Ds 2010:35

Ds 2010:35

Arbetsmarknadsdepartementet

Ändringar

i Arbetsförmedlingens

och Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringens

registerlagar

Tydligare och mer ändamålsenliga regler för

personuppgiftsbehandling

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

förvaltningsavdelning.

Beställningsadress:

Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91

Ordertel: 08-598 191 90

E-post: order.fritzes@nj.se

Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på

http://www.regeringen.se/

Tryckt av Elanders Sverige AB

Stockholm 2010

ISBN 978-91-38-23466-2

ISSN 0284-6012

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning .......................................................6

2 Författningsförslag ....................................................9

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om

behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten................................9

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:469) om

behandling av personuppgifter vid Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen....................................................13

3 Bakgrund och gällande rätt ......................................15

3.1 Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet .................15

3.2 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens uppdrag

och verksamhet ....................................................................16

3.3 Dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen.................16

3.4 E-förvaltning ........................................................................19

3.5 Lagen om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten..............................20

3.6 Lagen om behandling av personuppgifter vid

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ......................24

3

3.7 Sekretess ...............................................................................27

4 Ändringar i Arbetsförmedlingens registerlag ...............31

4.1 Reformbehov och utgångspunkter .....................................31

4.2 Förhållandet till patientdatalagen........................................32

4.3 Behandling av personuppgifter om lagöverträdelse

m.m. ......................................................................................34

5 Ändringar i Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringens registerlag........................37

5.1 Reformbehov och utgångspunkter .....................................37

5.2 Utvidgning av de sekundära ändamålen..............................38

5.3 Utvidgning av tillåtna sökbegrepp ......................................41

6 Ikraftträdande .........................................................45

7 Konsekvensbeskrivning ............................................47

7.1.1 Konsekvenser av föreslagna ändringar i lagen

(2002:546) om behandling av personuppgifter i

den arbetsmarknadspolitiska verksamheten............47

7.1.2 Konsekvenser av föreslagna ändringar i lagen

(2006:469) om behandling av personuppgifter

vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen .....52

8 Författningskommentar ............................................57

8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:546) om

behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten ..............................57

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:469) om

behandling av personuppgifter vid Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen....................................................59

1 Sammanfattning

Denna promemoria har utarbetats inom

Arbetsmarknadsdepartementet och innehåller ett antal förslag

till ändringar i lagen (2002:546) om behandling av

personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

och i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Ändringarna syftar

till att göra myndigheternas registerlagar modernare, mer

ändamålsenliga och bättre anpassade till respektive myndighets

uppdrag och verksamhet.

Beträffande lagen om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten föreslås för det första att

den del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som också

utgör hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763) ska undantas från lagens tillämpningsområde. I denna

del av verksamheten ska i stället patientdatalagen (2008:355)

tillämpas.

Vidare föreslås att Arbetsförmedlingen ska få behandla sådana

personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar

i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa

frihetsberövanden i en arbetsmarknadspolitisk databas, under

förutsättning att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är

nödvändiga för handläggningen av det.

Beträffande lagen (2006:469) om behandling av

personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

föreslås att det uttryckligen ska regleras att Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen (IAF) får behandla personuppgifter

för att tillhandahålla uppgifter till riksdagen eller regeringen eller

Ds 2010:35 Sammanfattning

till annan för att fullgöra uppgiftslämnande enligt lag eller

förordning. Det klargörs också att IAF får tillämpa den s.k.

finalitetsprincipen i 9 § första stycket d och andra stycket

personuppgiftslagen (1998:204) .

Slutligen föreslås att IAF:s möjligheter att använda sig av

sökbegrepp utvidgas. Kod för hälsotillstånd eller

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska

tillsammans med kod för bl.a. arbetsmarknadspolitiskt program

eller insats få användas som sökbegrepp för tillsyn, uppföljning,

utvärdering och framställning av avidentifierad statistik.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.

7

8

2 Författningsförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546)

om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs att 1, 9, 10 och 14 §§ lagen (2002:546)

om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2010/11:1 Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter i

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Lagen tillämpas också vid behandling av personuppgifter i

ärenden om ersättning enligt lagen (2010:197) om

etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och i ärenden

hos Arbetsförmedlingen om mottagande för bosättning av vissa

nyanlända invandrare. Det som sägs i denna lag om behandling

av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

ska även gälla behandling av personuppgifter i dessa ärenden.

Lagen ska inte tillämpas i

den del av den

arbetsmarknadspolitiska

1 Senaste lydelse 2007:410.

9

Författningsförslag

Ds 2010:35

verksamheten som också utgör

hälso- och sjukvård enligt hälso och

sjukvårdslagen (1982:763).

I den delen av verksamheten

tillämpas i stället

patientdatalagen (2008:355).

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis

automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att

ingå i en strukturerad samling personuppgifter som är

tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda

kriterier.

Lydelse enligt Ds 2010:33 Föreslagen lydelse

9 §

I en arbetsmarknadspolitisk databas får inga andra känsliga

personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204)

behandlas än sådana som avslöjar etniskt ursprung eller rör hälsa.

Känsliga personuppgifter

som avslöjar etniskt ursprung

eller rör hälsa får behandlas i

en databas endast om de har

lämnats i ett ärende eller är

nödvändiga för

handläggningen av det.

Detsamma gäller för uppgifter

om sociala förhållanden samt

för omdömen, slutsatser eller

andra värderande upplysningar

om en enskild.

Känsliga personuppgifter

som avslöjar etniskt ursprung

eller rör hälsa samt sådana

personuppgifter som avses i 21 §

personuppgiftslagen får

behandlas i en databas endast

om de har lämnats i ett ärende

eller är nödvändiga för

handläggningen av det.

Detsamma gäller för uppgifter

om sociala förhållanden samt

för omdömen, slutsatser eller

andra värderande upplysningar

om en enskild.

10

Ds 2010:35 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §2

Sådana personuppgifter som

avses i 21 § personuppgiftslagen

(1998:204) samt uppgifter om

att den enskilde har vårdats

med stöd av socialtjänstlagen

(2001:453) eller varit föremål

för åtgärd enligt

utlänningslagen (2005:716) får

inte behandlas i en

arbetsmarknadspolitisk

databas.

Uppgifter om att den

enskilde har vårdats med stöd

av socialtjänstlagen (2001:453)

eller varit föremål för åtgärd

enligt utlänningslagen

(2005:716) får inte behandlas i

en arbetsmarknadspolitisk

databas.

Lydelse enligt prop. 2010/11:1 Föreslagen lydelse

14 §3

Sådana känsliga personuppgifter som avses i 13 §

personuppgiftslagen (1998:204) samt sådana ömtåliga

personuppgifter som avses i 9 § andra stycket eller 10 § får inte

användas som sökbegrepp.

Med undantag från

förbudet i första stycket får

dock kod för hälsotillstånd

eller för sådant funktionshinder

som medför nedsatt

arbetsförmåga användas som

sökbegrepp för planering av

insatser och förmedling av

arbete.

Kod för hälsotillstånd eller

Med undantag från

förbudet i första stycket får

dock kod för hälsotillstånd

eller för sådan

funktionsnedsättning som

medför nedsatt arbetsförmåga

användas som sökbegrepp för

planering av insatser och

förmedling av arbete.

Kod för hälsotillstånd eller

2 Senaste lydelse 2005:725.

3 Senaste lydelse 2005:1195.

11

Författningsförslag

Ds 2010:35

12

för sådant funktionshinder som

medför nedsatt arbetsförmåga,

för arbetsmarknadspolitiskt

program eller insats samt för

sökandekategori eller

anvisningsgrund får även

användas som sökbegrepp för

tillsyn, uppföljning,

utvärdering och framställning

av avidentifierad statistik.

för sådan funktionsnedsättning

som medför nedsatt

arbetsförmåga, för

arbetsmarknadspolitiskt

program eller insats samt för

sökandekategori eller

anvisningsgrund får även

användas som sökbegrepp för

tillsyn, uppföljning,

utvärdering och framställning

av avidentifierad statistik.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om begränsningar i övrigt av de

sökbegrepp som får användas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:469)

om behandling av personuppgifter vid

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Härigenom föreskrivs att 5 och 13 §§ lagen (2006:469) om

behandling av personuppgifter vid Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §1

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får behandla

personuppgifter för att tillhandahålla information som behövs

inom Arbetsförmedlingens verksamhet som underlag i

uppföljnings-, analys- och utvärderingsarbete.

Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen får

vidare behandla personuppgifter

för att tillhandahålla

information till riksdagen eller

regeringen eller till annan för att

fullgöra uppgiftslämnande i

enlighet med lag eller

förordning. I övrigt gäller 9 §

första stycket d och andra stycket

personuppgiftslagen (1998:204).

13 §

Sådana känsliga

personuppgifter som avses i

13 § personuppgiftslagen

(1998:204) samt sådana

personuppgifter som avses i 9 §

Sådana känsliga

personuppgifter som avses i

13 § personuppgiftslagen

(1998:204) samt sådana

personuppgifter som avses i 9 §

1 Senaste lydelse 2007:412.

13

Författningsförslag

Ds 2010:35

andra stycket och 10 § denna

lag får inte användas som

sökbegrepp. Uppgift om kod för

funktionshinder får dock

användas som sökbegrepp för att

framställa avidentifierad

statistik.

andra stycket och 10 § denna

lag får inte användas som

sökbegrepp.

Med undantag från förbudet

i första stycket får dock kod för

hälsotillstånd eller för sådan

funktionsnedsättning som

medför nedsatt arbetsförmåga,

för arbetsmarknadspolitiskt

program eller insats samt för

sökandekategori eller

anvisningsgrund användas som

sökbegrepp för tillsyn,

uppföljning, utvärdering och

framställning av avidentifierad

statistik.

Regeringen får meddela föreskrifter om begränsningar i övrigt

av de sökbegrepp som får användas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

14

15

3 Bakgrund och gällande rätt

3.1 Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet

Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga

arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska

verksamhet. Utgångspunkterna för hur Arbetsförmedlingen ska

bedriva sin verksamhet finns i förordningen (2007:1030) med

instruktion för Arbetsförmedlingen. Där framgår bl.a. att

Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra

arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra

dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Vidare

framgår att Arbetsförmedlingens verksamhet ska utformas så att

den bedrivs på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt.

Arbetsförmedlingen har getts ett tydligare och allt större

ansvar för de grupper av människor som typiskt sett står långt

från arbetsmarknaden, dvs. grupper som generellt sett visat sig

ha svårare än andra att få arbete. Detta har medfört att insatser

har införts som riktar sig särskilt till grupper som nyanlända

invandrare, långtidssjukskrivna och personer som har varit

föremål för åtgärder inom kriminalvården. Den senast tillkomna

gruppen är personer som har fått maximal tid med sjukpenning

eller tidsbegränsad sjukersättning (se prop. 2009/10:45). I och

med att lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa

nyanlända invandrare träder i kraft den 1 december 2010

kommer Arbetsförmedlingens ansvar för gruppen nyanlända

invandrare utvidgas ytterligare. Dessa förändringar har medfört

Bakgrund

Ds 2010:35

ett ökat behov för Arbetsförmedlingen att kunna hantera olika

typer av personuppgifter som många gånger kan vara av känslig

natur.

3.2 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens

uppdrag och verksamhet

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ansvarar för

tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna och

över Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har

samband med arbetslöshetsförsäkringen. Utgångspunkten för

hur IAF ska bedriva sin verksamhet regleras i förordningen

(2007:906) med instruktion för Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen. Av instruktionen framgår bl.a. att

IAF ska granska Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag

till arbetslöshetskassorna. Det framgår även att IAF ska granska

handläggningen och rutinerna för handläggningen av ärenden

hos Arbetsförmedlingen som påverkar rätten till

arbetslöshetsersättning. IAF ska även granska handläggningen av

och rutinerna för handläggningen av ärenden hos

Arbetsförmedlingen om återkallande av anvisningar till

arbetsmarknadspolitiska program och påtala de brister som

inspektionen har funnit vid sin granskning. IAF ska dessutom

verka för att säkerställa att arbetslöshetsersättning betalas ut

endast till de som är berättigade till sådan ersättning samt följa

utvecklingen på arbetslöshetsförsäkringens område och ta de

initiativ till åtgärder som uppföljningen ger anledning till.

3.3 Dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen

Informationsteknikens utveckling och den ökande användningen

av denna teknik för behandling av information om individer,

medför ett särskilt behov av skydd mot sådan användning av

individrelaterad information som kan anses utgöra ett otillbörligt

16

Ds 2010:35 Bakgrund

intrång i den personliga integriteten. Regleringen för sådan

behandling av information har utarbetats såväl i internationella

sammanhang som i nationell lagstiftning.

De grundläggande bestämmelserna om behandling av

personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204). Genom

lagen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv

95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda

personer med avseende på behandling av personuppgifter och

om det fria flödet av sådana uppgifter (Dataskyddsdirektivet).

Personuppgiftslagen är generellt tillämplig, men om det i en

annan lag eller i en förordning har meddelats avvikande

bestämmelser så gäller de bestämmelserna. Sedan slutet av 1990talet

har det utöver personuppgiftslagen utarbetats en stor

mängd särskilda s.k. registerförfattningar med bestämmelser om

behandling av personuppgifter, däribland lagen (2002:546) om

behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten och lagen (2006:469) om behandling av

personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

Syftet med de särskilda registerförfattningarna har varit att

anpassa regleringen till de särskilda behov som myndigheterna

har i sina respektive verksamheter samt att göra avvägningar

mellan behovet av effektivitet i berörd verksamhet och behovet

av skydd för den enskildes integritet.

Behandling av känsliga personuppgifter enligt personuppgiftslagen

För behandling av vissa typer av personuppgifter gäller enligt

personuppgiftslagen särskilda restriktioner. Det är enligt

huvudregeln förbjudet att behandla uppgifter som avslöjar ras

eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk

övertygelse eller medlemskap i fackförening. Det är även

förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller

sexualliv. Dessa uppgifter kallas med en samlingsbeteckning

känsliga personuppgifter.

17

Bakgrund

Ds 2010:35

Lagen innehåller dock en rad undantag från förbudet mot

behandling av känsliga personuppgifter. Känsliga

personuppgifter får för det första behandlas om den enskilde

lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller själv

offentliggjort uppgifterna på ett tydligt sätt. Känsliga

personuppgifter får också behandlas exempelvis om

behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige

ska kunna fullgöra sina skyldigheter eller utöva sina rättigheter

inom arbetsrätten, för att någons vitala intressen ska kunna

skyddas i fall då den registrerade inte kan lämna sitt samtycke

eller för att rättsliga anspråk ska kunna fastställas, göras gällande

eller försvaras. Känsliga personuppgifter får vidare behandlas för

hälso- och sjukvårdsändamål. Även viss behandling för

forsknings- och statistikändamål är undantagen från förbudet

mot behandling av känsliga personuppgifter.

Regleringen av behandlingen av känsliga personuppgifter i

personuppgiftslagen följer i princip motsvarande reglering i

Dataskyddsdirektivet. Direktivet medger emellertid att

medlemsstaterna i sin nationella lagstiftning beslutar om andra

undantag från förbudet mot behandling av känsliga uppgifter än

de som anges i dataskyddsdirektivet, om undantaget kan

motiveras utifrån hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och

under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Den

nationella lagstiftningen kan således innehålla ytterligare

undantag från förbudet mot behandling av känsliga

personuppgifter.

Enligt personuppgiftslagen får regeringen eller den

myndighet regeringen bestämmer, om det behövs med hänsyn

till ett viktigt allmänt intresse, meddela föreskrifter om

ytterligare undantag från förbudet att behandla känsliga

uppgifter. Enligt 8 § personuppgiftsförordningen (1998:1191)

får exempelvis känsliga personuppgifter i löpande text behandlas

av en myndighet om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är

nödvändiga för handläggningen av det.

18

Ds 2010:35 Bakgrund

3.4 E-förvaltning

E-förvaltning är en form av verksamhetsutveckling genom vilken

den offentliga förvaltningen kontinuerligt drar nytta av

informations- och kommunikationsteknik (IT) kombinerad med

organisatoriska förändringar och ny kompetens för att förbättra

sin verksamhet. Att kontinuerligt bli mer produktiv och effektiv

är en central och naturlig del av myndigheternas uppdrag och IT

är ett viktigt verktyg för att uppnå det målet. Benämningen eförvaltning

används också för att beskriva statsförvaltningens

användning av IT för utbyte av information och tjänster med

medborgare, företag och andra delar av förvaltningen.

E-förvaltning är ett prioriterat område för regeringen. År

2007 tillsatte regeringen en statssekreterargrupp, och som stöd

till denna även en interdepartemental arbetsgrupp, i syfte att

stärka styrningen av den förvaltningsgemensamma utvecklingen.

Vidare tillsattes i mars 2009 den s.k. e-delegationen med uppdrag

att samordna myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt

och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande

samordning. E-delegationen har avgett tre betänkanden med

förslag till strategier för myndigheternas arbete (SOU 2009:86,

SOU 2010:20 och SOU 2010:62).

Ärendehanteringssystem

Flera myndigheter, exempelvis Försäkringskassan,

Migrationsverket och Polisen, har genom ändringar i respektive

myndighets registerförfattning fått författningsstöd till

digitalisering av akter som kan ingå i ett ärendehanteringssystem.

I en elektronisk akt samlas all information i ett ärende i

elektronisk form. Inkomna handlingar skannas, dvs. läses in på

medium för automatiserad behandling och överförs till akten.

Handlingar som upprättas av handläggande myndighet såsom

journal, föredragningspromemorior eller beslut sparas digitalt i

akten. Ett digitalt ärendehanteringssystem innebär således att

19

Bakgrund

Ds 2010:35

papperslagring av uppgifter ersätts med lagring på medium för

automatiserad behandling.

3.5 Lagen om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten trädde i kraft den

2 augusti 2002 och ersatte då lagen (1994:459) om

arbetsförmedlingsregister. Lagen innehåller de särregler som har

ansetts nödvändiga för Arbetsförmedlingens del i förhållande till

reglerna i personuppgiftslagen (1998:204).

Lagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter i

Arbetsförmedlingens verksamhet gällande arbetssökande,

arbetsgivare, kontaktpersoner och andra personer som omfattas

av denna verksamhet.

I lagen finns även särskilda bestämmelser om vilka

personuppgifter som får behandlas i en databas. Med databas i

den arbetsmarknadspolitiska verksamheten förstås enligt lagen

en samling personuppgifter som med hjälp av automatiserad

behandling används gemensamt i verksamheten för de ändamål

som föreskrivs i lagen.

Ändamål

I lagen anges ett antal ändamål för vilka personuppgifter får

behandlas. Ändamålsbestämmelserna tar i första hand sikte på

behandling av personuppgifter i Arbetsförmedlingens egen

verksamhet (de s.k. primära ändamålen). Personuppgifter får

enligt dessa bestämmelser behandlas för handläggning av

ärenden som rör den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

publicering av platsinformation, planering, metodutveckling,

tillsyn, uppföljning, resultatredovisning och utvärdering av den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

20

Ds 2010:35 Bakgrund

Därutöver innehåller lagen bestämmelser om tillåten

behandling för utlämnande av personuppgifter till externa

mottagare som behöver uppgifterna i sina respektive

verksamheter (de s.k. sekundära ändamålen).

Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för

Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens och

arbetslöshetskassornas verksamhet, som underlag för beslut om

och kontroll av förmåner, ersättningar och stöd. Vidare får

databasen användas för Skatteverkets verksamhet som underlag

för beslut om kontroll av skatt, för sådan verksamhet vid IAF

som avser tillsyn och utfärdande av intyg, för att tillhandahålla

uppgifter till Kronofogdemyndigheten för dess verksamhet

rörande underlag för bedömning om utmätningsbar egendom

samt för socialnämndernas verksamhet som underlag för beslut

och kontroll av ekonomiskt bistånd. Slutligen får databasen

användas för framställning av avidentifierad statistik och för

samarbete på det arbetsmarknadspolitiska området inom

Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet samt enligt överenskommelsen den 6 mars

1982 om en gemensam nordisk arbetsmarknad.

Behandling av känsliga personuppgifter

Av 8 § i Arbetsförmedlingens registerlag framgår att

Arbetsförmedlingen får behandla känsliga personuppgifter som

avses i 13 § personuppgiftslagen och personuppgifter om

lagöverträdelser m.m. som avses i 21 § personuppgiftslagen om

uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för

handläggningen. Detta innebär dock inte att nämnda

personuppgifter får behandlas i en arbetsmarknadspolitisk

databas.

Enligt huvudregeln i Arbetsförmedlingens registerlag får

känsliga personuppgifter inte registreras i en

arbetsmarknadspolitisk databas. I 9 § görs dock undantag från

huvudregeln för behandling av känsliga personuppgifter om

21

Bakgrund

Ds 2010:35

etniskt ursprung eller som rör hälsa. Undantaget möjliggör

behandling av sådana uppgifter under förutsättning att skriftligt

samtycke har inhämtats från den enskilde och att uppgifterna har

lämnats i eller är nödvändiga för handläggningen av ett ärende.

Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott m.m. får

enligt 10 § inte behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas.

Förbudet gäller även om den enskilde lämnat sitt samtycke till

behandlingen.

Personuppgifter om sociala förhållanden, omdömen,

slutsatser eller andra värderande upplysningar om en enskild

definieras i registerlagen som ömtåliga personuppgifter. I 9 §

framgår att även vid behandling av ömtåliga personuppgifter

krävs det att skriftligt samtycke inhämtats från den enskilde och

att uppgifterna har lämnats i eller är nödvändiga för

handläggningen av ett ärende.

En enskild kan när som helst återkalla ett tidigare lämnat

samtycke. Ytterligare personuppgifter om den registrerade får

därefter inte behandlas.

Regeringens budgetproposition för 2011

Regeringen överlämnade den 12 oktober 2010

budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1) till riksdagen.

Propositionen innehåller bl.a. förslag till ändringar i lagen om

behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten. Förslagen utgör huvudsakligen följdändringar

med anledning av den s.k. etableringsreformen. Vissa förslag

syftar dock till att mer allmänt göra lagen mer ändamålsenlig och

bättre anpassad till Arbetsförmedlingens uppdrag och

verksamhet.

I propositionen föreslås att lagens tillämpningsområde vidgas

till att även omfatta handläggning av ärenden om ersättning

enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för nyanlända

invandrare och av ärenden om mottagande av nyanlända för

bosättning enligt förordningen (2010:408) om mottagande för

22

Ds 2010:35 Bakgrund

bosättning av vissa nyanlända invandrare. Det föreslås vidare att

Arbetsförmedlingen ska ges möjlighet att behandla

personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs

inom Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om

bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande

m.fl. och att Migrationsverket får medges direktåtkomst till

dessa uppgifter.

Det föreslås också att Arbetsförmedlingen ska få behandla

personuppgifter för publicering av information om

kompletterande aktörer och att en enskild arbetssökande ska

kunna medges direktåtkomst till dessa uppgifter samt till de

uppgifter som ingår i arbetsgivares platsannonser.

Arbetsförmedlingen ska också få behandla personuppgifter för

publicering av ansökningar om anställning och arbetsgivare ska

kunna medges direktåtkomst till dessa uppgifter.

Arbetsförmedlingen föreslås vidare få behandla

personuppgifter för att tillhandahålla uppgifter till riksdagen

eller regeringen eller till annan för att fullgöra uppgiftslämnande

enligt lag eller förordning. Det klargörs också att

Arbetsförmedlingen får tillämpa den s.k. finalitetsprincipen i 9 §

första stycket d och andra stycket personuppgiftslagen

(1998:204).

Slutligen föreslås att Arbetsförmedlingens möjligheter att

använda sig av sökbegrepp utvidgas.

Lagrådet har endast haft vissa lagtekniska synpunkter på

förslagen i regeringens lagrådsremiss Utökade möjligheter för

behandling av personuppgifter hos Arbetsförmedlingen, som

föregick propositionen.

Förslagen föreslås träda i kraft den 31 januari 2011.

23

Bakgrund

Ds 2010:35

Borttagande av samtyckeskravet för behandling av känsliga och

ömtåliga personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten

Promemorian Borttagande av samtyckeskravet för behandling av

känsliga och ömtåliga personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten (Ds 2010:33) innehåller

ett förslag till ändring i lagen (2002:546) om behandling av

personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Även denna ändringen är i huvudsak en följdändring med

anledning av den s.k. sjukförsäkringsreformen (se bl.a. prop.

2009/2010:45) och den s.k. etableringsreformen (se prop.

2009/10:60) och kompletterar redan tidigare remitterade förslag

till ändringar i samma lag (se Ds 2010:23). Vidare syftar även

detta förslag till att mer allmänt göra registerlagen modernare,

mer ändamålsenlig och bättre anpassad till Arbetsförmedlingens

uppdrag och verksamhet.

I promemorian föreslås att kravet på skriftligt samtycke för

behandling av känsliga och ömtåliga personuppgifter ska tas

bort. Det ska dock alltjämt krävas att uppgifterna har lämnats i

ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 februari 2011.

3.6 Lagen om behandling av personuppgifter vid

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen trädde i kraft den

1 juli 2006. Lagen är en speciallag om behandling av

personuppgifter hos Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

(IAF). Lagen bygger på personuppgiftslagen (1998:204) och

innehåller de särregler som har ansetts nödvändiga för IAF:s

verksamhet.

Lagen är tillämplig vid behandling av personuppgifter i sådan

verksamhet vid IAF som gäller tillsyn, uppföljning, registrering

24

Ds 2010:35 Bakgrund

av uppgifter om arbetslöshetskassor, utfärdande av intyg,

framtagande av statistik samt rapportering av vissa uppgifter till

Arbetsförmedlingen.

I lagen finns även särskilda bestämmelser om vilka

personuppgifter som får behandlas i en databas. Med databas i

IAF:s verksamhet avses en samling uppgifter som med hjälp av

automatiserad behandling används gemensamt för de ändamål

som anges i lagen.

Ändamål

Ändamålsbestämmelserna tar i första hand sikte på behandling av

personuppgifter i IAF:s tillsynsverksamhet (de s.k. primära

ändamålen). Personuppgifter får enligt dessa bestämmelser

behandlas för tillsyn över arbetslöshetskassorna och uppföljning

av arbetslöshetsförsäkringen. Vidare får personuppgifter

behandlas för tillsyn över rutiner för och handläggning av

ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar

arbetslöshetsförsäkringen eller tillsyn över återkallade av

anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program.

Personuppgifter får även behandlas för registrering av uppgifter

enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och som

underlag för kontroll vid utfärdande av intyg.

Därutöver omfattar IAF:s registerlag även bestämmelser om

tillåten behandling för utlämnande av sådana personuppgifter till

Arbetsförmedlingen som behövs inom förmedlingens

verksamhet som underlag i uppföljnings-, analys- och

utvärderingsarbete (de s.k. sekundära ändamålen). Dessa

uppgifter får med hjälp av automatiserad behandling användas

gemensamt i en statistik- och tillsynsdatabas för de ändamål som

angetts ovan.

25

Bakgrund

Ds 2010:35

Behandling av känsliga personuppgifter m.m.

Huvudregeln är att ärendeuppgifter som är definierade som

känsliga personuppgifter i personuppgiftslagen inte får

registreras i statistik- och tillsynsdatabasen.

Huvudregeln kompletteras emellertid med några undantag

som innebär att känsliga personuppgifter om etniskt ursprung

och uppgifter som rör hälsa får behandlas under förutsättning att

de har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för

handläggningen av det. Detsamma gäller personuppgifter om

sociala förhållanden, omdömen, slutsatser eller andra värderande

upplysningar.

Uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott m.m. får

överhuvudtaget inte behandlas i statistik- och tillsynsdatabasen.

Sökning

Lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen innehåller vissa

särskilda restriktioner för sökning i statistik och

tillsynsdatabasen. Med sökning avses här att man efter att ha

angett ett sökbegrepp – t.ex. enstaka ord, en textsträng eller

andra teckenkombinationer – på automatiserad väg söker igenom

en samling uppgifter för att hitta matchande begrepp, vars

förekomst i samlingen av uppgifter därigenom lokaliseras.

Härigenom kan sammanställningar av uppgifter upprättas snabbt

och enkelt. Om lagen skulle sakna begränsningar för

sökmöjligheterna i statistik- och tillsynsdatabasen, skulle det

innebära en påtaglig risk för otillbörliga integritetsintrång.

Känsliga personuppgifter samt i lagen angivna uppgifter av

integritetskänslig natur får inte användas som sökbegrepp. Detta

inkluderar bl.a. uppgifter om hälsa och etniskt ursprung. Endast

uppgift om kod för funktionshinder får användas som

sökbegrepp för att framställa avidentifierad statistik. Det är

26

Ds 2010:35 Bakgrund

regeringen som meddelar föreskrifter om begränsningar i övrigt

av de sökbegrepp som får användas.

3.7 Sekretess

Sekretess i Arbetsförmedlingens verksamhet

De sekretessregler som gäller i Arbetsförmedlingens verksamhet

finns i 28 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Enligt 11 § gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga

förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan

att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och

uppgiften förekommer i ett ärende om arbetsförmedling,

yrkesvägledning, arbetsvård, eller antagning till

arbetsmarknadsutbildning. Detsamma gäller i ärende om stöd

eller hjälp vid arbetslöshet eller om andra åtgärder i

anställningsfrämjande syfte eller för att främja en enskilds

anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller dock inte för beslut

i dessa ärenden. Enligt 12 § gäller också sekretess för uppgift om

en enskilds affärs- eller driftsförhållanden i ärende om

arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om

anställningsfrämjande åtgärder, om det inte står klart att

uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.

Sekretess i Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens verksamhet

Av 28 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

framgår att sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning

enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i ärende

om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239)

om arbetslöshetskassor för uppgift om en enskilds personliga

27

Bakgrund

Ds 2010:35

förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon

närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Av 48 g § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och

90 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor framgår att

Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna har en skyldighet

att lämna ut vissa uppgifter till IAF. När IAF erhåller sådana

uppgifter i sin tillsynsverksamhet överförs sekretessen i enlighet

med 11 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Den överförda

sekretessen enligt 11 kap. 1 § är s.k. sekundär sekretess. Det

innebär bl.a. att den gäller för uppgifter som tillsynsmyndigheten

får direkt från den myndighet som står under tillsyn och hos

vilken den aktuella sekretessbestämmelsen gäller. Lämnas

uppgifterna in till IAF från en enskild är den överförda

sekretessen däremot inte tillämplig.

Sekretess och informationsutbyte mellan myndigheter

Enligt 8 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen får uppgifter

för vilka sekretess gäller inte röjas för bl.a. andra myndigheter,

om inte annat framgår av lag eller förordning till vilken lagen

hänvisar. När uppgifter ska lämnas mellan myndigheter måste

därför hänsyn tas till sekretessregleringen. Enligt 10 kap. 28 §

första stycket hindrar dock inte sekretess att uppgifter lämnas

till en annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller

förordning. Av 10 kap. 17 § offentlighets- och sekretesslagen

framgår vidare att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till

en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller

revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.

Offentlighets- och sekretesslagen innehåller ytterligare

sekretessbrytande bestämmelser, dvs. bestämmelser som

möjliggör utbyte av uppgifter mellan myndigheter utan hinder av

sekretess. Av 10 kap. 2 § framgår att sekretessbelagda uppgifter

får lämnas från en myndighet till en annan om det är nödvändigt

för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin

verksamhet. Bestämmelsen, som är avsedd att tillämpas

28

Ds 2010:35 Bakgrund

29

restriktivt, medger inte sekretessgenombrott på den grunden att

den mottagande myndigheten behöver uppgifterna i sin

verksamhet. Enligt 10 kap. 27 §, den s.k. generalklausulen, gäller

som huvudregel att en uppgift får lämnas ut till en annan

myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften

lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska

skydda. Undantag görs dock för vissa sekretessregler som är av

begränsat intresse här. Bedömningen av om uppgiften kan

lämnas ut görs av den myndighet som innehar uppgiften.

Bestämmelsen i 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen är

också viktig i sammanhanget. Den innebär att en myndighet på

begäran av en annan myndighet ska lämna ut uppgifter i den mån

hinder inte möter på grund av sekretess eller arbetets behöriga

gång. Bestämmelsen, som är ett uttryck för den självklara

principen att myndigheter så långt möjligt ska samverka med

varandra, kan sägas motsvara allmänhetens rätt att få tillgång till

handlingar genom offentlighetsprincipen, men

utlämnandeskyldigheten är mer vidsträckt och omfattar alla

typer av uppgifter som myndigheten förfogar över, bl.a.

uppgifter i handlingar som inte är allmänna. Paragrafen innebär

att om en myndighet begär att få del av uppgifter hos en annan

myndighet och någon sekretessbrytande bestämmelse är

tillämplig, så ska uppgifterna lämnas ut. Detsamma gäller givetvis

om de begärda uppgifterna är offentliga.

31

4 Ändringar i

Arbetsförmedlingens registerlag

4.1 Reformbehov och utgångspunkter

Bedömning: Det finns behov av ytterligare ändringar i lagen

(2002:546) om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utgångspunkten för

förslagen bör vara att regleringen ska utgöra en lämplig

avvägning mellan intresset av skydd för enskildas personliga

integritet och vissa motstående intressen, främst kravet på

effektiva och ändamålsenliga rutiner för verksamheten.

Skälen för bedömningen: Arbetsförmedlingens uppdrag har

vidgats betydligt sedan den registerlag som i dag styr

myndighetens behandling av personuppgifter kom till. Lagen om

behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten får numera anses föråldrad och illa anpassad till

Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och verksamhet. Den

begränsar Arbetsförmedlingens möjligheter att utforma

effektiva, enhetliga och rättssäkra rutiner för verksamheten i en

utsträckning som inte kan anses motiverad.

I prop. 2010/11:1 föreslår regeringen ett flertal ändringar i

lagen som bl.a. syftar till att göra lagen modernare och bättre

anpassad till Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och

verksamhet. En av Arbetsmarknadsdepartement nyligen

Överväganden

Ds 2010:35

remitterad promemoria (Ds 2010:33) innehåller förslag som

kompletterar förslagen i den ovan nämnda propositionen.

Denna promemoria innehåller ytterligare förslag till ändringar

i Arbetsförmedlingens registerlag. Ändringarna har dock samma

syfte och inriktning som förslagen i de ovan nämnda

lagstiftningsärendena. Förslagen i denna promemoria syftar mer

specifikt till att lösa den lagkonflikt som för närvarande finns

mellan Arbetsförmedlingens registerlag och patientdatalagen

(2008:335) samt till att ge Arbetsförmedlingen möjligheter att

utforma handläggningen av ärenden som rör personer som har

varit föremål för åtgärder inom kriminalvården på ett effektivt

och ändamålsenligt sätt.

Utgångspunkten för lagändringarna bör vara att den

föreslagna regleringen ska utgöra en lämplig avvägning mellan

intresset av skydd för enskildas personliga integritet och vissa

motstående intressen, främst kravet på effektiva och

ändamålsenliga rutiner för verksamheten. Det är viktigt att lagen

inte hindrar Arbetsförmedlingen från att åstadkomma effektiva

rutiner för sin verksamhet, om det inte kan anses motiverat av

integritetsskäl av sådan vikt att dessa får anses väga tyngre än

effektivitetsintresset.

4.2 Förhållandet till patientdatalagen

Förslag: Förhållandet till patientdatalagen (2008:335) ska

regleras i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter

i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten på så sätt att det

där ska anges att patientdatalagen ska ges företräde i den del

av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som samtidigt

utgör hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763).

32

Ds 2010:35 Överväganden

Skälen för förslaget: Arbetsförmedlingen bedriver till viss del

hälso- och sjukvårdsverksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763) och är registrerad som vårdgivare i Socialstyrelsens

vårdgivarregister. De insatser inom Arbetsförmedlingens

verksamhet som anses utgöra hälso- och sjukvård är bl.a.

genomförandet av arbetspsykologiska och arbetsterapeutiska

utredningar. På denna del av Arbetsförmedlingens verksamhet är

patientdatalagen (2008:355) tillämplig. Samtidigt är lagen

(2002:546) om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten tillämplig såvitt avser

behandlingen av personuppgifter. Detta innebär att två, till viss

del oförenliga regelverk, är tillämpliga på denna del av

verksamheten samtidigt.

Det är framförallt gallringsreglerna som skiljer sig åt i de båda

lagarna. Enligt lagen om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska uppgifter om

arbetssökande i en arbetsmarknadspolitisk databas gallras två år

efter utgången av det år då behandlingen av uppgifterna har

avslutats i ett ärende. I patientdatalagen finns däremot ett krav

på att en journalhandling, som innehåller personuppgifter av

känslig natur, ska bevaras minst tio år efter det att den sista

uppgiften fördes in i handlingen.

För att tydliggöra hur konflikten mellan dessa båda lagar ska

hanteras bör förhållandet mellan patientdatalagen och

Arbetsförmedlingens registerlag uttryckligen regleras.

Patientdatalagen bör ges företräde i den mån den är tillämplig i

den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I denna del av

verksamheten ska Arbetsförmedlingens egen personuppgiftslag

således inte tillämpas. En bestämmelse av den innebörden bör

således föras in i lagen om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

33

Överväganden

Ds 2010:35

4.3 Behandling av personuppgifter om

lagöverträdelse m.m.

Förslag: Arbetsförmedlingen ska ges möjlighet att behandla

personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott,

domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller

administrativa frihetsberövanden även i en

arbetsmarknadspolitisk databas under förutsättning att

uppgifterna har lämnats i ett ärende eller nödvändiga för

handläggningen av det.

Skälen för förslaget: Av 8 § i Arbetsförmedlingens registerlag

framgår att Arbetsförmedlingen får behandla sådana

personuppgifter om lagöverträdelser m.m. som avses i 21 §

personuppgiftslagen om uppgifterna har lämnats i ett ärende

eller är nödvändiga för handläggningen. Enligt 10 § samma lag

får dock nämnda personuppgifter inte behandlas i en

arbetsmarknadspolitisk databas. Denna typ av personuppgifter

måste således hanteras manuellt hos Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen och Kriminalvården har sedan några år

regeringens uppdrag att samverka för att underlätta inträdet på

arbetsmarknaden för personer som varit föremål för åtgärder

inom kriminalvården. Myndigheterna samarbetar avseende både

resurser och kompetens för att gemensamt motverka fortsatt

utanförskap för denna grupp. Särskilda kvalificeringsgrunder för

dessa personer har också införts för vissa

arbetsmarknadspolitiska program och andra insatser. En av

målgrupperna för nystartsjobb är t.ex. personer som har dömts

till fängelse och beviljats vistelse utanför anstalt enligt 54 § lagen

(1974:203) om kriminalvård i anstalt alternativt är villkorligt

frigivna men ännu inte har fullgjort ett år av prövotiden. De

personer som tillhör denna målgrupp har också möjlighet att

anvisas till jobbgaranti för ungdomar och jobb- och

utvecklingsgarantin utan att uppfylla några andra

kvalificeringskrav.

34

Ds 2010:35 Överväganden

35

Eftersom uppgifter om att någon är eller har varit föremål för

åtgärder inom kriminalvården enligt nuvarande reglering inte får

behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas är

Arbetsförmedlingen i princip förhindrad att handlägga de

ärenden som rör målgruppen i ärendehanteringssystemet AIS.

Redan av anvisningsbeslutet framgår ju exempelvis att personen i

fråga har varit föremål för åtgärder inom kriminalvården.

Mot bakgrund av det uppdrag som Arbetsförmedlingen i dag

har att verka för denna grupps integrering på arbetsmarknaden,

bör Arbetsförmedlingen ges rimliga förutsättningar att hantera

de ärenden som rör målgruppen. Insatserna för målgruppen

måste också kunna följas upp och utvärderas på ett bra sätt.

Till detta kommer att det även i ärenden om

etableringsinsatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser

för vissa nyanlända invandrare i vissa fall kan komma att finnas

behov av att behandla personuppgifter av nu aktuellt slag.

Uppgifter om att en nyanländ invandrare har varit dömd för

brott eller föremål för frihetsberövande i ett annat land kan vara

sådan information som Arbetsförmedlingen får från

Migrationsverket, om informationen är relevant för

etableringsprocessen, t.ex. vid kartläggningen av den nyanländes

hälsa, utbildning och arbetslivserfarenhet.

Arbetsförmedlingen har således i dag ett berättigat behov av

att kunna behandla även uppgifter om lagöverträdelser m.m. i

sitt ärendehanteringssystem. Detta behov får anses väga tyngre

än integritetsintresset. Eftersom dessa uppgifter är av

integritetskänslig natur bör de emellertid behandlas på samma

sätt som känsliga och ömtåliga personuppgifter. Uppgifterna bör

således endast få behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas

om de har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för

handläggningen av det. Ytterligare begränsningar av

möjligheterna att behandla denna typ av personuppgifter kan

komma att göras i förordning.

37

5 Ändringar i Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringens

registerlag

5.1 Reformbehov och utgångspunkter

Bedömning: Det finns behov av ändringar i lagen (2006:469)

om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen. Utgångspunkten för förslagen bör

vara att regleringen ska utgöra en lämplig avvägning mellan

intresset av skydd för enskildas personliga integritet och

kravet på vissa motstående intressen, främst kravet på

effektiva och ändamålsenliga rutiner för verksamheten.

Skälen för bedömningen: Med anledning av den reform som

genomförts för personer som fått maximal tid med sjukpenning

eller sjukersättning (se prop. 2009/10:45) har det uppstått ett

behov av utvidga de sökbegrepp som IAF får använda sig av

enligt lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Vidare bör IAF:s

registerlag anpassas och uppdateras för att förhindra att den

begränsar myndighetens möjligheter att bedriva en effektiv och

rättssäker verksamhet. IAF bör därför få förutsättningar för att

kunna fullgöra uppdrag som myndigheten fått från riksdagen

och regeringen. Detsamma gäller möjligheten att kunna fullgöra

Överväganden IAF

Ds 2010:35

uppgiftslämnande för annan i enlighet med lag eller förordning.

Det bör också tydliggöras att Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen får behandla personuppgifter om det

är förenligt med den s.k. finalitetsprincipen i

personuppgiftslagen (1998:204).

Utgångspunkten för förslagen bör vara att den föreslagna

regleringen ska utgöra en lämplig avvägning mellan intresset av

skydd för enskildas personliga integritet, främst kravet på

effektiva och ändamålsenliga rutiner för verksamheten. Det är

viktigt att lagen inte hindrar IAF från att bedriva en effektiv

verksamhet, om det inte kan anses motiverat av integritetsskäl av

sådan vikt att det anses väga tyngre än effektivitetsintresset.

5.2 Utvidgning av de sekundära ändamålen

Förslag: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska

uttryckligen ges möjlighet att behandla personuppgifter för

att tillhandahålla uppgifter till riksdagen eller regeringen eller

till annan för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag

eller förordning. Det ska också tydliggöras att Inspektionen

för arbetslöshetsförsäkringen får behandla personuppgifter

om det är förenligt med den s.k. finalitetsprincipen i

personuppgiftslagen (1998:204).

Skälen för förslaget: Lagen (2006:469) om behandling av

personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

bygger på en uppdelning i primära och sekundära ändamål. Den

angivna uppdelningen har gett upphov till tolkningsproblem vid

tillämpningen. En fråga som har aktualiserats är om

personuppgifter som har behandlats i enlighet med vissa primära

ändamål även kan lämnas ut till andra eller om det måste finnas

ett specifikt sekundärt ändamål för varje typ av utlämnande.

Frågan uppkommer eftersom personuppgiftslagens definition av

begreppet behandling av personuppgifter även innefattar

38

Ds 2010:35 Överväganden IAF

utlämnande genom översändande, spridning eller annat

tillhandahållande av uppgifter. En annan fråga har varit om

personuppgiftlagens s.k. finalitetsprincip kan tillämpas vid sidan

av de primära och sekundära ändamålen i lagen.

Enligt finalitetsprincipen gäller som ett grundläggande krav

att den personuppgiftsansvarige ska se till att personuppgifter

inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för

vilket uppgifterna samlades in. Det regleras dock särskilt i lagen

att behandling av personuppgifter för historiska, statistiska och

vetenskapliga ändamål inte ska anses oförenlig med de ändamål

för vilka uppgifterna samlades in (se 9 § första stycket d och

andra stycket personuppgiftslagen [1998:204]). Förhållandet

mellan personuppgiftslagen och IAF:s egen registerlag är reglerat

så att personuppgiftslagen gäller vid behandling av

personuppgifter i IAF:s verksamhet om inte annat följer av

IAF:s registerlag. Mot denna bakgrund uppkommer frågan om

behandling av personuppgifter med stöd av personuppgiftslagens

finalitetsprincip är tillåten för andra ändamål än de som

uttryckligen angivits i IAF:s registerlag. Såsom IAF:s registerlag

är formulerad i dag skulle det kunna hävdas att regleringen av de

primära respektive sekundära ändamålen i lagen är uttömmande.

Med en sådan tolkning skulle personuppgifter endast få

behandlas för de i lagen angivna ändamålen. IAF skulle därmed

vara förhindrad att lämna ut uppgifter som har behandlats i

enlighet med de primära ändamålen till t.ex. andra myndigheter,

riksdag och regering, i andra fall än de som anges i de sekundära

ändamålen.

Förhållandevis ofta uppstår situationer där en behandling av

personuppgifter framstår som motiverad utifrån ett viktigt

allmänt intresse, men där en sådan behandling inte kan anses

ligga inom ramen för något av de i lagen angivna ändamålen.

Sådana situationer och behov kan vara svåra att förutse. Det är

med andra ord svårt, för att inte säga omöjligt, att på förhand

täcka in alla sådana situationer med en uttömmande reglering av

tillåtna ändamål. I modernare registerlagar har man därför ofta

39

Överväganden IAF

Ds 2010:35

tydliggjort att uppräkningarna av i vart fall de sekundära

ändamålen inte är uttömmande.

Personuppgiftsregleringen kan vidare inte inskränka en

myndighets skyldighet att lämna ut uppgifter enligt 2 kap.

tryckfrihetsförordningen. Det bör vara sekretesslagstiftningen

och inte personuppgiftsregleringen som sätter ramarna för vilka

uppgifter som får lämnas ut. Om de sekundära ändamålen skulle

uppfattas som uttömmande reglerade i IAF:s egen registerlag

skulle denna lag i vissa fall riskera att komma i konflikt med

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Utlämnanden som

är tillåtna enligt sekretesslagstiftningen skulle med andra ord

begränsas av att IAF:s egen registerlag inte tillåter själva

behandlingen av uppgifterna.

IAF utövar ett viktigt tillsynsuppdrag avseende

arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna och

Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband

med arbetslöshetsförsäkringen. IAF granskar även

Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag,

Arbetsförmedlingens handläggning av och rutiner för

handläggning av ärenden som påverkar rätten till

arbetslöshetsersättning samt Arbetsförmedlingens handläggning

av och rutinerna för handläggning av ärenden om återkallande av

anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program. I egenskap av

tillsynsmyndighet har IAF tillgång till uppgifter som kan vara av

betydelse för t.ex. riksdagen och regeringen. Det bör därför

uttryckligen anges att IAF får behandla personuppgifter för att

tillhandahålla sådan information till riksdagen och regeringen.

Det bör vidare, mot bakgrund av den osäkerhet som föreligger

vad gäller de sekundära ändamålen, tydliggöras att de sekundära

ändamålen i IAF:s registerlag inte är uttömmande. Det bör

därför uttryckligen regleras att IAF får behandla personuppgifter

för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller

förordning. Det finns även ett behov av att förtydliga att IAF får

behandla personuppgifter i enlighet med personuppgiftslagens

s.k. finalitetsprincip. Det har framförallt betydelse för de

myndigheter m.fl. som behöver använda sig av uppgifter från

40

Ds 2010:35 Överväganden IAF

IAF:s statistik och

tillsynsdatabas ASTAT för

forskningsändamål och för framställning av avidentifierad

statistik. Liknande regleringar finns redan i exempelvis lagen

(2003:763) om behandling av personuppgifter i

socialförsäkringens administration, patientdatalagen (2008:355)

och lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister.

5.3 Utvidgning av tillåtna sökbegrepp

Förslag: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska få

använda kod för hälsotillstånd eller sådan

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, för

arbetsmarknadspolitiskt program eller insats samt för

sökandekategori eller anvisningsgrund som sökbegrepp för

tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av

avidentifierad statistik.

Skälen för förslaget

Allmänt om behandling av känsliga personuppgifter

Enligt personuppgiftslagen är det som huvudregel förbjudet att

behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung,

politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap

i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv. Som framgått

ovan betecknas sådana uppgifter som känsliga personuppgifter.

Det finns dock vissa i lagen angivna undantag från förbudet att

behandla känsliga personuppgifter, t.ex. då behandlingen är

nödvändig i vissa särskilt angivna fall.

41

Överväganden IAF

Ds 2010:35

Behandling av känsliga personuppgifter hos IAF

I IAF:s statistik- och tillsynsdatabas, ASTAT, får inga andra

känsliga personuppgifter behandlas än sådana som avslöjar

etniskt ursprung eller rör hälsa. För dessa uppgifter samt för

andra integritetskänsliga personuppgifter som rör sociala

förhållanden eller utgör omdömen, slutsatser eller värderande

upplysningar gäller vidare, att uppgifterna ska ha lämnats i ett

ärende eller vara nödvändiga för handläggningen av det (9 § lagen

[2006:469] om behandling av personuppgifter vid Inspektionen

för arbetslöshetsförsäkringen). Uppgifter om att någon varit

föremål för åtgärder inom exempelvis kriminalvård och

socialtjänst får över huvudtaget inte behandlas i tillsyns- och

statistikdatabasen (10 §).

Allmänt om sökbegrepp

I en databas eller annan textmassa som har lagrats på medium för

automatiserad behandling är det möjligt att genom att ange ett

s.k. sökbegrepp i en sökmotor söka igenom den lagrade

informationen och hitta de poster där begreppet förekommer. På

detta sätt är det möjligt att snabbt göra en sammanställning av

uppgifter i en databas. Är en myndighets samlingar av

elektroniskt lagrade personuppgifter tillgängliga för sökning

utan några begränsningar, uppkommer utan tvivel betydande

risker för otillbörliga intrång i enskilda personers integritet. Det

är anledningen till att man i myndigheternas särskilda

registerlagar som regel har infört begränsningar av vilka sökvägar

och sökbegrepp som får användas i myndigheternas system för

automatiserad behandling. Genom en begränsning av

sökbegreppen uppnås således ett ökat integritetsskydd.

Samtidigt innebär sådana begränsningar naturligtvis även en

begränsning av registrets eller databasens användbarhet.

Vilka sökbegrepp som får användas hos en myndighet har

också betydelse för frågan vad som är att anse som en allmän

42

Ds 2010:35 Överväganden IAF

handling. Konsekvensen av att en myndighet, genom

bestämmelser i lag eller förordning, är rättsligt förhindrad att

använda vissa registeruppgifter som sökbegrepp, är att

myndigheten inte får ta fram information genom att använda

sådana sökvägar. Om en myndighet på grund av en sådan

sökbegränsning saknar befogenhet att göra en sammanställning

av personuppgifter tillgänglig, kan en enskild person inte heller

under åberopande av offentlighetsprincipen få del av

informationen. Av 2 kap. 3 § tredje stycket

tryckfrihetsförordningen framgår nämligen att en sådan

sammanställning inte anses förvarad hos myndigheten.

Sammanställningen utgör därmed inte en allmän handling.

Bestämmelser om absoluta förbud mot att använda vissa

sökbegrepp är alltså av betydelse för bedömningen av vilka

handlingar som utgör allmänna handlingar hos en myndighet.

Bestämmelser om för vilka ändamål personuppgifter får

behandlas i en myndighets verksamhet, s.k.

ändamålsbegränsningar, inskränker däremot inte en myndighets

skyldighet enligt offentlighetsprincipen att på begäran av en

enskild sammanställa personuppgifter till en s.k. potentiell

allmän handling (se bl.a. prop. 2007/08:160 s. 69 f och prop.

2009/10:85 s. 54 f).

Bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen kompletteras av

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), som i bl.a. 21 kap.

och 28 kap. innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för

enskildas integritet.

Fler tillåtna sökbegrepp i IAF:s verksamhet

Enligt 13 § lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter

vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får känsliga

personuppgifter som huvudregel inte användas som sökbegrepp.

Detsamma gäller uppgifter om sociala förhållanden, omdömen,

slutsatser eller andra värderande upplysningar om en enskild.

Det är vidare förbjudet att som sökbegrepp använda uppgifter

43

Överväganden IAF

Ds 2010:35

44

om exempelvis lagöverträdelser och straffprocessuella

tvångsmedel samt uppgifter om att den enskilde har vårdats med

stöd av socialtjänstlagen eller varit föremål för åtgärd enligt

utlänningslagen. Uppgift om kod för funktionshinder får dock

användas för att framställa avidentifierad statistik.

Huvudregeln bör alltjämt vara att känsliga personuppgifter

inte ska få användas som sökbegrepp. Starka skäl talar dock för

att möjligheterna att använda sig av vissa sökbegrepp bör

utvidgas för vissa syften. Detta måste dock göras med stor

försiktighet eftersom förekomsten av många sökbegrepp typiskt

sett får anses öka risken för integritetsintrång. Det är också

viktigt att användningen av sökbegreppen knyts till vissa

specifika ändamål som får anses motiverade av allmänna

intressen av sådan dignitet att de får anses väga tyngre än

skyddet för den personliga integriteten.

För att säkerställa att IAF ska kunna utföra sitt

tillsynsuppdrag avseende arbetslöshetsförsäkringen på ett

effektivt sätt behöver myndigheten möjlighet att kunna använda

sig av sökbegrepp avseende kod för hälsotillstånd eller

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, för

arbetsmarknadspolitiskt program och insats samt för

sökandekategori och anvisningsgrund. En sådan utvidgning av

sökbegreppen kommer att göra det lättare för IAF att granska

vissa ärendetyper. Ett konkret exempel på en situation där IAF

behöver kunna använda sig av den föreslagna utvidgningen av

sökbegreppet är vid framtagning av uppgifter avseende

arbetslöshetskassornas handläggningstider. Utan den föreslagna

utvidgningen är det svårt för IAF att fastställa

handläggningstiden för ärenden om arbetslöshetsersättning för

de personer som fått maximal tid med sjukpenning eller

sjukersättning i sjukförsäkringen, bl.a. för att säkerställa

likabehandling av arbetssökande i arbetslöshetsförsäkringen.

6 Ikraftträdande

Förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2011.

De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft så snart som

möjligt. Några övergångsbestämmelser har inte bedömts

nödvändiga.

45

47

7 Konsekvensbeskrivning

7.1.1 Konsekvenser av föreslagna ändringar i lagen

(2002:546) om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten

De föreslagna ändringarna syftar till att effektivisera

verksamheten och öka rättssäkerheten hos Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen arbetar som många andra myndigheter för

att effektivisera verksamheten genom s.k. e-förvaltning. Lagen

(2002:546) om behandling av personuppgifter i den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten innehåller vissa

begränsningar som försvårar detta utvecklingsarbete.

Med nuvarande begränsningar i lagen är det inte möjligt för

Arbetsförmedlingen att i det digitala ärendehanteringssystemet

behandla personuppgifter för de personer som kvalificerar sig till

olika program utifrån att de varit föremål för insatser inom

kriminalvården. Detta medför bl.a. att det inte är möjligt för

Arbetsförmedlingen att fatta beslut i ärendehanteringssystemet i

dessa ärenden eller att ta fram statistik för uppföljning och

utvärdering. Detta innebär i förlängningen att regeringen och

riksdagen inte har möjlighet att utvärdera resultatet av de

insatser som specifikt riktar sig till målgruppen. Ändringarna ska

naturligtvis inte göras enbart för att öka möjligheterna till

uppföljning och utvärdering. Det bör dock i sammanhanget

poängteras att även utvärderingarna till syvende och sist syftar

till att kunna utveckla och effektivisera, både för att skapa

Konsekvensbeskrivning

Ds 2010:35

kostnadseffektivitet och för att kunna erbjuda målgruppen

fungerande insatser.

Den lagkonflikt som för närvarande föreligger mellan

patientdatalagen och Arbetsförmedlingens registerlag leder till

en osäkerhet hos tillämparna och bristande rättssäkerhet inom

den verksamhet hos Arbetsförmedlingen som samtidigt utgör

hälso- och sjukvård. Om handläggarna väljer att tillämpa

Arbetsförmedlingens registerlag så begränsar den möjligheterna

för den verksamhet inom Arbetsförmedlingen som samtidigt är

hälso- och sjukvård att föra digitala journaler vilket innebär en

fortsatt osäker hantering och tung administration för

handläggarna.

Genom de förändringar i regelverket som här föreslås skapas

förutsättningar för en utveckling av verksamheten genom s.k. eförvaltning

vilket anses leda till en mer rättssäker och enhetlig

hantering av personuppgifter som även innebär att nämnda

verksamheter på ett mer rättssäkert sätt går att utvärdera och

följa upp. Vidare innebär förslagen att Arbetsförmedlingens

verksamhet underlättas vilket skulle innebära ett frigörande av

personella resurser som genom förändringen i stället kan arbeta

mer aktivt med att sammanföra arbetssökande och arbetsgivare.

För den enskilde kan det innebära en ökad risk för otillbörliga

intrång i den personliga integriteten. Det är därför av största vikt

att de utökade möjligheterna endast får tas i bruk då

Arbetsförmedlingen arbetsrutiner och system för

behörighetstilldelning m.m. på plats som säkerställer ett fullgott

integritetsskydd och en fullgod datasäkerhet.

Alternativa lösningar eller inte reglera alls

Om lagkonflikten mellan Arbetsförmedlingens registerlag och

patientdatalagen kvarstår kommer det att leda till en fortsatt

rättsosäker hantering av journaler inom de verksamheter som

samtidigt är hälso- och sjukvård vilket är till nackdel för både

myndigheten och den enskilde. Vidare innebär det att

48

Ds 2010:35 Konsekvensbeskrivning

Arbetsförmedlingen inte kommer att kunna föra digitala

journaler inom dessa verksamheter.

Om förbudet att digitalt behandla personuppgifter om

lagöverträdelser m.m. kvarstår innebär det en fortsatt

omfattande administrativ handläggning vid Arbetsförmedlingen

med en stor manuell hantering av handlingar för de personer

som kvalificerar sig till program och insatser på grund av att de

varit föremål för insats inom kriminalvården. Vidare kommer det

även fortsättningsvis inte vara möjligt att framställa

avidentifierad statistik för nuvarande uppföljningsuppdrag eller

framtida sådana där jämförelser är önskvärda. För den enskilde

innebär en oförändrad lagstiftning dels att kontakterna med

Arbetsförmedlingen inte kan effektiviseras, dels att de insatser

som är specifikt riktade till målgruppen inte kan utvärderas eller

följas upp. Målgruppen för dessa insatser har många gånger en

svag förankring på arbetsmarknaden på grund av brist på

arbetslivserfarenhet och en ofullständig utbildning. Det är därför

av vikt även för den enskilde att insatserna kan utvärderas för att

säkerställa att de verkligen bidrar till ökad etablering på

arbetsmarknaden.

En oförändrad lagstiftning innebär även att

Arbetsförmedlingens interna arbete för en effektivare

handläggning genom s.k. e-förvaltning försvåras.

Ekonomiska konsekvenser

Arbetsförmedlingen bedriver ett utvecklingsprojekt för att byta

ut nuvarande ärendehanteringssystem. Kostnader för

lagförslagen i denna promemoria är hänförliga till nämnda

projekt och bekostas således inom redan beslutat

utvecklingsprojekt. Dessa lagförslag bedöms därför endast ge

effektiviseringsvinster.

49

Konsekvensbeskrivning

Ds 2010:35

Konsekvenser av Sveriges internationella åtaganden

Förslagen förväntas inte ha några konsekvenser som påverkar

Sveriges åtaganden inom EU.

The International Labour Organization (ILO) konvention

(nr 168) om främjande av sysselsättning och skydd vid

arbetslöshet som kompletterar bl.a. ILO:s konvention (nr 122)

om sysselsättningspolitik berör den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten. Konventionen innehåller dock inga regler om

behandling av personuppgifter.

Vidare har ILO antagit riktlinjer som berör behandling av

personuppgifter för arbetstagare hos arbetsgivare, Protection of

workers’ personal data – An ILO code of practice (ILO 1997).

Riktlinjerna är inte rättsligt bindande men syftar till att ge

vägledning i såväl övergripande regleringsfrågor som mer

praktiska frågor som berör den enskilda arbetsplatsen.

Riktlinjerna tar bl.a. upp frågor kring behandling av uppgifter

om kriminalitet och hälsa. Av riktlinjerna framgår att såsom

arbetstagare inbegrips även arbetssökanden. Riktlinjerna ger

dock snarare intrycket av att behandla förhållandet mellan

arbetssökande och arbetsgivare än förhållandet mellan en

arbetssökande och en offentlig arbetsförmedling.

I Svenska ILO-kommitténs remissyttrande över Ds 2010:23

Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag har

kommittén bedömt att det inte finns några konventioner som

behandlar frågorna i den promemorian och att förslagen därför

inte kan anses strida mot Sveriges åtaganden enligt ratificerade

ILO-konventioner.

Inte heller förslagen i denna promemoria bedöms strida mot

några åtaganden enligt ratificerade ILO-konventioner.

Konsekvenser för jämställdhet, miljö och små företag

Förslagen bedöms inte få några särskilda konsekvenser för

jämställdheten.

50

Ds 2010:35 Konsekvensbeskrivning

Förslagen innebär bl.a. att Arbetsförmedlingen kommer att få

ökad möjlighet att digitalisera akterna inom den verksamhet som

samtidigt är hälso- och sjukvård. En högre grad av digital

hantering leder till en lägre förbrukning av pappersvaror samt

färre transporter i samband med posthantering. Förslaget

bedöms endast ha positiva konsekvenser för miljön.

Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för små företag.

Övriga konsekvenser

De föreslagna lagändringarna skapar förutsättningar för en mer

rättssäker och effektiv hantering av personuppgifter hos

Arbetsförmedlingen vilket är positivt dels för

Arbetsförmedlingen och andra inblandade myndigheters

verksamheter, dels för den enskilde individen.

Utgångspunkten för förslagen i promemorian har varit att

förslagen ska utgöra en lämplig avvägning mellan intresset av

skydd för enskildas personliga integritet och kravet på effektiva

och ändamålsenliga rutiner för Arbetsförmedlingens verksamhet.

Syftet med förslagen har varit att ge Arbetsförmedlingen bättre

förutsättningar att utöva en rättssäker och effektiv verksamhet.

För att uppnå det önskade resultatet har de föreslagna

ändringarna i registerlagen bedömts som nödvändiga att

genomföra. Förslagen bedöms kunna medföra en viss ökad risk

för intrång i den personliga integriteten men riskerna bedöms

dock inte vara så allvarliga att integritetsintrånget i detta fall får

anses väga tyngre än intresset av att åstadkomma effektiva och

ändamålsenliga rutiner för verksamheten.

51

Konsekvensbeskrivning

Ds 2010:35

7.1.2 Konsekvenser av föreslagna ändringar i lagen

(2006:469) om behandling av personuppgifter vid

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

De föreslagna ändringarna syftar till att effektivisera hanteringen

av personuppgifter hos IAF.

Problembeskrivning

IAF ansvarar för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen,

arbetslöshetskassorna och över Arbetsförmedlingens

handläggning av ärenden som har samband med

arbetslöshetsförsäkringen. För att IAF ska kunna utföra sitt

tillsynsuppdrag på ett effektivt och rättssäkert sätt krävs att

myndigheten har möjlighet att elektroniskt behandla

personuppgifter som omfattas av IAF:s uppdrag. Lagen

(2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen

för arbetslöshetsförsäkringen medför begränsade möjligheter för

IAF att kunna använda sig av de sökbegrepp som myndigheten

behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Vidare föreligger det

vissa oklarheter kring huruvida uppräkningen av de sekundära

ändamålen är uttömmande reglerade i lagen. Genom de

förändringar som föreslås i denna promemoria ges IAF bättre

förutsättningar att utföra sitt uppdrag på ett mer effektivt och

rättssäkert sätt.

Alternativa lösningar eller att inte reglera alls

Att kunna använda kod för hälsotillstånd eller sådan

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som

sökbegrepp är en förutsättning för att IAF ska kunna bedriva en

effektiv tillsyn. Ett exempel på en situation när den föreslagna

utvidgningen är nödvändig är vid framtagande av uppgifter

avseende arbetslöshetskassornas handläggningstider rörande de

52

Ds 2010:35 Konsekvensbeskrivning

personer som fått maximal tid med sjukpenning eller

sjukersättning i sjukförsäkringen, bl.a. för att säkerställa

likabehandling av arbetssökande i arbetslöshetsförsäkringen. En

manuell hantering avseende dessa ärenden innebär ett

omfattande tids- och resursutnyttjande som medför att

myndigheten inte kan bedriva en effektiv tillsyn. Mot bakgrund

av ovanstående så bedöms det inte praktiskt möjligt att inte

införa en möjlighet för IAF att använda kod för hälsotillstånd

eller sådan funktionsnedsättning som medför nedsatt

arbetsförmåga som sökbegrepp.

Vad gäller förslaget om att IAF ska få behandla

personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen

eller regeringen eller annan för att fullgöra uppgiftslämnande i

enlighet med lag eller förordning så bedöms det nödvändigt för

att tydliggöra att IAF får behandla personuppgifter för de

uppdrag och uppgiftsskyldigheter som åläggs dem av riksdag och

regering. Förslaget om att IAF omfattas av den s.k.

finalitetsprincipen är också nödvändigt för att IAF ska kunna

behandla personuppgifter på ett rättssäkert sätt. En oförändrad

lagstiftning i detta avseende kommer att medföra att den

osäkerhet som föreligger i dag om hur lagen ska tolkas

fortsättningsvis kommer att bestå.

Ekonomiska konsekvenser

Förslagen bedöms medföra positiva effekter för IAF genom att

myndigheten kan uppnå en mer effektiv verksamhet. Regeringen

bedömer dock att förslagen inte medför några nämnvärda

ekonomiska konsekvenser för IAF.

Konsekvenser av Sveriges internationella åtaganden

Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser som påverkar

Sveriges åtaganden inom EU.

53

Konsekvensbeskrivning

Ds 2010:35

Vad gäller Sveriges åtaganden enligt ratificerade International

Labour Organization (ILO) konventioner görs följande

bedömning. Vare sig konvention nr (122) om

sysselsättningspolitik berör den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten eller konvention nr (168) om främjande av

sysselsättning och skydd vid arbetslöshet och den därtill

kompletterande rekommendationen nr (176) innehåller några

regleringar avseende behandling av personuppgifter. Förslagen

bedöms därför inte vara oförenliga med Sveriges åtaganden enligt

ratificerade ILO-konventioner.

Vad gäller de riktlinjer angående skydd för arbetstagares

personuppgifter – Protection of workers’ personal data – An

ILO code of practice (ILO 1997) som ILO antog 1996 så görs

följande bedömning. Riktlinjerna är inte rättsligt bindande utan

syftar till att verka som vägledning i övergripande

regleringsfrågor. De förslag som föreslås för IAF i denna

promemoria behandlar samma rättsliga frågor som behandlades i

Ds 2010:23. Mot bakgrund av att Svenska ILO-kommittén i sitt

remissyttrande avseende Ds 2010:23 bedömde att förslagen inte

kunde anses strida mot Sveriges åtaganden enligt ratificerade

konventioner så görs bedömningen i denna promemoria att inte

heller de förslag som avser IAF strider mot Sveriges åtaganden

enligt ratificerade ILO-konventioner.

Övriga konsekvenser

Förslagen bedöms ge IAF bättre förutsättningar att utöva sitt

uppdrag samt skapa förutsättningar för en mer rättssäker och

effektiv hantering av personuppgifter hos IAF vilket är positivt

för såväl IAF som för enskilda.

Utgångspunkten för förslagen i promemorian har varit att

förslagen ska utgöra en lämplig avvägning mellan intresset av

skydd för enskildas personliga integritet och kravet på effektiva

och ändamålsenliga rutiner för IAF:s verksamhet. Syftet med

förslagen har varit att ge IAF bättre förutsättningar att utöva en

54

Ds 2010:35 Konsekvensbeskrivning

55

rättssäker och effektiv verksamhet. För att uppnå det önskade

resultatet har de föreslagna förändringarna i IAF:s registerlag

bedömts som nödvändiga att genomföra. Förslagen bedöms

kunna medföra en viss ökad risk för intrång i den personliga

integriteten men riskerna bedöms dock inte vara så allvarliga att

integritetsintrånget i detta fall får anses väga tyngre än intresset

av att åstadkomma effektiva och ändamålsenliga rutiner för

verksamheten.

Konsekvenser för jämställdhet, miljö och små företag

Förslagen innebär att IAF får utvidgade sökbegrepp genom att

myndigheten ges möjlighet att söka på kod för hälsotillstånd

eller sådan funktionsnedsättning och att IAF får behandla

personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen

eller regeringen eller annan för att fullgöra uppgiftslämnande i

enlighet med lag eller förordning. Det sistnämnda förslaget

innebär även ett tydliggörande av att uppräkningen av de sk.

sekundära ändamålen i lagen inte är en uttömmande uppräkning

samt att IAF omfattas av den s.k. finalitetsprincipen.

Sammantaget medför förslagen att IAF ges bättre

förutsättningar att utöva sitt uppdrag samt att regelverket

avseende för vilka ändamål IAF får behandla personuppgifter för

annan tydliggörs. Mot bakgrund av att det som föreslås i denna

promemoria endast påverkar IAF bedöms förslagen inte medföra

några konsekvenser för små företag, jämställdheten eller för

miljön.

57

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen

(2002:546) om behandling av

personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska

verksamheten

1 §

I paragrafen finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde.

Ändringen innebär att ett nytt tredje stycke har tillkommit.

Bestämmelsen innebär att den del av Arbetsförmedlingens

verksamhet som uppfyller kriterierna för hälso- och sjukvård

enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) undantas från lagens

tillämpningsområde. I denna del av verksamheten ska i stället

patientdatalagen tillämpas.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.2.

9 §

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar det är tillåtet att

behandla känsliga och ömtåliga personuppgifter i en

arbetsmarknadspolitisk databas. Ändringen i andra stycket

innebär att det blir tillåtet för Arbetsförmedlingen att behandla

personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar

i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa

Författningskommentar

Ds 2010:35

frihetsberövanden i en arbetsmarknadspolitisk databas under

förutsättning att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är

nödvändiga för handläggningen av det.

Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.

10 §

Paragrafen innehåller ett förbud mot att behandla vissa typer av

uppgifter i en arbetsmarknadspolitisk databas. Det handlar om

uppgifter som visserligen inte är känsliga personuppgifter i

personuppgiftslagens mening, men som ändå är av

integritetskänslig natur. Ändringen innebär att förbudet mot att

behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar

brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller

administrativa frihetsberövanden i en arbetsmarknadspolitisk

databas har tagits bort (jfr 9 §).

Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.

14 §

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar

Arbetsförmedlingen får använda vissa typer av uppgifter som

sökbegrepp vid sökning i en databas eller i ett register.

Ändringarna i andra och tredje styckena utgör endast en ändring

av den terminologi som används och innebär således ingen

ändring i sak. Ändringen av terminologi har sitt ursprung i

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för användningen av

begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder.

Även om inga andra ändringar i paragrafen har gjorts, så

innebär de ändringar som har gjorts i 9 och 10 §§ att paragrafen

har fått ett delvis annorlunda innehåll. Det faktum att förbudet

mot att behandla uppgifter om lagöverträdelser m.m. har tagits

bort, innebär att sådana uppgifter kan komma att finnas i

Arbetsförmedlingens databaser och bli sökbara. Ändringarna i 9

och10 §§ innebär också att de undantag från förbudet att

använda vissa uppgifter som sökbegrepp som finns i tredje stycket

58

Ds 2010:35 Författningskommentar

blir tillämpliga även på dessa uppgifter. Detta innebär exempelvis

att Arbetsförmedlingen kommer att kunna använda programkod

eller anvisningsgrund som sökbegrepp även om dessa

sökbegrepp, i vart fall indirekt, kan avslöja uppgifter om

lagöverträdelser som innefattar brott och andra sådana uppgifter

som avses i 21 § personuppgiftslagen (1998:204).

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen

(2006:469) om behandling av

personuppgifter vid Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen

5 §

I paragrafen regleras för vilka ändamål IAF får behandla

personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs

inom andra myndigheters och organs verksamheter (de s.k.

sekundära ändamålen). Ändringarna i paragrafen innebär en

utvidgning av de sekundära ändamålen.

Enligt andra stycket första meningen får IAF behandla

personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen

eller regeringen. Behandling av personuppgifter är vidare tillåten

för fullgörande av uppgiftslämnande till annan i enlighet med lag

eller förordning. Med annan avses både myndigheter och

enskilda, men bestämmelsen torde ha störst betydelse för IAF:s

möjligheter att behandla personuppgifter för att lämna uppgifter

till andra myndigheter.

Genom bestämmelsen garanteras att lagens reglering av de

sekundära ändamålen överensstämmer med regleringen i

tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400). IAF får enligt bestämmelsen behandla

personuppgifter för att fullgöra uppgiftslämnande så länge

uppgiftslämnandet är förenligt med annan författningsreglering.

59

Författningskommentar

Ds 2010:35

Bestämmelsen innebär bl.a. att Arbetsförmedlingen får behandla

personuppgifter om det behövs för att myndigheten ska kunna

fullgöra en författningsreglerad uppgiftsskyldighet gentemot

någon annan myndighet eller något annan organ. Med

uppgiftsskyldighet förstås sådana sekretessbrytande

bestämmelser som avses i 10 kap. 28 § offentlighets- och

sekretesslagen. Bestämmelsen ger också IAF möjlighet att

exempelvis behandla personuppgifter om det behövs för att

fullgöra en sådan skyldighet att lämna ut uppgifter till en annan

myndighet som följer av 6 kap. 5 § offentlighets- och

sekretesslagen. En sådan skyldighet föreligger dock endast om

inte hinder mot utlämnande möter på grund av sekretess eller av

hänsyn till arbetets behöriga gång.

Genom tillägget i andra stycket andra meningen har det också

klargjorts att den s.k. finalitetsprincipen i 9 § första stycket d

och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204) får tillämpas

vid sidan av ändamålsbestämmelserna i lagen. Personuppgifter

kan således även få behandlas för andra ändamål än de som

uttryckligen nämns i lagen under förutsättning att ändamålet

inte är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna

samlades in. Enligt 9 § andra stycket personuppgiftslagen ska

behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller

vetenskapliga ändamål inte anses som oförenlig med ändamålet

för insamlingen.

Förslagen behandlas i avsnitt 5.1.

13 §

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar IAF får använda

vissa typer av uppgifter som sökbegrepp vid sökning i en databas

eller i ett register. Enligt huvudregeln är det förbjudet att

använda känsliga eller ömtåliga personuppgifter som sökbegrepp

(jfr 9 §). Detsamma gäller för uppgifter om lagöverträdelser som

innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella

tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden samt för

60

Ds 2010:35 Författningskommentar

61

uppgifter om att en enskild vårdats med stöd av socialtjänstlagen

eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (jfr 10 §).

Redan tidigare har det funnits undantag från det ovan nämnda

förbudet beträffande kod för funktionshinder.

Funktionshinderkod har fått användas för framställning av

avidentifierad statistik. Ändringen i andra stycket innebär för det

första att undantaget vidgas till att även omfatta kod för andra

typer av hälsotillstånd. Ändringen innebär för det andra att kod

för både hälsotillstånd och funktionsnedsättning som medför

nedsatt arbetsförmåga får användas för vissa nya ändamål.

Koderna får sålunda användas som sökbegrepp för, tillsyn,

uppföljning och utvärdering. Det bör dock noteras att en

användning av sökbegreppen även förutsätter att själva syftet

med behandlingen av dessa uppgifter ligger inom ramen för

något av ändamålen i 4 och 5 §§.

Utöver ovan nämnda ändringar har ordet funktionshinder

bytts ut mot ordet funktionsnedsättning. Ändringen är rent

redaktionell och inte avsedd att föranleda någon ändring i sak

(jfr kommentaren till 14 § i avsnitt 8.1).

Den omständigheten att kod för hälsotillstånd eller för sådan

funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga får

användas som sökbegrepp för vissa specifika ändamål innebär att

sökbegränsningen avseende hälsotillstånd och

funktionsnedsättning inte är absolut, utan utgör en sådan

ändamålsbegränsning som i sig inte påverkar IAF:s skyldighet att

på begäran av en enskild sammanställa personuppgifter till en

allmän handling som ska lämnas ut om inte uppgifterna är

sekretessbelagda (jfr avsnitt 5.2 under rubriken Allmänt om

sökbegrepp). Såvitt avser andra känsliga personuppgifter än

uppgifter om hälsotillstånd eller funktionsnedsättning som

medför nedsatt arbetsförmåga är dock sökförbudet

undantagslöst.

Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

Departementsserien 2010

Kronologisk förteckning

1. Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen. A.

2. Ändring av övergångsbestämmelserna

till lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

S.

3. Institutet för uppföljning och utvärdering

inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Förslag till uppdrag och plattform. S.

4. Utvärdering av överskottsmålet. Fi.

5. Upphävande av lagen (1990:1183) om tillfällig

försäljning. IJ.

6. Vissa frågor om vapenlagen. Ju.

7. Kreditvärderingsinstitut. Fi.

8. Fyra aktiebolagsrättsliga frågor. Ju.

9. Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet.

Ju.

10. Ny lag om europeiska företagsråd. A.

11. Läkemedel och försäkringsskydd vid personskador

. S.

12. Moderniserade regler för avvecklingssystem

och finansiella säkerheter. Fi.

13. Genomförande av bestämmelsen om sjukhusundantag.

S.

14. De nyanlända och arbetslöshetsförsäkringen,

m.m. A.

15. Betyg från årskurs 6 i grundskolan. U.

16. En myndighet för bortförda barn. UD.

17. En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess.

Ju.

18. Ny lag om leksakers säkerhet. IJ.

19. Bättre regler för elektroniska kommunikationer

. N.

20. Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet

som diskriminering. + Lättläst.

+ Daisy. IJ.

21. Ansvarsfördelning mellan kommuner i vissa

fall. S.

22. Renbeteskonventionen. Jo.

23. Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag.

A.

24. Hyra av lös sak. Ju.

25. Genomförande av rådets rambeslut om

kampen mot organiserad brottslighet. Ju.

26. Överlämnande från Sverige enligt en nordisk

arresteringsorder. Ju.

27. Genomförande av det nya e-penningdirektivet.

Fi.

28. Nya kapitel i kulturminneslagen

– författningsändringar vid ett svenskt

tillträde till Unidroit-konventionen om

kulturföremål som stulits eller förts ut

olagligt. Ku.

29. Genomförande av direktiv om överföring

av krigsmateriel inom EU, m.m. UD.

30. Swedens’s fifth national report under

the Convention on Nuclear Safety.

Swedish implementation of the obligations

of the Convention. M.

31. Miljökrav vid upphandling av bilar och vissa

kollektivtrafiktjänster. N.

32. Ändringar i fusions- och delningsdirektiven

– förslag till genomförandeåtgärder. Ju.

33. Borttagande av samtyckeskravet för behandling

av känsliga och ömtåliga personuppgifter

i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

A.

34. En ny energimärkningslag. N.

35. Ändringar i Arbetsförmedlingens och

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens

registerlagar. Tydligare och mer ändamålsenliga

regler för personuppgiftsbehandling.

A.

Departementsserien 2010

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Vissa frågor om vapenlagen. [6]

Fyra aktiebolagsrättsliga frågor. [8]

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet.

[9]

En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess. [17]

Hyra av lös sak. [24]

Genomförande av rådets rambeslut om kampen

mot organiserad brottslighet. [25]

Överlämnande från Sverige enligt en nordisk

arresteringsorder. [26]

Ändringar i fusions- och delningsdirektiven

– förslag till genomförandeåtgärder.

Utrikesdepartementet

En myndighet för bortförda barn. [16]

Genomförande av direktiv om överföring av

krigsmateriel inom EU, m.m. [29]

Socialdepartementet

Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen

(2008:145) om statligt tandvårdsstöd. [2]

Institutet för uppföljning och utvärdering inom

hälso- och sjukvård och socialtjänst. Förslag

till uppdrag och plattform. [3]

Läkemedel och försäkringsskydd vid personskador

. [11]

Genomförande av bestämmelsen om sjukhusundantag.

[13]

Ansvarsfördelning mellan kommuner i vissa

fall. [21]

Finansdepartementet

Utvärdering av överskottsmålet. [4]

Kreditvärderingsinstitut. [7]

Moderniserade regler för avvecklingssystem

och finansiella säkerheter. [12]

Genomförande av det nya e-penningdirektivet.

[27]

Utbildningsdepartementet

Betyg från årskurs 6 i grundskolan. [15]

Jordbruksdepartementet

Renbeteskonventionen. [22]

Miljödepartementet

Swedens’s fifth national report under

the Convention on Nuclear Safety.

Swedish implementation of the obligations

of the Convention. [30]

Näringsdepartementet

Bättre regler för elektroniska kommunikationer.

[19]

Miljökrav vid upphandling av bilar och vissa

kollektivtrafiktjänster. [31]

En ny energimärkningslag. [34]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Upphävande av lagen (1990:1183) om tillfällig

försäljning. [5]

Ny lag om leksakers säkerhet. [18]

Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet

som diskriminering. + Lättläst. + Daisy. [20]

Kulturdepartementet

Nya kapitel i kulturminneslagen

– författningsändringar vid ett svenskt tillträde

till Unidroit-konventionen om kulturföremål

som stulits eller förts ut olagligt. [28]

Arbetsmarknadsdepartementet

Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen. [1]

Ny lag om europeiska företagsråd. [10]

De nyanlända och arbetslöshetsförsäkringen,

m.m. [14]

Ändringar i Arbetsförmedlingens personuppgiftslag.

[23]

Borttagande av samtyckeskravet för behandling

av känsliga och ömtåliga personuppgifter i

den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

[33]

Ändringar i Arbetsförmedlingens och Inspektionen

för arbetslöshetsförsäkringens registerlagar

. Tydligare och mer ändamålsenliga regler

för personuppgiftsbehandling. [35]