Ds 2015:39

Ds 2015:39

Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd

Försvarsdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm

Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: order.fritzes@nj.se

Webbplats: fritzes.se

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför.

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02)

En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser

Omslag: Regeringskansliets standard.

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.

ISBN 978-91-38-24334-3

ISSN 0284-6012

Innehåll

1

Promemorians huvudsakliga innehåll.............................

5

2

Promemorians författningsförslag ..................................

7

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om

immunitet och privilegier i vissa fall ........................................

7

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om

tullfrihet m.m. .........................................................................

11

2.3

Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen

(1975:1410) .............................................................................

12

2.4

Förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305)...........

13

2.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen

(1994:1605) om tullfrihet m.m. .............................................

15

2.6 Förslag till förordning om ändring i

trafikförsäkringsförordningen (1976:359) ............................

17

2.7 Förslag till förordning om ändring i

utlänningsförordningen (2006:97).........................................

19

2.8 Förslag till förordning om ändring i

skyddsförordningen (2010:523).............................................

22

3

Ärendet ....................................................................

25

4

Bakgrund..................................................................

27

4.1 Behovet av och syftet med samförståndsavtal med Nato

om värdlandsstöd ....................................................................

27

4.2 Sveriges befintliga avtal inom PFF-samarbetet.....................

31

1

Ds 2015:39

4.3 Behovet av det kompletterande tilläggsprotokollet till

PFF SOFA..............................................................................

32

5

Det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA.....

35

5.1

Innehåll

....................................................................................

35

5.2

Parisprotokollet......................................................................

36

5.2.1

Allmänt ....................................................................

36

5.2.2

De enskilda bestämmelserna ..................................

36

6

Samförståndsavtalet ..........med Nato om värdlandsstöd

44

6.1

Allmänt....................................................................................

44

6.2

De enskilda ..................................................bestämmelserna

45

7

Godkännande .............................................av avtalen

52

8

Behovet ...............................................av lagstiftning

55

8.1

Allmänt....................................................................................

55

8.1.1 .................................................

Lagstiftningsmetod

55

8.1.2 .......................................

Generella utgångspunkter

56

8.2

Överväganden .....................................................och förslag

59

8.2.1 Beteckning för Natos högkvarter och deras

personal....................................................................

59

8.2.2

Straffrättslig jurisdiktion m.m................................

60

8.2.3

Skadestånd m.m.......................................................

69

8.2.4

Indirekt beskattning ...............................................

75

8.2.5

Tull m.m. .................................................................

88

8.2.6

Inkomstbeskattning................................................

92

8.2.7

Sjuk- och tandvård ..................................................

94

8.2.8

Rätten att bära vapen ..............................................

96

8.2.9

Immunitet för arkiv och dokument .......................

97

8.2.10

Pass och visering .....................................................

98

8.2.11

Körkort ....................................................................

99

8.2.12

Bära uniform..........................................................

100

8.2.13

Kvarstad m.m. .......................................................

101

8.2.14

Skyddsobjekt, tillträde m.m. ................................

103

2

Ds 2015:39

9

Ikraftträdande m.m..................................................

106

10

Konsekvenser..........................................................

107

11

Författningskommentar ............................................

110

11.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om

immunitet och privilegier i vissa fall ....................................

110

11.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om

tullfrihet m.m. .......................................................................

114

11.3

Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen

(1975:1410) ...........................................................................

114

11.4

Förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305).........

115

11.5

Förslag till förordning om ändring i förordningen

(1994:1605) om tullfrihet m.m. ...........................................

116

11.6

Förslag till förordning om ändring i

trafikförsäkringsförordningen (1976:359) ..........................

116

11.7

Förslag till förordning om ändring i

utlänningsförordningen (2006:97).......................................

117

11.8

Förslag till förordning om ändring i

skyddsförordningen (2010:523)...........................................

117

Bilaga 1

Det kompletterande tilläggsprotokollet......................

119

Bilaga 2

Parisprotokollet ............................................................

127

Bilaga 3

Nato SOFA...................................................................

145

Bilaga 4

Värdlandsstödsavtalet...................................................

187

3

1 Promemorians huvudsakliga innehåll

Regeringen undertecknade den 4 september 2014 ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Dessförinnan, den 1 augusti 2014, undertecknade regeringen också det kompletterande tilläggsprotokollet till statusavtalet PFF SOFA (avtal mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor). Såväl samförståndsavtalet om värdlandsstöd som det kompletterande tilläggsprotokollet förutsätter vissa författningsändringar innan de kan godkännas. I denna promemoria föreslås dels att avtalen ska godkännas, dels att det görs ändringar i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., trafikskadelagen (1975:1410), skyddslagen (2010:305), förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m., trafikförsäkringsförordningen (1976:359), utlänningsförordningen (2006:97) och skyddsförordningen (2010:523). De föreslagna författningsändringarna är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.

5

2 Promemorians författningsförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall 1

dels att 7 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 7 a och 7 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 § 2

För

en

främmande

stats

För

en

främmande

stats

militära styrka och dess personal

militära styrka och dess personal

som befinner sig i Sverige inom

som befinner sig i Sverige inom

ramen

för

internationellt

ramen

för

internationellt

militärt

samarbete

eller

militärt

samarbete

eller

internationell krishantering och

internationell krishantering och

som omfattas av avtal som är i

som omfattas av avtal som är i

kraft i förhållande till Sverige,

kraft i förhållande till Sverige,

ska immunitet och privilegier

ska immunitet och privilegier

gälla i fråga om avgifter och

gälla i fråga om inkomstskatt,

skatter vid bruk av fordon i

avgifter och skatter vid bruk av

vägtrafik samt import till och

fordon i vägtrafik samt import

export från Sverige i den

till och export från Sverige i den

utsträckning som anges i avtalet

utsträckning som anges i avtalet

1 Lagen omtryckt 1994:717.

2 Senaste lydelse 2011:1573.

7

Ds 2015:39

den 19 juni 1995 mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 1997:51).

För personal vid någon av Europeiska unionens institu- tioner samt för högkvarter som verkar inom ramen för Europeiska unionens krishante- ring gäller immunitet i enlighet med vad som framgår av artikel 8 respektive artikel 15 i avtalet den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlems- stater om status för den militära och civila personal som utstationeras vid Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande och genom- förande av de insatser som avses i artikel 17.2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet övningar, samt för den militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang (SÖ 2005:7).

den 19 juni 1995 mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 1997:51).

7 a §

För de Natohögkvarter samt för de styrkor och den personal som lyder under ett sådant högkvarter, vilka befinner sig i Sverige inom

8

Ds 2015:39

ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, import till och export från Sverige, mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige, inkomst- skatt, skydd av högkvarterens arkiv och handlingar samt av högkvarterens egendom och tillgångar i den utsträckning som anges i följande avtal:

1. det kompletterande tilläggs- protokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ),

2. samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (SÖ).

7 b §

För personal vid någon av Europeiska unionens institu- tioner samt för högkvarter som verkar inom ramen för Europeiska unionens krishante- ring gäller immunitet i enlighet med vad som framgår av artikel 8 respektive artikel 15 i avtalet den

9

Ds 2015:39

17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlems- stater om status för den militära och civila personal som utstationeras vid Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande och genom- förande av de insatser som avses i artikel 17.2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet övningar, samt för den militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang (SÖ 2005:7).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

10

Ds 2015:39

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § 1

Tullfrihet gäller för varor som förtullas för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Tullfrihet gäller också för varor som förtullas för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige.

Vidare gäller tullfrihet enligt

Vidare gäller tullfrihet enligt

villkor i avtal som är i kraft i

villkor i avtal som är i kraft i

förhållande till Sverige för varor

förhållande till Sverige för varor

som förtullas för en främmande

som förtullas för en främmande

stats militära styrka eller dess

stats militära styrka eller dess

personal, som befinner sig i

personal samt för varor som

landet

inom

ramen

för

förtullas för ett

Natohögkvarter

internationellt

militärt

sam-

eller styrka eller personal vid ett

arbete eller internationell kris-

sådant högkvarter, vilka befinner

hantering.

sig i landet inom ramen för

internationellt

militärt sam-

arbete eller internationell kris-

hantering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1 Senaste lydelse 2004:1004.

11

Ds 2015:39

2.3 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

Härigenom föreskrivs att 4 § trafikskadelagen (1975:1410) 1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Regeringen kan föreskriva undantag från trafikförsäkringsplikt

beträffande

1.

motordrivet fordon som

1. motordrivet fordon som

tillhör viss främmande stat,

tillhör viss främmande stat eller

ett Natohögkvarter som omfattas

av avtal som är i kraft i

förhållande till Sverige,

2.

annat motordrivet fordon som är registrerat eller

hemmahörande i viss främmande stat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1 Lagen omtryckt 1994:43.

12

Ds 2015:39

2.4 Förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305)

Härigenom föreskrivs att 5 § skyddslagen (2010:305) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

Följande byggnader, andra anläggningar och områden eller objekt kan också beslutas vara skyddsobjekt

1. byggnader, andra anläggningar och områden som staten har äganderätt eller nyttjanderätt till och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, samt militära fartyg och luftfartyg,

2. områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt tillfälligt bedriver övningar, prov eller försök eller där oförutsedda följder av sådan verksamhet kan inträffa,

3. områden där Försvarsmakten har satts in för att hindra en kränkning av Sveriges territorium eller för att möta ett väpnat angrepp mot landet,

4. områden där en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning för freds- främjande verksamhet eller för annat militärt ändamål, och

4. områden där en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning för freds- främjande verksamhet eller för annat militärt ändamål,

5. områden där ett Nato- högkvarter eller en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete eller internationell krishantering bedriver sådan militär verksamhet som kan komma att företas inom ramen för samförståndsavtalet den 4

13

Ds 2015:39

5. vattenområden av särskild betydelse för det militära försvaret.

september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (SÖ), och

6. vattenområden av särskild betydelse för det militära försvaret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

14

Ds 2015:39

2.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.

Härigenom föreskrivs att 5 a § förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 a § 1

Som villkor för tullfrihet enligt 4 § tredje stycket lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. gäller

1. för främmande stats militära

1. för främmande stats militära

styrka, att varorna är avsedda

styrka eller

Natohögkvarter

uteslutande för styrkans eget

som omfattas av avtal som är i

bruk eller för bruk av dess

kraft i förhållande till Sverige ,

civila komponent,

att

varorna

är

avsedda

uteslutande för styrkans eller

högkvarterets

eget

bruk eller

för bruk av deras civila

komponent,

2. för en medlem av en styrka

2. för en medlem av ett Nato-

eller dess civila komponent, i

högkvarter , en styrka eller

fråga om motorfordon:

deras

civila

komponent, i

fråga om motorfordon:

– att fordonet införs tillfälligt för eget eller anhörigas bruk, andra varor :

– att varorna förtullas när medlemmen första gången kommer till Sverige för att tillträda sin tjänstgöring eller när anhöriga först anländer till Sverige för att ansluta sig till honom eller henne, och

– att det är fråga om personliga ägodelar och möbler för den tid som uppdraget varar.

Om en vara som införts tullfritt enligt 4 § tredje stycket lagen

om tullfrihet m.m. överlåts, skall den som medgetts tullfrihet betala

1 Senaste lydelse 1996:409.

15

Ds 2015:39

tull för varan. Tullen beräknas enligt de bestämmelser som gäller när överlåtelsen sker och på det värde som varan har då.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

16

Ds 2015:39

2.6 Förslag till förordning om ändring i trafikförsäkringsförordningen (1976:359)

Härigenom föreskrivs att 9 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359) ska ha följande lydelse.

9 § 1

Motordrivet fordon som inte är registrerat i Sverige får införas hit och brukas i trafik här utan svensk trafikförsäkring, om det tillhör en stat som har tillträtt den europeiska konventionen d. 20 april 1959 om obligatorisk försäkring mot skadeståndsansvar eller delstat i sådan stat. Intyg om att fordonet tillhör en sådan stat eller delstat skall medföras när fordonet införes hit eller brukas i trafik här. Intyget skall vara utfärdat av statens regering eller, i fråga om förbundsstat, av förbundsregeringen.

Motordrivet fordon som tillhör en främmande stat och som inte är registrerat i Sverige får införas hit och brukas i trafik här utan svensk trafikförsäkring inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Det som sägs i andra stycket ska även gälla fordon som tillhör ett Natohögkvarter och som omfattas av följande avtal:

– det kompletterande tilläggs- protokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ),

1 Senaste lydelse 2004:1007.

17

Ds 2015:39

– samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (SÖ).

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

18

Ds 2015:39

2.7 Förslag till förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § utlänningsförordningen (2006:97) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

1 § 1

Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 8 a och 10 §§ utlänningslagen (2005:716) är nedan angivna utlänningar undantagna från kravet på visering.

1. Den som innehar ett med ”British passport” betecknat hemlandspass eller ett av behörig myndighet utfärdat identitetskort, där medborgarskapet är angivet som ”British National Overseas” (BNO) och som gäller för inresa i Storbritannien.

2. Medborgare i Schweiz, om de har hemlandspass eller ett identitetskort som är utfärdat av en behörig myndighet i hemlandet och utvisar medborgarskap eller om de finns upptagna i ett kollektivpass som har utfärdats av en behörig myndighet i hemlandet.

3. Innehavare av resedokument som har utfärdats i enlighet med konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (SÖ 1954:55) eller konventionen den 23 november 1957 angående flyktingar som är sjömän (SÖ 1959:16) och som har utfärdats av en svensk myndighet eller av en myndighet i en stat som tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar den europeiska överenskommelsen den 20 april 1959 om avskaffande av viserings- tvång för flyktingar (SÖ 1960:75).

4. Flyktingar eller statslösa personer som är upptagna i ett kollektivpass som har utfärdats dels av en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar artikel 13 i den europeiska överenskommelsen den 16 december 1961 om

ungdomars resor på kollektivpass (SÖ 1968:16), dels enligt

1 Senaste lydelse 2014:186.

19

Ds 2015:39

överenskommelsen och den av Sverige avgivna deklarationen över nämnda artikel.

5. De som innehar Förenta nationernas ”laissez passer” och ett intyg om att de färdas i tjänsten som är utfärdat av FN eller något av dess fackorgan eller underordnade organ.

6. De som innehar Europeiska gemenskapernas ”laissez passer”.

7. Innehavare av vatikanpass.

8. Medborgare i Bolivia, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Makedonien (tidigare jugoslaviska republiken Makedonien), Peru, Thailand eller Turkiet som har diplomatpass eller tjänstepass samt medborgare i Marocko och Tunisien som har diplomatpass.

9. Besättningsmän i tjänst på luftfartyg som innehar ett flygcertifikat eller ett certifikat för flygbesättning, så länge som de inte lämnar

– flygplatsen för mellanlandningen,

– flygplatsen på bestämmelseorten,

– den kommun där flygplatsen ligger, eller

– flygplatsen annat än för att bege sig till en annan flygplats på en Schengenstats territorium.

10. Besättningsmän på fartyg som finns upptagna på besättningslistan för fartyget och som har en giltig sjöfartsbok eller identitetshandlingar för sjömän, så länge de endast tillfälligt lämnar sitt fartyg och uppehåller sig i den tätort som finns närmast den hamn där fartyget ligger.

11. Utlänningar som avses i 8 § eller 4 kap. 6 §.

12.

Personal tillhörande en

12.

Personal tillhörande en

främmande stats militära styrka

främmande stats militära styrka

som

innehar

en

militär

som

innehar

en

militär

identitetshandling

och

som

identitetshandling

och

som

besöker Sverige inom ramen för

besöker Sverige inom ramen för

internationellt

militärt

internationellt

militärt

samarbete eller

internationell

samarbete eller

internationell

krishantering och som omfattas

krishantering och som omfattas

av avtalet den 19 juni 1995

av

mellan de stater som är parter i

– avtalet den 19 juni 1995

Nordatlantiska fördraget

och de

mellan de stater som är parter i

andra stater som deltar i

Nordatlantiska fördraget

och de

Partnerskap för fred om status för

andra stater som deltar i

deras styrkor (SÖ 1997:51) .

Partnerskap för fred om status för

20

Ds 2015:39

deras styrkor (SÖ 1997:51),

– det kompletterande tilläggs- protokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ), eller

– samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (SÖ).

13. Utlänningar som är under 18 år och som är bosatta i en EES- stat men inte EES-medborgare om

a) vistelsen i Sverige avser ett kort besök som deltagare i en skolresa,

b) deltagarna i skolresan följs åt av en lärare som har en lista över deltagarna upprättad i enlighet med bilagan till rådets beslut om gemensam åtgärd den 30 november 1994, och

c) utlänningarna innehar en handling som gäller som pass vid inresa i Sverige eller deltagarlistan innehåller de uppgifter som anges i artikel 2 i rådets beslut.

14. Hjälppersonal vid katastrofer och olyckor i Sverige. Ytterligare undantag från viseringskravet finns i rådets

förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

21

Ds 2015:39

2.8 Förslag till förordning om ändring i skyddsförordningen (2010:523)

Härigenom föreskrivs i fråga om skyddsförordningen (2010:523) att 2, 13 och 14 §§ ska ha följande lydelse.

2 §

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Försvarsmakten får besluta enligt 18 § skyddslagen (2010:305) i frågor om skyddsobjekt som gäller

1. sådana byggnader, andra anläggningar och områden som anges i 5 § 1 skyddslagen och som disponeras huvudsakligen av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radio- anstalt,

2. militära fartyg och luftfartyg som anges i 5 § 1 skyddslagen,

3. områden som avses i 5 § 2 och 3 skyddslagen om beslutet inte avser längre tid än tre dygn,

4. områden som avses i 5 § 4

4. områden som avses i 5 § 4–

och 5 skyddslagen, och

6 skyddslagen, och

5. objekt som avses i 6 § andra stycket skyddslagen.

13 §

Nuvarande lydelse

Vattenområden som anges i 5 § 5 skyddslagen (2010:305) och som har beslutats vara skyddsobjekt ska utmärkas på allmänna kartor och på sjökort av lämplig skala. Försvars- makten ska verka för att uppgifter om sådana områden, i nödvändig omfattning, förs in även på andra kartor och sjökort.

Föreslagen lydelse

Vattenområden som anges i 5 § 6 skyddslagen (2010:305) och som har beslutats vara skyddsobjekt ska utmärkas på allmänna kartor och på sjökort av lämplig skala. Försvars- makten ska verka för att uppgifter om sådana områden, i nödvändig omfattning, förs in även på andra kartor och sjökort.

22

Ds 2015:39

Försvarsmakten ska underrätta Lantmäteriet och Sjöfartsverket när ett vattenområde har beslutats vara skyddsobjekt med stöd av skyddslagen.

14 § 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Försvarsmakten får meddela föreskrifter om verkställigheten av skyddslagen (2010:305) i fråga om

1. utbildning och utrustning av skyddsvakter samt utformning av bevis om godkännande beträffande Försvarsmaktens personal,

2. bevakningen av skydds-

2. bevakningen av skydds-

objekt som disponeras huvud-

objekt som disponeras huvud-

sakligen

av Försvarsmakten,

sakligen

av Försvarsmakten,

Försvarets

materielverk eller

Försvarets

materielverk eller

Försvarets radioanstalt, skydds-

Försvarets radioanstalt, skydds-

objekt som är militära fartyg

objekt som är militära fartyg

och luftfartyg samt skydds-

och luftfartyg samt skydds-

objekt enligt 5 § 2–5 skydds-

objekt enligt 5 § 2–6 skydds-

lagen, och

lagen, och

3. utformningen av skyltar.

Innan Försvarsmakten meddelar föreskrifter enligt första stycket 3 ska Polismyndigheten och Säkerhetspolisen höras.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

1 Senaste lydelse 2014:1228.

23

3 Ärendet

Sverige samverkar med Nato inom samarbetet Partnerskap för fred (PFF) och Euroatlantiska partnerskapsrådet (EARP) sedan maj 1994. Sverige är ett aktivt partnerland och vårt samarbete med Nato inom PFF har gradvis utvecklats och fördjupats. Vi deltar aktivt i utbildningar och övningar och Sverige har även stått värd för sådana aktiviteter. Sverige samarbetar också med Nato genom deltagande i Natoledda internationella insatser. Utöver det militära samarbetet är Sverige en aktiv partner inom Natos civila beredskapsarbete.

Nato har för PFF-samarbetet utvecklat försvarsmakts- planeringsmekanismen Planning and Review Process (PARP), i vilken Sverige deltar sedan 1995. PARP syftar till att öka möjligheterna till samverkan mellan Nato- och partnerländerna. Sverige beslutade 2010 och 2012 att anta ett PARP-mål om värdlandsstöd med innebörden att Sverige skulle utveckla och implementera ett koncept för värdlandsstöd, vilket bl.a. omfattade att förhandla ett avtal om värdlandsstöd med Nato. Nato har för närvarande ingått drygt 25 samförståndsavtal om värdlandsstöd med olika medlems- och partnerländer, däribland våra nordiska grannar. Efter inbjudan från Nato bemyndigade regeringen Försvarsmakten att förhandla ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd och regeringen beslutade sedermera, den 28 augusti 2014, att Sverige skulle underteckna det framförhandlade avtalet, Fö2014/91/SI (delvis). Samförståndsavtalet, som undertecknades den 4 september 2014, träder i kraft när Sverige har underrättat Nato om att alla nödvändiga åtgärder för avtalets ikraftträdande har fullgjorts. Avtalet blir emellertid tillämpligt endast i de fall Nato genomför verksamhet i Sverige på inbjudan av Sverige som

25

Ds 2015:39

värdnation. Det krävs således först ett nationellt beslut om att ta emot Nato i något avseende.

Inom PFF-samarbetet finns ett avtal som reglerar statusen för ett lands styrkor när de befinner sig på en annan avtalsparts territorium, även kallat PFF SOFA (avtal mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor). Sverige anslöt sig redan 1996 till PFF SOFA liksom till dess tilläggsprotokoll rörande verkställighet av dödsstraff, dock med en reservation mot den möjlighet avtalet ger för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium. I december 1997 tillkom ett kompletterande tilläggsprotokoll till PFF SOFA som reglerar den rättsliga statusen för militära Natohögkvarter och för deras militära och civila personal inom parternas territorier. Protokollet har hittills undertecknats av 28 länder: Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Georgien, Grekland, Island, Kroatien, Lettland, Litauen, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Nederländerna, Norge, Portugal, Rumänien, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien och Ukraina. De nämnda staterna har alla förutom Armenien, Azerbajdzjan, Grekland, Moldavien, Montenegro, Portugal och Serbien också godkänt eller ratificerat protokollet.

I samband med förhandlingarna om samförståndsavtalet om värdlandsstöd framkom att en förutsättning för att kunna underteckna avtalet var att Sverige dessförinnan hade anslutit sig till det kompletterande tilläggsprotokollet. Regeringen beslutade den 26 juni 2014 att detta skulle undertecknas, dock med samma reservation mot möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium som avgavs vid anslutningen till PFF SOFA, UF2014/41500/UD/SP. Protokollet, som undertecknades den 1 augusti 2014, träder i kraft när Sverige deponerat sina anslutnings- instrument till USA.

Såväl samförståndsavtalet om värdlandsstöd som det kompletterande tilläggsprotokollet förutsätter vissa författnings- ändringar innan de kan godkännas. I denna promemoria föreslås dels att avtalen ska godkännas, dels föreslås de ändringar i lag och förordning som ett svenskt godkännande föranleder.

26

Ds 2015:39

4 Bakgrund

4.1 Behovet av och syftet med samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd

Sverige bygger säkerhet och stabilitet tillsammans med andra länder och organisationer. Den bakomliggande analysen är att hot mot freden och vår säkerhet bäst avvärjs i gemenskap och samverkan med andra, eftersom vår säkerhet är nära förknippad med våra grannar men också med andra regioner längre bort. Vi lever i en globaliserad tid och konflikter och andra former av utmaningar hotar såväl nationell som internationell fred och stabilitet. Sverige kan och vill därför inte isolera sig. Detta blir allt tydligare, inte minst mot bakgrund av den senaste tidens omvärldshändelser.

Genom att verka för en stabilisering av det säkerhetspolitiska läget samt förebygga och hantera konflikter och krig runt om i världen garanteras också Sveriges oberoende och självständighet, vilket Sveriges säkerhetspolitik ytterst syftar till. Vårt långvariga och djupgående samarbete med andra länder och aktörer på krishanterings- och fredsfrämjandeområdet ska ses mot denna bakgrund. Vi bidrar till global fred, säkerhet och utveckling genom vårt medlemskap i Förenta nationerna (FN), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och vi har genom medlemskapet i Europeiska unionen (EU) åtagit oss ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet och för EU:s möjlighet att verka för en fredlig och demokratisk utveckling i vår omvärld.

27

Ds 2015:39

Samarbetet i EU intar en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Ett närmare samarbete i Norden och med de baltiska staterna samt med andra länder och viktiga aktörer i vårt närområde bidrar till att stärka säkerheten i vår region. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration samt för internationell krishantering. Nato är den enda organisationen som har en utvecklad förmåga för ledning och genomförande av krävande militära insatser. Sverige samverkar nära med Nato inom samarbetet Partnerskap för fred (PFF) och Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) sedan maj 1994. Sverige är ett aktivt partnerland och såväl den politiska dialogen som det praktiska samarbetet med Nato inom PFF har avsevärt utvecklats och fördjupats. Sverige deltar i utbildningar och i övningar och har även stått värd för sådana aktiviteter, samt samarbetar med Nato i standardiserings- och förmågeutveckling. Vårt samarbete har också utvecklats genom Sveriges deltagande i Natoledda internationella insatser, t.ex. krishanteringsoperationerna i Kosovo, Afghanistan och över Libyen. Vidare deltar Sverige aktivt i Natos civila beredskapsarbete som utgör en central plattform för att öka det breda säkerhetsmedvetandet hos allierade och partnerländer.

Den svenska solidaritetsförklaringen intar en central position i Sveriges säkerhetspolitik: Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige skulle drabbas. Sverige ska därför kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd. Solidaritets- förklaringen åtnjuter ett brett stöd i riksdagen och har bekräftats av den senaste Försvarsberedningen i den försvarspolitiska rapporten (Ds 2014:20 Försvaret av Sverige - Starkare försvar för en osäker tid, s. 23 ).

Förmågan att ge och ta emot militärt stöd är också en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna utföra sin uppgift att, såväl självständigt som i samverkan med andra, försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och internationellt. Deltagande i avancerad övningsverksamhet blir, inte minst i takt med neddragningen av pågående Natoledda insatser, alltmer centralt för både svensk förmågeutveckling och för att utveckla förmågan att samverka med andra aktörer. Förbättrade förutsättningar att ge och ta emot militärt stöd innebär också

28

Ds 2015:39

ökade möjligheter att effektivt kunna öva med samarbetspartners i en internationell miljö.

Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd är dock avhängig av flera faktorer. En grundläggande och avgörande förutsättning är förmågan hos svenska förband att kunna samverka med förband från tredje part. I västvärlden är Nato den organisation som definierar den internationella standarden för militär praktisk samverkan, s.k. interoperabilitet, som i sin tur utgör grunden för svensk samverkansförmåga i all internationell krishantering, oavsett om den sker inom ramen för Nato, FN eller EU. Därmed utgör Natos standarder också grunden för det nordiska försvarspolitiska samarbetet. En förutsättning för Försvarsmaktens utveckling mot en hög förmåga till praktisk samverkan med andra inkluderar ett nära samarbete med Nato. Det innebär också att en hög grad av interoperabilitet i förhållande till Natos standarder höjer vår tekniska och operativa förmåga att ge och ta emot militärt stöd.

En annan viktig grundförutsättning för att kunna ge och ta emot militärt stöd från tredje part handlar om att i förväg förbereda de praktiska arrangemang som krävs för att ett utländskt förband ska kunna verka på svenskt territorium, t.ex. vid övningar, kriser eller militära operationer i Sverige eller i vårt närområde. Exempel på detta är att det finns en nationell plan för hur Sverige som värdland innehar och avdelar resurser för logistik, ledning och samverkan på olika nivåer beroende på den aktuella situationen. Det handlar också om att säkerställa rättsliga regler avseende militära förbands uppträdande på svenskt territorium. Samtliga dessa praktiska förberedelser går under benämningen värdlandsstöd (Host Nation Support, HNS).

Värdlandsstöd är alltså ett sammanfattande begrepp på det civila och/eller militära stöd som lämnas i fred, kris och krig av en nation till en annan nation eller organisation, som efter inbjudan till övningsverksamhet, transitering och/eller insatser, befinner sig på värdlandets territorium. Förmåga till värdlandsstöd är en grundförutsättning för att kunna ge och ta emot militärt stöd.

I lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap anges att totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Det civila försvaret utgörs av verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för

29

Ds 2015:39

samhället att hantera situationer då beredskapen höjs (se prop. 2014/15:109). I Sverige kan värdlandsstöd därför även innebära uppgifter för det civila försvaret.

Värdlandsstöd förutsätter avtal som reglerar relationen mellan de aktuella aktörerna. Förberedelserna kan underlättas genom att generella samförståndsavtal, dvs. övergripande ramavtal med grundläggande principer, ingås i förväg i stället för att fullständiga avtal behöver träffas inför varje enskild aktivitet, t.ex. en övning.

Det aktuella samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd är ett sådant övergripande strategiskt avtal där även juridiska och finansiella aspekter av att ge och ta emot stöd regleras. Avtalet innehåller grundläggande principer och procedurer för värdlands- stöd och kan användas över hela skalan av situationer från fred (t.ex. i samband med övningar) och kriser till krig. Syftet med samförståndsavtalet är att säkerställa att Sverige som värdland kan lämna ett effektivt stöd för militär verksamhet på svenskt territorium i samband med övningar, kriser eller militära operationer i Sverige och i vårt närområde. Avtalet bygger på frivillighet mellan parterna, vilket innebär att det blir tillämpligt endast i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om militärt samarbete med Nato i något avseende.

Genom att godkänna samförståndsavtalet etableras således ett ramregelverk som underlättar och ökar förutsättningarna för att effektivt, och utan avgörande tidsförluster, kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller krig i Sverige eller i närområdet. Avtalet underlättar också för Sverige att utgöra värdland för ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, t.ex. internationella övningar. I nuläget behöver Sverige förhandla och ingå en rad avtal inför varje enskild aktivitet i de fall PFF SOFA inte är tillräcklig. Processen är ofta komplex och tidskritisk samt föranleder betydande administrativt arbete. Det finns även risk att det kan uppfattas som mer komplicerat att vid behov bedriva verksamhet i Sverige jämfört med de länder som redan har ett avtal om värdlandsstöd på plats.

Nato är ledande vad gäller militär interoperabilitet och i princip samtliga våra internationella samarbetspartners är medlemmar i eller partners till Nato och de flesta har tecknat samförståndsavtal om värdlandsstöd med Nato. Ett svenskt godkännande av samförståndsavtalet ökar således vår förmåga till samverkan, vilket i

30

Ds 2015:39

sin tur kan främja också bilaterala aktiviteter mellan Sverige och andra samarbetsländer.

Genom ett godkännande av samförståndsavtalet förbättras Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd och således också förutsättningarna för att Försvarsmakten tillsammans med övriga totalförsvarsmyndigheter ska kunna utföra sin uppgift att, enskilt och tillsammans med andra, försvara Sverige både i och utanför landet. Detta är en av förutsättningarna för att på ett trovärdigt sätt kunna fullfölja den svenska solidaritetsförklaringen.

4.2 Sveriges befintliga avtal inom PFF-samarbetet

Partnerskap för fred (PFF) är ett internationellt samarbete mellan Natomedlemmar och andra stater (partnerländer) som tillkom 1994. Sverige anslöt sig till samarbetet redan samma år. Inom samarbetet finns avtalet PFF SOFA från 1995 (avtal mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor) och som reglerar statusen för ett lands styrkor när de befinner sig på en annan avtalsparts territorium. Avtalet hänvisar till statusreglerna i Nato SOFA (avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor). PFF SOFA innebär således i stort en territoriell utvidgning av de materiella reglerna i Nato SOFA så att de omfattar också de PFF-länder som inte är Natomedlemmar. Till PFF SOFA hör även ett tilläggsprotokoll, enligt vilket parterna har åtagit sig att inte verkställa en dödsdom mot en medlem i en styrka från någon annan stat som är part i tilläggsprotokollet.

Statusavtalen behövs och används så snart ett lands militära personal efter inbjudan av den mottagande staten befinner sig på denna stats territorium. Avtalen syftar till att, redan i förväg, reglera situationer som kan uppstå när militär personal deltar och militär materiel används i en aktivitet eller en övning, t.ex. vad som gäller vid ett haveri eller vilket land som har jurisdiktion om ett brott begås av någon i en militär styrka. PFF SOFA innehåller således regler om bl.a. straffrättslig domsrätt, skadestånd och tullbestämmelser. Det ska dock understrykas att statusavtalen endast reglerar vad som gäller rättsligt när ett lands personal väl

31

Ds 2015:39

befinner sig på ett annat lands territorium. Frågan om beslut att sända och ta emot personal regleras däremot inte i statusavtalen.

Statusavtalen (PFF/Nato SOFA) med protokoll gäller endast vid militärt samarbete. Det är sådan personal som är knuten till en avtalsstats stridskrafter som omfattas av avtalen, dvs. främst militär personal. Men även personer som är civilanställda i ett avtalslands stridskrafter och som följer med en styrka åtnjuter vissa rättigheter. Avtalen är dock inte tillämpliga på annan civil personal. Även anhöriga, till den anställda personalen, ges viss rättslig status i avtalen.

Sverige ratificerade både PFF SOFA och tilläggsprotokollet 1996. I samband med detta avgav Sverige en reservation såvitt avsåg möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium. Innan svensk ratificering kunde ske krävdes viss ny lagstiftning, bl.a. ändringar i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, och den rättsliga regleringen med anledning av detta trädde i kraft den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:37, bet. 1995/96: FöU04, rskr. 1995/96:237). Efter en genomförd översyn av regleringen beslöts sedermera att Sverige skulle vidga tillämpningen av avtalet och för att möjligöra detta antogs ytterligare lagstiftning, som trädde i kraft den 1 januari 2005. Sverige beslutade samtidigt att godkänna ytterligare två statusavtal: SHIRBRIG SOFA 9 och EU SOFA (prop. 2004/05:7, bet. 2004/05: FöU2, rskr. 2004/05:44).

4.3 Behovet av det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA

Till PFF SOFA hör, utöver tilläggsprotokollet angående dödsstraff, ett kompletterande tilläggsprotokoll från 1997. Detta reglerar den rättsliga statusen för militära Natohögkvarter och för deras personal på PFF-ländernas territorium, genom att hänvisa till och utvidga den territoriella omfattningen av ett mellan Natoländerna befintligt avtal; det s.k. Parisprotokollet från 1952

9 SHIRBRIG SOFA har upphört att gälla med anledning av upplösandet av samarbetet SHIRBRIG i juni 2009.

32

Ds 2015:39

(protokoll om status för internationella militära högkvarter upprättade med stöd av Nordatlantiska fördraget). Till stor del hänvisar Parisprotokollet i sin tur till Nato SOFA, vari alltså huvuddelen av de materiella reglerna som blir aktuella i samband med anslutning till det kompletterande tilläggsprotokollet finns. Protokollet, liksom övriga statusavtal, reglerar endast vad som gäller rättsligt när en viss styrka eller viss personal, i detta fall sådan som är knuten till ett Natohögkvarter, väl befinner sig på ett avtalslands territorium. Protokollet som sådant ger således inte Nato rätt att verka på den mottagande statens territorium, utan föregående samtycke.

När Sverige anslöt sig till PFF SOFA och tilläggsprotokollet om dödsstraff fanns inte det kompletterande tilläggsprotokollet. När Sverige därefter, år 2005, valde att utvidga tillämpningen av PFF SOFA ansågs det inte finnas behov av att också tillträda detta protokoll. Med ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd blir dock situationen en annan. Det kompletterande tilläggs- protokollet utgör en grundbult i det juridiska ramverk som krävs för att Sverige ska kunna vara part i ett värdlandsstödsavtal med Nato, eftersom det reglerar den rättsliga statusen för militära Nato- högkvarter och för deras militära och civila personal inom parternas territorier. Ett godkännande av samförståndsavtalet kräver således också att Sverige först godkänner anslutningen till protokollet.

Praktisk tillämpning av protokollet

Samtidigt som det kompletterande tilläggsprotokollet är nödvändigt för värdlandsstödsavtalet bedöms en svensk anslutning till protokollet få en begränsad praktisk betydelse. Det finns nämligen inga Natohögkvarter och ingen personal vid Nato- högkvarter i Sverige, och det får anses som närmast uteslutet att sådana permanenta högkvarter skulle upprättas här.

Detta innebär att frågan om rättslig status kommer aktualiseras endast vid övnings- och annan samarbetsverksamhet. Det kompletterande tilläggsprotokollet är nämligen tillämpligt på sådan militär och civil personal, liksom anhöriga till sådan, som omfattas av protokollet vid varje tillfälle som sådana personer i sin officiella tjänst befinner sig på en protokollsparts område. Avtalsåtagandet

33

Ds 2015:39

gäller dock endast när sådan personal är i Sverige på inbjudan av behörig svensk myndighet, företrädesvis Försvarsmakten. Protokollet är däremot inte tillämpligt när en individ från ett högkvarter på eget initiativ besöker Sverige. En inbjudan sker inför övningar, utbildningar och liknande. I detta avseende ska dock noteras att Natoledda övningar i Sverige eller andra verksamheter där företrädare från Natohögkvarter deltar idag är ytterst begränsade och att ingen större ökning förutses, även med värdlandsstödsavtalet, eftersom den personal som deltar i övningar nästan uteslutande tillhör de sändande länderna, och inte Nato eller dess högkvarter. I händelse av att Nato ska verka på svenskt territorium vid kris eller väpnad konflikt i Sverige eller i vårt närområde kan omfattningen naturligtvis bli en annan. Det ska dock återigen understrykas att all verksamhet av Natohögkvarter i Sverige förutsätter svenskt samtycke.

Däremot får en anslutning till protokollet praktisk betydelse för den svenska personal som är placerad vid ett Natohögkvarter, t.ex. vid Shape i Bryssel. Idag regleras statusen för sådan personal genom ad hoc-överenskommelser medan den, efter ikraftträdandet av anslutningen, kommer att åtnjuta samma immunitet och privilegier som följer direkt av protokollet.

34

Ds 2015:39

5 Det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA

5.1 Innehåll

Det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA, som upprättades den 19 december 1997 och trädde i kraft den 15 april 1999, innehåller sex artiklar och dess huvudsakliga funktion är att göra Parisprotokollet (protokoll om status för internationella militära högkvarter upprättade med stöd av Nordatlantiska fördraget) tillämpligt för PFF-länderna.

I ingressen anges att parterna beaktar behovet av att upprätta och reglera statusen för militära Natohögkvarter och deras personal inom de staters territorium som deltar i PFF. Syftet är att underlätta förhållandet till de väpnade styrkorna i de enskilda stater som deltar i PFF samt behovet av att tillerkänna personal som ingår i partnerskapsstaternas väpnade styrkor och som är placerad vid eller ansluten till militära Natohögkvarter, en lämplig status.

I artikel 1 definieras olika begrepp som förekommer i Paris- protokollet. Det anges t.ex. att orden styrka och civil komponent har de betydelser som i Parisprotokollet med tillägget att de också innefattar personer som är placerade vid eller anslutna till Natohögkvarter från andra PFF-länder är sådana som är Nato- medlemmar. Vidare definieras begreppet militära Natohögkvarter såsom allierade högkvarter och andra internationella militära högkvarter eller organisationer som täcks av artiklarna I och XIV i Parisprotokollet. I artikel 2 anges att protokollsparterna ska tillämpa bestämmelserna i Parisprotokollet på militära Nato- högkvarters verksamhet och deras militära och civila personal när de befinner sig inom en protokollsparts territorium. Av artikel 3 följer att det geografiska tillämpningsområdet omfattar territorier

35

Ds 2015:39

tillhörande parter till såväl Parisprotokollet som till detta protokoll. Därmed hör, utöver de Natoländer som är parter i Parisprotokollet, även de PFF-länders områden som är parter i protokollet till tillämpningsområdet. I övrigt innehåller protokollet bestämmelser om tvistlösning och ingående respektive uppsägning av protokollet. Protokollet är bilagt i engelsk originalversion och i den svenska översättningen, se bilaga 1.

5.2 Parisprotokollet

5.2.1 Allmänt

Parisprotokollet, undertecknat den 28 augusti 1952, är ett protokoll till Nato SOFA (avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor). Nato SOFA är en överenskommelse mellan Natos medlemsstater som reglerar statusen för ett Natolands styrkor när de befinner sig på ett annat Natolands territorium. Parisprotokollet reglerar i sin tur statusen för Natos ledningsstrukturer och för dessa högkvarters militära och civila personal, samt för deras familjer, när de befinner sig på tjänsteuppdrag inom en protokollsparts territorium. Paris- protokollet består av 16 artiklar men hänvisar i materiellt hänseende huvudsakligen till statusreglerna i Nato SOFA. Nedan följer en sammanfattning av några av de här relevanta frågorna som regleras i protokollet.

Parisprotokollet och Nato SOFA är bilagda i engelsk originalversion och i den svenska översättningen, se bilaga 2 respektive bilaga 3.

5.2.2 De enskilda bestämmelserna

Inledning

I ingressen konstateras att internationella militära högkvarter kan inrättas med stöd av ett särskilt arrangemang som grundar sig på

36

Ds 2015:39

Nordatlantiska fördraget och att parterna önskar definiera statusen för sådana högkvarter och deras personal inom Nordatlantiska fördragets område.

Allmänna bestämmelser (artiklarna I–III)

Protokollets första artikel innehåller definitioner av vissa begrepp. Det anges bl.a. att med överhögkvarter avses Natos högkvarter i Europa (Shape), Natos högkvarter för Atlantområdet (Saclant) och varje annat motsvarande internationellt militärt högkvarter som har inrättats enligt Nordatlantiska fördraget. Med allierat högkvarter avses överhögkvarter och alla andra Natos internationella militära högkvarter som är direkt underställda ett överhögkvarter.

I artikel II tydliggörs att bestämmelserna i Nato SOFA med de justeringar som bestäms i protokollet ska tillämpas på allierade högkvarter och på deras militära och civila personal samt deras anhöriga när de befinner sig inom någon protokollsparts territorium i tjänsten eller, i fråga om anhöriga, i samband med makes, makas eller föräldrars tjänstgöring.

Artikel III definierar vissa begrepp som används i Nato SOFA. Det anges t.ex. att med styrka avses personer som är placerade vid ett allierat högkvarter och som tillhör ett Natolands stridskrafter. Civil komponent avser två olika kategorier, dels personer som är anställda hos något Natolands stridskrafter men placerade vid ett allierat högkvarter, dels en viss kategori av civil personal som är direktanställd av Nato. Vidare anges att allierade högkvarter ska jämställas med styrka vid tillämpningen av vissa angivna bestämmelser i Nato SOFA, bl.a. gällande rätten för en styrkas reguljära militära förband att utöva polisiär myndighet för att upprätthålla ordning och säkerhet inom egna lokaler (artikel VII.10 i Nato SOFA) och beträffande villkoren för en styrkas vistelse vad avser bl.a. inköp av varor och anställning av civil arbetskraft (artikel IX.2–4, 7 och 8 i Nato SOFA).

Tolkningsregler beträffande ”sändande stat”(artikel IV)

Bestämmelsen innehåller tolkningsregler som tydliggör hur Nato SOFA ska tillämpas på Natos högkvarter. Huvudregeln är att de

37

Ds 2015:39

rättigheter och skyldigheter som i Nato SOFA gäller för den sändande staten ska, vad gäller ett allierat högkvarter och dess personal samt deras anhöriga, ligga hos eller anknytas till vederbörligt överhögkvarter och dess underställda myndigheter.

Från huvudregeln anges ett antal undantag. Den rätt som tillkommer den sändande statens militära myndigheter att utöva straffrättslig och disciplinär domsrätt enligt artikel VII i Nato SOFA hör enligt Parisprotokollet till de militära myndigheterna i förekommande fall den stat, vars militära lagar gäller för den berörda personen. I vissa andra angivna fall ska de skyldigheter som åläggs den sändande staten eller dess myndigheter genom bestämmelser i Nato SOFA gälla både det allierade högkvarteret och den stat vars stridskrafter eller medlem eller anställd i dess stridskrafter, eller sådana personers anhöriga, som berörs. Det gäller bl.a. följande skyldigheter. Både den stat som sänt personal och det allierade högkvarteret ska se till att personalen respekterar lagarna i den mottagande staten (artikel II i Nato SOFA), båda ska underrätta den mottagande staten i fall personen uteblir från tjänsten och inte skickas tillbaka till sitt hemland eller om han eller hon olovligen är frånvarande från sitt tjänsteuppdrag i mer än 21 dagar (III.4 i Nato SOFA) och båda ska bistå myndigheterna vid den mottagande staten i personens anhållande och dennes överföring till den myndighet som ska utöva domsrätt (artikel VII.5a i Nato SOFA).

Av artikelns paragraf c) framgår att när det i vissa bestämmelser i Nato SOFA talas om sändande stat ska detta enligt Paris- protokollet anses vara den stat vars styrka medlemmen tillhör eller har civil anställning vid. Det gäller bl.a. det identitetskort som den sändande staten beviljat (artikel III.2a) och den sändande statens skyldighet att ta emot de personer som den mottagande staten har utvisat (artikel III.5).

Artikelns paragraf d) anger att skyldigheter som åläggs sändande stat enligt vissa angivna bestämmelser i Nato SOFA tillhör den stat vars stridskrafter den personen som förorsakat skadan tillhör eller vid vilka personen är anställd. Om en sådan stat inte finns hör den sändande statens skyldigheter till det allierade högkvarter som personen ifråga tillhör. Det gäller bl.a. begäran om skadestånd som föranleds av olaglig verksamhet eller underlåtenhet i den mottagande staten och som inte inträffat i tjänsten (VIII.6).

38

Ds 2015:39

Slutligen anges att både den eventuella sändande staten och det allierade högkvarteret ska ha sändande stats rättigheter vid utnämnande av den skiljedomare som avses i artikel VIII.8 i Nato SOFA.

Identitetskort (artikel V)

Av bestämmelsen framgår att varje medlem av ett allierat högkvarter ska ha ett av högkvarteret utfärdat identitetskort som ska uppvisas på begäran. Det innebär att det krävs dubbla identitetskort; även ett nationellt identitetskort enligt PFF SOFA fordras.

Skadestånd (artikel VI)

Artikeln innehåller tolkningsregler om hur skadestånds- bestämmelsen, artikel VIII, i Nato SOFA ska tillämpas på allierade högkvarter. Det klargörs att de skyldigheter som uppställs för parterna i Nato SOFA om att avstå från vissa fordringar gentemot varandra ska gälla både för det allierade högkvarteret och för varje berörd part i protokollet.

Bestämmelsen innehåller ytterligare tolkningsregler. Artikel VIII.1 och 2 i Nato SOFA handlar om anspråk på grund av skadevållande handlingar som sker i tjänsten och det görs skillnad mellan skada som uppstår på offentligt ägd egendom som används under Nato-verksamhet och skada på annan egendom som tillhör en part. Det klargörs att vid tillämpningen av dessa regler ska egendom som tillhör ett allierat högkvarter eller en protokollspart och som används av högkvarteret, anses vara egendom ägd av en part och använd av dess stridskrafter. Vidare framgår att skada som vållats av en medlem av en styrka eller en civil komponent eller av någon annan anställd vid ett allierat högkvarter ska anses vara skada vållad av en medlem eller en anställd i en parts stridskrafter. Det anges också att uttrycket "tillhörande en part" i artikel VIII.3 i Nato SOFA ska omfatta fartyg som ägs av ett allierat högkvarter.

Artikel VIII.5 i Nato SOFA handlar om anspråk på grund av skador som uppstår i tjänsten men där den skadelidande inte är en annan samarbetande stat utan en utomstående, s.k. tredjemans-

39

Ds 2015:39

skador. Det förtydligas att sådana anspråk ska omfatta även anspråk som härrör från handling eller underlåtenhet av anställda vid ett allierat högkvarter eller för sådant som ett högkvarter är rättsligt ansvarigt för och som orsakar skada inom någon protokollsparts territorium.

Beskattning av den utsända personalens lön m.m. (artikel VII)

Bestämmelsen anger att den skattebefrielse beträffande lön och arvoden som, enligt artikel X i Nato SOFA, i mottagarlandet ska beviljas sändande stats personal (medlemmar av en styrka eller en civil komponent) ska även gälla de löner och arvoden som personal vid allierade högkvarter erhåller i denna egenskap av det land från vilket de är utsända. Bestämmelsen befriar dock inte sådana personer från beskattning i den stat i vilken de är medborgare.

Artikeln innehåller vidare ett tillägg i förhållande till Nato SOFA. Det framgår att den civila personal, tillhörande vissa av Natorådet bestämda kategorier, som är direktanställda av hög- kvarteren ska vara befriade från skatter på löner och arvoden som de allierade högkvarteren betalar till dem i denna egenskap. En part i protokollet kan dock komma överens med högkvarteret om ett arrangemang, enligt vilket parten anställer och sedan anvisar sina medborgare till högkvarterets förfogande samt står för deras löner. Den parten får i sådant fall beskatta dessa löner och arvoden, men de ska vara befriade från beskattning av andra parter.

Andra skatter och avgifter (artikel VIII)

Artikeln innehåller först en, i förhållande till Nato SOFA, helt ny bestämmelse om skattefrihet. Det anges att i syfte att underlätta etablerandet och driften av allierade högkvarter ska sådana högkvarter, så långt som möjligt, vara befriade från avgifter och skatter som hänför sig till kostnader i det gemensamma försvarets intresse och för deras officiella bruk. Varje protokollspart ska, i syfte att ingå ett avtal om genomförande av bestämmelsen, föra förhandlingar med det allierade högkvarter som eventuellt verkar inom dess territorium. Bestämmelsen har således i praktiken endast

40

Ds 2015:39

betydelse för värdstater för Natos högkvarter och gäller endast högkvarteren, inte dess personal.

Vidare ska allierade högkvarter ha samma rättigheter som beviljas styrkor enligt artikel XI i Nato SOFA. Det handlar om vissa angivna tullbefrielser. Natos högkvarter ska således tillåtas att tullfritt ta in och föra ut tjänstefordon och annan utrustning för högkvarterens egna bruk. Högkvarterens tjänstefordon ska också vara befriade från skatter som uttas för fordon i vägtrafik. Officiella dokument under officiell försegling ska inte göras till föremål för tullinspektion. Medlemmar av högkvarteren får även tullfritt ta in och föra ut personliga ägodelar och möbler samt bilar för eget bruk. Det sistnämnda omfattar dock inte medborgare i den mottagande staten, om de inte ingår i en annan protokollsparts stridskrafter. Mottagarlandet är slutligen skyldigt att tillhandahålla drivmedel, oljor och smörjmedel till de allierade högkvarterens tjänstefordon, luftfartyg och fartyg skattefritt. Enligt artikeln avses med uttrycket ”avgifter och skatter” inte betalning för erhållna tjänster.

Fördelning av egendom (artikel IX)

Artikeln behandlar fördelningen mellan Natos medlemsstater av egendom som allierade högkvarter inte längre behöver. Det framgår också att mark och byggnader som den mottagande staten upplåtit kostnadsfritt, eller mot nominell betalning, för ett allierat högkvarters förfogande ska återlämnas till den mottagande staten. Artikeln blir endast tillämplig när ett högkvarter etablerats på en stats territorium.

Rättskapacitet (artiklarna X–XI)

I artikel X beskrivs att varje överhögkvarter är en juridisk person som har rätt att ingå avtal och att förvärva och avyttra egendom. Den mottagande staten kan dock ingå överenskommelser med överhögkvarteret om att utövandet av denna rätt ska ske enligt särskilda arrangemang.

Artikel XI klargör att ett överhögkvarter kan uppträda både som kärande och svarande vid rättegångar om inte annat följer av

41

Ds 2015:39

artikel VIII i Nato SOFA samt att exekutionsåtgärder som beslag och kvarstad inte får vidtas avseende allierade högkvarters egendom eller tillgångar, förutom för vissa i Nato SOFA angivna syften, nämligen i samband med utredning av lagöverträdelser.

Valutaregler och handlingars okränkbarhet (artiklarna XII–XIII)

Enligt artikel XII ska de allierade högkvarteren för att kunna förfoga över sin internationella budget tillåtas inneha kontanter och konton i valfri valuta. Protokollsparterna ska också underlätta högkvarterens valutaväxling och överföring av tillgångar mellan staterna.

Av artikel XIII följer att ett allierat högkvarters arkiv och andra officiella handlingar, som förvaras i dess lokaler eller som innehas av en på vederbörligt sätt godkänd medlem av högkvarteret, ska vara okränkbara, utom om högkvarteret har avstått från denna typ av immunitet.

Avslutande bestämmelser (artiklarna XIV–XVI)

I artikel XIV finns regler om Natorådets roll och om protokollets tillämplighet i andra fall än de som framgår direkt av protokollet. Det anges bl.a. att protokollet får, enligt beslut av Natorådet, helt eller delvis tillämpas på internationella militära högkvarter och organisationer (som inte omfattas av definitionerna i artikel 1 b–c) och som upprättats med stöd av Nordatlantiska fördraget.

De sista artiklarna innehåller bl.a. regler om hur man löser tvister om tolkning eller tillämpning av protokollet och formalia- regler.

Den svenska reservationen

Artikel VII i Nato SOFA, till vilken såväl PFF SOFA liksom dess kompletterande tilläggsprotokoll via Parisprotokollet hänvisar, innehåller långtgående möjligheter för en sändande stat att utöva straffrättslig jurisdiktion och även verkställa påföljder för brott på en mottagande stats territorium. I samband med att Sverige

42

Ds 2015:39

undertecknade och anslöt sig till PFF SOFA 1996 lämnades dock en reservation mot möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium. Sverige lämnade samma reservation vid undertecknandet av det kompletterande tilläggsprotokollet. Reservationen har följande lydelse:

"Sveriges regering anser sig inte vara bunden av artikel 1 i avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor i den utsträckning som denna artikel hänför sig till bestämmelserna i artikel VII i avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor, som ger de sändande staterna rätt att utöva domsrätt inom en mottagande stats territorium, när Sverige är mottagande stat. Reservationen inbegriper inte de åtgärder som vidtas av militärmyndigheterna i en sändande stat, vilka är trängande nödvändiga för att upprätthålla lugn och ordning inom styrkan".

Reservationen innebär att, i de fall som den sändande staten enligt avtalet ska ha företräde vid utövande av jurisdiktion, sådan jurisdiktion inte får utövas på svenskt territorium. Reservationen begränsar däremot inte på något sätt den sändande staten från att utöva sådan jurisdiktion för brott begångna här i landet efter det att den misstänkte gärningsmannen återvänt till den sändande staten.

Som skäl för den första reservationen, dvs. vid anslutningen till PFF SOFA, angavs i förarbetena (jfr prop. 1995/96:37 s. 31, bet. 1995/96:FöU04 s. 10–11) främst att jurisdiktionsbestämmelserna är tänkta att reglera rättsliga förhållanden inom ramen för ett betydligt mera långtgående samarbete än PFF, där den sändande staten skulle ha en styrka permanent förlagd i den mottagande staten. Vidare framhålls att det i Nato SOFA inte finns någon bestämmelse som hindrar den sändande staten från att döma till dödsstraff då den utövar sin domsrätt, utan endast ett förbud mot verkställighet av ett sådant straff på mottagarstatens territorium. Redan meddelandet av en dödsdom på svenskt territorium bedöms strida mot 2 kap. 4 § regeringsformen enligt vilken dödsstraff inte får förekomma.

43

Ds 2015:39

6 Samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd

6.1 Allmänt

Samförståndsavtalet mellan Sverige och Nato om tillhandahållande av värdlandsstöd vid genomförande av Natos operationer, övningar och annan liknande militär verksamhet (nedan; ”värdlandsstöds- avtalet”), som undertecknades den 4 september 2014, är ett övergripande ramavtal innehållande 11 avsnitt. Det innehåller grundläggande principer och förfaranden, inklusive regler av juridisk och finansiell karaktär, beträffande det stöd som Sverige i egenskap av värdland lämnar till Nato när Nato verkar på svenskt territorium i något avseende. Det är avsett att användas över hela skalan av situationer då Sverige kan komma att ta emot Natos militära stöd, dvs. såväl i fredstid (t.ex. för övningar) som vid kriser och i krig i Sverige eller i närområdet. Genom avtalet tydliggörs det ansvar Sverige har som värdland i förhållande till Nato och sändande länder, liksom vilket ansvar Nato och sändande länder har vid Natoledd verksamhet i Sverige.

Värdlandsstödsavtalet som sådant ger inte Nato rätt att verka på svenskt territorium. Avtalet bygger på frivillighet mellan parterna, vilket innebär att det blir tillämpligt endast i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om att bjuda in Nato för att genomföra verksamhet i något avseende. Det betyder att Sverige avgör när Natoledd verksamhet får äga rum på svenskt territorium.

Samförståndsavtalet är ett ramavtal och inför varje enskild aktivitet kommer ett särskilt och mer detaljerat genomförandeavtal att behöva ingås inom de begränsningar som anges i ramavtalet. Avtalet är bilagt i engelsk originalversion och i den svenska översättningen, se bilaga 4.

44

Ds 2015:39

6.2 De enskilda bestämmelserna

Inledning

I ingressen anges att parterna beaktar bestämmelserna i bl.a. Nato respektive PFF SOFA jämte avtalens tilläggsprotokoll.

Allmänna bestämmelser (avsnitt 1–4)

Avtalets första avsnitt innehåller definitioner av begrepp som används i avtalet, bl.a. gäller detta uttrycken styrka, Nato- leverantörer, Natoledd militär verksamhet och sändande länder. Här definieras också värdlandsstöd som det civila och militära stöd som lämnas i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialvatten eller luftrum. Av punkterna 17 och 18 framgår att värdlansstödsavtalet är ett ramavtal och att tekniska tilläggsöverenskommelser kommer att ingås inför varje aktivitet.

Av avtalets andra avsnitt framgår att avtalets syfte är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Natoledd militär verksamhet. Det tydliggörs också att samförståndsavtalet, tillsammans med dess tilläggsöverenskommelser, är avsedda att tjäna som grund för behörig myndighet i värdnationen och för Natobefälhavare inför planeringen av överenskommelser om värdlandsstöd för olika typer av militär verksamhet. Avtalet tar alltså sikte på Natoledd militär verksamhet på värdlandets, dvs. Sveriges, territorium.

I tredje avsnittet utvecklas avtalets tillämpningsområde närmare och avsnittet innehåller vissa generella bestämmelser. Det framgår bl.a. att PFF SOFA och det kompletterande tilläggsprotokollet, om de är i kraft mellan parterna, ska tillämpas på all Natoledd militär verksamhet samt att värdlandsstödsavtalet är avsett att vara i överensstämmelse med Natos ”doktrin” och fungera som ett övergripande avtal för värdlandsstöd. Värdlandet ska erkänna att baseringsområden som upprättats i enlighet med avtalet utgör

45

Ds 2015:39

avdelningar till de högkvarter som upprättat dem och att högkvarteren också bär ansvaret för verksamheten på sådana baser. Vidare anges att värdlandet, alltså Sverige, i största möjliga utsträckning utifrån förmåga och inom de praktiska begränsningar som råder vid varje given tidpunkt ska stödja de styrkor som är utsända till Natoledd militär verksamhet. De närmare detaljerna om stödet ska framgå av tilläggsdokumenten. Det klargörs att värdlandsstödsavtalet är tillämpligt i fredstid, vid nödläge, kris och konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt vad värdlandet och Nato gemensamt beslutar. Vidare anges att sändande länder uppmuntras att delta i Natoledd militär verksamhet i värdlandet och att då godta avtalet som övergripande dokument för det värdlandsstöd som värdlandet ska lämna, men att de också får ingå separata bilaterala avtal i enskilda fall. Slutligen regleras generella tillstånd för flygningar, tillträde till hamnar m.m. i samband med Natoledd militär verksamhet i värdlandet.

I avsnitt fyra hänvisas till bilagan till värdlandsstödsavtalet, i vilken anges de referensdokument som kan vara tillämpliga för avtalet, t.ex. PFF SOFA.

Ansvar (avsnitt 5)

I femte avsnittet regleras ansvarsfördelningen mellan värdlandet och Nato samt övriga deltagare, dvs. de sändande länderna.

I punkten 5.1 regleras värdlandets, dvs. Sveriges, ansvar enligt avtalet. Det klargörs att av tilläggsdokumenten ska framgå värdlandets tillgänglighet eller eventuella brister i fråga om förmåga till värdlandsstöd, och att värdlandet åläggs skyldighet att i god tid lämna besked om ändrade förutsättningar. Nato-planerare ska kunna förlita sig på de framtagna tilläggsdokumenten. Värdlandet ska, för att kunna lämna stöd, ingå nödvändiga överenskommelser med såväl civila som kommersiella aktörer. Kommersiellt stöd ska upphandlas genom ett konkurrensutsatt förfarande. Bestämmelsen innehåller också regler om standarder samt prislistor för stödet. Värdlandet ska vidare föra register för att kunna fastställa ersättning till värdlandet för det stöd som tillhandahålls styrkorna. Det klargörs att värdlandet behåller kontrollen över sina egna värdlandsstödsresurser, såvida inte kontrollen släpps. Värdlandet

46

Ds 2015:39

ska uppmana sändande länder att godta villkoren i avtalet genom antingen ett anslutningsmeddelande eller en avsiktsförklaring. Värdlandet ska tillhandahålla styrkan sjuk- och tandvård från värdlandets militära anläggningar på samma villkor som värdlandets militär får. Värdlandet ska också tillhandahålla förfaranden för medicinska kontakter mellan värdland och sändande land. Vidare åläggs värdlandet en skyldighet att förse Natobefälhavaren med kopior på engelska av vissa nationella bestämmelser som kan vara tillämpliga på verksamheten. Slutligen ska värdlandet som dokumentation för tulländamål godkänna kopior av sändande staters lastförteckningar över utrustning och förnödenheter, både för militärt och personligt bruk, som upprättats i enlighet med Nato SOFA.

I punkten 5.2 regleras Natos ansvar. Det anges att Nato- befälhavaren i största möjliga utsträckning ska säkerställa att tilläggsdokumenten anger den typ och kvantitet av stöd som behövs. Det konstateras dock att uppdragets och styrkans utformning inte kan specificeras förrän bl.a. operationsplaner har upprättats. Natobefälhavaren ska lämna den kompletterande information som är nödvändig för värdlandets planering så snart som möjligt. Natobefälhavaren ska också, i likhet med värdlandet, i god tid underrätta värdlandet om ändrade förhållanden och föreslå lämpliga ändringar i tilläggsdokument. Det är Natobefälhavaren som beslutar kring frågor om Nato-gemensam finansiering. Nato- befälhavaren ska vidare ange och prioritera vilket värdlandsstöd som behövs och godkänna prissättningen för gemensamma kostnader samt säkerställa ekonomisk ersättning till värdlandet för överenskommet värdlandsstöd om det ska betalas genom gemensam finansiering. I övriga fall ska Natobefälhavaren hjälpa till att reglera ekonomiska åtaganden mellan värdlandet och de sändande länderna. Natobefälhavaren ska vidare identifiera bl.a. personalbehov för de platser som ska upprättas i värdlandet, och tillsammans med berörda sändande länder lösa eventuella situationer då sändande staters behov inte stämmer överens med Natobefälhavarens resursfördelningsprioriteringar. Slutligen ska Natobefälhavaren arbeta för standardisering av stödbehoven m.m.

I punkten 5.3 regleras de sändande ländernas ansvar. Det framgår bl.a. att sändande länder kan välja att delta i förfarandena för värdlandsstöd genom att godta bestämmelserna i avtalet,

47

Ds 2015:39

antingen genom ett anslutningsmeddelande eller genom en avsikts- förklaring för en viss Natoledd militär verksamhet. Sändande länder åläggs att informera värdlandet och ansvarig Nato- befälhavare om behoven av värdlandsstöd. I bestämmelsen finns också regler om kostnaderna för värdlandsstödet. Det framgår bl.a. att sändande länder ska betala direkt eller ersätta värdlandet för tjänster som tillhandahålls från militära aktörer. När det gäller stöd från kommersiella eller civila aktörer ska detta betalas direkt av de sändande länderna. De sändande länderna är vidare skyldiga att anmäla bl.a. förändrade behov av värdlandsstöd till värdlandet och behörig Natobefälhavare. Slutligen anges att de sändande ländernas ansvarar för kostnaden för civil sjuk- och tandvård som värdlandet tillhandahåller samt att de är skyldiga att följa vissa av värdlandets bestämmelser, bl.a. på hälso- och sjukvårdsområdet samt avseende förvaring, transport och bortskaffande av farligt gods, vilka har identifierats vara relevanta för verksamheten.

Finansiella bestämmelser (avsnitt 6)

I sjätte avsnittet regleras finansiella frågor.

Inledningsvis görs en hänvisning till framförallt statusavtalen. Det framgår att internationella militära högkvarters aktiviteter, baseringsområden, Natoägda och/eller chartrade fartyg, luftfartyg och fordon samt drivmedel, oljor och smörjmedel som tillhandahålls styrkor ska vara befriade från skatter, tullar, avgifter och andra liknande pålagor i enlighet med reglerna i Nato/PFF SOFA, Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet och/eller andra mellan parterna tillämpliga överenskommelser och internationella konventioner. Det anges också att den immunitet och de privilegier som internationella militära högkvarter tillerkänns genom Parisprotokollet eller det kompletterande tilläggsprotokollet ska vara tillämpliga på alla högkvarterens delar och avdelningar som sänds till värdlandet för genomförandet av en Natoledd militär verksamhet. Vidare ska tillfällig import till och export från värdlandets territorium av utrustning, förråd, produkter, materiel och tjänster i samband med en Natoledd militär verksamhet vara befriad från tullar, skatter och avgifter. Andra tullförfaranden ska beslutas i enlighet med tillämpligt

48

Ds 2015:39

statusavtal respektive tilläggsprotokoll. I punkten 6.4 klargörs att vad gäller befrielse från mervärdesskatt och punktskatter, enligt nyss angivna bestämmelser, ska sådan beviljas internationella militära högkvarter och Natoledda förband i deras egenskap av juridiska personer. Skattebefrielse avseende fysiska personer, som definieras som del av en styrka, ska beviljas i enlighet med reglerna i tillämpligt statusavtal respektive tilläggsprotokoll och eventuella bilaterala tilläggsöverenskommelser mellan parterna. Vidare anges att för det fall fullständig befrielse från skatter, tullar, avgifter och liknande pålagor inte är möjlig för köp gjorda i värdlandet, ska den avgift som tas ut inte vara högre än den som gäller för värdlandets försvarsmakt.

Av avsnittet framgår också att finansiella transaktioner, inklusive överföring av medel och öppnande av konton, vid bankinstitut ska vara fria från statliga pålagor och statliga avgifter.

Vidare ska avgifter för civil och militär materiel och civila och militära tjänster som tillhandahålls av värdlandet inte vara högre än de avgifter som värdlandets försvarsmakt betalar och ska inte inbegripa t.ex. administrationskostnader. Ersättning ska inte utgå för stöd som tillhandahålls av militär personal. Natobefälhavaren och de sändande länderna får ingå avtal direkt med kommersiella leverantörer om varor, tjänster och annat stöd.

Natoägda fordon och de sändande ländernas militärfordon är egenförsäkrade och ska därför kunna användas utan kommersiell försäkring.

Värdlandet ska som huvudregel inte ta på sig något ekonomiskt ansvar för Natobefälhavarens eller de sändande ländernas räkning. Det klargörs att värdlandsstödsavtalet inte medför finansierings- skyldighet utan att de frågorna ska anges i tilläggsdokumenten samt att upprättandet av baseringsområden i värdlandet inte avser anläggande eller restaurering av infrastruktur.

Avsnittet innehåller också regler om bl.a. Natogemensam finansiering, beräkning av omkostnader och kategorisering av utgifter såsom t.ex. Natogemensamma kostnader eller delade kostnader.

49

Ds 2015:39

Rättsliga frågor (avsnitt 7)

Avsnittet fastslår att högkvarteren har rätt att utföra sådana rättshandlingar som är nödvändiga för uppdragens fullgörande, t.ex. att ingå avtal och köpa egendom. Vidare klargörs att statusen för de styrkor som är utsända till värdlandets territorium ska bestämmas i enlighet med Nato/PFF SOFA och Parisprotokollet/ det kompletterande tilläggsprotokollet. Slutligen regleras frågor om skadestånd. Det anges att utomobligatoriska skadeståndsanspråk som uppkommer till följd av, eller i samband med, tillämpningen av avtalet ska avgöras i enlighet med bestämmelserna i statusavtalen medan inomobligatoriska anspråk ska behandlas och avgöras av värdlandet i enlighet med värdlandets lagar och förfaranden.

Skydd av styrkor (avsnitt 8)

I avsnittet finns bestämmelser om skydd av styrkor, t.ex. om planerandet av sådant skydd, om parternas informations- skyldigheter gentemot varandra och om Natobefälhavarens samordnarroll. Det klargörs också att skydd av styrkor ska ske i enlighet med Natos principer och förfaranden och på ett sätt som är förenligt med Nato/PFF SOFA. Under inga omständigheter får skyddet ske på sådant sätt att det strider mot Nato/PFF SOFA eller lagarna i värdlandet.

Säkerhetsskydd och röjande av information (avsnitt 9)

Avsnittet innehåller bestämmelser om skydd av information, t.ex. hur säkerhetskyddsklassificerade uppgifter som överförs, förvaras, hanteras m.m. till följd av avtalet ska behandlas, och om märkning av och röjande av sådana uppgifter. Det hänvisas i huvudsak till tillämpliga överenskommelser mellan Nato och Sverige.

Avslutande bestämmelser (avsnitt 10–11)

I de avslutande avsnitten finns regler om avtalets ikraftträdande, uppsägning och giltighetstid, om ändring av avtalet och tviste-

50

Ds 2015:39

lösning angående tolkning eller tillämpning av avtalet samt om lagkonflikter.

Tolkningsmeddelanden kring ”styrka” och ”leverantörer”

I samband med undertecknade av värdlandsstödsavtalet lämnade Sverige följande meddelande:

”Vid tillämpning av detta samförståndsavtal och dess tilläggsdokument erkänner inte Konungariket Sveriges regering att leverantörer utgör del av styrkan eller civil komponent enligt definitionen i Nato/PFF SOFA och Parisprotokollet/det

kompletterande tilläggsprotokollet .”

Nato lämnade i sin tur följande meddelande:

”Konungariket Sveriges meddelande ska förstås vara tillämpligt så länge Natoledd militär verksamhet fortsätter att kunna fylla sitt syfte i enlighet med Nordatlantiska rådets mandat.”

51

Ds 2015:39

7 Godkännande av avtalen

Förslag: Värdlandsstödsavtalet med Nato ska godkännas, liksom det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium.

Som redogjorts för i avsnitt 4.1 för Sverige en solidarisk säkerhetspolitik som bygger på att hot mot freden bäst avvärjs i gemenskap och i samverkan med andra länder och organisationer. En viktig del av att kunna bygga säkerhet tillsammans med andra är förmågan att kunna ge och ta emot militärt stöd. Förmågan till detta är också en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna utföra sin uppgift att, såväl självständigt som i samverkan med andra, försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser såväl nationellt som internationellt.

Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd är dock beroende av ett antal faktorer. En grundläggande förutsättning är Försvarsmaktens förmåga att kunna samverka militärt med andra länder. I västvärlden är Nato den organisation som definierar den internationella standarden för militär samverkan, s.k. inter- operabilitet, vilken i sin tur utgör grunden för svensk samverkans- förmåga i internationell krishantering inom ramen för Nato, FN och EU. Samarbete med Nato utgör en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna utveckla en hög förmåga till interoperabilitet.

En annan grundförutsättning är förmågan till värdlandsstöd. Med värdlandsstöd menas de praktiska förberedelser som krävs för att ett utländskt förband ska kunna verka på svenskt territorium. Det handlar om att Sverige, som värdland, ska kunna lämna effektivt stöd till utländska aktörer när de befinner sig på svenskt

52

Ds 2015:39

territorium, på inbjudan av Sverige, för att t.ex. öva eller genomföra insatser vid kriser eller konflikter i Sverige eller i närområdet. I förberedelserna ingår inte bara överenskommelser om det logistiska stöd som ska lämnas utan också om bl.a. finansiella aspekter av lämnat stöd och regler vad avser utländska militära förbands uppträdande på svenskt territorium. Utöver en stärkt värdlands- stödsförmåga hos Försvarsmakten ställs även krav på övriga total- försvarsmyndigheter.

Värdlandsstöd förutsätter olika former av avtal som reglerar relationen mellan de aktuella aktörerna vid en situation då stöd lämnas. Förberedelserna kan underlättas genom att generella samförståndsavtal, dvs. övergripande ramavtal, ingås i förväg i stället för att fullständiga avtal behöver träffas inför varje enskild aktivitet, t.ex. en övning.

Värdlandsstödsavtalet med Nato som regeringen undertecknade den 4 september 2014 är ett övergripande strategiskt avtal där bl.a. juridiska och finansiella aspekter av att ge och ta emot stöd regleras. Avtalet innehåller grundläggande principer och procedurer för värdlandsstöd och kan användas över hela skalan av situationer från fred, kriser till krig. Som redan framgått i tidigare avsnitt blir avtalet tillämpligt endast i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om att tillåta Nato-verksamhet på svenskt territorium i något avseende.

Genom att godkänna värdlandsstödsavtalet etableras således ett ramregelverk som underlättar och ökar förutsättningarna att effektivt kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller konflikt i Sverige eller i närområdet. Avtalet underlättar också för Sverige att utgöra värdland för ömsesidigt överenskomna militära verksamheter, t.ex. internationella övningar. I nuläget behöver Sverige förhandla och ingå en rad avtal inför varje enskild aktivitet (när PFF SOFA inte är tillräcklig). Processen är ofta komplex och tidskritisk samt föranleder betydande administrativt arbete. Det finns därför en risk att det kan uppfattas som mer komplicerat att vid behov bedriva verksamhet i Sverige jämfört med de länder som redan har ett avtal om värdlandsstöd på plats. Att öva med samarbetspartners i en internationell miljö är av stor vikt för att upprätthålla och utveckla interoperabiliteten med andra länder. Det är också centralt för att utveckla svensk förmåga.

53

Ds 2015:39

Nato är ledande vad gäller militär interoperabilitet och i princip samtliga våra internationella samarbetspartners är medlemmar i eller partners till Nato och de flesta har dessutom tecknat samförståndsavtal om värdlandsstöd med Nato. Det kan noteras att även Finland tecknade ett sådant samförståndsavtal samma dag som Sverige. Ett svenskt godkännande av värdlandsstödsavtalet ökar vår förmåga till samverkan internationellt, vilket i sin tur kan främja också bilaterala aktiviteter mellan Sverige och andra samarbets- länder.

Mot bakgrund av det anförda bör Sverige godkänna värdlandsstödssavtalet med Nato.

Sverige är ansluten till PFF SOFA sedan 1996 och värderar samarbetet inom PFF högt. Det kompletterande tilläggsprotokollet utgör en grund i det juridiska ramverk som krävs för att Sverige ska kunna vara part i ett värdlandsstödsavtal med Nato, eftersom det reglerar den rättsliga statusen för militära Natohögkvarter och för deras militära och civila personal inom parternas territorier. Det är därmed angeläget att Sverige även godkänner anslutningen till protokollet. Det ska dock understrykas att protokollet bedöms få en begränsad praktisk betydelse i och med att det inte finns något Natohögkvarter eller någon personal vid Natohögkvarter i Sverige (se mer om detta under avsnitt 4.3).

Eftersom det kompletterande tilläggsprotokollet, genom Parisprotokollet, i stort hänvisar till Nato SOFA:s jurisdiktions- bestämmelser bör ett godkännande ges med samma reservation angående möjligheten för utländska myndigheter att utöva domsrätt på svenskt territorium som lämnades i samband med anslutningen till bl.a. PFF SOFA.

Såväl värdlandsstödsavtalet som det kompletterande tilläggs- protokollet förutsätter vissa lagstiftningsåtgärder och ska därför enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen. Förslag till ändringar i lag och förordning presenteras i följande avsnitt.

54

Ds 2015:39

8 Behovet av lagstiftning

8.1 Allmänt

8.1.1 Lagstiftningsmetod

För att en internationell överenskommelse ska bli en del av den svenska rättsordningen krävs särskilda åtgärder. Det finns i huvudsak två metoder att göra detta på: transformation eller inkorporering. Transformation innebär att bestämmelserna i den internationella överenskommelsen införlivas genom lagstiftnings- åtgärder, antingen genom att avtalstexten översätts och därefter förs in i en svensk författning eller genom att den omarbetas till en mer traditionell svensk författningstext. Inkorporering innebär att överenskommelsens text införs i den nationella rättsordningen i oförändrat skick. Det sker genom att det i lagtexten görs en hänvisning till överenskommelsen som innebär att den blir gällande nationell rätt. Avtalet kan också göras till en bilaga till lagtexten.

När PFF SOFA infördes i svensk rätt 1996 användes huvudsakligen transformationsmetoden. Lagändringar skedde i brottsbalken, lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet och lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. (prop. 1995/96:37, bet. 1995/96:FöU04, rskr. 1995/96:237). Enligt samma princip gjordes vissa ändringar i relevanta förordningar.

Sverige beslutade 2004 att vidga tillämpningen av PFF SOFA samt att ratificera två andra avtal; SHIRBRIG SOFA och EU

55

Ds 2015:39

SOFA. I samband med detta användes samma metod, dvs. i huvudsak transformation, för de lagändringar som krävdes för att möjliggöra ett vidare tillämpningsområde. Lagändringar skedde i samma lagar som första gången, dock med tillägget att ändringar också gjordes i lagen (1957:668) om utlämning av brott och vapenlagen (1996:67) och dessutom beslutades en ny lag; lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Inkorporerings- metoden användes, i likhet med tidigare, endast för de lagändringar som föreslogs i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (prop. 2004/05:7, bet. 2004/05:FöU2, rskr. 2004/05:44). Även här gjordes vissa förordningsändringar.

Författningsförslagen i denna promemoria bygger på samma metod, både avseende det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA och värdlandsstödsavtalet. Det innebär att överens- kommelsernas regler, i de fall de inte stämmer överens med svensk lagstiftning och således kräver författningsändringar, föreslås införlivas genom transformation, dock med det nyss angivna undantaget.

8.1.2 Generella utgångspunkter

Jämförelse med gällande statusavtal

Som har redogjorts för i avsnitt 4 och 5 utgörs de materiella reglerna i det kompletterande tilläggsprotokollet i huvudsak av innehållet i Nato SOFA. Det senare ligger också till grund för PFF SOFA. Ett svenskt godkännande av protokollet innebär således att liknande privilegier och immunitet som Sverige redan tillerkänner PFF-ländernas styrkor (liksom tillhörande civila komponenter samt anhöriga) genom PFF SOFA också ska utsträckas till att gälla Natos högkvarter och deras personal. Motsvarande status kommer även tillerkännas personal vid EU:s högkvarter när EU SOFA, som Sverige har ratificerat, trätt i kraft. De författningsändringar som Sverige har antagit på grund av PFF SOFA, och till viss del även EU SOFA, medför således att vår lagstiftning till stor del redan är anpassad för det nya avtalsåtagandet. Det kompletterande tilläggs- protokollet kräver ändock viss justering av bestämmelserna som

56

Ds 2015:39

antogs på grund av PFF SOFA, främst med anledning av att det nu är fråga om status för vissa militära högkvarter och deras personal istället för personal utsända av en annan stat. En genomgång av i tidigare lagstiftningsarbeten gjorda författningsändringar görs i nästa avsnitt med den utgångspunkten, för att inventera behovet av ändring. Dock ska påpekas att eftersom det kompletterande tilläggsprotokollet omfattar såväl vissa högkvarter, såsom juridiska personer, som deras personal är det inte givet att varje bestämmelse, som införts i svensk rätt med anledning av PFF SOFA och som inte omfattar högkvarterens personal, kräver ändring. Vi kommer återkomma till det nedan, men definitionerna av begreppen styrka och civil komponent i protokollet innebär att det oftast är personal som tillhör (Nato- eller PFF-)stater men som är ”tillfälligt placerade” vid ett Natohögkvarter. Det innebär att i många fall, när en statusfråga beträffande en person ska avgöras, torde detta ske enligt de ”vanliga” reglerna enligt PFF/Nato SOFA. Däremot uppstår, i och med protokollen, en del status- frågor avseende högkvarteren, som juridiska personer, och därtill tillkommer en personalkategori som inte omfattas av huvudavtalen.

I förhållande till PFF SOFA innehåller det kompletterande tilläggsprotokollet också vissa materiella skillnader, varav den viktigaste är bestämmelsen om att Natohögkvarteren under vissa premisser ska vara befriade från skatter och avgifter vid köp av varor och tjänster som faller inom ramen för överenskommen verksamhet (artikel VIII punkten 1 i Parisprotokollet).

När det gäller värdlandsstödsavtalet som redovisats i avsnitt 6, ger en genomgång av det utfallet att det också där i huvudsak är på skatteområdet som det krävs viss anpassning av svensk lagstiftning samt att det även i det fallet handlar om att utsträcka rättigheter till Natohögkvarter och Natoledda förband, såsom juridiska personer. Därutöver innehåller avtalet en, i förhållande till statusavtalen, något annorlunda definition av begreppet styrka. Medan status- avtalens tillämplighet är begränsad till personer från PFF- och Natoländer anger värdlandstödsavtalets definition av styrka att det inte är uteslutet att även andra länder kan delta i en aktivitet under Natos ledning. Även om det inte torde höra till vanligheten så är det i vart fall inte uteslutet. Vidare inkluderar definitionen bl.a. vissa icke svenska leverantörer. Sverige lämnade dock ett tolknings- meddelande i samband med undertecknandet av avtalet med

57

Ds 2015:39

innbörden att Sverige inte erkänner leverantörer som en del av styrkan. Nato lämnade i sin tur ett meddelande som innebär att det svenska uttalndet gäller endast i den mån som Natoledd verksamhet fortfarande kan fylla sitt syfte. Det blir därmed en bedömningsfråga i varje enskilt fall om leverantören ska anses vara nödvändig för den aktuella aktiviteten, se mer om detta nedan.

Avtalens tillämplighet: militärt samarbete

Som har framgått under avsnitt 4.2 gäller statusavtalen PFF/Nato SOFA endast vid militärt samarbete. Det är således endast fråga om personal som är knuten till ett avtalslands stridskrafter som omfattas av avtalen, dvs. främst militär personal. Även en person som är civilanställd i ett avtalslands stridskrafter och som följer med en styrka, åtnjuter dock vissa rättigheter enligt avtals- bestämmelserna. Avtalen är däremot inte tillämpliga på annan civil personal. Statusavtalen är alltså tillämpliga endast när det är fråga om personal som, enligt definitionerna av civil komponent, är knuten till en avtalsparts försvarsmakt. Detta gäller oavsett om arrangemanget i vilket personalen medverkar är anordnat av en militär eller en civil myndighet. PFF/Nato SOFA täcker inte andra personalkategorier än de som nu redogjorts för (se vidare i prop. 2004/05:7 s. 23 f).

I princip samma sak gäller det kompletterande tilläggs- protokollet/Parisprotokollet eftersom protokollen beträffande definitionerna av styrka och civil komponent i stort hänvisar till Nato SOFA. Det som är nytt är den kategori av civil personal som är direktanställd av Nato. Men inte heller de personerna är civila, i den bemärkelsen, eftersom Nato är en militär allians. Av värdlandsstödsavtalet framgår att avtalet gäller militär verksamhet och att det omfattar i första hand militär personal, de som ingår i styrkan, och vad gäller civil komponent så hänvisas till definitionerna i statusavtalen. Även här är det alltså endast sådan civil personal som är knuten till styrkan som omfattas av avtalet.

Resonemangen i de följande avsnitten ska läsas med denna utgångspunkt, dvs. i de fall som det talas om ”civil personal” är det sådan som är knuten till en styrka som avses. Det är dock viktigt att påpeka att de aktiviteter som kan komma att genomföras inom

58

Ds 2015:39

ramen för värdlandsstödsavtalet kan omfatta många samhälls- sektorer, och att samverkan mellan civila och militära aktörer därför är en viktig del i planeringen och genomförandet.

8.2 Överväganden och förslag

I detta avsnitt redogörs samlat för överväganden och förslag med anledning av innehållet i det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA och värdlandsstödsavtalet med Nato.

Som har framgått ovan innebär det kompletterande tilläggs- protokollet att i huvudsak samma immunitet och privilegier som Sverige idag tillerkänner PFF-ländernas styrkor ska gälla också Natohögkvarteren och deras personal. Även värdlandsstödsavtalet hänvisar i stora delar till de materiella reglerna i Nato/PFF SOFA. Detta avsnitt tar därför sin utgångspunkt i de författningsåtgärder och överväganden som tidigare har gjorts för att anpassa svensk rätt till PFF SOFA. Förutom en jämförelse med tidigare antagna lagändringar görs också en genomgång av tidigare överväganden beträffande de bestämmelser i PFF SOFA där lagstiftningsåtgärder inte har genomförts och där samma materiella regler gäller för det kompletterande tilläggsprotokollet. Därutöver redogörs för övriga överväganden och förslag med anledning av de materiella skillnader som finns i protokollet jämfört med PFF SOFA samt avseende värdlandsstödsavtalets övriga bestämmelser.

8.2.1 Beteckning för Natos högkvarter och deras personal

Förslag: Begreppet ”Natohögkvarter” ska införas i vissa bestämmelser. Det ska vara tydligt att det avser endast sådana högkvarter som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige.

En genomgång av de lagändringar som tidigare har gjorts med anledning av PFF SOFA visar att vissa svenska bestämmelser är utformade på så sätt att de endast omfattar styrkor och annan personal som tillhör en främmande stat . I de fall som bestämmelser i det kompletterande tilläggsprotokollet eller i värdlandsstöds-

59

Ds 2015:39

avtalet också ska gälla högkvarter och deras personal och de befintliga svenska bestämmelserna inte kan anses omfatta även dessa kategorier behövs en författningsändring. Det föreslås att begreppet ”Natohögkvarter” ska läggas till i de specifika bestämmelser som är aktuella. Det är dock viktigt att framhålla att det inte är fråga om att ge organisationen Nato i sin helhet en viss status i svensk rätt, utan att det är de högkvarter med personal som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet och/eller värdlandsstödsavtalet, som åsyftas. Av detta skäl väljs nämnda begrepp i stället för t.ex. internationell organisation. I Paris- protokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet definieras vilka internationella militära högkvarter som avses. Det framgår således att protokollen avser dels Natos permanenta ledningsstrukturer såsom samtliga strategiska högkvarter (t.ex. Shape), dels varje annat motsvarande internationellt högkvarter som har upprättats i enlighet med Nordatlantiska fördraget och som är inordnat i Natos ledningsstruktur. Men värdlandsstödsavtalet anger att privilegierna enligt det avtalet vad beträffar Natohögkvarteren inte bara gäller de internationella militära högkvarteren enligt definitionerna i protokollen utan också varje enhet eller avdelning av ett sådant högkvarter som sänds ut till värdlandet för att genomföra en Natoledd militär verksamhet. Med beteckningen ”Natohögkvarter” i författningsbestämmelserna avses således såväl samtliga de högkvarter som omfattas av avtalen som varje enhet/avdelning av sådant högkvarter som kommer till Sverige inom ramen för sådan verksamhet som omfattas av värdlandsstödsavtalet.

8.2.2 Straffrättslig jurisdiktion m.m.

Bedömning: Jurisdiktionsbestämmelserna i det kompletterande tilläggsprotokollet och i värdlandsstödsavtalet kräver ingen ändring av brottsbalkens domsrättsregler. Gällande svensk lagstiftning avseende internationell rättslig hjälp m.m. är också tillfyllest.

Artikel VII i Nato SOFA innehåller regler om bl.a. straffrättslig jurisdiktion avseende brott som begås på den mottagande statens territorium. I vissa angivna fall gäller exklusiv domsrätt för endera

60

Ds 2015:39

staten. Men i många fall tillkommer domsrätt såväl den sändande som den mottagande staten och det finns därför regler om vilket land som i sådant fall ska ha företräde framför det andra beroende på den typ av gärning det rör och mot vems intresse gärningen riktar sig. Reglerna innebär också att om den stat, som har företräde till utövande av jurisdiktion, avstår från denna övergår rätten till den andra staten. Av artikeln framgår vidare att den sändande staten har rätt att utöva domsrätt i den mottagande staten när det är den förstnämnda staten som har domsrätt enligt avtalet. Den svenska reservationen till Nato SOFA innebär dock att när den sändande staten har företräde vid utövande av jurisdiktion, får sådan jurisdiktion inte utövas på svenskt territorium.

I 2 kap. brottsbalken finns bestämmelser som reglerar när den svenska strafflagstiftningen ska tillämpas i internationella sammanhang. Huvudregeln är, såvitt avser brott som har begåtts i Sverige, att svensk lag ska tillämpas och att svensk domstol är behörig, oaktat gärningsmannens nationalitet. Från denna huvud- regel finns dock undantag, bl.a. ska domstolarna iaktta de begränsningar som följer av allmänt erkända folkrättsliga grund- satser eller av överenskommelser med främmande makt (2 kap. 7 § brottsbalken). Med detta åsyftas i första hand regler om immunitet. Regler om immunitet på grund av internationella överens- kommelser som Sverige har anslutit sig till finns bl.a. i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. I brottsbalken finns vidare regler som stadgar att det i vissa fall krävs regeringsbeslut för att åtal för brott ska få väckas här i landet. Det kan röra t.ex. den situationen att det i och för sig föreligger domsrätt för svensk domstol enligt svenska regler men att en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige anger att en annan stat i första hand ska ha domsrätt.

Sverige valde i samband med godkännandet av PFF SOFA att uppfylla sitt åtagande i denna del genom att just införa ett sådant krav på tillstånd från regeringen för att väcka åtal i de fall där det enligt avtalet kan bli aktuellt att utöva svensk domsrätt, i de fall Sverige är mottagande stat. Man ansåg att det var lämpligast att låta regeringen göra den bedömningen i varje enskilt fall. Eftersom reglerna i avtalet gäller såväl gärningar som begås i tjänsten som utanför denna infördes en ny bestämmelse, 2 kap. 7 b § brotts- balken. Det fanns sedan tidigare en bestämmelse om krav på

61

Ds 2015:39

regeringsbeslut såvitt avser gärningar begångna av en utlänning i dennes officiella tjänst (2 kap. 7 a § brottsbalken). Domsrätts- reglerna i Nato SOFA är tillämpliga på samtliga personer som är knutna till styrkan, dvs. således också på civilanställd personal. Däremot gäller de inte för medföljande familjemedlemmar.

När Sverige 2004 beslutade att vidga tillämpningen av PFF SOFA samt att ratificera bl.a. EU SOFA breddades bestämmelsen i 2 kap. 7 b § brottsbalken. Den anger numera att för brott som begåtts i Sverige av en utlänning som saknar hemvist i Sverige men som befinner sig här inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, får åtal väckas endast efter förordnande av regeringen. Det tillkom också ett nytt andra stycke enligt vilket kravet på regeringsbeslut även gäller för en svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige om personen i fråga tjänstgör vid en främmande stats militära styrka. Med den sistnämnda regeln avses t.ex. den situationen att en svensk medborgare med dubbelt medborgarskap tjänstgör vid den sändande statens försvarsmakt och befinner sig i Sverige inom ramen för ett internationellt militärt samarbete som omfattas av ett avtal.

I Parisprotokollet görs inga särskilda avvikelser från de materiella reglerna om domsrätt i Nato SOFA, vilket innebär att de gäller även när det är Parisprotokollet respektive det kompletterande tilläggsprotokollet som är tillämpligt statusavtal. Det gäller alltså situationen att personal som är placerad vid eller, enligt det kompletterande tilläggsprotokollet, ansluten till ett sådant högkvarter som omfattas av protokollen, under placerings- tiden begår ett brott på en avtalsparts område. Nato är en organisation som, till skillnad från stater, av förklarliga skäl inte kan utöva domsrätt. Organisationen har ingen egen straffrätt och kan inte utöva någon straffrättslig jurisdiktion över personalen. Det kan därmed inte finnas konkurrerande intressen mellan Nato och den mottagande staten om att få utöva domsrätt. I Parisprotokollets artikel IV punkten a) finns således en regel som anger att det är den stat vars militära lagar gäller för den berörda personen som får utöva den domsrätt som enligt Nato SOFA tillkommer den sändande staten. Som nämndes i avsnitt 8.1 anger definitionerna av begreppen styrka och civil komponent i

62

Ds 2015:39

protokollen att det rör sig om personer som tillhör eller, såvitt avser civila, är anställda av ett Nato/PFF-lands stridskrafter men som är placerade vid ett Natohögkvarter. Nato har ingen egen styrka utan högkvarteren består av avtalsparternas utsända. En annan sak är att staternas utsända militära personal kan, under placeringen vid ett högkvarter, komma att lyda under Natos befäl. Däremot finns en särskild grupp av civil personal som är direktanställd av Nato (artikel IIIb ii i Parisprotokollet), se mer om det strax nedan.

Eftersom de flesta avtalsländer torde ha lagstiftning som innebär att deras militära lagar gäller för den militära personalen, dvs. personer i styrkan, även när de befinner sig på uppdrag utomlands, innebär artikel IV punkten a) att det i regel är en annan PFF/ Natostat som kommer att utöva domsrätt i de fall som den tillkommer sändande stat enligt PFF SOFA. Det är således inte någon skillnad från vad som idag gäller i Sverige enligt vårt nuvarande avtalsåtagande. När det gäller civila komponenter finns däremot större variation bland länder vad avser deras militära lagars tillämplighet. I de fall som det inte finns en stat vars militära lagar gäller för personen som begått brott, oavsett om denne är medlem av styrkan eller en civil komponent, och då Nato inte kan utöva jurisdiktion, måste exklusiv domsrätt enligt avtalet i stället tillfalla den mottagande staten. Samma sak torde gälla den särskilda kategori av civil personal som är direktanställd av Nato, eftersom protokollet inte innehåller bestämmelser som föreskriver straff- rättslig immunitet. En annan sak är att många länders ”vanliga” straffrättsregler ger möjlighet att straffa egna medborgare för vissa brott, t.ex. mord, även om de begås utom riket (jfr 2 kap. 2 § brottsbalken nedan).

Överfört till den svenska regleringen i 2 kap. 7 b § brottsbalken kan det först konstateras att det saknas skäl att ändra första stycket eftersom den regeln hänvisar brett till internationellt militärt samarbete eller krishantering enligt gällande avtal. Det innebär att kravet på åtalsförordnande i det stycket även kommer att gälla för samtliga de personer som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet, (se mer om det sista strax nedan) efter ratificering av desamma. Den bestämmelsen är således tillräcklig för att täcka de allra flesta jurisdiktionssituationer

63

Ds 2015:39

som kan komma att uppstå i Sverige även efter de nya avtals- åtagandena.

Regeln i paragrafens andra stycke är däremot begränsad till ”svenska” personer som tjänstgör i en främmande stats militära styrka. Frågan är om detta stycke behöver justeras med anledning av de nya avtalen. Det andra stycket infördes 2004 för att omsätta specialregeln i VII.4 i Nato SOFA. Huvudregeln i statusavtalen är att den sändande staten ges vissa möjligheter att utöva domsrätt över den egna personalen. Den rätten gäller inte personer som är medborgare eller har sitt stadigvarande boende i den mottagande staten, förutom i det specialfallet att personen i fråga tillhör den sändande statens styrka. Det är den situationen som regleras i detta stycke. Det gäller alltså endast militär personal. Såvitt avser det kompletterande tilläggsprotokollet skulle det kunna röra sig om den situationen att en svensk medborgare med dubbelt medborgarskap eller någon med stadigarande hemvist i Sverige tjänstgör i en annan stats styrka och av den staten är placerad vid ett Natohögkvarter. Om denne kommer till Sverige inom ramen för sådant samarbete som omfattas av protokollet och här begår ett brott ska jurisdiktionsreglerna i protokollet gälla och frågan är om den situationen omfattas av formuleringen i detta stycke. Som nyss har redogjorts för har Natohögkvarteren ingen egen styrka utan definitionen ”styrka” i protokollet anger att det handlar om personer som tillhör en avtalsparts stridskrafter men som är placerade vid ett högkvarter. De måste anses tjänstgöra i respektive hemland även när de är tillfälligt placerade vid högkvarteren. Detta oaktat att de under placeringstiden må lyda under Natos befäls- struktur. Skatteregeln i protokollets artikel VII utgår ifrån att personalen är avlönad av det utsända landet, vilket också visar tjänstgöringstillhörigheten. Lokutionen ”tjänstgör i en främmande stats militära styrka” måste därför anses omfatta även den nyss beskrivna situationen. Någon ändring krävs således inte.

I värdlandsstödsavtalet anges att de mellan parterna, dvs. Nato och Sverige, giltiga statusavtalen ska tillämpas även på aktiviteter företagna under detta avtal, se t.ex. en övergripande hänvisning i avsnitt 3.1. Såvitt avser statusen för styrkorna när de är på värdlandets, dvs. Sveriges, territorium anges i avsnitt 7.2 att denna ska bestämmas i enlighet med tillämpliga avtal, bl.a. PFF SOFA och det kompletterande tilläggsprotokollet. De statusregler som

64

Ds 2015:39

gäller mellan Nato och Sverige ska alltså tillämpas även på en Natoledd styrka som kommer till Sverige enligt värdlandsstöds- avtalet. Som framgått ovan kommer åtalsförordnandet i första stycket 2 kap. 7 b § brottsbalken att gälla även de personer som omfattas av detta avtal, i enlighet med avtalets bestämmelser, när det är godkänt och i kraft. Av avtalets definition av styrka såsom ”alla komponenter i en Natoledd styrka, inklusive[…]” framgår att en styrka även enligt detta avtal utgörs av de enskilda staternas utsända personal. Nyss redovisade resonemang beträffande andra stycket i aktuell bestämmelse i brottsbalken är därmed tillämpligt även på denna situation. En annan sak är att definitionen av styrka i detta avtal skiljer sig något från statusavtalen. För det första utesluter den inte att även andra stater än PFF- och Natoländer, deltar i en aktivitet under Natos ledning. Även om detta torde inträffa ytterst sällan är det inte uteslutet. I det fallet att så sker kommer personal från de staterna också omfattas av värdlands- stödsavtalets bestämmelser och därmed, efter avtalets ikraft- trädande, omfattas av kravet på åtalsförordnande i 2 kap. 7 b § brottsbalken. Vidare inkluderar definitionen en kategori av personer som inte omfattas av statusavtalen; vissa icke svenska leverantörer som transporterar eller stöder styrkan. Sverige har lämnat ett tolkningsmeddelande med innebörden att vi inte erkänner dessa personer som en del av styrkan eller en civil komponent. Nato har i sin tur lämnat ett meddelande som innebär att det svenska meddelandet gäller endast i den mån som Natoledd verksamhet fortfarande kan fylla sitt syfte. Det blir därmed en bedömningsfråga i varje enskilt fall om leverantörerna ska anses vara nödvändiga för den aktuella aktiviteten. Rättsligt sett kommer de dock att omfattas av första stycket i aktuell bestämmelse om Sverige erkänner Natos tolkning av avtalet. Någon lagändring krävs inte för det. I sådant fall blir det en fråga för regeringen att avgöra i varje enskilt fall.

Slutsatsen är alltså att vare sig det kompletterande tilläggs- protokollet eller värdlandsstödsavtalet medför att de svenska bestämmelserna om krav på särskilt åtalsförordnande behöver justeras. Den befintliga lagstiftningen täcker även de nya avtals- åtagandena i denna del.

65

Ds 2015:39

Frågor om internationellt rättsligt samarbete

Artikel VII punkten 5 a i Nato SOFA ålägger myndigheterna i de mottagande och sändande staterna att bistå varandra med att inom mottagande stats territorium anhålla och överlämna medlemmar av en styrka eller en civil komponent eller dess anhöriga till den myndighet som har domsrätt i enlighet med avtalets bestämmelser om jurisdiktion. Enligt punkten 6 a ska staterna också bistå varandra bl.a. vid utredning av lagöverträdelser och med bevis- upptagning, inklusive beslagtagande av föremål. Vidare ges den sändande staten i punkten 10 a rätt att utöva polisiär myndighet inom egna förläggningsområden.

Svenska regler om utlämning för brott finns bl.a. i lagen (1957:668) om utlämning för brott (utlämningslagen). Inom EU gäller lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder och såvitt avser de nordiska länderna finns bestämmelser i lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder. När Sverige anslöt sig till PFF SOFA ansågs gällande svensk lagstiftning på området tillfyllest trots att utlämningslagen vid den tidpunkten uppställde ett förbud mot utlämning för militära brott och således var oförenlig med avtalets bestämmelser. I samband med den utvidgade tillämningen av PFF SOFA 2004 ändrades dock den bestämmelsen så att den nu tillåter utlämning även för sådana brott om det följer av en internationell överenskommelse som gäller mellan Sverige och det ansökande landet (5 § första stycket). När det gäller ömsesidigt bistånd avseende utredning, bevisupptagning m.m. finns numera de flesta relevanta svenska reglerna samlade i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.

Den svenska lagstiftningen på området är alltjämt tillräcklig för att tillgodose de framställningar om utlämning och övrigt rättsligt samarbete som en främmande stat kan göra i Sverige enligt vårt avtalsåtagande i PFF SOFA. I Parisprotokollet görs inga särskilda avvikelser från reglerna i materiellt hänseende. Det anges i artikel IV punkten b) att de skyldigheter att bistå med att anhålla, överlämna eller hjälpa till med brottsutredning m.m. som åligger en sändande stat enligt de aktuella bestämmelserna ska gälla både det allierade högkvarteret och den stat som berörs, dvs. den stat som

66

Ds 2015:39

placerat personen ifråga vid högkvarteret. Vad som däremot gäller rätten att begära sådan hjälp sägs det inget särskilt om.

Det svenska regelverket om utlämning och om övrig internationell rättslig hjälp bygger på att det är stater som ansöker om sådan hjälp, oftast genom den utländska statens åklagar- myndighet eller domstolar, men även andra myndigheter i en viss stat kan, enligt internationella överenskommelser, ges den behörigheten (se t.ex. 2 kap. 3 § lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål). Från denna huvudregel finns undantag i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen och i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt, vilka anger att rättslig hjälp från Sveriges sida ska ges till och på begäran av nämnda domstol och vissa tribunaler t.ex. den för f.d. Jugoslavien. I övrigt utgår som sagt regelverket från att hjälpen begärs av andra stater. Detta är en naturlig konsekvens av att det endast är stater, med undantag för de internationella tribunalerna, som kan utöva straffrättslig domsrätt. Av samma anledning finns specialregeln i Parisprotokollet såvitt avser domsrätts- bestämmelserna. Som har framgått ovan kan Nato inte utöva domsrätt, utan det är en fråga antingen för mottagande stat eller den stat som placerat personen ifråga vid högkvarteret. Eftersom Natohögkvarteren inte kan göra anspråk på att ha domsrätt går det inte att föreställa sig situationer då högkvarteren skulle begära någon utlämnad eller t.ex. kräva att svensk åklagare beslagtar något som bevis, eftersom sådana åtgärder är led i att utöva straffrättslig jurisdiktion. De rättigheter som de aktuella bestämmelserna medger torde, även med Parisprotokollet, alltid ligga hos det land som gör anspråk på domsrätt. Det är således inte annorlunda från vad som nu gäller, varför befintlig svensk lagstiftning bedöms tillräcklig.

Att Parisprotokollet ålägger, utöver berört land, också Natohögkvarteren skyldighet att samarbeta med Sverige i nu aktuella frågor när de befinner sig på svenskt territorium torde det inte finnas några legala hinder för. Om t.ex. en svensk myndighet skulle begära att ett högkvarter som befinner sig i Sverige lämnar över en person inom dess anläggning på grund av misstanke för brott som Sverige har domsrätt över, torde en sådan begäran inte anses utgöra utlämning eftersom den personen redan befinner sig

67

Ds 2015:39

på svenskt territorium. Svensk rätt hindrar såldes inte sådant samarbete.

Rätten för sändande stat att utöva polisiär myndighet inom egna förläggningsområden (enligt artikel VII punkten 10 a) har i samband med anslutningen till PFF SOFA bedömts inte kräva uttrycklig bestämmelse i svensk lag eftersom sådan rätt har ansetts följa av vedertagna principer om internationellt militärt samarbete. I Parisprotokollet, artikel III punkten 2, framgår att ett högkvarter ska betraktas som en styrka i detta avseende och således få utöva sådan rätt när protokollet är tillämpligt. Det bedöms inte få någon påverkan på tidigare fört resonemang varför det inte heller nu krävs uttrycklig lagregel, se mer i prop. 1995/96:37 s. 32 och prop. 2004/05:7 s. 39 f.

Sverige som sändande stat

Den svenska lagstiftningens överensstämmelse med åtaganden enligt statusavtalen har naturligtvis störst betydelse i situationer då Sverige är mottagande stat. En del regler kräver dock särskild granskning även när Sverige är sändande stat, t.ex. bestämmelserna om straffrättslig domsrätt m.m. De gäller ju på motsvarande vis när Sverige är sändande stat, dvs. när svensk personal begår brott utomlands inom ramen för sådant samarbete som omfattas av statusavtalen, och det är viktigt att svensk rätt tillåter sådan domsrätt som ges enligt avtalen.

Bestämmelser om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet i fråga om brott som begåtts utomlands finns i bl.a. 2 kap. 2 och 3 §§ brottsbalken. Dessa regler ger en mycket vid svensk domsrätt över brott som begås utomlands av svenska medborgare eller utlänningar med hemvist i Sverige. När Sverige anslöt sig till PFF SOFA bedömdes att de aktuella bestämmelserna medgav Sverige domsrätt över i stort sett alla fall som i praktiken kunde tänkas uppkomma i samband med en övning utomlands. Frågan är om samma bedömning gäller personer som kommer att omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet, t.ex. en svensk militär som är placerad vid ett Natohögkvarter i utlandet (t.ex. Shape i Bryssel). I 3 § ges Sverige oinskränkt domsrätt över brott i utlandet i vissa specifika fall, t.ex. brott som begåtts på svenskt fartyg eller på

68

Ds 2015:39

svenskt luftfartyg eller brott som begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en del av Försvarsmakten har befunnit sig. Det är en bedömningsfråga om en enskild utsänd till ett Natohögkvarter kan anses utgöra ”område där en del av Försvarsmakten befinner sig”. Även om just de specialreglerna inte skulle vara tillämpliga så har Sverige en sådan vid domsrätt enligt 2 § att det bedöms som tillräckligt även i den nu relevanta situationen. Enligt den regeln har nämligen Sverige domsrätt beträffande alla brott som begåtts utomlands av svenska medborgare eller utlänningar bosatta i Sverige under förutsättning att gärningen är straffbar också enligt lagen på gärningsorten eller, om brottet begåtts på ett område som inte tillhör någon stat, fängelse kan följa på brottet enligt svensk lag. Det torde vara tillräckligt för att täcka in de absolut flesta fall som kan uppstå. Vidare, enligt 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken krävs i regel förordnande för att väcka åtal för brott som begåtts utomlands. Det torde vara tillräckligt för att garantera den mottagande statens företräde till domsrätt i enlighet med avtalet (se mer i prop. 1995/96:37 s. 34.)

Enligt vad som framgått ovan ålägger protokollet också Sverige som sändande stat, jämte aktuellt högkvarter, skyldighet att bistå mottagande stat med överlämnande och annan rättslig hjälp vad avser ärenden som rör vår utsända personal. Sådant samarbete gäller redan nu enligt PFF SOFA och några kompletterande regler bedöms inte behövas.

8.2.3 Skadestånd m.m.

Förslag: Av 4 § trafikskadelagen (1975:1410) ska framgå att regeringen får föreskriva om undantag från trafikförsäkrings- plikt även för fordon som tillhör Natohögkvarter. En sådan föreskrift ska meddelas i 9 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359).

Bedömning: Övriga bestämmelser i det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet om svenska statens ansvar för skador som orsakats av utländska deltagare i militärt samarbete i Sverige, täcks av bestämmelserna i lagen (2004:1006)

69

Ds 2015:39

om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.

Det finns inget behov av en uttrycklig bestämmelse i förordningen (1995:1301) om handläggning av skadestånds- anspråk mot staten för att peka ut Försvarsmakten som ansvarig myndighet för skaderegleringen.

Artikel VIII i Nato SOFA innehåller detaljerade bestämmelser om skadestånd och hur sådant ska regleras. Det finns bl.a. regler som anger att avtalsstaterna i vissa fall ska avstå från att kräva ersättning av varandra och hur staterna i andra fall ska reglera regresskrav som kan uppstå dem emellan. Dessa typer av bestämmelser har i samband med anslutningen till PFF SOFA ansetts utgöra sådana folkrättsliga åtaganden staterna emellan, vilka i sig inte föranleder krav på svensk lagstiftning (se prop. 1995/96: 37 s. 39 f och prop. 2004/05:7 s. 40). Artikeln innehåller emellertid också regler om s.k. tredjemansskador. Enligt huvudprincipen för sådana skador har en skadelidande tredje man rätt att rikta ersättningsanspråk mot svenska staten för skador som på svenskt territorium orsakats av en annan stat eller av en medlem i en utländsk styrka. Sverige har därefter i sin tur rätt att få ersättning av sändande stat enligt i avtalet angivna regler om avräkning. För att tredje man ska ha rätt att rikta dylika anspråk mot svenska staten krävs en rättslig grund.

Efter utvidgningen av PFF SOFA och anslutningen till EU SOFA finns nu detta reglerat i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell kris- hantering. Lagen anger således att om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist här, efter inbjudan av svensk myndighet, i Sverige deltar i bl.a. militärt samarbete och det enligt internationellt avtal gäller särskilda bestämmelser i fråga om dennes skadeståndsskyldighet, ska svenska staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med dennes tjänsteutövning under vistelsen och för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag.

I Parisprotokollet görs flera hänvisningar till artikel VIII i Nato SOFA, främst med förtydliganden hur den ska tillämpas när protokollet är styrande statusavtal. Det anges i artikel VI t.ex. att de skyldigheter som följer av Nato SOFA för parter att avstå från

70

Ds 2015:39

att kräva varandra på skadestånd ska gälla både högkvarteret och varje protokollspart och det förtydligas vilken egendom som ska anses tillhöra en part. Såvitt avser anspråk på grund av tredjemansskador anges att de omfattar även anspråk som föranleds av handling eller underlåtenhet av anställda i ett allierat högkvarter (se punkten 3). I artikel IV punkten d) anges också bl.a. att de skyldigheter som åligger sändande stat beträffande skador som uppstått på grund av handlingar av en medlem ur en styrka eller en civil komponent, utanför dennes tjänsteutövning, i första hand ska ligga hos det land som sänt personen ifråga. I princip gäller dock samma materiella regler som enligt Nato SOFA.

I värdlandsstödsavtalet, avsnitt 7.3, anges likaså att utom- obligatoriska skadeståndsanspråk ska avgöras i enlighet med reglerna i Nato/PFF SOFA. När det gäller inomobligatoriska skadeståndsanspråk ska dessa däremot, enligt avsnitt 7.4, avgöras av värdlandet, dvs. Sverige, i enlighet med värdlandets lagar och processer (den delen regleras inte i Nato SOFA).

Samma materiella regler ska alltså gälla även enligt de nya avtalsåtagandena. Den första frågan som behöver besvaras är om det faktum att de omfattar en ny kategori av part, nämligen Natohögkvarteren såsom juridiska personer, har betydelse för tidigare gjorda resonemang avseende behovet av lagstiftnings- åtgärder. Som framgått ovan har man tidigare gjort bedömningen att de regler som bl.a. innebär att Sverige åtagit sig att inte kräva andra stater på skadestånd i vissa situationer enligt avtalet inte kräver någon uttrycklig bestämmelse i svensk rätt eftersom de är att anse som sådana folkrättsliga åtaganden mellan staterna som följer direkt av avtalet. Samma sak gäller reglerna för regress- anspråk. Det är naturligt eftersom det av allmänna folkrättsliga grundsatser följer att en stat i princip inte är skyldig att svara vid domstol i ett annat land. Även om situationen delvis är annorlunda för Natohögkvarteren, eftersom de inte är suveräna stater, så bedöms inte heller nu att de aktuella avtalsbestämmelserna kräver uttryckliga regler i svensk rätt för att gälla. De innebär ju att Sverige åtar sig att avstå från att t.ex. kräva Natohögkvarteren på vissa typer av skadestånd och någon lagreglering för att svenska staten ska följa en sådan förpliktelse behövs inte.

När det däremot gäller frågan om tredjemansskador krävs, som framgått ovan, en rättslig grund för att en enskild ska kunna rikta

71

Ds 2015:39

sitt krav mot svenska staten. Den ovan redovisade lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering är utformad på sådant sätt att den efter ikraftträdandet av de båda avtalen kommer att gälla också samtliga de fysiska och juridiska personer som omfattas av de nya avtalen. Någon ändring av den lagen krävs således inte för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden i detta avseende.

När det gäller värdlandsstödsavtalets bestämmelse om att kontraktuella anspråk ska avgöras enligt värdlandets, dvs. Sveriges, lag kräver inte heller den någon lagstiftningsåtgärd.

Såväl i samband med anslutningen till PFF SOFA som vid utvidgningen av dess tillämpning 2004 gjordes bedömningen att det inte fanns skäl för regeringen att utfästa särskilda garantier för de kostnader som kan uppstå hos myndigheter med anledning av svenska statens skadeståndsskyldighet för tredjemansskador. Även om de nya avtalsåtagandena kan medföra en viss ökning av tillfällen då svenska staten blir skyldigt att ersätta skador finns inte heller nu skäl till annan bedömning. Kostnaderna bör även framöver kunna belasta den besökta myndighetens ordinarie anslag, dvs. i första hand Försvarsmaktens.

I samband med utvidgningen av tillämpningen av PFF SOFA ansåg regeringen att Försvarsmakten, med erfarenhet av reglering avseende skador orsakade av den egna personalen, skulle vara ansvarig myndighet också för regleringen av de skador som orsakas av utländsk personal vid militärt samarbete eller krishantering. Samtidigt angavs att Försvarsmakten, för det fall att annan myndighet är arrangör för aktiviteten, bör ges rätt till regresskrav mot den myndigheten. Eftersom även den verksamhet som kan äga rum i Sverige med anledning av de nya avtalen, kommer vara i huvudsak av militär karaktär där Försvarsmakten kommer att vara huvudansvarig arrangör är det lämpligt att ansvaret för skade- regleringen förblir hos Försvarsmakten. Av 5 § förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsansvar mot staten, kan man utläsa att andra anspråk än de som enligt förordningen ska handläggas av Justitiekanslern eller Kammarkollegiet (3–4 §§) ska handläggas av den förvaltningsmyndighet inom vars verksamhets- område skadan inträffat. Eftersom de skador som kan uppstå under de aktuella aktiviteterna kommer att falla inom Försvarsmaktens

72

Ds 2015:39

verksamhetsområde behövs inte någon uttrycklig bestämmelse i denna förordning.

Särskilt om trafikskador

Den ovan angivna lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering gäller endast skadeståndsskyldighet. Den träffar således inte trafikskade- ersättning enligt trafikskadelagen (1975:1410) eftersom sådan ersättning i strikt mening inte utgör skadestånd då den utgår på försäkringsmässig grund. Trafikskadelagen omfattar skador till följd av trafik med motordrivet fordon. Ersättningssystemet bygger på en i princip obligatorisk försäkringsplikt för fordons- ägare och frågan om vem som varit vållande till en skada är av underordnad betydelse. Enligt 3 § trafikskadelagen omfattas dock inte statligt ägda fordon av försäkringsplikten. Enligt 4 § trafikskadelagen kan vidare regeringen föreskriva om undantag från försäkringsplikten beträffande fordon som tillhör viss främmande stat (punkt 1) eller andra motordrivna fordon som är registrerade eller hemmahörande i viss främmande stat (punkt 2). Om ett fordon som är undantaget från försäkringsplikt enligt första punkten orsakar skada är det enligt 15 § trafikskadelagen staten som svarar för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått om försäkring hade funnits. I det fall som skada orsakats av fordon som är undantagna från försäkringsplikt enligt andra punkten är det, enligt 16 § trafikskadelagen, i stället försäkringsanstalterna som solidariskt ska svara för den ersättning som hade utgått om försäkring hade funnits.

Som har framgått ovan är huvudprincipen i Nato SOFA avseende tredjemansskador, att tredje man har rätt att begära ersättning av Sverige, som mottagande stat, för skador som orsakats på svenskt territorium av den främmande staten. Det gäller även trafikskador. Eftersom dessa inte omfattas av den ovan beskrivna lagen löstes frågan i samband med Sveriges anslutning till PFF SOFA genom att regeringen gjorde ett tillägg till 9 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359) som innebar att de för samarbetet aktuella utländska fordonen var undantagna från försäkringsplikt i enlighet med 4 § 1 trafikskadelagen så att staten

73

Ds 2015:39

på så sätt åtog sig att svara för den ersättningen. Efter utvidgningen av avtalets tillämpning 2004 anger 9 § andra stycket trafik- försäkringsförordningen numera att ett motordrivet fordon som tillhör en främmande stat och som inte är registrerat i Sverige får införas hit och brukas i trafik här utan svensk trafikförsäkring inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

I redogörelsen ovan framgår att i princip samma materiella regler avseende skadeståndsreglering gäller också enligt Paris- protokollet och värdlandsstödsavtalet. I det senare specificeras dessutom i avsnitt 6.13 att Natoägda fordon och sändande länders fordon är egenförsäkrade och ska kunna användas i värdlandet utan kommersiell försäkring. Såvitt avser fordon som kan komma att föras till och brukas i Sverige inom ramen för verksamhet enligt de nya avtalsåtagandena och som tillhör en viss främmande stat kommer dessa, efter avtalens i kraftträdande, att omfattas av de nu gällande bestämmelserna om undantag från trafikförsäkringsplikt (4 § 1 trafikskadelagen respektive 9 § andra stycket trafik- försäkringsförordningen). Däremot är de aktuella reglerna begränsade till fordon som tillhör ”en främmande stat” och omfattar således inte fordon som tillhör t.ex. ett Natohögkvarter. Även framöver torde de flesta fordon som kan komma att föras hit tillhöra främmande stater, eftersom Nato till stor del består av sändande staters bidrag i olika avseenden. Men även Nato äger fordon som kan tänkas föras hit och användas här, vilket framgår av nyss nämnda avsnitt 6.13. De aktuella bestämmelserna bör således justeras så att de också omfattar fordon som tillhör Nato- högkvarter och som förs hit inom ramen för sådant samarbete som omfattas av avtalen. En sådan ändring är förenlig med Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG om ansvars- försäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet, eftersom de aktuella fordonen normalt sett inte kommer vara hemmahörande i Sverige och därför inte omfattas av vår skyldighet att kräva ansvars- försäkring, jfr artikel 3. Även om de skulle anses omfattas finns möjlighet till sådant undantag från försäkringsplikt enligt artikel 5 i direktivet.

De flesta Natoägda fordon är registrerade eller hemmahörande i ett visst land och såvitt avser 4 § trafikskadelagen skulle de i och för

74

Ds 2015:39

sig kunna omfattas av möjligheten till undantag i paragrafens andra punkt. För fordon som omfattas av sådant undantag gäller dock, enligt 16 § trafikskadelagen, att det är försäkringsanstalterna som ska svara för ersättningen. Det är mest lämpligt att samma ordning ska gälla för Natoägda bilar som nu gäller för utländska statsägda bilar som kommer hit inom ramen för militärt samarbetet m.m., dvs. att det är staten som svarar för ersättningen enligt 15 §.

Som har framgått ovan har man tidigare gjort bedömningen att det inte finns skäl för regeringen att utfästa särskilda garantier för de kostnader som kan uppstå hos myndigheter med anledning av skador hos tredjeman. Även om de nya avtalsåtagandena kan medföra en viss ökning av tillfällen då staten på grund av avsaknad av trafikförsäkring kan komma att bli skyldig att utge trafikskade- ersättning, finns inte heller nu skäl till annan bedömning. Kostnaderna bör även framöver kunna belasta den besökta myndighetens ordinarie anslag.

8.2.4 Indirekt beskattning

Förslag: Det kompletterande tilläggsprotokollets och värdlandsstödsavtalets bestämmelser om undantag från avgifter och skatter för fordon i vägtrafik samt om skattefria förvärv av varor och tjänster ska genomföras i svensk rätt genom en ny bestämmelse i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Rätten till skattefria förvärv (som även gäller drivmedel, oljor och smörjmedel) ska tillgodoses genom rätt till återbetalning av erlagd skatt.

Bedömning: Den nuvarande ordningen enligt vilken Försvarsmakten skattefritt tillhandahåller drivmedel, oljor och smörjmedel till sändande styrkor ska även framöver gälla, förutom i det fall som rätt till skattefria förvärv av varor följer av värdlandsstödsavtalet.

Övriga bestämmelser i värdlandsstödsavtalet angående skattefria köp m.m. bedöms inte kräva lagändringar .

75

Ds 2015:39

Fordon i trafik

Enligt artikel XI punkten 2c i Nato SOFA ska tjänstefordon som tillhör en militär styrka eller dess civila personal vara undantagna från alla skatter som tas ut för fordon i vägtrafik, dvs. sådana skatter som tas ut för att ett fordon används i vägtrafik. Någon åtskillnad mellan skatt och avgift är inte avsedd. Bestämmelsen avser endast tjänstefordon och alltså inte fordon som ska användas för eget eller anhörigas personliga bruk, jämför frågan om tullfrihet i avsnitt 8.2.5, som gäller även fordon för personligt bruk. Skatter och avgifter som kommer i fråga är i första hand fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) eller lagen (2006:228) om särskilda bestämmelser om fordonsskatt och vägavgift enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Även trängsel- skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt är en sådan skatt som kan omfattas av avtalsbestämmelsen.

I samband med utvidgningen av tillämpningen av PFF SOFA 2004 infördes ett tillägg i 7 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall som tillförsäkrar främmande stater som omfattas av PFF SOFA, det undantag från skatter och avgifter för deras tjänstefordon som aktuell regel föreskriver.

Enligt Parisprotokollets artikel VIII punkten 2) ska ett allierat högkvarter åtnjuta samma rättigheter som en styrka åtnjuter enligt artikel XI i Nato SOFA. Det innebär att även tjänstefordon som omfattas av protokollet ska vara undantagna från nämnda skatter och avgifter. Som har framgått ovan torde de flesta fordon som kan komma att föras till Sverige även framöver tillhöra andra Nato/PFF-stater eftersom Nato till stor del består av sändande staters bidrag i olika avseenden. Nato äger dock också egna fordon vilka kan tänkas föras hit och användas här i tjänsten, och som därmed ska vara berättigade till samma rättigheter.

I värdlandsstödsavtalet avsnitt sex finns avtalets finansiella bestämmelser. Av de inledande punkterna 1–4 framgår att även fordon som kommer till Sverige inom ramen för detta avtal ska åtnjuta samma befrielse från tull, skatter och avgifter som gäller enligt statusavtalen och/eller deras protokoll. Vad gäller tullfrågan se nedan avsnitt 8.2.5. Vidare klargörs att de privilegier som gäller de allierade högkvarteren enligt Parisprotokollet eller det kompletterande tilläggsprotokollet ska gälla alla delar av sådana

76

Ds 2015:39

högkvarter som sänds ut till värdlandet för att genomföra verksamhet under avtalet. Detta innebär att samtliga de fordon som används i tjänsten inom ramen för sådan verksamhet som omfattas av värdlandsstödsavtalet ska få samma befrielse som framgår av aktuell bestämmelse i Nato SOFA, dvs. såväl de fordon som ägs av Nato som de som tillhör deltagande länder.

Det undantag för skatter och avgifter för bruk av fordon i trafik som Sverige idag gör avseende bilar som brukas i Sverige inom ramen för PFF SOFA, ska alltså utsträckas till att avse även de tjänstefordon som omfattas av det kompletterande tilläggs- protokollet och/eller värdlandsstödssavtalet. Detta bör ske på samma sätt som gjordes för PFF SOFA, dvs. genom en reglering i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Idag reglerar 7 § första stycket nämnda lag den immunitet och de privilegier som följer av PFF SOFA och andra stycket reglerar motsvarande för EU SOFA. I stället för att utvidga 7 § ytterligare är det lämpligast att en helt ny bestämmelse införs och som samlat tar upp den immunitet och de privilegier som, enligt de nya avtalsåtagandena, tillkommer juridiska och fysiska personer som omfattas av de avtalen. För systematikens skull föreslås också att 7 § delas upp så att även regleringen avseende EU SOFA görs i en egen paragraf.

Förvärv av varor och tjänster

Nato SOFA innehåller inget åtagande för en avtalspart att medge befrielse från skatter och avgifter för den sändande statens köp av varor eller tjänster i den mottagande staten. Tvärtom anger artikel IX punkten 8 att varken en styrka eller en civil komponent kan åberopa den aktuella artikeln för att åtnjuta befrielse från skatter och avgifter på anskaffning av varor och tjänster som omfattas av den mottagande statens skattebestämmelser. Av artikel X framgår däremot att sådan lös egendom som en person förfogar över i den mottagande staten enbart på grund av sin tjänstevistelse där ska vara befriad från skatt. Den regeln handlar dock om sådan egendom som den enskilde för med sig från hemlandet. Bestämmelsen kräver således inte att befrielse från skatt eller avgifter ska ske vid anskaffning av varor och tjänster i Sverige och som omfattas av svenska skattebestämmelser. Däremot innehåller avtalet en

77

Ds 2015:39

bestämmelse om att mottagande stat ska tillhandahålla sändande styrkor drivmedel m.m. skattefritt (se vidare nedan). Det har således tidigare inte gjorts några justeringar av svensk rätt med anledning av PFF SOFA såvitt avser skatter på förvärv av varor och tjänster.

De nya avtalsåtagandena skiljer sig dock på denna punkt. Den stora skillnaden i jämförelse med Nato/PFF SOFA är just att Parisprotokollet och värdlandsstödsavtalet stipulerar skattefrihet för viss anskaffning av varor och tjänster i mottagarlandet/ värdlandet. Av artikel VIII punkten 1 i Parisprotokollet framgår att befrielse från skatter och avgifter ska gälla vid upprättandet och driften av ett allierat högkvarter samt att de närmare villkoren ska avtalas mellan det berörda högkvarteret och den mottagande staten. Det framgår att inköpen ska vara gjorda i det gemensamma försvarets intresse och för högkvarterens officiella bruk. Skattelättnaden gäller således inte personalens privata inköp, utan den avser endast köp för den gemensamma verksamheten, dvs. för tjänstebruk, och den ska vara överenskommen i ytterligare avtal. Denna bestämmelse får, sedd för sig, i praktiken endast betydelse i det fall att ett permanent Natohögkvarter skulle upprättas i Sverige, vilket inte är något som kan förutses.

Genom värdlandsstödsavtalet tydliggörs dock området för skattelättnaden. I de inledande punkterna i avsnitt sex framgår att sådan befrielse från tull, skatter och avgifter som följer av Nato/PFF SOFA och deras respektive protokoll samt eventuellt andra mellan parterna gällande överenskommelser ska gälla även den verksamhet som företas inom ramen för detta avtal. Det gäller internationella militära högkvarters verksamhet, baseringsområden, Natoägda och/eller chartrade fartyg, luftfartyg och fordon samt drivmedel m.m. som tillhandahålls styrkan. Den skattebefrielse som gäller för bruk av fordon har behandlats ovan, och vad gäller skattefria drivmedel m.m. samt frågan om tull på fordon, se strax nedan. I övrigt finns inga regler i statusavtalen om skattelättnader för fartyg eller luftfartyg. Som framgått ovan förtydligas också att, vad beträffar Natohögkvarter, gäller rättigheterna inte bara de internationella militära högkvarteren enligt definitionerna i Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet utan också varje del/avdelning av ett sådant högkvarter som kan tänkas sändas ut till värdlandet för genomförandet av en Natoledd militär

78

Ds 2015:39

verksamhet. I punkten 6.4 klargörs att såvitt avser befrielse från mervärdesskatt och andra punktskatter ska detta ske enligt värdlandsstödsavtalet vad gäller internationella militära högkvarter och Natoledda förband, såsom juridiska personer. Beträffande fysiska personer, i egenskap av del av styrkan, ska dessa åtnjuta skattebefrielse i enlighet med bestämmelserna i tillämpliga statusavtal respektive tilläggsprotokoll eller andra eventuella överenskommelser.

Av detta följer att såvitt avser högkvarteren och de Natoledda förbanden, dvs. varje sändande stat som bidrar med en militär enhet under Natos ledning, ska de medges befrielse från mervärdesskatt och eventuella punktskatter beträffande de köp av varor och tjänster som görs för och till den gemensamma verksamheten under vistelsen i Sverige. Det gäller således inte endast vid upprättandet av permanenta högkvarter i Sverige, utan vid varje aktivitet, t.ex. en övning, som företas här under detta avtal.

Avsikten är att värdlandet, dvs. Sverige, ska medge befrielse från mervärdesskatt och eventuella punktskatter för alla de inköp som behövs för verksamheten under vistelsen i Sverige. Detta följer av en inom Nato rådande princip om att ett värdland som tar emot militärt stöd inte ska tjäna ekonomiskt på de operationer och annan verksamhet som, efter inbjudan och på begäran av värdlandet, utförs under ledning av Nato på värdlandets territorium. Nato och deltagande länder kommer ju till värdlandet för att hjälpa detta. Principen är naturligtvis tydligast när militärt stöd lämnas i tider då värdlandet befinner sig i kris eller krig, dvs. sådant stöd som är det yttersta målet för ett värdlandsstödsavtal. Men skattelättnaden gäller all typ av verksamhet, således även sådan som sker i fredstid t.ex. vid övningar.

Skattefriheten gäller som sagt endast de juridiska personernas inköp. När det däremot gäller fysiska personers inköp, dvs. den militära och civila personalens privata inköp, hänvisas till reglerna i statusavtalen jämte deras protokoll. När det gäller Nato/PFF SOFA har det ovan framgått att det inte finns någon rätt till befrielse från mervärdesskatt eller andra avgifter vid köp av varor och tjänster i mottagarlandet, se bl.a. artikel IX punkten 8 i Nato SOFA. Såvitt avser Parisprotokollets artikel VIII punkten 1 framgår även av den att rätten till skattefrihet vid uppbyggnad och underhåll av ett högkvarter inte gäller personalens köp. Inte heller

79

Ds 2015:39

personal som kommer till Sverige inom ramen för de nya avtals- åtagandena har således rätt till mervärdesskattefria inköp. På denna punkt finns således ingen skillnad från vad som nu gäller.

De juridiska personer som omfattas av skattebefrielsen är i första hand de internationella militära Natohögkvarteren och varje del/avdelning av sådant högkvarter som skickas ut på uppdrag enligt värdlandsstödsavtalet. Men det gäller också de ”Natoledda förbanden”, dvs. varje sändande stat som bidrar med en militär enhet under Natos ledning. Det ska dock förtydligas här att denna skattelättnad för deltagande länder, såsom juridiska personer, endast gäller när de ingår i en sådan Natoledd enhet som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Vid internationell militär verksamhet i Sverige som inte är Natoledd kommer statusen för deltagande staters styrkor även framöver att bestämmas i enlighet med PFF SOFA, och därmed är de inte berättigade till sådan skattelättnad vid inköp som gäller enligt värdlandsstödsavtalet. Vidare ingår i de Natoledda förbanden vissa icke svenska leverantörer som ansvarar för transport av eller annat stöd till styrkan. Sverige har som nämnts tidigare lämnat ett tolkningsmeddelande i samband med undertecknandet av avtalet innebärandes att Sverige inte erkänner leverantörer som en del av styrkan. Nato har i sin tur lämnat en förklaring som innebär att det svenska meddelandet endast gäller i den mån som Nato- verksamheten fortfarande kan fylla sitt syfte. Det blir därmed en bedömningsfråga i varje enskilt fall om leverantörerna ska anses vara nödvändiga för den aktuella verksamheten. I de fall de bedöms göra det, ska de omfattas av samma skattefrihet.

När det gäller omfattningen av den aktuella skattebefrielsen finns ingen begränsning till köp av vissa typer av varor eller tjänster. Det som avses är en generell rätt till skattefrihet (avseende mervärdesskatt och andra punktskatter) för alla förvärv som görs för verksamheten. Den gäller som sagt bara de juridiska personerna. Det måste dock naturligtvis finnas ett antal fysiska personer som får företräda dessa och således rent faktiskt göra inköpen i deras namn.

Rätten till förvärv av varor och tjänster skattefritt är som framgått ovan nytt i förhållande till PFF SOFA. I Sverige gäller en generell skatteplikt enligt 3 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML), dvs. huvudregeln är att det på omsättning av varor

80

Ds 2015:39

och tjänster samt import av varor (från en plats utanför EU) utgår mervärdesskatt, såvida inte annat anges i lagen. Med punktskatter avses sådana indirekta skatter som tas ut vid produktion, import, tillhandahållande m.m. av vissa varor och tjänster i enlighet med särskilda lagar. I 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244) anges samlat vilka 14 skatter som räknas som punktskatter i Sverige. Det gäller t.ex. skatt på alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror enligt lagarna (1994:1564) om alkoholskatt respektive (1994:1563) om tobaksskatt samt skatt på bränslen och elektrisk kraft enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Inom EU har en harmonisering skett av förfarande- bestämmelserna om mervärdesskatt och punktskatter. De svenska reglerna om mervärdesskatt och punktskatter bygger därför på EU-direktiv och eventuella undantag måste vara tillåtna enligt gemenskapsrättens bestämmelser.

EU-regler om mervärdesskatt finns i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Enligt artikel 151 anges undantag från skatteplikt för vissa med export likställda transaktioner. I punkten 1 b) finns förutsättningar till skattefrihet för försäljning till bl.a. internationella organisationer. Förutsättningarna är att det ska avse leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som sker till internationella organisationer erkända som sådana av myndigheterna i värdlandet, och till medlemmar av sådana organisationer, inom de begränsningar och på de villkor som fastställs av de internationella konventionerna om upprättandet av dessa organisationer eller genom avtal om deras säte. Artikelns punkt 2 anger att i de fall varorna inte skickas eller transporteras ut ur landet, och när det är fråga om tjänster, får undantaget införas som en rätt till återbetalning av mervärdesskatten, i stället för direkt skattefrihet.

Sverige har tidigare infört regler om skattefrihet med grund i nämnda undantag i direktivet. I t.ex. 3 kap. 30 a § ML stipuleras skattefrihet när fråga är om varuförsäljningar och omsättningar av tjänster till internationella organisationer med säte i annat EU-land och i 10 kap. 6 § ML finns bestämmelser om återbetalning av mervärdesskatt hänförlig till vissa inköp av varor och tjänster i Sverige som görs av sådana internationella organisationer som avses i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

81

Ds 2015:39

Direktivet medger alltså att en internationell organisation, och dess medlemmar, beviljas befrielse från mervärdesskatt direkt med stöd av avtal ifall skattefriheten har angetts i fördraget om upprättandet av den internationella organisationen eller t.ex. i ett värdlandsavtal (avtal om högkvarter eller fältkontor), förutsatt att organisationen är godkänd som en internationell organisation. Sverige betraktar Nato som en sådan internationell organisation, se t.ex. prop. 1995/96:232 s. 42 och prop. 2004/05:15 s. 43. De nu aktuella avtalen, värdlandsstödsavtalet tillsammans med det kompletterande tilläggsprotokollet, måste anses utgöra sådana avtal som kan aktualisera nämnda undantag. Det kan här nämnas att utöver härvarande beskickningar och konsulat, och deras respektive personal, åtnjuter i dag ett antal internationella organisationer varierande grad av skatteprivilegier i Sverige till följd av ingångna värdlandsavtal eller internationella konventioner. 10 Något hinder att införa sådan frihet från mervärdesskatt som beskrivits ovan bedöms således inte föreligga. Eftersom skattefrihet ska medges i enlighet med avtalens villkor innebär det att det inte är organisationen Nato som helhet som kommer i åtnjutande av detta privilegium utan det är, som har beskrivits ovan, de särskilda Natohögkvarter som omfattas av avtalen som berörs. Direktivets undantag medger även att medlemmar i internationella organisationer åtnjuter skattefrihet i enlighet med villkor i avtal. I nu aktuellt fall ska även deltagande länder, i egenskap av juridiska personer, i de fall de ingår i Natoledda förband medges liknande skattefrihet. De flesta deltagande länder som kan komma att beröras torde vara medlemmar i Nato eller i vart fall anslutna till PFF. Men även för övriga stater torde det inte finnas hinder att medge sådan skattebefrielse eftersom de kommer vara medlemmar i Natoledd verksamhet och då privilegierna följer av avtalens villkor.

EU-regler om punktskatter finns i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphörande av direktiv 92/12/EEG. Enligt artikel 12 b) medges undantag från betalning av punktskatt på punktskattepliktiga varor

10 Till exempel handlar det om Internationella institutet för demokrati och fria val (International Institute for Democracy and Electoral Assistance, IDEA), Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor (Global Water Partnership Organization, GWPO), Världssjöfartsuniversitetet (World Maritime University, WMU) och Östersjöstaternas råds sekretariat (Council of the Baltic Sea States, CBSS).

82

Ds 2015:39

som är avsedda att användas till internationella organisationer och dess medlemmar under samma förutsättningar som enligt ovan beskrivna undantag i mervärdesskattedirektivet. I artikelns punkt 2 anges att skattefrihet får beviljas genom återbetalning av punktskatten. Ovan redovisade resonemang avseende mervärdes- skatt är alltså tillämpligt också för punktskatter, dvs. att undantag även från sådana skatter är tillåtet.

Det föreslås att skattefriheten för förvärv av varor och tjänster enligt de nya avtalsåtagandena åstadkoms genom ett tillägg i en ny paragraf i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Genom den lagen uppnås den materiella rätten till sådan skattefrihet som följer av aktuella avtal. Därutöver krävs att det finns en reglering av hur skattebefrielsen enligt avtalsvillkoren ska uppnås. Skattefria köp kan medges antingen genom direkt skattefrihet vid själva förvärvet eller genom en rätt till återbetalning av erlagd skatt. I det nu aktuella fallet synes det lämpligaste sättet att uppnå den skattefrihet som ska gälla beträffande förvärv av varor och tjänster vara genom en rätt till återbetalning av skatt, inte minst med hänsyn till de bedömningar som måste göras i varje enskilt fall, t.ex. avseende leverantörer och vilka inköp som kan anses vara gjorda för verksamheten. Som framgått ovan är den metoden tillåten enligt de aktuella EU-direktiven.

I svensk rätt finns reglerade undantag från mervärdesskatt för internationella organisationer i vissa fall, dels genom direkt skattefrihet i 3 kap. ML, dels som rätt till återbetalning i 10 kap. ML. I t.ex. 10 kap. 6 § ges sådana internationella organisationer som avses i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, rätt till återbetalning avseende vissa varor och tjänster. Vidare har sådana organisationer och personal vid dessa också rätt till återbetalning av punktskatt enligt lagarna om tobaksskatt (31 d §), alkoholskatt (31 d §) och skatt på energi (9 kap. 1 §). Bestämmelser om åter- betalning av skatt till internationella organisationer förekommer dock inte i övriga punktskattelagar.

De nu beskrivna reglerna om återbetalning kommer att gälla men är inte tillräckliga för att helt uppnå den skattefrihet som avses enligt de nya avtalsåtagandena. Dels gäller skattefriheten enligt 10 kap. 6 § i ML endast vissa särskilt uppräknade varor och tjänster, t.ex. varor som är avsedda för inredning eller utrustning av sådan byggnad som är avsedd för förvärvaren, dels avser den endast

83

Ds 2015:39

internationella organisationer, inte medlemmar i desamma. Inte heller de nyss angivna paragraferna i de tre punktskattelagarna är tillfyllest eftersom de endast ger internationella organisationer och ibland viss personal och medlemsstaters ombud vid organisationen sådan skattefrihet. I övriga punktskattelagar finns som sagt inte ens en lagstadgad befrielse från skatt.

Skattefriheten enligt avtalen har alltså en vidare omfattning än vad som följer av mervärdesskattelagen och punktskatte- lagstiftningen. Av 1 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall framgår att bestämmelserna om immunitet och privilegier i lagen har företräde framför bestämmelser i andra författningar (exempelvis reglerna i mervärdesskattelagen om skattefrihet och motsvarande regler i punktskattelagstiftningen). Av det följer att när det i den föreslagna nya bestämmelsen införs en hänvisning till de nya avtalen så gäller, som sagt, den materiella rätten till skattefrihet enligt avtalsvillkoren, före annan lagstiftning. För denna situation fanns tidigare inte någon i författning fastlagd procedur för att hantera den (vidare) skattefriheten. Av den anledningen infördes 2005 en ny bestämmelse, som numera finns i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen. Enligt den regeln ska den som till följd av bl.a. lagen om immunitet och privilegier i vissa fall har rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, få utöva den rätten genom en ansökan om åter- betalning av skatten. Det framgår vidare att denna regel är en reservbestämmelse och gäller inte när rätt till återbetalning finns enligt de bestämmelser i ML och de punktskattelagar som nämnts ovan. Den gäller däremot när avtalsvillkoren ger skattefrihet i en större omfattning (se vidare i prop. 2004/05:15 s. 51 ff.).

När den här föreslagna nya bestämmelsen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall träder i kraft kommer således i första hand rätten till återbetalning av mervärdesskatt uppnås genom 10 kap. 6 § ML samt avseende punktskatt enligt lagarna om tobaksskatt (31 d §), alkoholskatt (31 d §) och skatt på energi (9 kap. 1 §). Men därutöver kommer också reservregeln i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen vara tillämplig på de kategorier av juridiska personer samt avseende de varor och tjänster som omfattas av värdlandsstödsavtalet och det kompletterande tilläggsprotokollet och i de fall de nyss nämnda bestämmelserna inte är tillräckliga för att tillförsäkra den fulla rätten till återbetalning. Den kommer

84

Ds 2015:39

således att gälla när skattefriheten går utöver den som gäller enligt befintlig lagstiftning.

Förfarandereglerna för återbetalningen är desamma, oavsett om det är ML, punktskattelagarna eller reservbestämmelsen i skatte- förfarandelagen som är tillämplig lag. I 1 § förordningen (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. framgår att förordningen gäller för samtliga dessa fall, vilket innebär att en ansökan lämnas in till Utrikesdepartementet som i sin tur, efter viss kontroll, överlämnar den till Skatteverket för prövning (2 §). När det gäller överklaganden av Skatteverkets beslut hänvisar såväl ML som de tre aktuella punktskattelagarna till skatteförfarande- lagen. I 67 kap. skatteförfarandelagen finns bestämmelserna om överklagande, t.ex. anges i 12 § att ett överklagande ska lämnas in inom två månader från det att den som beslutet gäller fick del av det. I 7 a § 1 förordningen (1977:937) om allmänna förvaltnings- domstolars behörighet m.m. framgår vidare att det finns en särskild forumregel för dessa beslut, nämligen att det är Förvaltningsrätten i Falun som är behörig förvaltningsrätt för prövning av besluten från Skatteverket. Detta gäller oavsett på vilken av de nämnda lagarna som beslutet är grundat.

Särskilt om drivmedel, oljor och smörjmedel

Det har ovan sagts att Nato SOFA inte innehåller åtaganden för en avtalspart att medge skattebefrielse för den sändande statens köp av varor eller tjänster i den mottagande staten. Däremot anger avtalets artikel XI punkten 11 att den mottagande staten skattefritt ska tillhandahålla drivmedel, oljor och smörjmedel till den sändande statens tjänstefordon, luftfartyg och fartyg. Av Parisprotokollets artikel VIII punkten 2 framgår att de allierade högkvarteren ska åtnjuta samma rättighet. Vidare, vilket har framgått ovan, gäller detta även de fordon, luftfartyg och fartyg som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet, se avtalets avsnitt 6.

Det har ovan konstaterats att huvudregeln i svensk rätt är att all omsättning av varor och tjänster är mervärdesskattepliktig, om inte annat anges. Detta gäller således också drivmedel, oljor m.m. Det finns dock ett explicit undantag från skatteplikt för flygbensin och

85

Ds 2015:39

flygfotogen i 3 kap. 23 § punkten 4 ML, dvs. det är direkt skatte- frihet som gäller. Därutöver innehåller, som redan framgått, ML en del bestämmelser om rätt till återbetalning för vissa grupper som inte är skattskyldiga, bl.a. för utländska beskickningar och sådana internationella organisationer som avses i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Utöver mervärdesskatt omfattas drivmedel samt bränslen till flyg och fartyg också av punktskatt enligt lagen om skatt på energi. Det finns emellertid även i den lagen ett antal undantag från skatteplikten beroende på varans användningssätt och vem användaren är. Enligt 60 kap. 1 § skatteförfarandelagen får dessutom regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer helt eller delvis befria en skattskyldig från skyldigheten att betala mervärdesskatt och punktskatt om det finns synnerliga skäl. Enligt 13 kap. 12 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) är det Skatteverket som får besluta om sådan befrielse.

Alltsedan PFF SOFA infördes i svensk rätt har man löst åtagandet i den aktuella bestämmelsen genom att Försvarsmakten skattefritt tillhandahåller drivmedel, oljor och smörjmedel till de gästande styrkorna. Detta förfarande har, med hänsyn till de relativt få övningar som ändå sker i Sverige, ansetts vara mest praktiskt i stället för alternativet att medge de utländska styrkorna rätt att själva förvärva bränslet skattefritt ”i butik” genom lagstiftningsåtgärder. När det gäller punktskatt så uppkommer ingen skyldighet till ytterligare beskattning när Försvarsmakten på detta vis överlåter bränslet till de utländska trupperna eftersom sådan eventuell punktskatt redan har erlagts av Försvarsmakten vid myndighetens inköp. Däremot kan myndighetens tillhandahållande av fartygsbränsle och drivmedel för fordon till de utländska styrkorna komma att omfattas av mervärdesbeskattning eftersom ML, enligt ovan, endast undantar omsättning av flygbränsle. I det fallet har man ansett att Sveriges åtagande enligt avtalet ska anses utgöra sådana synnerliga skäl att skattebefrielse, enligt 60 kap. 1 § skatteförfarandelagen, ska medges. Eftersom den svenska lagstiftningen för mervärdesskatt tillåter återbetalning av skatt till icke skattskyldiga och att skattskyldiga under vissa förutsättningar helt eller delvis får befrias från skyldigheten att betala skatt har man gjort bedömningen att denna ordning, dvs. att Försvarsmakten tillhandahåller drivmedel till andra länder utan att påföra

86

Ds 2015:39

mervärdesskatt, inte kan anses oförenlig med svensk lagstiftning. Se vidare i prop. 1995/96:37 s. 47 ff. och prop. 2004/05:7 s.51.

Denna bedömning är alltjämt gällande och några rättsliga hinder att lösa Sveriges åtagande på detta vis föreligger således inte. Såvitt avser de situationer då bränsle ska tillhandahållas utländska styrkor enligt de ”vanliga” reglerna i PFF SOFA föreslås därför att den nu gällande ordningen kvarstår. Bestämmelsen om synnerliga skäl för att medge befrielse från mervärdesskatt bör även framöver kunna tillämpas. Som har konstaterats redan i prop. 1995/96:37 kan förfarandet däremot medföra en viss merkostnad för Försvars- makten gällande eventuell punktskatt som myndigheten har betalt och som den inte får ta betalt för vid tillhandahållandet till de utländska trupperna. Detta får dock alltjämt anses utgöra en sådan övningskostnad som får finansieras inom befintliga ekonomiska ramar. Kostnaderna kan inte heller framöver förutsättas bli så höga att tillhandahållandet av bränsle inte kan omfattas av myndighetens ordinarie anslag.

Det är däremot mindre lämpligt att låta denna ordning gälla också för de fall bränslet avser de juridiska personer som enligt värdlandsstödsavtalet har rätt att förvärva varor och tjänster skattefritt. Det har ju framgått ovan att rätten till skattebefrielse inte är begränsad till köp av vissa typer av varor, utan det som avses är en generell rätt till skattefrihet för alla de förvärv som behövs för verksamheten, således också t.ex. bränsle till tjänstefordon, flyg och flygplan. I den föreslagna nya bestämmelsen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, vilken ska reglera bl.a. detta privilegium, är inte heller rätten till skattefria förvärv av varor begränsad av annat än avtalsvillkoren. Oavsett vilken metod som väljs är i och för sig resultatet detsamma för de utländska styrkorna, nämligen att de erhåller skattefritt bränsle och att avtalsåtagandet uppfylls. Det framstår dock som mest praktiskt att för de juridiska personer som genom värdlandsstödsavtalet medges rätten att förvärva (andra) varor och tjänster skattefritt också ska få göra det avseende drivmedel, oljor och smörjmedel, dvs. genom en rätt till återbetalning av erlagd skatt. Denna rätt gäller, som framgått ovan, enbart de juridiska personer som omfattas av värdlandsstödsavtalet, och således i första hand de aktuella Nato- högkvarteren. Dock gäller den också de ”Natoledda förbanden”, dvs. de sändande länder som bidrar med en militär enhet under

87

Ds 2015:39

Natos ledning. Men, som har förtydligats ovan, skattelättnaden för deltagande länder gäller endast när de ingår i en sådan Natoledd enhet som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstöds- avtalet. Vid en internationell övning i Sverige som inte är Natoledd kommer statusen för deltagande länder även framöver att bestämmas i enlighet med statusavtalen, och därmed är de inte berättigade till skattelättnad vid inköp. I de fallen är det som sagt även framöver Försvarsmakten som ska tillhandahålla bränslet skattefritt till de utländska styrkorna.

Övriga finansiella frågor

I värdlandsstödsavtalet, avsnitt 6.5, anges att för det fall att fullständig befrielse från skatter, avgifter, tullar m.m. inte kan beviljas avseende köp i Sverige ska avgifter som tas ut inte vara högre än de som gäller för den svenska Försvarsmakten. Vidare anger avsnitt 6.6 att finansiella transaktioner, t.ex. överföring av medel och öppnande av bankkonton, ska få utföras utan statliga pålagor och avgifter.

Det finns inga särskilda regler för Försvarsmakten beträffande skatter m.m., annat än rätt till återbetalning av mervärdesskatt, varför den aktuella bestämmelsen i värdlandsstödsavtalet inte föranleder någon lagstiftningsåtgärd. Vad gäller finansiella transaktioner såsom öppnande av konton, finns inte några statliga pålagor eller statliga avgifter. Bedömningen är således att ingen av dessa bestämmelser kräver någon lagändring.

8.2.5 Tull m.m.

Förslag: Tullfrihet ska gälla även för de Natohögkvarter samt de styrkor och den personal som omfattas av de nya avtalen i enlighet med villkor i respektive avtal. Ändringen ska ske genom den föreslagna nya bestämmelsen i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och i 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. Vidare ska i förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m. anges de närmare villkoren för den tullfrihet som ska gälla för Natohögkvarteren med personal.

88

Ds 2015:39

Enligt artikel XI i Nato SOFA gäller tull- och skattefrihet vid import och export av tjänstefordon samt utrustning, förråd, förnödenheter och andra varor för en styrkas eget bruk. Tullfriheten ska också gälla personalens, och deras anhörigas, personliga ägodelar och fordon för eget bruk. Av Parisprotokollets artikel VIII punkterna 2 och 3 framgår att de allierade högkvarteren ska åtnjuta samma rättigheter. Även Natos högkvarter ska således tillåtas att tullfritt ta in och föra ut tjänstefordon och annan utrustning för högkvarterens egna bruk och medlemmar av högkvarteren ska tullfritt få ta in och föra ut personliga ägodelar och bilar för eget bruk. Tullfriheten för medlemmar gäller dock inte medborgare i den mottagande staten, såvida de inte ingår i en annan protokollsparts stridskrafter. I avsnitt 6 i värdlandsstöds- avtalet framgår att samma tull- och skattefrihet som följer av statusavtalen ska gälla också tillfällig import och export till Sverige i samband med sådan Natoledd militär verksamhet som omfattas av det avtalet. Den enda skillnad som framgår är att det i avsnitt 6.3 nämns tullfrihet också för importerade ”tjänster”.

När Sverige införde PFF SOFA i svensk rätt genomfördes bestämmelsen om tullfrihet vid tillfällig import och export genom en reglering (7 §) i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall samt i 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. I samband med utvidgningen av avtalet 2004 behölls systematiken men en del tillägg gjordes i de aktuella bestämmelserna, för att möjliggöra den vidare tillämpningen av avtalet. Eftersom EU är en tullunion betalas inte tull och andra avgifter när varor förs mellan EU:s medlemsstater. Det innebär att regleringen endast tar sikte på de avtalsländer som inte är medlemmar i EU.

På samma sätt som avseende lagstiftningen om mervärdesskatt och punktskatter bygger de svenska reglerna om tull och tullfrihet på EU-bestämmelser och avvikelser måste därför vara tillåtna enligt unionsrätten. När Sverige införde tullfrihet för PFF-samarbetet fanns bestämmelser om tullfrihet i rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983 om upprättande av ett gemenskaps- system för tullbefrielse. Det bedömdes att stöd för att tillåta sådan tullfrihet som följer av avtalet förelåg enligt artikel 136.1 i förordningen, vilken angav att medlemsstaterna fick medge tullfrihet bl.a. för militär personal som i enlighet med

89

Ds 2015:39

internationella överenskommelser är stationerad inom en medlems- stats territorium men som inte lyder under dess befäl. Samma bedömning gjordes vid utvidgningen av avtalets tillämpning 2004. Idag är förordningen upphävd och ersatt av rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättande av ett gemenskapssystem för tullbefrielse. I artikel 131.1 i den nya förordningen finns dock den nyss angivna möjligheten till tullfrihet för militär personal oförändrad. Det finns således alltjämt stöd i EU-lagstiftningen för den tullfrihet som Sverige har infört för PFF-samarbetet.

När det gäller de nya avtalsåtagandena är artikel 131.1 endast delvis aktuell, nämligen när det gäller de fysiska personerna som omfattas av avtalen. Däremot är undantagsbestämmelsen inte tillämplig avseende tullfrihet för de aktuella Natohögkvarteren och delar/avdelningar av dessa. I det fallet finns stöd i en annan bestämmelse i 2009 års förordning. Enligt artikel 128.1 b) får medlemsstaterna även bevilja tullbefrielse enligt sedvanliga privilegier som beviljas på grund av internationella överens- kommelser eller överenskommelser om högkvarter, i vilka ett tredjeland eller en internationell organisation är avtalsslutande part. I det fallet ska dock medlemsstaten, enligt artikel 129, till kommissionen anmäla de tullbestämmelser som följer av överenskommelsen. Det finns alltså stöd i EU-rätten för att utsträcka tullfriheten till att avse också de högkvarter och delar därav samt till den militära och civila personal som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet. Även i dessa fall kommer tullfriheten att beröra endast sådan import och export från andra länder än sådana som är EU- medlemmar.

Tullfriheten ska införas genom ett tillägg i den nya bestämmelsen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall men också genom lagen om tullfrihet m.m. När det gäller den förstnämnda lagen kommer tullfriheten, precis som avseende andra privilegier t.ex. för skattefria förvärv, gälla i enlighet med villkoren i avtalen. I lagen om tullfrihet m.m. finns redan bestämmelser om tullfrihet där unionsrätten inte hindrar att tullfrihet i vissa fall regleras av nationella bestämmelser. I 4 § första stycket anges tullfrihet för varor som förtullas för bl.a. en främmande stats beskickning och andra stycket reglerar tullfrihet för varor som

90

Ds 2015:39

förtullas för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Tredje stycket, som infördes med anledning av PFF SOFA, stipulerar tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för varor som förtullas för en främmande stats styrka eller dess personal, som befinner sig i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Med hänsyn till att det nu inte är fråga om att ge hela organisationen Nato tullfrihet framstår det som mindre lämpligt att använda sig av den tullfrihet som redan finns reglerad i andra stycket. Det tredje stycket bör därför justeras så att det också omfattar högkvarteren och deras personal.

I förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m. anges villkor för den tullfrihet som stipuleras i lagen om tullfrihet m.m. I 5 a § förordningen regleras villkor för den tullfrihet som följer av 4 § tredje stycket i lagen. Samma villkor som idag gäller för PFF- samarbetet bör lämpligen gälla även enligt de nya avtalsåtagandena, varför en följdändring bör göras i förordningen så att villkoren även omfattar högkvarteren och deras personal. Som har framgått ovan anger Parisprotokollet att tullfrihet inte ska gälla medborgare i den mottagande staten, såvida de inte ingår i en annan protokolls- parts stridskrafter. Ett sådant villkor behöver dock inte uppställas eftersom tullfriheten följer enligt avtalen, dvs. de uppställda villkoren gäller först när tullfrihet finns enligt avtalen.

En skillnad från den tullfrihet som gäller enligt Nato SOFA är som sagt att värdlandsstödsavtalet anger tullfrihet även vid ”import av tjänster”. Eftersom det inte finns några tullavgifter på tjänster föranleder den skrivningen ingen lagstiftningsåtgärd.

Som framgick inledningsvis stipulerar värdlandsstödsavtalet och det kompletterande tilläggsprotokollet både tull- och skattefrihet vid den tillfälliga importen och exporten. I 2 kap. 2 § lagen (1994:1551)om frihet från skatt vid import m.m. föreskrivs, med vissa undantag, att om tullfrihet för en vara som övergår till fri omsättning medges enligt bl.a. lagen om tullfrihet m.m. ska även skattefrihet medges. 3 kap. 30 § ML anger vidare att sådan import också är undantagen från mervärdesskatteplikt. Det krävs således inte några lagstiftningsåtgärder för att också bevilja skattefrihet.

91

Ds 2015:39

8.2.6 Inkomstbeskattning

Förslag : Privilegier i fråga om inkomstskatt ska medges i den utsträckning som följer av det kompletterande tilläggs- protokollet och värdlandsstödsavtalet. Detta åstadkoms genom den nya föreslagna bestämmelsen i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, vilket innebär att berörda löneinkomster undantas från beskattning i Sverige (se avsnitt 8.2.4 och 8.2.5).

I lagens 7 § förtydligas att privilegier i fråga om inkomstskatt ska medges i den utsträckning som följer av PFF SOFA, vilket innebär att där berörda löneinkomster också helt undantas från beskattning i Sverige.

Artikel X i Nato SOFA anger bl.a. att de perioder under vilka personal befinner sig i ett annat land inom ramen för avtalets tillämpning inte ska räknas som sådan bosättningsperiod som leder till beskattning i mottagarstaten. De personalkategorier som omfattas av bestämmelsen är militär eller civil personal anställd vid ett lands försvarsmakt (medlemmar av en styrka eller en civil komponent). Lön och annan ersättning som utbetalas från den sändande staten i dess egenskap av arbetsgivare ska undantas från beskattning i den mottagande staten.

Av Parisprotokollets artikel VII punkten 1 framgår att samma skattebefrielse för lön och arvoden som följer av artikel X i Nato SOFA ska gälla även den militära och civila personal som tillhör en avtalsparts stridskrafter men som är placerad vid ett Nato- högkvarter. Dessa personer ska alltså undantas från inkomst- beskattning i den mottagande staten. I samma punkt anges att bestämmelsen inte befriar från beskattning i den stat där personerna i fråga är medborgare.

I artikelns andra punkt finns specialregler som gäller för den särskilda kategori av civil personal som är direktanställd av ett Natohögkvarter. I det fallet ska den lön som betalas till de personerna av ett Natohögkvarter vara befriad från beskattning. Däremot anges att en protokollspart kan ingå avtal med det aktuella högkvarteret om att det landet ska anställa sina medborgare och sedan placera dem vid högkvarteret. I det fallet får den protokollsparten beskatta den lön som betalas ut av den parten.

92

Ds 2015:39

Denna bestämmelse bedöms dock bli tillämplig endast i det fall ett Natohögkvarter skulle etableras i Sverige.

Reglerna om beskattning av lön och arvoden enligt Nato/PFF SOFA och deras protokoll ska även gälla när värdlandsstödsavtalet är tillämpligt, vilket framgår av hänvisningen till avtalen i fråga om rättslig status i avsnitt 7.2.

Med undantag för den särskilda kategori av civil personal som är direkt anställd av Nato ska alltså i princip samma ordning som nu gäller för personal som kommer till Sverige enligt PFF SOFA gälla även för den personal som kommer hit inom ramen för de nya avtalen.

I samband med Sveriges införande av PFF SOFA (och sedermera vid dess utvidgade tillämpning år 2004) gjordes bedömningen att några ändringar i svensk lagstiftning inte var nödvändiga i fråga om inkomstbeskattning. Regeringen bedömde att vistelsen för berörda personer i de absolut flesta fall då avtalet skulle bli tillämpligt inte skulle överstiga en sammanlagd tidsperiod om sex månader under en tolvmånadersperiod. Några beskattnings- anspråk enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) i Sverige för inkomst i form av lön etc. skulle därför inte uppstå i dessa fall. Vid de få tillfällen det skulle kunna bli fråga om en längre tids vistelse, ansågs detta kunna lösas genom befintliga skatteavtal eller ensidiga regler för undanröjande av dubbelbeskattning i de anslutna staterna. Se vidare i prop. 1995/96:37 s. 47–48 och prop. 2004/05:7 s. 49–50.

Även inom ramen för de nya avtalen bedöms utländsk personals vistelse i Sverige i de absolut flesta fallen komma att ske för verksamhet där en enskild person inte kommer vistas i landet längre tid än sex månader under en tolvmånadersperiod. Men när nu det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstöds- avtalet genomförs finns det ett värde i att införa en uttrycklig reglering som i alla situationer helt undantar inkomster från beskattning i Sverige i den utsträckning som följer av avtalen. En sådan reglering innebär en administrativ förenkling där det inte behöver göras någon mer ingående bedömning av om det finns några beskattningsanspråk enligt intern svensk rätt och om något skatteavtal är tillämpligt, en bedömning som i de absolut flesta fall skulle resultera i att beskattning inte ska ske. Detta bör åstadkommas genom att det i den föreslagna nya paragrafen i lagen

93

Ds 2015:39

(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall uttryckligen anges att privilegier i fråga om inkomstskatt ska gälla i den utsträckning som anges i det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet.

Eftersom det kompletterande tilläggsprotokollet liksom PFF SOFA i materiellt hänseende tillämpar artikel X i Nato SOFA i fråga om inkomstbeskattning av vissa löner, väcks frågan om det i förhållande till PFF SOFA också är mer ändamålsenligt med en uttrycklig reglering i fråga om privilegier i förhållande till inkomst- beskattning. De fördelar som finns med en sådan reglering avseende det kompletterande tilläggsprotokollet, gäller även för PFF SOFA. Det föreslås därför att 7 § i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ändras så att det uttryckligen också där anges att privilegier ska gälla i fråga om inkomstskatt i den utsträckning som följer av PFF SOFA.

8.2.7 Sjuk- och tandvård

Bedömning: Bestämmelserna i det kompletterande tilläggs- protokollet och i värdlandsstödsavtalet om utländsk personals tillgång till sjuk- och tandvård vid vistelse i Sverige tillgodoses genom gällande svensk rätt på området. Behov av ytterligare lagstiftning föreligger inte.

Enligt artikel IX punkten 5 i Nato SOFA ska en främmande styrka och dess civila personal samt anhöriga erbjudas sjuk- och tandvård på samma villkor som mottagarlandets personal om sådan vård inte på ett tillfredsställande sätt kan erbjudas inom styrkan. I Paris- protokollet finns ingen bestämmelse som hänvisar särskilt till denna regel. Men det framgår av inledningen till den allmänna artikeln IV att sådana rättigheter som tillkommer en sändande stat beträffande dess styrka och civila personal ska tillkomma det berörda högkvarteret. I värdlandsstödsavtalet, avsnitt 5.1 h), framgår att Sverige, i samarbete med Natobefälhavaren, ska tillhandahålla styrkan sjuk- och tandvård från svenska militära anläggningar på samma villkor som erbjuds svensk militär.

I Sverige har utländska medborgare som tillfälligt vistas här rätt till omedelbar hälso- och sjukvård enligt 4 § hälso- och

94

Ds 2015:39

sjukvårdslagen (1982:763, HSL) om de behöver det. Samma sak gäller för omedelbar tandvård enligt 6 § tandvårdslagen (1985:125). Alla har således rätt till akut sjuk- och tandvård i Sverige. När det gäller EU/EES-medborgare som omfattas av EG-förordningen 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, är de berättigade till hälso- och sjukvård på samma villkor och till samma kostnad som personer bosatta i Sverige (jfr 3 c och 26 §§ HSL). För andra utländska medborgare, dvs. från länder utanför EU/EES, gäller olika regler. Sverige har ingått olika sjukvårdskonventioner om ömsesidighet och andra typer av sjukvårdsavtal med ett antal länder. Personer från länder som omfattas av dessa konventioner eller avtal ska erbjudas akut vård samt akut tandvård vid tillfällig vistelse i Sverige på samma avgiftsvillkor som personer bosatta i Sverige. För övriga utländska medborgare, dvs. sådana som är bosatta i länder med vilka Sverige saknar konventioner eller överenskommelser, erbjuds inte någon subventionerad vård av landstingen. Det betyder att dessa patienter själva får betala den verkliga kostnaden för såväl akut som planerad vård.

När Sverige införde PFF SOFA vidtogs inga lagändringar till följd av det i detta avsnitt aktuella åtagandet. Bedömningen var att den typ av vård som skulle kunna bli aktuell under de tillfälliga aktiviteter, övningar, som avtalen skulle tillämpas på torde vara enbart av akut karaktär och de ovan redovisade reglerna ansågs tillräckliga för att uppfylla åtagandet. Inte heller vid utvidgningen av avtalets tillämplighet år 2004 gjordes annan bedömning.

Samma regler ska nu utsträckas till att avse även kretsen enligt det kompletterande tilläggsprotokollet. Sveriges skyldighet enligt värdlandsstödsavtalet gäller i strikt mening endast att tillhandahålla sådan vård som erbjuds på svenska militära anläggningar till svensk militär personal. Den typen av vård är i princip obefintlig och den svenska militära personalen är hänvisad till samma vård och till samma avgifter som gäller för övriga i Sverige. Även om de aktiviteter som kan komma att företas inom ramen för de nya avtalsåtagandena skulle kunna innebära längre vistelser än tidigare torde ändå inte någon annan vård än akut vård komma i fråga och inte heller nu bedöms det föreligga behov av lagstiftningsåtgärder. Det på området gällande svenska regelverket är alltjämt tillräckligt för att Sverige ska uppfylla sina avtalsåtaganden på denna punkt.

95

Ds 2015:39

8.2.8 Rätten att bära vapen

Bedömning: Bestämmelsen i 11 kap. 3 § vapenlagen (1996:67) om regeringens möjlighet att besluta om undantag från vapenlagens bestämmelser om bl.a. införsel av skjutvapen och ammunition är tillräcklig för att hantera situationer även enligt de nya avtalsåtagandena.

Enligt artikel VI i Nato SOFA har en medlem av en styrka rätt att inneha och bära vapen på den mottagande statens territorium. I vare sig Parisprotokollet eller värdlandsstödsavtalet finns någon bestämmelse med särskild hänvisning till denna regel. Det får dock utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt huvudavtalet (för Parisprotokollets del artikeln IV, och vad avser värdlandsstödsavtalet, avsnitt 7.2) att denna rätt ska gälla även inom ramen för dessa avtal.

Av 2 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) framgår att tillstånd krävs för att bl.a. föra in skjutvapen och ammunition till Sverige. Enligt 11 kap. 3 § vapenlagen får dock regeringen besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen och ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Anledningen är att det vid internationellt samarbete av sådant slag är önskvärt att all materiel, inklusive skjutvapen och ammunition, utan krav på tullhantering och tillstånd kan föras mellan de länder som deltar i samarbetet. Sådana regeringsbeslut om undantag från vapenlagen meddelas även när PFF SOFA är tillämpligt.

I avsnitt 8.2.2 ovan har framgått att Nato inte har någon egen styrka utan att samtlig militär personal är sådan som är utsänd av deltagande länder. Vid kontroll med Nato har också framkommit att Nato inte äger egna skjutvapen och ammunition (enligt vapenlagens definition), utan att de vapen som innehas av den militära personalen, under Natoledd verksamhet och vid Natohögkvarter, är sådana som tillhör berörda stater. Av denna anledning finns inget behov av att ändra vapenlagens bestämmelse om regeringens rätt att besluta om undantag för vapen som innehas av ” en främmande stats militära styrka ”. Även under den verksamhet som kan företas inom ramen för de nya avtalsåtagandena kommer alltså vapnen att innehas av främmande stater och den befintliga

96

Ds 2015:39

möjligheten för regeringen att besluta om undantag från vapenlagens bestämmelser är tillämplig.

8.2.9 Immunitet för arkiv och dokument

Förslag: Arkiv och dokument tillhörande ett Natohögkvarter ska vara okränkbara i den utsträckning som framgår av det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet. Detta åstadkoms genom den föreslagna nya bestämmelsen i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (se avsnitt 8.2.4, 8.2.5 och 8.2.6).

Artikel XIII i Parisprotokollet anger att ett allierat högkvarters arkiv och andra officiella handlingar som förvaras i lokaler som används av högkvarteret ska vara okränkbara, såvida inte högkvarteret har hävt immuniteten. Bestämmelsen kan bli tillämplig även om ett högkvarter inte upprättas i Sverige. Det anges nämligen att dokumentens immunitet även ska gälla när en tjänsteman, som är godkänd av ett högkvarter, har officiella dokument med sig vid vistelse i Sverige. I värdlandsstödsavtalets avsnitt 3.1 framgår att sådana bestämmelser som gäller mellan Sverige och högkvarteren, enligt t.ex. Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet ska tillämpas också inom ramen för detta avtal.

Bestämmelsen är en nyhet i förhållande till Nato/PFF SOFA. Det finns emellertid en identisk regel i EU SOFA, vilken Sverige har genomfört, och motsvarande immunitet gäller också för t.ex. utländska beskickningars dokument, se vidare i prop. 2004/05:7 s. 45 f. Även denna bestämmelse föreslås uppfyllas genom förslaget till en ny bestämmelse i lagen (1976:661)om immunitet och privilegier i vissa fall (se avsnitt 8.2.4, 8.2.5 och 8.2.6).

97

Ds 2015:39

8.2.10 Pass och visering

Förslag: Bestämmelsen i 3 kap. 1 § 12 utlänningsförordningen (2006:97) om undantag från viseringskrav bör justeras så att undantaget också omfattar militär personal som kommer till Sverige inom ramen för det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet.

Bedömning: Avtalens bestämmelser om pass kräver ingen ändring av svensk lag.

Artikel III i Nato SOFA anger att en styrka och dess medlemmar vid in- och utresa ska vara undantagna från pass- och viseringsbestämmelser. I vare sig Parisprotokollet eller värdlandsstödsavtalet finns någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel. Det får dock utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt huvudavtalet (för Paris- protokollets del artikeln IV, och vad avser värdlandsstödsavtalet avsnitt 7.2) att undantaget från kravet på pass och visering ska gälla även inom ramen för dessa avtal. I Parisprotokollet finns emellertid hänvisning till reglerna om id-kort (artikel IV c) och V).

Vid införandet av PFF SOFA antog Sverige inga lagändringar avseende frågan om passfrihet. I 2 kap. utlänningslagen (2005:716) finns allmänna bestämmelser om krav för utlänningars vistelse i Sverige. I samtliga fall får regeringen föreskriva om undantag från kraven. Med hänsyn till de få och kortvariga övningar som PFF SOFA skulle bli tillämpligt på bedömdes vid införandet att det var lämpligast att regeringen fattade beslut om de undantag från krav på pass m.m. som behövdes i samband med tillträdesfrågan, se prop. 1995/96:37 s. 27 f. Någon lagändring ansågs därför inte nödvändig.

Regeringen gjorde ingen annan bedömning vid utvidgningen av avtalets tillämplighet år 2004 med motiveringen att det för det absoluta flertalet av parterna i PFF-samarbetet redan gällde sådan frihet eftersom det oftast skulle vara fråga om länder som är EU/EES-medlemmar. Det poängterades dock att för länderna utanför EU/EES-området medför avtalets bestämmelser ett undantag från kraven på pass och visum. I enlighet med Nato SOFA:s artikel III punkt 2 finns dock krav på id-kort och

98

Ds 2015:39

individuell eller kollektiv förflyttningsorder. Vidare föregås en vistelse i landet alltid av en inbjudan. Det bedömdes därför att det endast var fråga om en mycket begränsad krets av individer som, utöver vad gällande regelverk redan gav utrymme för, kunde komma i åtnjutande av avtalets rättigheter i denna del. Någon lagändring ansågs således inte nödvändig, se prop. 2004/05:7 s. 46. Det görs inte heller nu någon annan bedömning. I 2 kap. 22 § utlänningsförordningen (2006:97) finns ett bemyndigande för Migrationsverket att meddela ytterligare föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass. Myndigheten har med stöd av nämnda bestämmelse antagit föreskrifter om handlingar som godtas som pass (MIGRFS 05/2014). Av punkten 8 i dessa föreskrifter framgår att medlem av en militär styrka som kommer till Sverige inom ramen för PFF SOFA endast behöver ett identitetskort och en individuell eller kollektiv förflyttningsorder.

Sverige införde vid den utvidgade tillämpningen av PFF SOFA 2004 däremot ett undantag från det allmänna viseringskravet med anledning av avtalets regler i denna del. Undantaget finns numera i 3 kap. 1 § punkten 12 i utlänningsförordningen. Bestämmelsen bör justeras så att den också omfattar styrkor och deras personal som kan komma till Sverige inom ramen för de nya avtalen.

8.2.11 Körkort

Bedömning: Avtalsbestämmelserna i det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet vad avser erkännande av körkort m.m. tillgodoses genom gällande svensk rätt. Behov av ytterligare lagstiftning föreligger inte.

Enligt artikel IV i Nato SOFA ska körkort som utfärdats i den sändande staten erkännas i den mottagande staten. Alternativt ska den mottagande staten utan att kräva förarprov själv utfärda körtillstånd eller körkort till medlem av styrka eller civil komponent som innehar motsvarande körtillstånd eller körkort utfärdat av den sändande staten. I vare sig Parisprotokollet eller värdlandsstödsavtalet finns någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel. Det får dock utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt huvudavtalet (för Paris-

99

Ds 2015:39

protokollets del artikeln IV, och vad avser värdlandsstödsavtalet avsnitt 7.2) att denna rätt ska gälla även inom ramen för dessa avtal.

Enligt 6 kap. körkortslagen (1998:488) får en utländsk medborgare här i landet köra fordon i enlighet med dennes giltiga nationella körkort i hemlandet. Körkortet gäller under ett år i Sverige utom vad gäller körkort utfärdade inom EES-området, som gäller lika som ett svenskt körkort. Ett utländskt körkort utanför EES (samt Schweiz eller Japan) kan inte bytas mot ett svenskt. Om någon med ett EES-lands körkort vill byta sitt nationella körkort sker alltid en giltighets- och äkthetskontroll. Bestämmelserna i Nato SOFA säger inget om prövning av äkthet eller giltighet vid utfärdande av svenskt körtillstånd eller körkort, utan anger endast att något förarprov inte ska krävas. I detta hänseende innebär avtalet alltså inte någon annorlunda tillämpning av befintliga svenska regler. Endast för det fall någon icke EES-medborgare skulle komma att befinna sig i landet längre tid än ett år, skulle körkortslagens bestämmelse om ettårsgräns komma att påverkas av Nato SOFA:s innehåll.

De nu beskriva reglerna har vid införandet av PFF SOFA, samt vid utvidgningen av avtalets tillämpning, bedömts som tillräckliga för att avtalsåtagandet i denna del ska anses uppfyllt. Det görs inte heller nu någon annan bedömning. Även om vissa aktiviteter inom ramen för värdlandsstödsavtalet i ett annat säkerhetspolitiskt läge skulle kunna medföra längre tids vistelser torde det endast vara vid allvarliga kris- eller krigssituationer som vistelsen skulle kunna överstiga ett år. Något skäl att lagstifta för den situationen finns inte, särskilt eftersom körkortsförordningen (1998:980) ger Transportstyrelsen möjlighet att medge längre tids giltighet för körkort från länder utanför EES-området (se 8 kap. 10 §), om innehavaren avser att vistas i landet under begränsad tid.

8.2.12 Bära uniform

Bedömning: Bestämmelserna om rätt att bära uniform i Sverige tillgodoses genom gällande svensk rätt. Behov av ny lagstiftning finns inte.

100

Ds 2015:39

Enligt artikel V i Nato SOFA har den sändande statens styrkor rätt att bära uniform inom den mottagande statens territorium. I vare sig Parisprotokollet eller värdlandsstödsavtalet finns någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel. Det får dock utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt huvudavtalet (för Parisprotokollets del artikeln IV, och vad avser värdlandsstödsavtalet, avsnitt 7.2) att denna rätt ska gälla även inom ramen för dessa avtal.

Det allmänna förbudet för militära styrkor från ett land att i ett annat land bära sin nations uniform är ett uttryck för staters suveränitet. Vid militärt internationellt samarbete är det dock regelmässigt så att besökande staters förband tillåts uppträda i uniform. Detta framgår vanligen av en överenskommelse mellan länderna.

Enligt 11 § förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen) får inte utländsk militär personal bära uniform inom Sveriges landområde utan tillstånd av Försvarsmakten. Det nu beskrivna svenska regelverket har vid införandet av PFF SOFA bedömts som tillräckligt för att tillgodose kravet på rätt att bära uniform. Den bedömningen gäller även för de nya avtalsåtagandena. Behov av någon författnings- ändring föreligger således inte.

8.2.13 Kvarstad m.m.

Förslag: Det kompletterande tilläggsprotokollets och värdlandsstödsavtalets bestämmelser om skydd mot exekutiva förfaranden som syftar till beslag eller kvarstad av högkvarterens egendom och tillgångar ska genomföras i svensk rätt. Detta sker genom den nya föreslagna bestämmelsen i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (se avsnitt 8.2.4, 8.2.5, 8.2.6 och 8.2.9).

Bedömning: Bestämmelserna i värdlandsstödsavtalet om säkerhetsskydd m.m. kräver inga lagstiftningsåtgärder.

101

Ds 2015:39

Artikel XI punkten 2 i Parisprotokollet anger att exekutions- åtgärder som beslag och kvarstad får vidtas avseende allierade högkvarters egendom eller tillgångar endast för de syften som avses i vissa angivna bestämmelser i Nato SOFA. Av hänvisningarna framgår att de sammanhang som beslag av egendom m.m. är tillåtet, är i samband med utredning av lagöverträdelser inklusive överträdelser av lagar och förordningar avseende tullar och skatter. I andra fall får alltså beslag eller kvarstad inte ske. Denna bestämmelse är en nyhet i förhållande till Nato/PFF SOFA. I värdlandsstödsavtalet finns ingen uttrycklig regel om detta men det framgår av avsnitt 3.1 att de eventuella bestämmelser enligt t.ex. det kompletterande tilläggsprotokollet/Parisprotokollet som är i kraft mellan Sverige och högkvarteren ska tillämpas även på den militära verksamhet som företas inom ramen för detta avtal.

Beslut om beslag och kvarstad som sker i samband med brottslighet är alltså tillåten enligt den aktuella bestämmelsen. Men såvitt gäller frågan om kvarstad finns det enligt svensk rätt också möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om kvarstad på grund av en civilrättslig fordran, se bl.a. 15 kap. rättegångsbalken. En sådan talan ska alltså inte få föras såvitt avser tillgångar och egendom som tillhör sådana Natohögkvarter som omfattas av protokollet och värdlandsstödsavtalet. Egendom som tillhör sändande stater omfattas dock inte av detta skydd. Även denna immunitet bör genomföras genom den föreslagna nya bestämmelsen i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (se avsnitt 8.2.4, 8.2.5, 8.2.6 och 8.2.9).

I avsnitt 9 i värdlandsstödsavtalet finns bestämmelser om skydd för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter m.m. Det framgår bl.a. att de överenskommelser som är i kraft mellan Sverige och Nato, bl.a. säkerhetsskyddsavtalet från 1994, ska tillämpas. Dessa avtal har tidigare bedömts som förenliga med svensk rätt, såvitt avser säkerhetsskyddsavtalet, se prop. 1995/96:37 s. 43 f. Det görs ingen annan bedömning nu.

I punkten 3 finns ett åtagande för varje part att vidta alla lagliga åtgärder som är tillgängliga för att uppgifter som utbyts i företroende inte röjs, såvida inte de andra parterna har lämnat samtycke till detta. Med hänvisning till att åtagandet är begränsat till vad som är tillåtet enligt gällande rätt innebär inte heller denna bestämmelse någon avvikelse från svensk rätt. Varken denna eller

102

Ds 2015:39

någon annan bestämmelse i avsnitt 9 kräver således någon ändring i lag eller förordning.

8.2.14 Skyddsobjekt, tillträde m.m.

Förslag: I 5 § skyddslagen (2010:305) ska införas en ny punkt som innebär att också områden där ett Natohögkvarter eller en främmande stats militära styrka bedriver militär verksamhet inom ramen för värdlandsstödsavtalet, ska kunna förklaras vara skyddsobjekt. Följdändringar ska göras i de bestämmelser i skyddsförordningen (2010:523) som hänvisar till 5 § lagen.

Bedömning: Gällande svensk rätt avseende tillträde till svenskt territorium är tillfyllest.

Artikel VII punkten 11 i Nato SOFA ålägger mottagarlandet viss skyldighet att skydda anläggningar, byggnader m.m. som används av andra avtalsparter. I vare sig Parisprotokollet eller värdlands- stödsavtalet finns någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel, men i värdlandsstödsavtalets avsnitt 8 anges att skydd av trupp ska ske i enlighet med bl.a. Nato SOFA. Det får under alla förhållanden utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt huvudavtalet att denna rätt ska gälla även inom ramen för dessa avtal.

I samband med införandet av PFF SOFA antog Sverige en lagändring som innebar att sådana områden där övningar inom ramen för avtalet bedrevs kunde beslutas vara skyddsobjekt. Bestämmelsen finns i dag i 5 § 4 skyddslagen (2010:305) och anger att som skyddsobjekt får beslutas områden där en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning för fredsfrämjande verksamhet eller för annat militärt ändamål. Genom ett beslut om att förklara området som skyddsobjekt tillförsäkras skydd genom förbud mot tillträde m.m. i enlighet med lagens 7 §. Enligt 2 § skyddsförordningen (2010:523) är det Försvarsmakten som har att besluta om skyddsobjekt i dylika fall.

Av avsnitt 8.2.2 ovan framgår att Nato inte har någon egen styrka utan att samtlig militär personal är sådan som är utsänd av

103

Ds 2015:39

deltagande länder. Även den verksamhet som kan företas inom ramen för de nya avtalsåtagandena kommer därmed att bedrivas av en främmande stats militära styrka. Den delen av den nyss redovisade bestämmelsen är således i och för sig tillräcklig för att omfatta även de nya avtalen. När det gäller värdlandsstödsavtalet är det emellertid så, att den militära verksamhet som kan företas inom ramen för avtalet är av högst varierande slag. Avtalet gäller inte bara vid övningar. Eftersom den aktuella bestämmelsen i skyddslagen är begränsad till övningsverksamhet, är den inte tillräcklig för att omfatta alla typer av verksamhet som kan bli aktuell inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Dessutom kan det inte uteslutas att verksamhet som bedrivs av Natohögkvarter också behöver skydd. Det föreslås därför att en ny punkt införs som tillförsäkrar att skydd kan ges för alla områden där aktiviteter inom ramen för värdlandsstödsavtalet kan bedrivas.

I 2 och 13 §§ skyddsförordningen finns bestämmelser som anger att det är Försvarsmakten som har att besluta i frågor om skyddsobjekt samt meddela föreskrifter vad gäller bl.a. sådana områden som avses i 5 § punkten 4 i lagen. Det är lämpligast att samma regler ska gälla för områden som enligt den föreslagna nya punkten kan beslutas vara skyddsobjekt. Följdändringar ska därför göras i dessa bestämmelser. Även 14 § behöver ändras till följd av den nya punkten.

Regler om utländsk väpnad styrkas tillträde till svenskt territorium finns i olika författningar, framförallt i tillträdes- förordningen (1992:118) och i förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripande vid kränkning av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen). Enligt huvudregeln i 4 § tillträdesförordningen krävs tillstånd för tillträde till svenskt territorium av utländska statsfartyg, utländska statsluftfartyg och utländska militära fordon. Utgångspunkten är alltjämt att det är regeringen som fattar beslut om sådana frågor (jfr 5 och 6 §§).

När Sverige anslöt sig till PFF SOFA bedömdes det svenska regelverket vara tillräckligt för att kunna ta emot utländska förband i Sverige för att delta i samarbete inom ramen för PFF, se prop. 1995/96:37 s. 27 f. Denna bedömning gäller fortfarande, även för verksamhet inom ramen för de nya avtalsåtagandena. I avsnitt 3.8 i värdlandsstödsavtalet finns en särskild regel som anger att Sverige,

104

Ds 2015:39

vid behov av multinationellt stöd, ska tillåta förflyttning av flygplan, helikoptrar, fartyg m.m., i och genom svenskt territorium enligt ett generellt tillstånd så länge den Natoledda militära verksamheten pågår. Värdlandet ska enligt avtalet administrera/ kontrollera alla aspekter av ett sådant tillstånd. Regeringen fattar redan idag tillstånd avseende tillträde till svenskt territorium för viss varaktig verksamhet, t.ex. inom ramen för nordiskt samarbete. Tillträdesförordningen hindrar inte att regeringen fattar beslut om sådant tillstånd som avses i värdlandsstödsavtalet. Behov av kompletterande lagstiftning på området finns således inte.

105

Ds 2015:39

9 Ikraftträdande m.m.

Förslag: De föreslagna författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2016.

Bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.

En förutsättning för att Sverige ska kunna godkänna det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet är att de föreslagna författningsändringarna har trätt i kraft. Det är angeläget att det sker så snart som det är möjligt. Det är lämpligt att samtliga föreslagna författningsändringar sker samtidigt. De föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.

Det bedöms inte finnas något behov av några övergångs- bestämmelser.

106

Ds 2015:39

10 Konsekvenser

Bedömning: Promemorians förslag kommer att underlätta och öka Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller konflikt i Sverige eller i närområdet, samt underlätta för Sverige att utgöra värdland för annan verksamhet, t.ex. internationella övningar under Natos ledning. Förslagen kommer att ge förutsättningar för effektivitetsvinster för Försvarsmakten genom att ett ramregelverk för värdlandsstöd kommer att finnas på plats och därmed förenkla de särskilda genomförandeavtal som ska ingås inför varje enskild aktivitet.

De ökade kostnader som kan komma att uppstå hos enskilda myndigheter förväntas inte bli större än att de kan belasta respektive myndighets ordinarie anslag.

Förslagen i sig medför inga kostnadsökningar.

En grundläggande utgångspunkt för förslagen i promemorian är att Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd ska förbättras. För att ett utländskt förband ska kunna verka i Sverige eller från svenskt territorium krävs bl.a. att olika praktiska arrangemang är förberedda i förväg. Värdlandsstödsavtalet är ett övergripande avtal som innehåller grundläggande procedurer inklusive juridiska och finansiella principer för att ge och ta emot stöd, och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Sverige, Nato och andra länder som kan tänkas bidra med stöd vid en Natoledd militär verksamhet i eller från Sverige. Genom värdlandsstödsavtalet, tillsammans med det kompletterande tilläggsprotokollet, etableras således ett ram- regelverk som kommer att underlätta och öka Sveriges förutsättningar att effektivt kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller konflikt i Sverige eller i närområdet, samt underlätta för Sverige att utgöra värdland för andra ömsesidigt

107

Ds 2015:39

överenskomna militära aktiviteter, t.ex. internationella övningar. I nuläget behöver Försvarsmakten förhandla och ingå en rad avtal inför varje enskild aktivitet. Processen är ofta komplex och tidskritisk samt föranleder betydande administrativt arbete. Det finns därför en risk att det kan uppfattas som mer komplicerat att vid behov bedriva verksamhet i Sverige jämfört med de länder som redan har ett värdlandsstödsavtal på plats. Genom avtalets ikraftträdande minskas denna risk och det blir lättare att bedriva viktig verksamhet i Sverige, t.ex. Natoledda övningar. Att öva med samarbetspartners i en internationell miljö, särskilt under Natos ledning, är av stor vikt för att upprätthålla och utveckla interoperabiliteten med andra länder. Det är också centralt för att utveckla svensk militär förmåga.

Värdlandsstödsavtalets funktion som ett ramregelverk kan alltså förväntas medföra besparingar för Försvarsmakten genom de effektivitetsvinster som uppstår då fullständiga avtal inte behöver förhandlas och ingås inför varje enskild aktivitet. De särskilda gemomförandeavtal som ska ingås inför varje enskild aktivitet kan göras enklare och hållas kortare på den grund som huvudavtalet ger. De andra länder som vill delta i en planerad Natoledd verksamhet kommer också på förhand veta att avtalet är tillämpligt, vilket besparar alla parter en utdragen förhandlingsprocess vid respektive tillfälle.

Promemorians författningsförslag innebär att liknande privilegier som redan i dag gäller med anledning av PFF SOFA också ska utsträckas till att gälla vissa av Natos högkvarter och deras personal samt Natoledda förband som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet. De författningsändringar som Sverige har antagit på grund av PFF SOFA, och till viss del även EU SOFA, innebär att vår lagstiftning till stor del redan är anpassad för de nya avtalsåtagandena. Genom de nu föreslagna författningsändringarna kommer dock fler att omfattas av privilegierna, vilket kan medföra vissa ökade kostnader hos myndigheter framförallt med anledning av svenska statens skadeståndsskyldighet för tredjemansskador t.ex. avseende ersättning vid trafikskador. Såväl i samband med anslutningen till PFF SOFA som vid utvidgningen av dess tillämpning 2004 gjordes bedömningen att det inte fanns skäl för regeringen att utfästa särskilda garantier för de kostnader som kan uppstå hos

108

Ds 2015:39

myndigheter med anledning av avtalets regler. Även om de nya avtalsåtagandena kan medföra en viss ökning av tillfällen då staten kan bli ersättningsskyldig, finns inte heller nu skäl till att göra någon annan bedömning. De kostnader som kan uppstå hos en myndighet till följd av verksamhet som bedrivs inom ramen för värdlandsstödsavtalet eller det kompletterande tilläggsprotokollet bör även framöver kunna belasta respektive myndighets ordinarie anslag.

En skillnad i förhållande till tidigare är att Natohögkvarteren och de Natoledda förbanden föreslås medges befrielse från mervärdesskatt och eventuella punktskatter beträffande de köp av varor och tjänster som görs för och till den gemensamma verksamheten under vistelsen i Sverige. Det gäller vid varje aktivitet, t.ex. en Natoledd övning, som företas i Sverige under värdlandsstödsavtalet. Detta kan innebära en utebliven intäkt för Sverige, jämfört med dagens regler. Det ska dock förtydligas att detta gäller endast när övningen är Natoledd och genomförs inom ramen för detta avtal. För övriga internationella militära övningar i Sverige kommer även framöver i första hand PFF SOFA, med tillhörande regler, att gälla.

I den mån avtalen kan leda till kostnader för Sverige är detta beroende av enskilda beslut om verksamhet som omfattas av avtalen. Eftersom aktiviteter som omfattas av avtalen endast kan genomföras i Sverige efter inbjudan från Sverige är det inte avtalen i sig som leder till kostnader. Kostnaden i varje enskilt fall måste vägas mot de vinster Sverige får genom att Nato t.ex. övar i Sverige eller bistår Sverige vid en allvarlig kris eller vid krig. Inte heller detta är något nytt i förhållande till hur det såg ut innan de nu föreslagna författningsändringarna.

Slutligen är det rimligt att anta att Sverige kommer att beviljas samma privilegier, t.ex. befrielse från vissa skatter, i de fall Sverige väljer att delta i aktiviteter inom ramen för värdlandsstödsavtal i andra PFF- eller Natoländer. Det kompletterande tilläggs- protokollet innebär också att den svenska personalen som är placerad vid Natohögkvarter, t.ex. Shape, kommer att få liknande privilegier, grundade direkt på protokollet.

109

Ds 2015:39

11 Författningskommentar

11.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

7 §

Första stycket ändras så att det uttryckligen framgår att privilegier i fråga om inkomstskatt ska gälla i den utsträckning som anges i PFF SOFA. Privilegiet gäller både militär och civilanställd personal vid ett lands försvarsmakt som kommer till Sverige inom ramen för sådan verksamhet som omfattas av PFF SOFA. Bestämmelsen hindrar inte att de berörda personerna beskattas av det land i vilket de är medborgare. Genom denna ändring regleras privilegier i fråga om inkomstskatt enligt PFF SOFA på samma sätt som föreslås ifråga om personal vid Natohögkvarter och annan motsvarande personalkategori som omfattas av det kompletterande tilläggs- protokollet och värdlandstödsavtalet, se vidare 7 a § och avsnitt 8.2.6.

Andra stycket utgår och flyttas till en ny paragraf, 7 b §. Se vidare 7 b § och avsnitt 8.2.4.

7 a §

Paragrafen, som är ny, anger samlat den immunitet och de privilegier som gäller enligt det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet för de juridiska och fysiska personer som omfattas av avtalen.

Bestämmelsen anger att de Natohögkvarter samt de styrkor och den personal som lyder under högkvarteren, vilka kommer till Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller

110

Ds 2015:39

internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska åtnjuta immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i avtalen såvitt avser ett antal uppräknade punkter.

Både det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlands- stödsavtalets materiella regler bygger i huvudsak på statusavtalet Nato SOFA, vilket avtal också utgör grunden för PFF SOFA. Det innebär att det i huvudsak är liknande privilegier som Sverige redan har godkänt enligt PFF SOFA som nu ska gälla enligt de nya avtalsåtagandena. Men det finns några skillnader. Den första nyheten i förhållande till PFF SOFA är att avtalens bestämmelser om bl.a. immunitet och privilegier gäller vissa Natohögkvarter, som juridiska personer, och personalen vid dessa. PFF/Nato SOFA gäller däremot endast styrkor och personal tillhörande främmande stater. De högkvarter som avses är dels Natos permanenta ledningsstrukturer såsom samtliga strategiska högkvarter (t.ex. Shape), dels varje annat motsvarande internationellt högkvarter som har upprättats i enlighet med Nordatlantiska fördraget och som är inordnat i Natos ledningsstruktur. I värdlandsstödsavtalet framgår vidare att privilegierna gäller också varje enhet eller avdelning av ett sådant högkvarter när det sänds till värdlandet för att genomföra en Natoledd militär verksamhet. Med beteckningen ”Natohögkvarter” ska således förstås såväl samtliga de högkvarter som omfattas av avtalen som varje enhet/avdelning av sådant högkvarter som kommer till Sverige inom ramen för sådan verksamhet som omfattas av värdlandsstödsavtalet.

Paragrafen anger att immunitet och privilegier, i enlighet med avtalens bestämmelser, ska gälla avseende avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, import till och export från Sverige, mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige, inkomstskatt, skydd av högkvarterens arkiv och handlingar samt skydd av högkvarterens egendom och tillgångar.

Undantaget från avgifter och skatter vid brukande av fordon i vägtrafik gäller endast tjänstefordon, dvs. fordon som används av den militära eller civila personalen som omfattas av avtalen. Fordon för personligt bruk omfattas inte. Därutöver ska fordonen ifråga användas av personer som, efter inbjudan av svensk myndighet, befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Undantaget gäller

111

Ds 2015:39

redan idag under samma villkor för de främmande staters tjänste- fordon som omfattas av PFF SOFA. Det som är nytt är att privilegiet nu gäller också fordon som ägs av Nato, vilka förs till Sverige och används här i tjänsten av personal vid ett sådant Nato- högkvarter som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet eller värdlandsstödsavtalet.

Bestämmelsen om immunitet och privilegier beträffande import och export i förhållande till Sverige är också densamma som redan nu gäller enligt PFF SOFA. Tull- och skattefriheten gäller således, precis som enligt PFF SOFA, vissa varor, t.ex. fordon och annan utrustning för tjänsten samt fordon och annan egendom för personligt bruk. Enligt den nu aktuella bestämmelsen ska alltså också Natohögkvarteren tillåtas att tullfritt ta in och föra ut tjänstefordon och annan utrustning för högkvarterens egna bruk och medlemmar av högkvarteren ska tullfritt få ta in och föra ut personliga ägodelar och bilar för eget bruk. Tullfriheten för medlemmarna gäller dock inte svenska medborgare, såvida de inte ingår i en annan protokollsparts stridskrafter.

Undantaget från betalning av mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige är nytt och den materiellt viktigaste skillnaden i förhållande till vad som gäller enligt PFF SOFA. Skattebefrielsen gäller för alla inköp som görs för sådan verksamhet som företas i Sverige inom ramen för avtalen. Skattefriheten gäller dock endast de juridiska personernas inköp. De juridiska personer som omfattas av privilegiet är i första hand de internationella militära Natohögkvarteren och varje del av sådant högkvarter som skickas ut på uppdrag enligt värdlands- stödsavtalet. Men det gäller också de ”Natoledda förbanden”, dvs. varje sändande stat som bidrar med en militär enhet under Natos ledning. Skattebefrielsen för deltagande länder, såsom juridiska personer, gäller endast när de ingår i en Natoledd enhet som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Vid en internationell övning eller annan verksamhet i Sverige som inte är Natoledd kommer statusen för deltagande stater även framöver att bestämmas i enlighet med PFF SOFA, och därmed saknas rätt till motsvarande skattelättnad. Vidare ingår vissa icke svenska leverantörer som transporterar eller stöder styrkan i de Natoledda förbanden. Med hänvisning till Sveriges och Natos tolknings- meddelanden angående dessa leverantörer kommer de omfattas av

112

Ds 2015:39

skattefrihet endast i de fall de anses nödvändiga för den aktuella aktiviteten. Skattebefrielsen är inte begränsad till köp av vissa typer av varor eller tjänster, utan det är en generell rätt till skattefrihet för förvärv som görs för verksamheten/aktiviteten. Skattefriheten uppnås genom en rätt till återbetalning av skatt.

I fråga om inkomstskatt anges att privilegier ska medges i den utsträckning som följer av de underliggande avtalen. Privilegierna gäller både militär och civilanställd personal vid ett lands försvarsmakt som kommer till Sverige inom ramen för sådan verksamhet som omfattas av avtalen. Sådana personer som är placerade vid ett Natohögkvarter och således omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet ska vara undantagna från beskattning i Sverige på de löner m.m. som betalas till dem i denna egenskap av deras respektive försvarsmakt. Detsamma gäller de personer som ingår i en Natoledd styrka som verkar i Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Bestämmelsen hindrar inte att de berörda personerna beskattas av det land i vilket de är medborgare. Reglerna avseende denna kategori av personal är desamma som gäller enligt PFF SOFA, som liksom det kompletterande tilläggs- protokollet och värdlandsstödsavtalet hänvisar till Nato SOFA. Ändringen av 7 § i fråga om PFF SOFA (se ovan) syftar till att tydliggöra detta. För den särskilda kategori av civil personal som är direktanställd av Nato innehåller det kompletterande tilläggs- protokollet en särreglering som innebär att de inte ska beskattas i något land, såvida inte det landet har ingått ett särskilt avtal med Nato om att anställa sina medborgare och sedan förordna dem till ett högkvarter.

Bestämmelsen om immunitet för Natohögkvarterens arkiv och handlingar är ny i förhållande till PFF SOFA, men det finns en identisk regel i EU SOFA. Skyddet gäller inte bara för det fall att ett högkvarter upprättas i Sverige utan det gäller också när en, av högkvarteret godkänd, tjänsteman har med sig officiella dokument vid vistelse här.

Även bestämmelsen om skydd av högkvarterens egendom och tillgångar är ny i förhållande till PFF SOFA. Immuniteten gäller inte beslut om beslag och kvarstad på grund av brottslighet. Däremot gäller immunitet för tillgångar och egendom som tillhör sådana Natohögkvarter som omfattas av avtalen, såvitt avser t.ex. beslut om kvarstad med anledning av en civilrättslig fordran. Sådan

113

Ds 2015:39

talan får inte föras mot högkvarteren. Egendom som tillhör sändande länder omfattas inte av detta skydd.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.2.4, 8.2.5, 8.2.6, 8.2.9 och 8.2.13.

7 b §

Paragrafen är ny. Innehållet har förts över från 7 § andra stycket. Ändringen är endast av lagteknisk karaktär, i syfte att åstadkomma att den immunitet som följer av EU SOFA regleras i en egen paragraf. Se avsnitt 8.2.4.

11.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

4 §

Paragrafens tredje stycke , som infördes med anledning av PFF SOFA, stipulerar tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för varor som förtullas för en främmande stats militära styrka eller dess personal. Ändringen som nu föreslås innebär att tullfriheten utvidgas till att också omfatta Nato- högkvarteren och deras personal, i enlighet med villkoren i de nya avtalen, dvs. värdlandsstödsavtalet och det kompletterande tilläggs- protokollet. Se närmare avsnitt 8.2.5.

11.3 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

4 §

Enligt paragrafen kan regeringen föreskriva undantag från trafikförsäkringsplikt beträffande motordrivet fordon som (1) tillhör viss främmande stat och för (2) fordon som annars är hemmahörande i främmande stat. Beträffande sådana fordon som undantagits från försäkringsplikt enligt punkt 1 gäller enligt 15 § att staten ansvarar för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått

114

Ds 2015:39

om försäkring funnits. Om ett fordon som är undantaget försäkringsplikt enligt punkt 2 orsakar skada är det, enligt 16 § samma lag, samtliga trafikförsäkringsanstalter som svarar solidariskt. PFF SOFA innehåller regler om skadestånd som bl.a. innebär att tredje man ska ha rätt att rikta anspråk mot svenska staten för skador som inträffat på svenskt territorium och som orsakats av en främmande stat eller dess personal. Såvitt avser tredjemansskador orsakade i trafik har Sverige löst åtagandet i PFF SOFA genom att regeringen har använt sig av möjligheten till undantag från försäkringsplikt för de sändande staternas fordon enligt punkt 1 , och föreskrivit om det i 9 § trafikförsäkrings- förordningen (1976:359). På det sättet har svenska staten åtagit sig att svara för den aktuella ersättningen.

Den föreslagna ändringen innebär att regeringens rätt att föreskriva om undantag från trafikförsäkringsplikt beträffande motordrivet fordon utsträcks till att också avse fordon som tillhör sådana Natohögkvarter som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. Ändringen är föranledd av att också Nato äger fordon vilka kan komma att föras till Sverige och användas här inom ramen för värdlandsstödsavtalet och det kompletterande tilläggsprotokollet. Samma skadeståndsregler som framgår av PFF SOFA gäller då för dessa. Ändringen innebär att staten, på samma sätt som gäller för fordon som omfattas av PFF SOFA, ska stå för eventuella tredjemansskador. Se närmare avsnitt 8.2.3.

11.4 Förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305)

5 §

I paragrafens fjärde punkt anges att som skyddsobjekt kan beslutas sådana områden där en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning för fredsfrämjande verksamhet eller för annat militärt ändamål. Denna regel fanns tidigare i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. och kom till i samband med PFF SOFA för att tillförsäkra de främmande staternas styrkor det skydd i Sverige mot bl.a. obehörig

115

Ds 2015:39

insyn som avtalet stipulerar. Skyddet innebär förbud om tillträde m.m. enligt lagens 7 §.

Den föreslagna ändringen innebär att det i punkt 5 införs en möjlighet att besluta om skyddsobjekt även för de områden där annan typ av militär verksamhet än övningar bedrivs inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Ändringen görs eftersom värdlands- stödsavtalet inte är begränsat till övningsverksamhet och då skydd enligt skyddslagen behöver kunna åstadkommas för samtliga aktiviteter, även de företagna av Natohögkvarter. Innehållet i nuvarande punkt 5 flyttas till en ny punkt 6 . Se vidare avsnitt 8.2.14.

11.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.

5 a §

Ändringen innebär att de villkor som uppställs för den tullfrihet som gäller enligt 4 § tredje stycket tullagen, utsträcks till att avse också de Natohögkvarter och deras personal, vilka omfattas av värdlandsstödsavtalet och det kompletterande tilläggsprotokollet. Se närmare avsnitt 8.2.5.

11.6 Förslag till förordning om ändring i trafikförsäkringsförordningen (1976:359)

9 §

Ett nytt tredje stycke införs som föreskriver samma undantag från trafikförsäkringsplikt, som nu gäller för fordon som omfattas av PFF SOFA enligt paragrafens andra stycke, för sådana fordon som tillhör Natohögkvarter och som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet eller värdlandsstödsavtalet. Se vidare avsnitt 8.2.3.

116

Ds 2015:39

11.7 Förslag till förordning om ändring i utlänningsförordningen (2006:97)

3 kap. 1 §

Enligt utlänningslagen (2005:716) gäller ett allmänt krav på visering för utlänningar som reser in eller vistas i Sverige. I lagen finns dock ett antal undantag, framförallt för EES-medborgare. Vidare ger lagen en möjlighet för regeringen att föreskriva om ytterligare undantag. Regeringen har i denna paragraf i förordningen föreskrivit om sådant undantag för vissa i bestämmelsen angivna utlänningar. PFF SOFA innehåller regler om att den främmande styrkan ska undantas från bl.a. viseringskrav. I punkt 12 har regeringen därför föreskrivit om undantag för personal tillhörande en främmande stats styrka och som kommer till Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av PFF SOFA.

Den föreslagna ändringen innebär att undantaget i nämnda punkt utsträcks till att också omfatta den militära personal som kan komma till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet och det kompletterande tilläggsprotokollet. På samma sätt som gäller för PFF SOFA ska personalen inneha en militär identitetshandling. Se närmare avsnitt 8.2.10.

11.8 Förslag till förordning om ändring i skyddsförordningen (2010:523)

2, 13–14 §§

Ändringarna innebär endast att de angivna bestämmelsernas hänvisningar till 5 § skyddslagen justeras med anledning av den föreslagna nya punkten i angiven paragraf i skyddslagen. Se vidare avsnitt 8.2.14.

117

Det kompletterande tilläggsprotokollet

Kompletterande

tilläggs-

Further Additional

Protocol

protokoll till avtalet mellan de

to the Agreement among the

stater som är parter i

States Parties to the North

Nordatlantiska fördraget och

Atlantic Treaty and the other

de andra stater som deltar i

States

participating

in

the

Partnerskap för fred om status

Partnership

for

Peace

för deras styrkor

regarding the Status of their

Forces

Parterna i detta protokoll,

som beaktar avtalet mellan de

Considering

the

"Agreement

stater som är parter i

among the States Parties to the

Nordatlantiska

fördraget

och

North Atlantic Treaty and the

de andra stater som deltar i

other States Participating in the

Partnerskap för fred om status

Partnership for Peace regarding

för

deras

styrkor

och

the Status of their Forces'' and

tilläggsprotokollet

till

detta,

the

Additional

Protocol

båda upprättade i Bryssel den

thereto, both done at Brussels,

19 juni 1995,

June 19, 1995;

som

beaktar

behovet

att

Considering

the

need

to

upprätta

och

reglera

statusen

establish and regulate the status

för

militära

Natohögkvarter

of NATO military headquarters

och dessa högkvarters personal

and headquarters

personnel in

inom

de

staters

territorium,

the

territory

of

States

som deltar i Partnerskap för

participating in the Partnership

fred,

för

att

underlätta

for Peace in order to facilitate

förhållandet

till

de

väpnade

the relationship with the Armed

styrkorna

i

de enskilda

stater

Forces of individual Partnership

119

Bilaga 1

Ds 2015:39

som deltar i Partnerskap för

for Peace nations;

fred,

som

beaktar

behovet

att

Considering

the

need

to

tillerkänna

den

personal

som

provide

appropriate

status

for

ingår

i

partnerskapsstaternas

personnel of the Armed Forces

väpnade styrkor och som är

of Partner States attached to or

placerad vid eller ansluten till

associated with NATO military

militära

Natohögkvarter

en

headquarters; and

lämplig status, och

som anser att det på grund av

Considering

that

the

förhållandena i vissa av Natos

circumstances

in

particular

medlemsstater

eller

partner-

NATO

Member

States

or

skapsstater

kan

vara

önskvärt

Partner States may make it

att

tillgodose

ovannämnda

desirable to meet the needs

behov genom detta protokoll,

described above

through

the

means of the present Protocol;

har

kommit

överens

om

The Parties to the present

följande.

Protocol have agreed as follows:

Artikel I

Article I

I

detta

protokoll

används

For purposes of the present

följande definitioner:

Protocol, the expression

1.

Parisprotokollet : protokollet

1. "Paris Protocol'' means the

om

status

för

internationella

"Protocol on the Status of

militära

högkvarter upprättade

International

Military

med

stöd

av

Nordatlantiska

Headquarters

set

up

pursuant

fördraget,

undertecknat i

Paris

to the North Atlantic Treaty,''

den 28 augusti 1952.

done at Paris, August 28, 1952.

a)

avtalet:

när

termen

a. The

"Agreement,''

wherever

förekommer i Parisprotokollet

the expression appears in the

ska den anses avse avtalet om

Paris

Protocol,

shall

be

status för Natos styrkor som

construed to mean the NATO

gjorts tillämpligt genom avtalet

Status of Forces Agreement as

120

Ds 2015:39 Bilaga 1

mellan de stater som är parter i

made applicable

through

the

Nordatlantiska

fördraget

och

"Agreement

among

the

States

de andra stater som deltar i

Parties to the North Atlantic

Partnerskap för fred om status

Treaty and the other States

för deras styrkor, undertecknat

Participating in the Partnership

i Bryssel den 19 juni 1995.

for Peace regarding the Status

of their Forces,'' done at

Brussels, June 19, 1995.

b) styrka och civil komponent :

b. The "force'' and "civilian

när dessa termer förekommer i

component'', wherever

those

Parisprotokollet

har

de

den

expressions appear in the Paris

betydelse som anges i artikel 3 i

Protocol,

have

the

meanings

Parisprotokollet

och

ska

även

defined in Article 3 of the Paris

innefatta

personer

som

är

Protocol and shall also include

placerade vid eller anslutna till

such persons attached to or

militära

Natohögkvarter

från

associated with NATO military

andra statsparter som deltar i

headquarters from other States

Partnerskap för fred.

Parties

participating in

the

Partnership for Peace.

c)

anhörig:

när

termen

c.

"Dependent'',

wherever

the

förekommer i Parisprotokollet

expression appears in the Paris

ska den avse maka eller make

Protocol, means the spouse of a

till en medlem av en styrka eller

member of a force or civilian

en

civil

komponent enligt

component

as

defined

in

definitionen i b ovan, eller barn

paragraph b. of the present

till en sådan medlem om barnet

Article, or a child of such

är beroende av honom eller

member depending on him or

henne för sin försörjning.

her for support.

2. PFF SOFA : när termen

2. "PfP SOFA,'' wherever the

förekommer i detta

protokoll

expression

appears

in

the

ska den avse avtalet mellan de

present

Protocol, means

the

stater som är parter i

"Agreement

among

the

States

Nordatlantiska

fördraget

och

Parties to the North Atlantic

de andra stater som deltar i

Treaty and the other States

Partnerskap för fred om status

Participating in the Partnership

för deras styrkor, undertecknat

for Peace regarding the Status

i Bryssel den 19 juni 1995.

of

their

Forces,''

done

at

121

Bilaga 1

Ds 2015:39

Brussels, June 19, 1995.

3. Nato: Nordatlantiska 3. "NATO'' means the fördragsorganisationen. North Atlantic Treaty

Organisation.

4. militära Natohögkvarter: 4. "NATO military head-

allierade

högkvarter och

andra

quarters''

means

Allied

internationella

militära

Headquarters

and

other

högkvarter

eller

organisationer

international

military

head-

som omfattas av artiklarna I

quarters or organisations falling

och XIV i Parisprotokollet.

within Article 1 and Article 14

of the Paris Protocol.

Artikel II

Article II

Utan att det påverkar de staters

Without prejudice to the rights

rättigheter, som är medlemmar i

of States which are Members of

Nato eller deltar i Partnerskap

NATO or participants in the

för fred men som inte är parter i

Partnership for Peace but which

detta protokoll, ska parterna i

are not Parties to the present

detta

protokoll

tillämpa

Protocol, the Parties

hereto

bestämmelserna

i

shall apply provisions identical

Parisprotokollet,

utom

i

den

to those set forth in the Paris

mån de ändrats genom detta

Protocol, except as modified in

protokoll,

med

avseende

på

the

present

Protocol,

with

verksamhet

utförd av

militära

respect to the activities of

Natohögkvarter

och

deras

NATO

military

headquarters

militära

och civila

personal

and their military and civilian

inom

en

protokollsparts

personnel carried out in the

territorium.

territory of a Party hereto.

Artikel III

Article III

1. Utöver det område för vilket

1. In addition to the area to

Parisprotokollet gäller ska detta

which

the

Paris

Protocol

protokoll vara tillämpligt inom

applies,

the

present

Protocol

alla protokollsparters territorier

shall apply to the territory of all

i enlighet med artikel 2.1 i PFF

States Parties to the present

SOFA.

Protocol, as described in Article

II

paragraph

1

of

the PfP

122

Ds 2015:39

Bilaga 1

2. Vid tillämpningen av detta protokoll ska hänvisningar i Parisprotokollet till Nordatlantiska fördragets område anses innefatta de territorier som avses i punkt 1 ovan.

Artikel IV

Vid tillämpningen av detta protokoll med avseende på frågor som rör partnerskaps- stater, ska bestämmelserna i Parisprotokollet om att tvister ska hänskjutas till Nord- atlantiska rådet tolkas så att de berörda parterna är skyldiga att förhandla inbördes och inte vända sig till utomstående jurisdiktion.

Artikel V

1. Detta protokoll ska vara öppet för undertecknande av alla stater som har undertecknat PFF SOFA.

2. Detta protokoll ska ratificeras, godtas eller godkännas. Ratifikations-, godtagande- eller godkännande- instrumentet ska deponeras hos Amerikas förenta staters regering, som ska underrätta alla signatärstater om varje sådan deponering.

SOFA.

2. For purposes of the present Protocol, references in the Paris Protocol to the North Atlantic Treaty area shall be deemed to include the territories referred to in paragraph 1 of the present Article.

Article IV

For purposes of implementing the present Protocol with respect to matters involving Partner States, provisions of the Paris Protocol that provide for differences to be referred to the North Atlantic Council shall be construed to require the Parties concerned to negotiate between or among themselves without recourse to any outside jurisdiction.

Article V

1. The present Protocol shall be open for signature by any State that is a signatory of the PfP SOFA.

2. The present Protocol shall be subject to ratification, acceptance or approval. Instruments of ratification, acceptance or approval shall be deposited with the Government of the United States of America, which shall notify all signatory States of each such

123

Bilaga 1

Ds 2015:39

deposit.

3. När minst två signatärstater

3. As soon as two or more

har deponerat sina ratifikations-

signatory States have deposited

, godtagande- eller god-

their

instruments

of

kännandeinstrument,

träder

ratification,

acceptance

or

detta protokoll i kraft för dessa

approval,

the

present

Protocol

stater.

För

varje

annan

shall come into force in respect

signatärstat träder det i kraft på

of those States. It shall come

dagen för deponeringen av dess

into force in respect of each

instrument.

other signatory State on the

date of the deposit of its

instrument.

Artikel VI

Article VI

Detta protokoll får sägas upp av

The present Protocol may be

varje part till protokollet genom

denounced by any Party to this

en

skriftlig

underrättelse om

Protocol

by

giving

written

uppsägning

till

Amerikas

notification of denunciation to

förenta staters

regering,

som

the Government of the United

ska underrätta alla signatärstater

States of America, which will

om

varje

sådan

uppsägning.

notify all signatory States of

Uppsägningen träder i kraft ett

each

such

notification.

The

år efter det att Amerikas

denunciation

shall

take

effect

förenta staters regering har tagit

one year after receipt of the

emot

underrättelsen.

Efter

notification by the Government

utgången av denna tidsfrist på

of the United States of

ett år ska detta protokoll

America. After the expiration

upphöra att gälla med avseende

of this period of one year, the

på den part som har sagt upp

present Protocol shall cease to

det, utom i fråga om reglering

be in force as regards the Party

av ej avgjorda anspråk som

that denounces it, except for

härrör från tiden före dagen för

the settlement of

outstanding

uppsägningens

ikraftträdande,

claims that arose before the day

men ska fortsätta gälla för

on

which

the

denunciation

övriga parter.

takes effect, but shall continue

in force for the remaining

Parties.

Till

bekräftelse

härav

har

In

witness

whereof,

the

124

Ds 2015:39 Bilaga 1

undertecknade,

därtill

undersigned,

being

duly

vederbörligen

bemyndigade,

authorised,

have

signed

this

undertecknat detta protokoll.

Protocol.

Upprättat i Bryssel den 19

Done

in

Brussels,

this

december 1997 på engelska och

nineteenth

day of December,

franska, vilka båda texter är lika

1997, in the English and French

giltiga, i ett enda original som

languages,

both

texts

being

ska deponeras

i

Amerikas

equally authoritative, in a single

förenta

staters regerings arkiv.

original

which

shall

be

Denna

regering

ska

överlämna

deposited in the archives of the

bestyrkta kopior härav till alla

Governement

of

the

United

signatärstater.

States

of

America.

The

Governement

of

the

United

States of America shall transmit

certified copies thereof to all

signatory States.

125

Parisprotokollet

Protokoll

om

status

för

Protocol on the Status of

internationella

militära hög-

International

Military Head-

kvarter upprättade med

stöd

quarters set up pursuant to the

av Nordatlantiska fördraget

North Atlantic Treaty

Parterna

i

Nordatlantiska

The parties to the North

fördraget,

undertecknat

i

Atlantic

Treaty

signed

in

Washington den 4 april 1949,

Washington on 4th April, 1949,

som

anser

att

internationella

Considering that

international

militära

högkvarter

får

military

Headquarters may

be

upprättas inom deras territorier

established in

their territories,

genom särskilda

avtal träffade

by separate arrangement, under

med

stöd

av

Nordatlantiska

the North Atlantic Treaty, and

fördraget, och

som

önskar

definiera statusen

Desiring to define the status of

för sådana högkvarter och för

such Headquarters and of the

deras personal inom Nord-

personnel thereof

within

the

atlantiska fördragets område,

North Atlantic Treaty area,

har kommit överens om detta

Have agreed to the present

protokoll till avtalet om status

Protocol

to

the

Agreement

för deras styrkor, undertecknat

signed in London on 19th June,

i London den 19 juni 1951.

1951, regarding the Status of

their Forces:

Artikel I

Article 1

I detta protokoll avses med

In the

present Protocol

the

127

Bilaga 2

Ds 2015:39

expression

a) avtalet: det avtal som a. 'the Agreement' means the

undertecknades i London

den

Agreement signed in

London

19 juni 1951 av parterna i

on 19th June, 1951, by the

Nordatlantiska

fördraget

om

Parties to the North Atlantic

status för deras styrkor.

Treaty regarding the status of

their Forces;

b) överhögkvarter:

Supreme

b. 'Supreme

Headquarters'

Headquarters Allied Powers in

means

Supreme

Headquarters

Europe,

(SHAPE),

Head-

Allied

Powers

in

Europe,

quarters of the Supreme Allied

Headquarters of

the

Supreme

Commander

Atlantic

Allied

Commander

Atlantic

(SACLANT)

och varje annat

and any equivalent international

motsvarande

internationellt

military

Headquarters

set up

militärt högkvarter

som

har

pursuant to the North Atlantic

upprättats

i

enlighet

med

Treaty;

Nordatlantiska fördraget.

c) allierat högkvarter: varje c. 'Allied Headquarters' means

överhögkvarter

och

varje

any Supreme Headquarters and

internationellt

militärt hög-

any

international

military

kvarter som har upprättats i

Headquarters

set

up

pursuant

enlighet

med

Nordatlantiska

to the North Atlantic Treaty

fördraget och som är direkt

which

is

immediately

underställt ett överhögkvarter.

subordinate

to

a

Supreme

Headquarters;

d) Nordatlantiska rådet: det råd

d. 'North Atlantic

Council'

som inrättats med stöd av

means the Council established

artikel

IX i

Nordatlantiska

by Article IX of the North

fördraget eller något av dess

Atlantic Treaty or any of its

underorgan som är behörigt att

subsidiary bodies authorised to

agera för dess räkning.

act on its behalf.

Artikel II

Article II

I enlighet

med

följande

Subject

to

the

following

bestämmelser i detta protokoll,

provisions of this Protocol, the

128

Ds 2015:39 Bilaga 2

ska avtalet tillämpas på allierade

Agreement shall apply to Allied

högkvarter inom en protokolls-

Headquarters in the territory of

parts territorium i Nord-

a Party to the present Protocol

atlantiska

fördragets

område

in the North Atlantic Treaty

och på deras militära och civila

area, and to the military and

personal

samt

deras

anhöriga

civilian

personnel

of

such

som omfattas av definitionerna

Headquarters

and

their

i artikel III.1 a–c i detta

dependents

included

in

the

protokoll,

när

denna

personal

definitions in sub-paragraphs a.,

befinner

sig

inom

sådant

b. and c. of paragraph 1 of

territorium i tjänsten eller, i

Article III of this Protocol,

fråga om anhöriga, i samband

when

such

personnel

are

med deras makas eller makes

present in any such territory in

eller förälders tjänsteuppdrag.

connection

with

their

official

duties or, in the case of

dependents,

the

official

duties

of their spouse or parent.

Artikel III

Article III

1. Vid tillämpning av avtalet på

1. For the purpose of applying

ett

allierat

högkvarter

ska

the Agreement to an Allied

termerna

styrka ,

civil

Headquarters

the

expressions

komponent och a nhörig , när de

'force', 'civilian component' and

förekommer

i avtalet,

ha

'dependent',

wherever

they

följande betydelse:

occur in the Agreement shall

have the meanings set out

below:

a) styrka: den personal som är

a. 'force' means the personnel

placerad vid ett allierat hög-

attached

to

the

Allied

kvarter och som tillhör en parts

Headquarters

who

belong

to

i Nordatlantiska fördraget land-

the land, sea or air armed

, sjö- eller luftstridskrafter.

services of any Party to the

North Atlantic Treaty;

b)

civil

komponent:

civil

b. 'civilian

component'

means

personal, som inte är statslösa

civilian personnel who are not

eller medborgare i en stat som

stateless persons, nor nationals

inte är part i fördraget, och inte

of any State which is not a

heller är medborgare i eller har

Party

to

the

Treaty,

nor

129

Bilaga 2

Ds 2015:39

hemvist

i

den

mottagande

nationals

of,

nor

ordinarily

staten och som i) är placerad

resident in the receiving State,

vid det

allierade

högkvarteret

an who are (i) attached to the

och är anställd i en parts i

Allied Headquarters and in the

Nordatlantiska fördraget strids-

employ of an armed service of a

krafter, eller ii) tillhör de

Party to the North Atlantic

kategorier av civil personal som

Treaty or (ii) in such categories

är i tjänst hos det allierade

of civilian personnel in the

högkvarteret,

vilka

ska

employ

of

the

Allied

fastställas

av Nordatlantiska

Headquarters

as

the

North

rådet.

Atlantic Council shall decide;

c) anhörig: maka eller make till

c. 'dependent' means the spouse

medlem av en styrka eller en

of a member of a force or

civil

komponent

enligt

civilian component, as

defined

definitionen i a och b ovan, eller

in sub-paragraphs a. and b. of

barn till en sådan medlem om

this paragraph, or a child of

barnet är beroende av honom

such member depending on him

eller henne för sin försörjning.

or her support.

2. Ett allierat högkvarter ska

2. An Allied Headquarters shall

betraktas som en styrka för de

be considered to be a force for

syften som avses i artikel II,

the purposes of Article II,

artikel

V.2,

artikel

VII.10,

paragraph 2 of Article V,

artikel IX.2–4, 7 och 8 samt

paragraph 10 of Article VII,

artikel XIII i avtalet.

paragraphs 2,3,4,7 and 8 of

Article IX, and Article XIII, of

the Agreement.

Artikel IV

Article IV

De rättigheter och skyldigheter

The rights

and

obligations

som avtalet medför för den

which the Agreement gives to

sändande

staten

eller dess

or imposes upon the sending

myndigheter

med avseende på

State or its authorities in

dess

styrkor

eller

civila

respect of its forces or their

komponenter

eller

deras

civilian

components

or

anhöriga, ska, med avseende på

dependents shall, in respect of

ett allierat högkvarter och dess

an Allied Headquarters and its

personal och deras anhöriga, på

personnel and their dependents

130

Ds 2015:39 Bilaga 2

vilka avtalet är tillämpligt i

to whom the Agreement applies

enlighet med artikel II i detta

in accordance with Article II of

protokoll,

ligga

hos

eller

the present Protocol, be vested

anknytas

till

vederbörligt

in or attached to the

överhögkvarter

och

dess

appropriate

Supreme

Head-

underställda myndigheter, med

quarters

and the

authorities

följande undantag:

responsible

under

it,

except

that:

a) Att den rätt som, enligt

a. the right which is given by

artikel VII i avtalet tillkommer

Article VII of the Agreement to

den sändande statens

militära

the military authorities of the

myndigheter

att

utöva

sending

State

to

exercise

straffrättslig

och

disciplinär

criminal

and

disciplinary

domsrätt, ska ligga hos de

jurisdiction shall be vested in

militära myndigheterna

i den

the military authorities of the

stat, i förekommande fall, vars

State, if any, to whose military

militära lagar gäller för den

law the person concerned is

berörda personen.

subject;

b) Att de skyldigheter som

b. the

obligations

imposed

åläggs den sändande staten eller

upon the sending state or its

dess myndigheter genom artikel

authorities

by

Article

II,

II, artikel III.4, artikel VII.5 a

paragraph 4 of Article III,

och VII.6 a, artikel VIII.9 och

paragraphs 5 a. and 6 a. of

VIII.10 samt artikel XIII i

Article VII paragraphs 9 and 10

avtalet ska gälla både det

of Article VIII, and Article

allierade högkvarteret

och den

XIII, of the Agreement, shall

stat

vars

stridskrafter

eller

attach both to the Allied

medlem eller anställd i dess

Headquarters and to any State

stridskrafter, eller

anhörig till

whose armed service, or any

sådan

medlem

eller

anställd,

member or employee of whose

berörs.

armed service, or the dependent

of such member or employee, is

concerned;

c) För de syften som avses i

c. for the purposes of

artikel III.2 a och III.5 samt

paragraphs 2 a. and 5 of Article

artikel XIV i avtalet, ska den

III, and Article XIV, of the

sändande staten

med

avseende

Agreement

the

sending

State

på medlemmar i en styrka och

shall be, in the case of members

131

Bilaga 2

Ds 2015:39

deras anhöriga vara den stat till

of a force and their dependents,

vilkens

stridskrafter

the State to whose armed

medlemmen hör eller, i fråga

service the member belongs, or,

om medlemmar av en civil

in the case of members of a

komponent och deras anhöriga,

civilian

component

and

their

den stat, i förekommande fall, i

dependents, the State, if any, by

vilkens

stridskrafter

veder-

whose

armed

service

the

börande är anställd.

member is employed;

d) De skyldigheter som åläggs

d. the obligations imposed on

den sändande staten i artikel

the sending State by virtue of

VIII.6 och VIII.7 i avtalet ska

paragraphs 6 and 7 of Article

vila

på

den

stat

vars

VIII of the Agreement shall

stridskrafter den person tillhör,

attach to the State to whose

vars handling eller underlåtelse

armed

service

the

person

har föranlett

anspråket,

eller,

belongs whose act or omission

om det gäller en medlem av en

has given rise to the claim or, in

civil komponent, den stat i

the case of a member of a

vilkens

stridskrafter

han eller

civilian component, to the State

hon är anställd, eller, om ingen

by whose armed service he is

sådan stat finns, det allierade

employed or, if there is no such

högkvarter

som

vederbörande

State,

to

the

Allied

tillhör.

Headquarters

of

which

the

person concerned is a member.

Både den stat, i förekommande

Both the State, if any, to which

fall, som har de skyldigheter det

obligations

attach

under

this

är fråga om i denna punkt och

paragraph

and

the

Allied

det

vederbörliga

allierade

Headquarters

concerned

shall

högkvarteret

ska

ha

den

have the rights of the sending

sändande statens rättigheter när

State in connection with the

det gäller utseende av en

appointment

of

an

arbitrator

skiljedomare

enligt

artikel

under paragraph 8 of Article

VIII.8.

VIII.

Artikel V

Article V

Varje medlem av ett allierat

Every member of an Allied

högkvarter ska ha ett personligt

Headquarters

shall

have

a

132

Ds 2015:39 Bilaga 2

identitetskort

utfärdat

av

personal identity card issued by

högkvarteret, varav ska framgå

the

Headquarters

showing

namn,

födelsedatum

och

names, date and place of birth,

födelseort,

nationalitet, militär

nationality,

rank

or

grade,

grad, nummer (i förekommande

number (if

any),

photograph

fall), foto

och

giltighetstid.

and period of validity. This card

Detta kort ska uppvisas på

must be presented on demand.

anmodan.

Artikel VI

Article VI

1. Skyldigheten för parterna att

1. The obligations to waive

avstå från anspråk på ersättning

claims

imposed

on

the

i enlighet med artikel VIII i

Contracting

Parties

by

Article

avtalet ska gälla både de

VIII of the Agreement shall

allierade högkvarteren och varje

attach both to the Allied

part i detta protokoll.

Headquarters and to any Party

to this Protocol concerned.

2. För de syften som avses i

2. For the purposes of

artikel VIII.1 och VIII.2 i

paragraphs 1 and 2 of Article

avtalet

VIII of the Agreement,

a) ska egendom som ägs av ett

a. property owned by an Allied

allierat högkvarter eller en part i

Headquarters or by a Party to

detta

protokoll

och

som

this Protocol and used by an

används av ett allierat hög-

Allied

Headquarters shall

be

kvarter

anses vara egendom

deemed to be property owned

som ägs av en part och används

by a Contracting Party and

av dess stridskrafter,

used by its armed services;

b) ska skada vållad av en

b. damage caused by a member

medlem av en styrka eller en

of a force or civilian component

civil

komponent

enligt

as defined in paragraph 1 of

definitionen i artikel III.1 i

Article III of this Protocol or

detta protokoll eller av någon

by any other employee of an

annan anställd i ett allierat

Allied

Headquarters shall

be

högkvarter anses vara vållad av

deemed to be damage caused by

en medlem eller en anställd i en

a member or employee of the

parts stridskrafter,

armed services of a Contracting

133

Bilaga 2

Ds 2015:39

Party;

c) ska definitionen av uttrycket

c. the definition of the

"tillhörande en part" i artikel

expression

'owned

by

a

VIII.3

vara

tillämplig

i

Contacting Party' in paragraph

förehållande

till

ett

allierat

3 of Article VIII shall apply in

högkvarter.

respect

of

an

Allied

Headquarters.

3. De anspråk på vilka artikel

3. The claims to which

VIII.5 i avtalet är tillämplig ska

paragraph 5 of Article VIII of

innefatta

anspråk

(andra

än

the Agreement

applies

shall

kontraktuella

anspråk

och

include

claims

(other

than

anspråk på vilka artikel VIII.6

contractual claims and claims to

och VIII.7 är tillämpliga), som

which paragraphs 6 or 7 of that

härrör från

handlingar

eller

Article apply) arising out of

underlåtenhet av en anställd i

acts or omissions of any

ett allierat högkvarter eller från

employees

of

an

Allied

en

annan

handling,

Headquarters, or out of any

underlåtenhet eller händelse för

other

act,

omission

or

vilken ett allierat högkvarter är

occurrence for which an Allied

rättsligt

ansvarigt och

som

Headquarters, or out of any

vållar

skada

inom

en

other

act,

omissions

or

mottagande

stats

territorium

occurrence for which an Allied

för tredje man, som inte är part

Headquarters

is

legally

i detta protokoll.

responsible, and causing in the

territory of a receiving State to

third parties, other than any of

the Parties to this Protocol.

Artikel VII

Article VII

1. Sådan

skattebefrielse

som

1. The exemption from taxation

enligt artikel X i avtalet ska

accorded under Article X of the

beviljas

medlemmar

av

en

Agreement to members of a

styrka eller en civil komponent

force or civilian component in

med avseende på deras löner

respect of their salaries and

och arvoden ska, i fråga om

emoluments

shall apply, as

personal

hos

ett

allierat

regards personnel of an Allied

högkvarter

som

omfattas

av

Headquarters

within

the

definitionerna

i artikel

III.1

a

definitions in paragraph 1 a. and

134

Ds 2015:39 Bilaga 2

och III.1 b (i) i detta protokoll,

b. (i) of Article 3 of this

gälla löner och arvoden som

Protocol,

to salaries

and

betalas till dem i deras egenskap

emoluments paid to them as

av sådan personal av de

such personnel by the armed

stridskrafter som de tillhör eller

service to which they belong or

av vilka de är anställda, utom att

by which they are employed,

bestämmelsen

i

denna

punkt

except that this paragraph shall

inte ska befria en sådan medlem

not exempt any such member

eller

anställd

från

beskattning

or

employee

from

taxation

som tas ut av den stat i vilken

imposed by a State of which he

han eller hon är medborgare.

is a national.

2. Anställda hos ett allierat

2. Employees of an Allied

högkvarter

i

kategorier

som

Headquarters

of

categories

Nordatlantiska

rådet

har

agreed by the North Atlantic

fastställt, ska vara befriade från

Council shall be exempted from

beskattning

av

löner

och

taxation on the salaries and

arvoden som betalas till dem av

emoluments paid to them by

det

allierade

högkvarteret i

the Allied Headquarters in their

deras

egenskap

som

sådana

capacity

as

such

employees.

anställda. En part i detta

Any Party to the present

protokoll får

emellertid

ingå

Protocol

may,

however,

avtal

med

det

allierade

conclude

an arrangement with

högkvarteret om att parten ska

the

Allied

Headquarters

anställa och till det allierade

whereby such Party will employ

högkvarteret förordna alla sina

and assign to the Allied

medborgare

(utom,

om

parten

Headquarters all of its nationals

så önskar, personer som inte

(except, if such Party so desires,

har

hemvist

inom

dess

any

not

ordinarily

resident

territorium) att ingå i det

within its territory) who are to

allierade högkvarterets personal

serve on the staff of the Allied

och själv betala lön och arvoden

Headquarters

and

pay

the

till sådana personer enligt en

salaries

and

emoluments

of

skala

som

parten

fastställer.

such persons from its own

Löner och arvoden som betalas

funds, at a scale fixes by it. The

på detta sätt får beskattas av

salaries and emoluments so paid

den berörda parten men ska

may be taxed by the Party

vara

befriade

från

beskattning

concerned

but

shall

be

av andra parter. Om ett sådant

exempted from taxation by any

135

Bilaga 2

Ds 2015:39

avtal ingås av en part i detta

other Party. If such an

protokoll och sedan ändras eller

arrangement is entered into by

sägs upp, ska parterna i detta

any Party to the present

protokoll

inte

längre

vara

Protocol

and

is

subsequently

bundna

att

enligt

första

modified or terminated, Parties

meningen i denna punkt bevilja

to the present Protocol shall no

skattebefrielse

för löner

och

longer be bound under the first

arvoden som betalas till deras

sentence of this paragraph to

medborgare.

exempt

from

taxation

the

salaries and emoluments paid to

their nationals.

Artikel VIII

Article VIII

1. I syfte att underlätta

1. For the purpose of

upprättande,

byggnation,

facilitating

the

establishment,

underhåll och drift av allierade

construction, maintenance

and

högkvarter, ska dessa hög-

operation

of

Allied

kvarter så långt som möjligt

Headquarters,

these

Head-

vara befriade från avgifter och

quarters shall be relieved, so far

skatter, som hänför sig till deras

as practicable, from duties and

kostnader

i

det gemensamma

taxes, affecting expenditures by

försvarets intresse och för deras

them in the interest of common

officiella och uteslutande bruk.

defence and for their official

Varje part i detta protokoll ska

and exclusive benefit, and each

inleda

förhandlingar

med

de

Party to the present Protocol

allierade

högkvarter

som

är

shall

enter

into

negotiations

verksamma

inom

dess

with

any

Allied

Headquarters

territorium i syfte att ingå ett

operating in its territory for the

avtal

som

genomför denna

purpose

of

concluding

an

bestämmelse.

agreement to give effect to this

provision.

2. Ett allierat högkvarter ska ha

2. An Allied Headquarters shall

de rättigheter som en styrka

have the rights granted to a

åtnjuter enligt artikel XI i

force under Article XI of the

avtalet och på samma villkor.

Agreement subject to the same

conditions.

3. Bestämmelserna i artikel XI.5

3. The provisions in paragraphs

och XI.6 i avtalet ska inte gälla

5 and 6

of

Article XI

of

the

136

Ds 2015:39 Bilaga 2

medborgare i

den

mottagande

Agreement shall not apply to

staten,

såvida

inte

dessa

nationals of the receiving States,

medborgare ingår i en annan

unless such nationals belong to

protokollsparts stridskrafter än

the armed services of a Party to

den mottagande statens.

this Protocol other than the

receiving State.

4. Uttrycket avgifter och skatter

4. The expression 'duties and

i denna artikel omfattar inte

taxes' in this Article does not

betalning för erhållna tjänster.

include

charges

for

services

rendered.

Artikel IX

Article IX

Med

förbehåll

för

att

Except in so far as the North

Nordatlantiska

rådet

beslutar

Atlantic

Council

may

decide

annat,

otherwise,

a) ska tillgångar förvärvade med

a. any assets acquired from the

ett

allierat

högkvarters

international funds of an Allied

internationella medel från dess

Headquarters

under its

capital

kapitalbudget,

som

hög-

budget and no longer required

kvarteret

inte

längre

behöver,

by the Headquarters shall be

avyttras enligt former godkända

disposed of under arrangements

av Nordatlantiska

rådet

och

approved by the North Atlantic

intäkterna

ska

fördelas mellan

Council and the proceeds shall

eller

krediteras

parterna

i

be

distributed

among

or

Nordatlantiska

fördraget

i

credited to the Parties to the

förhållande till deras bidrag till

North Atlantic Treaty in the

kapitalkostnaderna

för

hög-

proportions in which they have

kvarteret.

Den

mottagande

contributed to the capital costs

staten ska ha förtursrätt till att

of

the

Headquarters.

The

förvärva

fast

egendom

som

receiving State shall have the

avyttras på detta sätt inom sitt

prior right to acquire any

territorium, under förutsättning

immovable

property

so

att dess villkor inte är mindre

disposed of in its territory

förmånliga än de som erbjuds av

provided that it offers terms no

en tredje part,

less

favourable

than

those

offered by any third party;

b) ska mark, byggnader och

b. any land, buildings or fixed

fasta

anläggningar,

som

den

installations

provided

for

the

137

Bilaga 2

Ds 2015:39

mottagande staten har upplåtit

use of an Allied Headquarters

kostnadsfritt

(eller

mot

by the receiving State without

nominell

betalning)

för

charge

to

the

Headquarters

användning av ett allierat hög-

(other than a nominal charge)

kvarter

och

som

högkvarteret

and no longer required by the

inte längre behöver, återlämnas

Headquarters shall

be handed

till den

mottagande

staten.

back to the receiving State, and

Eventuell

värdeökning

eller

any increase or loss in the value

värdeminskning

av

sådan

of the property provided by the

egendom som tillhandahållits av

receiving

State

resulting

from

den mottagande staten och som

its use by the Headquarters

är ett resultat av dess

shall be determined by the

användning av högkvarteret ska

North Atlantic Council (taking

bestämmas

av

Nordatlantiska

into

consideration

any

rådet (med beaktande av den

applicable law of the receiving

mottagande

statens

tillämpliga

State) and distributed among or

lagar) och fördelas mellan eller

credited or debited to the

krediteras

eller

debiteras

Parties to the North Atlantic

parterna

i

Nordatlantiska

Treaty in the proportions in

fördraget i förhållande till deras

which they have contributed to

bidrag

till

kapitalkostnaderna

the capital costs of the

för högkvarteret.

Headquarters.

Artikel X

Article X

Varje

överhögkvarter

är

en

Each

Supreme

Headquarters

juridisk person och har rätt att

shall

possess

juridical

ingå avtal och förvärva och

personality; it shall have the

avyttra

egendom.

Den

capacity

to

conclude contracts

mottagande

staten

får

dock

and to acquire and dispose of

bestämma

att

utövandet

av

property.

The

receiving

State

denna rätt ska ske enligt

may,

however, make

the

särskilda

arrangemang

mellan

exercise

of

such

capacity

staten

och

överhögkvarteret

subject to special arrangements

eller

underordnade

allierade

between it and the Supreme

högkvarter

som

handlar

för

Headquarters

or

any

överhögkvarterets räkning.

subordinate

Allied

Headquarters acting

on

behalf

of the Supreme Headquarters.

138

Ds 2015:39 Bilaga 2

Artikel XI

Article XI

1. Om inte annat följer av

1. Subject to the provisions of

bestämmelserna i artikel VIII i

Article VIII of the Agreement,

avtalet,

får

ett överhögkvarter

a

Supreme Headquarters may

delta i rättsliga förfaranden som

engage in legal proceedings as

kärande

eller

svarande.

Den

claimant

or

defendant.

mottagande

staten

och

However,

the receiving

State

överhögkvarteret,

eller

unde-

and the Supreme Headquarters

rordnade

allierade

högkvarter

or

any

subordinate

Allied

som har dess tillstånd, får

Headquarters

authorized

by it

komma överens om att den

may agree that the receiving

mottagande

staten

ska

handla

State shall act on behalf of the

för över- högkvarterets räkning

Supreme

Headquarters in any

i rättsliga förfaranden i vilka

legal proceedings to which that

högkvarteret

är

part

inför

Headquarters is a party before

domstol

i

den

mottagande

the courts of the receiving

staten.

State.

2.

Exekutiva

förfaranden

och

2. No measure of execution or

åtgärder som syftar till beslag

measure directed to the seizure

eller

beläggande med

kvarstad

or attachment of its property or

av

ett

högkvarters

egendom

funds shall be taken against any

eller tillgångar får inte vidtas

Allied Headquarters, except for

mot

ett

allierat

högkvarter,

the purposes of paragraph 6 a.

förutom för de syften som

of Article VII and Article XIII

avses i artikel VII.6 a och artikel

of the Agreement.

XIII i avtalet.

Artikel XII

Article XII

1. För att ett allierat högkvarter

1. To enable it to operate its

ska kunna förfoga över sin

international

budget, an

Allied

internationella

budget

får

det

Headquarters

may

hold

inneha kontanter och konton i

currency of any kind and

valfri valuta.

operate

accounts

in

any

currency

2. Parterna i detta protokoll ska

2. The Parties to the present

på

begäran

av

ett

allierat

Protocol shall, at the request of

139

Bilaga 2

Ds 2015:39

högkvarter

underlätta

över-

an

Allied

Headquarters,

föring av dess tillgångar från ett

facilitate transfers of the funds

land till ett annat och

of such Headquarters from one

konvertering

av

valuta

som

country to another and the

innehas

av

ett

allierat

conversion of any currency held

högkvarter till en annan valuta,

by an Allied Headquarters into

när så är nödvändigt för att

any

other

currency,

when

tillgodose högkvarterets behov.

necessary

to

meet

the

requirements

of

any

Allied

Headquarters.

Artikel XIII

Article XII

Ett

allierat högkvarters

arkiv

The archives and other official

och

andra officiella

handlingar

documents

of

an

Allied

som förvaras i lokaler som

Headquarters kept in premises

används

av

detta

högkvarter

used by those Headquarters or

eller som innehas av en på

in the possession of any

vederbörligt

sätt

godkänd

properly authorized member of

medlem

av

högkvarteret, ska

the

Headquarters shall

be

vara

okränkbara,

utom

om

inviolable,

unless

the

högkvarteret

har

avstått

från

Headquarters

has

waived

this

denna

typ

av

immunitet.

immunity.

The

Headquarters

Högkvarteret ska på begäran av

shall , at the request of the

den mottagande staten, och i

receiving State and in the

närvaro av en företrädare för

presence of a representative of

den staten, styrka handlingarnas

that State, verify the nature of

art för att bekräfta att de är

any documents to confirm that

berättigade till immunitet enligt

they are entitled to immunity

denna artikel.

under this Article.

Artikel XIV

Article XIV

1. Detta protokoll eller avtalet

1. The whole or any part of the

får

enligt

beslut

av

present Protocol or of the

Nordatlantiska

rådet

helt

eller

Agreement may be applied, by

delvis

tillämpas

på

varje

decision of the North Atlantic

internationellt

militärt

hög-

Council, to

any

international

kvarter eller organisation (som

military

Headquarters

or

140

Ds 2015:39 Bilaga 2

inte omfattas av definitionerna i

organization (not

included

in

artikel I b och I c i detta

the definitions in paragraphs b.

protokoll),

som

har

upprättats

and c. of Article I of this

med

stöd

av

Nordatlantiska

Protocol) which

is

established

fördraget.

pursuant to the North Atlantic

Treaty.

2. När Europeiska försvars-

2. When the European Defence

gemenskapen

har bildats,

får

Community comes into being,

detta

protokoll

tillämpas

på

the present Protocol may be

personal

hos

Europeiska

applied to the personnel of the

försvarsstyrkorna

som

är

European

Defence

Forces

placerad

vid

ett

allierat

attached

to

an

Allied

högkvarter och på dess anhöriga

Headquarters

and

their

vid en tidpunkt och på det sätt

dependents at such time and in

som bestäms av Nordatlantiska

such manner as may be

rådet.

determined

by

the

North

Atlantic Council.

Artikel XV

Article XV

Alla tvister mellan parterna i

All

differences

between

the

detta

protokoll

eller

mellan

Parties to the present Protocol

sådan part och ett allierat

or between any such Parties and

högkvarter avseende tolkningen

any

Allied

Headquarters

eller

tillämpningen

av

detta

relating to the interpretation or

protokoll

ska

lösas

genom

application of the Protocol shall

förhandlingar

mellan

de

be

settled

by

negotiation

tvistande

parterna

och

inte

between the parties in dispute

hänskjutas

till

utomstående

without recourse to any outside

rättskipning. Utom i de fall där

jurisdiction.

Except

where

det

finns

uttryckliga

express provision is made to the

bestämmelser

av

motsatt

contrary

in

the

present

innebörd i detta protokoll eller i

Protocol or in the Agreement,

avtalet, ska tvister som inte kan

differences

which

cannot

be

lösas

genom

direkta

settled by

direct

negotiation

förhandlingar

hänskjutas

till

shall be referred to the North

Nordatlantiska rådet.

Atlantic Council.

141

Bilaga 2

Ds 2015:39

Artikel XVI

1. Artiklarna XV och XVII–XX i avtalet ska gälla med avseende på detta protokoll som om de utgjorde en integrerande del av detta, men protokollet ska kunna revideras, upphävas, ratificeras, tillträdas, uppsägas eller förlängas i enlighet med dessa bestämmelser oberoende av avtalet.

2. Detta protokoll får kompletteras med bilaterala avtal mellan den mottagande staten och ett överhögkvarter, och myndigheterna i en mottagande stat och ett överhögkvarter får, genom åtgärder på myndighetsnivå före ratifikationen, komma överens om att låta bestämmelser i detta protokoll eller i avtalet som den mottagande staten har beslutat att tillämpa, träda i kraft.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll.

Upprättat i Paris den 28 augusti 1952 på engelska och franska språken, vilka båda texter är lika giltiga, i ett original som ska deponeras i arkivet hos Amerikas förenta staters

Article XVI

1. Articles XV and XVII to XX of the Agreement shall apply as regards the present Protocol as if they were an integral part thereof, but so that the Protocol may be reviewed, suspended, ratified, acceded to, denounced or extended in accordance with those provisions independently from the Agreement.

2. The present Protocol may be supplemented by bilateral agreement between the receiving State and a Supreme Headquarters, and the authorities of a receiving State and a Supreme Headquarters may agree to give effect, by administrative means in advance of ratification, to any provisions of this Protocol or of the Agreement as applied by it.

In witness whereof the undersigned Plenipotentiaries have signed the present Protocol.

Done in Paris this 28th day of August 1952, in the English and French languages, both texts being equally authoritative, in a single original which shall be deposited in the archives of the

142

Ds 2015:39

Bilaga 2

regering. Amerikas förenta staters regering ska överlämna bestyrkta kopior av detta protokoll till alla stater som undertecknar eller tillträder det.

Government of the United States of America. The Government of the United States of America shall transmit certified copies thereof to all the signatory and acceding States.

143

Nato SOFA

Avtal

mellan

parterna

i

Agreement between the parties

Nordatlantiska

fördraget

om

to the North Atlantic Treaty

status för deras styrkor.

regarding the status of their

forces

London den 19 juni 1951.

London, 19 June, 1951

Parterna i

Nordatlantiska

The Parties to the North

fördraget, som undertecknades i

Atlantic

Treaty

signed

in

Washington den 4 april 1949,

Washington on 4 April, 1949,

som beaktar att styrkor från

Considering that the forces

en part efter överenskommelse

of one Party may be sent, by

kan sändas för att tjänstgöra i

arrangement, to serve in the

annan parts område,

territory of another Party;

som är medvetna om att

Bearing in mind that the

beslut att sända styrkor och om

decision to send them and the

att villkor under vilka de sänds, i

conditions under

which

they

den mån dessa villkor inte

will be sent, in so far as such

bestäms

i

detta

avtal,

conditions are not laid down by

fortsättningsvis

skall

göras

till

the present Agreement,

will

föremål

för

särskilda

avtal

continue to be the subject of

mellan berörda parter,

separate

arrangements between

som

emellertid

önskar

the Parties concerned: Desiring,

fastställa

status

för

dessa

however, to define the status of

styrkor när de befinner sig i

such forces while in the

annan parts område,

territory of another Party;

har

kommit

överens

om

Have agreed as follows:

följande.

145

Bilaga 3

Ds 2015:39

Artikel I

Article I

1. I detta avtal avses med

1. In this Agreement the

expression

a. “styrka” den personal som

a.

‘force’

means

the

tillhör

land-,

sjö-

eller

personnel belonging to the land,

luftstridskrafter från någon part

sea or air armed services of one

när den befinner sig på

Contracting Party when in the

tjänsteuppdrag

inom en

annan

territory of another Contracting

parts territorium i Nato-

Party in the North Atlantic

området med förbehåll för att

Treaty area in connexion with

de två berörda parterna kan

their

official duties,

provided

komma överens om att vissa

that the two Contracting Parties

personer, enheter eller förband

concerned

may

agree

that

inte

skall

betraktas

såsom

certain

individuals,

units

or

utgörande eller vara inbegripna i

formations shall not be regarded

en “styrka” vid tillämpningen av

as constituting or included in a

detta avtal,

‘force’ for the purposes of the

present Agreement;

b.

“civil

komponent”

de

b.

‘civilian

component’

civilpersoner som medföljer en

means

the

civilian

personnel

styrka tillhörig någon part och

accompanying a force of a

som är anställda i den partens

Contracting Party who are in

krigsmakt, och som inte är

the employ of an armed service

statslösa

personer

eller

of that Contracting Party, and

medborgare i någon stat som

who are not stateless persons,

inte är part i Nordatlantiska

nor nationals of any State which

fördraget och inte heller är

is not a Party to the North

medborgare i eller har hemvist i

Atlantic

Treaty,

nor

nationals

den stat i vilken styrkan

of, nor ordinarily resident in,

tjänstgör,

the State in which the force is

located;

c. “anhörig” maka eller make

c.

‘dependent’ means

the

till medlem av en styrka eller en

spouse of a member of a force

civil komponent eller barn till

or of a civilian component, or a

sådan medlem som är beroende

child

of

such

member

av honom eller henne för sitt

depending on him or her for

uppehälle,

support;

d. “sändande stat” den

part

d. ‘sending State’ means the

146

Ds 2015:39 Bilaga 3

som styrkan tillhör,

Contracting Party to which the

force belongs;

e. “mottagande stat” den part

e. ‘receiving State’ means the

i vars territorium en styrka eller

Contracting

Party

in

the

en civil komponent är förlagd,

territory of which the force or

vare sig den är stationerad där

civilian

component is

located,

eller befinner sig på genomresa,

whether it be stationed there or

passing in transit;

f.

“den sändande statens

f. ‘military authorities of the

militär

myndigheter“

de

sending

State’

means

those

myndigheter i en sändande stat

authorities of a sending State

på vilka det lagligen ankommer

who are empowered by its law

att trygga de militära lagarnas

to enforce the military law of

efterlevnad i den staten med

that State with respect to

avseende på medlemmar av dess

members of its forces or civilian

styrka eller civila komponent,

components;

g. “Nato-rådet” det råd som

g. ‘North

Atlantic

Council’

inrättats enligt artikel 9 i

means

the Council established

Nordatlantiska fördraget

eller

by Article 9 of the North

något

av

dess

underlydande

Atlantic Treaty or any of its

organ som har befogenhet att

subsidiary bodies authorised to

handla på dess vägnar.

act on its behalf.

2. Detta avtal gäller för

2.

This

Agreement

shall

parternas

lokala

myndigheter

apply to the authorities of

inom deras territorier för vilka

political

subdivisions

of

the

avtalet gäller eller kan utsträckas

Contracting

Parties,

within

att gälla enligt artikel XX, på

their territories to which the

samma sätt som det gäller för

Agreement applies or extends in

parternas centrala myndigheter,

accordance with Article XX, as

dock med förbehåll för att

it applies to the central

egendom som ägs av lokala

authorities of those Contracting

myndigheter inte skall betraktas

Parties, provided, however, that

som egendom tillhörig en part

property

owned

by

political

enligt artikel VIII.

subdivisions

shall

not

be

considered

to

be

property

owned by a Contracting Party

within the meaning of Article VIII.

147

Bilaga 3

Ds 2015:39

Artikel II

Article II

En styrka och dess civila

It is the duty of a force and

komponent

och

dess

its civilian component and the

medlemmar, liksom anhöriga till

members thereof as well as their

dessa, är skyldiga att följa

dependents to respect the law of

lagarna i den mottagande staten

the receiving State, and to

och avhålla sig från varje

abstain

from

any

activity

handling som är oförenlig med

inconsistent with the spirit of

andan i detta avtal och särskilt

the present Agreement, and, in

från varje politisk verksamhet i

particular,

from

any

political

den mottagande staten. Det är

activity in the receiving State. It

likaledes den

sändande

statens

is also the duty of the sending

skyldighet att vidta nödvändiga

State to take necessary measures

åtgärder i detta syfte.

to that end.

Artikel III

Article III

1. Enligt de villkor som anges

1. On

the

conditions

i punkt 2 i denna artikel och

specified in paragraph 2 of this

under iakttagande av bestämm-

Article

and

subject

to

elserna i den mottagande staten

compliance with the formalities

avseende inresa och utresa för

established

by

the

receiving

en styrka och dess medlemmar,

State relating to entry and

skall dessa vara undantagna från

departure of a force or the

pass- och viseringsbestämmelser

members

thereof,

such

och kontroll vid inresa när de

members shall be exempt from

reser in i eller lämnar den

passport

and visa

regulations

mottagande statens territorium.

and immigration

inspection

on

De skall även vara undantagna

entering or leaving the territory

från de regler i den mottagande

of a receiving State. They shall

staten som

avser

registrering

also be exempt from the

och kontroll

av

utlänningar,

regulations

of

the

receiving

men de skall inte anses ha rätt

State on the registration and

att vara stadigvarande bosatta i

control of aliens, but shall not

eller uppta hemvist inom den

be considered as acquiring any

mottagande statens territorium.

right to permanent residence or

domicile in the territories of the

receiving State.

148

Ds 2015:39 Bilaga 3

2. Endast följande handlingar

2. The following documents

fordras för medlemmar av en

only will be required in respect

styrka, vilka skall uppvisas på

of members of a force. They

anmodan:

must be presented on demand:

a.

personligt

identitetskort

a.

personal

identity

card

utfärdat av den sändande staten

issued by the sending State

varav framgår namn, födelse-

showing names, date of birth,

datum, grad och registrerings-

rank and number (if any),

nummer (i förekommande fall),

service, and photograph;

tjänstegren samt fotografi;

b. individuell eller

kollektiv

b.

individual

or

collective

förflyttningsorder

utfärdad på

movement

order,

in

the

den sändande statens språk samt

language of the sending State

på engelska och franska av

and in the English and French

behörig

myndighet

i

den

languages,

issued

by

an

sändande staten eller av Nato,

appropriate

agency

of

the

varav

framgår individens

eller

sending State or of the North

gruppens status såsom medlem

Atlantic Treaty

Organization

av en styrka samt typ av

and certifying to the status of

förflyttningsorder.

Mottagande

the individual or group as a

stat kan begära att en

member or members of a force

förflyttningsorder

skall

vara

and to the movement ordered.

kontrasignerad

av

behörig

The receiving State may require

företrädare för den staten.

a movement order to be

countersigned by its appropriate

representative.

3. Medlemmar av en civil

3. Members of a civilian

komponent och dess

anhöriga

component

and

dependents

skall i passen betecknas som

shall be so described in their

sådana.

passports.

4. Om en medlem av en

4. If a member of a force or

styrka eller en civil komponent

of a civilian component leaves

lämnar sin anställning i den

the employ of the sending State

sändande

staten

och

inte

and is not repatriated, the

hemsändes, skall myndigheterna

authorities of the sending State

i den sändande staten omedel-

shall

immediately

inform

the

bart underrätta myndigheterna i

authorities

of

the

receiving

den

mottagande

staten

och

State, giving such particulars as

lämna nödvändiga upplysningar.

may be required. The authorities

149

Bilaga 3

Ds 2015:39

Myndigheterna i

den

sändande

of the sending State shall

staten skall likaledes underrätta

similarly inform the authorities

myndigheterna i den mottag-

of the receiving State of any

ande staten om varje medlem

member

who

has

absented

som har uteblivit olovligen i mer

himself for more than twenty-

än 21 dagar.

one days.

5.

Om

den

mottagande

5. If the receiving State has

staten har begärt att någon

requested the removal from its

medlem av en styrka eller en

territory of a member of a force

civil komponent skall förpassas

or civilian component or has

från dess territorium eller har

made an expulsion order against

utfärdat en utvisningsorder mot

an exmember of a force or of a

någon tidigare medlem av en

civilian component or against a

styrka eller en civil komponent

dependent of a member or ex-

eller mot en anhörig till en

member, the authorities of the

medlem

eller

tidigare

medlem,

sending

State

shall

be

skall

myndigheterna

i

den

responsible

for

receiving

the

sändande

staten ta emot

person

concerned within

their

vederbörande

person

inom

sitt

own

territory

or

otherwise

eget territorium eller på annat

disposing of him outside the

sätt

ombesörja

att

han

receiving

State. This

paragraph

omhändertas

utanför

den

shall apply only to persons who

mottagande

staten.

Denna

are not nationals of the

punkt

avser

endast

personer

receiving State and have entered

som inte är medborgare i den

the receiving State as members

mottagande staten och som har

of a force or civilian component

kommit in i den mottagande

or for the purpose of becoming

staten som medlemmar av en

such members, and to the

styrka eller en civil komponent

dependents of such persons.

eller i avsikt att bli sådan

medlem

samt

anhöriga

till

sådana personer.

Artikel IV

Article IV

Den mottagande staten skall

The

receiving

State

shall

antingen

either

a. utan förarprov eller avgift

a. accept as valid, without a

erkänna

såsom

giltigt

ett

driving test

or fee,

the driving

150

Ds 2015:39 Bilaga 3

körtillstånd,

körkort

eller

permit or licence or military

militärt

körtillstånd

som

har

driving permit issued by the

utfärdats av den sändande staten

sending State or a sub-division

eller av en av dess myndigheter

thereof to a member of a force

till en medlem av en styrka eller

or of a civilian component; or

en civil komponent eller,

b. utan att kräva förarprov

b. issue its own driving

själv utfärda

körtillstånd

eller

permit or licence to any

körkort till medlem av en styrka

member of a force or civilian

eller en civil komponent som är

component who holds a driving

innehavare

av

körtillstånd,

permit or licence or military

körkort

eller

militärt

driving permit issued by the

körtillstånd

utfärdat

av

den

sending State or a sub-division

sändande staten eller av dess

thereof,

provided

that

no

myndigheter.

driving test shall be required.

Artikel V

Article V

1. Medlemmar av en styrka

1. Members of a force shall

skall som regel bära uniform.

normally wear uniform. Subject

Om inte annat bestäms i avtal

to any arrangement to the

mellan

myndigheterna

i

de

contrary

between

the

sändande

och

mottagande

authorities of the sending and

staterna skall för bärande av

receiving States, the wearing of

civila kläder gälla samma villkor

civilian dress shall be on the

som för medlemmar i den

same conditions as for members

mottagande

statens

styrkor.

of the forces of the receiving

Reguljära förband som ingår i en

State.

Regularly

constituted

styrka skall bära uniform vid

units or formations of a force

gränspassering.

shall be in uniform when

crossing a frontier.

2. Tjänstefordon

tillhörande

2. Service vehicles of a force

en styrka eller en civil kompo-

or civilian

component

shall

nent skall utöver registrerings-

carry, in addition to their

numret vara försett med tydlig

registration

number,

a

nationalitetsbeteckning.

distinctive nationality mark.

151

Bilaga 3

Ds 2015:39

Artikel VI

Article VI

Medlemmar av en styrka får

Members of a force may

inneha och bära vapen om de

possess and carry arms, on

har tillstånd här till enligt

condition

that

they

are

gällande

bestämmelser.

authorized to do so by their

Myndigheterna

i den

sändande

orders. The authorities of the

staten skall välvilligt

behandla

sending

State

shall

give

begäran

från

den mottagande

sympathetic

consideration to

staten i detta hänseende.

requests

from

the

receiving

State concerning this matter.

Artikel VII

Article VII

1.

Enligt bestämmelserna i

1. Subject to the provisions

denna artikel

of this Article.

a. skall militärmyndigheterna

a. the military authorities of

i den sändande staten ha rätt att

the sending State shall have the

i den mottagande staten utöva

right to exercise within the

all straffrättslig och disciplinär

receiving State all criminal and

domsrätt

som

tillkommer dem

disciplinary

jurisdiction

enligt lagen i den sändande

conferred on them by the law of

staten över alla personer som

the sending State over all

lyder under militär lag i den

persons subject to the military

staten,

law of that State;

b. skall myndigheterna i den

b. the authorities of the

mottagande staten ha domsrätt

receiving

State

shall

have

över medlemmar av en styrka

jurisdiction

over

the members

eller en civil komponent och

of a force or civilian component

dess anhöriga i vad avser

and their

dependents

with

lagöverträdelser som har begåtts

respect to offences

committed

på

den

mottagande

statens

within the territory of the

territorium och som är straff-

receiving

State and

punishable

bara enligt detta lands lag.

by the law of that State.

2.a. Militärmyndigheterna i

2.a. The

military

authorities

den sändande staten skall ha

of the sending State shall have

exklusiv domsrätt över personer

the right to excercise exclusive

som lyder under militär lag i den

jurisdiction over persons subject

152

Ds 2015:39 Bilaga 3

staten beträffande

lagöverträd-

to the military law of that State

elser

inklusive

lagöverträdelser

with

respect

to

offences,

med avseende på den statens

including offences relating to its

säkerhet,

vilka

är

straffbara

security, punishable by the law

enligt den sändande statens lag

of the sending State, but not by

men inte enligt den mottagande

the law of the receiving State.

statens lag.

b.

myndigheterna

i

den

b. The authorities of the

mottagande

staten

skall

ha

receiving State shall have the

exklusiv

domsrätt

över

right

to

exercise

exclusive

medlemmar av en styrka eller en

jurisdiction over members of a

civil komponent och dess a n h

force or civilian component and

öriga

beträffande

lagöverträd-

their dependents with respect to

elser

inklusive

lagöverträdelser

offences,

including

offences

med avseende på den statens

relating to the security of that

säkerhet

vilka

är

straffbara

State, punishable by its law but

enligt den statens lag men inte

not by the law of the sending

enligt den sändande statens lag.

State.

c. med avseende på denna

c. For the purposes of this

punkt och på punkt 3 i denna

paragraph and of paragraph 3 of

artikel skall

en

lagöverträdelse

this Article a security offence

som hotar en stats säkerhet

against a State shall include:

innefatta

i) förräderi mot den staten,

(i) treason against the State:

ii)

sabotage,

spionage

eller

(ii)

sabotage,

espionage

or

överträdelse av någon lag med

violation of any law relating to

avseende

på

statshemligheter

official secrets of that State, or

eller

försvarshemligheter i

den

secrets relating to the national

staten.

defence of that State.

3. I de fall där domsrätt

3. In cases where the right to

tillkommer båda staterna

skall

exercise

jurisdiction

is

följande regler gälla:

concurrent

the following rules

shall apply:

a.

Militärmyndigheterna i

a. The military authorities of

den sändande staten skall ha

the sending State shall have the

företräde

vid

utövande

av

primary

right

to

exercise

domsrätt över en medlem av en

jurisdiction over a member of a

styrka eller en civil komponent

force or of a civilian component

153

Bilaga 3

Ds 2015:39

beträffande

in relation to

i)

brott

med

avseende

(i) offences solely against the

uteslutande

på den

statens

property or security of that

egendom

och

säkerhet

eller

State, or offences solely against

brott som riktar sig uteslutande

the person or property of

mot egendom tillhörig en annan

another member of the force or

medlem i en styrka eller en civil

civilian component of the State

komponent från den staten eller

or of a dependent:

dess anhöriga eller mot deras

person,

ii)

lagöverträdelser

som

(ii) offences arising out of

härrör från någon handling eller

any act or omission done in the

underlåtenhet

som

begåtts vid

performance of official duty.

tjänsteutövning.

b. I fråga om varje annan

b. In the case of any other

lagöverträdelse

skall

myndig-

offence the authorities of the

heterna i den mottagande staten

receiving State shall have the

ha företräde till att utöva

primary

right

to

exercise

domsrätt.

jurisdiction.

c. Om den stat som har

c. If the State having the

företräde väljer att inte utöva

primary right decides not to

domsrätten skall den underrätta

exercise

jurisdiction,

it

shall

myndigheterna

i

den

andra

notify the authorities of the

staten så snart som möjligt.

other State as soon as

Myndigheterna i den stat som

practicable. The

authorities of

har

företräde

skall

välvilligt

the State having the primary

behandla begäran från myndig-

right

shall

give

sympathetic

heterna i den andra staten att

consideration to a request from

avstå från sin rätt om denna

the authorities of the other

andra stat anser att ett sådant

State for a waiver of its right in

avstående skulle vara av särskild

cases where that other State

betydelse.

considers such waiver to be of

particular importance.

4.

Bestämmelserna

i

denna

4.

The

foregoing

provisions

artikel skall inte innebära någon

of this Article shall not imply

rätt för militärmyndigheterna i

any right for the military

den sändande staten att utöva

authorities of the sending State

domsrätt över personer som är

to exercise

jurisdiction

over

154

Ds 2015:39

Bilaga 3

medborgare eller har hemvist i den mottagande staten annat än om de är medlemmar av den sändande statens styrka.

5.a. Myndigheterna i de mottagande och sändande staterna skall bistå varandra med att anhålla medlemmar av en styrka eller en civil komponent eller dess anhöriga inom den mottagande statens territorium och med att överlämna dem till den myndighet som har domsrätt i enlighet med ovannämnda bestämmelser.

b. Myndigheterna i den mottagande staten skall snarast underrätta militärmyndig- heterna i den sändande staten om någon medlem av en styrka eller av en civil komponent eller deras anhöriga har anhållits.

c. En anklagad medlem av en styrka eller en civil komponent över vilken den mottagande staten skall utöva domsrätt skall, om han är i den sändande statens förvar, kvarstanna där tills åtal har väckts mot honom av den mottagande staten.

6.a. Myndigheterna i de mottagande och sändande staterna skall bistå varandra med utförande av all nödvändig utredning av lagöverträdelser och upptagning och samman-

persons who are nationals of or ordinarily resident in the receiving State, unless they are members of the force of the sending State.

5.a. The authorities of the receiving and sending States shall assist each other in the arrest of members of a force or civilian component or their dependents in the territory of the receiving State and in handing them over to the authority which is to exercise jurisdiction in accordance with the above provisions.

b. The authorities of the receiving State shall notify promptly the military authorities of the sending State of the arrest ot any member of a force or civilian component or a dependent.

c. The custody of an accused member of a force or civilian component over whom the receiving State is to exercise jurisdiction shall, if he is in the hands of the sending State, remain with that State until he is charged by the receiving State.

6.a. The authorities of the receiving and sending States shall assist each other in the carrying out of all necessary investigations into offences, and in the collection and production

155

Bilaga 3

Ds 2015:39

ställning av

bevisning

inklusive

of evidence,

including

the

beslagtagande av, och, i före-

seizure and, in proper cases, the

kommande

fall,

överlämnande

handing

over

of

objects

av föremål som sammanhänger

connected with an offence. The

med överträdelsen. För över-

handing over of such objects

lämnande av sådana föremål kan

may, however. be made subject

emellertid ställas som villkor att

to their return within the time

de skall

återlämnas

inom

specified

by

the

authority

angiven tid till den myndighet

delivering them.

som har överlämnat dem.

b.

Parternas

myndigheter

b. The authorities of the

skall

underrätta

varandra om

Contracting Parties shall notify

vidtagna åtgärder i sådana fall

one another of the disposition

där

ömsesidig

domsrätt

of all cases in which there are

föreligger.

concurrent

rights

to

exercise

jurisdiction.

7.a. En dödsdom skall ej

7.a. A death sentence shall

verkställas

i

den mottagande

not be carried out in the

staten av den sändande statens

receiving

State

by

the

myndigheter om lagen i den

authorities of the sending State

mottagande

staten

inte

har

if the legislation of the receiving

dödsstraff för ett sådant fall.

State does not provide for such

punishment in a similar case.

b.

Myndigheterna

i

den

b. The authorities of the

mottagande

staten

skall

receiving

State

shall

give

välvilligt pröva en begäran från

sympathetic consideration

to a

myndigheterna

i

den

sändande

request from the authorities of

staten

om

biträde

avseende

the sending State for assistance

verkställande

av

fängelsestraff

in carrying out a sentence of

som ådömts av myndigheterna i

imprisonment

pronounced

by

den

sändande

staten

enligt

the authorities of the sending

denna

artikel

inom

den

State under the provision of this

mottagande statens territorium.

Article within the territory of

the receiving State.

8. När en anklagad har ställts

8. Where an accused has been

inför rätta i enlighet med

tried in accordance with the

bestämmelserna

i

denna artikel

provisions of this Article by the

av den ena partens myndigheter

authorities

of

one

Contracting

och har blivit frikänd eller dömd

Party and has been acquitted, or

156

Ds 2015:39 Bilaga 3

och avtjänar eller har avtjänat

has been convicted and is

sitt straff eller har blivit benådad

serving, or has served, his

får han inte lagföras ånyo för

sentence or has been pardoned,

samma

förseelse inom

samma

he may not be tried again for

territorium av en annan parts

the same offence within the

myndigheter.

Dock

skall

same territory by the authorities

bestämmelserna

i denna

punkt

or another

Contracting

Party.

inte

hindra

militärmyndig-

However,

nothing

in

this

heterna i den sändande staten

paragraph

shall prevent the

att åtala en medlem av sin styrka

military authorities

of

the

för

någon

överträdelse

av

sending State from trying a

disciplinära regler som samman-

member of its force for any

hänger med en handling eller en

violation of rules of discipline

underlåtenhet som

utgör

en

arising from an act or omission

lagöverträdelse

för

vilken

han

which

constituted

an

offence

har lagförts av den andra partens

for which he was tried by the

myndigheter.

authorities

of

another

Contracting Party.

9. När en medlem av en

9. Whenever a member of a

styrka eller en civil komponent

force or civilian component of a

eller dess anhöriga åtalas under

dependent

is

prosecuted

under

en mottagande

stats domsrätt

the jurisdiction of a receiving

skall han ha rätt till följande:

State he shall be entitled:

a. en snar och snabb

a. to a prompt and speedy

rättegång,

trial;

b.

att

före

rättegången

b. to be informed, in advance

underrättas

om

de

anklagelser

of trial, of the specific charge or

som har framställts mot honom,

charges made against him;

c. att konfronteras med dem

c. to be confronted with the

som vittnar mot honom,

witnesses against him;

d. att inkalla sådana vittnen

d.

to

have

compulsory

till sin förmån som befinner sig

process for obtaining witnesses

inom

den mottagande

statens

in his favour, if they are within

domsrätt,

the jurisdiction of the receiving

State;

e. att själv välja försvarare

e.

to

have

legal

eller

få

kostnadsfritt

biträde

representation

of

his

own

enligt samma regler som gäller

choice for his defence or to have

vid den

aktuella tidpunkten i

free

or

assisted

legal

157

Bilaga 3

Ds 2015:39

den mottagande staten,

representation

under

the

conditions prevailing

for

the

time being in the receiving

State;

f. att, om han så anser

f. if he considers it necessary,

nödvändigt, få tillgång till en

to have the services of a

kompetent tolk, samt

competent interpreter: and

g. att få meddela sig med en

g. to communicate with a

representant för

den sändande

representative

of

the

statens

regering

och,

om

Government

of

the

sending

domstolens regler så medger, att

State and, when the rules of the

ha

en

sådan

representant

court permit, to have such a

närvarande vid rättegången.

representative

present

at

his

trial.

10.a.

Reguljära

militära

10.a.

Regularly

constituted

förband som ingår i en styrka

military units or formations of a

skall ha rätt att utöva polisiär

force shall have the right to

myndighet

i

förläggningar,

police

any

camps,

anläggningar

och

andra

establishments

or

other

utrymmen

som

de

disponerar

premises which they occupy as

enligt avtal med den mottagande

the result of an agreement with

staten. Styrkans militärpolis får

the receiving State. The military

vidta alla lämpliga åtgärder för

police of the force may take all

att

säkerställa

upprätthållandet

appropriate measures to ensure

av ordning och säkerhet inom

the maintenance of order and

dessa lokaler.

security on such premises.

b. Utanför dessa lokaler skall

b. Outside

these premises,

sådan militärpolis anlitas endast

such military police shall be

i kraft av avtal med myndig-

employed

only

subject

to

heterna i den mottagande staten

arrangements

with

the

och i samarbete med dessa

authorities of the receiving State

myndigheter och endast i den

and in liaison with those

utsträckning så erfordras för att

authorities, and in so far as such

upprätthålla

disciplin

och

employment

is

necessary

to

ordning bland medlemmarna av

maintain

discipline

and order

styrkan.

among the members of the

force.

11. Varje part skall lägga sig

11. Each

Contracting Party

vinn

om

att

införa

sådan

shall seek such legislation as it

158

Ds 2015:39 Bilaga 3

lagstiftning som den anser vara

deems necessary to ensure the

nödvändig

för

att

trygga

adequate

security

and

säkerhet och skydd i tillräcklig

protection within its territory of

grad inom sitt territorium för

installations,

equipment,

anläggningar,

utrustning,

property, records

and official

egendom, arkiv

och

offentliga

information

of

other

handlingar

tillhörande

andra

Contracting

Parties,

and

the

parter samt för att bestraffa den

punishment

of

persons

who

som bryter mot dessa lagar.

may contravene laws enacted for

that purpose.

Artikel VIII

Article VIII

1. Varje part skall avstå från

1.

Each

Contracting Party

anspråk mot varje annan part för

waives all its claims against any

skador som vållats på egendom

other

Contracting

Party

for

som den äger och som används

damage to any property owned

av dess land-, sjö- eller

by it and used by its land, sea or

luftstridskrafter om sådan skada

air armed services, if such

damage:

i) har vållats av en medlem

(i) was caused by a member

eller anställd i den andra partens

or an employee of the armed

styrka under Nato-verksamhet,

services

of

the

other

eller

Contracting

Party

in

the

execution of his duties in

connection

with

the

operation

of the North Atlantic Treaty; or

ii) har vållats av fordon,

(ii) arose from the use of any

fartyg

eller luftfartyg

tillhörigt

vehicle, vessel or aircraft owned

den andra parten vid användning

by the other Contracting Party

av dess krigsmakt om fordonet,

and used by its armed services,

fartyget

eller luftfartyget

som

provided either that the vehicle,

har

vållat

skadan

antingen

vessel or aircraft causing the

användes i samband med Nato-

damage was being used in

verksamhet

eller skadan

har

connection

with

the

operation

vållats

på

egendom

under

of the North Atlantic Treaty, or

användning i sådan verksamhet.

that the damage was caused to

property being so used.

Anspråk

på

bärgarlön

av

Claims for maritime salvage

159

Bilaga 3

Ds 2015:39

någon

part

gentemot

någon

by one

Contracting

Party

annan

part

skall

frånträdas

against

any

other

Contracting

under

förutsättning

att

det

Party shall be waived, provided

bärgade

fartyget

eller

lasten

that the vessel or cargo salvaged

ägdes av en part och användes av

was owned by a Contracting

dess väpnade styrkor i samband

Party and being used by its

med Nato-verksamhet.

armed

services in

connection

with the operation of the North

Atlantic Treaty.

2.a. Vid skada som vållats

2.a. In the case of damage

eller uppkommit på sätt som

caused or arising as stated in

anges i punkt 1 avseende annan

paragraph 1 to other property

egendom tillhörig en part och

owned by a Contracting Party

som befinner sig inom dess

and located in its territory, the

territorium skall, om inte de

issue of the liability of any other

berörda

parterna

kommer

Contracting Party

shall

be

överens om annat, frågan om

determined and the amount of

annan parts ansvar avgöras och

damage shall be assessed, unless

skadeståndsbeloppet

fastställas

the

Contracting

Parties

av en ensam skiljedomare som

concerned agree otherwise, by a

skall utses i enlighet med b. i

sole

arbitrator

selected

in

denna

punkt.

Skiljedomaren

accordance

with

subparagraph

skall även avgöra

motanspråk

b. of this paragraph. The

hänförliga till samma händelse.

arbitrator shall also decide any

counter-claims arising out of

the same incident.

b. Skiljedomare som avses i a.

b. The arbitrator referred to

härovan skall

utses

genom

in subparagraph a. above shall be

överenskommelse

mellan

de

selected by agreement between

berörda

parterna

bland

the

Contracting

Parties

medborgare

i

den

mottagande

concerned

from

amongst

the

staten som innehar eller har

nationals of the receiving State

innehaft ett högt domarämbete.

who hold or have held high

Om de berörda parterna inte

judical office. lf the Contracting

inom två månader kan enas om

Parties

concerned

are

unable,

en skiljedomare, kan vilken som

within two months, to agree

helst

av

parterna

anmoda

upon the arbitrator, either may

ordföranden i Nato-rådets

request the Chairman of the

ställföreträdarförsamling

att

North

Atlantic

Council

160

Ds 2015:39

Bilaga 3

utse en person som innehar nämnda kvalifikationer.

c. Varje beslut som fattas av skiljedomaren skall vara bindande och slutgiltigt för parterna.

d. Det belopp som beslutas av skiljedomaren som ersättning skall fördelas i enlighet med punkt 5 e i), ii) och iii) i denna artikel.

e. Arvode till skiljedomaren skall avtalas mellan parterna och skall tillsammans med nödvändiga utgifter som uppkommit vid utövandet av hans uppdrag bestridas i lika delar av parterna.

f. Varje part skall dock avstå från sina anspråk i de fall ersättningsbeloppet understiger:

Belgien: BEF 70 000

Canada: CanD 1 460

Danmark: DK 9 670

Frankrike: FFR 490 000

Island: ISK 22 800

Italien: LIT 850 000

Luxemburg: LFR 70 000

Nederländerna: NLF 5 320

Norge: NK 10 000

Portugal: ESC 40 250

Förenade Konungariket:

L 500

Förenta staterna USD 1 400

Deputies to select a person with the aforesaid qualifications.

c. Any decision taken by the arbitrator shall be binding and conclusive upon the Contrating Parties.

d. The amount of any compensation awarded by the arbitrator shall be distributed in accordance with the provisions of paragraph 5 e. (i), (ii) and

(iii) of this Article.

e. The compensation of the arbitrator shall be fixed by agreement between the Contracting Parties concerned and shall, together with the necessary expenses incidental to the performance of his duties, be defrayed in equal proportions by them.

f. Nevertheless, each Contracting Party waives its claim in any such case where the damage is less than:

Belgium: B.fr. 70,000. Canada: S 1,160. Denmark: Kr. 9,670. France: F. fr. 490,000. Iceland: Kr. 22.800. Italy: Li. 850,000.

Luxembourg: L. fr. 70.000. Netherlands: Fl. 5.320. Norway: Kr. 10.000. Portugal: Es. 40,250. United Kingdom: £ 500. United States: $ 1 400.

161

Bilaga 3

Ds 2015:39

Varje annan part vars egendom har skadats vid samma tillfälle skall också avstå från sitt anspråk upp till ovannämnda belopp. I händelse av avsevärd variation i växelkurserna mellan dessa valutor skall parterna komma överens om lämplig justering av dessa belopp.

3. Vid tillämpningen av punkt 1 och 2 i denna artikel skall uttrycket “tillhörande en part” innefatta fartyg som inchartrats av part på bare boat charter-basis eller fartyg som har rekvirerats på sådana villkor och på fartyg som har tagits i beslag av den parten (utom i den mån risken för förlust eller skada bärs av annan person än sådan part).

4. Varje part avstår från sina anspråk mot varje annan part för skada eller dödsfall som vållats varje medlem av dess krigsmakt under officiell tjänsteutövning.

5. Anspråk, (andra än kontraktsbundna anspråk och anspråk på vilka punkt 6 och 7 i denna artikel har avseende) som härrör från handlingar eller underlåtenhet av medlem av en styrka eller en civil komponent

Any other Contracting Party whose property has been damaged in the same incident shall also waive its claim up to the above amount. In the case of considerable variation in the rates of exchange between these currencies the Contracting Parties shall agree on the appropriate adjustments of these amounts.

3. For the purposes of paragraphs 1 and 2 of this Article the expression “owned by a Contracting Party” in the case of a vessel includes a vessel on bare boat charter to that Contracting Party or requisitioned by it on bare boat terms or seized by it in prize (except to the extent that the risk of loss or liability is borne by some person other than such Contracting Party).

4. Each Contracting Party waives all its claims against any other Contracting Party for injury or death suffered by any member of its armed services while such member was engaged in the performance of his official duties.

5. Claims (other than contractual claims and those to which paragraphs 6 or 7 of this Article apply) arising out of acts or omissions of members of a force or civilian component done in the performance of

162

Ds 2015:39 Bilaga 3

som företagits i tjänsten eller

official duty, or out of any other

från

varje

annan

handling,

act, omission or occurrence for

underlåtenhet eller händelse för

which a force or civilian

vilken en styrka eller en civil

component

is

legally

komponent är lagligen ansvarig

responsible, and causing damage

och vilken vållar skada inom den

in the territory of the receiving

mottagande

statens

territorium

State to third parties, other than

på tredje man annan än någon av

any of the Contracting Parties,

parterna, skall behandlas av den

shall be dealt with by the

mottagande

staten

i enlighet

receiving

State

in

accordance

med följande:

with the following provisions:

a. Anspråk

skall

registreras,

a. Claims shall be filed,

behandlas och

avgöras

genom

considered

and

settled

or

överenskommelse

eller

dom i

adjudicated

in

accordance

with

enlighet

med

den mottagande

the laws and regulations of the

statens

rättsregler

vad

avser

receiving State with respect to

anspråk som härrör från dess

claims arising from the activities

egna styrkors verksamhet.

of its own armed forces.

b. Mottagande stat får träffa

b.The

receiving

State

may

förlikning

om

varje

sådant

settle any such claims, and

anspråk, och betalningen av det

payment of the amount agreed

överenskomna

eller

utdömda

upon

or

determinated

by

beloppet skall erläggas av den

adjudication shall be made by

mottagande staten i dess egen

the receiving State in its

valuta.

currency.

c. Sådan ersättning skall vara

c.

Such

payment,

whether

bindande

och

slutgiltig för

made pursuant to a settlement

parterna vare sig den betalas till

or to adjudication of the case by

följd av en uppgörelse, ett

a competent tribunal of the

avgörande av behörig domstol i

receiving State, or the final

den mottagande staten eller ett

adjudication by such a tribunal

slutligt avslag av sådan domstol.

denying

payment,

shall

be

binding and conclusive upon the

Contracting Parties.

d.

Uppgift

om

ersättning

d. Every claim paid by the

som

utbetalas

av

den

receiving

State

shall

be

mottagande staten skall lämnas

communicated

to the sending

till

berörda

sändande

stater

States concerned together with

tillsammans med full förklaring

full particulars

and

a

proposed

163

Bilaga 3

Ds 2015:39

och alla detaljer och förslag till

distribution in conformity with

fördelning i enlighet med e i), ii)

sub-paragraphs e. (i), (ii) and

och iii) härnedan. Om svar inte

(iii) below. In default of a reply

har inkommit inom två månader

within

two

months,

the

skall

förslaget

till

fördelning

proposed

distribution

shall

be

betraktas som antaget.

regarded as accepted.

e. Det ersättningsbelopp som

e. The cost incurred in

avses i föregående stycken och

satisfying claims pursuant to the

punkt 2 i denna artikel skall

preceding sub-paragraphs and

fördelas

mellan

parterna

på

para. 2 of this Article shall be

följande sätt:

distributed

between

the

Contracting Parties, as follows:

i) När en sändande stat är

(i) Where one sending State

ensam

ansvarig

skall beloppet

alone is responsible, the amount

uppdelas i andelen 25 procent

awarded or adjudged shall be

för den mottagande staten och

distributed in the proportion of

75 procent för den sändande

25 per cent. chargeable to the

staten.

receiving State and 75 per cent.

chargeable to the sending State.

ii) Om mer än en stat är

(ii) Where more than one

ansvarig

för

skadan,

skall

State is responsible for the

beloppet

fördelas

lika

mellan

damage, the amount awarded or

dem; om emellertid mottagande

adjudged

shall

be distributed

stat inte är en av de ansvariga

equally

among

them: however,

staterna skall dess andel uppgå

if the receiving State is not one

till hälften av vardera sändande

of the States responsible, its

stats andel.

contribution shall be half that of

each of the sending States.

iii)

När

skadan

har

(iii) Where the damage was

förorsakats av parternas väpnade

caused by the armed services of

styrkor och den inte kan

the Contracting Parties and it is

hänföras till en viss eller flera av

not possible to attribute it

dessa

väpnade

styrkor

skall

specifically to one or more of

beloppet fördelas jämnt

mellan

those

armed

services,

the

de

berörda

parterna;

om

amount

awarded or

adjudged

emellertid

den

mottagande

shall be

distributed

equally

staten inte är en av de stater

among

the

Contracting Parties

vilkas väpnade styrkor har vållat

concerned:

however,

if

the

skadan,

skall

dess

bidrag

vara

receiving State is not one of the

164

Ds 2015:39 Bilaga 3

hälften

av

vardera

berörd

States by whose armed services

sändande stats bidrag.

the damage was caused, its

contribution shall be half that of

each of the sending States

concerned.

(iv) Varje halvår skall till

(iv) Every half-year, a

berörda sändande stater över-

statement of the sums paid by

lämnas uppgift om de belopp

the receiving State in the course

som har utbetalats av den

of the half-yearly period in

mottagande

staten

föregående

respect of every case regarding

halvårsperiod

för varje

ärende

which the proposed distribution

för vilket föreslagen fördelning

on a percentage basis has been

på

procentbasis

har

godtagits;

accepted, shall be sent to the

dessa uppgifter skall åtföljas av

sending

States

concerned,

en

begäran

om

återbetalning.

together with a request for

Sådan

återbetalning

skall göras

reimbursement.

Such

snarast

möjligt

i

den

reimbursement shall

be made

mottagande statens valuta.

within

the

shortest

possible

time, in the currency of the

receiving State.

f.

Om

tillämpningen av

f. In cases where the

bestämmelserna i b och e i

application of the provisions of

denna punkt skulle förorsaka en

sub-paragraphs b. and e. of this

part betydande börda kan den

paragraph

would

cause

a

begära att Nato-rådet för-

Contracting

Party

serious

anstaltar en annan uppgörelse.

hardship, it may request the

North

Atlantic

Council

to

arrange a settlement of a

different nature.

g. En medlem av en styrka

g. A member of a force or

eller en civil komponent skall

civilian component shall not be

inte göras till föremål för

subject to any proceedings for

rättsliga åtgärder

vad

gäller

the

enforcement

of

any

verkställande av dom som har

judgment given against him in

meddelats mot honom i den

the receiving State in a matter

mottagande

staten

i ärenden

arising from the performance of

som

sammanhänger

med

his official duties.

tjänsteutövning.

h.

Utom

i

den

mån

h. Except in so far as sub-

165

Bilaga 3

Ds 2015:39

bestämmelserna i e i denna

paragraph e. of this paragraph

punkt är tillämpliga på anspråk

applies to claims covered by

som avses i punkt 2 i denna

paragraph 2 of this Article, the

artikel skall dessa inte tillämpas

provisions

of

this

paragraph

på anspråk som härrör från, eller

shall not apply to any claim

har uppstått i samband med,

arising out of or in connexion

framförande eller drift av ett

with the navigation or operation

fartyg

eller

lastning, transport

of a ship or the loading,

eller lossning av last annat än

carriage, or discharge of a cargo,

anspråk

avseende

dödsfall

eller

other than claims for death or

personskada på vilka punkt 4 i

personal

injury

to

which

denna artikel inte är tillämplig.

paragraph 4 of this Article does

not apply.

6.

Ersättningsanspråk

mot

6. Claims against members of

medlemmar av en styrka eller en

a force or civilian component

civil

komponent

som

härrör

arising out of tortious acts or

från

åtalbara

handlingar

eller

omissions in the receiving State

försummelser i den mottagande

not done in the performance of

staten som inte har gjorts i

official duty shall be dealt with

tjänsten

skall

handläggas på

in the following manner:

följande sätt:

a.

Myndigheterna

i

den

a. The authorities of the

mottagande

staten

skall

receiving State shall consider the

behandla anspråk och bestämma

claim

and

assess compensation

ersättning till käranden på ett

to the claimant in a fair and just

riktigt och rättvist sätt med

manner, taking into account all

hänsyn

tagen

till

alla

the circumstances of the case,

omständigheter

i

ärendet

including the conduct of the

inklusive

den

skadelidande

injured person. and shall prepare

personens

uppförande

samt

a report on the matter.

upprätta en rapport i ärendet.

b.

Nämnda

rapport

skall

b. The report shall be

överlämnas till myndigheterna i

delivered to the authorities of

den sändande staten vilka sedan

the sending State, who shall

utan dröjsmål skall besluta om

then

decide

without

delay

de skall ge betalning ex gratia

whether they will offer an ex

och, om så är fallet, till vilket

gratia payment, and if so, of

belopp.

what amount.

166

Ds 2015:39 Bilaga 3

c. Om ett erbjudande om

c. If an offer of ex gratia

betalning ex gratia görs och

payment is made, and accepted

antas av käranden som full

by the claimant in full

gottgörelse

för

hans

anspråk

satisfaction of his claim, the

skall

myndigheterna

i

den

authorities of the sending State

sändande

staten

själva

erlägga

shall

make

the

payment

betalningen

och

meddela

themselves

and inform

the

myndigheterna

i

den

authorities of the receiving State

mottagande

staten

härom

och

of their decision and of the sum

om storleken på det utbetalda

paid.

beloppet.

d. Bestämmelserna

i denna

d. Nothing in this paragraph

punkt skall inte inverka på den

shall affect the jurisdiction of

mottagande

statens

domstolars

the courts of the receiving State

rätt att vidta åtgärder mot en

to entertain an action against a

medlem av en styrka eller en

member of a force or of a

civil

komponent

tills

full

civilian

component

unless

and

ersättning har erlagts.

until there has been payment in

full satisfaction of the claim.

7. Anspråk som härrör från

7. Claims arising out of the

otillåtet bruk av ett fordon

unauthorized use of any vehicle

tillhörigt

krigsmakten

i

en

of the armed services of a

sändande stat skall behandlas i

sending State shall be dealt with

enlighet med punkt 6 i denna

in accordance with paragraph 6

artikel utom i de fall en styrka

of this Article, except in so far

eller en civil komponent är

as the force or civilian

lagligen ansvarig.

component

is

legally

responsible.

8. Om tvist uppstår om

8. If a dispute arises as to

huruvida

en åtalbar handling

whether a tortious act or

eller försummelse av en medlem

omission of a member of a force

av en styrka eller en civil

or civilian component was done

komponent har skett i tjänsten

in the performance of official

eller om bruk av ett fordon

duty or as to whether the use of

tillhörigt

krigsmakten

i

den

any vehicle of the armed

sändande

stat

har

skett

services of a sending State was

olovligen skall saken under-

unauthorized, the question shall

ställas en skiljedomare utsedd i

be submitted to an arbitrator

enlighet med punkt 2 b i denna

appointed

in

accordance

with

167

Bilaga 3

Ds 2015:39

artikel, vars beslut i ärendet skall

paragraph 2 b. of this Article,

vara slutgiltigt bindande.

whose decision on this point

shall be final and conclusive.

9. Den sändande staten skall

9. The sending State shall not

inte

åberopa

immunitet

från

claim

immunity

from

the

domstolarnas

domsrätt

i

den

jurisdiction of the courts of the

mottagande staten för medlem-

receiving State for members of

mar av en styrka eller en civil

force or civilian component in

komponent

med

avseende

på

respect of the civil jurisdiction

den civilrättsliga

domsrätt som

of the courts of the receiving

tillkommer

domstolarna

i

den

State except to the extent

mottagande staten, utom i den

provided in paragraph 5 g. of

utsträckning som avses i punkt

this Article.

5 g i denna artikel.

10. Myndigheterna

i

den

10. The authorities of the

sändande och

den

mottagande

sending State and of the

staten skall i fall som berör dem

receiving State shall co-operate

samarbeta

vid upptagning

av

in the procurement of evidence

bevisning

för

en

rättvis

for a fair hearing and disposal of

rättegång och vid bestämmande

claims in regard to which the

av ersättning av skada.

Contracting

Parties

are

concerned.

Artikel IX

Article IX

1. Medlemmar av en styrka

1. Members of a force or of a

eller en civil komponent och

civilian component

and

their

dess anhöriga får köpa varor

dependents

may

purchase

lokalt för eget bruk och

locally goods necessary for their

erforderliga

tjänster

på

samma

own

consumption,

and

such

villkor som medborgare i den

services as they need, under the

mottagande staten.

same conditions as the nationals

of the receiving State.

2.

Lokala

varuköp avsedda

2. Goods which are required

för försörjning av en styrka eller

from local sources for the

en

civil

komponent

skall

subsistence of a force or civilian

normalt ske genom de enheter

component

shall normally be

som

upphandlar

sådana

varor

purchased

through

the

för

krigsmakten

i

den

authorities which purchase such

168

Ds 2015:39 Bilaga 3

mottagande

staten.

För

att

goods for the armed services of

undvika att dessa varuköp får

the receiving State. In order to

ogynnsam verkan på ekonomin i

avoid such purchases having any

den

mottagande

staten

skall

adverse effect on the economy

vederbörande

myndigheter

i

of the receiving State, the

denna stat när så erfordras ange

competent

authorities

of

that

vilka varor som ej får köpas eller

State

shall

indicate,

when

som

är

föremål

för

necessary,

any

articles

the

begränsningar.

purchase of which should be

restricted or forbidden.

3. Med förbehåll för gällande

3.

Subject

to

agreements

avtal eller avtal som härefter kan

already in force or which may

komma

att

ingås

mellan

hereafter be made between the

befullmäktigade företrädare

för

authorized

representatives

of

de

sändande

och

mottagande

the sending and receiving States,

staterna skall

myndigheterna i

the authorities of the receiving

den mottagande staten åta sig

State

shall

assume

sole

fullt ansvar för att vidta lämpliga

responsibility

for

making

åtgärder för att till en styrka

suitable arrangements to make

eller

en

civil

komponent

available to a force or a civilian

tillhandahålla de lokaler och de

component

the

buildings

and

utrymmen som denna

behöver

grounds which it requires, as

liksom

hithörande

anordningar

well as facilities and services

och tjänster. Dessa avtal och

connected

therewith.

These

arrangemang

skall

i

möjlig

agreements

and

arrangements

utsträckning stå i överensstäm-

shall be, as far as possible, in

melse med de regler som gäller

accordance with the regulations

för förläggning och inkvartering

governing

the

accommodation

av liknande personal i den

and

billeting

of

similar

mottagande

staten. I

avsaknad

personnel of the receiving State.

av särskilt avtal med motsatt

In the absence of a specific

verkan skall lagarna i den

contract to the contrary, the

mottagande

staten

gälla

laws of the receiving State shall

avseende vilka

rättigheter

och

determine

the

rights

and

skyldigheter

som

är förbundna

obligations arising out of the

med besittningen eller använd-

occupation or use of the

ningen av byggnaderna, marken,

buildings, grounds, facilities or

anordningarna eller tjänsterna.

services.

4. Behov av civil arbetskraft

4.

Local

civilian

labour

169

Bilaga 3

Ds 2015:39

för en styrka eller en civil

requirements of a force or

komponent skall tillgodoses på

civilian

component

shall

be

samma

sätt

som

motsvarande

satisfied in the same way as the

behov i den mottagande staten

comparable requirements of the

och med biträde av myndig-

receiving State and with the

heterna i den mottagande staten

assistance of the authorities of

genom

dess

arbetsförmedling.

the receiving State through the

Anställningsförhållanden

och

employment

exchanges.

The

arbetsförhållanden,

särskilt

conditions

of

employment

and

löner,

övertidsersättning

och

work,

in

particular

wages,

arbetarskyddsförhållanden

skall

supplementary

payments

and

vara desamma som föreskrivs i

conditions for the protection of

den

mottagande

statens

lag.

workers, shall be those laid

Civilanställda som anlitas av en

down by the legislation of the

styrka eller en civil komponent

receiving

State.

Such

civilian

skall inte på något sätt betraktas

workers employed by a force or

som

tillhörande denna

styrka

civilian component shall not be

eller denna civila komponent.

regarded for any purpose as

being members ot that force or

civilian component.

5. När en styrka eller en civil

5. When a force or a civilian

komponent på den ort där den

component has at the place

är stationerad

har

otillräckliga

where it is stationed inadequate

medicinska

och

dentala

medical or dental facilities, its

faciliteter får

dess

medlemmar

members and their

dependents

och

deras

anhöriga

åtnjuta

may receive medical and dental

läkarvård och tandvård inklusive

care, including

hospitalization,

intagning

på

sjukhus

under

under the same conditions as

samma

förhållanden

som

comparable personnel

of

the

motsvarande

personalkategorier

receiving State.

i den mottagande staten.

6.

Den

mottagande

staten

6. The receiving State shall

skall

ge

välvilligast

möjliga

give

the

most

favourable

prövning av en begäran att till

consideration

to requests

for

medlemmarna av en styrka eller

the grant to members of a force

en civil komponent ge tillträde

or of a civilian component of

till transportmedel

och

bevilja

travelling facilities and conces-

rabatter för färdbiljetter. Dessa

sions with regard to fares. These

transportmedel

och förmåner

facilities and concessions will be

170

Ds 2015:39 Bilaga 3

skall vara föremål för särskilda

the subject of special arrange-

avtal

mellan

de

berörda

ments to be made between the

regeringarna.

Governments concerned.

7. Om det inte föreligger

7. Subject to any general or

några

allmänna

eller

särskilda

particular

financial

finansiella avtal parterna emellan

arrangements

between

the

skall

betalning

för

varor,

Contracting Parties, payment in

inkvartering

och

tjänster

som

local

currency

for

goods,

tillhandahålles enligt punkt 2, 3,

accommodation

and

services

4 och, om så erfordras, 5 och 6 i

furnished

under

paragraphs, 2,

denna

artikel

erläggas

utan

3, 4 and, if necessary, 5 and 6, of

dröjsmål i lokal valuta av

this Article shall be made

styrkans myndigheter.

promptly by the authorities of

the force.

8. Vare sig en styrka eller en

8. Neither a force, nor a

civil

komponent

eller

dess

civilian

component,

nor

the

anhöriga

eller anställda

skall

members

thereof,

nor

their

kunna åberopa denna artikel för

dependents, shall by reason of

att åtnjuta befrielse från skatter

this

Article

enjoy

any

och tullar vid anskaffning av

exemption from taxes or duties

varor och tjänster som omfattas

relating

to

purchases

and

av den

mottagande

statens

services

chargeable

under the

skattebestämmelser.

fiscal

regulations

of

the

receiving State.

Artikel X

Article X

1. I den mån beskattningen i

1. Where the legal incidence

den mottagande staten beror av

of any form of taxation in the

uppehållsort

eller hemvist

skall

receiving

State

depends

upon

perioder under vilka en medlem

residence

or

domicile, periods

av en styrka eller en civil

during which a member of a

komponent befinner sig i den

force or civilian component is in

statens

territorium

enbart på

the territory of that State by

grund av att han ingår i en

reason solely of his being a

styrka eller en civil komponent,

member of such force or civilian

inte betraktas som vistelse-

component

shall

not

be

perioder

däri

eller

såsom

considered

as

periods

ot

innebärande

en

ändring

av

residence therein, or as creating

171

Bilaga 3

Ds 2015:39

uppehållsort

eller

hemvist.

a change of residence or

Medlemmar av en styrka eller en

domicile, for the purposes of

civil komponent skall undantas

such taxation. Members of a

från

beskattning

i

den

force

or

civilian

component

mottagande staten för lön och

shall be exempt from taxation in

arvode som utbetalas till dem i

the receiving State on the salary

denna egenskap av den sändande

and emoluments paid to them as

staten liksom från skatt på

such members by the sending

materiell lös

egendom,

vilkens

State or on any tangible

befintlighet

i

den

mottagande

movable property the presence

staten helt och hållet beror på

of which in the receiving State is

ägarens tillfälliga vistelse där.

due solely to their temporary

presence there.

2. Ingenting i denna artikel

2. Nothing in this Article

skall hindra beskattning av en

shall prevent taxation of a

medlem av en styrka eller en

member of a force or civilian

civil komponent med avseende

component with respect to any

på

vinstgivande

verksamhet

profitable enterprise, other than

utöver hans

anställning

som

his

employment

as

such

sådan; och, utom vad beträffar