Ds 2008:78

Ds 2008:78

De funktionsnedsattas ekonomiska förhållanden

Socialdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.

Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2008

ISBN 978-91-38-23079-4

ISSN 0284-6012

Förord

Denna rapport har utarbetats av Uta Bertram och Bengt Eklind, analysfunktionen inom Social- departementets samordningskansli.

En referensgrupp, bestående av representanter från Socialdepartementets socialtjänstenhet, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan har deltagit i arbetet. Många värdefulla synpunkter har erhållits av referensgruppen och vid gemensamberedningen av denna rapport.

Det är dock enbart författarna som svarar för innehåll och slutsatser.

Stockholm i oktober 2008.

Anders Ekholm

Departementsråd.

3

Innehåll

Förord...................................................................................................................

3

Sammanfattning ....................................................................................................

7

1 Bakgrund ...........................................................................................................

9

2. Hur många personer med funktionsnedsättning finns det? ...................................

11

2.1

Personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst................................................

12

2.2

Samtliga personer med praktiska insatser........................................................................

13

2.3

Personer med praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd .........................................

13

2.4

Samtliga personer med samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning......

13

2.5 Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning utom enbart

aktivitets-/sjukersättning .................................................................................................

14

2.6

Kan det finnas ytterligare personer med funktionsnedsättning?...................................

14

2.7

Slutsats...............................................................................................................................

15

3

Den ekonomiska standarden..........................................................................

17

3.1

Barn (0–19 år) ...................................................................................................................

18

3.2

Förvärvsarbetande åldrar (20–64 år)................................................................................

18

3.3

Pensionärer (65– år)..........................................................................................................

20

3.4

Tidigare mätningar............................................................................................................

20

4

Hur försörjer sig personer med funktionsnedsättning? ......................................

23

4.1

Förvärvsarbetande åldrar (20–64 år)................................................................................

23

5

Merkostnader och kostnadsersättningar från samhället.....................................

29

5.1

Barn (0-19 år) ....................................................................................................................

30

5.2

Förvärvsarbetande åldrar (20–64 år)................................................................................

31

5.3

Pensionärer (65 – år).........................................................................................................

32

5

Innehåll

Ds 2008:78

6

Diskussion om den ekonomiska standarden med hänsyn taget till

merkostnader och kostnadsersättningar..........................................................

35

6.1

Handikappersättning........................................................................................................

35

6.2

Pensionärer med insatser enligt Socialtjänstlagen ..........................................................

25

Bilaga 1

Teknisk beskrivning ............................................................................

37

Bilaga 2

Tabellbilaga .......................................................................................

41

6

Sammanfattning

Rapporten redovisar på ett samlat sätt antalet personer med funktionsnedsättning utan dubbel- räkning och hur dessa ingår i ett antal kumulativa grupper, konstruerade med hjälp av SCB:s undersökning om hushållens ekonomi (HEK). Grupperna har bildats med utgångspunkt från administrativa kriterier, det vill säga hur många som har assistansersättning, stöd enligt den så kallade LSS-lagen, hemtjänst/särskilt boende enligt Socialtjänstlagen, färdtjänstinsatser, handi- kappersättning, bilstöd, sjuk-/aktivitetsersättning etc. I den ordinarie statistiken redovisas varje grupp enskilt för sig, men unikt för denna rapport är att vi kan se hur många som har funktions- nedsättning enligt flera kriterier utan att dubbelräkna dem. Vidare kan vi till en del studera såväl inkomster som kostnader och kostnadsersättningar samtidigt.

Beträffande de ekonomiska förhållandena sker redovisning enligt följande dimensioner:

I kapitel 3 redovisas den ekonomiska standarden i enlighet med de metoder, som används av Statistiska centralbyrån vid deras mätningar av den ekonomiska situationen för den svenska be- folkningen.

I kapitel 4 belyser vi hur personer med funktionsnedsättning i förvärvsarbetande åldrar får sin försörjning, dvs. i vilken grad de kan leva på eget arbete eller om de är hänvisade till samhällets stöd.

I kapitel 5 analyserar vi de särskilda kostnader som kan hittas i HEK –undersökningen och de kostnadsersättningar i form av handikappersättning och vårdbidrag som utbetalas av samhället.

I kapitel 6 slutligen försöker vi analysera hur bilden av den ekonomiska standarden för de funktionsnedsatta förändras med anledning av de särskilda kostnaderna och kostnadsersätt- ningarna.

Den analysen blir dock bara partiell, då stora merkostnader, som drabbar personer med funk- tionsnedsättning, ej finns representerade i HEK – undersökningen.

Några huvudresultat:

Denna rapport omfattar funktionsnedsatta i alla åldrar. Begreppet funktionsnedsättning inklude- rar alla tillstånd som utgör svårigheter i det vardagliga livet oavsett orsak till dessa.

Någon självklar siffra på antalet funktionsnedsatta personer finns inte. Vi kan dock här redo- visa antalet med utgångspunkt från olika kriterier:

- Drygt 500 000 personer har praktiskt stöd i form av färdtjänst, hemtjänst, särskilt boende, personlig assistans eller andra praktiska insatser.

- Lägger man till samtliga personer med ekonomiska stöd relaterade till funktionshinder, så stiger antalet till ca 1 100 000 personer.

- Inkluderas även de personer, som har rapporterat självskattat funktionshinder, ökar antalet till 1 450 000 personer.

- Utesluter vi personer som enbart har sjukersättning/aktivitetsersättning men inga andra insatser relaterade till funktionshinder och ej heller har en självskattad funktionsnedsättning, sjunker antalet till 1 300 000 personer.

7

Sammanfattning

Ds 2008:78

- Anknytning till arbetsmarknaden är för personer med funktionsnedsättning i allmänhet låg men varierar mycket mellan olika grupper. Speciellt låg andel med lön (7 %) har personer, som får praktiska åtgärder utom enbart färdtjänst (LSS, LASS, SoL). Personer med handi- kappersättning (36 %) eller med rehabiliteringsersättning (50 %) har löneinkomster i betyd- ligt högre utsträckning, vilket dock fortfarande är betydligt mindre än vad befolkningen har i allmänhet (75 %). Högst anknytning till arbetsmarknaden har personer med enbart själv- skattad funktionsnedsättning (74 %). Dessa har inkomst från lön i samma utsträckning som befolkningen i allmänhet, dock något lägre än personer utan funktionsnedsättning (78 %).

- Bland de med praktiska åtgärder eller ekonomiskt stöd verkar kvinnorna ha löneinkomst över basbeloppet i större utsträckning än männen. Skillnaden är dock inte signifikant. Medel- värdet för individuell löneinkomst över 0 kronor är dock högre för män än för kvinnor.

- De funktionsnedsattas ekonomiska standard påverkas emellertid inte enbart av sina egna ar- betsinkomster utan även av eventuella familjemedlemmars inkomster och av sociala transfe- reringar. Det gör att de funktionsnedsatta i genomsnitt inte har en anmärkningsvärt låg eko- nomisk standard i förhållande till befolkningen i sin helhet. Slutsatsen blir ungefär densamma som i Välfärdsbokslutet (SOU 2001:56). Enligt Välfärdsbokslutet uppger dock de funktions- nedsatta som individer att de har ekonomiska problem i större utsträckning än vad andra grupper redovisar. Denna aspekt går dock inte att undersöka via HEK.

- Barn med funktionsnedsättning har inte lägre ekonomisk standard än barn i allmänhet.

- För äldre gäller med hänsyn till extra kostnader och kostnadsersättningar, att de som har hjälp enligt Socialtjänstlagen, har en låg standard jämfört med pensionärer i övrigt.

- Personer med handikappersättning får i de flesta fall kostnadsersättning i en utsträckning som kan antas täcka de faktiska merkostnaderna väl. Det finns dock undantag, där de faktiska merkostnaderna är betydligt högre.

- I gruppen 20-64 år har de allra flesta grupper med funktionsnedsättning en sämre anknytning till arbetsmarknaden än personer i utan funktionsnedsättning. Funktionsnedsatta personer har i regel låga löneinkomster. Särskilt låga löneinkomster har personer med extra låg an- knytning till arbetsmarknaden. Vi vet dock inte om det beror på låg timlön eller liten arbets- tid.

- Det statistiska grundmaterialet bör förbättras, om man önskar redovisa de funktionsned- sattas ekonomi, efter korrigering för kostnader och kostnadsersättningar. Närmare 50 % av kostnaderna saknas.

8

1 Bakgrund

Levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning har undersökts i flera sammanhang. SCB har på regeringens uppdrag (beslut 2001-05-31) belyst levnadsförhållandena 1988-1999 ut- ifrån de uppgifter som finns i SCB:s levnadsnivåundersökningar (ULF). Riksförsäkringsverket genomförde en undersökning på 7 000 personer i åldern 23-64 år, som har assistansersättning, handikappersättning eller bilstöd. Resultatet publicerades i RFV analyserar 2003:15 1 . Kommittén Välfärdsbokslut, SOU 2001:56, redovisade sin syn i en rapport baserat på SCB:s undersökning ”hushållens ekonomi” (HEK) och ULF. Med anledning av dessa har vi fått i uppdrag att på ett fördjupat sätt analysera den ekonomiska situationen för olika grupper med funktionsnedsättning. Förutom konventionella beräkningar av den ekonomiska standarden, kommer vi att belysa egen- försörjningsgraden , dvs. i vilken utsträckning de själva kan försörja sig med förvärvsarbete i för- hållande till befolkningen i sin helhet. Vi skall också använda den information som finns i HEK- undersökningen för att så långt som möjligt belysa de merkostnader som är förknippade med funktionsnedsättningen. Med anledning av detta har vi sammanställt den information som finns om hushållens ekonomiska situation, samt tagit fram ny information från HEK – undersökningen 2003-2004. HEK–undersökningen, som genomförs av SCB, är den undersökning i Sverige, som används för att belysa hushållens ekonomiska situation. HEK är Sveriges bästa och förmodligen även en av världens bästa undersökningar om hushållens ekonomi. För den användning som här avses, är det av betydelse att det för åren 2003 och 2004 finns ett extra – urval på 300 personer med handikappersättning och 300 föräldrar med vårdbidrag för barn med funktionsnedsättning. I intervjudelen ställs också frågor om avgifter och merkostnader. Sålunda framlägger vi härmed en rapport om de ekonomiska förhållandena för personer med funktionsnedsättning.

1 Ojämlikhet i levnadsvillkor – en jämförelse mellan personer med funktionshinder och övriga befolkningen

9

2 Hur många personer med funktionsnedsättning finns det?

”Den 1 relativa eller miljörelaterade förståelsen av handikapp är numera knappast omstridd i Sverige. Begreppsmässigt innebär det att man idag vare sig inom politik eller inom forskning talar om handikappade individer, utan om människor med funktionshinder eller funktions- nedsättningar. Ordet handikapp används oftast i sammansättningen ’handikappolitik’ – en beteckning på olika insatser som syftar till att möjliggöra för personer med funktionsned- sättning att vara lika delaktiga i samhället som andra, eller med andra ord förhindra att ett funktionshinder blir handikappande.”

I denna rapport kommer vi fortsättningsvis att använda ordet funktionsnedsättning som term för en nedsatt kroppsfunktion av fysisk eller psykisk karaktär eller avvikande kroppsstruktur, dvs. förekomst av sjukdom eller dylikt. Funktionshinder är däremot de hinder som kan uppstå på grund av funktionsnedsättning. Detta följer den internationella klassificeringen ICF 2 . Vi under- söker således de ekonomiska förhållandena för personer med funktionsnedsättning.

Det finns ingen enighet om vad som är en funktionsnedsättning eller vilka som är funktions- hindrade. Ett sätt att fylla igen denna kunskapslucka är att utifrån vårt grundmaterial uppskatta antalet personer med funktionsnedsättning utifrån olika kriterier . Vi har tagit som uppgift att göra detta samt att redovisa de ekonomiska förhållandena för dessa grupper.

Inom ramen för rapporten ”Ekonomiska förhållanden för personer med funktionsnedsättning” presenteras här för första gången en skattning av antalet personer med funktionsnedsättning, där man ser hur många som har funktionsnedsättning enligt olika kriterier. Vanligtvis ser man hur många som får assistansersättning, handikappersättning etc., varför personerna blir dubbelräk- nade, om de får hjälp av olika slag. I denna rapport ser vi däremot hur individerna kan få stöd en- ligt olika lagar och kriterier, och när vi lägger ihop antalet individer kommer de att räknas bara en gång och riskerar ej att bli dubbelräknade.

Beräkningen i denna rapport baserar sig på den information som insamlas i SCB:s inkomst- undersökning (HEK) om antalet personer med funktionsnedsättning med beslut om stöd enligt ett stort antal olika lagar, enligt vilka stödet antingen kan innebära samhälleliga praktiska insatser eller ekonomiska kostnadsersättningar eller transfereringar som kan erhållas med anledning av funktionsnedsättning. Personer som enligt HEK:s hushållsenkät uppgivit en självskattad funk- tionsnedsättning har inkluderats, även om de inte får någon samhällelig insats.

Att på detta sätt kunna skatta antalet personer med funktionsnedsättning beroende på vilka typer av samhällsstöd de är beviljade eller om de har funktionsnedsättning enligt egen uppfattning men utan samhällsstöd, är ett helt nytt sätt att belysa begreppet funktionsnedsättning och ger ny kunskap.

Skattningen för de olika grupper , som nedan redovisas, omfattar samtliga åldrar, d.v.s. både barn/ungdomar (0-19 år), personer i aktiv ålder (20-64 år) samt personer 65 år och äldre. Varje åldersgrupp redovisas även var för sig. Beräkningarna baserar sig på ett genomsnitt av antalet per- soner 2003 och 2004 uppskattat med hjälp av HEK-undersökningen.

1 Citat ur Funktionshinder och välfärd, Välfärdsbokslut/SOU 2001:56

2 ICF=International Classification of Functioning, Disability and Health.

11

Hur många personer med funktionsnedsättning finns det?

Ds 2008:78

Vi redovisar personerna i kumulativa grupper beroende på vilka typer av stöd de får: Grupp 1. Personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst

Grupp 2. Samtliga personer med praktiska insatser

Grupp 3. Personer med praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

Grupp 4. Samtliga personer med samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning

Grupp 5. Ett strängare mått: Personer med samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsätt- ning utom enbart aktivitets-/sjukersättning.

Diagram 2 Antal personer med funktionsnedsättning enligt olika kriterier

1 800 000

1 600 000

1 450 000

1 400 000

100%

1 300 000

1 200 000

90%

1 090 000

1 000 000

75%

800 000

600 000

528 000

400 000

36%

310 000

200 000

21%

0

Personer med praktiska

Samtliga personer med

Personer med praktiska

Personer med samhällsstöd

Samhällsstöd och/eller

insatser utom enbart

praktiska insatser

insatser och/eller ekonomisk

och/eller själv- skattad

självskattad

färdtjänst

stöd

funktions- nedsättning

funktionsnedsättning utom

enbart aktivitets-/

sjukersättning

2.1 Personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst

I denna, den antalsmässigt smalaste gruppen av personer med funktionsnedsättning, ingår endast sådana individer som har beslut om praktiska stödinsatser inklusive den statliga assistansersätt- ningen men exklusive de som enbart erhåller färdtjänstinsatser. Besluten kan ha fattats enligt Socialtjänstlagen (SoL) , Lagen om stöd till vissa funktionshindrade personer (LSS) och/eller Lagen om statlig assistansersättning (LASS). Varje person kan ha ett eller flera beslut enligt dessa insatser/lagar. De kan även ha insatser enligt andra lagar dessutom, men för att tillhöra denna grupp måste de åtminstone ha ett beslut enligt ovannämnda lagar.

I denna grupp ingår totalt 310 000 personer, varav ca 15 000 (5 %) tillhör åldersgruppen 0-19 år, 45 400 (15 %) befinner sig i åldern 20-64 år och 249 600 (81 %) är 65 år eller äldre.

12

Ds 2008:78

Hur många personer med funktionsnedsättning finns det?

2.2 Samtliga personer med praktiska insatser

Den första persongruppen (personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst) har nu utökats genom att inkludera även det antal personer som har beslut om enbart färdtjänst. Den således ut- ökade gruppen omfattar totalt drygt 528 000 personer. 23 500 (4 %) är i åldern 0-19 år, 106 900 (20 %) tillhör åldersgruppen 20-64 år och 397 800 (75 %) är 65 år eller äldre.

Persongruppen med funktionsnedsättning ökar således med 70 % om även de personer inräk- nas som enbart har beslut om färdtjänst men inga andra praktiska primärkommunala stödinsatser.

2.3 Personer med praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

Denna persongrupp inkluderar förutom ovan redovisade personer med beslut om praktiska insat- ser även sådana personer som har ett eller flera beslut om ekonomiska stöd kopplade till funk- tionsnedsättning, d.v.s. kostnadsersättningar eller transfereringar, men inga praktiska insatser . Som kostnadsersättning räknas följande ekonomiska stöd: Ej beskattningsbart vårdbidrag, handikapper- sättning samt bilstöd.

Som transfereringar räknas: Beskattningsbart vårdbidrag, aktivitets- respektive sjukersättning, rehabiliteringspenning samt arbetsskadelivränta.

Antalet personer med funktionsnedsättning enligt denna avgränsning uppgår till knappt 1 090 000 individer. Därav tillhör 57 400 (5 %) åldersgruppgen 0-19 år, 610 400 (56 %) är i åldern 20-64 år och 422 100 personer (39 %) är 65 år eller äldre.

Denna tredje grupp, som inkluderar både individer med praktiska insatser och/eller ekono- miska stöd, har således fördubblats jämfört med gruppen ”Samtliga personer med praktiska insat- ser”.

2.4 Samtliga personer med samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning

I denna grupp ingår förutom alla personer med beslut om praktiska insatser och /eller ekonomiska kostnadsersättningar/transfereringar även de personer som enbart har uppgivit ett självskattat funktionshinder enligt Statistiska centralbyråns HEK-hushållsenkät men som inte har något beslut om praktiska insatser eller ekonomiskt stöd kopplad till funktionsnedsättning enligt svensk lagstiftning.

Definitionen på självskattat funktionshinder enligt frågan i HEK-hushållsenkäten lyder: Har du/han/hon något funktionshinder dvs. någon funktionsnedsättning, någon sjukdom eller något annat besvär som medför att du/han/hon har svårigheter att utan hjälp eller hjälpmedel utföra olika aktiviteter ”hinder i vardagen”.

Med denna – den vidaste definitionen av persongruppen med funktionsnedsättning – uppgår det totala antalet personer till drygt 1 450 000 individer. Drygt 108 000 (7 %) tillhör ålders- gruppen 0-19 år, knappt 736 000 (51 %) är i åldern 20-64 år och knappt 607 000 (42 %) är 65 år eller äldre.

Utifrån definitionen självskattat funktionshinder men utan beslut om stöd/insatser enligt svensk lagstiftning, har således ytterligare drygt 360 000 personer (25 %) kunnat identifieras till- hörande den totala gruppen ”personer med funktionsnedsättning”. Knappt 51 000 (14 %) av dessa personer är 0-19 år, 125 000 (35 %) är i åldern 20-64 år och knappt 185 000 (51 %) är 65 år eller äldre.

Antalet personer med självskattad funktionsnedsättning utan beslut om praktiska insatser och/eller ekonomiska stöd enligt svensk lagstiftning utgör således en fjärdedel av den totala per- songruppen med funktionsnedsättning. Noteras bör här att andelen barn/ungdomar i den själv- skattade gruppen är större än i den totala gruppen, medan andelen i åldern 20-64 år är mindre. Andelen personer 65 år eller äldre är också betydligt större i den självskattade gruppen.

13

Hur många personer med funktionsnedsättning finns det?

Ds 2008:78

2.5 Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning utom enbart aktivitets-/sjukersättning

I samhällsdebatten ställs idag ofta frågan om alla de personer, som har beslut på den statliga transfereringen aktivitets- eller sjukersättning, verkligen bör inkluderas i den totala kretsen av personer med funktionsnedsättning – dvs. om alla dessa personer tillhör gruppen som har ” någon funktionsnedsättning, någon sjukdom eller något annat besvär som medför att du/han/hon har svårig- heter att utan hjälp eller hjälpmedel utföra olika aktiviteter ’hinder i vardagen’.” Här bör observeras att ’ hinder i vardagen’ enligt HEK-enkäten även inkluderar hinder att utföra ett förvärvsarbete.

Vi försöker här att skärskåda den fjärde gruppen utifrån denna frågeställning och delar in den i två undergrupper:

En grupp som förutom aktivitets-/sjukersättning samtidigt har minst en ytterligare samhällelig stödinsats av antingen praktisk eller ekonomisk karaktär kopplad till funktionsnedsättning eller har rapporterat självskattad funktionsnedsättning, och en grupp som enbart har beslut om aktivi- tets-/sjukersättning och inget annat stöd och som inte heller har rapporterat självskattad funk- tionsnedsättning. Denna analys berör av naturliga skäl endast åldersgruppen 20-64 år, där beslut på aktivitets-/sjukersättning kan bli aktuell.

Åldersgruppen 20-64 tillhörande den fjärde gruppen uppgår totalt till ca 736 000 personer. Drygt 570 000 av dessa, d.v.s. nära 80 procent, har utöver förmånen aktivitets-/sjukersättning be- viljats minst en ytterligare samhällelig stödinsats kopplad till funktionsnedsättning av antingen praktisk eller ekonomisk karaktär eller har rapporterat självskattat funktionshinder.

Ca 165 000 personer, drygt 20 procent, har endast förmånen aktivitets-/sjukersättning och har inte heller rapporterat självskattad funktionsnedsättning. Personerna har således inte själva be- dömt att de har en funktionsnedsättning i enlighet med den i hushållsenkäten specificerade de- finitionen. Dessa 165 000 personer utgör ungefärligen en tredjedel av samtliga personer 20-64 år med beslut på aktivitets-/sjukersättning. Detta är en uppseendeväckande stor andel.

Här finns det anledning att ställa sig en del frågor om vilka krafter som gör att människor hamnar utanför arbetslivet. Vilken roll spelar vårt sjukvårdssystem? Vilken roll spelar försäkrings- kassan, som fattar beslut om aktivitets-/sjukersättning och på vilka grunder? Och vilken roll spelar arbetsgivarna? Finns det suboptimeringsvinster för stressade läkare som styr sjuk- skrivningsmönstret? Finns det suboptimeringsvinster för stressade försäkringskassehandläggare som har förväntningar på sig att sänka sjukpenningutbetalningarna? Och vilka överväganden gör arbetsgivarna?

För att få fram ett totalt antal personer till en femte grupp, som skulle kunna representera ett strängare mått på funktionsnedsättning, har de personer exkluderats som enbart har beslut på aktivitets-/sjukersättning och inga andra praktiska eller ekonomiska samhällsstöd och som inte heller har rapporterat självskattat funktionshinder. En sådan persongrupp skulle då hamna på knappt 1 300 000 individer, varav 8 % 0-19 år, 44 % 20-64 år och 47 % 65 år eller äldre.

2.6 Kan det finnas ytterligare personer med funktionsnedsättning?

Svaret är med stor sannolikhet ja. Att behöva deklarera en funktionsnedsättning kan för många människor fortfarande kännas belagd med stor olust eller till och med skam – speciellt om orsaken är psykiskt sjukdom, utvecklingsstörning eller liknande funktionsnedsättning. Det är säkerligen så att vissa personer hellre väljer att blunda för eventuella besvär de har i sin dagliga livsföring så att de inte ens för sig själva behöver erkänna att dessa skulle kunna bero på en funktionsnedsättning av något slag. Livsstrategierna för att undvika detta kan här vara många. Och var går gränsen mellan mindre variationer i människors egenskaper eller fysiska utrustning och när blir de till en tydlig funktionsnedsättning? Det är naturligt att inte alla vill ha en uppfattning om detta. Och det ligger inte inom ramen för denna rapport att försöka besvara denna fråga.

14

Ds 2008:78

Hur många personer med funktionsnedsättning finns det?

Vi har dock under arbetet med denna rapport försökt att bilda oss en uppfattning om hur stor den persongrupp kan vara som har valt att inte besvara frågan om självskattad funktionsned- sättning. I den mån personer har deltagit i att besvara frågor i HEK-hushållsenkäten men inte svarat på just denna fråga, så kan vi se det. Ca 30 % av urvalet har dock inte alls besvarat hushålls- enkäten. För detta bortfall har dock en särskild uppräkning gjorts, där man beaktar att alla inte har svarat på enkäten. Andelen av de svarande som har svarat ’vet ej’ eller ’vill ej svara’ på frågan om självskattat funktionsnedsättning ligger långt under 1 procent – i absoluta tal på mellan 18 000 och 33 000 personer. Om vi antar att fördelningen på ja och nej av dessa motsvarar dem som har svarat på frågan, skulle 12% av dessa (mellan 2 000 – 4 000 personer ytterligare) kunna antas besvarat frågan om självskattad funktionsnedsättning med ja. De flesta, ungefärligen 75 % av dessa, kan dock antas erhålla även andra samhälleliga stödinsatser relaterade till funktionshinder och är där- för redan med i våra beräkningar på dessa grunder. Endast mellan 500 och 1 000 personer – om fördelningen är lika som för de som har besvarat frågan om självskattad funktionsnedsättning – skulle därmed kunna ha ett självskattat funktionshinder men inte erhålla någon samhällelig insats och därmed saknas i våra skattningar. Är det så att det finns en tendens att personer med vissa funktionsnedsättningar i högre utsträckning har valt att inte besvara HEK-hushållsenkäten därför att de saknar förmåga eller därför att de upplever det integritetskränkande, så kan det finnas en underskattning här. Skulle andelen vara dubbelt så stor som det uppmätta antalet, skulle det sak- nade antalet kunna ligga på mellan 1 000 och 2 000 personer. Vore den tredubbelt större skulle det saknade antalet kunna ligga mellan 1 500 och 3 000 individer osv. Allt detta är dock mycket små tal som knappast påverkar våra beräkningar och slutsatser nämnvärt.

Som analytiker av funktionshindrades ekonomiska förhållanden känns det naturligtvis olyck- ligt när man inte kan inkludera alla berörda människor i analysen, speciellt eftersom det verkar troligt att en del som förnekar sin funktionsnedsättning kan drabbas mycket hårt, speciellt eko- nomiskt men även på andra sätt i sin livsföring, och de kan naturligtvis inte heller få någon hjälp om de inte söker någon. Och samhället kan i och med detta inte heller få någon chans att få veta hur vanlig sådana hinder är och får då svårare att utveckla insatser som skulle kunna kompensera för den nedsatta funktionen.

Det känns dock samtidigt viktig att respektera enskilda personers beslut. Har man fått en fråga om man ”har svårigheter att utan hjälp eller hjälpmedel utföra olika aktiviteter (hinder i vardagen)” och man väljer att svara ’vet ej’ eller att inte besvara frågan, så måste detta respekteras. Vi väljer därför att i denna rapport inte skatta något antal för personer med funktionsnedsättning som har valt att inte redovisa sådan nedsättning.

2.7 Slutsats

Utifrån ovan redovisade beräkningar kan slutsatsen dras att det totala antalet personer med funk- tionsnedsättning i Sverige ligger för åren 2003/2004 på mellan 1 300 000 (enligt ett strängare mått) och 1 450 000 individer (samtliga med praktiska och/eller ekonomiska samhällsstöd kopp- lade till funktionsnedsättning eller med självskattat funktionshinder). Dessa utgör mellan 15 % och 17 % av den totala befolkningen. Drygt 360 000 av dessa personer (25 %) erhåller ej några praktiska eller ekonomiska samhälleliga stöd men har uppgivit självskattad funktionsnedsättning.

Av det totala antalet personer med funktionsnedsättning är 108 000 barn mellan 0-19 år och utgör 5 % av totalbefolkningen i denna åldersgrupp.

Mellan 570 000 och 736 000 är i förvärvsaktiv ålder och utgör mellan 11 % och 14 % av total- befolkningen i åldern 20-64 år. 607 000 är 65 år eller äldre och utgör 39 % av den äldre totalbe- folkningen.

15

Hur många personer med funktionsnedsättning finns det?

Ds 2008:78

Tabell 2 Tusentals personer med funktionsnedsättning enligt olika kriterier

0-19 år

20-64 år

65- år

Samtliga

Praktiska insatser

Assistansersättning (LASS)

3

9

1

13

Stöd och service (LSS)

14

27

3

44

Socialtjänst (SoL)

0

16

246

262

Därav män

0

9

71

80

kvinnor

0

7

175

182

Praktiska insatser utom enbart Färdtjänst

15

45

250

310

Färdtjänst

16

89

330

435

Samtliga praktiska insatser

23

107

398

528

Kostnadsersättningar

Bilstöd

4

18

2

24

Vårdbidrag eller Handikappers.

17

46

14

77

Därav utan praktiska insatser

11

18

5

33

Ekonomiska bidrag

Rehabiliteringspenning

0

59

0

59

Arbetsskadelivränta

0

66

24

90

Sjukpenning samt annan till funktionsnedsättning relaterad förmån

0

199

0

199

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

57

610

422

1 090

Därav män

33

240

147

420

kvinnor

25

370

276

670

Självskattad funktionsnedsättning enbart

51

125

185

360

Därav män

32

76

83

192

kvinnor

18

49

102

169

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning

108

736

607

1 450

Därav män

65

317

230

612

kvinnor

43

419

377

839

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning utom

570

570

enbart aktivitets-/sjukersättning

Därav män

259

259

kvinnor

312

312

Samtliga utan funktionsnedsättning

1 927

4 671

1 005

7 603

Hela befolkningen

2 019

5 152

1 548

8 719

16

3 Den ekonomiska standarden

Grundläggande vid undersökning av de funktionshindrades ekonomi är att på konventionellt sätt beräkna individens disponibla inkomst. I detta sammanhang redovisas medianinkomsten samt hur stor inkomstojämlikheten är ( ginikoefficienten), samt risk för fattigdom och spridningen kring detta mått. (Spridningsmåtten finns enbart i bilagetabellerna). Dessutom redovisas information om hur den disponibla inkomsten är sammansatt av faktorinkomster (lön, näringsinkomster och kapitalinkomster) plus sociala transfereringar (sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag mm) minus direkta skatter. Jämförelser görs också mellan olika grupper med funktionsnedsättning och relevanta referensgrupper. Utöver inkomsterna bestäms de ekonomiska förhållandena av eventuell förmögenhet. Vi har studerat förmögenhetsskillnaderna men har ingen kommentar att ge efter- som felprocenten för de flesta grupperna är mycket stora. Intresserade hänvisas till bilagetabeller- na.

Personer med funktionsnedsättning har ofta utgifter av olika slag, som den övriga befolk- ningen inte har. En indikation på detta är att de med funktionsnedsättning i större utsträckning än andra upplever ekonomiska problem och har sämre förmåga att skaffa fram pengar inom en snar framtid 1 .

Faktaruta:

Den disponibla inkomsten för ett hushåll definieras som summan av arbetsinkomster, kapitalin- komster, sociala transfereringar minus direkta skatter.

För att ta hänsyn till försörjningsbördan för hushåll med olika storlek, dividerar man inkomsten med så kallade konsumtionsenheter(ke) . Man får då hushållets disponibla inkomst/ke . Vi har använt samma som SCB använt i sitt senaste statistiska meddelande 2 om inkomstfördelningen 2004.

Varje individ i hushållet tilldelas denna inkomst, och på så sätt erhåller varje individ en dis- ponibel inkomst/ke . Vi benämner måttet ekonomisk standard . Detta innebär ett antagande att samtliga medlemmar av hushållet delar hushållets ekonomiska resurser lika.

Faktorinkomst: Lön + näringsinkomster + kapitalinkomster, det vill säga de inkomster som individen/familjen själva har av arbete eller kapital.

De sociala transfereringarna består av bidrag för förlorad arbetsförtjänst (sjukpenning, för- äldrapenning och A-kassa) samt andra bidrag som barnbidrag, pensioner, bostadsbidrag mm.

Risk för fattigdom : Andel personer med en ekonomisk standard lägre än 60% av medianen. Risk för fattigdom används av EU i all redovisning om sociala förhållanden.

Handikappersättning, bilstöd och skattefritt vårdbidrag är bidrag för täckande av merkostna- der för personer med funktionsnedsättning och ingår ej i den disponibla inkomsten.

Skattepliktigt vårdbidrag är däremot en ersättning för vårdnadshavarnas minskade möjlighet att förvärvsarbeta på grund av barnets vårdbehov. Vårdbidraget saknar dock koppling till för- äldrarnas faktiska inkomstbortfall och ger ingen rätt till ledighet från arbetet. Det skatteplik- tiga vårdbidraget ingår i den disponibla inkomsten.

1 Välfärdsbokslutet, SOU 2001:56 ”Funktionshinder och välfärd”

2 HE 25 SM 0601

17

Den ekonomiska standarden

Ds 2008:78

Gini-koefficient : Detta är det vanligaste måttet på ojämnheten i inkomstfördelningen. Gini- koefficienten antar värdet 0 när inkomsten är lika för alla och värdet 1 vid maximal ojämnhet, dvs. när en person får alla inkomster.

Som framgår av faktarutan ovan sker redovisningen av de disponibla inkomsterna/ke på individ- asis och inte på hushållsbasis, men däremot kommer samtliga individer i hushållet att ha samma disponibla inkomst/ke. Övriga inkomstslag i tabellen bygger på samma redovisningsprincip. Detta innebär t.ex. att individerna delar på hushållets arbetsinkomster, och man ser hur mycket av den disponibla inkomsten som kommer från arbete och kapital (faktorinkomst).

3.1 Barn (0-19 år)

Barn med funktionsnedsättning har inte en ekonomisk levnadsstandard, som är lägre än för barn i allmänhet. Man kan inte för någon grupp finna att den ekonomiska standarden för barnen med funktionsnedsättning på ett signifikant sätt skiljer sig från barn i allmänhet. Detta gäller vare sig man tittar på den disponibla medianinkomsten, eller andelen med risk för fattigdom. Ej heller har de ekonomiskt bistånd i en anmärkningsvärd omfattning.

Däremot finns det tecken på att faktorinkomsterna 3 är lägre för föräldrar till barn med funktionsnedsättning, men detta kompenseras genom högre bidrag och lägre skatter. Ingen spe- ciell skillnad mellan könen framgår av materialet, varför någon uppdelning inte redovisas i nedan- stående tabell. Intresserade hänvisas till bilagetabellerna.

Tabell 3.1 Den ekonomiska standarden för barn 0-19 år med funktionsnedsättning jämfört med samtliga barn i åldersgruppen. Disponibel inkomst/ke 2003/2004.

Hela befolkningen samt grupper med funktionsnedsättning av

Disponibel inkomst

Faktor-

Risk för

Andel med ekonomiskt

olika slag

kr/år

inkomst (kr/år)

fattigdom % 1

bistånd minst 1 månad

%

Hela befolkningen 0–19 år

138 700

157 000

11,7

6,9

Samtliga utan funktionsnedsättning

138 800

158 500

11,7

6,7

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

148 400

136 600

11,1

10,1

Samtliga praktiska insatser

143 100

125 500

12,3

8,4

Vårdbidrag, ej beskattat

140 800

117 000

8,8

12,1

Vårdbidrag, beskattat

139 300

127 900

8,9

9,5

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

140 500

123 500

9,4

8,2

Självskattad funktions- nedsättning enbart

132 000

139 100

13,0

11,3

Samhällsstöd och/ eller självskattad funktions-

nedsättning.

135 700

132 000

11,1

9,7

1 Se faktaruta kap. 3

3.2 Förvärvsarbetande åldrar (20-64 år)

För personer i förvärvsarbetande åldrar (20-64 år) med funktionsnedsättning finns det klara skill- nader i ekonomisk standard mellan olika grupper.

Lägst ekonomisk standard har de som får olika praktiska insatser utom enbart färdtjänst (LASS, LSS, SoL). Medianinkomsten är för dessa 118 000 kr. Dessa kategorier har nästan inga egna in- komster, och om de har det, är de små. Andelen med risk för fattigdom förefaller ligga lite högre (11,3 %) än för samtliga 20-64 –åringar (8,2 %), men statistiskt sett är skillnaden inte säkerställd.

3 I allmänhet handlar det här om föräldrarnas inkomster, även om inkomsterna fördelas lika på samtliga hushållsmedlemmar.

18

Ds 2008:78

Den ekonomiska standarden

För personer med f ärdtjänst, bilstöd eller handikappersättning är den ekonomiska standarden högre. Men även om de egna inkomsterna är högre, är de inte lika höga som för 20-64 åringar i allmänhet eller för personer utan funktionsnedsättning. Medianinkomsten för dessa grupper är cirka 140 000 kronor att jämföra med samtliga 20-64-åringar, där medianinkomsten är 166 000 kronor. Andelen med risk för fattigdom är ca 8 %.

För personer med ekonomiskt stöd i form av rehabiliteringspenning, arbetsskadelivränta, sjuker- sättning-/aktivitetsersättning, avtalspensioner (vid de två sista skall samtidigt finnas andra stöd relaterade till funktionsnedsättning) är den ekonomiska standarden ännu högre och närmar sig standarden för normalbefolkningen (166 000 kr). De med arbetsskadelivränta (178 000 kr) har en högre standard. Andelen med risk för fattigdom understiger i samtliga fall 6 %. Speciellt låg är den för de med arbetsskadelivränta ( 3 %) och avtalspension (2 %).

För personer med självskattad funktionsnedsättning enbart (utan samhällsstöd) ligger median- värdet för den ekonomiska standarden nära 156 000 kr, vilket är ca 10 000 kr lägre än för de utan funktionshinder. Andelen med risk för fattigdom (12,4 %) är högre, dvs. den ligger på samma nivå som för personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst. Detta beror framför allt på kvinnorna situation (17,0 %). Männens andel är betydligt lägre (9,5 %).

Tabell 3.2 Den ekonomiska standarden för personer med funktionsnedsättning i förvärvsarbetande åldrar (20-64 år) jämfört med samtliga personer i förvärvsarbetande åldrar. Disponibel inkomst/ke 2003/2004

Hela befolkningen samt grupper med funktionsnedsättning av olika

Disponibel

Faktor- inkomst

Risk för

Andel med

slag

inkomst kr/år

(kr/år)

fattigdom % 1

ekonomiskt bistånd

Median

Median

minst 1 månad %

Hela befolkningen 20–64 år

165 800

193 500

8,2

4,7

Samtliga utan funktionsnedsättning

167 300

201 000

8,3

4,5

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

117 800

800

11,3

6,3

Färdtjänst

140 800

60 400

6,9

8,2

Samtliga praktiska insatser

133 500

40 100

8,8

8,4

Bilstöd

143 200

67 800

7,9

4,8

Handikappersättning

136 400

53 800

8,2

5,8

Rehabiliteringspenning

152 400

94 600

2,7

6,1

Arbetsskadelivränta

178 000

94 600

7,7

1,0

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

151 500

79 600

6,5

5,7

Därav män

150 400

69 500

8,2

6,2

kvinnor

153 300

84 900

5,6

5,4

Självskattad funktions- nedsättning enbart

155 700

192 000

12,4

12,5

Därav män

163 400

209 400

9,5

10,0

kvinnor

145 900

162 800

17,0

16,6

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning

152 400

96 800

7,6

6,9

Därav män

152 400

100 900

8,5

7,1

kvinnor

152 500

93 400

6,9

6,7

Samhällsstöd och/eller självskattad funktions- nedsättning utom

enbart aktivitets-/sjukersättning

152 300

105 300

7,7

7,4

Därav män

154 600

117500

8,4

7,0

kvinnor

149 500

95 100

7,2

7,8

1 Se faktaruta kap. 3

19

Den ekonomiska standarden

Ds 2008:78

3.3 Pensionärer (65- år)

Även för pensionärer med funktionsnedsättning finns skillnader mellan olika grupper.För samtliga pensionärer är medianvärdet på den ekonomiska standarden 129 000 kr, och för personer utan funktionsnedsättning är medianvärdet 138 000 kr.

Alla grupper, såväl män som kvinnor, som får hjälp enligt socialtjänstlagen (SoL), har en lägre ekonomisk standard. För yngre personer (65-74 ) är medianvärdet 118 000 kr. Någon skillnad mellan könen finns ej. För äldre personer med SoL 4 är medianinkomsten för män 121 000 kr och 107 000 kr för kvinnor.

Några skillnader mellan de som bor i särskilt boende och övriga kan ej påvisas.Personer med handikappersättning, arbetsskadelivränta eller bilstöd, men utan praktiska stödinsatser enligt ovan har en ekonomisk standard (143 000 kr) fullt i nivå med personer utan funktionshinder.

Personer med enbart självskattad funktionsnedsättning har en ekonomisk standard (129 200 kr) på samma nivå som pensionärsbefolkningen i allmänhet.

Tabell 3.3 Den ekonomiska standarden för pensionärer med funktionsnedsättning jämfört med samtliga personer i åldersgruppen. Disponibel inkomst/ke 2003/2004

Hela befolkningen samt grupper med funktionsnedsättning av olika

Disponibel

Faktor- inkomst

Risk för

Andel med

slag

inkomst kr/år

(kr/år)

fattigdom

ekonomiskt bistånd

Median

Median

% 1

minst 1 månad %

Hela befolkningen 65–år

128 900

2 700

8,5

0,8

Samtliga utan funktionsnedsättning

138 000

4 100

6,8

0,8

Socialtjänstlagen(SoL)

110 500

600

15,5

0,8

därav män 65-74 år

117 800

800

7,8

3,1

kvinnor 65-74 år

118 800

600

9,0

3,5

män 75- år

120 600

1 200

11,1

0,2

kvinnor 75- år

107 300

500

18,4

0,6

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

110 500

600

15,5

0,9

Samtliga praktiska insatser

115 800

1 100

12,4

0,4

Handikappersättning

121 300

1 000

9,5

0,0

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

116 700

1 100

11,8

0,4

därav män

127 000

1 900

7,6

0,4

kvinnor

112 572

800

14,1

0,4

Självskattad funktions- nedsättning enbart

129 200

2 100

6,8

0,4

därav män

139 900

3 000

5,0

0,9

kvinnor

122 200

1 700

8,2

0,1

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning

119 800

1 400

10,3

0,4

därav män

131 200

2 200

6,7

0,6

kvinnor

115 000

1 000

12,5

0,3

1 Se faktaruta kap. 4

3.4 Tidigare mätningar

Enligt Välfärdsbokslutet 5 är den ekonomiska standarden inte anmärkningsvärt låg för de olika grupperna med funktionsnedsättning. Även om grupperna är annorlunda än i vår undersökning och avser grupper med olika funktionsförmåga, snarare än den administrativa indelning som vi använder, kan man inte säga att resultaten avviker särskilt mycket från våra. Data är från ULF- undersökningarna. Medianvärdena är uttryckta i 1999 års priser.

4 Socialtjänstlagen

5 Funktionshinder och välfärd(SOU 2001:56)

20

Ds 2008:78

Den ekonomiska standarden

Tabell 3.4.1 Ekonomisk standard för olika grupper med funktionsnedsättning, medianvärden (tkr)

Hela befolkningen samt grupper med funktionsnedsättning

16-64 år

65-84 år

av olika slag

1988-89

1998-99

1988-89

1998-99

Befolkningen

120

133

90

109

Nedsatt hörsel

124

137

90

109

Nedsatt syn

107

106

81

96

Rörelsehinder

112

122

83

96

Långvariga psykiska besvär

108

107

81

101

Någon av ovanstående funktionsnedsättning

119

129

86

105

Nedsatt rörlighet i armar/händer 1

114

123

83

96

1 För gruppen nedsatt rörlighet i armar/händer avser jämförelsen 1988-89 och 1996-97

Däremot anger många att de har problem med de löpande utgifterna och att kunna få fram pengar snabbt. Generellt har betydligt fler ekonomiska problem än befolkningen i stort. Detta är en indi- kation på merkostnader som personer med funktionsnedsättning har.

Tabell 3.4.2 Funktionshindrade 16-64 år med ekonomiska problem. Procent

Hela befolkningen samt grupper med funktionsned-

Saknar kontantmarginal

Problem med löpande utgifter

Stora ekonomiska

sättning av olika slag

svårigheter

1988-89

1998-99

1988-89

1998-99

1988-89

1998-99

Befolkningen

10,9

16,4

13,8

20,6

4,7

9,1

Nedsatt hörsel

11,2

21,8

13,0

21,2

6,2

13,6

Nedsatt syn

30,7

40,7

31,2

(29,7) 1

16,6

(26,3)

Rörelsehinder

24,7

31,7

15,4

36,3

8,9

19,0

Långvariga psykiska besvär

31,9

41,8

23,3

40,6

14,8

24,0

Någon av ovanstående funktionsnedsättning

17,2

26,2

15,4

26,7

8,0

15,8

Nedsatt rörlighet i armar/händer 2

20,6

34,9

19,1

29,1

8,7

22,4

1 Siffror inom parantes baseras på mindre än 40 observationer

2 För gruppen nedsatt rörlighet i armar/händer avser jämförelsen 1988-89 och 1996-97

21

4 Hur försörjer sig personer med funktionsnedsättning?

I kapitel 3 har vi analyserat hur den ekonomiska situationen varierar mellan olika grupper. Den ekonomiska situationen beror där inte enbart på individens ekonomi utan i hög grad också på övriga hushållsmedlemmar, och vilka inkomster de kan ha. I kapitel 4 skall vi titta lite närmare på egna inkomster och förvärvsarbete för personer med funktionsnedsättning. Detta har betydelse främst för åldersgruppen 20-64 år, varför vi koncentrerar oss på denna åldersgrupp.

4.1 Förvärvsarbetande åldrar (20-64 år)

För att belysa förvärvsarbetets betydelse har vi använt 2 indikatorer.

1. Vi har analyserat förvärvsarbetets omfattning genom att beräkna andelen med löneinkomster över 1 prisbasbelopp 1 , den definition av förvärvsarbete som används i den officiella inkomst- statistiken 2 .

2. Vi har även sett på de årliga löneinkomsterna för de som faktiskt har löneinkomster. Därigenom kan vi visserligen inte få reda på timlönen, men vi får ytterliggare en indikation på funktionsnedsatta personers situation på arbetsmarknaden och hur den varierar mellan olika grupper.

Personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst har löneinkomster i mycket låg utsträckning (7 % har löneinkomster över 1 prisbasbelopp). Medellönen för de som har löneinkomster är 88 000 kronor/år.

Av personer med f ärdtjänst, handikappersättning eller bilstöd har närmare 30 % löneinkomster över 1 prisbasbelopp och medellönen är 130 000 kronor/år. Även inom denna grupp finns variationer. Medellönen för de med färdtjänst är 102 000 kronor och 157 000 för de med bilstöd. Även för dessa grupper är såväl medellönen som förvärvsgraden dock långt lägre än medellön (231 000 kr) och förvärvsgrad (78 %) för 20-64-åringar, utan funktionshinder.

Av personer med enbart självskattad funktionsnedsättning har 73,6 % löneinkomster över 1 prisbasbelopp. Medelinkomsten per år ligger på 223 700 kr. Detta är 10 000 kr lägre än för befolk- ningen i allmänhet.

1 Prisbasbeloppet var 38 600 kr 2003 och 39 300 kr 2004.

2 Strikt sett skall även förvärvsinkomster som egenföretagare ingå, men betydelsen av detta är ringa för de slutsatser som dras i detta avsnitt.

23

Hur försörjer sig personer med funktionsnedsättning

Ds 2008:78

Diagram 4.1 Procent med löneinkomst

90

80

Procent med löneinkomst

70

60

50

40

30

20

10

0

Praktiska insatser, ej

färdtjänst

Färdtjänst

Bilstöd

Arbetsskadelivränta

Handikappersättning

Rehabilteringspenning

Självskattad funktionsneds. enbart

Ej funktionsnedsatta

Det finns också ett tydligt samband mellan andelen på arbetsmarknaden och lönens storlek. Grupper, som har högt deltagande på arbetsmarknaden har också hög löneinkomst, vilket tydligt framgår av diagram 5.2. Vi vet dock inte om det beror på låg timlön eller låg arbetstid.

24

Ds 2008:78

Hur försörjer sig personer med funktionsnedsättning

Diagram 4.2 Sambandet mellan deltagandet på arbetsmarknaden och medellönen

250

200

Medellöneinkomst (tkr) 150

100

50

0

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Procent med löneinkomst

Tabellen i kap 4, redovisar även den disponibla inkomsten på ett okonventionellt sätt, nämligen genom att arbetsinkomster, individuella transfereringar och skatter läggs på den person som faktiskt har dessa inkomster/skatter. Hushållsanknutna transfereringar som bostadsbidrag och barnbidrag delas lika för de vuxna i samboende hushåll. Barnens inkomster ingår ej i beräkningarna. På detta sätt kan man studera självförsörjningsgraden hos personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga och med hela befolkningen 3 . Resultaten avviker inte på ett avgörande sett från slutsatserna i kapitel 3, där vi mäter den ekonomiska standarden 4 för olika grupperingar men ligger generellt lägre.

De som får praktiska insatser i form av LASS, LSS eller SoL har lägst inkomster. De med färdtjänst, handikappersättning eller bilstöd ligger i en mellangrupp. Högst inkomster har de med arbetsskadeersättning. Inkomsterna är dock lägre än för 20-64-åringar i allmänhet. I kapitel 3 hade de med arbetsskadeersättning en högre ekonomisk standard än 20-64 åringarna i allmänhet. Detta tyder på att inkomstläget för övriga familjemedlemmar till personer med arbetsskadeersättning är förhållandevis höga.

3 I kapitel 4, beräknas den ekonomiska standarden så att först beräknas den disponibla inkomsten för hela hushållet dividerat med antal konsumtionsenheter. Därefter påförs denna ekonomiska standard samtliga individer i hushållet.

4 Se faktaruta kapitel 4 för definition av ekonomisk standard

25

Hur försörjer sig personer med funktionsnedsättning

Ds 2008:78

Tabell 4.1 Andel med lön(%) och genomsnittlig lön/år för personer som har lön, samt individuell disponibel inkomst år 2003/2004.

Hela befolkningen samt grupper med funktionsnedsättning av

Procent personer

Medellön (kr) för

Individuell

Individuell

olika slag

med lön minst 1

personer med lön

disponibel

disponibel inkomst

prisbasbelopp

inkomst

Median (kr)

Medelvärde

(kr)

Hela befolkningen 20-64 år

74,6

225 300

174 400

160 100

Samtliga utan funktionsnedsättning

77,9

231 200

177 000

162 800

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

7,1

87 500

113 500

110 300

Färdtjänst

27,0

112 800

138 000

124 600

Samtliga praktiska insatser

24,8

110 000

133 700

121 400

Bilstöd

28,6

156 900

140 900

126 800

Handikappersättning

35,7

86 800

132 800

120 400

Rehabiliteringspenning

49,7

77 700

159 400

148 300

Arbetsskadelivränta

33,4

121 000

166 062

156 000

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

35,2

104 300

142 000

132 300

därav män

32,6

121 800

151 600

139 400

kvinnor

36,9

94 200

135 700

128 600

Självskattad funktionsnedsättning enbart

73,6

223 700

162 600

155 791

därav män

78,8

253 700

175 900

171 600

kvinnor

65,3

174 800

141 800

133 800

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning

41,7

134 100

145 500

135 300

därav män

43,7

169 400

157 400

146 600

kvinnor

40,2

107 600

136 500

129 000

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning

utom enbart aktivitets-/sjukersättning

45,2

142 800

150 000

139 800

därav män

48,9

178 900

162 700

150 400

kvinnor

42,1

111 700

139 500

131 800

I diagram 4.3 har vi satt den disponibla inkomsten för olika funktionsnedsatta grupper i relation till inkomsten för hela befolkningen 20-64 år (100 %). Det visar sig då att den individuella disponibla inkomsten för nästan alla grupper är lägre än när vi mäter individernas ekonomiska standard. Detta visar att de funktionsnedsattas standard höjs av inkomsterna från andra hushålls- medlemmar.

26

Ds 2008:78

Hur försörjer sig personer med funktionsnedsättning

Diagram 4.3 Funktionsnedsattas disponibla inkomster i % av inkomsterna för ej funktionsnedsatta. Medianvärden

120,0%

Ekonomisk standard Individuell disponibel inkomst

100,0%

80,0%

60,0%

40,0%

20,0%

0,0%

Praktiska insatser, ej

färdtjänst

Färdtjänst

Bilstöd

Handikappersättning

Rehabiliteringspenning

Arbetskadelivränta

Självskattad funktionsnedsättning enbart

Utan funktionsnedsättning

27

5 Merkostnader och kostnadsersättningar från samhället

Personer med funktionsnedsättning har ofta särskilda kostnader av olika slag för att på så sätt kompensera sitt handikapp.

I denna rapport har vi i möjligaste mån sökt belysa storleken av dessa kostnader. I HEK finns uppgifter om tandläkar- och sjukvårdskostnader, kostnader för hjälpmedel, förbrukningsartiklar och hemhjälp, samt kostnader för färdtjänst. Via en enkät till kommunerna för personer i HEK- urvalet har vi också upplysningar om avgifter till kommunerna för deras insatser.

De funktionsnedsatta får också kostnadsersättningar i form av handikappersättning, skattefria vårdbidrag, och bilstöd 1 . HEK-undersökningen har kompletterats med dessa uppgifter via administrativa uppgifter. Idealt sett borde den disponibla inkomsten korrigeras med dessa kostna- der och kostnadsersättningar. Frågan är nu hur väl kostnaderna och kostnadsersättningarna matchar varandra. De extrakostnader som finns i HEK-undersökningen täcker bara delvis de mer- kostnader som man kan erhålla vårdbidrag eller handikappersättning för. Försäkringskassan har i två rapporter 2 analyserat ansökningar från ett antal län och därvid fördelat yrkade och godkända kostnader på ett antal ändamål. Merkostnader för hjälpmedel, hälsa och färdtjänst finns represen- terade i HEK – undersökningen. Genomsnittlig godkänd merkostnad för handikappersättning i de undersökta länen är 12 985 kr. Ca 47 % uppskattas enligt ovan nämnda undersökning vara med i HEK 3 , vilket är ca 6 100 kr. Den genomsnittliga extrakostnaden för personer 20-64 år med handikappersättning är i HEK- undersökningen 6 200 kr, nästan fullständig samstämmighet med det beräknade teoretiska värdet. Möjligt är dock att starkt funktionsnedsatta har svarat på kost- nadsfrågorna i lägre utsträckning än andra personer, och att kostnaderna i HEK-undersökningen blir underskattade av detta skäl.

Genomsnittlig godkänd merkostnad för obeskattat vårdbidrag är 5 440 kr, vilket ligger nära det faktiska genomsnittliga beloppet på vårdbidraget i HEK. Täckningen av merkostnaderna i HEK borde vara 44 % = 2 393 kr, vilket ligger nära det uppmätta HEK-värdet 2 300 kr för barn 4 0-19 år.

Dessa resultat indikerar således att man får realistiska kostnadsuppskattningar i HEK-under- sökningen inom de områden där man ställer frågor. Däremot ställs frågor bara inom en del av de områden som kan berättiga till vårdbidrag/handikappersättning. Den genomsnittliga handikapp- ersättningen är ca 18 000 kronor, vilket betydligt överstiger den ovan redovisade merkostnaden på 13 000 kronor. Detta beror på att man kan få handikappersättning inte bara för merkostnader utan även för hjälpbehov. Reglerna för när ersättning kan fås på grund av hjälpbehov är synnerligen oklara, men resultaten indikerar att 25-30 % (5 000 av 18 000 kronor) är av sådant slag.

1 Bilstöd utbetalas endast vid inköp och anpassningar ca vart 7:e år. Nyttan ligger i möjligheten till enklare förflyttning, och och ökar således möjligheten till förvärvsarbete. Därför kan bilstöd vara svår att använda som kostnad, däremot är den uppenbarligen en nyttofaktor.

2 Merutgifter i handikappersättningen (2005:9) och merkostnader i vårdbidraget (2006:19)

3 I HEK-undersökningen saknas ”övrig utgifter” i form av utgifter för extra tvätt, kläder, hjälp av anhörig, snöskottning, telekostnader mm. Beträffande merutgifter för resor saknas bl.a. lägeresor, utflykter, biltvätt, garage.

4 Vårdbidraget är i denna beräkning utlagt på barnen, även om det är en förälder som ansökt.

29

Mer kostnader och kostnadsersättningar från samhället

Ds 2008:78

Faktaruta:

Vårdbidrag kan erhållas av förälder till funktionshindrat barn. Det finns skattepliktig och ej skattepliktig del. Vårdbidraget kan erhållas till och med juni det år då barnet fyller 19 år.

Den skattepliktiga delen är en delvis kompensation för att föräldrarna har varit tvungna att gå ned i arbetstid. Någon faktisk koppling till den förlorade arbetsförtjänsten finns dock ej. Denna del ingår i inkomstberäkningarna i HEK-undersökningen.

- Vårdbidrag, ej beskattningsbar del, utgör ersättning för merkostnader för den funktionshindrades behov. Det minsta beloppet som kan ges är 18 % av prisbasbeloppet och det maximala är 69 %. Denna del av vårdbidraget ingår ej i inkomstberäkningarna. Maximalt kan det totala vårdbidraget uppgå till 250 % av prisbasbeloppet. (ca 97 500 kr/år).

- Handikappersättning kan erhållas till 69, 53, eller 36 % av prisbasbeloppet allt efter hjälpbe- hovets omfattning eller merutgifternas storlek. Handikappersättningen ingår ej i inkomstbe- räkningarna. Handikappersättningen kan erhållas från och med juli månad personen fyller 19 år. Funktionshindret skall ha inträffat före 65 år ålder.

Merkostnaderna i de refererade undersökningarna av försäkringskassan delades upp i boende, hjälpmedel (specialskor, CD-spelare etc.), hälsa (inklusive högkostnadsskydd), övrigt (kläder, förbrukningsvaror mm), och resor och annat.

Observera att de kostnader som redovisas nedan är enbart de, som vi kan hitta i HEK-under- sökningen.

5.1 Barn (0-19 år)

Frågor om kostnader för sjukvård och tandvård ställs inte till personer under 18 år, men då denna typ av vård är kostnadsfri i de flesta landsting 5 , kan man anta att dessa kostnader är små för dessa barn (med funktionsnedsättning eller ej). För läkemedel finns vissa kostnader (ca 700 kr/år). För barn med LASS eller bilstöd är kostnaderna något högre (ca 1200 kr).

De största kostnaderna avser hjälpmedel, som i huvudsak går till barn med LASS (5 900 kr i medeltal) och även till barn med färdtjänst eller bilstöd (drygt 2 000 kr). De med LASS är den grupp som har de högsta totala kostnaderna (8 600 kr), men kostnaderna är mycket ojämnt för- delade. 80 % av personerna har 9 000 kr eller lägre, medan 10 % har minst 30 000 kr.

Kostnadsersättningar för barn ges i huvudsak i form av vårdbidrag till föräldrarna. För att kunna göra jämförelser med merkostnaderna har vi i denna undersökning emellertid lagt dem på barnen med funktionsnedsättning. Barn med vårdbidrag får i genomsnitt en ersättning på 5 700 kr/år. Den genomsnittliga kostnadsersättningen till grupper med praktiska insatser utom färd- tjänst (LSS, LSS eller SoL) uppgår till mellan 4 000 och 5 000 kr. Spridningen är dock stor och majoriteten erhåller inget stöd. Omkring 10 % erhåller stöd på belopp mellan 10 000 och 20 000 kronor.

Inga anmärkningsvärda skillnader förekommer vid fördelningen av merkostnader och kost- nadsersättningar på pojkar och flickor, varför ingen redovisning görs på kön. För intresserade hänvisas dock till en fördelning på kön i bilagetabellerna.

5 Tandvård är kostnadsfri upp till 19 år enligt lag, medan varje landsting bestämmer för sjukvården. De flesta landsting har kostnadsfri sjukvård för barn, även om åldersgränserna variera mellan 16 och 20 år. Gotland och Uppsala län tar ut halv avgift.

30

Ds 2008:78

Merkostnader och kostnadsersättningar från samhället

Tabell 5.1 Merkostnader och kostnadsersättningar för barn år 2003/2004. Medelvärde kr/år och person

Hela befolkningen samt grupper med

Hjälpmedel/

Färd-

Hemtjänst

Summa

Skattefritt

Handi-

Summa

funktionsnedsättning av olika slag

förbruknings-

tjänst

merkost-

vårdbidrag

kapper-

kostnads-

artiklar

nader

sättning

ersättningar

Hela befolkningen

0-19 år

30

10

0

100

50

20

70

Samtliga utan funktionsnedsättning

0

0

0

0

0

0

0

Assistansersättning(LASS)

5 900

1 400

0

8 600

3 900

1 100

5 000

Praktiska insatser utom enbart färd-

tjänst

1 200

600

0

2 600

2 800

1 600

4 300

Färdtjänst

2 200

1 000

0

4 100

2 200

1 400

3 600

Samtliga praktiska insatser

1 500

700

0

3 000

2 000

1 300

3 300

Vårdbidrag, ej beskattat

1 100

400

0

2 300

5 700

0

5 700

Bilstöd

2 500

1100

0

4 800

4 600

1 500

6 100

Praktiska insatser och/eller ekono-

miskt stöd

800

300

0

1 700

1 600

600

2 200

Självskattad funktionsnedsättning

enbart

400

0

0

1000

0

0

0

Samhällsstöd och/eller självskattad

funktionsnedsättning

600

100

0

1 400

900

400

1 300

5.2 Förvärvsarbetande åldrar (20-64 år)

Skillnaderna i kostnaderna för tandvård, sjukvård och läkemedel är små. På årlig basis rör det sig om några hundralappar. För läkemedel kan skillnaderna vara 500-1 000 kr/år. Personer med bil- stöd har de högsta kostnaderna för hjälpmedel (2 300 kr), därefter följer i tät ordning de med LASS, SoL och handikappersättning. Färdtjänstkostnader är högst för LASS-gruppen (2 000 kr). Personer med SoL-insatser har med bred marginal de högsta hemtjänstkostnaderna (3 200 kr).

Totalt sett är merkostnaderna högst (9 000 kr/år) för personer med SoL-insatser, 7 000 kr för de med bilstöd och mellan 6 100 – 6 600 kr för de med LASS, handikappersättning respektive färdtjänst. För övriga grupper ligger merkostnaderna på 3 000 –4 500 kr.

En förklaring till varför personer med SoL-insatser har högre merkostnader än de med LSS och LASS – som ju i allmänhet kan förutsättas ha större behov av stöd – är att hemtjänstinsatser enligt SoL-beslut är avgiftsbelagda, medan stödinsatser enligt lagarna LSS och LASS är gratis för den enskilde. Deras merkostnader kan visserligen vara högre i vissa fall men härrör endast från kost- nadsområden förutom hemtjänst. Personer utan funktionsnedsättning och (20-64)-åringar i allmänhet redovisar kostnader på drygt 2 000 kr/år.

Merkostnaderna är ojämnt fördelade, men inte lika ojämnt som för barnen. För LASS-personer har 80 % kostnader på 8 500 kr eller lägre, medan 10 % har minst 10 500 kr. För SoL-personer uppgår merkostnaderna för 70 % till högst 8 500 kr eller lägre medan 10 % har minst 21 000 kr.

Fördelningen av merkostnader mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning visar inga större skillnader. Samma gäller kostnadsersättningar.

Vuxna med funktionsnedsättning får kostnadsersättningar främst som handikappersättning. Vårdnadsbidrag utgår till barn. För de som har handikappersättning utgår dessa till i genomsnitt 18 700 kr/år. För personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst är genomsnittet 7 200 kr

– mest för de med LASS (13 900 kr). Även personer med färdtjänst( 5 000 kr) och bilstöd ( 11 900 kr) erhåller betydande belopp. Andra kategorier funktionsnedsatta än som nämnts här erhåller inte kostnadsersättningar till några betydande belopp. 90% av personerna med handikappersätt-

31

Mer kostnader och kostnadsersättningar från samhället

Ds 2008:78

ning har mellan 14 000 kr och 27 100 kr. De med de 10 % högsta kostnadsersättningarna erhåller upp till 45 000 kr. De med LASS får ofta handikappersättning, men ca 25% får det inte. 10% får 27 000 kr eller mer. Minst 30 % av LASS-personerna har lägre kostnadsersättning än kostnader. För högst 70 % är situationen tvärtom. Observera dock att de redovisade merkostnaderna enbart avser de, som vi faktiskt kan mäta i HEK-undersökningen. Ej redovisade merkostnader kan för- skjuta balansen.

Tabell 5.2 Merkostnader och kostnadsersättningar för förvärvsarbetande åldrar år 2003/2004. Medelvärde kr/år och person

Hela befolkningen samt grupper med

Hjälpmedel/förb

Färd-

Hemtjänst

S:a mer-

Skattefritt

Handi-

S:a kost-

funktionsnedsättning av olika slag

rukningsartiklar

tjänst

kostnader

vårdbidrag

kapp-

nadsersätt-

ersättning

ningar

Hela befolkningen 20-64 år

40

30

10

2 300

0

200

200

Samtliga utan funktionsnedsättning

0

0

0

2 100

0

0

0

LASS

1 300

2 000

100

6 100

0

13 900

13 900

LSS

600

1 300

100

4 500

0

7 400

7 400

SoL

1 200

1 100

3 200

9 000

0

5 800

5 800

Praktiska insatser utom enbart

7 200

färdtjänst

900

1 200

1 300

6 300

0

7 200

Färdtjänst

700

1 600

400

6 600

0

5 000

5 000

Samtliga praktiska insatser

800

1 300

500

6 200

0

5 200

5 200

Bilstöd

2 300

1 200

200

7 000

0

11 900

11 900

Handikappersättning

1 100

1 100

500

6 200

0

18 700

18 700

Rehabiliteringspenning

300

100

0

3 600

0

300

300

Arbetsskadelivränta

200

100

60

4 000

0

400

400

Praktiska insatser och/eller ekono-

miskt stöd

300

200

100

4 300

0

1 400

1 400

därav män

300

200

100

4 000

0

1 600

1 600

kvinnor

300

200

100

4 400

0

1 300

1 300

Självskattad funktionsnedsättning

enbart

200

0

0

2 900

0

0

0

därav män

200

0

0

2 900

0

0

0

kvinnor

200

10

0

3 000

0

0

0

Samhällsstöd och/eller självskattad

funktionsnedsättning

300

200

100

4 000

0

1 200

1 200

därav män

300

200

100

3 700

0

1 300

1 300

kvinnor

300

200

0

4 300

0

1 100

1 100

Samhällsstöd och/eller självskattad

funktionsnedsättning utom enbart

aktivitets-/sjukersättning

400

200

100

4 100

0

1 500

1 500

därav män

400

200

100

3 800

0

1 500

1 500

kvinnor

400

300

100

4 300

0

1 500

1 500

5.3 Pensionärer (65- år)

För pensionärer står h emtjänsten för de högsta kostnaderna. Äldre med social hemtjänst (SoL) har en genomsnittlig kostnad på drygt 6 000 kr/år. Gruppen med praktiska insatser utom enbart färd- tjänst (250 000 personer) består nästan enbart av personer som erhåller SoL. Således är de nästan samma grupp som de med SoL (246 000 personer) och har följaktligen kostnader på ungefär

32

Ds 2008:78

Merkostnader och kostnadsersättningar från samhället

samma belopp. För pensionärer i allmänhet är kostnaderna däremot små. Det rör sig snarast om belopp under 1 000 kr.

För övriga kostnadsslag är kostnaderna små och skillnaderna mellan personer med funktions- nedsättning och övriga är små. Kostnaderna för sjukvård, tandvård och mediciner avviker över huvud taget inte gentemot pensionärer i allmänhet. Kostnaderna för hjälpmedel och förbruk- ningsartiklar rör sig om ett antal hundralappar, och kostnaderna för färdtjänst ligger mellan 500 och 1 000 kr.

Totalt sett är den genomsnittliga kostnaden ca 10 000 kronor för äldre med praktiska insatser utom enbart färdtjänst. De med färdtjänst eller handikappersättning redovisar belopp på ca 7 000 kronor. Dessa siffror kan jämföras med 3 600 kr för pensionärer som saknar funktionsnedsätt- ning. Skillnaderna inom de olika grupperna med funktionsnedsättning är stora. Nästan oberoende av vilken grupp som studeras är merkostnaderna cirka 1 500 – 3 500 kronor per år för pensionärer med de 30 % lägsta kostnaderna, medan särskilt de med SoL-insatser har höga kostnader. De 10 % med högsta kostnaderna har merkostnader på närmare 30 000 kronor eller mer.

Kostnadsersättningar erhålls i form av handikappersättning. För de som har handikappersätt- ning varierar denna mellan 14 000 kr och 27 000 kr med ett genomsnittligt värde på 17 600 kr. Då det för pensionärerna inte finns några andra kostnadsersättningar än handikappersättning, är be- loppen små för grupper enligt andra kriterier. Högsta värdet där har yngre pensionärer med SoL- insatser (1 900 kr ).

Genomsnittligt är kostnaderna högre än kostnadsersättningarna för grupper med praktiska hjälpinsatser. För de med beslut enligt SoL är nettokostnaderna i genomsnitt 10 000 kr. Man skulle kunna bortse från kostnader för läkarvård, tandvård och mediciner på ca 3 500 kr. Dessa kostnader är normala levnadsomkostnader och skillnaden mellan funktionsnedsatta och övriga var små i detta avseende, så den egentliga merkostnaden är ca 6 500 kr. Högkostnadsdelen ingår emellertid i sådana kostnader man kan yrka kostnadsersättning för, varför vi väljer att inkludera ovan nämnda kostnader för läkarvård etc. i kostnadsberäkningen.

För personer som bor i särskilt boende 6 är merkostnaderna betydligt högre. Det rör sig om 14 000 kr/år för kvinnor respektive 17 000 kr/år för män. 50 % av kvinnorna och männen har en kostnad på 5 000 kr/år eller mindre, medan kostnaden för 10 % av kvinnorna överstiger 35 000 kr/år och för 10 % av männen överstiger den 44 000 kr/år.

För pensionärer med handikappersättning är situationen annorlunda. Nettomerkostnaden uppgår här till ca -10 000 kr, d.v.s. personer med handikappersättning erhåller ett bidrag, som överstiger de faktiska merkostnaderna med 10 000 kr. I enlighet med vad som tidigare redovisats är dock en mer realistisk uppskattning av de totala merkostnaderna ca 13 000 kr. Detta skulle innebära att nettomerkostnaden skulle uppgå till ca -4 000 kronor/år. Detta överstigande belopp kan bero på den handikappersättning som utbetalas för hjälpbehov och inte för merkostnader.

6 Gäller åldersgruppen 75 år eller äldre i ej publicerad underbilaga

33

Mer kostnader och kostnadsersättningar från samhället

Ds 2008:78

Tabell 5.3 Merkostnader och kostnadsersättningar för pensionärer år 2003/2004. Medelvärde kr/år och person

Hela befolkningen samt grupper med

Hjälpmedel/för

Färd-

Hem-

S:a mer-

Skattefritt

Handikapp-

S:a kost-

funktionsnedsättning av olika slag

brukningsartik-

tjänst

tjänst

kostnader

vårdbidrag

ersättning

nadsersätt-

lar

ningar

Hela befolkningen

100

200

900

4 600

0

200

200

65- år

Samtliga utan funktionsnedsättning

0

0

0

3 600

0

0

0

Socialtjänstlagen(SoL)

300

600

6 300

10 100

0

400

400

därav män 65-74 år

800

1 000

4 200

8 700

0

1 900

1 900

kvinnor 65-74 år

200

900

5 700

10 700

0

1 900

1 900

män 75- år

400

500

7 600

11 000

0

100

100

kvinnor 75- år

200

600

6 100

9 800

0

200

200

Praktiska insatser utom enbart

färdtjänst

300

700

6 300

10.000

0

400

400

Färdtjänst

300

900

2 500

7 100

0

400

400

Samtliga praktiska insatser

300

700

3 300

7 700

0

400

400

Handikappersättning

600

1 000

2 000

7 000

0

17 200

17 200

Praktiska insatser och/eller eko-

nomiskt stöd

300

700

3 100

7 400

0

600

600

därav män

400

600

3 000

7 300

0

600

600

kvinnor

200

700

3 200

7 500

0

500

500

Självskattad funktionsnedsättning

enbart

200

0

0

3 700

0

0

0

därav män

200

0

0

3 900

0

0

0

kvinnor

200

0

0

3 500

0

0

0

Samhällsstöd och/eller självskattad

funktionsnedsättning

200

500

2 200

6 300

0

400

400

därav män

300

400

1 900

6 100

0

400

400

kvinnor

200

500

2 300

6 400

0

400

400

34

6 Diskussion om den ekonomiska standarden med hänsyn taget till merkostnader och kostnadsersättningar

Målsättningen är här att korrigera den konventionellt beräknade disponibla inkomsten med hjälp av den extrainformation vi får om de merkostnader och kostnadsersättningar vi har rapporterat om i kapitel 5. Tyvärr kunde vi konstatera att endast knappt 50% av de bidragsberättigade mer- kostnaderna finns representerade i HEK-undersökningen. Kostnader som ej finns representerade gäller extra hög förslitning av kläder, extra dyra matkostnader samt resekostnader vid sidan av färdtjänsten. Om HEK-undersökningen skall användas för studier om de funktionsnedsattas eko- nomi, där man även beaktar merkostnader och kostnadsersättningar, bör HEK-undersökningarna kompletteras på denna punkt. Detta förefaller möjligt, då resultaten tyder på att skattningarna av merkostnaderna är rimliga för de komponenter, man faktiskt har ställt frågor om.

På grund av undertäckningen av kostnaderna, kommer vi inte att redovisa en korrigerad dispo- nibel inkomst, men det finns ändå vissa kommentarer som kan göras.

6.1 Handikappersättning

För personer 20-64 år har de med handikappersättning merkostnader i betydande omfattning. Dessa överstiger de redovisade kostnaderna i HEK-undersökningen betydligt. Totalt är under- skattningen ca 7 000 kr/person. Därutöver kan man få handikappersättning för visst hjälpbehov, som ligger vid sidan av kostnadsersättningen, som motsvarar ca 5000 kr/person. Om vi betraktar denna hjälpbehovsersättning som en sorts ideell kostnadsersättning, som det inte finns en exakt prislapp på (eftersom det inte finns några kvitton), kommer nettokostnaderna ligga mycket nära 0. Enligt detta resonemang skulle i så fall kostnadsersättningarna väl svara mot de faktiska kostna- derna, och den konventionella beräkningen av den ekonomiska standarden borde ge en realistisk bild av det verkliga förhållandet. Resonemanget gäller givetvis enbart som genomsnitt. I det en- skilda fallet kan stora avvikelser förekomma.

6.2 Pensionärer med insatser enligt Socialtjänstlagen

Personer, som får hjälp enligt Socialtjänstlagen redovisar en merkostnad på 10 000 kr/person med enbart obetydlig kostnadsersättning. Detta innebär att den disponibla inkomsten kommer att minska med motsvarande belopp. 1 Med hänsyn till denna faktor kommer den disponibla inkoms- ten att minska väsentligt.

1 Dock med korrigering för antalet familjesammansättningen med hjälp av konsumtionsenheter.

35

Teknisk beskrivning

Bilaga 1.1 Använd undersökning

Som dataunderlag till denna rapport har vi använt SCB:s undersökning om hushållens ekonomi (HEK). Detta är en årlig återkommande urvalsundersökning som består av cirka 18 000 hushåll eller närmare 30 000 individer. Inkomster, sociala bidrag och skatter mäts huvudsakligen med registeruppgifter från skattemyndigheterna, försäkringskassan, centrala studiestödsnämnden och från kommuner. Med hjälp av telefonenkät till hushållen erhålles uppgifter om hushållets sammansättning, sysselsättningssituation, barnomsorg, äldreomsorg, kostnader för sjukvård, läkemedel, tandvård samt kostnader för hjälpmedel mm, samt om personen själv uppfattar sig ha funktionsnedsättning. Beroende på att grupperna med funktionsnedsättning i många fall är ganska små, riskerar man att få resultat med stor statistisk osäkerhet. För att minska den statistiska felkällan, har vi slagit ihop två årgångar av HEK-undersökningarna. Resultaten av vår undersökning kommer därför att basera sig på ett genomsnitt av förhållandena 2003/2004. För dessa år har vi dessutom utökat urvalet med 300 personer extra med handikappersättning och 300 med vårdbidrag för handikappat barn. För 2003 och 2004 (de år som rapporten behandlar) finns även en enkät till kommunerna som visar de insatser kommunerna ger till äldre och till personer 0-64 år enligt Socialtjänstlagen.

För att ytterligare förstärka denna utredning har vi också samlat in uppgifter om vilka personer, som har hjälp enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), assistansersättning (LASS), färdtjänst samt bilstöd. Uppgifter om bilstöd används enbart för att klassificera personerna i olika grupper, ej för inkomst- eller kostnadsberäkningar. Bilstöd får man bara när behov uppstår och inte varje år, och personer med bilstöd är sådana som fått stöd någon gång under åren 1988 - 2004.

Bilaga 1.2 Användning av enkätinformation

I en del avseenden användes enkätfrågor från HEK-undersökningen. Detta gäller bland annat frågor om personen har funktionsnedsättning, samt om merkostnader för funktionsnedsätt- ningen. Emellertid svarar bara ca 70 % på dessa frågor, och här finns således ett betydande bortfall. SCB har utvecklat ett särskilt skattningsförfarande där man enbart använder hushåll som svarat på enkäten. För att räkna upp från urvalet till hela befolkningen använder man en så kallad enkätvikt i stället för det ordinarie uppvägningsförfarandet. Detta gäller framför allt resultaten i kapitel 6 och 7.

Bilaga 1.3 Jämförelse med AMS/SCB:s mätning

Arbetsmarknadsstyrelsen/Statistiska centralbyrån har vid flera tillfällen i samband med AKU- mätningar genomfört studier över ett totalt antal personer i aktiv ålder med funktionsnedsättningar. Mätningen avser självskattad funktionsnedsättning och definitionen är

37

Bilaga 1

Ds 2008:78

snarlik den som används i HEK-hushållsenkäten. Den åldersgrupp som tillfrågats är 16-64-åringar och resultatet enligt rapporten ”Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden – 4-kvartalet 2004” är att ca 1 080 000 personer har uppgivit självskattad funktionsnedsättning . Siffran bör jämföras med resultatet för ovan redovisat Grupp 4, ”Samtliga personer med samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning”, som uppgår för åldersgruppen 20-64 år till 736 000 individer. Observeras bör att HEK-siffran representerar fyra årskullar färre än AMS/SCB siffran. Efter korrigering för att fyra åldersklasser ej ingår i HEK-beräkningarna, borde antalet med funktionsnedsättning i HEK uppgå till ca 800 000 personer i åldern 16-64 år. Det statistiska slumpfelet (5 %-nivån) ligger i detta fall på ca 4 % eller ca 30 000 personer. AKU redovisar med andra ord betydligt fler personer med funktionsnedsättning än vad HEK-undersökningen gör. Frågetekniken skiljer sig emellertid åt mellan AKU och HEK. I AKU räknar man upp ett antal tillstånd som nedsatt syn, hörsel, allergi, epilepsi, psoriasis, etc. men kräver ej nedsatt arbetsförmåga. HEK-frågan är mycket mer öppen, räknar inte upp olika tillstånd, men kräver att man har svårigheter att utföra olika aktiviteter i vardagen. Dessa skillnader i frågetekniken borde innebära att AKU-frågan genererar fler personer med funktionsnedsättning.

Bilaga 1.4 Jämförelse av inkomstundersökningarnas resultat med den officiella statistiken

Det uppräknade antalet individer enligt inkomstundersökningarna 2003 och 2004 har inom varje lagrum jämförts med den officiella statistiken från Socialstyrelsen, SCB och Försäkringskassan för respektive område. En rimlig överensstämmelse har därvid kunnat konstateras för de flesta lagområden. Undantag utgör antalet personer med statlig assistansersättning samt med stöd och service till vissa funktionshindrade.

För assistansersättning är uppräkningen av det totala antalet med beslut närmast i total överensstämmelse med uppgifterna från Försäkringskassans register (-0,4 %), men fördelningen på personkrets 1+2 visar en kraftig underskattning, medan antalet för personkrets 3 visar en lätt överskattning. Anledningen till denna snedfördelning är att det i det inmatade registret om assistansersättning saknades information om personkretstillhörighet för ett antal förmånstagare. Den största avvikelsen förekommer för antalet personer med LSS insatser. Där utgör det uppräknade antalet 84 procent av antalet enligt den officiella statistiken, vilket måste anses som en kraftig underskattning. Ungefär hälften skulle kunna förklaras utifrån den statistiska osäkerheten. Cirka 8 procent är således oförklarad.

En ännu kraftigare snedfördelning visar siffrorna där LSS-gruppen indelats efter personkrets- tillhörighet. Från LSS-personkretsgruppen 1+2 finns en underrepresentation i jämförelse med den officiella statistiken för år 2003 med 42 procent, medan antalet personer från personkrets 3 visar en lätt underrepresentation (-2,4 %). Skälet till detta stora bortfall är att uppgiften om LSS- personkretstillhörighet för år 2004 hämtades från frågor i HEK-hushållsenkät eftersom LSS- registret saknade uppgiften detta år. Det kan antas att frågor om denna typ av funktions- nedsättning av många personer anses så integritetskänsliga, att de avstår från att besvara frågorna. Speciellt gäller detta frågor om funktionsnedsättningen gäller förståndshandikapp eller annan typ av hjärnskada. Genom att bortfallet är speciellt stort för den ena personkretsen, innebär det att det sker en snedvridning vid uppräkningen av materialet, vilket är allvarligt. Vi har därför avstått att använda oss av den information som inhämtats för LSS-personkretstillhörighet.

Antalet personer med insatser enligt socialtjänstlagen är representerade med drygt 90 procent, vilket kan anses tillfredställande.

Personer med färdtjänst - beslut visar en 16-procentig överrepresentation. Denna kan dock förklaras med att den i HEK- hushållsenkäten formulerade frågan gällde ”färdtjänst eller sjukresor”.

Vårdbidrag, handikappersättning, bilstöd, aktivitets-/sjukersättning, rehabiliteringspenning samt arbetsskadelivränta är samtliga representerade utan större avvikelse.

38

Tabell Bilaga 1.4 Antal personer med funktionsnedsättning enligt HEK-antalsuppräkning jämfört med den officiella statistiken

HEK 0-19

HEK 20-64

HEK 65+

Summa aktuella åldrar

Summa samma åldrar enligt

Avvikelse HEK från

Kommentar avvikelse

enligt HEK 2003/2004

officiell statistik 2003/2004

officiell statistik (%)

Assistansersättning (LASS)

2 600

9 400

1 100

13 100

13 100

-0,4

ok

- därav personkrets 1 + 2

1 400

2 700

0

4 100

5 200

-21,2

kraftig underskattning

-

personkrets 3

1 200

6 300

800

8 300

7 700

8,2

lätt överskattning

Stöd och service till vissa funktionshindrade

14 300

26 600

3 000

43 900

52 200

-16,0

kraftig underskattning

(LSS)

- därav personkrets 1+2

9 000

13 800

1 800

24 600

42 300

-41,9%

mycket kraftig underskattning officiell

statistik endast 2003

-

personkrets 3

2 100

5 900

900

9 000

9 200

-2,4%

lätt underskattning

officiell statistik endast 2003

Insatser socialtjänstlagen (SoL)

100

16 000

246 300

262 400

287 800

-8,8

lätt underskattning

- 65-74 år, män

12 500

12 500

13 700

-8,5

lätt underskattning

- 65-74 år, kvinnor

17 300

17 300

16 700

3,3

lätt överskattning

- 75- år, män

58 600

58 600

67 500

-13,3

kraftig underskattning

- 75- år, kvinnor

158 000

158 000

164 300

-3,8

lätt underskattning

Färdtjänst

15 800

89 300

330 400

435 500

376 500

15,6

HEK inkluderar sjukresor

Vårdbidrag, ej beskattningsbar del eller

17 100

45 500

14 200

76 900

74 000

3,8

lätt överskattning

handikappersättning

(officiell statistik dec månad)

Bilstöd

4 300

17 800

1 800

23 900

26 200

-8,6

HEK-uppg. 65+ endast 2003

Vårdbidrag, beskattningsbar del eller

49 600

502 300

29 300

581 300

550 500

-0,4

ok

aktivitets-/sjukersättning

(officiell statistik dec månad)

Rehabiliteringspenning

lätt överskattning (officiell statistik ngn

58 600

58 600

53 200

10,3

gång under året)

Arbetsskadelivränta

65 900

23 900

89 800

88 100

1,9

ok

Hela befolkningen

2 018 700

5 122 200

1 547 900

8 718 900

8 993 500

-3,1

ok

(HEK endast helårsbefolkning)

39

Bilaga 2

Tabellbilaga

Utöver det material, som vi har publicerat i huvudtexten, finns en stor tabellbilaga för den intresserade.

I dessa tabeller redovisas antal personer med funktionsnedsättning enligt olika kriterier samt ett stort antal mått för dessa gruppers inkomster respektive kostnader. I tabellerna finns även felprocent för dessa beräkningar. Det är den statistiska felmarginalen i form av 95-procentiga konfidensintervall, som här har beräknats.

I exempelvis bilagetabell 3.1B, står att medianvärdet för disponibel inkomst är 165 830 kr/år för samtliga personer i åldern 20-64 år. Felprocenten anges till 0,6 %. Detta innebär att det sanna medianvärdet med 95 % säkerhet ligger inom intervallet 165 830 +- 0,6 % (164 835 – 166 825).

Bilagetabellerna är numrerade efter det kapitel som tabellen tillhör.

Bilagetabell 2: Antal personer med funktionsnedsättning enligt olika kriterier 2003/200 4

Kriterium för funktionsnedsättning

0-19 år

20-64 år

65+ år

Assistansersättning (LASS)

2 600

9 400

1 100

- därav personkrets 1+2

1 400

2 700

0

-

personkrets 3

1 200

6 300

800

Stöd o service till vissa funktionshindrade (LSS)

14 300

26 600

3 000

- därav personkrets 1+2

9 000

13 800

1 800

-

personkrets 3

2 100

5 900

900

Insatser Socialtjänstlagen (SoL)

100

16 000

246 300

65-74 år, män

12 500

65-74 år, kvinnor

17 260

75- år, män

58 600

75- år, kvinnor

158 000

Färdtjänst

15 800

89 300

330 400

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

15 000

45 400

249 600

Samtliga praktiska insatser

23 500

106 900

397 800

Vårdbidrag, ej beskattningsbar del eller handikappersättning

17 100

45 500

14 200

Bilstöd

4 300

17 800

1 800

Vårdbidrag, beskattningsbar del eller aktivitets-/sjukersättning

49 600

502 300

29 300

Vårdbidrag, beskattningsbar del eller aktivitets-/sjukersättning def

50 600

266 500

14 300

2*)

11 000

17 800

4 600

Ej insatser men vårdbidrag, ej beskattningsbar del eller

handikappersättning

33 400

358 200

Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar del eller aktivitets-

/sjukersättning

58 600

Rehabiliteringspenning

Ej insatser men rehabiliteringspenning

51 400

Arbetsskadelivränta

65 900

23 900

Ej insatser men arbetsskadelivränta

53 600

19 400

Ej insatser men något av handikappersättning, bilstöd eller livränta

1 400

75 000

24 300

Sjukpenning samtidigt med annan ersättning, insats eller

199 000

självskattad funktionsnedsättning

Ej insatser men sjukpenning samtidigt med andra ersättningar

166 100

41

Bilaga 2

Ds 2008:78

Kriterium för funktionsnedsättning

0-19 år

20-64 år

65+ år

Avtalspension samtliga personer 20-64 år

375 100

Avtalspension, 20-64 år, def 2*)

134 600

Avtalspension, 20-64 år, def 3**)

230 300

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

57 400

610 400

422 100

- män

32 900

240 200

146 600

- kvinnor

24 500

370 200

275 500

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd utom enbart

445 300

aktivitets-/sjukersättning

- män

182 400

- kvinnor

262 900

Självskattad funktionsnedsättning enbart

50 800

125 100

184 500

- män

32 400

76 400

83 000

- kvinnor

18 400

48 800

101 500

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning

108 200

735 600

606 600

- män

65 300

316 600

229 600

- kvinnor

42 900

418 900

377 000

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning utom

570 400

enbart aktivitets-/sjukersättning

- män

258 800

- kvinnor

311 600

Samtliga utan funktionsnedsättning

1 926 700

4 670 800

1 005 200

Hela befolkningen

2 018 700

5 152 200

1 547 900

Kommentar:

def 2 *) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färd- tjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktions- nedsättning.

def 3 **) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

42

Ds 2008:78 Bilaga 2

Bilagetabell 3.1A: Inkomster/konsumtionsenhet (kronor/år 2003/2004) 0-19 år

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel-

Faktor-

fel-

Disponibel

fel-

Marknads-

fel-

ålder

inkomst per

procent

inkomst per

procent

värderad netto-

procent

konsumtions-

konsumtions-

förmögenhet

enhet median-

enhet

per

värde

medianvärde

konsumtionsen

het median-

värde

LASS

12

160 066

23,4

151 249

19,8

111 538

134,1

LSS

13

136 614

11,4

148 342

4,6

66 110

53,6

LSS 1+2

14

139 155

11,6

148 686

5,3

56 152

65

Färdtjänst

11

115 343

17,7

136 326

8,4

44 698

75,3

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

13

136 614

11

148 378

4,7

70 468

52,4

Samtliga praktiska insatser

12

125 507

13,8

143 078

5,5

54 334

55,4

Vårdbidrag, ej beskattningsbar eller

handikappersättning

10

116 964

16

140 748

5,4

72 472

55,4

Bilstöd

13

160 066

25

151 249

11,2

83 950

76,4

Vårdbidrag, beskattningsbar eller

aktivitets-/sjukersättning

10

127 897

8,6

139 262

3,2

69 666

44,6

Ej insatser men vårdbidrag, ej beskattn.bar el.

handikappersättning

10

94 250

35,5

134 501

8,1

33 570

202,6

Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar

eller aktivitets-/sjukersättning

10

122 764

13,4

137 874

4,5

75 807

45,5

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

11

123 516

10,5

140 456

3,5

66 110

39,5

- män

11

122 764

12,4

139 262

4,5

69 666

44,3

- kvinnor

11

123 860

13,7

141 298

5,1

61 736

54,5

Självskattad funktionsnedsättning enbart

12

139 092

12,1

131 990

4,4

32 541

78

- män

12

138 086

12,9

128 840

5,8

61 669

64

- kvinnor

13

143 058

16,6

134 293

8

841

3761,7

Samhällsstöd och/eller självskattad

47 091

45,1

funktionsnedsättning

11

132 024

7,6

135 671

2,8

- män

11

130 523

9,1

134 877

3,4

63 405

47,9

- kvinnor

12

133 959

11,4

139 124

4,5

32 541

64,7

Samtliga 0-19 utan funktionsnedsättning

10

158 489

1,8

138 824

0,9

94 132

10,2

Alla 0-19

10

157 049

1,7

138 662

0,9

91 017

10,3

43

Bilaga 2

Ds 2008:78

Bilagetabell 3.1B: Inkomster/konsumtionsenhet (kronor/år 2003/2004) 20-64 år

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel ålder

Faktor-

fel-

Disponibel

fel-

Marknads-

fel-

inkomst per

procent

inkomst per

procent

värderad netto-

procent

konsumtions-

konsumtions-

förmögenhet per

enhet

enhet

konsumtions-

medianvärde

medianvärde

enhet medianvärde

LASS

44

3 838

254,6

126 524

7

150 017

49,7

LASS 1+2

33

3 838

2022,6

118 825

26,5

191 760

89,8

LASS 3

48

2 582

813,6

126 571

8,3

192 930

70

LSS

41

910

38,8

115 653

3,5

106 643

40

LSS 1+2

37

891

52,4

111 541

4,8

119 748

48,7

LSS 3

47

779

320,8

121 288

6,9

87 703

68,4

SoL

52

279

114,7

119 393

4,7

54 588

87,5

Färdtjänst

48

60 420

33

140 834

4,7

95 993

38,9

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

45

805

29,2

117 807

2,5

87 703

39,6

Samtliga praktiska insatser

47

40 124

16,2

133 452

3,7

89 604

38,8

Handikappersättning

45

53 777

33,6

136 430

3,2

134 664

25,5

Bilstöd

44

67 796

26,2

143 209

7,6

143 016

42,4

Aktivitets- /sjukersättning

53

23 397

25,6

143 396

2

105 057

18,4

Aktivitets- /sjukersättning def 2*)

52

37 864

30,5

149 500

2,7

139 401

21,3

Ej insatser men handikappersättning

48

102 045

28,4

148 092

6,3

156 114

41,9

Ej insatser men aktivitets-/ sjukersättning

54

58 427

18,8

154 949

2

169 855

19

Rehabiliteringspenning

44

99 070

16,6

152 358

4,6

60 396

43,5

Arbetsskadelivränta

55

94 590

19,8

177 937

3,3

224 838

22,3

Sjukpenning samtidigt med annan ersättning,

insats eller självskattad funktionsnedsättning

46

112 381

7,9

154 551

3,1

104 014

27,6

Avtalspension samtliga personer 20-64 år

55

105 765

7,5

182 731

1,9

392 698

10,8

Avtalspension, def 2*)

54

87 188

16,4

171 584

4,2

238 248

22,5

Avtalspension, def 3**)

55

84 255

13,8

169 769

2,9

269 540

14,1

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

51

79 613

8,9

151 536

1,6

132 361

16,7

- män

51

69 535

16,9

150 400

2,3

123 928

22,1

- kvinnor

51

84 867

10,1

153 334

2,2

135 363

20,5

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

utom enbart aktivitets-/sjukersättning

49

84 329

9,1

151 092

1,9

113 016

18,7

- män

50

85 722

13,7

152 618

2,6

123 429

24

- kvinnor

49

84 065

11,6

150 255

2,6

105 571

25,7

Självskattad funktionsnedsättning enbart

42

192 013

7

155 694

4

68 228

39

- män

42

209 363

8

163 369

5

84 291

44

- kvinnor

41

162 832

13

145 878

9

50 581

72

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

funktionsnedsättning

49

96 791

6,7

152 435

1,5

119 257

15,4

- män

49

100 926

8,9

152 358

2

112 956

20,7

- kvinnor

50

93 444

8,6

152 487

2,1

125 682

19,8

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

funktionsnedsättning utom enbart aktivitets-

/sjukersättning

48

105 287

6,3

152 265

1,7

104 014

17,9

- män

48

117 490

8,5

154 640

2,5

112 367

23,1

- kvinnor

48

95 146

9,8

149 500

2,6

94 563

25,2

Samtliga 20-64 år utan funktionsnedsättning

42

201 026

1

167 273

0,6

137 512

5,5

Alla 20-64 år

42

193 534

1,1

165 830

0,6

133 533

5,3

Kommentar:

def 2*) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktionsnedsättning.

def 3**) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

44

Ds 2008:78 Bilaga 2

Bilagetabell 3.1C: Inkomster/konsumtionsenhet (kronor/år 2003/2004), 65- år

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel ålder

Faktorinkomst

fel-

Disponibel inkomst

fel-

Marknadsvärderad netto-

fel-

per konsum-

procent

per konsumtions-

procent

förmögenhet per

procent

tions- enhet

enhet medianvärde

konsumtionsenhet

medianvärde

medianvärde

SoL

83

647

21,5

110 532

0,9

198 232

12,5

65-74 år, män

70

609

122,5

118 844

8,4

142 456

64,3

65-74 år, kvinnor

71

1 148

93,2

117 775

3,9

119 419

71,6

75- år, män

85

1 211

34,5

120 570

2,2

300 098

19,1

75- år, kvinnor

85

528

23,3

107 285

1

173 727

15,3

Färdtjänst

81

1 148

20,4

116 124

1,1

302 834

10,5

Praktiska insatser utom enbart

färdtjänst

83

638

21,8

110 506

0,9

193 981

13

Samtliga praktiska insatser

81

1 074

20,3

115 764

1

289 744

10,2

Handikappersättning

73

1 121

31,1

121 330

2,8

354 317

22,5

Ej insatser men handikappersättning

71

1 758

163,5

136 194

10,8

386 630

48,4

Arbetsskadelivränta

71

2 475

36,2

138 224

5,5

387 934

36

Ej insatser men arbetsskadelivränta

70

2 936

48,7

144 437

7

436 232

37,6

Ej insatser men något av handi-

kappersättning, bilstöd eller

arbetsskadelivränta

70

2 936

36,8

142 772

6,1

434 534

31,1

Praktiska insatser och/eller

ekonomiskt stöd

81

1 125

19,4

116 678

1

299 580

9,8

- män

79

1 871

22,4

126 969

1,8

409 562

12,2

- kvinnor

81

807

23,5

112 572

1,1

242 412

13,6

Självskattad funktionsnedsättning

enbart

76

2 137

23,9

129 228

2,2

479 075

11,9

- män

75

3 036

26,8

139 875

3,2

635 842

12,1

- kvinnor

76

1 723

30,8

122 220

2,3

386 534

15,4

Samhällsstöd och/eller själv-

skattad funktionsnedsättning

79

1 372

14,9

119 759

0,9

347 890

7,2

- män

78

2 177

19,4

131 175

1,9

471 246

9,7

- kvinnor

80

968

20,6

114 990

0,9

282 345

10,6

Samtliga 65- år utan

funktionsnedsättning

73

4 092

8,9

138 040

1,1

606 600

4,6

Alla 65- år

76

2 697

8,5

128 874

0,9

492 430

4

45

Bilaga 2

Bilagetabell 3.2A: Andel med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under % av medianvärdet, procent, 0-19 år, 2003/2004.

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel-

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Ginikoeffi-

fel-

ålder

disponibel inkomst

procent

disponibel inkomst

procent

disponibel

procent

disponibel

procent

cient för

procent

per konsumtions-

per konsumtions-

inkomst per

inkomst per

disponibel

enhet under 40

enhet under 50

konsumtions-

konsumtions-

inkomst per

procent av

procent av

enhet under

enhet under 70

konsumtions-

medianvärde

medianvärde

60 procent av

procent av

enhet

medianvärde

medianvärde

(0,0 - 1,0)

LASS

12

1,6

193,8

3,1

138,7

19,1

96,3

23,9

79,9

0,277

331,8

LSS

13

0,6

150

2,9

79,3

10,5

47,6

20,5

33,2

0,208

91,8

LSS 1+2

14

1

140

4,1

87,8

8,9

56,2

17,7

42,9

0,2

31

Färdtjänst

11

4,5

108,9

8,4

69

15,4

48,1

29,2

30,5

0,214

12,6

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

13

0,6

133,3

2,7

81,5

11,1

45

20,6

32,5

0,208

87,5

Samtliga praktiska insatser

12

3

110

6,3

65,1

12,3

43,9

24,7

28,3

0,21

20,5

Vårdbidrag, ej beskattningsbar eller handikappersättning

10

1,1

118,2

2,5

88

8,8

50

18,9

34,9

0,199

34,2

Bilstöd

13

1,8

138,9

2,8

110,7

15,4

78,6

18

67,2

0,247

219,8

Vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets-/sjukersättning

10

1,5

53,3

2,6

42,3

8,9

32,6

19,3

20,7

0,205

41

Ej insatser men vårdbidrag, ej beskattn.bar el. handikappersättning

10

1,9

142,1

2,6

111,5

6,9

71

16,8

64,3

0,231

66,7

Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets-

/sjukersättning

10

1,8

66,7

2,5

60

7,5

60

19,7

32

0,201

28,9

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

11

2,3

65,2

4

47,5

9,4

36,2

21,5

21,9

0,204

19,1

- män

11

1,1

81,8

2,6

53,8

8,9

46,1

21,1

28

0,21

29,5

- kvinnor

11

3,9

84,6

6

65

10

45

22,2

29,3

0,195

11,8

Självskattad funktionsnedsättning enbart

12

2

105

5,1

62,7

13

41,5

23,7

27

0,182

16,5

- män

12

2,2

136,4

4,7

89,4

13,4

46,3

24,8

31,9

0,171

14

- kvinnor

13

1,8

122,2

5,8

82,8

12,5

71,2

21,8

45

0,198

32,3

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning

11

2,2

59,1

4,5

40

11,1

28,8

22,6

17,7

0,196

14,8

- män

11

1,6

93,8

3,6

61,1

11,1

33,3

22,9

21,4

0,194

22,7

- kvinnor

12

3

70

5,9

50,8

11

41,8

22

25,5

0,197

14,2

Samtliga 0-19 utan funktionsnedsättning

10

3

13,3

5,8

10,3

11,7

6,8

21,3

5,2

0,228

6,1

Alla 0-19

10

3

13,3

5,7

10,5

11,7

6,8

21,4

4,7

0,227

5,7

46

Bilaga 2

Bilagetabell 3.2B: Andel med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under % av medianvärdet, Procent, 20-64 år, 2003/2004.

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel ålder

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Ginikoeffi-

fel-

disponibel

procent

disponibel

procent

disponibel

procent

disponibel

procent

cient

procent

inkomst per

inkomst per

inkomst per

inkomst per

disponibel

konsumtions-

konsumtions-

konsumtions-

konsumtions-

inkomst per

enhet under

enhet under 50

enhet under

enhet under 70

konsumtions-

40 procent av

procent av

60 procent av

procent av

enhet (0,0-

medianvärde

medianvärde

medianvärde

medianvärde

1,0)

LASS

44

1,2

141,7

2,6

100

10,6

74,5

14,2

58,5

0,252

25,8

LASS 1+2

33

0

0

2,3

195,7

2,3

195,7

9,8

94,9

0,276

50,7

LASS 3

48

1,8

138,9

2,8

114,3

14,7

76,2

15,8

71,5

0,24

26,7

LSS

41

1,1

109,1

3,1

80,6

10

48

31,4

24,2

0,191

23,6

LSS 1+2

37

0

0

4

105

8,4

70,2

39,6

27,5

0,206

36,9

LSS 3

47

3,3

142,4

3,3

142,4

11,1

87,4

15,8

65,2

0,194

26,3

SoL

52

1,6

193,8

4

110

12,1

58,7

21,6

39,4

0,184

44,6

Färdtjänst

48

2,1

71,4

2,6

61,5

6,9

33,3

17,3

20,8

0,229

9,6

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

45

1,3

100

3,5

62,9

11,3

34,5

27,3

20,1

0,196

19,9

Samtliga praktiska insatser

47

1,9

68,4

3

53,3

8,8

29,5

20,4

18,1

0,227

9,3

Handikappersättning

45

1,3

61,5

2,6

46,2

8,2

26,8

16,9

16,6

0,232

9,1

Bilstöd

44

1,3

100

3,8

89,5

7,9

59,5

14,5

40,7

0,219

13,2

Aktivitets- /sjukersättning

53

1,3

30,8

3,3

21,2

7,7

13

17

8,2

0,221

6,8

Aktivitets- /sjukersättning def 2*)

52

0,6

66,7

1,9

42,1

5,6

23,2

13,9

14,4

0,214

6,5

Ej insatser men handikappersättning

48

0,5

180

1,1

136,4

3,8

68,4

12,2

39,3

0,223

13,5

Ej insatser men aktivitets-/ sjukersättning

54

1

50

2,4

33,3

5,9

20,3

12,4

13,7

0,219

6,8

Rehabiliteringspenning

44

0,3

133,3

1

100

5,2

44,2

13,3

27,1

0,213

10,8

Arbetsskadelivränta

55

0,4

200

0,7

128,6

2,7

59,3

5

44

0,171

12,3

Sjukpenning samtidigt med annan ersättning, insats eller

självskattad funktionsnedsättning

46

1,4

50

3,3

36,4

6,2

25,8

13,4

16,4

0,231

7,8

Avtalspension samtliga personer

20-64 år

55

0,5

60

1,1

36,4

1,8

27,8

5,1

17,6

0,254

11

Avtalspension, def 2*)

54

0,5

100

0,8

75

1,9

47,4

5,6

30,4

0,211

7,6

Avtalspension, def 3**)

55

0,6

66,7

1,1

54,5

2

40

5,5

23,6

0,207

6,8

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

51

1,3

30,8

2,8

25

6,6

15,2

14,1

9,9

0,223

4,5

- män

51

1,9

42,1

4,3

30,2

8,2

20,7

14,6

15,1

0,225

7,6

- kvinnor

51

0,8

50

1,9

31,6

5,6

19,6

13,8

12,3

0,222

5,9

47

Bilaga 2

Ds 2008:78

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel ålder

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Ginikoeffi-

fel-

disponibel

procent

disponibel

procent

disponibel

procent

disponibel

procent

cient

procent

inkomst per

inkomst per

inkomst per

inkomst per

disponibel

konsumtions-

konsumtions-

konsumtions-

konsumtions-

inkomst per

enhet under

enhet under 50

enhet under

enhet under 70

konsumtions-

40 procent av

procent av

60 procent av

procent av

enhet (0,0-

medianvärde

medianvärde

medianvärde

medianvärde

1,0)

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd utom enbart

aktivitets-/sjukersättning

49

1,2

41,7

2,7

25,9

6,4

17,2

14,4

11,1

0,222

5

- män

50

1,9

52,6

3,9

35,9

7,9

25,3

14

17,1

0,229

8,7

- kvinnor

49

0,7

57,1

1,9

36,8

5,4

22,2

14,6

13,7

0,217

5,5

Självskattad funktionsnedsättning enbart

42

3,2

53,1

6,5

33,8

12,4

23,4

19,8

17,7

0,25

8

- män

42

1,8

77,8

4,9

46,9

9,5

32,6

13,5

25,9

0,225

10,2

- kvinnor

41

5,4

64,8

9,1

46,2

17

32,4

29,6

21,6

0,287

12,9

Samhällsstöd och/eller själv- skattad funktionsnedsättning

49

1,6

31,3

3,5

20

7,6

13,2

15,1

8,6

0,228

3,9

- män

49

1,9

36,8

4,4

25

8,5

17,6

14,4

13,2

0,226

6,2

- kvinnor

50

1,4

42,9

2,7

29,6

6,9

17,4

15,6

10,9

0,23

5,2

Samhällsstöd och/eller själv- skattad funktionsnedsättning utom

enbart aktivitets-/sjukersättning

48

1,6

31,3

3,6

22,2

7,7

14,3

15,6

9,6

0,228

3,9

- män

48

1,9

42,1

4,2

28,6

8,4

20,2

13,8

14,5

0,228

7

- kvinnor

48

1,4

50

3

30

7,2

19,4

17

11,8

0,228

4,8

Samtliga 20-64 år utan funktionsnedsättning

42

2,8

7,1

4,7

6,4

8,3

4,8

13,7

3,6

0,26

4,2

Alla 20-64 år

42

2,7

7,4

4,6

6,5

8,2

4,9

13,8

2,9

0,258

3,9

Kommentar:

def 2*) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktionsnedsättning.

def 3**) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

48

Ds 2008:78

Bilaga 2

Bilagetabell 3.2C: Andel med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under % av medianvärdet, procent, 65- år, 2003/2004.

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Andel med

fel-

Ginikoefficien

fel-

ålder

disponibel

procent

disponibel

procent

disponibel

procent

disponibel

procent

t disponibel

procent

inkomst per

inkomst per

inkomst per

inkomst per

inkomst per

konsumtions-

konsumtions-

konsumtions-

konsumtions-

konsumtions-

enhet under

enhet under 50

enhet under

enhet under 70

enhet (0,0 -

40 procent av

procent av

60 procent av

procent av

1,0)

medianvärde

medianvärde

medianvärde

medianvärde

SoL

83

1

50

5

20

15,5

11

38,9

5,9

0,186

10,2

65-74 år, män

70

0

0

2,1

190,5

7,8

89,7

32,5

36

0,176

26,1

65-74 år, kvinnor

71

1,9

157,9

2,6

126,9

9

66,7

20,1

41,8

0,178

25,3

75- år, män

85

0,5

120

2,7

55,6

11,1

25,2

27,5

14,2

0,209

17,7

75- år, kvinnor

85

1,2

50

6,4

21,9

18,4

12

45,7

6,1

0,17

14,7

Färdtjänst

81

0,6

66,7

3,8

23,7

11,8

12,7

29,9

7

0,197

8,6

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

83

1

50

5

20

15,5

11

39

5,6

0,185

10,3

Samtliga praktiska insatser

81

0,8

50

4

20

12,4

11,3

31,3

6,4

0,201

8,5

Handikappersättning

73

2,1

85,7

2,9

72,4

9,5

40

27

21,5

0,172

12,8

Ej insatser men handikappersättning

71

3,6

136,1

3,6

136,1

5,1

109,8

13,6

69,9

0,176

21,6

Arbetsskadelivränta

71

1,3

161,5

1,3

161,5

1,9

126,3

11,6

45,7

0,179

18,4

Ej insatser men arbetsskadelivränta

70

0,5

180

0,5

180

1,4

142,9

11

58,2

0,184

27,2

Ej insatser men något av handi- kappersättning, bilstöd eller

arbetsskadelivränta

70

1

120

1

120

2,1

90,5

11,4

47,4

0,185

21,1

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

81

0,8

50

3,9

20,5

11,8

11

30,2

6,3

0,202

7,9

- män

79

0,8

75

2,6

42,3

7,6

23,7

19,7

13,2

0,21

9,5

- kvinnor

81

0,8

62,5

4,6

23,9

14,1

12,8

35,7

6,7

0,19

12,1

Självskattad funktionsned- sättning enbart

76

0,4

100

2,3

43,5

6,8

23,5

17,4

13,8

0,201

8

- män

75

0,5

160

2,7

55,6

5

38

12

24,2

0,212

11,3

- kvinnor

76

0,3

133,3

1,9

63,2

8,2

28

21,8

16,1

0,184

10,3

Samhällsstöd och/eller själv- skattad funktionsnedsättning

79

0,7

42,9

3,4

17,6

10,3

10,7

26,3

5,7

0,204

5,9

- män

78

0,7

71,4

2,6

34,6

6,7

19,4

16,9

11,8

0,212

7,1

- kvinnor

80

0,6

66,7

3,8

23,7

12,5

12

32

6,3

0,19

8,9

Samtliga 65- år utan funktionsnedsättning

73

1

20

2,4

16,7

6,8

8,8

16,8

5,4

0,259

6,2

Alla 65- år

76

0,9

22,2

2,9

10,3

8,5

5,9

21,1

3,8

0,246

4,9

49

Bilaga 2

Bilagetabell 3.3A: Procent i hushåll med ekonomiskt bistånd, 2003/2004, personer med funktionsnedsättning 0-19 år

Kriterium för funktionsnedsättning

Medelålder

Ekonomiskt

fel-

Ekonomiskt

fel- procent

bistånd > 0

procent

bistånd > 9

månader, andel

månader,

andel

LASS

12

14,1

123,4

1,4

200

LSS

13

10,6

51,9

0,8

125

LSS 1+2

14

9,2

52,2

0,9

133,3

Färdtjänst

11

6,6

59,1

0

0

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

13

10,1

52,5

0,8

112,5

Samtliga praktiska insatser

12

8,4

48,8

0,5

140

Vårdbidrag, ej beskattningsbar eller handikappersättning

10

12,1

58,7

0

0

Bilstöd

13

9,7

114,4

0

0

Vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets-

/sjukersättning

10

9,5

35,8

0,7

100

Ej insatser men vårdbidrag, ej beskattn.bar el.

handikappersättning

10

17,2

70,9

0

0

Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar eller

aktivitets-/sjukersättning

10

8,2

54,9

0,1

300

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

11

8,2

40,2

0,3

100

- män

11

9,5

46,3

0,5

120

- kvinnor

11

6,4

65,6

0

0

Självskattad funktionsnedsättning enbart

12

11,3

44,2

0

0

- män

12

11,3

54

0

0

- kvinnor

13

11,3

75,2

0

0

Samhällsstöd och/eller självskattad

funktionsnedsättning

11

9,7

32

0,2

100

- män

11

10,4

36,5

0,2

150

- kvinnor

12

8,5

51,8

0

0

Samtliga 0-19 utan funktionsnedsättning

10

6,7

10,4

0,9

22,2

Alla 0-19

10

6,9

10,1

0,8

25

50

Ds 2008:78

Bilaga 2

Bilagetabell 3.3B: Procent ensamstående/sambo samt procent som bor i hushåll med ekonomisk bistånd, 2003/2004, personer med funktionsnedsättning 20-64 år

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel

Ensam-

fel-

Sambo,

fel-

Ekonomiskt

fel-

Ekonomiskt

fel-

ålder

stående,

procent

andel

procent

bistånd > 0

procent

bistånd > 9

procent

andel

månader, andel

månader, andel

LASS

44

64,4

13,7

35,6

24,7

8,5

89,4

4,2

131

LASS 1+2

33

60,2

27,1

39,8

41

4,8

137,5

2,5

192

LASS 3

48

67,5

15,7

32,5

32,6

9,1

115,4

5,1

152,9

LSS

41

78,5

6,1

21,5

22,3

4,1

82,9

1,6

131,3

LSS 1+2

37

79,4

8,4

20,6

32,5

2,9

131

0

0

LSS 3

47

67,8

17

32,2

35,7

7,4

123

7,4

123

SoL

52

87,2

5,8

12,8

39,8

8,1

71,6

0,4

200

Färdtjänst

48

46,3

9,9

53,7

8,6

8,2

34,1

2

75

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

45

80,1

4,4

19,9

17,6

6,3

49,2

1,4

92,9

Samtliga praktiska insatser

47

51,4

8,2

48,6

8,6

8,4

31

2,2

63,6

Handikappersättning

45

53,8

6,7

46,2

7,8

5,8

32,8

2,4

58,3

Bilstöd

44

52,4

14,5

47,6

16

4,8

87,5

0,4

175

Aktivitets- /sjukersättning

53

45,2

4

54,8

3,3

6,5

13,8

0,9

33,3

Aktivitets- /sjukersättning def 2*)

52

40,6

6,9

59,4

4,7

5,3

24,5

0,5

60

Ej insatser men handikappersättning

48

39,2

19,4

60,8

12,5

5,5

60

1,3

107,7

Ej insatser men aktivitets-/ sjukersättning

54

34,2

7,3

65,8

3,8

5,3

20,8

0,8

50

Rehabiliteringspenning

44

40,1

13

59,9

8,7

6,1

44,3

0,1

200

Arbetsskadelivränta

55

28,8

16,3

71,2

6,6

1

70

0,1

200

Sjukpenning samtidigt med annan ersättning,

insats eller självskattad funktionsnedsättning

46

35,4

9,3

64,6

5,1

5,7

28,1

0,3

133,3

Avtalspension samtliga personer

20-64 år

55

35,5

5,9

64,5

3,3

2,8

25

0,1

100

Avtalspension, def 2*)

54

34,3

11,4

65,7

5,9

3,8

42,1

0

0

Avtalspension, def 3**)

55

33

9,1

67

4,5

3

36,7

0

0

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

51

37,7

5

62,3

3

5,7

15,8

1

40

- män

51

40,7

7,4

59,3

5,1

6,2

24,2

1,1

54,5

- kvinnor

51

35,7

6,7

64,3

3,7

5,4

20,4

0,9

55,6

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

utom enbart aktivitets-/sjukersättning

49

39

5,6

61

3,6

6

18,3

1

40

- män

50

40,9

8,3

59,1

5,8

5,8

27,6

1,1

54,5

- kvinnor

49

37,7

7,4

62,3

4,5

6,1

23

0,9

66,7

Självskattad funktionsnedsättning enbart

42

39,8

10,6

60,2

7,0

12,5

23,2

5,7

36,8

- män

42

37,6

14,4

62,4

8,7

10,0

32,0

3,9

56,4

- kvinnor

41

43,3

15,2

56,7

11,6

16,6

31,9

8,6

48,8

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

funktionsnedsättning

49

38

4,7

62

2,9

6,9

13

1,8

27,8

- män

49

39,9

6,5

60,1

4,3

7,1

19,7

1,8

38,9

- kvinnor

50

36,6

6

63,4

3,5

6,7

17,9

1,8

33,3

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

funktionsnedsättning utom enbart aktivitets-

/sjukersättning

48

39,2

5,1

60,8

3,3

7,4

14,9

2

30

- män

48

39,9

7,3

60,1

4,8

7

21,4

1,9

42,1

- kvinnor

48

38,6

6,7

61,4

4,2

7,8

19,2

2,1

38,1

Samtliga 20-64 år utan funktionsnedsättning

42

33,2

1,8

66,8

0,9

4,5

6,7

1

10

Alla 20-64 år

42

34

1,8

66

0,9

4,7

6,4

1

10

Kommentar:

def 2*) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktionsnedsättning.

def 3**) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

51

Bilaga 2

Ds 2008:78

Bilagetabell 3.3C: Procent ensamstående/sambo samt procent som bor i hushåll med ekonomisk bistånd, 2003/2004, personer med funktionsnedsättning 20-64 år

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel

Ensam-

fel-

Sambo,

fel-

Ekonomiskt

fel-

Ekonomiskt

fel-

ålder

stående, andel

procent

andel

procent

bistånd > 0

procent

bistånd > 9

procent

månader, andel

månader, andel

SoL

83

80,9

2,1

19,1

8,9

0,8

50

0,1

100

65-74 år, män

70

72,4

12,4

27,6

32,6

3,1

109,7

0

0

65-74 år, kvinnor

71

74,3

9,8

25,7

28,4

3,5

102,9

0,7

214,3

75- år, män

85

62,4

6,1

37,6

10,1

0,2

250

0

0

75- år, kvinnor

85

89,1

1,5

10,9

11,9

0,6

66,7

0,1

200

Färdtjänst

81

65,1

3,2

34,9

6

0,4

75

0

0

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

1

83

80,8

2

9,2

8,3

0,9

55,6

0,1

100

Samtliga praktiska insatser

81

67,6

2,8

32,4

5,9

0,4

75

0,1

100

Handikappersättning

73

52,7

12

47,3

13,3

0

0

0

0

Ej insatser men handikappersättning

71

33,5

39,7

66,5

20

0

0

0

0

Arbetsskadelivränta

71

31,8

23,6

68,2

11

0

0

0

0

Ej insatser men arbetsskadelivränta

70

28,9

32,9

71,1

13,4

0

0

0

0

Ej insatser men något av handi-

kappersättning, bilstöd eller

arbetsskadelivränta

70

29,3

27,3

70,7

11,3

0

0

0

0

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt

65,4

2,9

34,6

5,5

0,4

75

0,1

100

stöd

81

- män

79

42,5

7,8

57,5

5,7

0,4

100

0

0

- kvinnor

81

77,6

2,3

22,4

8

0,4

75

0,1

200

Självskattad funktionsnedsättning enbart

76

40,5

7,7

59,5

5,2

0,4

125

0,1

200

- män

75

27,9

15,4

72,1

6

0,9

111,1

0,2

200

- kvinnor

76

50,7

7,9

49,3

8,1

0,1

100

0

0

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

funktionsnedsättning

79

57,8

2,9

42,2

4

0,4

50

0,1

100

- män

78

37,2

7,3

62,8

4,3

0,6

66,7

0,1

100

- kvinnor

80

70,4

2,4

29,6

5,7

0,3

100

0,1

100

Samtliga 65- år utan funktionsnedsättning

73

38,1

3,1

61,9

1,9

0,8

25

0,2

50

Alla 65- år

76

46,5

2,2

53,5

1,9

0,8

25

0,1

100

52

Bilaga 2

Bilagetabell 4A: Individuella årsinkomster (kronor/år, 2003/2004) 0-19 år.

Kriterium för funktionsnedsättning

Medelå

Arbets-

fel-

Löne- och

fel- pro-

Kapital- fel- pro-

Skatt fel- pro-

Trans-

fel-

Disponibel

fel- procent

Löne-

fel-

Andel individer

fel-

lder

inkomst

procent

närings-

cent

inkomst

cent

(individ-

cent

fereringar

procent

inkomst

inkomst,

procent

m löne-

procent

(individ-

inkomst

(individ-

värde)

netto

(individ-

medel- värde

inkomst > bas-

värde)

(individvärde)

värde)

medel-

(individ-

värde)

för individer

beloppet resp.

medel-

inkluderande

medel-

värde

värde)

medel- värde

med inkomst

år

värde

alla som inte

inkomst

medelvärde

>0

har inkomst

medelinkomst

LASS

12

0

0

0

0

1 988

139,4

3 231

69,6

7 347

121,5

6 104

117,9

0

0

0

0,0

LSS

13

216

76,9

216

76,9

2 042

147,8

3 723

31,1

12 371

45,8

10 906

48,2

4 224

35,2

0

0,0

LSS 1+2

14

105

102,9

105

102,9

2 842

167,8

4 735

33,6

15 481

49,7

13 693

53,6

4 234

53,8

0

0,0

Färdtjänst

11

2 349

90,7

1 579

94

655

173

3 077

36,8

8 430

51,5

7 588

49,8

14 746

90,1

1,1

145,5

Praktiska insatser utom enbart

färdtjänst

13

205

77,1

205

77,1

1 959

146,4

3 601

30,8

11 803

46

10 366

48,5

4 224

35,2

0

0,0

Samtliga praktiska insatser

12

1 749

82,4

1 232

81,8

1 864

137,2

3 091

30,1

8 941

44,3

8 946

44,9

10 757

78,5

0,7

157,1

Vårdbidrag, ej beskattningsbar eller

handikappersättning

10

548

89,2

544

89,9

770

80,9

351

60,1

-4 065

-29,5

-3 102

-45,2

10 000

82,6

0,2

250,0

Bilstöd

13

1 073

134,8

1 319

121,7

2 075

102,6

3 124

51,9

8 180

83,9

8 450

72,2

14 922

87,8

0

0

Vårdbidrag, beskattningsbar eller

aktivitets-/sjukersättning

10

491

48,7

495

48,3

1 358

82,3

545

45

-2 478

-40,9

-1 170

-119,1

7 886

41,2

0,2

150

Ej insatser men vårdbidrag, ej

beskattn.bar el. handikappersättning

10

501

83,8

506

83

167

313,2

166

65,1

-3 813

-48,9

-3 306

-62,6

7 204

73,5

0

0

Ej insatser men vårdbidrag,

beskattningsbar eller aktivitets-

/sjukersättning

10

395

60,3

407

58,7

1 059

116,2

557

75,9

-2 876

-41

-1 966

-75,5

6 664

43,8

0

0

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt

stöd

11

1 040

60,5

864

54,5

1 396

91

1 620

28,8

2 091

89

2 732

72

9 723

50

0,3

133,3

- män

11

863

94,2

597

66

1 940

112,4

1 876

37,3

2 705

95,7

3 366

84,9

8 279

51,1

0

0

- kvinnor

11

1 278

77,2

1 223

78,7

666

74,2

1 276

42,9

1 266

191,9

1 880

123,1

10 985

76,2

0,7

142,9

Självskattad funktionsnedsättning enbart

12

4 793

47,7

4 810

47,6

1 107

125,7

1 531

46,5

828

180,6

5 215

48,2

24 973

39,5

4,4

52,3

- män

12

5 219

63,1

5 227

63,1

291

82,1

1 351

61,7

160

1191,3

4 327

72,6

25 652

52,9

4,5

68,9

- kvinnor

13

4 044

60,7

4 078

60,3

2 542

148,5

1 846

70,1

2 002

118,4

6 776

61,1

23 607

49

4,3

76,7

Samhällsstöd och/eller självskattad

funktionsnedsättning

11

2 803

40,2

2 718

40,7

1 261

74,5

1 578

26,4

1 498

82

3 898

40,7

19 922

34,9

2,2

50

- män

11

3 025

56

2 894

57,3

1 122

98,5

1 616

33,7

1 442

112,8

3 843

55,2

21 188

48,5

2,2

68,2

- kvinnor

12

2 466

48,3

2 450

48,4

1 472

112,6

1 521

42

1 582

108,7

3 983

56

18 015

43,2

2,3

65,2

Samtliga 0-19 utan funktionsnedsättning

10

3 478

6,8

3 491

6,7

669

33,3

922

10

-2 045

-13,2

1 194

31,5

21 461

5,6

2,7

7,4

Alla 0-19

10

3 436

6,7

3 445

6,6

692

31,5

956

9,3

-1 853

-14,4

1 327

27,8

21 383

5,6

2,7

7,4

53

Bilaga 2

Ds 2008:78

Bilagetabell 4B: Individuella årsinkomster (kronor/år, 2003/2004) 20-64 år.

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel

Arbets-

fel- pro-

Löne- och

fel- pro- Kapital-

fel- pro-

Skatt

fel- pro-

Trans-

fel-

Disponibel

fel- procent

Löne-

fel-

Andel individer

fel-

ålder

inkomst

cent

närings- inkomst

cent

inkomst

cent

(individ-

cent

fereringar

procent

inkomst

inkomst,

procent

m löne-

procent

(individ-

(individvärde)

(individ-

värde)

netto

(individ-

medel- värde

inkomst > bas-

värde)

inkluderande

värde)

medel-

(individ-

värde)

för individer

beloppet resp.

medel-

alla som inte har

medel-

värde

värde)

medel- värde

med inkomst

år

värde

inkomst medel-

inkomst

medel-

>0

inkomst

värde

LASS

44

9 088

94,5

7 591

107,9

4 719

165

33 540

14

131 605

5,7

110 376

9,4

71 944

85,5

3,6

80,6

LASS 1+2

33

-1 234

-196,1

-1 234

-196,1

1 334

93,9

24 373

13,3

117 415

9

93 142

10,9

0

0

0

0

LASS 3

48

11 926

102,4

11 514

105,9

6 399

180,4

37 922

17,7

139 074

6,8

119 065

12,3

81 098

87,1

5,4

79,6

LSS

41

8 857

46,3

6 552

56,3

1 643

32,3

26 886

5,3

122 306

3,6

103 615

3,3

71 297

38,1

5,4

53,7

LSS 1+2

37

2 263

88,3

1 777

101,8

1 511

44,2

23 952

4

118 302

3,6

97 638

3,8

38 112

105,3

1,7

105,9

LSS 3

47

14 041

66,7

7 151

92,1

2 124

59,4

32 524

14,7

132 731

7,1

109 482

5,7

64 528

51,2

7,1

71,8

SoL

52

26 936

55,2

15 458

61,7

11 462

113,4

41 794

14,3

143 983

6,4

129 110

9

102 285

45,2

9,6

62,5

Färdtjänst

48

83 424

13

51 437

18,9

7 055

65,8

50 553

7,3

130 080

5

138 019

4,8

112 757

15,3

27

14,8

Praktiska insatser utom enbart

färdtjänst

45

15 706

38,7

10 398

41,7

5 199

91

32 858

7,5

130 762

3,4

113 502

4,3

87 507

30,1

7,1

39,4

Samtliga praktiska insatser

47

74 218

13

45 474

18,4

6 215

62,7

47 539

6,8

129 542

4,4

133 692

4,3

109 971

14,7

24,8

14,5

Handikappersättning

45

66 327

11,7

57 072

13

6 943

73,8

47 426

6,7

116 231

4,5

132 821

4

147 907

9,7

28,6

11,2

Bilstöd

44

75 285

21,3

65 377

23,2

883

410,9

50 506

9,7

125 148

8,6

140 901

6,1

156 901

16

35,7

20,2

Aktivitets- /sjukersättning

53

41 294

5,8

29 379

6,9

6 324

32,5

47 191

2,3

143 349

1,4

131 860

1,7

83 705

4,7

21,5

6,5

Aktivitets- /sjukersättning def 2*)

52

40 931

8,7

28 409

10,2

6 922

63

49 413

3,6

150 719

2,3

136 638

3,1

77 269

7,4

21,6

10,2

Ej insatser men handikappersättning

48

116 354

15,1

100 561

17,2

7 739

90,6

60 833

11,2

106 133

11,7

153 600

6,5

159 220

14

49,1

14,9

Ej insatser men aktivitets-/

sjukersättning

54

50 174

7,2

37 098

8,5

5 831

56,7

50 855

3

143 875

2,1

135 948

2,5

86 848

5,7

27,4

7,7

Rehabiliteringspenning

44

188 326

3,4

65 231

11,4

6 545

82,1

64 347

7,3

151 942

4,5

159 371

4,4

77 685

9,7

49,7

10,1

Arbetsskadelivränta

55

64 845

13,1

55 093

14,5

7 776

67,8

70 566

4,6

173 759

4,6

166 062

3,9

120 968

10,2

33,4

12,9

Sjukpenning samtidigt med annan

ersättning, insats eller självskattad

funktionsnedsättning

46

172 667

2,9

83 886

6,5

9 543

61,7

63 312

4,1

129 365

3,7

159 481

3,5

100 992

5,7

54,7

5,7

Avtalspension samtliga personer

20-

64 år

55

97 066

5,4

83 146

6,4

21 783

29,6

86 452

4,9

162 923

2,4

181 401

3,2

139 352

5,1

39,4

4,8

Avtalspension, def 2*)

54

69 591

10,4

49 351

12,5

9 980

45,6

66 021

5,6

165 505

3,7

158 815

3,6

93 591

10,1

30,8

11

Avtalspension, def 3**)

55

66 812

8,1

49 315

9,7

8 370

37,6

62 636

3,9

156 907

2,8

151 955

2,7

93 277

7,2

33,2

8,1

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt

stöd

51

87 336

4,2

54 891

5,6

6 284

35,6

54 121

2,5

134 915

1,9

141 970

1,8

104 295

4,3

35,2

4,8

- män

51

91 772

7,4

59 472

9,7

8 140

63,1

61 697

4,3

145 643

3,1

151 559

3,5

121 809

7,4

32,6

8

- kvinnor

51

84 458

4,9

51 918

6,5

5 080

30,8

49 204

2,7

127 952

2,3

135 746

1,8

94 202

4,9

36,9

6

54

Ds 2008:78

Bilaga 2

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel

Arbets-

fel-

Löne- och

fel-

Kapital-

fel-

Skatt

fel- Trans- fere-

fel-

Disponibel

fel-

Löne- inkomst,

fel-

Andel individer

fel-

ålder

inkomst

procent

näringsinkomst

procent

inkomst

procent

(individ-

procent

ringar netto

procent

inkomst

procent

medel- värde

procent

m löneinkomst

procent

(individ-

(individvärde)

(individ-

värde)

(inivid-

(individvärde)

för individer

> bas- beloppet

värde)

inkluderande alla

värde)

medel-

värde)

medelvärde

med inkomst

resp. år

medel-

som inte har

medel-

värde

medel värde

>0

värde

inkomst medel-

inkomst

inkomst

Praktiska insatser och/eller

ekonomiskt stöd utom enbart

aktivitets-/sjukersättning

49

99 757

4,5

59 955

6,2

6 994

41,4

56 033

2,9

135 554

2,3

146 470

2,2

107 861

4,9

37,2

5,4

- män

50

107 676

7,4

68 974

10,1

9 751

67,6

64 335

4,9

142 775

3,8

157 165

4,2

128 219

8

36,3

8,5

- kvinnor

49

94 260

5,4

53 696

7,4

5 080

33,9

50 271

3,3

130 542

2,8

139 047

2,1

94 604

5,8

37,8

6,9

Självskattad funktionsnedsättning

enbart

42

195 472

6

194 054

6

8 641

48

68 278

7

28 212

16

162 629

4

223 675

5,2

73,6

5,0

- män

42

226 434

7

225 948

7

9 607

56

80 470

8

20 810

24

175 895

5

253 729

5,7

78,8

5,5

- kvinnor

41

146 962

11

144 086

11

7 128

91

49 177

12

39 809

20

141 845

7

174 788

9,9

65,3

9,6

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

funktionsnedsättning

49

105 733

3,7

78 567

4,7

6 685

29,7

56 529

2,5

116 762

2,2

145 484

1,7

134 131

3,7

41,7

3,8

- män

49

124 258

5,7

99 633

6,9

8 494

48,4

66 226

3,9

115 528

3,9

157 430

3

169 404

5,2

43,7

5,7

- kvinnor

50

91 732

4,6

62 645

5,9

5 318

29,6

49 201

2,8

117 694

2,6

136 456

1,8

107 631

4,7

40,2

5,2

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

funktionsnedsättning utom enbart

aktivitets-/sjukersättning

48

120 754

3,8

89 374

5

7 355

33,1

58 719

2,9

112 006

2,8

150 015

2

142 752

4

45,2

4

- män

48

142 724

5,6

115 300

6,9

9 708

50,6

69 097

4,3

106 780

4,8

162 693

3,3

178 889

5,3

48,9

5,7

- kvinnor

48

102 506

4,9

67 839

6,6

5 401

32,8

50 100

3,3

116 346

3,2

139 485

2

111 703

5,3

42,1

5,7

Samtliga 20-64 år utan

funktionsnedsättning

42

215 832

0,9

207 540

1

13 485

9,2

78 985

1,2

34 996

2,1

177 036

0,8

231 158

0,8

77,9

0,6

Alla 20-64 år

42

206 414

0,9

195 901

1

12 903

8,9

77 027

1,2

42 653

1,8

174 431

0,7

225 273

0,8

74,6

0,7

Kommentar:

def 2*) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktionsnedsättning.

def 3**) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

55

Bilaga 2

Ds 2008:78

Bilagetabell 4C: Individuella årsinkomster (kronor/år, 2003/2004), 65- år.

Kriterium för funktionsnedsättning

Medel

Arbets-

fel-

Löne- och

fel-

Kapital-

fel-

Skatt

fel-

Trans-

fel-

Disponibel

fel-

Löne-

fel-

Andel

fel-

ålder

inkomst

procent

näringsinkomst

procent

inkomst

procent

(individ-

procent

fereringar

procent

inkomst

procent

inkomst,

procent

individer m

procent

(individ-

(individvärde)

(individ-

värde)

netto

(individ-

medelvärde

löne-

värde)

inkluderande alla

värde)

medel-

(individ-

värde)

för individer

inkomst >

medel-

som inte har in-

medel-

värde

värde)

medel- värde

med inkomst

bas-

värde

komst medel-

inkomst

medel- värde

>0

beloppet

inkomst

resp. år

SoL

83

192

102,6

171

74,9

13 254

26,4

38 949

4

141 231

1,7

115 706

2,7

6 652

54,9

0

0

65-74 år, män

70

1 844

176,7

70

297,1

13 460

96,4

48 476

16,2

161 032

8

126 086

9,7

3 288

65,1

0

0

65-74 år, kvinnor

71

133

118,8

320

101,6

14 304

67,2

38 093

14,3

140 207

5,6

116 738

8,4

3 063

113,3

0

0

75- år, män

85

190

185,8

346

116,2

18 321

48,4

54 039

8,3

169 823

4,2

134 451

5,8

13 523

81

0,1

200

75- år, kvinnor

85

68

139,7

98

130,6

11 244

35,5

32 696

4,2

129 177

1,5

107 824

3,2

6 563

84,3

0

0

Färdtjänst

81

1 157

51

1 386

47,3

12 308

34,8

43 628

4,8

149 634

2

119 700

3

18 312

46,4

0,6

50

Praktiska insatser utom enbart

färdtjänst

83

231

90,9

214

69,6

13 085

26,3

38 774

4

141 021

1,7

115 546

2,6

9 427

69,7

0,1

100

Samtliga praktiska insatser

81

1 007

49,4

1 218

45,2

13 161

30,6

43 077

4,3

148 288

1,7

119 591

2,9

17 311

44,5

0,5

60

Handikappersättning

73

3 068

87,2

2 968

86,3

3 930

57,4

39 313

7,9

142 308

4,2

109 893

4,5

32 822

72,6

2

85

Ej insatser men handikappersättning

71

6 386

148,8

6 004

145,1

2 056

252,3

47 179

18,2

155 423

12,1

116 304

12,1

44 085

117

4,1

136,6

Arbetsskadelivränta

71

4 759

65,2

4 617

67,4

3 102

133

45 897

7,4

158 890

5

120 712

5,5

42 626

53,1

4,5

62,2

Ej insatser men arbetsskadelivränta

70

6 495

74,6

6 247

77,8

4 387

146,5

46 735

9,5

158 188

6,6

122 087

7,9

63 219

53

6,3

69,8

Ej insatser men något av handi-

kappersättning, bilstöd eller

arbetsskadelivränta

70

7 665

63,9

7 212

65

4 230

123,9

47 389

8,4

158 022

5,7

122 075

6,8

64 271

44,5

6,5

60

Praktiska insatser och/eller

ekonomiskt stöd

81

1 391

39,5

1 564

37,5

12 646

30,1

43 325

4

148 850

1,7

119 734

2,7

24 059

34,7

0,9

33,3

- män

79

2 505

48,1

2 288

49,7

15 721

37,9

57 210

6,2

176 819

3

137 618

3,9

27 203

42,8

1,4

50

- kvinnor

81

798

67,7

1 179

56,2

11 010

44,5

35 938

5,1

133 969

1,8

110 220

3,7

20 635

56,9

0,6

66,7

Självskattad funktionsned- sättning

enbart

76

4 568

43,8

4 900

42,3

10 848

30,3

47 814

4,7

153 773

2,5

121 707

3,2

39 220

46,7

2,4

37,5

- män

75

7 620

55,3

8 058

53

13 897

41,4

61 800

6,8

182 042

3,7

142 197

4,8

48 200

59,3

3,3

48,5

- kvinnor

76

2 071

53,2

2 316

50,6

8 353

43,5

36 370

5

130 641

2,9

104 940

3,9

25 141

52,6

1,7

64,7

Samhällsstöd och/eller själv-

skattad funktionsnedsättning

79

2 357

30,5

2 579

29,2

12 099

23,4

44 691

3,1

150 347

1,4

120 334

2,1

31 183

31,3

1,3

30,8

- män

78

4 355

39,3

4 374

39,2

15 062

28,8

58 870

4,6

178 708

2,3

139 274

3

37 898

41,5

2,1

33,3

- kvinnor

80

1 141

43,3

1 485

39

10 295

36

36 054

4

133 073

1,5

108 798

2,9

22 523

39,2

0,9

44,4

Samtliga 65- år utan

73

10 737

11

10 974

11

20 532

14,2

57 485

2,5

162 508

1,1

136 529

1,9

61 795

10

5,2

9,6

funktionsnedsättning

Alla 65- år

76

7 706

10,4

7 914

10,4

17 525

11,6

52 508

1,9

157 418

0,8

130 348

1,4

57 326

9,7

3,8

7,9

56

Ds 2008:78

Bilaga 2

Bilagetabell 5.1A: Merkostnader (kronor/år, 2003/2004), individer 0-19 år, medelvärden (enkätvikt)

Kriterium för funktionsnedsättning

Tandvård,

fel-

Sjukvård,

fel-

Läkemedel,

fel-

Hjälpmedel o

fel-

Färdtjänst,

fel-

Hemtjänst,

fel-

Summa extra

fel-

medelvärde för

procent

medelvärde för

procent

medelvärde för

procent

förbruknings-

procent

medelvärde för

procent

medelvärde

procent

kostnader,

procent

samtl. individer

samtliga

samtliga

artiklar, medel-

samtliga

för samtliga

medelvärde för

individer

individer

värde för samtliga

individer

individer

samtliga individer

individer

LASS

0

0,0

18

138,9

1 310

22,7

5 868

77,9

1 382

53,4

0

0,0

8 578

55,2

LSS

0

0,0

20

65,0

788

16,0

966

64,9

524

33,0

0

0,0

2 298

31,7

LSS 1+2

0

0,0

27

66,7

787

16,8

1 037

75,3

521

35,7

0

0,0

2 373

36,8

Färdtjänst

0

0,0

14

85,7

949

12,3

2 188

42,9

989

17,2

0

0,0

4 140

23,9

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

0

0,0

19

68,4

801

15,4

1 225

60,5

575

31,1

0

0,0

2 620

32,3

Samtliga praktiska insatser

0

0,0

16

62,5

820

12,0

1 531

42,1

665

19,2

0

0,0

3 032

23,2

Vårdbidrag, ej beskattningsbar eller handikappersättning

0

0,0

0

0,0

832

13,7

1 097

50,5

367

36,0

0

0,0

2 296

28,9

Bilstöd

0

0,0

27

92,6

1 132

16,1

2 475

84,1

1 123

43,1

0

0,0

4 757

46,6

Vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets-

/sjukersättning

0

0,0

0

0,0

658

8,8

729

40,3

190

26,3

0

0,0

1 577

20,9

Ej insatser men vårdbidrag, ej beskattn.bar el.

handikappersättning

0

0,0

0

0,0

689

18,6

213

97,7

0

0,0

0

0,0

902

29,5

Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar eller

aktivitets-/sjukersättning

0

0,0

0

0,0

589

11,4

224

49,1

0

0,0

0

0,0

813

16,7

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

0

0,0

7

57,1

682

8,5

758

36,8

272

21,7

0

0,0

1 719

18,4

- män

0

0,0

7

85,7

665

10,5

682

55,1

220

30,9

0

0,0

1 575

26,5

- kvinnor

0

0,0

7

71,4

705

12,6

859

47,5

342

29,2

0

0,0

1 912

24,5

Självskattad funktionsnedsättning enbart

0

0,0

28

53,6

614

13,0

380

53,2

0

0,0

0

0,0

1 022

20,6

- män

0

0,0

21

81,0

559

17,5

418

67,9

0

0,0

0

0,0

998

29,1

- kvinnor

0

0,0

41

73,2

710

18,7

313

76,7

0

0,0

0

0,0

1 064

26,5

Samhällsstöd och/eller självskattad

funktionsnedsättning

0

0,0

17

47,1

650

7,5

580

30,3

144

22,2

0

0,0

1 391

14,1

- män

0

0,0

14

64,3

612

9,8

551

43,0

111

31,5

0

0,0

1 289

19,8

- kvinnor

0

0,0

21

66,7

707

10,7

625

41,1

195

30,8

0

0,0

1 548

19,2

Samtliga 0-19 utan funktionsnedsättning

0

0,0

10

10,0

19

10,5

0

0,0

0

0,0

0

0,0

29

10,3

Alla 0-19

0

0,0

10

10,0

52

7,7

31

29,0

8

25,0

0

0,0

101

10,9

57

Bilaga 2

Ds 2008:78

Bilagetabell 5.1B: Merkostnader (kronor/år, 2003/2004), individer 20-64 år, medelvärden (enkätvikt)

Kriterium för funktionsnedsättning

Tandvård,

fel-

Sjukvård,

fel-

Läkemedel,

fel-

Hjälpmedel o

fel-

Färdtjänst,

fel-

Hemtjänst,

fel-

Summa extra

fel-

medelvärde

procent

medelvärde

procent

medelvärde för

procent

förbruk-

procent

medelvärde

procent

medelvärde för

procent

kostnader,

procent

för samtl.

för samtliga

samtliga

ningsartiklar,

för samtliga

samtliga

medelvärde

individer

individer

individer

medelvärde för

individer

individer

för samtliga

samtliga

individer

individer

LASS

630

39,8

608

27,3

1 421

11,9

1 282

43,7

2 034

25,3

87

89,7

6 063

15,0

LASS 1+2

427

34,2

575

36,5

1 228

17,9

1 254

93,4

2 709

33,4

19

200,0

6 212

22,8

LASS 3

775

50,3

615

39,2

1 502

15,6

1 359

48,6

1 747

34,6

106

106,6

6 105

20,3

LSS

1 107

67,7

380

23,7

1 083

16,0

560

57,5

1 331

27,1

86

114,0

4 548

21,5

LSS 1+2

1 306

93,2

308

28,2

1 008

19,0

399

77,2

1 168

37,5

48

179,2

4 237

33,4

LSS 3

987

54,0

575

41,0

1 395

28,0

1 113

84,0

2 177

35,4

35

145,7

6 281

23,3

SoL

1 630

33,6

543

23,8

1 353

14,5

1 160

117,6

1 101

32,9

3 217

50,8

9 003

26,2

Färdtjänst

2 021

23,3

655

9,6

1 270

5,4

735

41,4

1 575

7,8

368

64,7

6 624

9,5

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst

1 275

36,4

445

16,0

1 205

10,2

856

64,5

1 226

20,0

1 267

51,1

6 274

17,2

Samtliga praktiska insatser

1 821

21,8

611

9,3

1 239

5,3

764

41,1

1 316

8,7

451

52,1

6 202

9,5

Handikappersättning

1 795

24,2

540

8,7

1 180

5,1

1 107

48,0

1 053

14,1

480

66,7

6 154

13,4

Bilstöd

1 423

29,0

680

21,5

1 242

9,9

2 265

72,9

1 195

26,7

220

93,6

7 024

25,8

Aktivitets- /sjukersättning

2 117

9,0

530

4,0

1 160

3,2

264

26,5

232

13,8

103

55,3

4 406

5,1

Aktivitets- /sjukersättning def 2*)

2 020

11,3

562

5,2

1 203

4,0

428

26,6

375

13,3

167

55,1

4 755

6,1

Ej insatser men handikappersättning

1 836

29,1

515

10,7

1 064

9,6

424

44,8

0

0,0

0

0,0

3 839

16,8

Ej insatser men aktivitets-/ sjukersättning

2 170

9,2

520

4,2

1 134

3,7

169

30,2

0

0,0

0

0,0

3 993

5,4

Rehabiliteringspenning

1 423

16,2

664

18,7

1 077

7,6

316

125,0

140

50,0

2

150,0

3 621

14,0

Arbetsskadelivränta

2 162

18,5

499

11,4

958

9,0

206

73,3

102

43,1

57

194,7

3 984

11,3

Sjukpenning samtidigt med annan ersättning,

insats eller självskattad funktionsnedsättning

1 665

13,5

668

6,7

1 082

3,8

337

42,4

201

18,4

11

136,4

3 965

7,0

Avtalspension samtliga personer

20-64 år

2 234

8,8

470

4,7

972

3,5

158

42,4

98

21,4

56

91,1

3 986

5,6

Avtalspension, def 2*)

2 090

16,0

582

6,9

1 207

4,1

436

42,7

270

21,1

154

90,9

4 738

9,1

Avtalspension, def 3**)

2 239

11,3

547

5,3

1 161

3,6

255

42,7

158

21,5

90

91,1

4 449

6,7

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

1 968

7,3

564

3,9

1 114

2,7

304

25,3

230

11,3

79

51,9

4 259

4,2

- män

1 665

11,5

532

5,8

1 054

4,8

348

48,0

248

17,7

119

73,1

3 967

7,1

- kvinnor

2 164

9,2

584

5,0

1 154

3,1

276

23,6

219

14,6

53

73,6

4 449

5,1

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

utom enbart aktivitets-/sjukersättning

1 854

8,3

595

4,5

1 123

3,0

417

25,2

316

11,1

108

52,8

4 414

4,7

- män

1 584

11,0

559

6,6

1 071

5,6

459

47,7

326

17,5

157

72,6

4 157

7,7

- kvinnor

2 042

11,2

620

6,1

1 159

3,5

388

23,5

309

14,2

74

74,3

4 592

5,9

Självskattad funktionsnedsättning enbart

1 543

15

427

9

700

8

230

35

4

225

0

0

2 904

9

- män

1 567

21

419

12

656

10

220

42

0

0

0

0

2 863

12

- kvinnor

1 504

20

440

13

768

12

246

59

11

200

0

0

2 970

13

58

Ds 2008:78

Bilaga 2

Kriterium för funktionsnedsättning

Tandvård,

fel-

Sjukvård,

fel-

Läkemedel,

fel-

Hjälpmedel o

fel-

Färdtjänst,

fel-

Hemtjänst,

fel-

Summa extra

fel-

medelvärde

procent

medelvärde

procent

medelvärde för

procent

förbruk-

procent

medelvärde

procent

medelvärde för

procent

kostnader,

procent

för samtl.

för samtliga

samtliga

ningsartiklar,

för samtliga

samtliga

medelvärde

individer

individer