Ds 2007:20

Ds 2007:20

Justitiedepartementet

Pantbrevssystemet

och elektroniska

företagsinteckningsbrev

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

förvaltningsavdelning.

Beställningsadress:

Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: order.fritzes@nj.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på

http://www.regeringen.se/

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2007

ISBN 978-91-38-22774-9

ISSN 0284-6012

Innehåll

TUPromemorians huvudsakliga innehållUT .................................. 7

TU1UT TUFörfattningsförslagUT .................................................... 8

TU1.1UT TUFörslag till lag om inteckningsbrevsregisterUT.........................8

TU1.2UT TUFörslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)UT.....14

TU1.3UT TUFörslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)UT......15

TU1.4UT TUFörslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om

pantbrevsregisterUT..................................................................16

TU1.5UT TUFörslag till lag om ändring i lagen (2003:528) om

företagsinteckningUT ...............................................................17

TU1.6UT FörTU slag till förordning om inteckningsbrevsregisterUT.........22

TU1.7UT TUFörslag till förordning om ändring i förordningen

(1984:406) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheterUT.................................................................................29

TU1.8UT TUFörslag till förordning om ändring i förordningen

(2003:552) om företagsinteckningUT......................................31

TU1.9UT TUFörslag till förordning om ändring i förordningen

(2004:368) med instruktion för BolagsverketUT....................38

3

Innehåll

Ds 2007:20

TU2UT TUPantbrevssystemetUT...................................................41

TU3UT TUElektroniska företagsinteckningsbrevUT .........................51

TU3.1UT TUBakgrundUT...............................................................................51

TU3.1.1UT TULagen om företagsinteckningUT...................................51

TU3.1.2UT TULantmäteriverkets försöksverksamhetUT ....................52

TU3.1.3UT TUFramställningar om lagstiftningUT...............................53

TU3.2UT TUÖverväganden och förslagUT ...................................................53

TU3.2.1UT TUDet bör införas möjlighet att utfärda elektroniska

företagsinteckningsbrevUT..................................53

TU3.2.2UT TURegisterförande myndighetUT......................................56

TU3.2.3UT TUKretsen av inteckningsbrevshavareUT..........................58

TU3.2.4UT RegistreringsTU åtgärderUT................................................60

TU3.2.5UT TUUpplåtelse av säkerhetUT..............................................66

TU3.2.6UT TUUppvisande av företagsinteckningsbrev i samband

med inteckningsåtgärderUT .................................67

TU3.2.7UT TURättelse, omprövning och överklagandeUT .................69

TU3.2.8UT TUFrågor om offentlighet och sekretessUT......................72

TU3.2.9UT TUIngivning till inteckningsbrevsregistretUT...................77

TU3.2.10UT TUBehandling av personuppgifter m.m.UT.......................78

TU3.2.11UT SkadesTU tåndsfrågorUT.....................................................81

TU3.2.12UT AvgiftTU sfrågorUT.............................................................84

TU4UT TUElektronisk ingivning till

företagsinteckningsregistretUT......................................87

TU5UT TUKostnaderUT ...............................................................95

TU6UT TUIkraftträdande och övergångsfrågorUT............................97

TU7UT TUFörfattningskommentarUT ............................................99

TU7.1UT TUFörslaget till lag om inteckningsbrevsregisterUT....................99

4

Ds 2007:20 Innehåll

TU7.2UT TUFörslaget till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)UT...........................................................................116

TU7.3UT TUFörslaget till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672)UT...........................................................................116

TU7.4UT TUFörslaget till lag om ändring i lagen (1994:448) om

pantbrevsregisterUT................................................................117

TU7.5UT TUFörslaget till lag om ändring i lagen (2003:528) om

företagsinteckningUT .............................................................119

5

Promemorians huvudsakliga

innehåll

I promemorian behandlas inledningsvis frågan om systemet med

skriftliga pantbrev bör avskaffas. I den delen lämnas inte något

förslag.

På företagsinteckningsområdet föreslås en reform som innebär

att det skall bli möjligt att utfärda s.k. elektroniska företagsinteckningsbrev.

Syftet med förslaget är rationalisera hanteringen

av företagsinteckningsbreven.

Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev skall utfärdas genom

att företagsinteckningen som svarar mot företagsinteckningsbrevet

registreras i ett särskilt register, inteckningsbrevsregistret.

I inteckningsbrevsregistret skall det också kunna registreras uppgift

om vem som har rätt att råda över företagsinteckningsbrevet,

s.k. inteckningsbrevshavare. Endast den som har beviljats

särskilt tillstånd får registreras som inteckningsbrevshavare. Om

inteckningsbrevsregistret inte innehåller någon uppgift om inteckningsbrevshavare,

skall den vars egendom har intecknats anses

som inteckningsbrevshavare.

Det föreslås att Bolagsverket skall föra inteckningsbrevsregistret

och att kommunikationen med registret skall kunna ske

elektroniskt.

I promemorian föreslås vidare att det skall bli möjligt att ge in

en ansökan om företagsinteckning till inskrivningsmyndigheten

elektroniskt.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.

7

1 Författningsförslag

1.1 Förslag till lag om inteckningsbrevsregister

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Bolagsverket skall med hjälp av automatiserad behandling

föra ett register över sådana företagsinteckningar för vilka det

inte finns utfärdat något skriftligt företagsinteckningsbrev (inteckningsbrevsregister).

Av 1 kap. 1 § lagen (2003:528) om företagsinteckning följer

att registrering av en företagsinteckning i inteckningsbrevsregistret

innebär att ett elektroniskt företagsinteckningsbrev utfärdas.

Allmänna bestämmelser om registrering

2 § För att en företagsinteckning skall få föras in i inteckningsbrevsregistret

fordras att den är införd i företagsinteckningsregistret

och att begäran om registrering framställs enligt 3 eller

4 §.

En uppgift i inteckningsbrevsregistret om en företagsinteckning

får förenas med en uppgift om vem som har rätt att råda

över registreringen (inteckningsbrevshavare). Endast den som har

fått tillstånd enligt 12 § får registreras som inteckningsbrevshavare.

Om registret inte innehåller någon uppgift om intecknings8

Ds 2007:20 Författningsförslag

brevshavare, skall den vars egendom har intecknats anses som

inteckningsbrevshavare.

Om en företagsinteckning har varit föremål för beslut om

utbyte enligt 2 kap. 14 § lagen (2003:528) om företagsinteckning

eller motsvarande äldre bestämmelser, skall bestämmelserna i

denna lag om företagsinteckning i stället gälla de genom utbytet

beslutade företagsinteckningsbreven.

Registrering av nya företagsinteckningar

3 § På begäran av den som ger in en ansökan om företagsinteckning

till inskrivningsmyndigheten skall Bolagsverket föra in

en uppgift om företagsinteckningen, om en sådan beviljas, i inteckningsbrevsregistret.

Om sökanden begär det, skall verket

samtidigt föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas även i samband med

ansökningar om sådana inteckningsåtgärder som avses i 2 kap.

14–16 §§ lagen (2003:528) om företagsinteckning.

Registrering av tidigare beviljade företagsinteckningar

4 § På begäran av en innehavare av ett skriftligt företagsinteckningsbrev

skall Bolagsverket föra in en uppgift om den företagsinteckning

som svarar mot företagsinteckningsbrevet i inteckningsbrevsregistret.

Om sökanden begär det, skall verket samtidigt

föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare.

En företagsinteckning får föras in i inteckningsbrevsregistret

enligt bestämmelserna i första stycket endast om det skriftliga

företagsinteckningsbrevet har getts in till Bolagsverket. I samband

med införandet i registret skall företagsinteckningsbrevet

förstöras.

I fråga om inteckningar som har beviljats eller sökts enligt de

bestämmelser som gällde före ikraftträdandet av lagen (1984:649)

om företagshypotek gäller bestämmelserna i denna lag om skriftligt

företagsinteckningsbrev även sådana fordringsbevis som av9

Författningsförslag

Ds 2007:20

ses i 8 § lagen (1984:650) om införande av lagen (1984:649) om

företagshypotek. En sådan handling behöver dock inte förstöras,

om den förses med en påskrift om att den inte längre medför

någon rätt i den intecknade egendomen.

Registrering av inteckningsbrevshavare

5 § Om inteckningsbrevsregistret inte innehåller någon uppgift

om inteckningsbrevshavare, skall Bolagsverket på begäran av den

som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare

föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare i registret.

Avregistrering eller byte av inteckningsbrevshavare

6 § På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare

skall Bolagsverket ta bort uppgiften om inteckningsbrevshavare

från inteckningsbrevsregistret.

Om sökanden begär det, skall Bolagsverket i samband med en

åtgärd enligt första stycket föra in en ny uppgift om inteckningsbrevshavare

i registret.

Avregistrering av företagsinteckning m.m.

7 § På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare

eller som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare,

skall Bolagsverket utfärda ett skriftligt

företagsinteckningsbrev som svarar mot företagsinteckningen. I

samband med att det skriftliga företagsinteckningsbrevet utfärdas

skall inteckningen tas bort från inteckningsbrevsregistret.

8 § Om en företagsinteckning, som är införd i inteckningsbrevsregistret,

dödas eller blir utan verkan, skall Bolagsverket ta bort

företagsinteckningen från registret. Om en inteckning blir utan

verkan endast till viss del eller blir föremål för åtgärd som avses i

10

Ds 2007:20 Författningsförslag

2 kap. 14–16 §§ lagen (2003:528) om företagsinteckning, skall

uppgift om detta föras in i inteckningsbrevsregistret.

Hinder mot avregistrering

9 § På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare

eller som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare,

skall Bolagsverket besluta att inteckningen

inte får tas bort från inteckningsbrevsregistret enligt 7 §.

Ett beslut som avses i första stycket gäller till dess att inskrivningsmyndigheten

har avslutat ett ärende enligt 2 kap. 14–17 §§

lagen (2003:528) om företagsinteckning. Om inteckningsbrevshavaren

begär det, får Bolagsverket häva beslutet även dessförinnan.

10 § På begäran av Kronofogdemyndigheten skall Bolagsverket

besluta att sådana registreringsåtgärder som anges i 5–7 §§ inte

får vidtas. Ett sådant beslut gäller till dess att något annat har

förordnats.

Rättelse

11 § En uppgift i inteckningsbrevsregistret skall rättas, om uppgiften

innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att

Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel,

räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt

fel. Den vars rätt berörs skall ges tillfälle att yttra sig.

Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen

(1998:204).

11

Författningsförslag

Ds 2007:20

Tillstånd att registreras som inteckningsbrevshavare

12 § Tillstånd att bli registrerad som inteckningsbrevshavare

meddelas av Bolagsverket.

Vid tillståndsprövningen skall Bolagsverket särskilt beakta

1. att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och

den tekniska sakkunskap som fordras för inteckningsbrevsregistrets

funktion,

2. att det finns tillfredsställande former för betalning av

stämpelskatt, expeditionsavgifter och registreringsavgifter, och

3. att sökanden även i övrigt uppfyller de krav på lämplighet

som bör ställas med hänsyn till inteckningsbrevsregistrets uppbyggnad

och funktion.

13 § Tillstånd som avses i 12 § får återkallas om tillståndshavaren

inte längre uppfyller de krav som anges i 12 § andra stycket.

När ett beslut om återkallelse av tillstånd har vunnit laga

kraft, skall Bolagsverket självmant vidta de åtgärder som anges i

7 §, om det inte finns något hinder mot detta enligt 9 eller 10 §.

Inteckningsbrevshavarens rättigheter och skyldigheter

14 § Den som är registrerad som inteckningsbrevshavare eller

som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare

har de rättigheter och skyldigheter som följer med innehavet

av ett skriftligt företagsinteckningsbrev.

Överklagande

15 § Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

12

Ds 2007:20 Författningsförslag

Fullmakt

16 § I ärenden enligt denna lag behöver ombud inte visa upp

skriftlig fullmakt annat än om Bolagsverket anser att det behövs.

Bemyndiganden m.m.

17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

1. meddelar föreskrifter om förandet av inteckningsbrevsregistret

och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden,

och

2. får meddela föreskrifter om avgifter för registrering enligt

denna lag.

Skadestånd

18 § Tillfogas någon skada genom oriktig eller missvisande uppgift

i inteckningsbrevsregistret eller i annat fall genom fel i samband

med uppläggning eller förande av registret, har han eller

hon rätt till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten

beror på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll

vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Ersättning enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned

eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat

till skadan.

U

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.

13

Författningsförslag

Ds 2007:20

1.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)TPF

1

FPT

skall införas en ny paragraf, 8 kap. 22 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

22 a §

Sekretess gäller i verksamhet

som avser förande av inteckningsbrevsregistret

enligt lagen

(2008:000) om inteckningsbrevsregister

för uppgift om registrerad

inteckningsbrevshavare,

om det inte står klart att uppgiften

kan röjas utan att den som

uppgiften rör lider skada.

Trots sekretessen får uppgift

lämnas till den vars egendom

har intecknats.

U

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.

TP

1

PT Lagen omtryckt 1992:1474.

14

Författningsförslag

Ds 2007:20

1.3 Förslag till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 22 § konkurslagen

(1987:672) skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

22 §TPF

1

FPT

Om utdelning eller efterutdelning har utfallit på ett företagsinteckningsbrevs

belopp, skall förvaltaren anmäla detta till

inskrivningsmyndigheten. Anmälan skall göras sedan beslutet att

fastställa utdelningen eller efterutdelningen har vunnit laga kraft

eller, i fall som avses i 21 §, när utbetalningen har ägt rum.

Tillsammans med anmälningen skall förvaltaren sända in utdelningsförslaget

eller någon annan handling som visar fördelningen.

När inteckningsborgenären

lyfter betalning, skall detta antecknas

på inteckningsbrevet.

När inteckningsborgenären

lyfter betalning, skall förvaltaren

anteckna detta på företagsinteckningsbrevet.

Om företagsinteckningsbrevet

är elektroniskt,

skall förvaltaren i stället

anmäla betalningen till Bolagsverket

för registrering i inteckningsbrevsregistret

.

U

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.

TP

1

PT Senaste lydelse 2003:538.

15

Författningsförslag

Ds 2007:20

1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:448)

om pantbrevsregister

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1994:448) om

pantbrevsregister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §TPF

1

FPT

Den som har fått tillstånd

enligt 14 § får ha direktåtkomst

till pantbrevsregistret.

Sådan direktåtkomst får avse

endast uppgifter om inteckningar

för vilka tillståndshavaren är

registrerad som pantbrevshavare.

Direktåtkomsten får dock

avse även uppgifter om andra

inteckningar om den berörda

pantbrevshavaren har medgivit

det.

Även inskrivningsmyndigheter,

Kronofogdemyndigheten

och lantmäterimyndigheter

får ha direktåtkomst till pantbrevsregistret.

Sådan direktåtkomst

får dock avse endast uppgifter

som enligt pantbrevshavarens

medgivande får lämnas ut

till myndigheten.

Den som har fått tillstånd

enligt 14 § får ha direktåtkomst

till pantbrevsregistret.

Sådan direktåtkomst får dock

inte avse uppgift om registrerad

pantbrevshavare annat än om

1. tillståndshavaren är registrerad

som pantbrevshavare för

inteckningen, eller

2. den berörda pantbrevshavaren

har medgett det.

Även inskrivningsmyndigheter,

Kronofogdemyndigheten

och lantmäterimyndigheter

får ha direktåtkomst till pantbrevsregistret.

Sådan direktåtkomst

får inte avse uppgift om

registrerad pantbrevshavare, om

inte pantbrevshavaren har medgett

det.

U

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.

TP

1

PT Senaste lydelse 2006:719.

16

Författningsförslag

Ds 2007:20

1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:528)

om företagsinteckning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2003:528) om företagsinteckning

dels att 1 kap. 1 och 2 §§ samt 2 kap. 3, 12, 15, 18 och 19 §§

skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 3 a §

och 3 kap. 5 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §TPF

1

FPT

Företagsinteckning beviljas med visst belopp i all sökandens

egendom. Bevis om inteckningen benämns företagsinteckningsbrev.

Ett företagsinteckningsbrev

utfärdas antingen i skriftlig form

U(skriftligt företagsinteckningsbrevU)

eller genom registrering i

inteckningsbrevsregistret enligt

lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister

U(elektroniskt

företagsinteckningsbrevU).

2 §

Om en näringsidkare upplåter säkerhet för en fordran genom

att överlämna ett företagsinteckningsbrev beträffande sin egendom,

får borgenären förmånsrätt enligt förmånsrättslagen

(1970:979) till betalning för fordringen intill inteckningsbrevets

belopp.

Ett elektroniskt företagsinTP

1

PT Senaste lydelse 2004:450

17

Författningsförslag

Ds 2007:20

teckningsbrev skall anses ha

överlämnats till borgenären, när

denne eller någon som företräder

honom eller henne har registrerats

som inteckningsbrevshavare

i inteckningsbrevsregistret.

I den mån inteckningsbrevets belopp inte räcker till betalning,

har borgenären rätt att få betalt genom ett tillägg. Tillägget får

inte överstiga femton procent av inteckningsbrevets belopp samt

ränta på detta belopp från den dag då konkursansökningen

gjordes. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar

den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan

enligt 9 § räntelagen (1975:635), ökad med fyra procentenheter.

En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om inteckningsbrevet

utgör säkerhet för borgenären i andra hand.

2 kap.

3 §TPF

2

FPT

Vid behandlingen hos inskrivningsmyndigheten av inskrivningsärenden

tillämpas inte bestämmelserna i 10 § andra stycket,

27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223). Av 37 a och 37 b §§

lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

framgår att inskrivningsmyndigheten skall ompröva beslut om

stämpelskatt i vissa fall.

Ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden skall vara

skriftliga.

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om ingivning

av ansökningar och anmälningar

i inskrivningsärenden.

TP

2

PT Senaste lydelse 2005:156.

18

Ds 2007:20 Författningsförslag

3 a §

I inskrivningsärenden behöver

ombud inte visa upp skriftlig

fullmakt annat än om inskrivningsmyndigheten

anser att det

behövs.

12 §

Om det inte finns något som hindrar det, skall företagsinteckning

beviljas och företagsinteckningsbrev utfärdas på

grund av inteckningen.

Om ett elektroniskt företagsinteckningsbrev

utfärdas i stället

för ett tidigare utfärdat skriftligt

företagsinteckningsbrev, förlorar

det skriftliga företagsinteckningsbrevet

sin giltighet. Utfärdas

ett skriftligt företagsinteckningsbrev

i stället för ett tidigare

utfärdat elektroniskt företagsinteckningsbrev,

förlorar det

elektroniska företagsinteckningsbrevet

sin giltighet.

Bestämmelser om utfärdande av nytt inteckningsbrev i stället

för inteckningsbrev som har dödats finns i lagen (1927:85) om

dödande av förkommen handling.

15 §TPF

3

FPT

Företagsinteckningar som har inbördes lika rätt eller gäller

omedelbart efter varandra får på ansökan av den vars egendom

intecknats och efter medgivande av företagsinteckningsbrevens

innehavare föras samman till en inteckning (sammanföring).

Denna inteckning skall gälla med den förmånsrätt som tillkommer

den av de sammanförda inteckningarna som har sämsta rätt.

TP

3

PT Senaste lydelse 2004:450.

19

Författningsförslag

Ds 2007:20

Sammanföring får ske endast om inteckningarna är bestämda i

samma valuta.

Inteckningar som är införda

i inteckningsbrevsregistret får

sammanföras endast om samtliga

inteckningar som omfattas av

åtgärden är införda i registret

och har samma inteckningsbrevshavare.

En inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla

för ett lägre belopp än det som de sammanförda inteckningarna

sammanlagt uppgår till, om sökanden begär det och inteckningsbrevens

innehavare medger det.

18 §

I fall då medgivande krävs

enligt 14–17 §§ skall företagsinteckningsbrevet

lämnas in till

inskrivningsmyndigheten.

I fall då medgivande krävs

enligt 14–17 §§ fordras att företagsinteckningsbrevet

lämnas

in till inskrivningsmyndigheten

eller, i fråga om elektroniskt

företagsinteckningsbrev, att det

finns hinder mot avregistrering

enligt 9 § lagen (2008:000) om

inteckningsbrevsregister och att

någon begäran om att hindret

skall hävas inte har framställts.

19 §

På ansökan av den som innehar ett företagsinteckningsbrev

skall innehavet antecknas i företagsinteckningsregistret. Sökanden

skall föreläggas att visa upp inteckningsbrevet, om det finns

anledning att anta att sökanden inte innehar detta. Om någon

annan redan är antecknad som innehavare, skall inskrivningsmyndigheten

sedan det nya innehavet har antecknats ta bort den

tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var antecknat.

20

Ds 2007:20 Författningsförslag

En anteckning om innehav

skall tas bort, om den vars

innehav har antecknats anmäler

att innehavet har upphört.

En anteckning om innehav

skall tas bort, om

1. den vars innehav har antecknats

anmäler att innehavet

har upphört, eller

2. den som är registrerad som

inteckningsbrevshavare enligt

lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister

eller som är

att anse som inteckningsbrevshavare

enligt 2 § andra stycket

samma lag begär det.

3 kap

5 §

Den som genom oriktig uppgift

om behörighet att företräda

någon annan i ett inskrivningsärende

uppsåtligen eller av oaktsamhet

orsakar ren förmögenhetsskada

skall ersätta skadan.

Om skadan vållas i tjänsten

av en arbetstagare, skall skadan

ersättas av arbetsgivaren.

Rätten till skadestånd faller

bort om talan inte väcks inom

tio år från det att inskrivningsärendet

avgjordes.

Bestämmelserna i första–

tredje styckena får inte frångås

till nackdel för en skadelidande.

U

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.

21

Författningsförslag

Ds 2007:20

1.6 Förslag till förordning om inteckningsbrevsregister

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Bolagsverket är personuppgiftsansvarigt enligt personuppgiftslagen

(1998:204) för inteckningsbrevsregistret.

2 § Bolagsverket skall se till att det inte uppkommer otillbörligt

intrång i de registrerades personliga integritet eller risker från

säkerhetssynpunkt. För dessa syften får myndigheten i enskilda

fall ställa upp särskilda villkor för behandlingen av personuppgifter.

3 § Inteckningsbrevsregistret skall i fråga om personuppgifter ha

till ändamål att användas

1. för registrering av företagsinteckningar och inteckningsbrevshavare

enligt lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister,

2. som underlag för beslut som får meddelas enligt lagen om

inteckningsbrevsregister, och

3. som underlag för underrättelser till inteckningsbrevshavare

och dem som enligt 2 § andra stycket lagen om inteckningsbrevsregister

skall anses som inteckningsbrevshavare av företagsinteckningsbrev

om innehållet i företagsinteckningsregistret.

4 § För varje företagsinteckning som registreras i inteckningsbrevsregistret

skall i registret anges

1. datum för ansökan om företagsinteckning och inskrivningsmyndighetens

aktnummer,

2. datum för registreringen av företagsinteckningen i inteckningsbrevsregistret.

I förekommande fall skall i registret anges

1. inteckningsbrevshavarens namn och datum för registreringen

av inteckningsbrevshavaren,

22

Ds 2007:20 Författningsförslag

2. uppgift som avses i 8 § andra meningen lagen (2008:000)

om inteckningsbrevsregister,

3. beslut enligt 9 eller 10 § lagen om inteckningsbrevsregister.

Vid sådan redovisning av företagsinteckningsbrev som avses i

2 § tredje stycket lagen om inteckningsbrevsregister skall i registret

dessutom anges de ytterligare uppgifter som fordras för

identifiering av företagsinteckningsbrevet.

Registrering av nya företagsinteckningar

5 § En ansökan om registrering enligt 3 § lagen (2008:000) om

inteckningsbrevsregister skall ges in till inskrivningsmyndigheten

i samband med ett ärende om företagsinteckning.

6 § I samband med registrering enligt 3 § lagen (2008:000) om

inteckningsbrevsregister skall Bolagsverket sända en underrättelse

om åtgärden till den som registreras som inteckningsbrevshavare

eller som genom åtgärden skall anses som inteckningsbrevshavare,

om denne är någon annan än sökanden i ärendet.

Registrering av tidigare beviljade företagsinteckningar

7 § I samband med registrering enligt 4 § lagen (2008:000) om

inteckningsbrevsregister skall Bolagsverket sända en underrättelse

om åtgärden till den som registreras som inteckningsbrevshavare

eller som genom åtgärden skall anses som inteckningsbrevshavare,

om denne är någon annan än sökanden i ärendet.

Om den som skall underrättas har medgett det, får underrättelsen

lämnas med hjälp av automatiserad behandling.

23

Författningsförslag

Ds 2007:20

Registrering av inteckningsbrevshavare m.m.

8 § När Bolagsverket vidtar en registreringsåtgärd enligt 5 eller

6 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister, skall verket

sända en underrättelse om åtgärden till

1. den som är sökande i ärendet, och

2. den som har registrerats som inteckningsbrevshavare eller

som genom åtgärden skall anses som inteckningsbrevshavare.

Om sökanden har företrätts av ombud som inte har visat upp

skriftlig fullmakt, skall både sökanden och ombudet underrättas.

Om den som skall underrättas har medgett det, får underrättelsen

lämnas med hjälp av automatiserad behandling.

Utfärdande av skriftligt företagsinteckningsbrev

9 § Bestämmelserna i 24 och 25 §§ förordningen (2003:552) om

företagsinteckning om företagsinteckningsbrev gäller i tillämpliga

delar vid utfärdandet av skriftligt företagsinteckningsbrev enligt

7 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister.

Ett skriftligt företagsinteckningsbrev skall innehålla, utöver

de uppgifter som avses i 25 § förordningen om företagsinteckning,

uppgift om att brevet har utfärdats enligt 7 § lagen om

inteckningsbrevsregister samt uppgift om datum för utfärdandet.

10 § När Bolagsverket utfärdar ett skriftligt företagsinteckningsbrev

enligt 7 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister,

skall verket sända en underrättelse om åtgärden till den som är

sökande i ärendet.

Om sökanden har företrätts av ombud som inte har visat upp

skriftlig fullmakt, skall både sökanden och ombudet underrättas.

Om den som skall underrättas har medgett det, får underrättelsen

lämnas med hjälp av automatiserad behandling.

24

Ds 2007:20 Författningsförslag

Ändring av namnuppgift

11 § Om en registrerad inteckningsbrevshavare byter namn eller

firma, får Bolagsverket efter anmälan föra in den nya uppgiften i

registret.

Rättelse m.m.

12 § Om Bolagsverket finner att en uppgift i inteckningsbrevsregistret

är felaktig, skall verket, om felet inte kan rättas omedelbart

och är sådant att det föranleder osäkerhet om rättsläget,

genast anmärka förhållandet i registret. Anmärkningen skall tas

bort ur registret så snart rättelse har skett.

Om ett beslut att registrera en företagsinteckning eller att registrera

eller avregistrera en inteckningsbrevshavare har överklagats,

skall även detta anmärkas i registret. Anmärkningen skall

tas bort när det överklagade beslutet har vunnit laga kraft.

Tillstånd att registreras som inteckningsbrevshavare

13 § Ansökan enligt 12 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister

görs skriftligen hos Bolagsverket. Sökanden skall ge in

de handlingar som åberopas till stöd för ansökan.

Innan Bolagsverket meddelar tillstånd eller återkallar ett tidigare

meddelat tillstånd, skall det, om det inte är obehövligt, ge

Finansinspektionen tillfälle att yttra sig.

Elektronisk ingivning

14 § Ansökningar om åtgärder som avses i 4–7, 9 och 10 §§ lagen

(2008:000) om inteckningsbrevsregister och framställningar om

utlämnande av uppgifter i inteckningsbrevsregistret får av den

som har fått tillstånd enligt 12 § lagen om inteckningsbrevsregister

överföras elektroniskt till Bolagsverket enligt föreskrifter

som meddelas av verket.

25

Författningsförslag

Ds 2007:20

Bolagsverket får meddela föreskrifter om att annan än den

som har fått tillstånd enligt 12 § lagen om inteckningsbrevsregister

får överföra ansökningar och framställningar som avses i

första stycket elektroniskt.

Direktåtkomst

15 § Den som har fått tillstånd enligt 12 § lagen om inteckningsbrevsregister

får ha direktåtkomst till inteckningsbrevsregistret.

Sådan direktåtkomst får dock inte avse uppgift om registrerad

inteckningsbrevshavare annat än om

1. tillståndshavaren är registrerad som inteckningsbrevshavare

för inteckningen, eller

2. den berörda inteckningsbrevshavare har medgett det.

Även inskrivningsmyndigheten och Kronofogdemyndigheten

får ha direktåtkomst till inteckningsbrevsregistret. Sådan direktåtkomst

får inte avse uppgift om registrerad inteckningsbrevshavare

om inte inteckningsbrevshavaren har medgett det.

Den vars egendom har intecknats får ha direktåtkomst till

sådana uppgifter i inteckningsbrevsregistret som avser inteckningar

i den egna egendomen.

Inhämtande av uppgifter till registret

16 § I samband med registreringsåtgärder enligt 3–10 §§ lagen

(2008:000) om inteckningsbrevsregister får Bolagsverket hämta

uppgifter om företagsinteckningen från företagsinteckningsregistret

med hjälp av automatiserad behandling.

26

Ds 2007:20 Författningsförslag

Bevarande av borttagna uppgifter

17 § Uppgifter som har tagits bort från inteckningsbrevsregistret

enligt 6–8 §§ lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister skall

bevaras i minst tio år.

Övriga bestämmelser om det tekniska förfarandet

18 § Bolagsverket får meddela föreskrifter om det tekniska förfarandet

vid förandet av inteckningsbrevsregistret.

Avgifter

19 § I ärenden om registrering eller avregistrering enligt lagen

(2008:000) om inteckningsbrevsregister skall sökanden betala

avgifter enligt följande.

Registrering av ny företagsinteckning (3 §)…kr

Registrering av tidigare beviljad företagsinteckning (4 §)…kr

Registrering av inteckningsbrevshavare (5 §) per företagsinteckning…kr

Avregistrering eller byte av inteckningsbrevshavare (6 §) per

företagsinteckning…kr

Avregistrering med utfärdande av skriftligt företagsinteckningsbrev

(7 §)…kr

20 § Bolagsverket får meddela föreskrifter om att avgift enligt

19 § skall betalas när ansökan ges in. Om verket har meddelat

föreskrifter om detta och sökanden inte har betalat avgiften,

skall sökanden föreläggas att betala avgiften inom en viss tid.

Följs inte detta föreläggande, skall ansökan avvisas. Sökanden

skall upplysas om detta i föreläggandet.

21 § Bolagsverket får meddela föreskrifter om undantag från

bestämmelserna i 19 §.

27

Författningsförslag

Ds 2007:20

22 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser

om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut

enligt denna förordning än beslut om avgift får dock inte överklagas.

U

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008.

28

Författningsförslag

Ds 2007:20

1.7 Förslag till förordning om ändring i förordningen

(1984:406) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att det i förordningen (1984:406) om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter skall införas en ny

paragraf, 18 a §, och en ny rubrik närmast före 18 a § av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Uppbörd av stämpelskatt vid

Bolagsverket

18 a §

En inskrivningsmyndighet

som avses i 38 a § lagen

(1984:404) om stämpelskatt vid

inskrivningsmyndigheter får,

trots bestämmelserna i 33 § lagen

om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

lämna ut andra

handlingar än skriftliga företagsinteckningsbrev

även innan

skatten har betalats.

Inskrivningsmyndigheten beslutar

hur fastställd skatt skall

tas ut. Inskrivningsmyndigheten

får även i andra fall än som avses

i första stycket lämna ut

handlingar innan skatten har

betalats om myndigheten och sökanden

har kommit överens om

att betalning får ske via autogiro.

29

Författningsförslag

Ds 2007:20

U

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008.

30

Författningsförslag

Ds 2007:20

1.8 Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2003:552) om företagsinteckning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2003:552) om

företagsinteckning

dels att 4, 22 och 24–27 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 4 a, 14 a

och 26 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Företagsinteckningsregistret skall innehålla de uppgifter som

framgår av 7–11 §§.

Företagsinteckningsregistret

skall även innehålla annan

information som har samband

med information som enligt 7–

11 §§ ingår i registret (tilläggsinformation)

. Bestämmelser

om sådan information finns i

13 och 14 §§.

Företagsinteckningsregistret

skall även innehålla annan

information som har samband

med information som enligt 7–

11§§ ingår i registret (tilläggsinformation)

. Bestämmelser

om sådan information finns i

13–14 a §§.

Tilläggsinformationen skall redovisas skild från övriga uppgifter

i registret.

4 a §

En ansökan eller anmälan

får överföras elektroniskt till inskrivningsmyndigheten

enligt

föreskrifter som inskrivningsmyndigheten

får meddela.

14 a §

Som tilläggsinformation till

företagsinteckningsregistret skall

redovisas om det företagsinteck31

Författningsförslag

Ds 2007:20

ningsbrev som svarar mot en inteckning

är ett skriftligt företagsinteckningsbrev.

22 §

Över inskrivningsmyndighetens beslut skall det utfärdas bevis.

Bevis om beslut i inskrivningsärende utfärdas enligt följande.

Ansökan

avser

Beslut Bevis Ansökan

avser

Beslut Bevis

Inteckning bifall

övriga

företagsintecknings

brev

inskrivningsbevis

Inteckning bifall

övriga

skriftligt

företagsintecknings

brev eller

elektroniskt

företagsinteckningsbrev

inskrivningsbevis

Utbyte av

företagsintecknings

brev

bifall

övriga

företagsintecknings

brev

inskrivningsbevis

Utbyte av

företagsintecknings

brev

bifall skriftligt

företagsintecknings

brev eller

elektroniskt

företagsinteckningsbrev

inskrivningsbevis

övriga

32

Ds 2007:20 Författningsförslag

Sammanföring

bifall

övriga

företagsintecknings

brev

inskrivningsbevis

Sammanföring

bifall skriftligt

företagsinteckningsbrev

eller

elektroniskt

företagsinteckningsbrev

övriga inskrivningsbevis

Nedsättning

bifall

övriga

företagsinteckningsbrev

inskrivningsbevis

Nedsättning

bifall skriftligt

företagsintecknings

brev eller

elektroniskt

företagsinteckningsbrev

övriga inskrivningsbevis

Dödning alla inskrivningsbevis

Dödning alla inskrivningsbevis

Dödning

enligt 13 §

lagen

(1927:85)

om dödande

av förkommen

handling

alla inskrivningsbevis

Dödning

enligt 13 §

lagen

(1927:85)

om dödande

av förkommen

handling

alla inskrivningsbevis

Rättelse alla företagsinteckningsbrev

eller

inskrivningsbevis

Rättelse alla skriftligt

företagsintecknings

brev eller

elektroniskt

företagsinteckningsbrev

eller inskrivningsbevis

33

Författningsförslag

Ds 2007:20

Begärs sammanföring och i samband därmed utbyte av det

inteckningsbrev som den sammanförda inteckningen svarar mot,

skall inteckningsbrev på grund av sammanföringen inte utfärdas.

De inteckningsbrev som skall utfärdas på grund av utbytet skall

innehålla uppgift om både sammanföringen och utbytet.

Begärs utbyte av inteckningsbrev och i samband därmed sammanföring,

som berör en inteckning som svarar mot ett av de

begärda nya inteckningsbreven, skall inteckningsbrev inte utfärdas

för utbytet i denna del. Det inteckningsbrev som skall utfärdas

på grundval av sammanföringen skall innehålla uppgift om

både utbytet och sammanföringen.

Begärs utbyte av inteckningsbrev och i samband därmed dödning

av inteckning som svarar mot ett av de nya inteckningsbreven,

skall inteckningsbrev för dödad inteckning inte utfärdas. I

stället skall utfärdas inskrivningsbevis för dödningen innefattande

uppgift om utbytet.

I annat fall än som avses i andra–femte styckena skall utfärdas

ett särskilt bevis på begäran av sökanden.

24 §

Inskrivningsbevis, företagsinteckningsbrev

samt underrättelser

som avses i 23 § skall

skrivas ut med hjälp av automatiserad

behandling. Handlingarna

undertecknas inte.

Särskilt bevis skall utfärdas

manuellt av inskrivningsmyndigheten

och skall undertecknas

av den som har fattat beslutet.

Kan inskrivningsbevis, inteckningsbrev

eller underrättelse

till följd av tekniskt fel eller

av annan anledning inte framInskrivningsbevis,

skriftliga

företagsinteckningsbrev samt

underrättelser som avses i 23 §

skall skrivas ut med hjälp av

automatiserad behandling.

Handlingarna undertecknas

inte.

Särskilt bevis skall utfärdas

manuellt av inskrivningsmyndigheten

och skall undertecknas

av den som har fattat beslutet.

Kan inskrivningsbevis,

skriftligt företagsinteckningsbrev

eller underrättelse till följd av

tekniskt fel eller av annan

34

Ds 2007:20 Författningsförslag

ställas på det sätt som anges i

första stycket, får inskrivningsmyndigheten

i stället framställa

handlingen i form av särskilt

bevis. Inteckningsbrev skall

därvid utfärdas på sådan blankett

som avses i 25 §.

anledning inte framställas på

det sätt som anges i första

stycket, får inskrivningsmyndigheten

i stället framställa

handlingen i form av ett särskilt

bevis. Inteckningsbrev

skall därvid utfärdas på sådan

blankett som avses i 25 §.

Rättas felskrivning i bevis sedan beviset har lämnats ut, skall

rättelsen bestyrkas av den som har fattat beslutet om rättelse.

Av 1 kap. 1 § lagen

(2003:528) om företagsinteckning

framgår att ett elektroniskt

företagsinteckningsbrev utfärdas

genom registrering av inteckningen

i inteckningsbrevsregistret.

Om sådan registrering finns

särskilda bestämmelser i lagen

(2008:000) om inteckningsbrevsregister

och förordningen

(2008:000) om inteckningsbrevsregister.

25 §TPF

1

FPT

Inskrivningsbevis och företagsinteckningsbrev

skall utfärdas

på blanketter enligt formulär

som fastställs av inskrivningsmyndigheten.

Inteckningsbrev skall innehålla

uppgift om

Inskrivningsbevis och skriftliga

företagsinteckningsbrev

skall utfärdas på blanketter enligt

formulär som fastställs av

inskrivningsmyndigheten.

Skriftliga företagsinteckningsbrev

skall innehålla uppgift

om

1. datum och nummer för inteckningsansökan,

2. inteckningens belopp med bokstäver och siffror samt

inteckningens valuta,

TP

1

PT Senaste lydelse 2004:385.

35

Författningsförslag

Ds 2007:20

3. person- eller organisationsnummer och namn eller firma

och

4. det beslut som ligger till grund för företagsinteckningsbrevets

utfärdande, om beslutet inte meddelas samma inskrivningsdag

som inteckningsansökan hänför sig till.

Om ett nytt företagsinteckningsbrev

utfärdas enligt

2 kap. 22 § lagen (2003:528)

om företagsinteckning med anledning

av rättelse, skall i det

nya företagsinteckningsbrevet

anges att det ersätter ett tidigare

utfärdat sådant brev.

Om ett nytt skriftligt företagsinteckningsbrev

utfärdas

enligt 2 kap. 22 § lagen

(2003:528) om företagsinteckning

med anledning av rättelse,

skall i det nya företagsinteckningsbrevet

anges att det ersätter

ett tidigare utfärdat

sådant brev.

Om skriftliga företagsinteckningsbrev

som utfärdas enligt

7 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister

finns särskilda

bestämmelser i 9 och 10 §§

förordningen (2008:000) om

inteckningsbrevsregister.

26 §

Om en inteckning dödas,

skall företagsinteckningsbrevet

göras obrukbart och behållas

av inskrivningsmyndigheten.

När ett nytt inteckningsbrev

utfärdas efter en inteckningsåtgärd

gäller detsamma i fråga

om tidigare utfärdade inteckningsbrev.

Om en inteckning dödas,

skall, i förekommande fall, det

skriftliga företagsinteckningsbrevet

göras obrukbart och behållas

av inskrivningsmyndigheten.

När ett nytt inteckningsbrev

utfärdas efter en inteckningsåtgärd

gäller detsamma

i fråga om tidigare utfärdade

skriftliga inteckningsbrev.

36

Ds 2007:20 Författningsförslag

26 a §

Om sökanden har företrätts

av ombud som inte har visat

upp skriftlig fullmakt, skall en

underrättelse om det beslut genom

vilket ärendet har avgjorts

sändas till sökanden.

27 §

Bevis om de uppgifter som

redovisas i företagsinteckningsregistret

lämnas i form av

gravationsbevis. Gravationsbevis

utfärdas särskilt för varje

registerpost. Beviset skall innehålla

de uppgifter som redovisas

i registerposten samt uppgift

om aktualitetsdatum.

Bevis om de uppgifter som

redovisas i företagsinteckningsregistret

lämnas i form av

gravationsbevis. Gravationsbevis

utfärdas särskilt för varje

registerpost. Beviset skall innehålla

de uppgifter som redovisas

i registerposten samt uppgifter

enligt 14 a § och om

aktualitetsdatum.

Bevis om att en viss fysisk eller juridisk person inte förekommer

i företagsinteckningsregistret lämnas också i form av gravationsbevis.

Gravationsbevis utfärdas på blankett enligt formulär som

fastställs av inskrivningsmyndigheten. Beviset undertecknas inte.

På blanketten skall det finnas uppgift om inskrivningsmyndighetens

namn och adress.

U

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008.

37

Författningsförslag

Ds 2007:20

1.9 Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2004:368) med instruktion för

Bolagsverket

Härigenom föreskrivs att 1 och 11 §§ förordningen

(2004:308) med instruktion för Bolagsverket skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §TPF

1

FPT

Bolagsverket är central förvaltningsmyndighet för

1. registreringsärenden som gäller aktiebolag, filialer, europeiska

ekonomiska intressegrupperingar, europabolag och

europakooperativ,

2. handels- och föreningsregisterärenden,

och

3. bank- och försäkringsregisterärenden.

2. handels- och föreningsregisterärenden,

3. bank- och försäkringsregisterärenden,

och

4. ärenden enligt 1 § lagen

(2008:000) om inteckningsbrevsregister.

Bolagsverket är inskrivningsmyndighet enligt 2 kap. 2 § lagen

(2003:528) om företagsinteckning.

11 §TPF

2

FPT

Bolagsverket får till en stat som inte ingår i Europeiska unionen

eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

föra över personuppgifter i den utsträckning uppgifterna

ingår i verkets

1. aktiebolagsregister,

2. handelsregister,

3. föreningsregister,

4. filialregister,

TP

1

PT Senaste lydelse 2006:916.

TP

2

PT Senaste lydelse 2006:916.

38

Ds 2007:20 Författningsförslag

5. EEIG-register,

6. företagsinteckningsregister,

7. europabolagsregister,

eller

8. europakooperativsregister.

7. europabolagsregister,

8. europakooperativsregister,

eller

9. inteckningsbrevsregister.

U

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008.

39

2 Pantbrevssystemet

Bedömning: Systemet med skriftliga pantbrev bör inte avskaffas.

Bakgrund

Pantsättning av fast egendom

En fastighetsägare, som vill upplåta panträtt i fastigheten till

säkerhet för en fordran, kan hos en inskrivningsmyndighet

ansöka om inskrivning i fastigheten av ett visst belopp. En sådan

inskrivning kallas inteckning (se 6 kap. 1 § jordabalken) och

kommer till uttryck i en registrering i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Mot varje inteckning svarar ett pantbrev. Det är

pantbrevet som används för att upplåta panträtt.

Pantbrev utfärdades tidigare endast i skriftlig form, dvs. såsom

ett dokument i pappersformat. Om det har utfärdats ett skriftligt

pantbrev, sker pantupplåtelsen genom att ”fastighetens ägare

överlämnar pantbrevet som pant för fordringen” (se 6 kap. 2 §

jordabalken). Det innebär bl.a. att pantsättning av fast egendom

innefattar två moment, dels en av fastighetsägaren gjord pantförskrivning,

dels ett överlämnande av pantbrevet till borgenären.

Sedan år 1994 kan det förutom skriftliga pantbrev även utfärdas

s.k. datapantbrev (se 22 kap. 5 a § jordabalken). Ett datapantbrev

kommer inte till uttryck i något fysiskt föremål utan

endast i en registrering i ett särskilt register, pantbrevsregistret.

41

Pantbrevssystemet

Ds 2007:20

Vid en pantsättning med användande av ett datapantbrev ersätts

överlämnandet av pantbrevet av en registreringsåtgärd; borgenären

registreras som pantbrevshavare i pantbrevsregistret (se 6

kap. 2 § jordabalken).

Pantbrevsregistret

Pantbrevsregistret förs av Lantmäteriverket med hjälp av automatiserad

behandling.

Endast den som har beviljats särskilt tillstånd får registreras i

pantbrevsregistret som pantbrevshavare. Tillstånd att bli registrerad

som pantbrevshavare beviljas av Lantmäteriverket. Om

registret inte innehåller någon uppgift om pantbrevshavare, skall

den som har lagfart på fastigheten anses som pantbrevshavare (se

4 § lagen om pantbrevsregister). Av registret framgår således

vem som har rätt att råda över datapantbrevet.

Initiativ till registrering av en inteckning i pantbrevsregistret

kan tas i samband med att en ansökan om inteckning ges in till

inskrivningsmyndigheten (se 5 §). Det är fastighetsägaren som

avgör om inteckningen skall föras in i pantbrevsregistret (och

därmed också om pantbrevet skall utfärdas i skriftlig form eller

såsom ett datapantbrev). Ett skriftligt pantbrev kan också "konverteras"

till ett datapantbrev. Konverteringen innebär att inteckningen

förs in i pantbrevsregistret samtidigt som det skriftliga

pantbrevet förstörs (se 6 §). Om pantbrevsregistret inte innehåller

någon uppgift om pantbrevshavare, kan den som skall

anses som pantbrevshavare (dvs. den som har lagfart på fastigheten)

begära att en pantbrevshavare skall registreras (se 7 §). På

begäran av den som är registrerad som pantbrevshavare, kan

uppgiften om pantbrevshavare tas bort från pantbrevsregistret.

En registrerad pantbrevshavare kan vidare begära att en ny

pantbrevshavare skall registreras för pantbrevet (se 7 a §). En

registrerad pantbrevshavare eller den som skall anses som pantbrevshavare

kan också begära att inteckningen avregistreras från

registret och att det i stället utfärdas ett skriftligt pantbrev som

svarar mot inteckningen (se 8 §).

42

Ds 2007:20 Pantbrevssystemet

Systemets funktion kan illustreras med följande exempel:

Fastighetsägaren A-son lånar pengar i banken B. I samband

med låneavtalet träffas också ett pantavtal som innebär att

A-son skall lämna B säkerhet i en inteckning som skall tas

ut i A-sons fastighet. När A-son ansöker om inteckning i

fastigheten, begär han att inteckningen skall registreras i

pantbrevsregistret med B som pantbrevshavare. Något

skriftligt pantbrev skrivs då inte ut utan B grundar sin

panträtt på pantavtalet jämte registreringen i pantbrevsregistret.

Senare löser A-son sitt lån hos B och lånar i stället

motsvarande belopp i banken C. Han upplåter därvid

säkerhet i samma inteckning som B hittills haft säkerhet i. C

underrättar B om detta, varefter B hos Lantmäteriverket

begär att uppgiften om pantbrevshavare ändras. Detta leder

till att C registreras som pantbrevshavare i stället för B. Så

småningom betalar A-son alla sina lån. C begär då att uppgiften

om att C är pantbrevshavare tas bort ur pantbrevsregistret.

Härigenom blir A-son, i egenskap av lagfaren

fastighetsägare, att anse som pantbrevshavare. Om A-son

vid ett senare tillfälle skulle upplåta ny panträtt i fastigheten,

kan A-son begära att en ny pantbrevshavare registreras.

Det finns 10,5 miljoner inteckningar i landets fastigheter. Av

dessa har 9 miljoner registrerats i pantbrevsregistret (april 2007).

Av de 200.000–250.000 pantbrev som utfärdas varje år är 98

procent datapantbrev.

Totalt har ca 170 företag och myndigheter beviljats tillstånd

att vara registrerade som pantbrevshavare. Det rör sig om kreditinstitut,

försäkringsföretag, fastighetsbolag, fastighetsförvaltare

och kommuner.

Lantmäteriverkets förslag

Lantmäteriverket har i en promemoria föreslagit att systemet

med skriftiga pantbrev skall avskaffas (dnr Ju2001/7861/L1).

Syftet med förslaget är att effektivisera hanteringen av pantbrev.

43

Pantbrevssystemet

Ds 2007:20

Enligt förslaget skall det enbart vara möjligt att utfärda

datapantbrev. Det föreslås vidare att från och med en viss tidpunkt

skall samtliga inteckningar vara registrerade i pantbrevsregistret.

Skriftliga pantbrev som svarar mot inteckningar som

inte är registrerade i pantbrevsregistret skall ges in till Lantmäteriverket.

Skriftliga pantbrev som inte har getts in senast vid

en viss tidpunkt skall förlora sin verkan.

Om ett skriftligt pantbrev förlorar sin verkan, upphör panträtten

som följer med pantbrevet. Det kan leda till skada för

panthavaren. Enligt förslaget skall därför den som förlorar sin

panträtt ha rätt till ersättning av staten för skadan. Ersättningen

skall sättas ned eller falla bort om den skadelidande har medverkat

till skadan.

Enligt förslaget skall det även i fortsättningen krävas särskilt

tillstånd för att få vara registrerad i pantbrevsregistret som

pantbrevshavare. Tillstånd skall meddelas dem som uppfyller de

krav som anges i lagstiftningen idag (se 14 § lagen om pantbrevsregister).

Det föreslås dock också att det skall vara möjligt att

bevilja tillstånd till dem som inte uppfyller dessa krav under

förutsättning att de företräds av ett ombud som uppfyller kraven.

Den som har beviljats tillstånd att vara registrerad som pantbrevshavare

kan förlora sitt tillstånd om han eller hon inte längre

uppfyller kraven för tillstånd. I dag gäller att Lantmäteriverket i

så fall skall avregistrera de inteckningar för vilka pantbrevshavaren

är registrerad som pantbrevshavare och utfärda skriftliga

pantbrev som svarar mot inteckningarna (se 15 § lagen om

pantbrevsregister). Förslaget innebär att det inte skall vara möjligt

att avregistrera några inteckningar ur pantbrevsregistret. Om

en pantbrevshavare förlorar sitt tillstånd att vara registrerad som

pantbrevshavare eller om det ombud som företräder en pantbrevshavare

förlorar sitt tillstånd att vara registrerad, skall Lantmäteriverket

självmant åta sig att vara ombud för pantbrevshavaren.

Härigenom behöver de inteckningar som pantbrevshavaren

råder över inte avregistreras ur pantbrevsregistret.

44

Ds 2007:20 Pantbrevssystemet

Skälen för bedömningen

Det bör inte införas något nytt pantsättningssystem för fast egendom

Det nuvarande intecknings- och pantsättningssystem för fast

egendom bygger på att det för varje inteckning finns ett motsvarande

pantbrev och att panträtt uppkommer genom att pantbrevet

överlämnas till borgenären som pant för fordran.

År 1990 fick Panträttsutredningen i uppdrag att undersöka

om det borde införas ett nytt pantsättningssystem på fastighetsrättens

område. I utredningens direktiv angavs följande grunddrag

i ett nytt system:

1. Panträtt i en fastighet skall uppkomma genom registrering

av panträtten i inskrivningsregistret.

2. Inskrivningsmyndigheten skall inte längre utfärda några

pantbrev.

3. Inteckning och registrering av panträtt skall normalt kunna

utföras med rättslig verkan av banker och andra kreditinstitut.

Panträttsutredningen anmälde sedermera att bankerna inte

var beredda att delta i handläggningen av inskrivningsärenden.

Bankerna var inte villiga att ta på sig förvaltningsuppgifter som

innefattar myndighetsutövning. De ansåg också att de ekonomiska

vinsterna inte uppvägde nackdelarna med en ordning

där kreditinstituten handlägger inskrivningsärenden.

Regeringen gjorde bedömningen att det inte fanns förutsättningar

för att införa ett inteckningssystem av det slag som

utredningen hade diskuterat men att det kunde finnas anledning

att ta upp frågan på nytt vid en senare tidpunkt. I stället beslutades

om den s.k. datapantbrevsreformen. Denna reform innebar

bl.a. att det blev möjligt att utfärda datapantbrev (se prop.

1993/94:197 s. 16 f.).

Finns det då i dag skäl att införa ett helt nytt pantsättningssystem

på fastighetsområdet, t.ex. av det slag som Panträttsutredningen

övervägde?

Det nuvarande pantsättningssystemet får anses ha fungerat

väl och är säkert. Datapantbrevsreformen har inneburit en

vidareutveckling av systemet och har medfört bl.a. att kredit45

Pantbrevssystemet

Ds 2007:20

institutens hantering av pantbrev har blivit enklare, säkrare och

billigare.

Ett nytt pantsättningssystem måste lämpligen bygga på –

precis som Pantsättningsutredningens uppdrag gjorde – att panträtt

skall uppkomma genom registrering i ett register och att

pantbrev inte skall utfärdas. Ett pantbrevslöst system förutsätter

att specifika uppgifter om varje upplåtelse av panträtt registreras.

Detta kommer att ställa större krav på inskrivningsmyndighetens

arbetsinsatser och ansvar än det nuvarande systemet. I det nuvarande

systemet registrerar inskrivningsmyndigheten endast själva

inteckningen medan den egentliga pantupplåtelsen är en enskild

angelägenhet. För att inskrivningsmyndigheten inte skall drabbas

av alltför betydande merarbete måste därför kreditinstituten

medverka vid registreringen.

Datapantbrevsreformen har, som nämnts, medfört rationaliseringsvinster

för kreditinstituten. De ytterligare rationaliseringsvinster

som kan förväntas uppkomma för kreditinstituten

om det införs ett pantbrevslöst system får bedömas vara små.

Vinsterna måste ställas i relation till det merarbete som uppkommer

för kreditinstituten och de ytterligare krav på säkerhet

och ansvar som måste ställas på dem. Det finns inte heller något

som talar för att kreditinstitutens inställning till att medverka i

registreringsverksamheten har förändrats.

Det framstår därför som mest lämpligt att det nuvarande

pantsättningssystemet kvarstår oförändrat.

Systemet med skriftliga pantbrev bör inte avskaffas

En panthavare kan välja mellan att ha pantbrev i pappersform

(skriftliga pantbrev) eller att registrera inteckningen i pantbrevsregistret

och sålunda ha pantbrev i elektronisk form (datapantbrev).

En förutsättning för att en panthavare skall få registrera

pantbrev i pantbrevsregistret och samtidigt själv registreras

som innehavare av pantbreven, dvs. som pantbrevshavare,

är dock att panthavaren uppfyller de kriterier som gäller för

tillstånd för att få vara registrerad som pantbrevshavare.

46

Ds 2007:20 Pantbrevssystemet

Kreditinstituten har valt att använda sig av datapantbrev.

Företag och enskilda som har panträtt i fast egendom har i allmänhet

sina pantbrev i pappersform.

Datapantbrev har flera fördelar framför pappersbundna pantbrev.

Bland annat leder en användningen av datapantbrev till

mycket låga kostnader för ”förvaring” av pantbrev och att det är

enkelt att ”flytta” pantbrev mellan olika kreditinstitut. Risken

för att pantbrev skall förkomma får betecknas som närmast

obefintlig.

Samtidigt måste det konstateras att det fortfarande finns

uppemot 1,5 miljoner skriftliga pantbrev och att en del av de nya

pantbrev som utfärdas fortfarande är skriftliga pantbrev. Mot

den bakgrunden måste det antas att de skriftliga pantbreven fortfarande

fyller en viktig funktion. I synnerhet vid upplåtelse av

panträtt till fysiska och juridiska personer som inte uppfyller

kriterierna för att få vara registrerade som pantbrevshavare i

pantbrevsregistret torde skriftliga pantbrev framstå som mera

ändamålsenliga än datapantbrev. Systemet med skriftliga pantbrev

är också väl etablerat och får sägas fungera väl.

Lantmäteriverkets förslag innebär att samtliga inteckningar

skall vara registrerade i pantbrevsregistret. De skriftliga pantbreven

skall alltså, enligt verkets förslag, avskaffas.

Det finns flera skäl som talar för Lantmäteriverkets förslag.

Ett skäl är att det leder till att man aldrig behöver skifta mellan

de två slagen av pantbrev; skriftliga pantbrev behöver aldrig omvandlas

(konverteras) till datapantbrev och datapantbrev behöver

inte omvandlas till skriftliga pantbrev. Numera är emellertid

färre än 15 procent av pantbreven pappersbundna. På sikt kan

andelen pappersbundna pantbrev antas minska ytterligare, vilket

leder till färre konverteringar.

Ett annat skäl att avskaffa de skriftliga pantbreven är att ett

skriftligt pantbrev kan förkomma, vilket nödvändiggör ett både

tidskrävande och kostsamt dödningsförfarande. Med ett avskaffande

av de skriftliga pantbreven försvinner i stort sett

behovet av sådana förfaranden.

47

Pantbrevssystemet

Ds 2007:20

Det kan också hävdas att ett avskaffande av de skriftliga pantbreven

skulle göra pantsättningssystemet enklare och mera

överskådligt och underlätta ett eventuellt framtida införande av

ett helt pantbrevslöst system. Mot detta kan dock invändas att

det nuvarande systemet med skriftliga pantbrev och datapantbrev

är inarbetat och fungerar väl. Även om de skriftliga pantbreven

skulle utmönstras kommer inteckningar i fortsättningen

att vara registrerade i två register; fastighetsregistret och pantbrevsregistret.

Ett avskaffande av de skriftliga pantbreven skulle också ha

vissa nackdelar.

Som nyss nämnts kan endast de som uppfyller vissa kriterier

beviljas tillstånd för att få vara registrerad som pantbrevshavare.

Övriga – t.ex. ett mindre företag eller en privatperson – kommer

att vara tvungna att anlita ombud som uppfyller kriterierna för

registrering. Det kan ifrågasättas vilket intresse som finns hos

olika aktörer i datapantbrevssystemet att ikläda sig rollen som

ombud för andra. De som åtar sig att vara ombud kommer

sannolikt att fordra ersättning för uppdraget. Intresset av att

förenkla regelsystemet och att undvika kostnader för näringsidkare

talar därför emot förslaget.

Risken finns också att pantbrevsregistret på sikt kommer att

belastas av en stor mängd inaktuella uppgifter, t.ex. avseende avlidna

privatpersoner eller upplösta juridiska personer. Det skulle

därför behöva införas regler om vilka åtgärder som skall vidtas

om en pantbrevshavare avlider eller, såvitt gäller juridiska personer,

upplöses.

Särskilda problem skulle göra sig gällande vid själva övergången

till ett helt papperslöst system. Lantmäteriverket har i

den delen föreslagit att pantbrev som inte har getts in till verket

skall förlora sin rättsliga verkan. Om panträtt upphör, skall,

enligt förslaget, staten ersätta skadan. Ersättningen skall dock

sättas ned eller falla bort om den skadelidande genom vållande

medverkat till skadan. En sådan ordning är inte invändningsfri.

För närvarande finns det 1,5 miljoner skriftliga pantbrev. Det

kan antas att en betydande del av dessa inte kommer att ges in

48

Ds 2007:20 Pantbrevssystemet

till Lantmäteriverket för registrering i pantbrevsregistret. I den

mån detta beror på förbiseende kan det innebära kostnader och

andra olägenheter för den enskilda. Det finns också en risk för

att staten tvingas bära ett tungt kostnadsansvar. Även om det

kommer att vara ovanligt att staten tvingas att ersätta skada för

att panträtt har upphört går det inte att utesluta att de skador

som staten måste täcka kommer att uppgå till mycket betydande

belopp. Statens nytta av att de skriftliga pantbreven utmönstras

kan inte anses motsvara en kostnad i den storleksklassen.

Sammanfattningsvis får den nuvarande ordningen anses

fungera väl. Eftersom det fortfarande förekommer ett mycket

stort antal skriftliga pantbrev och det även utfärdas en del

skriftliga pantbrev i samband med nyinteckning, måste det antas

att de skriftliga pantbreven fortfarande fyller ett behov. Ett

avskaffande av de skriftliga pantbreven skulle inte heller ha så

stora fördelar att det skulle uppväga nackdelarna. Det nuvarande

systemet bör alltså inte avskaffas.

49

3 Elektroniska

företagsinteckningsbrev

3.1 Bakgrund

3.1.1 Lagen om företagsinteckning

Säkerhet för fordran kan upplåtas på olika sätt, bl.a. enligt reglerna

om företagsinteckning. Enligt lagen (2003:528) om företagsinteckning

kan företagsinteckning beviljas med visst belopp i

all sökandens egendom. Egendomens ägare har fri förfoganderätt

över egendomen. En företagsinteckning avser sålunda en massa

av egendom som kan förändras med tiden. Som bevis för företagsinteckningen

utfärdas en handling i pappersform, ett s.k.

företagsinteckningsbrev (se 1 kap. 1 §).

En företagsinteckning kan beviljas vem som helst. Endast

näringsidkare kan dock upplåta säkerhet på grund av företagsinteckning.

Det sker genom att näringsidkaren som säkerhet för

fordran överlämnar företagsinteckningsbrev beträffande sin

egendom till borgenären (se 1 kap. 2 § lagen om företagsinteckning).

Ärenden om företagsinteckning handläggs av en för landet

gemensam inskrivningsmyndighet. Sedan den 1 juli 2001 är

Bolagsverket inskrivningsmyndighet (se 1 § förordningen

[2003:552] om företagsinteckning och prop. 2000/01:88).

En ansökan om företagsinteckning skall innehålla uppgift om

det belopp på vilket företagsinteckningen skall lyda (se 2 kap.

10 § lagen om företagsinteckning). Om det inte finns något som

hindrar det, beviljas företagsinteckning och ett företagsinteckningsbrev

utfärdas (se 2 kap. 12 §). Beslut att bevilja företags51

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

inteckning förs in i företagsinteckningsregistret. I företagsinteckningsregistret

registreras även vissa andra slag av beslut (se

2 kap. 7 §). Registret förs av Bolagsverket.

Det är möjligt att bevilja flera företagsinteckningar i en

persons egendom. Om det finns flera företagsinteckningsbrev,

har de företräde i den tidsordning som de har sökts (se 1 kap.

4 §).

På ansökan av den som innehar ett företagsinteckningsbrev

skall innehavet antecknas i företagsinteckningsregistret. En anteckning

om innehav skall tas bort, om den vars innehav har

antecknats anmäler att innehavet har upphört (se 2 kap. 19 §).

Lagen om företagsinteckning innehåller också bestämmelser

om olika s.k. inteckningsåtgärder som kan vidtas efter det att en

företagsinteckning har beviljats (se 2 kap. 14–17 §§). Bland annat

får ett företagsinteckningsbrev bytas ut mot två eller flera nya

inteckningsbrev (utbyte). Flera företagsinteckningar kan föras

samman till en inteckning (sammanföring). Det är vidare möjligt

att döda en företagsinteckning (dödning), vilket innebär att företagsinteckningen

avregistreras från företagsinteckningsregistret.

Samtliga dessa åtgärder förutsätter att företagsinteckningsbrevets

innehavare medger åtgärden och att företagsinteckningsbrevet

lämnas in till inskrivningsmyndigheten.

År 2004 hade det beviljats totalt 890 000 företagsinteckningar.

Det året beviljades företagsinteckningar till ett sammanlagt

värde av 24 miljarder kronor.

3.1.2 Lantmäteriverkets försöksverksamhet

Som tidigare nämnts får företagsinteckningar utfärdas endast i

skriftlig form, dvs. pappersform. Sedan år 1998 har Lantmäteriverket

inom ramen för sin uppdragsverksamhet bedrivit en

försöksverksamhet med elektronisk förvaring av företagsinteckningsbrev.

Systemet liknar det som finns för pantbrev enligt lagen

om pantbrevsregister men bygger på avtal som Lantmäteriverket

har slutit med cirka 50 kreditinstitut. De företag som

deltar i verksamheten kan ge in företagsinteckningsbrev till

52

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

Lantmäteriverket för förvaring. De företagsinteckningsbrev som

ges in registreras i ett särskilt register. De företag som deltar i

verksamheten kan därefter på elektronisk väg få information om

och hantera sina företagsinteckningsbrev. Exempelvis kan ett

företag ”flytta” ett företagsinteckningsbrev till ett annat företag

som är anslutet till systemet.

Av totalt 890 000 företagsinteckningar ingår 210 000 i Lantmäteriverkets

försöksverksamhet.

3.1.3 Framställningar om lagstiftning

År 2002 begärde Svenska Bankföringen i skrivelse till Justitiedepartementet

att det skulle läggas fram ett lagförslag om digitalisering

av företagshypoteksbrev. Som skäl angavs att handläggningen

och administrationen av kreditsäkerheterna skulle bli

mer rationell och kostnadseffektiv och att högre säkerhet skulle

uppnås (dnr Ju2002/6542/L1).

År 2004 ingav Bolagsverket och Lantmäteriverket till regeringen

en framställan om att det skulle införas en lagstiftning om

elektroniska företagsinteckningsbrev (dnr Ju2004/5321/L1).

3.2 Överväganden och förslag

3.2.1 Det bör införas möjlighet att utfärda elektroniska

företagsinteckningsbrev

Förslag: Det införs en möjlighet att utfärda elektroniska

företagsinteckningsbrev i stället för skriftliga företagsinteckningsbrev.

Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev skall

utfärdas genom att en uppgift om företagsinteckningen

registreras i ett särskilt register, inteckningsbrevsregistret. I

inteckningsbrevsregistret skall också en uppgift om vem som

har rätt att råda över registreringen, s.k. inteckningsbrevshavare,

kunna registreras.

53

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

Skälen för förslaget: Mot varje företagsinteckning svarar ett

företagsinteckningsbrev. Företagsinteckningsbrev utfärdas i dag

endast i skriftlig form, dvs. pappersform. Vid upplåtelse av

säkerhet överlämnas företagsinteckningsbrevet till borgenären.

Sedan fordran har betalats, återlämnas företagsinteckningsbrevet

(se avsnitt 3.1.1).

Systemet med skriftliga företagsinteckningsbrev medför kostnader

och olägenheter. För kreditgivarnas del uppkommer

kostnader för försändelser, kontroller och förvaring av företagsinteckningsbrev

medan det hos Bolagsverket uppstår kostnader

för utskrifter och expediering av företagsinteckningsbrev. Om

ett företagsinteckningsbrev skulle förkomma, måste det dödas

enligt ett särskilt förfarande inför allmän domstol, vilket är både

tidsödande och kostnadskrävande.

Pantsättning av fast egendom kunde, som tidigare nämnts,

fram till år 1994 ske enbart genom att pappersbundna pantbrev

överlämnades till borgenären. Sedan år 1994 har det emellertid

varit möjligt att också utfärda elektroniska pantbrev, s.k. datapantbrev.

Ett datapantbrev utfärdas genom att inteckningen registreras

i det s.k. pantbrevsregistret. Detta register förs med hjälp

av automatiserad behandling. I pantbrevsregistret kan också registreras

uppgift om vem som har rätt att råda över en inteckning

som är registrerad i registret (se avsnitt 2). Systemet med

datapantbrev har medfört att kreditinstitutens hantering av pantbrev

har blivit enklare, säkrare och billigare och att handläggningstiden

för kreditärenden har blivit kortare.

Den försöksverksamhet som Lantmäteriverket sedan år 1998

har bedrivit med elektronisk förvaring av företagsinteckningsbrev

är uppbyggd på samma sätt som datapantbrevssystemet

men baserad på avtal mellan Lantmäteriverket och deltagarna.

Ett stort antal kreditinstitut (cirka 50 stycken) deltar i verksamheten

(se avsnitt 3.1.2). Enligt Lantmäteriverket har dock

bl.a. en större bank valt att inte delta på grund av olika slag av

juridiska oklarheter och risk för rättsförluster.

En elektronisk hantering av företagsinteckningsbrev leder till

kostnadsbesparingar för berörda företag och myndigheter. Ett

54

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

optimalt utnyttjande av ett elektroniskt system för hanteringen

av företagsinteckningsbrev förutsätter dock att systemet författningsregleras.

Det bör därför införas ett författningsreglerat

system för elektronisk hantering av företagsinteckningsbrev.

Företagsinteckningsbrev och datapantbrev hanteras i dag av i

stort sett samma krets av företag. Det finns ett värde i att

reglerna för hanteringen av snarlika säkerheter utformas på ett

enhetligt sätt. Systemet med datapantbrev har fungerat mycket

väl, vilket bl.a. har lett till att de flesta inteckningar numera

motsvaras av datapantbrev och att i princip alla större aktörer på

området har anslutit sig till pantbrevsregistret (se avsnitt 2).

Datapantbrevssystemet bör därför utgöra förebild för det system

som nu bör införas på företagsinteckningsområdet.

Det bör sålunda införas en möjlighet att utfärda elektroniska

företagsinteckningsbrev. Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev

bör utfärdas genom att företagsinteckningen registreras i ett

register, i fortsättningen benämnt inteckningsbrevsregistret. I

inteckningsbrevsregistret bör det, på motsvarande sätt som i

datapantbrevssystemet, vara möjligt att registrera uppgift om

vem som har rätt att råda över en inteckning som har registrerats

i registret. Den som registreras bör i det nya systemet benämnas

inteckningsbrevshavare.

De företagsinteckningar som registreras på detta sätt måste

givetvis, i likhet med andra företagsinteckningar, finnas i företagsinteckningsregistret.

Med två separata register uppkommer

viss dubbelregistrering. Vid handläggning av vissa inskrivningsärenden

måste inskrivningsmyndigheten dessutom ha

möjlighet att ta del av uppgifter i inteckningsbrevsregistret om

inteckningsbrevshavare (se avsnitt 3.2.6). Det kan därför ifrågasättas

om inteckningsbrevsregistret bör ingå som en del i

företagsinteckningsregistret.

De båda registren kommer emellertid att ha olika ändamål.

Företagsinteckningsregistret har till ändamål att tillhandahålla

uppgifter för bl.a. förvärv och avyttring av egendom i vilken

inteckning har skett, kreditgivning, försäkringsgivning och

annan allmän eller enskild verksamhet där den information som

55

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

ingår i företagsinteckningsregistret utgör underlag för prövningar

eller beslut (se 3 § förordningen om företagsinteckning).

Inteckningsbrevsregistret kommer att ha ett mycket begränsat

ändamål (se avsnitt 3.2.10). Dessutom är företagsinteckningsregistret

offentligt medan vissa uppgifter i inteckningsbrevsregistret

bör omfattas av sekretess (se avsnitt 3.2.8). Mot denna

bakgrund bör inteckningsbrevsregistret vara ett särskilt register

vid sidan av företagsinteckningsregistret (jfr prop. 1993/94:197

s. 19–21 och prop. 1999/2000:39 s. 89 och 90).

Pantbrev kan utfärdas i skriftlig form. Bör möjligheten att

utfärda skriftliga företagsinteckningsbrev vara kvar?

I avsnitt 2 behandlas ett förslag från Lantmäteriverket om att

avskaffa systemet med skriftliga pantbrev. Syftet med förslaget

är att effektivisera hanteringen av pantbrev. I avsnittet görs

bedömningen att förslaget är förenat med nackdelar som inte

uppväger dess fördelar och att förslaget därför inte bör genomföras.

Det kommer även efter införandet av elektroniska rutiner för

hantering av företagsinteckningsbrev att finnas ett behov av

skriftliga företagsinteckningsbrev. Ett avskaffande av systemet

med skriftliga företagsinteckningsbrev kan antas leda till i

huvudsak samma nackdelar som förslaget om att avskaffa

systemet med skriftliga pantbrev har bedömts leda till, t.ex. risk

för rättsförluster för enskilda (se avsnitt 2). Möjligheten att

utfärda pappersbundna företagsinteckningsbrev bör därför vara

kvar.

3.2.2 Registerförande myndighet

Förslag: Bolagsverket skall föra inteckningsbrevsregistret.

Skälen för förslaget: Ett system med elektroniska företagsinteckningsbrev

förutsätter inte några ändringar i nuvarande

bestämmelser om förandet av företagsinteckningsregistret.

Ärenden om företagsinteckning bör därför även i fortsättningen

56

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

handläggas av en för landet gemensam inskrivningsmyndighet

och Bolagsverket bör vara inskrivningsmyndighet.

Vilken myndighet bör då ansvara för inteckningsbrevsregistret?

Lantmäteriverket ansvarar för pantbrevsregistret. Pantbrevsregistret

har samma syfte som det föreslagna inteckningsbrevsregistret,

nämligen att förenkla hanteringen av bevis som svarar

mot inskrivningar i olika slag av egendom. Registren kan dessutom

antas få samma krets av användare. Om Lantmäteriverket

skulle ansvara för inteckningsbrevsregistret, kommer det därför

att kunna ske en viss samordning mellan registren. Det kommer

dock att krävas att det sänds ett stort antal underrättelser om

företagsinteckningar mellan inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning

– dvs. Bolagsverket – och Lantmäteriverket.

Ett annat alternativ är att Bolagsverket – antingen inskrivningsmyndigheten

för företagsinteckning eller någon annan

verksamhetsgren inom verket – för inteckningsbrevsregistret.

Ett skäl som talar för att Bolagsverket bör föra inteckningsbrevsregistret

är att samtliga ärenden som gäller företagsinteckning

då kommer att handläggas inom Bolagsverkets sfär. Det

leder till att det kan ske en viss samordning mellan företagsinteckningsregistret

och inteckningsbrevsregistret och att det

inte behöver sändas några underrättelser om företagsinteckningar

mellan Bolagsverket och Lantmäteriverket. Det torde

vidare innebära en förenkling för kreditinstituten och övriga

användare att samtliga ärenden som gäller företagsinteckning

handläggs vid en och samma myndighet.

Både Bolagsverket och Lantmäteriverket har förordat att

Bolagsverket skall föra inteckningsbrevsregistret.

Övervägande skäl talar därför för att Bolagsverket bör föra

inteckningsbrevsregistret.

Nästa fråga blir då om inteckningsbrevsregistret bör föras av

inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning eller om det bör

föras inom någon annan verksamhetsgren inom Bolagsverket.

Handläggningen vid inskrivningsmyndigheten bygger på att

inskrivningsärenden tas upp på inskrivningsdag. Detta innebär

57

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

att det normalt förflyter viss tid mellan inskrivningsdagens slut

och den tidpunkt då de ärenden som hör till inskrivningsdagen

faktiskt har avgjorts. Detta handläggningssätt skiljer sig väsentligt

från det handläggningssystem som bör gälla för inteckningsbrevsregistret.

Beslut om registrering i inteckningsbrevsregistret

bör – liksom beslut om registrering i pantbrevsregistret – kunna

fattas och registreras omedelbart efter det att ansökan om

registrering har inkommit.

Mot denna bakgrund bör inteckningsbrevsregistret inte föras

av inskrivningsmyndigheten utan inom annan verksamhetsgren

inom Bolagsverket.

3.2.3 Kretsen av inteckningsbrevshavare

Förslag: Som inteckningsbrevshavare får registreras endast

den som har fått tillstånd att registreras som inteckningsbrevshavare.

Om en företagsinteckning som har registrerats i inteckningsbrevsregistret

saknar uppgift om inteckningsbrevshavare,

skall den vars egendom har intecknats anses som

inteckningsbrevshavare.

Skälen för förslaget: Det främsta syftet med inteckningsbrevsregistret

är att åstadkomma en rationellare hantering av

företagsinteckningsbrev (se avsnitt 3.2.1). För att detta syfte

skall uppnås bör de som registreras i registret som inteckningsbrevshavare,

dvs. de som råder över företagsinteckningarna,

uppfylla vissa kriterier. Bland annat bör de ha förutsättningar att

kunna kommunicera med inteckningsbrevsregistret elektroniskt.

De bör även uppfylla vissa krav i fråga om betalning av avgifter.

I lagen om pantbrevsregister finns bestämmelser om att

endast de som har beviljats tillstånd av Lantmäteriverket får

registreras som pantbrevshavare. Vid tillståndsprövningen skall

verket särskilt beakta att sökanden har tillgång till den tekniska

utrustning och tekniska sakkunskap som fordras för pantbrevssystemets

funktion, att det finns tillfredsställande former för

58

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

betalning av stämpelskatt, expeditionsavgifter och registreringsavgifter

och att sökanden även i övrigt uppfyller de krav på

lämplighet som bör ställas med hänsyn till pantbrevssystemets

uppbyggnad och funktion (se 14 § lagen om pantbrevregister, se

även avsnitt 2). Om en tillståndshavare inte längre uppfyller

kraven, skall Lantmäteriverket återkalla dennes tillstånd och

avregistrera de inteckningar för vilka tillståndshavaren är registrerad

som pantbrevshavaren samt utfärda skriftliga pantbrev i

stället (se 15 § lagen om pantbrevsregistret).

Det framstår som naturligt att kretsen av aktörer i inteckningsbrevsregistret

bestäms på samma sätt som för pantbrevsregistret.

Det bör alltså krävas tillstånd för att få registreras i inteckningsbrevsregistret

som inteckningsbrevshavare. För tillståndsprövningen

bör gälla samma kriterier som för tillstånd att

bli registrerad som pantbrevshavare i pantbrevsregistret. Det bör

överlåtas på Bolagsverket att pröva om förutsättningarna för att

tillstånd är uppfyllda. Om tillståndshavaren inte längre uppfyller

kraven, bör Bolagsverket återkalla tillståndet och avregistrera de

företagsinteckningar för vilka den f.d. tillståndshavaren är registrerad

som inteckningsbrevshavare (se även ”Avregistrering av

företagsinteckning” i avsnitt 3.2.4).

I syfte att effektivisera hanteringen av obelånade pantbrev

infördes år 2003 möjlighet att ha inteckningar registrerade i

pantbrevsregistret utan någon anknytande uppgift om pantbrevshavare

(se prop. 2002/03:57). Härigenom undviks bl.a. att

en inteckning alltid måste avregistreras ur pantbrevsregistret om

det lån för vilket datapantbrevet har utgjort säkerhet har betalats.

Om uppgift om pantbrevshavare saknas, skall den som har

beviljats lagfart för fastigheten anses som pantbrevshavare (se 4 §

andra stycket lagen om pantbrevsregister). Vederbörande registreras

alltså inte i pantbrevsregistret. Motsvarande ordning bör

gälla för inteckningsbrevsregistret. Det bör alltså vara möjligt att

ha företagsinteckningar registrerade i registret utan någon

anknytande uppgift om inteckningsbrevshavare. Om uppgift om

inteckningsbrevshavare saknas, bör den vars egendom har intecknats

anses som inteckningsbrevshavare.

59

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

3.2.4 Registreringsåtgärder

Förslag: Om ingivaren av en ansökan om företagsinteckning

begär det, skall ett elektroniskt företagsinteckningsbrev utfärdas

redan i samband med att ansökan om inteckning beviljas.

Om det begärs, skall det samtidigt registreras uppgift

om inteckningsbrevshavare.

Om ett skriftligt företagsinteckningsbrev har utfärdats,

skall detta på innehavarens begäran bytas ut mot ett elektroniskt

företagsinteckningsbrev. I så fall skall det skriftliga

företagsinteckningsbrevet makuleras. Om det begärs, skall

det samtidigt registreras uppgift om inteckningsbrevshavare.

Om ett elektroniskt företagsinteckningsbrev saknar

anknytande uppgift om inteckningsbrevshavare, skall den

som skall anses som inteckningsbrevshavare kunna begära att

det registreras en uppgift om inteckningsbrevshavare.

På begäran av den som har registrerats som inteckningsbrevshavare,

skall uppgiften om inteckningsbrevshavare tas

bort ur inteckningsbrevsregistret. Om inteckningsbrevshavaren

begär det, skall det även registreras en ny inteckningsbrevshavare.

Om den som har registrerats som inteckningsbrevshavare

eller som skall anses som inteckningsbrevshavare begär det,

skall det elektroniska företagsinteckningsbrevet omvandlas

till ett skriftligt företagsinteckningsbrev. I samband med att

så sker skall företagsinteckningen avregistreras ur inteckningsbrevsregistret.

Skälen för förslaget

Registrering av nya företagsinteckningar

Systemet bör vara utformat på sådant sätt att en inteckning

redan från början kan komma till uttryck i en registrering i

inteckningsbrevsregistret. I en ansökan om företagsinteckning

bör därför anges om det skall utfärdas ett skriftligt företags60

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

inteckningsbrev eller ett elektroniskt företagsinteckningsbrev.

Om sökanden begär att det skall utfärdas ett elektroniskt

företagsinteckningsbrev och det inte finns några hinder mot att

bifalla ansökan, beviljar inskrivningsmyndigheten företagsinteckning.

Beslutet bör registreras i företagsinteckningsregistret

på vanligt sätt. Dock bör det inte utfärdas något skriftligt

inteckningsbrev. I stället bör uppgift om företagsinteckningen

omedelbart föras in i inteckningsbrevsregistret. Genom denna

åtgärd har ett elektroniskt företagsinteckningsbrev utfärdats.

Registreringen i företagsinteckningsregistret respektive inteckningsbrevsregistret

torde kunna ske i omedelbart samband

med varandra. En skriftlig bekräftelse på att inteckningen har

registrerats i inteckningsbrevsregistret bör – på samma sätt som i

pantbrevsregistret – skickas till sökanden (jfr 3 a § förordningen

om pantbrevsregister).

Den som begär att det skall utfärdas ett elektroniskt företagsinteckningsbrev

har i regel ett intresse av att någon annan än han

eller hon själv skall registreras i inteckningsbrevsregistret som

inteckningsbrevshavare. Det kan diskuteras om en sådan registrering

bör föregås av att den avsedde inteckningsbrevshavaren

lämnar sitt samtycke till registreringen. Detta kan synas

befogat eftersom inteckningsbrevshavaren kommer att belastas

av samma skyldigheter som åvilar en innehavare av ett skriftlig

företagsinteckningsbrev, bl.a. skyldighet att ta emot denuntiationer

om pantsättning. Att uppställa krav på sådant samtycke

skulle emellertid tynga handläggningen av registreringsärendet.

Det får därför anses lämpligare med en ordning där den registrerade

inteckningsbrevshavaren aviseras i efterhand om registreringen.

En inteckningsbrevshavare som anser att registreringen

är felaktig har då möjlighet att begära att uppgiften om inteckningsbrevshavare

ändras (jfr prop. 1993/94:197 s. 26).

Som tidigare nämnts bör företagsinteckningar kunna vara

registrerade i inteckningsbrevsregistret utan att vara förenade

med någon uppgift om inteckningsbrevshavare (se avsnitt 3.2.3).

Det bör därför vara möjligt att vid ansökan om företagsinteckning

begära att det skall utfärdas ett elektroniskt företagsin61

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

teckningsbrev men att registreringen i inteckningsbrevsregistret

inte förenas med uppgift om inteckningsbrevshavaren.

Registrering av tidigare beviljade företagsinteckningar

För att reformen skall bli effektiv måste det också finnas en

möjlighet att registrera beviljade företagsinteckningar, för vilka

det redan har utfärdats ett skriftligt företagsinteckningsbrev, i

inteckningsbrevsregistret. I annat fall kommer banker och andra

kreditinstitut under lång tid att vara tvungna att förvara stora

mängder skriftliga företagsinteckningsbrev. Det bör därför införas

en möjlighet att registrera en företagsinteckning i inteckningsbrevsregistret

inte enbart i anslutning till beviljandet av

företagsinteckningen utan även i ett senare skede. Det blir då

frågan om att omvandla ett skriftligt företagsinteckningsbrev till

ett elektroniskt företagsinteckningsbrev. En sådan omvandling

bör – på samma sätt som i datapantbrevssystemet – benämnas

konvertering.

En begäran om konvertering bör endast kunna göras av den

som innehar företagsinteckningsbrevet. Det skriftliga företagsinteckningsbrevet

bör ges in till Bolagsverket, som bör kontrollera

att det stämmer överens med företagsinteckningsregistret.

Det motsvarar i princip den ordning som gäller ifråga om

datapantbrev.

I samband med en konvertering av ett skriftligt pantbrev till

ett datapantbrev kan den som innehar pantbrevet begära att få bli

registrerad som pantbrevshavare. Han eller hon kan också begära

att någon annan skall registreras som pantbrevshavare eller att

inteckningen skall registreras i pantbrevsregistret utan någon

anknytande uppgift om pantbrevshavare (se 6 § lagen om pantbrevsregister).

Detsamma bör lämpligen gälla vid konvertering

av skriftliga företagsinteckningsbrev till elektroniska företagsinteckningsbrev.

För att skydda såväl den intecknade egendomens ägare som

dennes borgenärer är det nödvändigt att bygga upp ett system

som säkerställer att det inte samtidigt finns ett skriftligt före62

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

tagsinteckningsbrev och ett elektroniskt företagsinteckningsbrev.

I datapantbrevssystemet säkerställs detta genom en bestämmelse

om att det skriftliga pantbrevet skall förstöras i

samband med konverteringen (se 6 § andra stycket lagen om

pantbrevsregistret). Detsamma bör gälla vid konvertering av

skriftliga företagsinteckningsbrev.

Systemet med företagsinteckningar har genomgått ett flertal

förändringar under årens lopp. Före ikraftträdandet av lagen

(1984:649) om företagshypotek utfärdades inte särskilda företagsinteckningsbrev

för inteckningar. En näringsidkare som ville

upplåta säkerhet i form av en företagsinteckning tecknade i

stället ett skriftligt medgivande till inteckning på den handling

som utgjorde grunden för fordringen, dvs. på skuldebrevet. En

ansökan om företagsinteckning gjordes därefter hos inskrivningsmyndigheten,

varvid näringsidkarens inteckningsmedgivande

åberopades. Inskrivningsmyndigheten tecknade bevis om

meddelad företagsinteckning på fordringshandlingen (se 28 §

lagen [1966:454] om företagsinteckning, som upphört att gälla

vid utgången av 1985). En sådan handling kan fortfarande användas

för upplåtelse av säkerhet.

Det bör införas en möjlighet att konvertera även sådana

företagsinteckningar till elektroniska företagsinteckningsbrev.

Även i fortsättningen kan skuldebrevsegenskap hos en

fordringshandling på vilken det tecknats ett medgivande till

inteckning vara värdefull för borgenären. Äldre handlingar kan

dessutom någon gång ha ett kulturellt eller historiskt värde.

Dessa omständigheter talar mot att handlingarna förstörs vid en

konvertering.

Vid dödande av en inteckning som nu avses förstörs inte

fordringshandlingen på vilken inteckningsmedgivandet har tecknats

utan återsänds med anteckning om att den inte längre

medför någon rätt i den intecknade verksamheten (se punkten 4

i övergångsbestämmelserna till förordningen [2003:552] om

företagsinteckning). Motsvarande bör gälla vid konvertering.

Det bör sålunda införas en bestämmelse om att en fordringshandling

som nu avses och som ges in för konvertering inte

63

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

behöver förstöras utan kan förses med en påskrift om att den

inte längre medför någon rätt till den intecknade egendomen.

Registrering av inteckningsbrevshavare

Vid registrering av en företagsinteckning i inteckningsbrevsregistret

bör det, som ovan nämnts, inte finnas något krav på att

registreringen förses med uppgift om inteckningsbrevshavare.

Om uppgift om inteckningsbrevshavare saknas, bör den vars

egendom intecknats anses vara inteckningsbrevshavare (se

avsnitt 3.2.3). Om denne i ett senare skede önskar använda det

elektroniska företagsinteckningsbrevet som säkerhet för en fordran,

bör det – på motsvarande sätt som i datapantbrevssystemet

– finnas en möjlighet att registrera en borgenär som inteckningsbrevshavare

i inteckningsbrevsregistret. Den vars egendom

har intecknats bör därför kunna begära att det registreras en

inteckningsbrevshavare. Något samtycke bör inte heller i detta

fall behöva inhämtas av den nye inteckningsbrevshavaren. Denne

bör i stället underrättas om åtgärden i efterhand. Också detta

överensstämmer med vad som gäller i datapantbrevssystemet (jfr

6 § förordningen om pantbrevsregister).

Avregistrering av inteckningsbrevshavare

Om ett företagsinteckningsbrev har överlämnats till en kreditgivare

som säkerhet för en fordran och fordran sedermera

regleras, återlämnar borgenären företagsinteckningsbrevet till

den vars egendom är intecknad. En motsvarande möjlighet att

återlämna säkerheten bör finnas för elektroniska företagsinteckningsbrev.

Det bör därför finnas en möjlighet att avregistrera

en inteckningsbrevshavare. Begäran om sådan avregistrering

bör endast kunna göras av den som är registrerad som

inteckningsbrevshavare. Detta överensstämmer med vad som

gäller i datapantbrevssystemet (jfr 7 a § lagen om pantbrevsregister).

64

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

Byte av inteckningsbrevshavare

En i praktiken vanligt förekommande situation är att en innehavare

av ett skriftligt företagsinteckningsbrev överlämnar inteckningsbrevet

till en annan borgenär. Detta kan ske t.ex. i

samband med omläggning av lån eller vid överlåtelse av den

fordran för vilken inteckningsbrevet utgör säkerhet. Det måste

även för de elektroniska företagsinteckningarna införas en

möjlighet att ”byta” inteckningsbrevshavare. För att möjliggöra

detta bör den som har registrerats som inteckningsbrevshavare

kunna begära att uppgiften om inteckningsbrevshavare tas bort

och att det i samband med denna åtgärd förs in en ny uppgift om

inteckningsbrevshavare. Detta överensstämmer med vad som

gäller i datapantbrevssystemet (jfr 7 a § lagen om pantbrevsregister).

Något samtycke bör inte inhämtas från den nye inteckningsbrevshavaren

utan denne bör i stället underrättas om åtgärden

i efterhand.

Avregistrering av företagsinteckning

Det torde ibland kunna uppkomma ett behov av att byta registreringen

i inteckningsbrevsregistret mot ett skriftligt inteckningsbrev.

Så kan t.ex. vara fallet då innehavaren av den intecknade

egendomen efter fullgjord betalning av fordran vill ha

tillbaka säkerheten men inte vill ha företagsinteckningen registrerad

i inteckningsbrevsregistret. En annan sådan situation

kan vara om företagsinteckningsbrevet belånas hos någon som

saknar tillstånd att vara registrerad som innehavare av företagsinteckningsbrevet

(se avsnitt 3.2.3). Det bör därför införas en

möjlighet att begära att ett elektroniskt företagsinteckningsbrev

omvandlas till ett skriftligt företagsinteckningsbrev. En ansökan

om det bör göras av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare

eller som skall anses som inteckningsbrevshavare.

65

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

3.2.5 Upplåtelse av säkerhet

Förslag: Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev skall anses

ha överlämnats till borgenären, när denne eller någon som

företräder denne har antecknats som inteckningsbrevshavare i

inteckningsbrevsregistret.

Skälen för förslaget: I 1 kap. 2 § lagen om företagsinteckningar

regleras hur säkerhet på grund av företagsinteckning

upplåts. Av paragrafen följer att en näringsidkare upplåter

säkerhet för en fordran genom att överlämna ett företagsinteckningsbrev

beträffande sin egendom till borgenären. De obligationsrättsliga

momenten är således att det föreligger ett fordringsförhållande

mellan näringsidkare och borgenär och att det

finns ett avtal om upplåtelse av säkerhet. Det sakrättsliga

momentet består i överlämnandet av företagsinteckningsbrevet.

Företagsinteckningsbrevet måste överlämnas till borgenären och

bli kvar i dennes besittning. Förmånsrätt kan också uppkomma

genom att tredje man som innehar företagsinteckningsbrevet

underrättas om säkerhetsupplåtelsen (se prop. 2002/03:49 s.

116).

Något egentligt ”överlämnande” av ett elektroniskt företagsinteckningsbrev

kan inte ske. Det sakrättsliga momentet blir

därför mera svårbedömt om det inrättas ett elektroniskt system

för företagsinteckningsbrev.

Motsvarande fråga diskuterades inför införandet av datapantbrevssystemet

(prop. 1993/94:197 s. 30–31). Det ansågs då att

det var vanskligt att dra några slutsatser om hur domstolarna

skulle bedöma frågor om vad som skulle anses som ett överlämnande

av en elektronisk handling. Att frågan lämnades oreglerad

ansågs leda till en oacceptabel osäkerhet om rättsläget.

Slutsatsen var därför att den dåvarande lagstiftningen borde

kompletteras med en bestämmelse om att datapantbrev skall

anses ha överlämnats till borgenären, när denne eller någon som

företräder denne har registrerats som pantbrevshavare i pantbrevsregistret

(se 6 kap. 2 § jordabalken).

66

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

Motsvarande bedömning bör göras i fråga om elektroniska

företagsinteckningsbrev. Det bör därför i lagen om företagsinteckning

införas en bestämmelse av innebörd att ett elektroniskt

företagsinteckningsbrev skall anses överlämnat till borgenären,

när denne eller någon som företräder honom eller henne har

registrerats som inteckningsbrevshavare i inteckningsbrevsregistret.

3.2.6 Uppvisande av företagsinteckningsbrev i samband

med inteckningsåtgärder

Förslag: Kravet på att företagsinteckningsbrev skall ges in i

ärenden om inteckningsåtgärder skall inte omfatta elektroniska

företagsinteckningsbrev. Syftena med kravet på ingivande

av företagsinteckningsbrev skall i stället tillgodoses genom

bestämmelser som gör det möjligt att i inteckningsbrevsregistret

registrera en spärr mot avregistrering av företagsinteckningen.

Skälen för förslaget: I 2 kap. 14–17 §§ lagen om företagsinteckning

behandlas olika s.k. inteckningsåtgärder, dvs. åtgärder

som förändrar inteckningarnas struktur eller företrädesrätt. Det

finns fyra olika slag av inteckningsåtgärder (utbyte, sammanföring,

nedsättning och dödning).

En ansökan om en inteckningsåtgärd kan bara göras av den

vars egendom har intecknats. Åtgärderna kräver medgivande av

den som innehar det företagsinteckningsbrev som hör till

inteckningen. Det fordras också att företagsinteckningsbrevet

ges in till inskrivningsmyndigheten (se 2 kap. 18 § lagen om

företagsinteckning). Inskrivningsmyndighetens beslut utmynnar

i att ett nytt företagsinteckningsbrev utfärdas samtidigt som det

gamla företagsinteckningsbrevet makuleras. Om inskrivningsmyndighetens

beslut innebär att företagsinteckningen dödas,

utfärdas dock inte något nytt företagsinteckningsbrev.

Skälen till att företagsinteckningsbrevet skall ges in är dels att

säkerställa att den uppgivne innehavaren innehar företags67

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

inteckningsbrevet, dels att möjliggöra makulering av företagsinteckningsbrevet

efter det att inteckningsåtgärden har beslutats.

Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev kan inte i bokstavlig

mening ges in till inskrivningsmyndigheten. Att kräva att ett

elektroniskt företagsinteckningsbrev skall omvandlas till ett

skriftligt företagsinteckningsbrev som sedan skall ges in för

makulering framstår inte som en rationell ordning.

En mera ändamålsenlig ordning som säkerställer det förstnämnda

syftet med ingivandet av företagsinteckningsbrevet –

identifieringen av innehavaren av företagsinteckningsbrevet – är

att inskrivningsmyndigheten i inteckningsåtgärdsärendet inhämtar

uppgift om inteckningsbrevshavare från inteckningsbrevsregistret

och att inteckningsbrevshavarens skriftliga samtycke till

åtgärden visas upp i ärendet.

Även det andra syftet med ingivandet av företagsinteckningsbrevet

– säkerställandet av makuleringen – måste tillgodoses i ett

ärende som har anknytning till ett elektroniskt företagsinteckningsbrev.

Här finns ett särskilt problem som hänger samman

med att inskrivningsmyndigheten tillämpar system med inskrivningsdag

vid handläggning av inskrivningsärenden. Systemet

innebär att det normalt förflyter viss tid mellan inskrivningsdagens

slut och den tidpunkt då de ärenden som hör till inskrivningsdagen

faktiskt har avgjorts. Vid dödning kommer inteckningen

att finnas kvar i inteckningsbrevsregistret fram till dess

att beslutet i dödningsärendet har förts in i företagsinteckningsregistret.

Under mellantiden skulle inteckningsbrevshavaren

kunna begära att det skrivs ut ett skriftligt företagsinteckningsbrev.

Denna möjlighet skulle kunna missbrukas.

Motsvarande problem uppmärksammades vid införandet av

datapantbrevssystemet. Den lösning som då valdes innebär att

undantag från kravet på att pantbrev skall ges in endast får göras

om det vid tiden för inskrivningsmyndighetens beslut har

registrerats en ”spärr” mot avregistrering i pantbrevsregistret (se

prop. 1993/94/197 s. 32–33). En sådan spärr hindrar att

datapantbrevet byts ut mot ett skriftligt pantbrev.

68

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

Samma lösning bör väljas för inteckningsbrevsregistret. En

begäran om utbyte, sammanföring, nedsättning eller dödning

bör således bara få bifallas om det i inteckningsbrevsregistret har

registrerats ett beslut om hinder mot avregistrering av företagsinteckningen.

Beslutet om hinder mot avregistrering bör gälla till dess ärendet

angående inskrivningsåtgärd har avslutats. När inskrivningsmyndighetens

beslut har registrerats i företagsinteckningsregistret,

bör hindret hävas automatiskt, eftersom hindret då inte

längre fyller någon funktion. Det kan emellertid förekomma att

någon inteckningsåtgärd av någon anledning inte kommer till

stånd. Det bör därför även införas en möjlighet för inteckningsbrevshavaren

att begära att beslutet hävs.

3.2.7 Rättelse, omprövning och överklagande

Förslag: En uppgift i inteckningsbrevsregistret skall rättas,

om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet till följd

av att Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig till

skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av

något tekniskt fel.

Förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser om omprövning

skall tillämpas.

Bolagsverkets beslut skall kunna överklagas till länsrätten.

Skälen för förslaget: Bolagsverkets handläggning av registreringsärenden

faller in under förvaltningslagens (1986:223)

tillämpningsområde. I förvaltningslagen finns bestämmelser om

bl.a. rättelse, omprövning och överklagande. De kommer att vara

tillämpliga om det inte i lag eller förordning införs avvikande

bestämmelser.

69

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

Rättelse

Enligt förvaltningslagen får ett beslut som innehåller en uppenbar

oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans

skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende, rättas av den myndighet

som har meddelat beslutet. Om ärendet avser myndighetsutövning

mot någon enskild och det inte är obehövligt,

får rättelse inte ske innan parten har getts tillfälle att yttra sig i

frågan (se 26 § förvaltningslagen).

Det finns även i personuppgiftslagen (1998:204) en bestämmelse

om rättelse. Enligt den är den personuppgiftsansvarige

skyldig att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter

som inte har behandlats i enlighet med personuppgiftslagen eller

föreskrift som har meddelats med stöd av lagen (se 28 § personuppgiftslagen).

Det uppställs alltså inte något krav på att

uppgiften skall vara uppenbart oriktig. Rättelse skall ske även om

felet inte beror på skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende.

Rätten till rättelse enligt personuppgiftslagen gäller om det

inte i lag eller förordning har meddelats föreskrifter som avviker

från personuppgiftslagen (se 2 § personuppgiftslagen). Eventuella

undantag från personuppgiftslagen måste vara förenliga

med dataskyddsdirektivet (Europaparlamentets och rådets

direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för

enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter

och om det fria flödet av sådana uppgifter).

Inför införandet av datapantbrevssystemet – som ägde rum

innan dataskyddsdirektivet hade antagits – diskuterades huruvida

förvaltningslagens bestämmelse om rättelse skulle gälla för

pantbrevsregistret.

Regeringen framhöll att en registrering i pantbrevsregistret

får viktiga rättsverkningar. Bland annat kommer registreringen i

många fall att vara avgörande för om en borgenär har panträtt i

den intecknade egendomen. Regeringen ansåg att av hänsyn till

pantbrevshavarens rättssäkerhet borde uppgifter som inte var

uppenbart felaktiga få ändras enbart efter en mera ingående rättslig

prövning. Det infördes därför en bestämmelse om att en uppgift

i pantbrevsregistret får rättas endast om uppgiften innehåller

70

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

någon uppenbar oriktighet till följd av att verket eller någon

annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande

förbiseende eller till följd av något tekniskt fel. Den infördes

också en bestämmelse om att den vars rätt berörs skall ges tillfälle

att yttra sig (se 12 § lagen om pantbrevsregister och prop.

1993/94:197 s. 36 och 37).

En registrering i inteckningsbrevsregistret får i princip samma

rättsverkningar som en registrering i pantbrevsregistret. Även

för inteckningsbrevsregistret bör därför gälla att en uppgift får

rättas endast om uppgiften innehåller någon uppenbar oriktighet

till följd av att Bolagsverket eller någon annan har gjort sig skyldig

till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd

av något tekniskt fel. Den vars rätt berörs bör ges tillfälle att

yttra sig.

Kravet på att oriktigheten skall vara uppenbar innebär ett avsteg

från reglerna om rättelse i personuppgiftslagen. Som nämnts

ovan måste ett sådant undantag, för att vara tillåtet, vara förenligt

med dataskyddsdirektivet. Enligt artikel 13.1 g i dataskyddsdirektivet

får omfattningen av rätten till rättelse begränsas med

hänsyn till skyddet av den registrerades eller andras fri- och

rättigheter. En registrering i inteckningsbrevsregistret får betydande

rättsliga och ekonomiska verkningar. En begränsning av

möjligheten till rättelse till fall då uppgiften är uppenbart oriktig

till följd av att verket eller någon annan har gjort sig skyldig till

skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller tekniskt fel

syftar till att skydda sådana rättigheter som anges i direktivet.

Bestämmelsen är sålunda förenlig med direktivet (jfr prop.

2002/03:49 s. 134).

Omprövning

I förvaltningslagen finns bestämmelser om omprövning av beslut

(se 27 §). Enligt dessa bestämmelser skall en myndighet, om den

finner att ett beslut som den har meddelat som första instans är

uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av

någon annan anledning, ändra beslutet, under förutsättning att

71

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel

för någon enskild part.

Förvaltningslagens omprövningsbestämmelser är tillämpliga

vid handläggning av registreringsärenden som avser pantbrevsregistret

(se prop. 1993/94:197 s. 37). Övervägande skäl talar för

att de bör vara tillämpliga även vid handläggning av ärenden

avseende inteckningsbrevsregistret.

Överklagande

I 22 § förvaltningslagen anges att ett beslut får överklagas av den

som beslutet angår, om beslutet har gått honom emot och

beslutet kan överklagas. Förvaltningslagen anger inte närmare

vilka beslut som kan överklagas. I praxis har det ansetts att ett

beslut kan överklagas inte endast då det har någon form av

rättslig verkan utan också då det mera väsentligt påverkar någons

personliga eller ekonomiska ställning. Av 22 a § förvaltningslagen

följer att myndighetens beslut överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol.

Bolagsverkets beslut om registrering i inteckningsbrevsregistret

kan komma att medföra betydande rättsverkningar för den

enskilde. Det bör därför vara möjligt att överklaga beslutet.

Överklagande bör ske hos länsrätt. Förvaltningslagens regler

bör tillämpas vid överklagande (jfr 20 § lagen om pantbrevsregister

och prop. 1993/94:197 s. 37 och 38).

3.2.8 Frågor om offentlighet och sekretess

Förslag: En uppgift i inteckningsbrevsregistret om inteckningsbrevshavare

skall få röjas endast om det står klart att ett

utlämnande av uppgiften inte innebär skada för någon enskild.

Motsvarande sekretess skall gälla för uppgift om inteckningsbrevshavare

som lämnas i ansökan om en registreringsåtgärd.

72

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

Sekretess skall inte gälla gentemot inteckningsbrevshavaren.

Skälen för förslaget: Med handling avses enligt tryckfrihetsförordningen

en framställning i skrift eller bild samt upptagning

som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med

tekniskt hjälpmedel. En handling är allmän, om den förvaras hos

en myndighet och enligt särskilda regler är att anse som inkommen

till eller upprättad hos myndigheten. En upptagning anses

förvarad hos en myndighet, om den är tillgänglig för myndigheten

med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar

för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på

annat sätt uppfattas (se 2 kap 3 § tryckfrihetsförordningen).

Uppgifterna i inteckningsbrevsregistret kommer att falla in

under tryckfrihetsförordningens handlingsbegrepp. Handlingen,

dvs. uppgifterna i registret, kommer att anses som upprättad och

förvarad hos Bolagsverket (jfr prop. 1993/94:197 s. 39). Uppgifterna

i registret får därför anses vara allmänna handlingar hos

Bolagsverket.

Utgångspunkten för regleringen av allmänna handlingar är att

all offentlig verksamhet skall ske i öppna former. Enligt tryckfrihetsförordningen

får rätten att ta del av allmänna handlingar

dock begränsas om det är påkallat med hänsyn till bl.a. enskilds

ekonomiska förhållanden (se 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen).

Bestämmelser om sekretess med hänsyn till enskilds ekonomiska

förhållanden finns i 8 kap. och 9 kap. sekretesslagen.

Ingen av bestämmelserna i de kapitlen blir direkt tillämpliga på

uppgifter i inteckningsbrevsregistret. Om det anses nödvändigt

med sekretess till skydd för enskildas ekonomiska förhållanden

är det därför nödvändigt att skapa en särskild sekretessbestämmelse.

För pantbrevsregistret gäller sekretess för uppgift om registrerad

pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan

röjas utan att den som uppgiften rör lider skada (se 8 kap. 22 §

sekretesslagen). Uppgift om att en inteckning är registrerad i

73

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

pantbrevsregistret omfattas inte av sekretess. Inte heller gäller

sekretess för uppgift om att en inteckning saknar uppgift om

pantbrevshavare och att, om uppgift om pantbrevshavare saknas,

den som senast har beviljats lagfart på fastigheten skall anses som

pantbrevshavare.

Vid bedömningen av om uppgifterna i inteckningsbrevsregistret

bör omfattas av sekretess kan konstateras att ett helt

offentligt inteckningsbrevsregister skulle underlätta åtkomsten

till uppgifterna i registret. Detta skulle i sin tur förenkla kreditinstitutens

och myndigheternas handläggning av olika slag av

ärenden. Det skulle vidare främja konkurrensen på kreditmarknaden,

vilket skulle vara till fördel för de näringsidkare som utnyttjar

eller avser att utnyttja företagsinteckning som säkerhet

för lån.

I samband med att datapantbrevsystemet infördes ansågs det

att ett helt offentligt pantbrevsregister skulle kunna medföra inte

obetydliga skador för pantbrevshavarna. Det framhölls bl.a. att

registreringen regelmässigt kommer att återspegla lån som

pantbrevshavaren har lämnat till fastighetsägaren. Vidare betonades

att det förhållandet att registret kommer att föras med

automatiserad behandling gör det mycket lätt att genom sökningar

i registret få fram sammanställningar över en viss pantbrevshavares

kundkrets. Det anfördes att det därigenom skulle

bli möjligt för konkurrenter att ganska väl kartlägga varandras

affärskontakter (se prop. 1993/94:197 s. 39–43, se även prop.

2002/03:57 s. 28–30).

Möjligheten att genom sökningar få fram sammanställningar

över en viss inteckningsbrevshavares kundkrets skulle i och för

sig kunna begränsas genom olika slag av sökbegreppsbegränsningar.

Exempelvis skulle det vara möjligt att förhindra att en

inteckningsbrevshavares namn används som sökbegrepp av andra

än inteckningsbrevshavaren själv. Det finns ändå skäl som talar

för att uppgifterna i inteckningsbrevsregistret bör omfattas av

sekretess. Ett offentligt inteckningsbrevsregister skulle nämligen

stämma mindre väl överens med syftet bakom bestämmelsen om

banksekretess i 1 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och

74

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

finansieringsrörelse, där det föreskrivs att enskildas förhållanden

till kreditinstitut inte får röjas obehörigen.

Mot den bakgrunden får övervägande skäl anses tala för att

även uppgifter i inteckningsbrevsregistret om registrerade inteckningsbrevshavare

bör omfattas av sekretess. Sekretessbestämmelsen

bör utformas på samma sätt som sekretessbestämmelsen

för pantbrevsregistret. Det innebär att uppgift om

inteckningsbrevshavare bör få röjas endast om det står klart att

uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.

Uppgift om att en företagsinteckning saknar uppgift om

inteckningsbrevshavare och att, om sådan uppgift saknas, den

vars egendom har intecknats skall anses som inteckningsbrevshavare

bör inte omfattas av sekretess (jfr prop. 2002/03:57 s. 28–

30).

Sekretessen bör gälla även för uppgifter om inteckningsbrevshavare

som lämnas i ansökningar om registreringsåtgärder till

Bolagsverket.

Av sekretesslagen följer att sekretess till skydd för enskild

inte gäller i förhållande till honom eller henne själv (se 14 kap. 4

§ sekretesslagen). Den föreslagna sekretessregeln kommer därför

inte att hindra någon att få fullständiga uppgifter om de

företagsinteckningar för vilka han eller hon själv är registrerad

som inteckningsbrevshavare. Inte heller bör sekretessen gälla

gentemot innehavaren av den intecknade egendomen, eftersom

det får anses befogat att denne alltid kan få uppgift om vem som

är registrerad som inteckningsbrevshavare i inteckningsbrevsregistret.

Vid handläggning av vissa slag av inskrivningsärenden, bl.a.

ärenden om inteckningsåtgärder, finns behov av att kunna ta del

av uppgifter i inteckningsbrevsregistret (se avsnitt 3.2.6). Inskrivningsärenden

handläggs av inskrivningsmyndighet. Bolagsverket

är inskrivningsmyndighet. Sekretess gäller som huvudregel

mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet,

när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra

(se 1 kap. 3 § sekretesslagen). För handläggningen av inskrivningsärenden

respektive av ärenden om registrering i inteck75

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

ningsbrevsregistret kommer det att gälla olika regler om sekretess.

Handläggningen av inskrivningsärenden respektive av

ärenden om registrering i inteckningsbrevsregistret får därmed

anses vara olika verksamhetsgrenar inom Bolagsverket (se avsnitt

3.2.2). De får vidare anses vara självständiga i förhållande till

varandra, eftersom de kommer att ha olika beslutsbefogenheter.

Vid handläggning av inskrivningsärenden kommer därför det

sekretesskydd som har föreslagits för uppgifter i inteckningsbrevsregistret

att gälla (se prop. 1990/91:111 s. 21 f. och KU

1979/80:37 s. 13). Fråga är om det bör införas en regel om

undantag i sekretessen för uppgifter som behövs vid handläggning

av inskrivningsärenden.

Behovet av ett motsvarande undantag diskuterades även inför

införandet av pantbrevsregistret. Regeringen konstaterade då att

pantbrevshavaren och den berörda myndigheten i det stora

flertalet av fall hade ett gemensamt intresse av att uppgift om

pantbrevshavare lämnades ut till myndigheten. Pantbrevshavaren

skulle då kunna efterge sekretessen i förhållande till myndigheten

(se prop. 1993/94:197 s. 42 och 43).

Övervägande skäl talar för motsvarande bedömning i fråga

om inteckningsbrevsregistret. Det bör således inte gälla något

undantag från sekretess för uppgifter som behövs vid handläggning

av inskrivningsärenden.

Företagsinteckningsregistret kommer även i fortsättningen

att vara offentligt. Detsamma gäller för handlingar som ges in till

inskrivningsmyndigheten. Det innebär att en uppgift i en ansökan

om företagsinteckning om att en inteckning skall registreras

i inteckningsbrevsregistret och om att en viss inteckningsbrevshavare

skall registreras kommer att vara offentlig.

Den tystnadsplikt som följer av bestämmelsen om sekretesskydd

för uppgift om pantbrevshavare i pantbrevsregistret har

inte företräde framför den s.k. meddelarfriheten, dvs. rätten

enligt 1 kap. 3 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 1

kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen att lämna uppgift i vilket

ämne som helst för publicering i de medier som de båda

grundlagarna omfattar (jfr 16 kap. 1 § sekretesslagen). Inte heller

76

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

bör den tystnadsplikt som följer av den föreslagna bestämmelsen

om sekretesskydd för uppgift i inteckningsbrevsregistret ha

företräde framför meddelarfriheten.

3.2.9 Ingivning till inteckningsbrevsregistret

Bedömning: Den som har fått tillstånd att vara registrerad i

inteckningsbrevsregistret som inteckningsbrevshavare får

överföra ansökningar om registreringsåtgärder elektroniskt

till Bolagsverket enligt föreskrifter som Bolagsverket bör

bemyndigas att meddela.

Bolagsverket bör bemyndigas att meddela föreskrifter om

att också andra får överföra ansökningar elektroniskt till

verket.

Skälen för bedömningen: För att hanteringen av elektroniska

företagsinteckningsbrev skall bli rationell är det nödvändigt

att ansökningar om registreringsåtgärder kan ges in till

Bolagsverket i elektronisk form.

Enligt lagen om pantbrevsregister har pantbrevshavare som

har beviljats tillstånd att vara registrerade i pantbrevsregistret

rätt att ge in ansökningar om registreringsåtgärder elektroniskt

(se 17 § lagen om pantbrevsregister och prop. 1993/94:97 s. 46–

49). Den 1 april 2006 infördes bestämmelser om att regeringen

eller, efter regeringens bemyndigande, Lantmäteriverket får

meddela föreskrifter om att även andra än de som har fått

tillstånd att vara registrerade – t.ex. lagfarna ägare som skall

anses som pantbrevshavare – får ge in ansökningar elektroniskt

(se 17 § tredje stycket lagen om pantbrevsregister och prop.

2005/06:28 s. 61 och 62).

Det framstår som naturligt att förutsättningarna för elektronisk

kommunikation utformas på samma sätt för inteckningsbrevsregistret

som för pantbrevsregistret. De som har beviljats

tillstånd att vara registrerade som inteckningsbrevshavare bör

sålunda ha rätt att överföra ansökningar till Bolagsverket elektroniskt.

Bolagsverket bör bemyndigas att meddela föreskrifter om

77

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

denna överföring, t.ex. om vilka elektroniska signaturer och

format som får användas. Det bör vidare vara möjligt för Bolagsverket

att meddela föreskrifter om att andra än de som har

beviljats tillstånd att vara registrerade skall få överföra ansökningar

till verket elektroniskt och om villkoren för denna

kommunikation.

Ansökningar om registreringsåtgärder bör givetvis också

kunna ges in till Bolagsverket i pappersform.

3.2.10 Behandling av personuppgifter m.m.

Bedömning: Bolagsverket bör vara personuppgiftsansvarigt

enligt personuppgiftslagen för inteckningsbrevsregistret.

Den som har fått tillstånd att vara registrerad i inteckningsbrevsregistret

som inteckningsbrevshavare bör få ha

direktåtkomst till registret. Sådan direktåtkomst bör dock

inte få avse uppgift om registrerad inteckningsbrevshavare,

om inte tillståndshavaren själv är registrerad som inteckningsbrevshavare

eller, i annat fall, inteckningsbrevshavaren har

medgett det.

Även inskrivningsmyndigheten och Kronofogdemyndigheten

bör få ha direktåtkomst till vissa uppgifter i inteckningsbrevsregistret.

Den vars egendom har intecknats bör få ha direktåtkomst

till uppgifter i inteckningsregistret som avser inteckning i

egendomen.

Skälen för bedömningen: Inteckningsbrevsregistret kommer

att innehålla personuppgifter. Frågan är då i vilken utsträckning

och på vilket sätt behandlingen av personuppgifter bör författningsregleras

(se även rättelse, avsnitt 3.2.7).

78

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

Författningsregleringen bör ha förordningsform

Frågan om en författningsreglering av personuppgiftsbehandling

bör ha lagform eller inte har behandlats tidigare i lagstiftningsärenden.

Det har då ansetts att myndighetsregister med ett stort

antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll bör regleras i

lag (se prop. 1997/98:44 s. 41, bet. 1997/98:KU18 s. 43 och rskr.

1997/98:180).

Inteckningsbrevsregistret kommer huvudsakligen att innehålla

uppgifter om juridiska personer. I den utsträckning uppgifterna

kommer att vara hänförliga till fysiska personer kommer

det att röra sig om uppgifter med anknytning till näringsverksamhet

som dessa bedriver. Registret kommer inte att innehålla

några känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen,

dvs. uppgifter som rör ras eller etniskt ursprung, politiska

åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i

fackförening samt uppgifter som rör hälsa eller sexualitet. Inte

heller i övrigt kommer innehållet i registret att vara av sådan

känslig natur att det av det skälet är motiverat att reglera förutsättningarna

för behandlingen av personuppgifter i lag. Mot den

bakgrunden får det anses tillräckligt att Bolagsverkets behandling

av personuppgifter regleras i förordning.

Personuppgiftsansvar

Som tidigare konstaterats bör inteckningsbrevsregistret föras av

Bolagsverket (se avsitt 3.2.2). Det framstår då också som

naturligt att Bolagsverket är personuppgiftsansvarigt för registret.

Inteckningsregistrets ändamål

Personuppgifter får enligt personuppgiftslagen bara samlas in för

vissa särskilt, uttryckligt angivna och berättigade ändamål (9 §

första stycket c). Uppgifterna får senare inte behandlas för något

79

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades

in (9 § första stycket d).

För vilka ändamål bör då personuppgifter i inteckningsbrevsregistret

få behandlas?

Syftet med inteckningsbrevsregistret är att det skall utgöra en

förteckning över elektroniska företagsinteckningsbrev och dess

inteckningsbrevshavare. Registret bör därför ha till ändamål att

användas för registrering av företagsinteckningar och företagsinteckningsbrev

och att tillhandahålla uppgifter som krävs för

registreringsbeslut. Därutöver bör registret tjäna som underlag

för underrättelser till inteckningsbrevshavare om innehållet i

företagsinteckningsregistret (jfr 3 § lagen om pantbrevsregister).

Direktåtkomst till inteckningsbrevsregistret

I registerlagstiftningen regleras i allmänhet i vilka fall uppgifter

får lämnas ut till andra myndigheter eller enskilda med hjälp av

automatiserad behandling. Som regel görs åtskillnad mellan

direktåtkomst och övriga former för utlämnande på medium för

automatiserad behandling. Med direktåtkomst avses att den som

använder registret på egen hand kan göra sökningar och få svar

på frågor, dock utan att själv kunna påverka innehållet i registret.

För att de som har beviljats tillstånd att vara registrerade i

inteckningsbrevsregistret som inteckningsbrevshavare på ett

enkelt sätt skall kunna utföra olika slag av registreringsåtgärder

är det nödvändigt att de får ha direktåtkomst till registret. Den

som har beviljats tillstånd att vara registrerad som inteckningsbrevshavare

bör därför få ha direktåtkomst som avser uppgifter

om de företagsinteckningar för vilka han eller hon är registrerad

som inteckningsbrevshavare. En tillståndshavare bör vidare få ha

direktåtkomst till uppgifter i registret för vilka det inte gäller

sekretess, dvs. uppgifter om företagsinteckningar som finns

registrerade i registret och om att en företagsinteckning som

finns i registret saknar uppgift om inteckningsbrevshavare. Den

som har beviljats tillstånd att vara registrerad i registret bör

däremot inte få ha direktåtkomst till uppgifter om registrerade

80

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

inteckningsbrevshavare för företagsinteckningar för vilka tillståndshavaren

inte är registrerad som inteckningsbrevshavare

såvida inte den berörda innehavaren har medgett det (jfr 19 §

lagen om pantbrevsregister). Även inskrivningsmyndigheten för

företagsinteckningar – som utgör en särskild verksamhetsgren

inom Bolagsverket och som är självständig i förhållande till

inteckningsbrevsregistret (se avsnitt 3.2.8) – och Kronofogdemyndigheten

bör få ha direktåtkomst som är utformad enligt

samma principer.

Slutligen bör den vars egendom intecknats – oavsett om han

eller hon har beviljats tillstånd att vara registrerad som inteckningsbrevshavare

eller inte – få ha direktåtkomst som avser

inteckningar i den egna egendomen.

Bolagsverket bör i varje enskilt fall pröva om förutsättningarna

för direktåtkomst är uppfyllda. Om det finns anledning

att ställa upp särskilda krav för direktåtkomst, t.ex. av tekniska

natur, måste sökanden uppfylla kraven för att direktåtkomst

skall medges.

3.2.11 Skadeståndsfrågor

Förslag: Staten skall bära ett kontrollansvar för felaktigheter

som uppkommer i samband med upprättandet och förandet

av inteckningsbrevsregistret. Det innebär att den skadelidande

skall ha rätt till ersättning om det inte visas att

felaktigheten beror på en omständighet utanför Bolagsverkets

kontroll vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit

eller övervunnit.

Ersättningen skall jämkas om den skadelidande har medverkat

till skadans uppkomst.

Skälen för förslaget: I samband med förandet av inteckningsbrevsregistret

kan det uppkomma skador för ägaren av den intecknade

egendomen, inteckningsbrevshavaren och tredje man.

Skadorna kan bero på t.ex. felaktig handläggning, tekniska fel

81

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

eller obehöriga intrång i registret. Detta aktualiserar frågor om

skadestånd.

Inför införandet av datapantbrevssystemet diskuterades vilket

ansvar som staten borde ha för fel och brister i det registret. I

förarbetena utpekades tre olika alternativ för hur ansvaret kunde

regleras; genom en tillämpning av skadeståndslagens bestämmelser,

genom avtal eller genom en specialreglering (se prop.

1993/94:197 s. 49 f.). Det ansågs att skadeståndslagens regler om

skadestånd på grund av fel och försummelse vid myndighetsutövning

inte framstod som lämpliga, eftersom t.ex. tekniska fel

kunde uppkomma utan att någon skuld kunde konstateras. Att

reglera ansvaret genom avtal ansågs av principiella skäl inte

lämpligt eftersom verksamheten utgör myndighetsutövning.

Regeringen valde därför att i lag uppställa skadeståndsrättsliga

regler som var särskilt anpassade till den aktuella verksamheten

(se 21 § lagen om pantbrevsregister). Samma lösning bör väljas

för inteckningsbrevsregistret.

Statens ersättningsansvar kan utformas på olika sätt.

Ett alternativ är att låta staten ha ett strikt ansvar för alla

skador som kan uppkomma. Ett strikt ansvar skulle medföra att

användarna kan känna stor tilltro till inteckningsbrevsregistret.

Med nuvarande regler har emellertid varje innehavare av ett

företagsinteckningsbrev själv ansvaret för förvaringen av inteckningsbreven.

Ett strikt skadeståndsansvar för staten skulle således

innebära att staten åtar sig ett avsevärt större ansvar än

tidigare. Detta framstår inte som rimligt vid införandet av ett

frivilligt system.

Ett annat alternativ är att ålägga staten ett s.k. kontrollansvar.

Det innebär att, om någon tillfogas skada genom t.ex. att inteckningsbrevsregistret

innehåller en oriktig eller missvisande

uppgift eller genom annat fel i samband med registrets uppläggande

eller förande, han eller hon skall vara berättigad till

ersättning av staten, såvida inte staten visar att felaktigheten

beror på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll vars

följder verket skäligen inte kunnat övervinna eller undvika.

82

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ett skadeståndsansvar som utformas som ett kontrollansvar

ger den skadelidande ett skadeståndsskydd även i de fall där det

inte kan konstateras vad felaktigheten beror på. Den skadelidande

kommer dessutom som regel att kunna få skadestånd

även om felaktigheten inte beror på vårdslöshet från Bolagsverkets

sida. Staten kommer å andra sidan inte att kunna åläggas

skadeståndsskyldighet för sådana skador som Bolagsverket inte

har haft möjlighet att undvika.

I datapantbrevssystemet har det allmännas skadeståndsansvar

utformats som ett kontrollansvar (se 21 § lagen om pantbrevsregister

och prop.1993/94:197 s. 49–52).

Övervägande skäl talar för att också statens ansvar för inteckningsbrevsregistret

bör vara utformat som ett kontrollansvar.

Den skadelidande bör således ha rätt till ersättning om det inte

visas att felaktigheten beror på en omständighet utanför Bolagsverkets

kontroll vars följder verket inte skäligen kunde ha undvikit

eller övervunnit.

Ansvaret bör omfatta skada på grund av oriktig eller missvisande

uppgift i inteckningsbrevsregistret, oriktig makulering av

företagsinteckningsbrev, felaktiga uppgifter i nya företagsinteckningsbrev

m.m. Vissa skador bör falla utanför kontrollansvaret.

Ansvaret bör inte omfatta skada på grund av t.ex. felaktigt

utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. På sådan skada bör i

stället skadeståndslagens regler om ansvar vid myndighetsutövning

tillämpas.

En särskild fråga är om kontrollansvaret även bör omfatta fel i

de terminaler och den övriga tekniska utrustningen som inteckningsbrevshavarna

kommer att använda vid kommunikationen

med Bolagsverket. Motsvarande fråga diskuterades inför införandet

av datapantbrevssystemet. Det konstaterades då att registreringsåtgärder

skulle vidtas först efter begäran av pantbrevshavaren,

varför det var naturligt att tillämpa vad som allmänt

gäller om att befordran av en ansökan eller underrättelse

sker på avsändarens risk. Felaktigheter i ingivarnas terminaler

eller i telelinjer från ingivaren till pantbrevsregistret ansågs

därför ligga utanför kontrollansvaret (jfr prop. 1993/94:197 s. 51

83

Elektroniska företagsinteckningsbrev

Ds 2007:20

och 52). Samma bedömning bör göras i fråga om inteckningsbrevsregistret.

Statens kontrollansvar bör således inte omfatta

tekniska fel på användarnas terminaler eller telelinjer mellan

ingivaren och Bolagsverket.

Kontrollansvarsregeln bör förenas med en bestämmelse om

jämkning vid medvållande (jfr 21 § andra stycket lagen om pantbrevsregister).

3.2.12 Avgiftsfrågor

Bedömning: Inteckningsbrevsregistret bör finansieras med

avgifter. Avgifterna bör tas ut i samband med registreringsåtgärder.

De bör bestämmas av regeringen och sättas till en

sådan nivå att de ger full kostnadstäckning.

Bolagsverket bör ges möjlighet att inom ramen för sin

uppdragsverksamhet ta ut avgifter för att uppgifter i registret

tillhandahålls med hjälp av automatiserad behandling.

Skälen för bedömningen: Inteckningsbrevsregistret syftar

väsentligen till att tillgodose de enskilda användarnas behov. Det

är därför naturligt att registret finansieras av användarna genom

avgifter.

Beslut om registrering i inteckningsbrevsregistret måste anses

som myndighetsutövning. Regeringen bör bemyndigas att

meddela föreskrifter om avgifternas storlek (jfr 8 kap. 9 § andra

stycket regeringsformen). Principen bör vara att avgifterna bör

bestämmas så att full kostnadstäckning uppnås (jfr prop.

1989/90:138 s. 4 f.). Avgifterna bör alltså motsvara de sammanlagda

beräknade kostnaderna för handläggningen av ansökningarna,

för registerföringen och för andra därmed sammanhängande

uppgifter. Däremot bör avgifterna inte sättas så att verksamheten

ger någon vinst.

Bolagsverket bör ges rätt att ta ut avgifter för att verket med

hjälp av automatiserad behandling tillhandahåller information

om innehållet i registret. Då det i dessa fall får anses vara fråga

om uppdragsverksamhet bör verket – inom ramen för principen

84

Ds 2007:20 Elektroniska företagsinteckningsbrev

om full kostnadstäckning och efter samråd med Ekonomistyrningsverket

– självt få bestämma storleken på avgifterna.

85

4 Elektronisk ingivning till

företagsinteckningsregistret

Bedömning: Det bör vara möjligt att ge in en ansökan om

företagsinteckning i elektronisk form.

Förslag: Den som uppträder som ombud i ett inskrivningsärende

skall inte behöva visa upp någon skriftlig fullmakt

annat än om inskrivningsmyndigheten anser att det

behövs.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar ren förmögenhetsskada

genom oriktig uppgift om behörighet att

företräda någon annan i ett inskrivningsärende skall ersätta

skadan.

Bakgrund: En ansökan om företagsinteckning skall vara

skriftlig (se 2 kap. 3 § andra stycket lagen om företagsinteckning).

Ansökan skall innehålla uppgift om det belopp på vilken

inteckningen skall lyda (se 2 kap. 10 §).

Det är i dag inte möjligt att ge in en ansökan om företagsinteckning

till inskrivningsmyndigheten i annat än pappersform.

Skälen för bedömningen och förslaget

Ansökan om företagsinteckning bör få ges in elektroniskt

Ett stort antal myndigheter har under de senaste åren infört rutiner

som gör det möjligt för allmänheten att ge in ansökningar

och anmälningar elektroniskt. Exempelvis är det numera möjligt

för enskilda näringsidkare och aktiebolag att ge in registrerings87

Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret

Ds 2007:20

anmälningar till Bolagsverket elektroniskt (se prop.

2005/06:135). I jordabalken har införts regler om att ansökningar

om inskrivning får ges in till inskrivningsmyndigheten på

elektronisk väg (se prop. 2005/06:28). Förslagen i denna promemoria

bygger på att kommunikationen mellan å ena sidan dem

som beviljas tillstånd till att vara registrerade i inteckningsbrevsregistret

som inteckningsbrevshavare och å andra sidan

registret skall vara elektronisk (se avsnitt 3.2.3, 3.2.9 och 3.2.10).

Det framstår därför som naturligt att också ansökningar till

företagsinteckningsregistret skall kunna ges in elektroniskt.

I lagen om företagsinteckning anges att ansökningar i inskrivningsärenden

skall vara skriftliga (se 2 kap. 3 § andra stycket

lagen om företagsinteckning). Ett krav på skriftlighet anses

normalt inte hindra elektroniska rutiner (se Ds 2003:29 s. 92–

95). Inte heller skriftlighetskravet i lagen om företagsinteckning

kan anses utesluta sådana rutiner. Lagen behöver därför inte

ändras i denna del.

För att ett elektroniskt ingivningsförfarande skall bli effektivt

är det emellertid nödvändigt att det finns tydliga regler i fråga

om t.ex. vilka elektroniska signaturer och format som får användas

vid ingivningen. Det bör därför införas förordningsbestämmelser

om att inskrivningsmyndigheten får meddela föreskrifter

om ingivning av ansökningar på elektronisk väg.

I en del inskrivningsärenden skall, förutom själva ansökningshandlingen,

ges in ett registreringsbevis eller ett personbevis.

Exempelvis skall ett registreringsbevis ges in, när en juridisk

person ansöker om inteckning. Om ett registreringsbevis inte

har getts in, hämtar inskrivningsmyndigheten ibland, som en

serviceåtgärd, in uppgifterna direkt från Bolagsverkets näringslivsregister.

Det får anses rimligt att inskrivningsmyndigheten

generellt hämtar in detta slag av uppgifter från tillgängliga register.

Därmed bortfaller behovet av att foga registreringsbevis eller

personbevis till ansökningarna.

I inskrivningsärenden förekommer inte sällan skriftliga fullmakter.

Frågan om företeende av fullmakt behandlas nedan. Det

förekommer i undantagsfall också att vissa andra handlingar ges

88

Ds 2007:20 Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret

in. För att förenkla ingivningen av handlingarna kan det i de

föreskrifter som inskrivningsmyndigheten får meddela regleras

hur handlingar av olika slag bör ges in. Exempelvis kan det meddelas

föreskrifter om vilka format som får användas vid ingivningen.

Företeende av skriftlig fullmakt

En fråga av stor betydelse för vilket genomslag som ett elektroniskt

ansökningsförfarande får är om den som ger in en ansökan

i egenskap av ombud för sökanden måste visa upp en skriftlig

fullmakt. Åtskilliga ansökningar om inskrivning ges nämligen in

av ombud. Bolagsverket har i dag som praxis att alltid infordra

fullmakt i skriftlig form. Om det även i fortsättningen krävs en

sedvanlig skriftlig fullmakt, kan det antas att möjligheten att ge

in ansökningar elektroniskt inte kommer att utnyttjas i någon

större utsträckning, eftersom en elektronisk ansökan i så fall

måste kompletteras med en fullmakt i sedvanlig skriftlig form.

Lagen om företagsinteckning innehåller inte några bestämmelser

om i vilken utsträckning som ett ombud behöver visa upp

skriftlig fullmakt. Förvaltningslagen, som också är tillämplig vid

Bolagsverket handläggning, innehåller inte heller några bestämmelser

om att ombud behöver visa upp fullmakt. I förvaltningsrättslig

litteratur framhålls dock att fullmakt bör infordras i

ärenden av stor betydelse för huvudmannen (se T. Hellners, B.

Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, 2 uppl., 2007 s.

112). Huruvida en ansökan om företagsinteckning är av sådant

slag kan diskuteras. Lagstiftningen ger alltså inte något klart

besked om huruvida fullmakt behöver infordras. För att undanröja

denna oklarhet bör det införas en särskild bestämmelse i

lagen om företagsinteckning om att skriftlig fullmakt inte

behöver visas upp annat än om inskrivningsmyndigheten anser

att det behövs.

I samband med att det år 2006 infördes bestämmelser i jordabalken

om möjlighet att ge in ansökningar om inskrivning på

elektronisk väg, gjordes bedömningen att huvudmannen alltid

89

Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret

Ds 2007:20

bör underrättas om en inskrivningsåtgärd som genomförs efter

begäran av ett ombud som inte har visat upp skriftlig fullmakt.

Huvudmannen ges härigenom möjlighet att reagera mot en

felaktig registrering (jfr prop. 2005/06:28 s. 31 och 32).

Motsvarande ordning bör gälla i ärenden om inskrivning av

företagsinteckning. Om inskrivningsmyndigheten beslutar om

inskrivning i företagsinteckningsregistret efter ansökan av ett

ombud som inte har visat upp någon fullmakt, bör alltså huvudmannen

– dvs. egendomens ägare – normalt underrättas om beslutet.

Ingivares skadeståndsansvar

En möjlighet att ansöka elektroniskt kan föra med sig att ombud

allt oftare agerar utan att visa upp någon skriftlig fullmakt. Det

går inte att utesluta att det någon gång kan komma att förekomma

obehöriga ansökningar. För den intecknade egendomens

ägare kan detta innebära viss skada, t.ex. kostnader för att få en

oriktig företagsinteckning undanröjd. Några mera betydande

skador torde dock inte uppkomma. En obehörig ansökan kan ju

inte medföra att den sökande eller tredje man får säkerhet i egendomen,

eftersom en giltig säkerhetsupplåtelse kan göras endast

av egendomens ägare (se 1 kap. 2 § lagen om företagsinteckning).

Den skada som kan uppstå är ren förmögenhetsskada. Om

det föreligger ett avtalsförhållande mellan ingivaren och den

skadelidande, kan skadan ersättas på avtalsrättslig grund (se 1

kap. 1 § skadeståndslagen [1972:207]).

I en del fall kommer det emellertid inte att finnas något avtalsförhållande

mellan ingivaren och den skadelidande. Enligt 2

kap. 2 § skadeståndslagen gäller då att ren förmögenhetsskada

ersätts om skadan vållas genom brott. En obehörig ansökan som

görs av oaktsamhet torde inte vara straffbar. Ingivarens ersättningsansvar

får i denna situation anses vara oklart (jfr prop.

2005/06:28 s. 55).

90

Ds 2007:20 Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret

Det är av stor vikt att de som ger in ansökningar om inskrivning

utför arbetet med det elektroniska ingivandet med stor

omsorg. Risken att drabbas av ett skadeståndsansvar utgör ett

incitament för ingivarna att utföra arbetet på ett kvalitativt bra

sätt. Även skadeståndsansvarets reparativa funktion talar för att

ingivares ersättningsansvar bör tydliggöras.

Mot denna bakgrund bör ersättningsansvaret vid obehörig

ansökan om inskrivning klargöras genom en särskild ersättningsregel.

Ersättningsregeln bör tydliggöra rätten till ersättning för skador

som uppstår till följd av oriktig uppgift om behörighet att

företräda någon annan i inskrivningsärende. I övrigt bör ersättning

utgå enligt bestämmelserna i skadeståndslagen.

Ingivarens ansvar bör omfatta skada som orsakas såväl uppsåtligen

eller av grov oaktsamhet som skada som orsakas av oaktsamhet

av normalgraden.

Ersättning bör utgå för ren förmögenhetsskada. Det som därvid

bör ersättas är det s.k. negativa kontraktsintresset.

Om det finns ett kontraktsförhållande mellan parterna, är det

möjligt att avtala om att ett strikt ansvar skall gälla. I vart fall i

kommersiella avtalsförhållanden är det också möjligt att avtala

bort en parts ersättningsansvar. Syftet med den regel som nu

diskuteras är att säkerställa att arbetet med elektronisk ingivning

utförs på ett kvalitativt bra sätt. Det är mot denna bakgrund

naturligt att det inte bör vara möjligt att avtala bort ansvaret.

Avtal som är till nackdel för en skadelidande bör alltså inte gälla.

Däremot bör det vara möjligt att avtala om ett strängare ersättningsansvar

än det som kommer att följa av lagen. Om ett ombud

gentemot sin huvudman har utfäst ett strikt ansvar, bör det

alltså gälla.

Enligt 3 kap. 1 § första stycket 2 skadeståndslagen skall ren

förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom

brott ersättas av arbetsgivaren. Om skada som nu diskuteras

orsakas av oaktsamhet, torde den dock normalt inte kunna

kopplas till någon brottslig gärning. I vissa fall har arbetsgivare

dock ålagts ett s.k. utomobligatoriskt ersättningsansvar för skada

91

Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret

Ds 2007:20

som arbetstagare har vållat i tjänsten trots att det inte har rört sig

om brott. Förutsättningarna för ett sådant ansvar är dock oklara

(se NJA 2000 s. 639, jämför Svensk Juristtidning 2002 s. 34).

Det bör därför tydliggöras att arbetsgivare är ersättningsansvarig

för skada som nu avses och som har orsakats i tjänsten av arbetstagare.

Härigenom kan en bank bli ersättningsansvarig för skada

som en banktjänsteman av oaktsamhet har orsakat i tjänsten när

han eller hon har biträtt med en ansökan om inskrivning.

Preskription av skadeståndsfordran

En skadeståndsfordran kan inte göras gällande hur lång tid som

helst. Rätten att framställa krav går efter en viss tid förlorad, dvs.

fordran preskriberas.

Allmänna bestämmelser om preskription finns i preskriptionslagen

(1981:130). Av 2 § preskriptionslagen följer att en

fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskription

avbryts dessförinnan. I 18 kap. 9 § handelsbalken finns en

särskild preskriptionsregel som gäller för sysslomannauppdrag.

Av den följer att den som vill föra talan mot en syssloman skall

göra detta inom ett år från det att sysslomannen slutredovisade

sitt uppdrag.

En preskriptionstid om ett år framstår i detta sammanhang

som alltför kort. Preskriptionsregeln i 18 kap. 9 § handelsbalken

bör alltså inte gälla skadeståndsfordringar av nu aktuellt slag. Det

bör därför införas en särskild bestämmelse om preskription.

När skall då preskriptionstiden börja löpa och hur lång skall

den vara?

Det framstår som naturligt att preskriptionstiden börjar löpa

när det inskrivningsärende som skadan är hänförligt till avgjordes.

Preskriptionstiden bör liksom vid liknande slag av fordringsförhållanden

bestämmas till tio år. Sedan tioårsperioden har

löpt ut bör alltså något ersättningsansvar inte kunna göras

gällande. Det innebär att ett ombud efter denna tidpunkt inte

längre har behov av att spara dokumentation om inskrivningsåtgärden

för att kunna bemöta eventuella ersättningsanspråk.

92

Ds 2007:20 Elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret

Preskription kan avbrytas på olika sätt, exempelvis genom att

borgenären väcker talan eller genom att han eller hon framför ett

skriftligt krav. Den preskriptionstid som nu föreslås är relativt

lång. Det saknas därför anledning att låta preskriptionstiden

avbrytas på annat sätt än genom att den som har lidit skada

väcker talan mot den som skall ersätta skadan.

93

5 Kostnader

Kostnader för det allmänna

Det föreslagna inteckningsbrevsregistret ger upphov till dels initiala

kostnader för uppbyggnad av registret, dels löpande drifts och

underhållskostnader. Som ovan anförts bör registret finansieras

genom avgifter som ger full kostnadstäckning (se avsnitt

3.2.12). Avgifterna bör alltså täcka samtliga kostnader. Inrättandet

av registret kommer därför inte att påverka statens finanser.

Med inteckningsbrevsregistret tillkommer det en ny målkategori

för förvaltningsdomstolarna. Enligt uppgift från Lantmäteriverket

har inte något beslut som har fattats enligt lagen

om pantbrevsregister överklagats. Det finns anledning att utgå

från att registreringsbeslut enligt lagen om inteckningsbrevsregister

kommer att överklagas endast i undantagsfall. Merkostnaderna

för domstolsväsendet torde därför bli försumbara och

kan finansieras inom befintliga anslag.

Förslaget om elektronisk ingivning till företagsinteckningsregistret

medför kostnader för att anpassa vissa IT- och handläggningssystem.

Systemen är dock redan i viss mån anpassade

för en elektronisk ingivning. Bolagsverkets kostnader för handläggning

av inskrivningsärenden finansieras också genom avgifter.

De kostnader som uppkommer för inrättandet och driften

av ett elektroniskt ingivningssystem bör finansieras genom avgifter.

Inte heller detta förslag påverkar därför statens finanser.

95

Kostnader

Ds 2007:20

Kostnader för enskilda

Det är framförallt inom kreditväsendet som det nya systemet

med elektroniska företagsinteckningsbrev kommer att leda till

besparingar och rationaliseringsvinster. De avgifter som tas ut

för registreringsärendena kan antas bli mycket låga (avgifterna

för olika slag av registreringsåtgärder i pantbrevsregistret uppgår

till 3–20 kr, jfr 15 § förordningen om pantbrevsregister). De

kostnadsbesparingar som kreditinstituten kan förväntas göra på

sin hantering av företagsinteckningsbrev torde i slutänden även

komma kreditinstitutens kunder, dvs. i förevarande fall näringsidkare,

till del.

96

6 Ikraftträdande och

övergångsfrågor

Bolagsverket och Lantmäteriverket har uppgett att avsikten är

att Bolagsverket, om det är möjligt, skall överta vissa delar av det

system som Lantmäteriverket har byggt upp inom ramen för sin

försöksverksamhet med elektronisk förvaring av företagsinteckningsbrev.

Ett övertagande beräknas kunna ske den 1 juli 2008.

De nya reglerna bör träda vid samma tidpunkt.

Vid ikraftträdandet kommer ett stort antal företagsinteckningsbrev

som tillhör banker och andra kreditinstitut att ha registrerats

inom ramen för Lantmäteriverkets försöksverksamhet

och att förvaras av Lantmäteriverket (se avsnitt 3.1.2). Det kan

antas att kreditinstituten har avsett att dessa registreringar skall

införas i det nya systemet. Detta kan synas motivera särskilda

övergångsbestämmelser. Om kreditinstituten önskar att de redan

gjorda registreringarna skall flyta in i inteckningsbrevsregistret,

torde det emellertid i praktiken kunna ske smidigt genom att

varje kreditinstitut – efter att ha fått tillstånd att vara registrerad

som inteckningsbrevshavare – ger in ansökan som omfattar samtliga

företagsinteckningar som har registrerats i Lantmäteriverkets

försöksverksamhet. De skriftliga företagsinteckningsbreven

torde Lantmäteriverket på uppdrag av varje enskilt kreditinstitut

kunna överlämna till Bolagsverket. Några särskilda

övergångsbestämmelser behövs därför inte.

97

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om inteckningsbrevsregister

Inledning

Den föreslagna lagen om inteckningsbrevsregister innehåller bestämmelser

om bl.a. förandet av inteckningsbrevsregistret, om

registreringsåtgärder, om tillstånd att registreras som inteckningsbrevshavare

och om inteckningsbrevshavarens rättigheter

och skyldigheter. Lagen kompletteras av bl.a. en förordning om

inteckningsbrevsregister med bl.a. bestämmelser om tillämpningen

av bestämmelserna i lagen om inteckningsbrevsregister och

om avgifter för vissa registreringsåtgärder.

För handläggningen av registreringsärenden kommer även

förvaltningslagens och personuppgiftlagens bestämmelser att

gälla i den utsträckning som annat inte anges i lagen om inteckningsbrevsregister

eller förordningen om inteckningsbrevsregister.

1 §

Bolagsverket skall med hjälp av automatiserad behandling föra

ett register över sådana företagsinteckningar för vilka det inte

finns utfärdat något skriftligt företagsinteckningsbrev (inteckningsbrevsregister).

Av 1 kap. 1 § lagen (2003:528) om företagsinteckning följer

att registrering av en företagsinteckning i inteckningsbrevsregistret

innebär att ett elektroniskt företagsinteckningsbrev

utfärdas.

99

Författningskommentar

Ds 2007:20

Paragrafens första stycke innehåller en definition av begreppet

”inteckningsbrevsregister”. Definitionen anger att det är fråga

om ett register över vissa företagsinteckningar, fört med hjälp av

automatiserad behandling.

De företagsinteckningar som finns i inteckningsbrevsregistret

är sådana för vilka det inte finns utfärdat något skriftligt inteckningsbrev.

Att något skriftligt företagsinteckningsbrev inte finns

utfärdat kan bero på att den som har ansökt om inteckning har

begärt att inteckningen skall föras in i inteckningsbrevsregistret

(se 3 §). Det kan också bero på att ett skriftligt företagsinteckningsbrev

har utfärdats men sedermera har konverterats och

därvid har makulerats (se 4 §). Den angivna definitionen täcker

inte det fall då ett skriftligt företagsinteckningsbrev har kommit

bort eller förstörts och en ny handling inte kan utfärdas annat än

efter det att det förkomna eller förstörda företagsinteckningsbrevet

har dödats enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen

handling.

Av bestämmelsen framgår också att registret skall föras av

Bolagsverket (se avsnitt 3.2.2).

Andra stycket innehåller en erinran om sambandet mellan inteckningsbrevsregistret

och de elektroniska företagsinteckningsbreven.

2 §

För att en företagsinteckning skall få föras in i inteckningsbrevsregistret

fordras att den är införd i företagsinteckningsregistret

och att begäran om registrering framställs enligt 3 eller 4 §.

En uppgift i inteckningsbrevsregistret om en företagsinteckning

får förenas med en uppgift om vem som har rätt att råda

över registreringen (inteckningsbrevshavare). Endast den som har

fått tillstånd enligt 12 § får registreras som inteckningsbrevshavare.

Om registret inte innehåller någon uppgift om inteckningsbrevshavare,

skall den vars egendom har intecknats anses

som inteckningsbrevshavare.

Om en företagsinteckning har varit föremål för beslut om

utbyte enligt 2 kap. 14 § lagen (2003:528) om företagsinteckning

eller motsvarande äldre bestämmelser, skall bestämmelserna i

100

Ds 2007:20 Författningskommentar

denna lag om företagsinteckning i stället gälla de genom utbytet

beslutade företagsinteckningsbreven.

Paragrafen innehåller vissa allmänna bestämmelser om registrering

i inteckningsbrevsregistret.

I första stycket anges att en företagsinteckning får föras in i

registret om den är införd i företagsinteckningsregistret och det

begärs att den skall föras in i inteckningsbrevsregistret. En sådan

begäran kan göras i samband med ansökan om företagsinteckning

(3 §). Det kan också göras en särskild begäran om att en

tidigare beviljad företagsinteckning, för vilken det har utfärdats

ett skriftligt företagsinteckningsbrev, skall registreras i inteckningsbrevsregistret

(4 §).

I andra stycket anges att en uppgift om en företagsinteckning

får förenas med en uppgift om inteckningsbrevshavare. Det är

alltså inte nödvändigt att föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare.

Inteckningsbrevshavaren är den som har rätt att råda

över registreringen.

En förutsättning för att någon skall kunna registreras som

inteckningsbrevshavare är att han eller hon har fått tillstånd till

detta av Bolagsverket. Bestämmelser om sådant tillstånd finns i

12 §.

Om den registrerade företagsinteckningen saknar uppgift om

inteckningsbrevshavare, anses den intecknade egendomens ägare

som inteckningsbrevshavare.

Den som är registrerad som inteckningsbrevshvare eller som

skall anses som inteckningsbrevshavare har enligt 14 § samma

rättigheter och skyldigheter som en innehavare av ett skriftligt

företagsinteckningsbrev.

I tredje stycket finns en särskild bestämmelse som gäller företagsinteckning

som har varit föremål för beslut om utbyte. En

sådan åtgärd innebär att ett företagsinteckningsbrev byts mot två

eller flera företagsinteckningsbrev. Det är dock även efter utbytet

fråga om en enda företagsinteckning (se 2 kap. 14 § lagen

om företagsinteckning). De företagsinteckningsbrev som har

varit föremål för ett beslut om utbyte kan ha olika innehavare,

varav någon kanske vill ha ett skriftligt företagsinteckningsbrev

101

Författningskommentar

Ds 2007:20

och någon annan vill använda sig av inteckningsbrevsregistret.

Det har därför ansetts mer lämpligt att i inteckningsbrevsregistret

redovisa de genom utbytesbeslutet tillkomna företagsinteckningsbreven

var för sig och att till dem knyta samma regler som i

övrigt gäller för de inteckningar som är redovisade i registret. De

”företagsinteckningsbrev” som har kommit till genom utbytesbeslut

likställs därför med företagsinteckningar.

Bestämmelsen omfattar utbytesåtgärder enligt 2 kap. 14 §

lagen om företagsinteckning och motsvarande äldre bestämmelser

(se 4 kap. 15 § lagen [1984:649] om företagshypotek, som

har upphört att gälla vid utgången av år 2003).

3 §

På begäran av den som ger in en ansökan om företagsinteckning

till inskrivningsmyndigheten skall Bolagsverket föra in en

uppgift om företagsinteckningen, om en sådan beviljas, i inteckningsbrevsregistret.

Om sökanden begär det, skall verket samtidigt

föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas även i samband med

ansökningar om sådana inteckningsåtgärder som avses i 2 kap.

14–16 §§ lagen (2003:528) om företagsinteckning.

En företagsinteckning kan föras in i inteckningsbrevsregistret

antingen i samband med att inteckningen beviljas eller blir föremål

för någon inteckningsåtgärd eller genom s.k. konvertering av

tidigare beviljade inteckningar. I denna paragraf behandlas de

båda förstnämnda fallen.

I första stycket behandlas det fallet då ansökan om registrering

i inteckningsbrevsregistret görs i samband med ansökan om

företagsinteckning. För att en företagsinteckning skall få föras in

i inteckningsbrevsregistret i anslutning till inteckningsbeslutet

fordras att ansökan om registrering har gjorts av behörig person.

Behörighet tillkommer endast ägaren av den egendom som ansökan

avser.

En begäran om registrering måste ges in till inskrivningsmyndigheten

. Eftersom Bolagsverket är både inskrivningsmyndighet

och ansvarigt för inteckningsbrevsregistret torde detta

102

Ds 2007:20 Författningskommentar

inte medföra några problem. Begäran måste bifogas ansökan om

inteckning och kan inte ges in efter inskrivningsdagens slut.

I samband med att företagsinteckningen förs in i inteckningsbrevsregistret

kan det också, på sökandens begäran, registreras

en uppgift om inteckningsbrevshavare. För att en inteckningsbrevshavare

skall få registreras krävs att denne fått tillstånd att

bli registrerad som inteckningsbrevshavare (se 12 §). Om någon

sådan uppgift inte förs in, skall den vars egendom har intecknats

anses som inteckningsbrevshavare (se 2 § andra stycket).

Av andra stycket framgår att en inteckning också kan föras in i

inteckningsbrevsregistret i samband med att inskrivningsmyndigheten

fattar beslut om olika inteckningsåtgärder. Enligt den

ordning som hittills har gällt skall inskrivningsmyndigheten i

samband med utbyte, sammanföring och nedsättning (2 kap. 14–

16 §§ lagen om företagsinteckning) utfärda nya företagsinteckningsbrev

(se 22 § förordningen om företagsinteckning). De

gamla inteckningsbreven skall samtidigt makuleras. Bestämmelsen

medför en möjlighet att, på sökandens begäran, registrera

företagsinteckningen i inteckningsbrevsregistret i stället för att

utfärda ett nytt, skriftligt företagsinteckningsbrev. Formerna för

framställningen och kraven på framställningens innehåll blir

desamma som om ansökan hade gjorts i samband med ansökan

om nyregistrering.

4 §

På begäran av en innehavare av ett skriftligt företagsinteckningsbrev

skall Bolagsverket föra in en uppgift om den företagsinteckning

som svarar mot företagsinteckningsbrevet i inteckningsbrevsregistret.

Om sökanden begär det, skall verket

samtidigt föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare.

En företagsinteckning får föras in i inteckningsbrevsregistret

enligt bestämmelserna i första stycket endast om det skriftliga

företagsinteckningsbrevet har getts in till Bolagsverket. I samband

med införandet i registret skall företagsinteckningsbrevet

förstöras.

I fråga om inteckningar som har beviljats eller sökts enligt de

bestämmelser som gällde före ikraftträdandet av lagen (1984:649)

103

Författningskommentar

Ds 2007:20

om företagshypotek gäller bestämmelserna i denna lag om skriftligt

företagsinteckningsbrev även sådana fordringsbevis som

avses i 8 § lagen (1984:650) om införande av lagen (1984:649)

om företagshypotek. En sådan handling behöver dock inte förstöras,

om den förses med en påskrift om att den inte längre

medför någon rätt i den intecknade egendomen.

Paragrafen behandlar s.k. konvertering. Med konvertering avses

att en tidigare beviljad företagsinteckning, för vilken det har

utfärdats ett skriftligt företagsinteckningsbrev, förs in i inteckningsbrevsregistret

och att det motsvarande skriftliga företagsinteckningsbrevet

samtidigt förstörs. Även i detta fall får det i

registret föras in en uppgift om vem som skall vara inteckningsbrevshavare.

En förutsättning för att den avsedda inteckningsbrevshavaren

skall få registreras är att denne beviljats

tillstånd att vara registrerad i registret (se 12 §).

En ansökan om konvertering har inte något samband med

något pågående inskrivningsärende. Ansökan skall därför ges in

till Bolagsverket såsom ansvarig myndighet för inteckningsbrevsregistret.

Av andra stycket följer att det skriftliga inteckningsbrevet

måste ges in till Bolagsverket för att konvertering skall få ske.

Bolagsverket skall kontrollera att ett korrekt företagsinteckningsbrev

har getts in och att det svarar mot en inteckning som

förekommer i företagsinteckningsregistret. I samband med att

företagsinteckningen registreras i inteckningsbrevsregistret skall

det skriftliga företagsinteckningsbrevet förstöras.

Tredje stycket behandlar konvertering av företagsinteckningar

som har beviljats före ikraftträdandet av lagen (1984:649) om

företagshypotek och som inte kommer till uttryck i ett företagsinteckningsbrev

utan i ett skuldebrev. Bestämmelsen innebär att

även dessa handlingar kan konverteras till elektroniska företagsinteckningsbrev

men att skuldebrevet inte behöver förstöras om

det förses med en påskrift om att de inte längre medför någon

rätt i den intecknade egendomen. Frågan har behandlats i den

allmänna motiveringen (avsnitt 3.2.4).

104

Ds 2007:20 Författningskommentar

5 §

Om inteckningsbrevsregistret inte innehåller någon uppgift om

inteckningsbrevshavare, skall Bolagsverket på begäran av den

som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare

föra in en uppgift om inteckningsbrevshavare i registret.

Paragrafen behandlar den situationen då en inteckning i inteckningsbrevsregistret

inte är förenad med någon uppgift om inteckningsbrevshavare.

Av paragrafen framgår att det då är möjligt

att genom en särskild registreringsåtgärd komplettera registreringen

med uppgift om inteckningsbrevshavare. Det förutsätter

en begäran från den som dittills har varit att anse som

inteckningsbrevshavare, dvs. egendomsinnehavaren (se 2 § andra

stycket). Frågan har behandlats i avsnitt 3.2.4.

6 §

På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare

skall Bolagsverket ta bort uppgiften om inteckningsbrevshavare

från inteckningsbrevsregistret.

Om sökanden begär det, skall Bolagsverket i samband med en

åtgärd enligt första stycket föra in en ny uppgift om inteckningsbrevshavare

i registret.

I första stycket anges att uppgift om innehavare av ett elektronisk

företagsinteckningsbrev kan tas bort från en inteckning som är

förenad med sådan uppgift. En sådan ansökan kan bara göras av

den som är registrerad som inteckningsbrevshavare.

Av andra stycket framgår att Bolagsverket, i samband med att

en uppgift om sådan inteckningsbrevshavare tas bort, kan föra in

en ny uppgift om inteckningsbrevshavare i registret. Detta behöver

dock bara göras om sökanden begär det. Om det inte förs in

någon ny sådan uppgift, kommer den som innehar den intecknade

egendomen att anses som inteckningsbrevshavare (se 2 §

andra stycket).

105

Författningskommentar

Ds 2007:20

7 §

På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare

eller som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare,

skall Bolagsverket utfärda ett skriftligt

företagsinteckningsbrev som svarar mot företagsinteckningen. I

samband med att det skriftliga företagsinteckningsbrevet utfärdas

skall inteckningen tas bort från inteckningsbrevsregistret.

I paragrafen finns bestämmelser om avregistrering av företagsinteckning

från inteckningsbrevsregistret. Bestämmelsen ger den

som har registrerats som inteckningsbrevshavare eller som skall

anses som inteckningsbrevshavare möjlighet att begära att företagsinteckningen

skall avregistreras ur inteckningsbrevsregistret

och att det i stället skall utfärdas ett skriftligt företagsinteckningsbrev.

Denna möjlighet måste finnas bl.a. eftersom inte alla

kan få tillstånd att vara registrerade som inteckningsbrevshavare

(se 12 §).

Bolagsverkets prövning kan i dessa fall begränsas till att avse

att inteckningsbrevsregistret innehåller en inteckning som svarar

mot det begärda skriftliga företagsinteckningsbrevet samt att

sökanden antingen är registrerad som inteckningsbrevshavare

eller att anse som sådan (se 2 § andra stycket).

Av andra meningen följer att Bolagsverket i samband med att

det skriftliga företagsinteckningsbrevet utfärdas skall avregistrera

företagsinteckningen från inteckningsbrevsregistret.

Bestämmelsen har sin förebild i 8 § lagen om pantbrevsregister.

I den paragrafen anges att skriftligt pantbrev också skall

utfärdas om Kronofogdemyndigheten har utmätt pantbrevet hos

den intecknade egendomens ägare och begär att ett skriftligt

pantbrev skall utfärdas. Eftersom något ägarhypotek inte kan

uppkomma i ett företagsinteckningsbrev, kan ett företagsinteckningsbrev

inte utmätas. Det har därför inte ansetts finnas behov

av någon bestämmelse som ger Kronofogdemyndigheten rätt att

begära att det utfärdas ett skriftligt företagsinteckningsbrev.

106

Ds 2007:20 Författningskommentar

8 §

Om en företagsinteckning, som är införd i inteckningsbrevsregistret,

dödas eller blir utan verkan, skall Bolagsverket ta bort

företagsinteckningen från registret. Om en inteckning blir utan

verkan endast till viss del eller blir föremål för åtgärd som avses i

2 kap. 14–16 §§ lagen (2003:528) om företagsinteckning, skall

uppgift om detta föras in i inteckningsbrevsregistret.

Om en företagsinteckning dödas eller av annan anledning blir

utan verkan, skall inteckningen tas bort från inteckningsbrevsregistret.

En företagsinteckning kan dödas enligt bestämmelserna i

lagen om företagsinteckning (se 2 kap. 17 § lagen om företagsinteckning).

Den kan bli utan verkan på grund av att borgenären

tillerkänns betalning i konkurs på grund av inteckningen

(se 1 kap. 6 § lagen om företagsinteckning, jfr förslaget till 11

kap. 22 § konkurslagen).

I andra meningen anges att det på motsvarande sätt skall antecknas

i inteckningsbrevsregistret om en inteckning blir utan

verkan endast till viss del eller blir föremål för andra inteckningsåtgärder

än dödning, t.ex. utbyte eller sammanföring.

Åtgärderna skall vidtas av Bolagsverket självmant. Inteckningsbrevshavaren

behöver inte höras.

9 §

På begäran av den som är registrerad som inteckningsbrevshavare

eller som enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare,

skall Bolagsverket besluta att inteckningen

inte får tas bort från inteckningsbrevsregistret enligt 7 §.

Ett beslut som avses i första stycket gäller till dess att

inskrivningsmyndigheten har avslutat ett ärende enligt 2 kap. 14–

17 §§ lagen (2003:528) om företagsinteckning. Om inteckningsbrevshavaren

begär det, får Bolagsverket häva beslutet även

dessförinnan.

En förutsättning för att s.k. inteckningsåtgärder skall få beslutas

är att det företagsinteckningsbrev som berörs av åtgärden ges in

till inskrivningsmyndigheten (se 2 kap. 18 § jämförd med 2 kap.

14–16 §§ lagen om företagsinteckning). Syftet med detta krav är

107

Författningskommentar

Ds 2007:20

att möjliggöra dels en kontroll av att den uppgivne innehavaren

av företagsinteckningsbrevet innehar företagsinteckningsbrevet,

dels en makulering av det gamla företagsinteckningsbrevet.

Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev kan dock givetvis

inte ges in. Det första syftet – att möjliggöra en kontroll av innehavet

av företagsinteckningsbrevet – tillgodoses i stället genom

att inskrivningsmyndigheten tar del av uppgifterna i inteckningsbrevsregistret.

Det andra syftet tillgodoses genom att inskrivningsmyndigheten

aviserar den verksamhetsgren inom Bolagsverket

som för inteckningsbrevsregistret om beslutet för registrering

i inteckningsbrevsregistret. Det har därför i lagen om

företagsinteckning föreslagits en bestämmelse om att ett elektroniskt

företagsinteckningsbrev inte behöver ges in när en inteckningsåtgärd

skall vidtas (se 2 kap. 18 § lagen om företagsinteckning).

För att säkerställa att någon inte förfogar över en företagsinteckning

som är registrerad i inteckningsbrevsregistret innan

inskrivningsmyndighetens beslut om inteckningsåtgärd har

hunnit att registreras i inteckningsbrevsregistret har det i den

förevarande paragrafen införts en bestämmelse om att Bolagsverket,

på ansökan av den som är eller är att anse som inteckningsbrevshavare,

får besluta att en företagsinteckning inte får

tas bort från registret. En inteckningsåtgärd som avser en inteckning

som är registrerad i inteckningsbrevsregistret får inte vidtas,

om det inte i inteckningsbrevsregistret har registrerats ett beslut

om hinder mot avregistrering (se den föreslagna 2 kap. 18 § lagen

om företagsinteckning).

Av andra stycket följer att beslutet om hinder mot avregistrering

består fram till dess att inskrivningsmyndigheten har avslutat

ärendet om inteckningsåtgärd. Hindret hävs därefter automatiskt

i och med att uppgift om åtgärden förs in i inteckningsbrevsregistret.

Eftersom det kan förekomma att en inteckningsåtgärd av

någon anledning aldrig kommer till stånd, har det i andra

styckets andra meningen införts en möjlighet för inteckningsbrevshavaren

att häva beslutet.

108

Ds 2007:20 Författningskommentar

10 §

På begäran av Kronofogdemyndigheten skall Bolagsverket

besluta att sådana registreringsåtgärder som anges i 5–7 §§ inte

får vidtas. Ett sådant beslut gäller till dess att något annat har

förordnats.

I utsökningsbalken finns bestämmelser om att Kronofogdemyndigheten

vid en utmätning eller en kvarstad skall vidta åtgärder

för att säkerställa utmätningen respektive kvarstaden (se 6 kap.

5 § och 16 kap. 13 § jämförd med 6 kap. 5 § utsökningsbalken).

Bestämmelserna innebär att om utmätning eller kvarstad avser

egendom som omfattas av en företagsinteckning får företagsinteckningsbrevet

tas i förvar. Sedan handlingen har tagits i

förvar får den inte pantförskrivas utan Kronofogdemyndighetens

tillstånd. Bestämmelserna kan emellertid inte tillämpas om

företagsinteckningen endast kommer till uttryck i ett elektroniskt

företagsinteckningsbrev, dvs. en registrering i inteckningsbrevsregistret.

Ett motsvarande säkerställande av utmätning eller

kvarstadsbeslut som gäller ett elektroniskt företagsinteckningsbrev

kan emellertid åstadkommas genom att Kronofogdemyndigheten

ges möjlighet att initiera ett hinder mot att inteckningen

avregistreras eller registreras på någon ny inteckningsbrevshavare.

I denna paragraf har därför tagits in en bestämmelse om

att Bolagsverket på Kronofogdemyndighetens begäran skall

besluta att en företagsinteckning inte får avregistreras eller att en

ny inteckningsbrevshavare registreras.

Ett sådant beslut gäller tills vidare och kan inte hävas annat än

om Kronofogdemyndigheten eller – efter överklagande av

Kronofogdemyndighetens beslut, domstolen – har beslutet att

det inte längre finns skäl för åtgärden.

11 §

En uppgift i inteckningsbrevsregistret skall rättas, om uppgiften

innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av att Bolagsverket

eller någon annan har gjort sig skyldig till skrivfel, räknefel

eller liknande förbiseende eller till följd av något tekniskt fel.

Den vars rätt berörs skall ges tillfälle att yttra sig.

109

Författningskommentar

Ds 2007:20

Denna paragraf gäller i stället för 28 § personuppgiftslagen

(1998:204).

Paragrafen innehåller bestämmelser om rättelse. Frågan har behandlats

i avsnitt 3.2.7.

I första stycket anges att en uppgift i inteckningsbrevsregistret

skall rättas om den innehåller någon uppenbar oriktighet. En

förutsättning för att en uppgift skall få rättas är att den beror på

Bolagsverkets eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande

förbiseende eller på något tekniskt fel. Det är alltså fråga om

sådana fall då en uppgift avviker från vad som var avsett. Om

oriktigheten däremot beror på något annat förhållande, t.ex.

felaktig rättstillämpning, kan rättelseinstitutet enligt förevarande

paragraf inte användas. I stället får det beslut som föranlett den

felaktiga uppgiften angripas genom överklagande. Det finns

också ett visst utrymme för omprövning enligt 27 § förvaltningslagen

(1986:223).

En fråga om rättelse kan inskrivningsmyndigheten ta upp

självmant eller efter påpekande. Ett påpekande kan därvid

framställas i samband med en ansökan eller helt formlöst utan

samband med något pågående ärende.

Bolagsverket skall ge den som berörs tillfälle att yttra sig

innan rättelse sker. Denna kommunikationsskyldighet innebär

inte att en rättelseåtgärd är beroende av samtycke från den som

berörs.

Av andra stycket framgår att paragrafen gäller i stället för

bestämmelserna om rättelse i 28 § personuppgiftslagen.

12 §

Tillstånd att bli registrerad som inteckningsbrevshavare meddelas

av Bolagsverket.

Vid tillståndsprövningen skall Bolagsverket särskilt beakta

1. att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och

den tekniska sakkunskap som fordras för inteckningsbrevsregistrets

funktion,

2. att det finns tillfredsställande former för betalning av

stämpelskatt, expeditionsavgifter och registreringsavgifter, och

110

Ds 2007:20 Författningskommentar

3. att sökanden även i övrigt uppfyller de krav på lämplighet

som bör ställas med hänsyn till inteckningsbrevsregistrets uppbyggnad

och funktion.

Endast den som har beviljats tillstånd att bli registrerad i inteckningsbrevsregistret

som inteckningsbrevshavare får registreras i

registret. I paragrafen behandlas vem som handlägger ärenden

om tillstånd att bli registrerad i inteckningsbrevsregistret och

kriterierna för tillstånd (se avsnitt 3.2.3).

Av första stycket framgår att Bolagsverket handlägger ärenden

om tillstånd att bli registrerad i inteckningsbrevsregistret.

Det har inte ansetts lämpligt att i lagtexten uttömmande ange

vad som skall beaktas vid Bolagsverkets tillståndsprövning. I

andra stycket har dock vissa förutsättningar angetts. Sökanden

skall ha tillgång till den tekniska utrustning och den tekniska

sakkunskap som fordras för inteckningsbrevsregistrets funktion.

Det måste också finnas förutsättningar för en väl fungerande

uppbörd av stämpelskatt och avgifter, t.ex. genom att avtal

träffats om att dessa avgifter kan tas ut genom autogiro. Slutligen

har det uppställts ett generellt krav på lämplighet.

De angivna kriterierna är inte avsedda att vara uttömmande.

Bedömningen av tillståndsfrågan måste vara konkurrensneutral

och får inte vara diskriminerande mot rättssubjekt i andra medlemsstater

i EU.

Motsvarande kriterier gäller för tillstånd att bli registrerad i

pantbrevsregistret som pantbrevshavare (se 14 § lagen om pantbrevsregister,

jfr prop. 1993/94:197 s. 67). Avsikten är att

bestämmelserna skall tillämpas på samma sätt.

Beslut i tillståndsfrågor får överklagas till länsrätt (se 15 §).

13 §

Tillstånd som avses i 12 § får återkallas om tillståndshavaren inte

längre uppfyller de krav som anges i 12 § andra stycket.

När ett beslut om återkallelse av tillstånd har vunnit laga

kraft, skall Bolagsverket självmant vidta de åtgärder som anges i

7 §, om det inte finns något hinder mot detta enligt 9 eller 10 §.

111

Författningskommentar

Ds 2007:20

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd

att vara registrerad i inteckningsbrevsregistret som inteckningsbrevshavare.

Återkallelse av tillstånd skall ske då tillståndshavaren inte

längre uppfyller de krav som anges i 12 §.

Om ett tillstånd återkallas, finns det inte längre förutsättningar

att ha kvar företagsinteckningar för vilka tillståndshavaren

är registrerad som inteckningsbrevshavare i inteckningsbrevsregistret.

Bolagsverket skall då självmant avregistrera dessa företagsinteckningar

och utfärda skriftliga företagsinteckningsbrev

som svarar mot företagsinteckningarna. Om det finns ett beslut

om hinder mot avregistrering enligt 9 eller 10 §, måste emellertid

verket avvakta med avregistreringen till dess att hindret har

hävts.

14 §

Den som är registrerad som inteckningsbrevshavare eller som

enligt 2 § andra stycket skall anses som inteckningsbrevshavare

har de rättigheter och skyldigheter som följer med innehavet av

ett skriftligt företagsinteckningsbrev.

Av paragrafen följer att den som skall anses som inteckningsbrevshavare

har samma rättsliga ställning som innehavaren av ett

skriftlig inteckningsbrev.

Inteckningsbrevshavaren har de rättigheter som följer med

innehavet av ett skriftigt företagsinteckningsbrev. Det innebär

bland annat att dennes samtycke är nödvändigt för att inteckningsåtgärder

skall få vidtas (se 2 kap. 14–17 §§ lagen om företagsinteckning).

Av paragrafen framgår också att inteckningsbrevshavaren har

samma skyldigheter som en innehavare av ett skriftligt inteckningsbrev.

Detta innebär till exempel att inteckningsbrevshavaren

har vårdplikt avseende det elektroniska företagsinteckningsbrevet.

Inteckningsbrevshavaren är sålunda skyldig att se

till att den rätt som ägaren av den intecknade egendomen har till

företagsinteckningsbrevet inte åsidosätts. Det innebär att

inteckningsbrevshavaren kan bli ersättningsskyldig, om han eller

112

Ds 2007:20 Författningskommentar

hon inte förmår ge ägaren av den intecknade egendomen möjlighet

att förfoga över inteckningsbrevet när denne har rätt att få

tillgång till det.

De nya bestämmelserna medför inte någon förändring av

formerna för upplåtelse av säkerhet i andra hand. Sådan upplåtelse

skall alltså även fortsättningsvis fullbordas genom denuntiation

(se NJA 1983 s. 103). Om företagsinteckningen är registrerad

i inteckningsbrevsregistret, skall inteckningsbrevshavaren

denuntieras.

15 §

Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

I paragrafen finns bestämmelser om överklagande.

Av första stycket följer att Bolagsverkets beslut får överklagas

hos länsrätt. Eftersom Bolagsverket är beläget i Sundsvall, skall

överklagande ske hos Länsrätten i Västernorrlands län.

Bestämmelsen omfattar enbart överklagade beslut enligt

denna lag. Det innebär att bestämmelsen inte omfattar t.ex. överklagande

av beslut att inte lämna ut uppgift från registret. Här

gäller i stället 15 kap. 7 och 8 §§ sekretesslagen.

Av andra stycket framgår att prövningstillstånd krävs vid

överklagande till kammarrätten.

Vid överklagande gäller även vissa bestämmelser i förvaltningslagen

(22–25 §§) och förvaltningsprocesslagen (1971:291).

16 §

I ärenden enligt denna lag behöver ombud inte visa upp skriftlig

fullmakt annat än om Bolagsverket anser att det behövs.

I paragrafen finns en bestämmelse om företeende av fullmakt.

Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av 9 § förvaltningslagen

som ger den som för talan i ett ärende rätt att anlita ombud eller

biträde. Förvaltningslagen reglerar däremot inte frågan om ett

ombud behöver förete fullmakt för att få föra talan för annans

113

Författningskommentar

Ds 2007:20

räkning. Av förevarande paragraf framgår sålunda att skriftlig

fullmakt inte behöver visas upp annat än om Bolagsverket anser

att det behövs. Bestämmelsen är tillämplig i såväl registreringsärenden

som andra ärenden enligt lagen om inteckningsbrevsregister.

Vid bedömningen av om fullmakt behövs bör verket beakta

risken i det enskilda fallet för att ombudet saknar behörighet

samt ombudets vilja och förmåga att omgående vidta åtgärder för

att ändra en felaktig åtgärd och ersätta skada som den medför.

Om ombudet uppträder i egenskap av befattningshavare hos

någon som har tillstånd att vara registrerad som inteckningsbrevshavare

och som står under tillsyn enligt särskild lagstiftning,

t.ex. en bank, torde Bolagsverket normalt kunna underlåta

att infordra fullmakt.

17 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

1. meddelar föreskrifter om förandet av inteckningsbrevsregistret

och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden,

och

2. får meddela föreskrifter om avgifter för registrering enligt

denna lag.

Punkten 1 innehåller – av tydlighetsskäl – en upplysning om att

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar närmare föreskrifter om förandet av inteckningsbrevsregistret

och om ingivning av ansökningar i registreringsärenden.

Sådana föreskrifter kommer att föras in i bl.a. förordningen i

inteckningsbrevsregister.

Av 8 kap. 3 § regeringsformen följer att föreskrifter om avgifter

till staten vilka innebär åligganden för enskilda eller ingrepp

i deras ekonomiska förhållanden skall meddelas genom lag.

Riksdagen kan emellertid med stöd av 8 kap. 9 § och 11 §§

regeringsformen bemyndiga regeringen att utfärda sådana föreskrifter

med rätt för regeringen att överlåta åt förvaltningsmyndighet

att meddela föreskrifter. Ett sådant bemyndigande

har införts i punkten 2 (se avsnitt 3.2.12).

114

Ds 2007:20 Författningskommentar

18 §

Tillfogas någon skada genom oriktig eller missvisande uppgift i

inteckningsbrevsregistret eller i annat fall genom fel i samband

med uppläggning eller förande av registret, har han eller hon rätt

till ersättning av staten, om det inte visas att felaktigheten beror

på en omständighet utanför Bolagsverkets kontroll vars följder

verket inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Ersättning enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned

eller falla bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat

till skadan.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt till ersättning av

staten vid bl.a. oriktig uppgift i inteckningsbrevsregistret. Frågan

har behandlats i avsnitt 3.2.11.

Bestämmelsen i första stycket innebär att staten har ett s.k.

kontrollansvar för skada som beror på oriktig eller missvisande

uppgift i inteckningsbrevsregistret eller på fel i samband med

uppläggning eller förande av registret. Statens skadeståndsansvar

inträder sålunda när de felaktigheter som har orsakat skadan

ligger inom Bolagsverkets kontrollsfär. I så fall lämnas ersättning

för alla skador som beror på felaktigheten under förutsättning

att det finns adekvat kausalitet mellan felaktigheten och skadan.

Kontrollansvaret omfattar endast fel hos Bolagsverket.

Handläggningsfel hos användarna, fel i användarnas tekniska

utrustning eller fel i överföringen mellan användarna och Bolagsverket

omfattas således inte.

Utanför bestämmelsen faller skada till följd av oriktigt utlämnade

av sekretesskyddade uppgifter liksom skada till följd av fel

vid Bolagsverkets tillståndsprövning enligt 12 §. Sådana skadeståndsfrågor

får i stället bedömas enligt samma regler som gäller

vid annan myndighetsutövning, dvs. enligt skadeståndslagens

regler om skadestånd på grund av felaktig myndighetsutövning.

Vidare kommer skada som beror på oriktigheter i inskrivningsmyndighetens

handläggning av inskrivningsärenden att falla

utanför bestämmelsen om kontrollansvar även när sådana oriktigheter

återspeglas i inteckningsbrevsregistret.

115

Författningskommentar

Ds 2007:20

Av andra stycket följer att jämkning av skadeståndet kan ske

om den skadelidande har varit medvållande till skadan.

7.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

8 kap. 22 a §

Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av inteckningsbrevsregistret

enligt lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister

för uppgift om registrerad inteckningsbrevshavare, om det inte står

klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider

skada.

Trots sekretessen får uppgift lämnas till den vars egendom har

intecknats.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om sekretess för inteckningsbrevsregistrets

uppgifter om inteckningsbrevshavare. I 8

kap. 22 § sekretesslagen finns en bestämmelse om sekretesskydd

för uppgifter om pantbrevshavare i pantbrevsregistret. Förevarande

bestämmelse är avsedd att ha samma innebörd som den

bestämmelsen (se prop. 1993/94:197 s. 80–82 och 2002/03:57 s.

43 och 44, se även avsnitt 3.2.8).

7.3 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672)

11 kap. 22 §

Om utdelning eller efterutdelning har utfallit på ett företagsinteckningsbrevs

belopp, skall förvaltaren anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.

Anmälan skall göras sedan beslutet att

fastställa utdelningen eller efterutdelningen har vunnit laga kraft

eller, i fall som avses i 21 §, när utbetalningen har ägt rum.

Tillsammans med anmälningen skall förvaltaren sända in utdelningsförslaget

eller någon annan handling som visar fördelningen.

116

Ds 2007:20 Författningskommentar

När inteckningsborgenären lyfter betalning, skall förvaltaren

anteckna detta på företagsinteckningsbrevet. Om företagsinteckningsbrevet

är elektroniskt, skall förvaltaren i stället anmäla betalningen

till Bolagsverket för registrering i inteckningsbrevsregistret.

I paragrafen finns bestämmelser om åtgärder som en konkursförvaltare

skall vidta om utdelning eller efterutdelning har utfallit

på ett företagsinteckningsbrevs belopp.

Av andra stycket i dess hittills gällande lydelse följer att anteckning

om betalning skall göras på inteckningsbrevet. Med

anledning av förslaget om att det skall införas möjlighet att

utfärda elektroniska företagsinteckningsbrev, har det tydliggjorts

att anteckning enbart skall göras på skiftliga företagsinteckningsbrev.

Elektroniska företagsinteckningsbrev utgörs av en registrering

i inteckningsbrevsregistret. Om utdelning eller efterutdelning

har utfallit på ett elektroniskt företagsinteckningsbrevs

belopp, skall detta anmälas till Bolagsverket för registrering i

inteckningsbrevsregistret. Om en sådan anmälan har gjorts, skall

Bolagsverket anteckna uppgift om utdelningen i registret (se 8 §

förslaget till lag om inteckningsbrevsregister).

7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen

(1994:448) om pantbrevsregister

19 §

Den som har fått tillstånd enligt 14 § får ha direktåtkomst till

pantbrevsregistret. Sådan direktåtkomst får dock inte avse uppgift

om registrerad pantbrevshavare annat än om

1. tillståndshavaren är registrerad som pantbrevshavare för inteckningen,

eller

2. den berörda pantbrevshavaren har medgett det.

Även inskrivningsmyndigheter, Kronofogdemyndigheten och

lantmäterimyndigheter får ha direktåtkomst till pantbrevsregistret.

Sådan direktåtkomst får inte avse uppgift om registrerad

pantbrevshavare, om inte pantbrevshavaren har medgett det.

117

Författningskommentar

Ds 2007:20

I paragrafen finns bestämmelser om direktåtkomst till pantbrevsregistret.

Med direktåtkomst avses att den som använder

ett register på egen hand kan söka i registret och få svar på frågor

dock utan att själv kunna bearbeta eller på annat sätt påverka

innehållet.

Av första stycket i paragrafens hittills gällande lydelse följer att

direktåtkomst endast får avse uppgifter om inteckningar för vilka

tillståndshavaren är registrerad som pantbrevshavare. Direktåtkomsten

får dock avse även uppgifter om andra inteckningar

om den berörda pantbrevshavaren har medgett det. Bestämmelsen

har utformats i nära överensstämmelse med sekretesslagens

bestämmelse om sekretess för uppgift om pantbrevshavare.

Enligt sekretesslagen gäller sekretess för uppgift om

registrerad pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften

kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada. Bestämmelsen

hindrar inte att någon får fullständiga uppgifter om de

inteckningar för vilka han eller hon själv är registrerad som

pantbrevshavare (se 8 kap. 22 § och 14 kap. 4 § sekretesslagen).

Sekretess gäller heller inte för uppgift om att en inteckning

saknar uppgift om pantbrevshavare (se prop. 2002/03:57 s. 28–

30).

Vad gäller inteckningsbrevsregistret har det gjorts bedömningen

att den som har fått tillstånd att vara registrerad i inteckningsbrevsregistret

som inteckningsbrevshavare bör få ha

direktåtkomst till samtliga uppgifter i registret för vilka inte

gäller sekretess – däribland uppgifter om inteckningar för vilka

han eller hon själv är registrerad som inteckningsbrevshavare och

uppgift om att en inteckning saknar anknytande uppgift om

inteckningsbrevshavare. Därutöver bör tillståndshavaren få ha

direktåtkomst till uppgifter om registrerade inteckningsbrevshavare

för företagsinteckningar för vilka tillståndshavaren inte är

registrerad, om den berörda inteckningshavaren har medgett det

(se avsnitt 3.2.10).

Intresset av att förenkla kreditinstitutens handläggning av

kreditärenden har ansetts tala för att möjligheten till direktåtkomst

till pantbrevsregistret bör utvidgas och ges samma

118

Ds 2007:20 Författningskommentar

utformning som har föreslagits beträffande inteckningsbrevsregistret.

Bestämmelserna i paragrafen har därför ändrats. Enligt

första styckets första mening är utgångspunkten att den som har

beviljats tillstånd att vara registrerad i pantbrevsregistret som

pantbrevshavare får ha direktåtkomst till samtliga uppgifter i

pantbrevsregistret. I andra meningen anges ett undantag. Enligt

denna bestämmelse får direktåtkomst inte avse uppgift om registrerad

pantbrevshavare, om inte tillståndshavaren är registrerad

som pantbrevshavare för inteckningen eller den berörda pantbrevshavaren

har medgett det. Ändringen innebär bl.a. att det går

att få direktåtkomst till uppgift om att en inteckning saknar

anknytande uppgift om pantbrevshavare och att datapantpantbrevet

som svarar mot inteckningen därmed inte utnyttjas som

kreditsäkerhet.

I andra stycket regleras inskrivningsmyndigheternas, Kronofogdemyndighetens

och lantmäterimyndigheternas förutsättningar

för direktåtkomst till pantbrevsregistret. Utgångspunkten

är att dessa myndigheter får ha direktåtkomst till samtliga uppgifter

i registret. Myndigheterna får dock ha direktåtkomst till

uppgifter om registrerade pantbrevshavare endast efter medgivande

av pantbrevshavaren.

7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen

(2003:528) om företagsinteckning

1 kap. 1 §

Företagsinteckning beviljas med visst belopp i all sökandens

egendom. Bevis om inteckningen benämns företagsinteckningsbrev.

Ett företagsinteckningsbrev utfärdas antingen i skriftlig form

U(skriftligt företagsinteckningsbrev)U eller genom registrering i inteckningsbrevsregistret

enligt lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister

U(elektroniskt företagsinteckningsbrev).U

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om företagsinteckning

och företagsinteckningsbrev.

119

Författningskommentar

Ds 2007:20

Företagsinteckningsbrev har hitintills enbart utfärdats i

pappersform. I ett nytt andra stycke har införts bestämmelser om

att företagsinteckningsbrevet kan vara antingen ett skriftligt

företagsinteckningsbrev eller ett elektroniskt företagsinteckningsbrev.

De skriftliga företagsinteckningsbreven motsvarar

dagens pappersbundna företagsinteckningsbrev. Det elektroniska

företagsinteckningsbrevet framträder enbart såsom en särskild

registrering i inteckningsbrevsregistret. Det anses utfärdat i och

med att uppgift om företagsinteckningen registreras i inteckningsbrevsregistret.

1 kap. 2 §

Om en näringsidkare upplåter säkerhet för en fordran genom att

överlämna ett företagsinteckningsbrev beträffande sin egendom,

får borgenären förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979)

till betalning för fordringen intill inteckningsbrevets belopp.

Ett elektroniskt företagsinteckningsbrev skall anses ha överlämnats

till borgenären, när denne eller någon som företräder

honom eller henne har registrerats som inteckningsbrevshavare i

inteckningsbrevsregistret.

I den mån inteckningsbrevets belopp inte räcker till betalning,

har borgenären rätt att få betalt genom ett tillägg. Tillägget får

inte överstiga femton procent av inteckningsbrevets belopp samt

ränta på detta belopp från den dag då konkursansökningen

gjordes. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar

den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan

enligt 9 § räntelagen (1975:635), ökad med fyra procentenheter.

En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om

inteckningsbrevet utgör säkerhet för borgenären i andra hand.

Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om hur säkerhet upplåts

genom företagsinteckning. Frågan har behandlats i avsnitt 3.2.5.

Av första stycket framgår att en näringsidkare upplåter säkerhet

för en fordran genom att överlämna ett företagsinteckningsbrev

beträffande sin egendom. Syftet med kravet på överlämnande

av företagsinteckningsbrevet är att avskära ägaren av

120

Ds 2007:20 Författningskommentar

den intecknade egendomen från möjligheten att förfoga över

företagsinteckningsbrevet för ytterligare upplåtelse av säkerhet.

Något överlämnande i traditionell mening kan inte ske i fråga

om elektroniska företagsinteckningsbrev, eftersom det elektroniska

företagsinteckningsbrevet enbart finns i form av en registrering

i inteckningsbrevsregistret. I ett nytt andra stycke har

därför tagits in en bestämmelse som avser att fastlägga vad som

fordras för att ett elektroniskt företagsinteckningsbrev skall

anses överlämnat. Bestämmelsen innebär att kravet på överlämnande

av företagsinteckningsbrev skall anses uppfyllt om borgenären

eller någon som företräder borgenären har registrerats som

inteckningsbrevshavare i inteckningsbrevsregistret. Genom en

sådan registrering förhindras nämligen den vars egendom har

intecknats från att förfoga över företagsinteckningsbrevet på

egen hand.

Förekomsten av en registrering av inteckningsbrevshavare

innebär inte utan vidare att det har uppkommit en giltig säkerhet.

En giltig upplåtelse av säkerhet kräver alltid att det även

finns ett bakomliggande fordringsförhållande och en giltig upplåtelse

av säkerhet av den intecknade egendomens ägare. Registreringen

ersätter enbart själva överlämnandet av företagsinteckningsbrevet.

Överlämnande av ett företagsinteckningsbrev utgör inte alltid

en nödvändig förutsättning för att en giltig säkerhetsupplåtelse

skall ske. En sakrättsligt skyddad upplåtelse av säkerhet kan

också uppkomma genom att tredje man som innehar företagsinteckningsbrevet

underrättas om upplåtelsen. Om inteckningen

är registrerad i inteckningsbrevsregistret, skall den som har

registrerats som inteckningsbrevshavare underrättas.

Registreringen är således inte helt avgörande för frågan om

och när säkerhet uppkommer. Den blir inte heller alltid avgörande

för frågan om säkerhetens bestånd. Om en registeruppgift

faller bort på grund av tekniskt fel eller handläggningsfel, påverkas

inte säkerheten. Emellertid kan den inte åberopas förrän

rättelseåtgärder har vidtagits.

121

Författningskommentar

Ds 2007:20

Vidare kan en säkerhet upphöra trots att registreringen

består. Så är fallet om den fordran, för vilken upplåtelse av

säkerhet skedde, betalas eller om företagsinteckningsbrevet till

följd av överenskommelse upphör att gälla eller förklaras ogiltigt.

Bestämmelserna i andra stycket i paragrafens hittills gällande

lydelse har flyttats till tredje stycket medan bestämmelserna i

tredje stycket har flyttats till ett nytt fjärde stycke.

2 kap. 3 §

Vid behandlingen hos inskrivningsmyndigheten av inskrivningsärenden

tillämpas inte bestämmelserna i 10 § andra stycket, 27

och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223). Av 37 a och 37 b §§

lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

framgår att inskrivningsmyndigheten skall ompröva beslut om

stämpelskatt i vissa fall.

Ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden skall vara

skriftliga.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om ingivning av ansökningar och anmälningar i

inskrivningsärenden.

Såsom har redovisats i avsnitt 4 har det ansetts att det bör vara

möjligt att ge ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden

i elektronisk form. Av andra stycket framgår att ansökningar

och anmälningar i inskrivningsärenden skall vara skriftliga. Ett

krav på skriftlighet anses normalt inte hindra elektroniska rutiner

(se Ds 2003:29 s. 92–95) och det har därför inte ansetts

nödvändigt att ändra den bestämmelsen.

Ett nytt tredje stycke har tillagts. Det innehåller – av tydlighetsskäl

– en upplysning om att regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om

ingivning av ansökningar och anmälningar i inskrivningsärenden.

Föreskrifter om överföring av ansökningar elektroniskt kommer

att tas in i förordningen om företagsinteckning.

122

Ds 2007:20 Författningskommentar

2 kap. 3 a §

I inskrivningsärenden behöver ombud inte visa upp skriftlig fullmakt

annat än om inskrivningsmyndigheten anser att det behövs.

I paragrafen, som är ny, har införts bestämmelser om företeende

av fullmakt. Frågan har behandlats i avsnitt 4.

I 9 § förvaltningslagen ges den som för talan i ett ärende rätt

att anlita ombud eller biträde. Förvaltningslagen reglerar däremot

inte frågan om ett ombud behöver förete fullmakt för att få

föra talan för annans räkning.

Av förevarande paragraf framgår sålunda att skriftlig fullmakt

inte behöver visas upp annat än om inskrivningsmyndigheten

anser att det behövs.

Vid bedömningen av om fullmakt behövs bör inskrivningsmyndigheten

lämpligen beakta risken i det enskilda fallet för att

ombudet saknar behörighet samt ombudets vilja och förmåga att

omgående vidta åtgärder för att ändra en felaktig åtgärd och

ersätta skada som den medför. Om ombudet uppträder i egenskap

av befattningshavare hos någon som står under tillsyn enligt

särskild lagstiftning, t.ex. en bank, torde inskrivningsmyndigheten

normalt kunna underlåta att infordra fullmakt.

2 kap. 12 §

Om det inte finns något som hindrar det, skall företagsinteckning

beviljas och företagsinteckningsbrev utfärdas på grund

av inteckningen.

Om ett elektroniskt företagsinteckningsbrev utfärdas i stället för

ett tidigare utfärdat skriftligt inteckningsbrev, förlorar det skriftliga

inteckningsbrevet sin giltighet. Utfärdas ett skriftligt företagsinteckningsbrev

i stället för ett tidigare utfärdat elektroniskt företagsinteckningsbrev,

förlorar det elektroniska företagsinteckningsbrevet

sin giltighet.

Bestämmelser om utfärdande av nytt inteckningsbrev i stället

för inteckningsbrev som har dödats finns i lagen (1927:85) om

dödande av förkommen handling.

Paragrafen anger när en företagsinteckning skall beviljas och ett

företagsinteckningsbrev utfärdas.

123

Författningskommentar

Ds 2007:20

Bestämmelserna i andra stycket i paragrafen hittills gällande

lydelse har flyttats till ett nytt tredje stycke. I det nya andra

stycket har införts bestämmelser för att reglera vad som gäller

om det för en och samma inteckning skulle finnas både ett

skriftligt och ett elektroniskt företagsinteckningsbrev. Det finns

visserligen regler som skall förhindra att den situationen uppstår.

Till exempel skall ett skriftligt företagsinteckningsbrev förstöras

om företagsinteckningen mot vilken inteckningsbrevet svarar,

registreras i inteckningsbrevsregistret, s.k. konvertering (se 4 §

lagen om inteckningsbrevsregister). Det kan emellertid inte

uteslutas att det trots detta någon gång – exempelvis på grund av

tekniskt fel – kan förekomma att inteckningen kommer till

uttryck i både ett skriftligt och ett elektroniskt företagsinteckningsbrev.

Det har ansetts att det i en sådan situation bör

vara det sist utfärdade företagsinteckningsbrevet som gäller. I

stycket har därför införts en bestämmelse som innebär att det

sist utfärdade företagsinteckningsbrevet gäller (jfr 22 kap. 5 a §

jordabalken).

2 kap. 15 §

Företagsinteckningar som har inbördes lika rätt eller gäller omedelbart

efter varandra får på ansökan av den vars egendom

intecknats och efter medgivande av företagsinteckningsbrevens

innehavare föras samman till en inteckning (sammanföring).

Denna inteckning skall gälla med den förmånsrätt som tillkommer

den av de sammanförda inteckningarna som har sämsta rätt.

Sammanföring får ske endast om inteckningarna är bestämda i

samma valuta.

Inteckningar som är införda i inteckningsbrevsregistret får sammanföras

endast om samtliga inteckningar som omfattas av åtgärden

är införda i registret och har samma inteckningsbrevshavare.

En inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla

för ett lägre belopp än det som de sammanförda inteckningarna

sammanlagt uppgår till, om sökanden begär det och inteckningsbrevens

innehavare medger det.

I paragrafen finns bestämmelser om sammanföring av företagsinteckningar.

Sammanföring är en inteckningsåtgärd som inne124

Ds 2007:20 Författningskommentar

bär att två eller flera inteckningar slås ihop till en enda inteckning.

En ansökan om en inteckningsåtgärd får bifallas endast om

företagsinteckningsbrevet som berörs av ansökan ges in till inskrivningsmyndigheten

(se 2 kap. 18 § lagen om företagsinteckning).

Såsom uttalats i den allmänna motiveringen har det ansetts

att, om inteckningen är införd i inteckningsbrevsregistret, det

inte bör krävas att något företagsinteckningsbrev ges in i

samband med handläggning av inteckningsåtgärder (se avsnitt

3.2.6).

Vid sammanföring av inteckningar kan ett särskilt problem

uppkomma. Om de berörda inteckningarna är införda i inteckningsbrevsregistret

med olika inteckningsbrevshavare, skulle en

sammanföring leda till att den nybildade inteckningen redovisas i

inteckningsbrevsregistret med två eller flera inteckningsbrevshavare.

Bestämmelserna i lagen om inteckningsbrevsregister

bygger på att det för varje inteckning finns endast en inteckningsbrevshavare.

Det har därför ansetts att en förutsättning för

att inteckningar som är införda i inteckningsbrevsregistret skall

kunna sammanföras bör vara att samtliga inteckningar som omfattas

av åtgärden är införda i registret med en och samma inteckningsbrevshavare.

I andra stycket har därför tagits in en

bestämmelse som förhindrar sammanföring i nu avsedda fall.

Bestämmelsen tvingar den som ansöker om sammanföring att

redan före ansökan till inskrivningsmyndigheten åstadkomma en

likformig redovisning av inteckningarna i inteckningsbrevsregistret.

De nuvarande bestämmelserna i andra stycket har flyttats till

ett nytt tredje stycke.

2 kap. 18 §

I fall då medgivande krävs enligt 14–17 §§ fordras att företagsinteckningsbrevet

lämnas in till inskrivningsmyndigheten

eller, i fråga om elektroniskt företagsinteckningsbrev, att det finns

hinder mot avregistrering enligt 9 § lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister

och att någon begäran om att hindret skall hävas

inte har framställts.

125

Författningskommentar

Ds 2007:20

I paragrafen i dess hittills gällande lydelse finns bestämmelser om

att företagsinteckningsbrev som berörs av inteckningsåtgärd enligt

14–17 §§ skall ges in till inskrivningsmyndigheten. Det har

ansetts att ett företagsinteckningsbrev som svarar mot inteckning

som är införd i inteckningsbrevsregistret inte behöver ges

in till inskrivningsmyndigheten i samband med en inteckningsåtgärd

(se avsnitt 3.2.6). För att säkerställa att någon inte förfogar

över en företagsinteckning som är registrerad i inteckningsbrevsregistret,

innan inskrivningsmyndighetens beslut om inteckningsåtgärd

har hunnit att registrerats i inteckningsbrevsregistret,

har det i den föreslagna lagen om inteckningsbrevsregister

tagits in en bestämmelse om att Bolagsverket på ansökan

av inteckningsbrevshavaren får besluta att en företagsinteckning

inte får tas bort från registret (se 9 § i förslaget till lag om

inteckningsbrevsregister). Den bestämmelsen har kompletterats

med en bestämmelse i förevarande paragraf som innebär att

inteckningsåtgärd som rör ett elektroniskt företagsinteckningsbrev

inte får vidtas utan att ett beslut om hinder mot avregistrering

har fattats enligt lagen om inteckningsbrevsregister. Det

är tillräckligt att det finns ett beslut om hinder mot avregistrering

vid tidpunkten för inskrivningsmyndighetens faktiska

handläggning av inteckningsärendet.

2 kap. 19 §

På ansökan av den som innehar ett företagsinteckningsbrev skall

innehavet antecknas i företagsinteckningsregistret. Sökanden

skall föreläggas att visa upp inteckningsbrevet, om det finns

anledning att anta att sökanden inte innehar detta. Om någon

annan redan är antecknad som innehavare, skall inskrivningsmyndigheten

sedan det nya innehavet har antecknats ta bort den

tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var

antecknat.

En anteckning om innehav skall tas bort, om

1. den vars innehav har antecknats anmäler att innehavet har

upphört, eller

2. den som är registrerad som inteckningsbrevshavare enligt lagen

(2008:000) om inteckningsbrevsregister eller som är att anse som

126

Ds 2007:20 Författningskommentar

inteckningsbrevshavare enligt 2 § andra stycket samma lag begär

det.

Paragrafen innehåller bestämmelse om anteckning av innehav av

företagsinteckningsbrev.

Enligt första stycket skall inskrivningsmyndigheten på ansökan

av innehavaren anteckna innehavet i företagsinteckningsregistret.

Det är upp till innehavaren att bestämma om innehavet

skall antecknas eller inte i företagsinteckningsregistret. Anteckningen

medför inte några rättsverkningar utan fyller snarare en

servicefunktion.

Andra stycket innehåller bestämmelser om borttagande av

innehavsanteckning. Av punkten 1, som motsvarar andra stycket

i dess hittills gällande lydelse, följer att en innehavsanteckning

skall tas bort om den som står antecknad som innehavare

anmäler att innehavet har upphört. Bestämmelsen i punkten 2,

som är ny, gör det möjligt för den som är registrerad i inteckningsbrevsregistret

som inteckningsbrevshavare eller som är att

anse som inteckningsbrevshavare enligt lagen om inteckningsbrevsregister

att begära att en anteckning om innehav i företagsinteckningsregistret

tas bort.

3 kap. 5 §

Den som genom oriktig uppgift om behörighet att företräda någon

annan i ett inskrivningsärende uppsåtligen eller av oaktsamhet

orsakar ren förmögenhetsskada skall ersätta skadan.

Om skadan vållas i tjänsten av en arbetstagare, skall skadan

ersättas av arbetsgivaren.

Rätten till skadestånd faller bort om talan inte väcks inom tio år

från det att inskrivningsärendet avgjordes.

Bestämmelserna i första–tredje styckena får inte frångås till

nackdel för en skadelidande.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om skadeståndsskyldighet

vid inskrivning i företagsinteckningsregistret. Bestämmelserna

har sin förebild i bestämmelserna i jordabalken om

ersättningsskyldighet vid inskrivning i fastighetsregistrets in127

Författningskommentar

Ds 2007:20

skrivningsdel (se 19 kap. 39 a–39 c jordabalken). Frågan har behandlats

i avsnitt 4.

Av första stycket följer att ersättning kan utgå om skada

orsakas genom oriktig uppgift om behörighet att företräda

någon annan i inskrivningsärende. Bestämmelsen omfattar såväl

oriktig uppgift om behörighet att företräda annan som lämnas av

någon utan företeende av skriftlig fullmakt som oriktig sådan

uppgift som lämnas i kombination med t.ex. en förfalskad skriftlig

fullmakt. Det är inte nödvändigt att uppgiftslämnaren

uttryckligen påstår att det föreligger en fullmakt utan bestämmelsen

omfattar även den situationen då någon på annat sätt

lämnar uppgift om att han eller hon handlar på annans uppdrag.

Det senare är vanligen fallet då någon uppträder som ingivare i

ett inskrivningsärende.

Skadeståndsansvaret har utformats som ett culpaansvar. Ett

culpaansvar omfattar skador som orsakas av oaktsamhet eller

uppsåtligen. Bedömningen av om culpa föreligger bör göras

utifrån allmänna skadeståndsrättsliga principer.

Frågan om bevisbördans placering och kravet på styrkan i

bevisningen får avgöras utifrån allmänna processrättsliga principer

för skadeståndstvister.

I andra stycket finns bestämmelser om s.k. principalansvar.

Bestämmelserna innebär att om skada som avses i första stycket

vållas i tjänsten av en arbetstagare är arbetsgivaren ersättningsskyldig.

Om t.ex. en banktjänsteman lämnar oriktig uppgift om

sin behörighet att företräda någon annan, kan alltså banken bli

ersättningsskyldig.

Av bestämmelser i skadeståndslagen om arbetstagares skadeståndsansvar

följer att banktjänstemannen är personligen ansvarig

endast om det föreligger synnerliga skäl (se 4 kap. 1 §

skadeståndslagen). Om det föreligger synnerliga skäl, kan arbetsgivaren

regressvis kräva ersättning av arbetstagaren och en tredje

man som har lidit skada kan vända sig direkt till arbetstagaren

och kräva ersättning.

Begreppen ”arbetstagare” och ”i tjänsten” är avsedda att ha

samma innebörd här som i 3 kap. 1 § skadeståndslagen.

128

Ds 2007:20 Författningskommentar

Tredje stycket innehåller en bestämmelse om preskription. Att

rätten till skadestånd enligt första stycket har fallit bort betar

inte den skadelidande rätten till skadestånd på annan grund –

t.ex. på grund av brott.

Av fjärde stycket framgår att lagens bestämmelser är tvingande

till den skadelidandes förmån på så sätt att det inte är möjligt att

frångå bestämmelserna till nackdel för en skadelidande. Avtalsklausuler

som begränsar rätten till ersättning är således utan

verkan. Om en överenskommelse skulle strida mot bestämmelserna

i första–tredje styckena och är dessa avvikelser till

nackdel för en skadelidande, gäller i stället lagens bestämmelser.

129