får stöd för aktuell areal och får tillgodoräkna sig större delen av animaliestöden enligt gårdsmodellen. Regionmodellen ger sämst utfall även om stödet beräknas på en större areal än enligt gårdsmodellen.

Mjölkföretag i Uppland

Företaget gynnas av gårdsmodellen på grund av den intensiva animalieproduktionen. Blandmodellen kompenserar delvis för det bortfall som regionmodellen medför.

Mjölkföretag i Gävleborg

För mjölkföretaget i Gävleborg omfattades en stor del (ca 75 procent) av arealen under refererensperioden inte av arealersättning. Animalieproduktionen utgörs av mjölk samt av några ungtjurar som slaktas. Företaget gynnas av blandmodellen efter-

297

Bilaga 1
Ds 2004:9

som företaget får arealbaserat stöd för hela arealen och får behålla merparten av sina animaliestöd (mjölkstödet). Regionmodellen och gårdsmodellen ger i stort sett samma utfall.

Mjölkföretag i Västerbotten

Mjölkföretaget i Västerbotten drevs med en intensiv animalieproduktion. För stor del av arealen utgick det inte någon arealersättning. Trots att regionmodellen leder till att det arealbaserade stödet omfattar hela arealen ger det klart sämst utfall. Blandmodellen leder till att samma stöd i stort sett uppnås som det gör med gårdsmodellen.

Diagram 12. Exempel med företag inriktade mot mjölkproduktion, euro

60000

50000

40000

Gårdsmodell

30000

Regionmodell

20000

Blandmodell

10000

0

Mjölk Syd
Mjölk
Mjölk
Mjölk Mitt

Mälaren
Norr

Nötköttsföretag i Halland

Nötköttsföretaget i Halland drevs relativt extensivt med amkor och ungtjurar till slakt. Arealstöd ges endast för ca 30 procent av företagets mark. Företaget gynnas mest av gårdsmodellen eftersom amko- och extensifieringsbidraget utgör merparten av stödet till företaget.

298

Ds 2004:9
Bilaga 1

Nötköttsföretag i Skaraborg

Nötköttsföretaget i Skaraborg har amkoproduktion och ungtjurar till slakt. Företaget får i stort sett samma utfall med regionmodellen som med gårdsmodellen. På grund av att en stor del av arealen, ca 50 procent, inte får någon arealersättning i nuläget gynnas företaget av att hela arealen blir stödberättigad med regionmodellen. Blandmodellen ger bäst utfall eftersom företaget får behålla en del av de djurkopplade stöden.

Nötköttsföretag i Västerbotten

Animalieproduktionen på nötköttsföretaget i Västerbotten bestod av amkor och ungtjurar. Endast för en mindre del av arealen utgår i nuläget arealersättning. Nötköttsföretaget i Västerbotten missgynnas av regionmodellen eftersom företaget bedriver en intensiv nötköttsproduktion. Värdet på företagets stödrätter, enligt gårdsmodellen, ligger betydligt högre än genomsnittet som tillämpas för regionmodellen. Blandmodellen ger ett bättre utfall än regionmodellen eftersom företaget får en del av animaliestöden enligt gårdsmodellen.

299

Bilaga 1
Ds 2004:9

Diagram 13. Exempel med företag inriktade mot nötköttsproduktion, euro

90000

80000

70000

60000

50000

Gårdsmodell

Regionmodell

40000

Blandmodell

30000

20000

10000

0

Nöt Syd
Nöt Norr
Nöt
Nöt Mitt

Väster

300

Bilaga 2

Indelning av landet i arealstödsregioner

301

Bilaga 3

Indelning av landet i LBU-stödområden

303

Bilaga 4

Fördelning av mjölkkvot och intensiteten på olika mjölkföretag 2003

Kvoten fördelad på total areal

Ko per

Kvoter per
hektar=

Andel

areal (total
kvot delat
Antal
Andel
Acku-
Summa

av

Areal för

areal)
med 8000 kg företag
av total
mulerat
mjölkkvot
Ackumulerat
total
Areal
arealstöd

1-500
0,03125
89
1
89
2 344 583
2 344 583
0
8 807
3 065

500-1000
0,09375
143
1
232
13 399 372
15 743 955
0
16 767
7 944

1000-1500
0,15625
386
4
618
47 324 061
63 068 016
1
37 012
18 952

1500-2000
0,21875
749
7
1 367
126 174 489
189 242 505
4
71 063
38 568

2000-2500
0,28125
996
10
2 363
207 571 119
396 813 624
6
91 690
49 430

2500-3000
0,34375
1 166
11
3 529
276 853 192
673 666 816
8
100 854
55 666

3000-3500
0,40625
1 164
11
4 693
303 121 986
976 788 802
9
93 276
49 752

3500-4000
0,46875
1 092
10
5 785
305 319 271
1 282 108 073
9
81 742
43 360

4000-4500
0,53125
928
9
6 713
303 851 189
1 585 959 262
9
71 782
39 533

4500-5000
0,59375
738
7
7 451
263 084 758
1 849 044 020
8
55 573
30 373

5000-5500
0,65625
538
5
7 989
209 106 198
2 058 150 218
6
39 953
23 241

5500-6000
0,71875
410
4
8 399
171 841 574
2 229 991 792
5
30 006
16 649

6000-6500
0,78125
301
3
8 700
136 377 960
2 366 369 752
4
21 817
12 957

6500-7000
0,78125
252
2
8 952
127 153 720
2 493 523 472
4
18 837
11 193

7000-7500
0,90625
173
2
9 125
86 390 339
2 579 913 811
3
11 898
7 041

7500-8000
0,96875
158
2
9 283
91 345 962
2 671 259 773
3
11 798
6 882

8000-8500
1,03125
95
1
9 378
62 429 504
2 733 689 277
2
7 574
4 654

8500-9000
1,09375
88
1
9 466
54 848 708
2 788 537 985
2
6 301
3 872

9000-9500
1,15625
75
1
9 541
54 611 530
2 843 149 515
2
5 905
3 491

9500-10000
1,21875
50
0
9 591
43 755 061
2 886 904 576
1
4 462
2 816

10000--
1,3125
264
3
9 855
207 876 434
3 094 781 010
6
15 112
9 803

Ingen areal

605
6
10 460
199 268 975
3 294 049 985
6
0
0

Totalt

10 460

3 294 049 985

802 230
439 240

305

Bilaga 4
Ds 2004:9

Forts. Bilaga 4

Intensiteten på olika mjölkföretag

Kvoten fördelad på areal för arealstöd

Kvoter per

Andel areal

areal (areal-
Antal
Summa

Areal för
med

stödsareal)
företag
mjölkkvot
Areal
arealstöd
arealstöd

1-500
35
581 734
3 070
1 882
0,613255

500-1000
36
1 945 525
4 130
2 634
0,637856

1000-1500
69
9 253 747
9 486
7 241
0,763297

1500-2000
115
17 135 505
13 143
9 582
0,729081

2000-2500
238
45 412 806
28 213
19 943
0,706876

2500-3000
292
66 226 404
33 762
23 919
0,708469

3000-3500
377
104 870 382
45 953
32 100
0,698538

3500-4000
439
97 615 057
40 717
26 034
0,639391

4000-4500
445
114 032 405
41 551
26 845
0,646075

4500-5000
496
136 271 052
46 641
28 694
0,615213

5000-5500
501
139 507 449
43 167
26 544
0,614915

5500-6000
490
142 935 525
41 478
24 893
0,600139

6000-6500
485
145 486 125
39 203
23 304
0,594429

6500-7000
469
138 901 019
37 316
20 585
0,551643

7000-7500
424
128 211 883
32 811
17 661
0,538283

7500-8000
393
125 296 074
29 360
16 208
0,552037

8000-8500
350
123 486 285
28 210
14 960
0,530321

8500-9000
339
117 341 483
26 974
13 424
0,497666

9000-9500
330
115 884 702
24 241
12 530
0,516891

9500-10000
301
103 415 487
21 244
10 582
0,498127

10000--
3 112
1 204 816 539
208 074
79 673
0,382909

Ingen areal
724
215 422 797
3 487
0
0

Totalt
10460
3 294 049 985
802 230
439 240
1

306