Ds 2017:67

Lönegaranti och utbetalande myndighet

Ds 2017:67

Ds 2017:67

Lönegaranti och utbetalande myndighet

Arbetsmarknadsdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: kundservice@nj.se

Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara på remiss.

Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser

Omslag: Regeringskansliets standard

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018

ISBN 978-91-38-24743-3

ISSN 0284-6012

Innehåll

1
Sammanfattning..........................................................
3

2
Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen

(1992:497) ................................................................
5

3
Lönegaranti och utbetalande myndighet.......................
11

4
Utbetalande myndighet ska bestämmas av regeringen ...
13

5
Ikraftträdande och behovet av

övergångsbestämmelser .............................................
17

6
Konsekvensbeskrivning ..............................................
19

7
Författningskommentar ..............................................
21

1

1 Sammanfattning

Promemorian innehåller förslag till ändringar i lönegarantilagen (1992:497). I lönegarantilagen anges i dag att det är länsstyrelsen som har till uppgift att betala ut garantibelopp. I promemorian föreslås att lönegarantilagen ändras så att det inte längre i lagen anges vilken myndighet som har denna uppgift. Det föreslås att det i lagen i stället anges att den myndighet som regeringen bestämmer betalar ut garantibelopp (utbetalande myndighet). I lagen föreslås även vissa följdändringar med anledning av detta.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

3

2 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

Härigenom föreskrivs i fråga om lönegarantilagen (1992:497) 1 dels att 22 § ska upphöra att gälla,

dels att 6 a, 11, 12, 14, 15, 17, 18 och 24–26 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 a § 2

Regeringen

meddelar
Den
myndighet
som

föreskrifter om vilka länsstyrelser
regeringen bestämmer betalar ut

som ansvarar för uppgifter enligt
garantibelopp
(utbetalande

denna lag.

myndighet).

11 § 3

Om bevakning förekommer i
Om bevakning förekommer i

konkursen,
ska
förvaltaren
konkursen,
ska
förvaltaren

snarast underrätta
länsstyrelsen
snarast
underrätta
den

om sådana
fordringar som
utbetalande
myndigheten
om

omfattas av garantin och som
sådana fordringar som omfattas

enligt förvaltarens bedömning är
av garantin och som enligt

klara.

förvaltarens bedömning är klara.

Underrättelse om övriga fordringar som omfattas av garantin ska lämnas utan dröjsmål sedan fordringarna har blivit utdelningsgilla.

1 Senaste lydelse av 22 § 2012:83.

2 Senaste lydelse 2012:83.

3 Senaste lydelse 2012:83.

5

Ds 2017:67

12 §

Om
förvaltaren,
sedan
han
Om förvaltaren, efter att ha

har
lämnat
underrättelse
enligt
lämnat
en underrättelse
enligt

11 §

första
stycket,
får
11 §
första
stycket,
får

upplysningar enligt 10 § eller om
upplysningar enligt 10 § eller på

han på annat sätt får kännedom
annat sätt får kännedom om

om
något
förhållande
som
något förhållande som påverkar

påverkar frågan till vilken del
frågan
till

vilken

del

arbetstagarens
fordran
på
arbetstagarens

fordran
på

uppsägningslön
omfattas
av
uppsägningslön

omfattas
av

förmånsrätt,
skall
han
snarast
förmånsrätt,
ska
förvaltaren

underrätta länsstyrelsen .

snarast

underrätta

den

utbetalande myndigheten .

14 §

Den förvaltare, som efter att
Den förvaltare, som efter att

ha
lämnat
en
underrättelse
ha lämnat
en
underrättelse

enligt
11 §
avser att göra en
enligt
11 §
avser
att göra
en

förskottsbetalning
till
arbets-
förskottsbetalning

till
arbets-

tagaren
enligt
13 §,

skall
tagaren
enligt

13 §,

ska

underrätta
länsstyrelsen
innan
underrätta
den

utbetalande

betalningen görs.

myndigheten
innan
betalningen

görs.

15 §

Förvaltaren
skall

för
Förvaltaren

ska

för

arbetstagarens räkning
bevaka
arbetstagarens
räkning
bevaka

fordringar
som
enligt

hans
fordringar som enligt hans eller

bedömning är klara.

hennes bedömning är klara.

Bevakningen
får
ske genom
Bevakningen
får
ske genom

att förvaltaren lämnar rätten två
att förvaltaren till rätten lämnar

kopior av en sådan underrättelse
två kopior av en sådan

som han har lämnat länsstyrelsen
underrättelse som han eller hon

enligt 11 § och anger att den
har lämnat till den utbetalande

avser bevakning.

myndigheten
enligt
11 §
och

anger att den avser bevakning.

Förvaltaren
skall
genast
Förvaltaren

ska
genast

underrätta
arbetstagaren
om
underrätta
arbetstagaren
om

bevakningen.

bevakningen.

6

Ds 2017:67

17 § 4

Om

förvaltaren
eller
Om

förvaltaren

eller

rekonstruktören
finner
att
rekonstruktören

finner

att

fordran

ska
betalas enligt
fordran
ska
betalas
enligt

garantin, ska han eller hon
garantin, ska han eller hon

samma
dag
som
beslutet
samma
dag
som
beslutet

meddelas sända en underrättelse
meddelas sända en underrättelse

om
beslutets
innehåll
till
om beslutets innehåll till den

länsstyrelsen .

utbetalande myndigheten .

18 § 5

Om

förvaltaren
eller
Om

förvaltaren

eller

rekonstruktören, efter
att
ha
rekonstruktören, efter
att
ha

fattat beslut om betalning enligt
fattat beslut om betalning enligt

garantin, får upplysningar enligt
garantin, får upplysningar enligt

10 §
eller
på
annat
sätt
får
10 §
eller
på
annat
sätt
får

kännedom om något förhållande
kännedom om något förhållande

som påverkar frågan till vilken
som påverkar frågan till vilken

del
arbetstagarens fordran
på
del
arbetstagarens
fordran
på

uppsägningslön omfattas av rätt
uppsägningslön omfattas av rätt

till
betalning enligt
garantin,
till betalning enligt garantin, ska

skall

förvaltaren

eller
han eller hon snarast ompröva

rekonstruktören snarast ompröva
sitt

beslut

avseende

sitt

beslut

avseende
garantibelopp som ännu inte har

garantibelopp som ännu inte har
betalats ut.

betalats ut.

Om
omprövningen
medför
Om
omprövningen
medför

att
utbetalning
enligt
garantin
att
utbetalning
enligt
garantin

skall ske med ett annat belopp
ska ske med ett annat belopp än

än tidigare, skall förvaltaren eller
tidigare,
ska förvaltaren
eller

rekonstruktören
samma
dag
rekonstruktören
samma

dag

sända
en
underrättelse
om
sända
en
underrättelse

om

beslutets
innehåll

till
beslutets
innehåll
till

den

länsstyrelsen .

utbetalande myndigheten .

4 Senaste lydelse 2012:83.

5 Senaste lydelse 2005:273.

7

Ds 2017:67

24 § 6

Innan
garantibelopp betalas
Innan
garantibelopp
betalas

ut
skall
länsstyrelsen verkställa
ut
ska

den
utbetalande

skatteavdrag samt
avdrag
med
myndigheten
verkställa
skatte-

belopp som skall innehållas på
avdrag samt avdrag med belopp

grund av beslut om utmätning
som ska innehållas på grund av

av
lön.
Dessutom
skall
beslut om utmätning av lön.

avräkning göras för förskotts-
Dessutom
ska avräkning
göras

betalning

som

skett
enligt
för förskottsbetalning som skett

11 kap.

14 §

konkurslagen
enligt 11 kap. 14 § konkurslagen

(1987:672)
och
som
avser
(1987:672)
och
som

avser

fordringar
som

omfattas av
fordringar
som
omfattas av

garantin.

garantin.

25 § 7

Innan

garantibelopp
för
Innan
garantibelopp
för

fordran

på
uppsägningslön
fordran
på
uppsägningslön

betalas ut skall arbetstagaren till
betalas ut ska arbetstagaren till

länsstyrelsen lämna en försäkran
den
utbetalande
myndigheten

på heder och samvete om sina
lämna en försäkran på heder och

anställnings- och avlönings-
samvete om sina anställnings-

förhållanden
under
upp-
och

avlöningsförhållanden

sägningstiden.

under uppsägningstiden.

Om arbetstagaren under uppsägningstiden inte utför arbete för

konkursgäldenären, gäldenären vid företagsrekonstruktion eller någon annan och inte heller driver egen rörelse, får garantibelopp för fordran på uppsägningslön betalas ut endast om arbetstagaren visar att han eller hon för den tid fordran avser har varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen.

26 § 8

Anser
länsstyrelsen
att
Om
den
utbetalande

uppgifterna
som arbetstagaren
myndigheten

anser
att

har lämnat i en försäkran enligt
uppgifterna
som
arbetstagaren

25 § kan
påverka frågan
till
har lämnat i en försäkran enligt

6 Senaste lydelse 1995:310.

7 Senaste lydelse 2005:273.

8 Senaste lydelse 2005:273.

8

Ds 2017:67

vilken del arbetstagarens fordran på uppsägningslön omfattas av rätt till betalning enligt garantin, skall länsstyrelsen skyndsamt sända kopia av försäkran till förvaltaren eller rekonstruktören.

I sådana fall får garantibelopp för fordran på uppsägningslön inte betalas ut innan förvaltaren eller rekonstruktören har

omprövat sitt tidigare ställningstagande i frågan om lönegaranti eller underrättat länsstyrelsen om att uppgifterna i försäkran inte ger anledning till en ny bedömning.

25 § kan påverka frågan till vilken del arbetstagarens fordran på uppsägningslön omfattas av rätt till betalning enligt garantin, ska den

utbetalande myndigheten skyndsamt sända en kopia av försäkran till förvaltaren eller rekonstruktören.

I sådana fall får garantibelopp för fordran på uppsägningslön inte betalas ut innan förvaltaren eller rekonstruktören har

omprövat sitt tidigare ställningstagande i frågan om lönegaranti eller underrättat den utbetalande myndigheten om att uppgifterna i försäkran inte ger anledning till en ny bedömning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

9

3 Lönegaranti och utbetalande myndighet

Vad är statlig lönegaranti?

Statlig lönegaranti är ett skydd för arbetstagare som innebär att staten, upp till ett visst belopp, svarar för betalning av vissa löne- och pensionsfordringar hos en arbetsgivare som har försatts i konkurs i Sverige eller i annat nordiskt land, är föremål för företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion eller i ett annat land i EU eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) än Sverige är föremål för ett sådant insolvensförfarande som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens, lönegarantidirektivet. En arbetstagares rätt till lönegaranti regleras i lönegarantilagen (1992:497), som också innehåller ett genomförande av bestämmelser i lönegarantidirektivet.

Beslut om lönegaranti fattas av konkursförvaltare, rekonstruktörer eller Kronofogdemyndigheten medan utbetalning av garantibelopp sköts av länsstyrelsen. När det gäller konkurser med bevakningsförfarande meddelar konkursförvaltaren dock inget formligt beslut om lönegaranti. I dessa fall underrättar konkursförvaltaren länsstyrelsen om lönefordringar som enligt dennes uppfattning är klara och länsstyrelsen fattar i praktiken beslut i samband med utbetalning av garantibelopp (se Danhard, Erik, KonkursArbetsrätt, femte upplagan, 2013, s. 339).

11

Ds 2017:67

Utbetalning av lönegarantimedel

Länsstyrelsen har till uppgift att betala ut lönegarantimedel. Det är för närvarande sju länsstyrelser som har denna uppgift. Länsstyrelsens uppgift är att verkställa konkursförvaltares eller rekonstruktörers beslut om lönegaranti, dvs. betala ut garantibelopp. Myndigheten har med andra ord en rent verkställande uppgift som ska ske med skyndsamhet (se JO 2007-10-30, dnr 766- 2006).

Länsstyrelsen har enligt lönegarantilagen även andra uppgifter som är kopplade till utbetalningsfunktionen. Länsstyrelsen ska vid konkurser med bevakningsförfarande ta emot underrättelse från förvaltaren om sådana fordringar som omfattas av garantin och som enligt förvaltarens bedömning är klara. Vid sådana konkurser ska länsstyrelsen även ta emot underrättelse från förvaltaren om denne får upplysningar eller kännedom om något förhållande som påverkar frågan till vilken del arbetstagarens fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt. Länsstyrelsen ska också ta emot underrättelse från förvaltaren om denne avser att göra en förskottsbetalning till arbetstagaren vid konkurser med bevakningsförfarande. Länsstyrelsen ska vidare ta emot underrättelse från förvaltaren eller rekonstruktören om beslut att fordran ska betalas enligt garantin och ta emot underrättelse från förvaltaren eller rekonstruktören om de efter omprövning av sitt beslut finner att utbetalning enligt garantin ska ske med ett annat belopp än tidigare. Därutöver har länsstyrelsen till uppgift att verkställa skatteavdrag samt avdrag med belopp som ska innehållas på grund av beslut om utmätning av lön och göra avräkningar för förskottsbetalning som skett enligt konkurslagen (1987:672). Länsstyrelsen ska också hantera försäkran från arbetstagaren om dennes anställnings- och avlöningsförhållanden under uppsägningstiden och eventuellt intyg om att denne är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och ta kontakt med konkursförvaltare eller rekonstruktör om uppgifterna i en försäkran från en arbetstagare skulle kunna påverka rätten till betalning enligt garantin.

12

4 Utbetalande myndighet ska bestämmas av regeringen

Förslag: Lönegarantilagen ska inte längre ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp. I stället ska det i lönegarantilagen införas en bestämmelse som anger att regeringen bestämmer vilken myndighet som betalar ut garantibelopp (utbetalande myndighet). De bestämmelser i lagen som innehåller en hänvisning till länsstyrelsen ska ändras till att avse den utbetalande myndigheten.

Skälen för förslaget

Lönegarantilagen bör inte ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp

Uppgiften att betala ut lönegarantimedel ligger sedan 2012 på sju länsstyrelser och verksamheten regleras i lönegarantilagen och lönegarantiförordningen (1992:501). Fram till 2012 hade lönegarantiärenden handlagts på samtliga 21 länsstyrelser. I förarbetena till den ändring som ledde till att hanteringen koncentrerades till sju länsstyrelser anfördes att en uppgift normalt utförs bättre ju mer frekvent den görs och att arbetet som regel kan antas bli bättre utfört om flera personer arbetar med samma frågor så att de har möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra (prop. 2011/12:31 s. 45). Vidare anfördes att ärendena, eftersom de utgör myndighetsutövning, bör utföras på ett likformigt sätt över hela landet.

Redan vid införandet av lönegarantilagen, som ersatte den tidigare lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs, diskuterades frågan om var utbetalningsfunktionen skulle placeras.

13

Ds 2017:67

I förarbetena angavs att den inte borde ligga hos länsstyrelsen utan i stället föras över till annan myndighet (prop. 1991/92:139 s. 37). Skälet till detta var att länsstyrelserna i övrigt inte har någon anknytning till konkursförfarandet. Det konstaterades dock att frågan krävde ytterligare utredning och utbetalningsfunktionen kom därför att ligga kvar hos länsstyrelsen tills vidare.

Frågan om var utbetalningsfunktionen bör finnas har därefter varit föremål för diskussion i en rapport och två utredningar, slutrapport från Samverkan mellan myndigheter mot ekonomisk brottslighet (SAMEB) i Stockholms län av den 30 november 2011, Statens regionala förvaltning (SOU 2012:81) och Kvalificerad välfärdsbrottslighet (SOU 2017:37). Gemensamt för dessa är att de bland annat har lagt fram förslag om att en annan myndighet än länsstyrelsen ska hantera utbetalningarna. De föreslagna myndigheterna har varit myndigheter på nationell nivå. Som skäl har anförts att det finns fördelar i att minska antalet aktörer i hanteringen. Några av de fördelar som förts fram är följande. Ett samlat ansvar på nationell nivå ger möjlighet att bygga upp en god kompetens, minska sårbarheten i verksamheten och förbättra effektiviteten i handläggningen. Det möjliggör även en samlad ansats mot brottsliga angrepp. Ett nationellt myndighetsansvar ger också bättre förutsättningar att åtgärda problem med missbruk av lönegarantin.

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att utvärdera om utbetalning av garantibelopp och tillhörande uppgifter bör centraliseras till en nationell myndighet. Bakgrunden till detta arbete är att det bedöms kunna finnas effektiviseringsvinster samt ökad möjlighet att motverka fel och fusk i utbetalningen av lönegarantin med en sådan centralisering, något som också påpekats i de utredningar och den rapport som tidigare nämns.

Det följer av 22 § lönegarantilagen att länsstyrelsen betalar ut garantibelopp. Det är lämpligare att regeringen kan bestämma vilken myndighet som ska ha denna uppgift, jfr 12 kap. 1 § regeringsformen. Det ger en större flexibilitet och förenklar förfarandet om regeringen skulle vilja lägga denna uppgift på någon annan myndighet. Mot denna bakgrund bör lönegarantilagen ändras så att det inte längre i lagen anges vilken myndighet som har till uppgift att betala ut garantibelopp. Vilken myndighet som har

14

Ds 2017:67

till uppgift att betala ut garantibelopp bör i fortsättningen i stället regleras i förordning.

Av den nuvarande upplysningsbestämmelsen i 6 a § lönegarantilagen följer att regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt lagen. Eftersom det i lagen inte längre ska anges vilken myndighet som betalar ut garantibelopp bör paragrafen ändras. Bestämmelsen i 6 a § lönegarantilagen bör i stället ange att det är den myndighet som regeringen bestämmer som betalar ut garantibelopp.

Eftersom lönegarantilagen inte längre ska ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp behövs inte 22 § längre. Bestämmelsen bör därför upphävas.

Följdändringar

Länsstyrelsen nämns i flera bestämmelser i lönegarantilagen utöver 6 a och 22 §§, nämligen 11, 12, 14, 15, 17, 18 och 24–26 §§. I samtliga av dessa bestämmelser nämns länsstyrelsen på grund av dess uppgift att vara utbetalande myndighet. Som exempel på uppgifter enligt bestämmelserna kan nämnas skyldighet att verkställa skatteavdrag samt avdrag med belopp som ska innehållas på grund av beslut om utmätning av lön och att göra avräkningar för förskottsbetalning som skett enligt konkurslagen.

Som en konsekvens av förslaget att lönegarantilagen inte ska ange vilken myndighet som betalar ut garantibelopp bör ändringar göras även i de ovan nämnda bestämmelserna. Bestämmelserna bör ändras på det sättet att ordet länsstyrelsen byts ut mot den utbetalande myndigheten. Det bör även göras vissa språkliga ändringar, till exempel att göra vissa bestämmelser könsneutrala och i övrigt göra vissa språkliga moderniseringar.

15

5 Ikraftträdande och behovet av övergångsbestämmelser

Förslag: De föreslagna ändringarna i lönegarantilagen ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Bedömning: Det finns inget behov av övergångsbestämmelser.

Skälen för förslaget och bedömningen: Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Det bedöms att lagändringarna bör kunna träda i kraft den 1 januari 2019.

Det bedöms inte finnas något behov av övergångsbestämmelser eftersom lagändringarna endast är av lagteknisk karaktär.

17

6 Konsekvensbeskrivning

I lönegarantilagen anges i dag att det är länsstyrelsen som betalar ut garantibelopp. Det är inte nödvändigt att i lag ange vilken myndighet som har denna uppgift. De föreslagna ändringarna i detta avseende i lönegarantilagen syftar till att regeringen ska kunna bestämma vilken myndighet som har till uppgift att betala ut garantibelopp. Dessa lagändringar ger upphov till vissa följdändringar i lönegarantilagen. Ändringarna har beskrivits i avsnitt 4.

De föreslagna ändringarna i lönegarantilagen är enbart lagtekniska. Förslagen har därför inga direkta konsekvenser i sig. Faktiska konsekvenser uppkommer först i samband med en eventuell verksamhetsflytt från länsstyrelsen till en annan myndighet. Dessa konsekvenser får bedömas inom ramen för arbetet med en sådan verksamhetsflytt.

Eftersom lagändringarna enbart är lagtekniska bedöms de inte heller strida mot det EU-rättsliga regelverket avseende lönegaranti och bedöms även i övrigt vara förenliga med EU-rätten och övriga internationella åtaganden. Av samma skäl bedöms förslagen inte heller leda till några konsekvenser för kommuner eller landsting. Inte heller väntas förslagen leda till några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning i olika delar av landet, offentlig service i olika delar av landet, jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen väntas inte heller leda till några konsekvenser för miljön.

19

7 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

6 a §

Förslaget behandlas i avsnitt 4.

Ändringen innebär att det i paragrafen anges att den myndighet som regeringen bestämmer betalar ut garantibelopp i stället för en upplysning om att regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som ansvarar för uppgifter enligt lagen.

22 §

Förslaget behandlas i avsnitt 4.

Paragrafen upphävs med anledning av att det inte längre i lagen ska anges vilken myndighet som betalar ut garantibelopp.

11, 12, 14, 15, 17, 18 och 24–26 §§

Förslagen behandlas i avsnitt 4.

I paragraferna görs följdändringar med anledning av ändringen i 6 a § och av att 22 § upphävs. Ändringarna innebär att ordet länsstyrelsen ersätts med den utbetalande myndigheten.

I övrigt görs vissa språkliga ändringar i paragraferna som inte innebär någon ändring i sak.

21

Departementsserien 2017

Kronologisk förteckning

1. Elektronisk övervakning av kontaktförbud. Ju.

2. Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. S.

3. Genomförande av ICT-direktivet. Ju.

4. Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. S.

5. Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. N.

6. Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall. S.

7. Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Ju.

8. Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. Ku.

9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. S.

10. ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. A.

11. Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. S.

12. Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. S.

13. Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. Fi.

14. Vissa ändringar i läkemedelslagen. S.

15. Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Genomförande av direktiv (EU) 2015/637. UD.

16. Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. Ju.

17. En ny lag om försäkringsdistribution. Fi.

18. Karensavdrag – en mer rättvis självrisk. S.

19. Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen. Ju.

20. Regionalt utvecklingsansvar

i Stockholms, Kalmar och Blekinge län. Fi.

21. Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. Fi.

22. Utstationering och vägtransporter. A.

23. Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. Fi.

24. Skjutvapen och explosiva varor

– Skärpta straff för de grova brotten. Ju.

25. Nya ungdomspåföljder. Ju.

26. En anpassning till dataskyddsförordningen

– kreditupplysningslagen och några andra författningar. Ju.

27. Genomförande av säsongsanställningsdirektivet. Ju.

28. En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. N.

29. Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. S.

30. Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. A.

31. Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling. Fi.

32. Biologiskt mångfald och ekosystemtjänster. Kontrollstation 2016. M.

33. Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. A.

34. Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. K.

35. Körkortslån. A.

36. En snabbare lagföring. Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål. Ju.

37. Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling. Ju.

38. Livstidsstraff för mord. Ju.

39. Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. S.

40. Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform. Fi.

41. En omarbetad domstolsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju.

42. Följdändringar till ny förvaltningslag. Ju.

43. Konsultation i frågor som rör det samiska folket. Ku.

44. Elmarknadslag. M.

45. En omarbetad utlänningsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju.

46. Kriminalvårdens datalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Ju.

47. Utredningar avseende vissa skador och dödsfall. S.

48. Statistik på upphandlingsområdet. Fi.

49. Omedelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer. S.

50. Ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga. Fö.

51. Sweden’s sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. M.

52. Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med läsnedsättning. Ju.

53. Rätten till offentlig försvarare. Genomförande av EU:s rättshjälpsdirektiv. Ju.

54. En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. M.

55. En karensdag mindre

i arbetslöshetsförsäkringen. A.

56. Bastjänstgöring för läkare. S.

57. Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Ju.

58. EU:s dataskyddsreform – anpassningar av vissa författningar om allmän ordning och säkerhet. Ju.

59. Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik. S.

60. Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet. Fi.

61. Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar. Fi.

62. Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation. Ju.

63. Reglering av ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget. Ku.

64. Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd. Ju.

65. Säkerhetshöjande åtgärder vid Sametingets sammanträden. Ku.

66. Motståndskraft. Inriktningen

av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. Fö.

67. Lönegaranti och utbetalande myndighet. A.

Departementsserien 2017

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet

ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. [10]

Utstationering och vägtransporter. [22]

Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. [30]

Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. [33]

Körkortslån. [35]

En karensdag mindre i arbetslöshetsförsäkringen. [55]

Lönegaranti och utbetalande myndighet. [67]

Finansdepartementet

Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. [13]

En ny lag om försäkringsdistribution. [17]

Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län. [20]

Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. [21]

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. [23]

Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling. [31]

Ändringar i vissa författningar inom Finansdepartementets ansvarsområde med anledning av EU:s dataskyddsreform. [40]

Statistik på upphandlingsområdet. [48]

Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet. [60]

Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar. [61]

Försvarsdepartementet

Ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga. [50]

Motståndskraft. Inriktningen

av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. [66]

Justitiedepartementet

Elektronisk övervakning av kontaktförbud. [1]

Genomförande av ICT-direktivet. [3]

Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. [7]

Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. [16]

Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen. [19]

Skjutvapen och explosiva varor – Skärpta

straff för de grova brotten. [24] Nya ungdomspåföljder. [25]

En anpassning till dataskyddsförordningen

– kreditupplysningslagen och några andra författningar. [26]

Genomförande av säsongsanställningsdirektivet. [27]

En snabbare lagföring. Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål. [36]

Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling. [37]

Livstidsstraff för mord. [38]

En omarbetad domstolsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [41]

Följdändringar till ny förvaltningslag. [42]

En omarbetad utlänningsdatalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [45]

Kriminalvårdens datalag. Anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [46]

Tillgång till upphovsrättsligt skyddat material för personer med läsnedsättning. [52]

Rätten till offentlig försvarare. Genomförande av

EU:s rättshjälpsdirektiv. [53]

Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. [57]

EU:s dataskyddsreform – anpassningar av vissa författningar om allmän ordning och säkerhet. [58]

Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation. [62]

Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd. [64]

Kulturdepartementet

Kultursamverkan för ett Sverige

som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. [8]

Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. [34]

Konsultation i frågor som rör det samiska folket. [43]

Reglering av ekonomiska förmåner för förtroendevalda i Sametinget. [63]

Säkerhetshöjande åtgärder vid Sametingets sammanträden. [65]

Miljö- och energidepartementet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Kontrollstation 2016. [32]

Elmarknadslag. [44]

Sweden’s sixth national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management. [51]

En anpassning till dataskyddsförordningen av författningar inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. [54]

Näringsdepartementet

Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. [5]

En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom

Näringsdepartementets verksamhetsområde. [28]

Socialdepartementet

Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. [2]

Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. [4]

Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall. [6]

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. [9]

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. [11]

Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. [12]

Vissa ändringar i läkemedelslagen. [14]

Karensavdrag – en mer rättvis självrisk. [18]

Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. [29]

Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. [39]

Utredningar avseende vissa skador och dödsfall. [47]

Omdelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer. [49]

Bastjänstgöring för läkare. [56]

Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik. [59]

Utrikesdepartementet

Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Genomförande av direktiv (EU) 2015/637. [15]

En departementspromemoria är en utredning som arbetats fram inom Regeringskansliet. Utredningen publiceras som en rapport i departementsserien, förkortad Ds.

ISBN 978-91-38-24743-3 ISSN 0284-6012