Sök i Ratio Lex

Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Fm 2010:1, Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Förordningsmotiv
Förordning om samhällsorientering för
vissa nyanlända invandrare

Fm
2010:1

Förordningstext
Förordning
om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare;
utfärdad den 7 oktober 2010
Regeringen föreskriver 1 följande.
Inledande bestämmelse
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om den samhällsorientering som varje kommun ska se till att nyanlända invandrare erbjuds enligt 5 § lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Syfte och innehåll
2 § Samhällsorienteringen syftar till att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället
och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Målet ska vara
att deltagarna utvecklar kunskap om
1. de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 2010
(Regeringens förordningsmotiv 2010:1).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

2. den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt,
3. hur samhället är organiserat, och
4. praktiskt vardagsliv.
3 § Samhällsorienteringen ska innehålla följande delar.
1. Att komma till Sverige.
2. Att bo i Sverige.
3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige.
4. Individens rättigheter och skyldigheter.
5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige.
6. Att påverka i Sverige.
7. Att vårda sin hälsa i Sverige.
8. Att åldras i Sverige.
Tyngdpunkten ska ligga på den praktiska aspekten av att leva
i Sverige. Det exakta innehållet, omfattningen och tyngdpunkten i varje del bör anpassas efter deltagarna och de lokala
förutsättningarna.
Utformning och genomförande
4 § Samhällsorienteringen ska påbörjas så snart som möjligt
efter det att en etableringsplan har upprättats enligt 6 § lagen
(2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Den ska normalt vara avslutad ett år efter det att etableringsplanen har upprättats.
5 § Varje nyanländ ska erbjudas en samhällsorientering som
omfattar minst 60 timmar. Den ska kunna kombineras med arbete, studier och andra aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet.
6 § Kommunen bestämmer hur samhällsorienteringen ska utformas och i vilken ordningsföljd samhällsorienteringens delar
ska behandlas.
Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion.
7 § Samhällsorienteringen ska i möjligaste mån bedrivas på
modersmålet eller ett annat språk som deltagaren behärskar väl.
Vid behov ska tolk anlitas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

De personer som ger samhällsorienteringen ska ha lämplig
pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap.
8 § Kommunen ska ha en plan för samhällsorienteringen. I
planen ska samhällsorienteringens innehåll och omfattning
anges.
Planen ska revideras när det behövs. Hänsyn ska då tas till
nya förutsättningar och hur genomförandet fungerat.
9 § Kommunen får uppdra åt andra att utforma planen och
anordna samhällsorienteringen. Planen ska då godkännas av
kommunen.
Intyg och information
10 § Kommunen ska ge varje deltagare ett intyg efter avslutad
samhällsorientering. Om en annan kommun begär det, ska
kommunen lämna information om delvis genomgången samhällsorientering.
Omfattningen och innehållet ska framgå.
Stöd, uppföljning och redovisning
11 § Länsstyrelserna ska främja och stödja samarbete mellan
kommuner om samhällsorienteringen.
12 § Länsstyrelserna ska följa upp verksamheten. Varje kommun ska lämna länsstyrelsen de uppgifter som behövs för detta.
13 § Länsstyrelserna ska varje år lämna en gemensam redovisning om samhällsorienteringen till regeringen.
Denna förordning träder i kraft den 1 december 2010.
På regeringens vägnar
ERIK ULLENHAG

Cecilia Bergman
(Integrations- och
jämställdhetsdepartementet)

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Behovet av en ny reglering
Den 17 november 2009 beslutade regeringen propositionen
2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering –
egenansvar med professionellt stöd, med bl.a. förslag till lag om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Enligt 5 § i
denna lag är kommunerna skyldiga att se till att nyanlända erbjuds samhällsorientering. Enligt 7 § samma lag ska etableringsplanen för en nyanländ innehålla bl.a. samhällsorientering.
Regeringen får meddela föreskrifter om samhällsorienteringens
innehåll och omfattning. Riksdagen har beslutat i enlighet med
propositionens förslag. Lagen träder i kraft den 1 december
2010.
Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare presenterade ett förslag till en förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare i sitt delbetänkande
Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv (SOU
2010:16) som lämnades den 4 mars 2010.
Regeringen har gjort en delvis annan bedömning än utredaren av hur samhällsorienteringen ska utformas. Dessa förordningsmotiv är avsedda som vägledning för kommunerna vid
tillämpningen av förordningen.
Författningskommentar
Inledande bestämmelse
1§
I den inledande paragrafen anges att förordningen innehåller
föreskrifter om den samhällsorientering som varje kommun ska
se till att nyanlända invandrare erbjuds enligt 5 § lagen
(2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. De nyanlända invandrare som omfattas av denna lag och
denna förordning är de flyktingar, andra skyddsbehövande m.fl.
och deras anhöriga som avses i 2 § lagen om etableringsinsatser
för vissa nyanlända invandrare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Syfte och innehåll
2§
I paragrafen anges syftet och målet med samhällsorienteringen.
Samhällsorienteringen syftar till att underlätta de nyanländas
etablering i arbets- och samhällslivet. I andra meningen anges
att samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för
det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande (jfr kommentaren till 5 §). Målet med samhällsorienteringen ska, för det första, vara att deltagarna utvecklar kunskap
om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Punkten är utformad med 1 kap. 4 § och
5 § första stycket skollagen (2010:800) som förebild och innebär att samhällsorienteringen ska utgå från Sveriges konstitutionella grundvalar. Häri ingår sådana grundläggande principer
som alla människors lika värde och jämställdhet. Den första
punkten kompletteras av den andra punkten, av vilken det
framgår att deltagarna även ska utveckla kunskap om den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt. Med detta avses
rättigheter och skyldigheter som, utan att vara grundlagsfästa, är
av väsentlig betydelse att känna till för den som lever och deltar
i samhället. Enligt den tredje punkten ska deltagarna utveckla
kunskap om hur samhället är organiserat. I detta inbegrips kunskap om såväl offentliga institutioner som näringsliv och det
civila samhället. Av den fjärde punkten framgår att deltagarna
dessutom ska få kunskap om praktiskt vardagsliv.
3§
I första stycket anges åtta obligatoriska delar som samhällsorienteringen ska innehålla. De obligatoriska delarna bör innehålla
följande.
1. Att komma till Sverige
Integrations- och etableringsprocessen.
Arbetets och språkets betydelse.
Kultur och högtider i Sverige.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

2. Att bo i Sverige
Arbetsmarknad, bosättningsmönster, näringslivsstruktur och
infrastruktur.
Sveriges geografi och befolkning.
Bostad och boende: boendeformer, bostadsförmedling, bostadsfinansiering och hemförsäkring m.m.
Kommunal service och lokalkännedom, exempelvis de viktigaste kommunala institutionerna, det lokala näringslivet, sopsortering, brandsäkerhet och annat skydd mot olyckor.
Det dagliga livet, exempelvis praktiska aspekter på konsumentrollen, alkohol, tobak och narkotika, allemansrätt och djurskydd.
Att leva med funktionshinder.
3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige
Utbildningsmöjligheter, vuxenutbildning och villkor för studerande.
Validering av utländsk kompetens.
Arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Att söka arbete.
Att arbeta.
Att starta och driva företag.
Skatt och deklaration.
Socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen.
Fritid, kultur- och föreningsliv.
4. Individens rättigheter och skyldigheter
Jämställdhet och individens frihet.
Rättigheter för homo-, bi- och transsexuella och personer med
könsöverskridande identitet eller uttryck.
Diskrimineringslagstiftning och Diskrimineringsombudsmannen.
Hjälp och stöd: familjerådgivning, kvinnojourer och Barnens
Rätt I Samhället (BRIS).
Barns och ungdomars rättigheter i relation till föräldraansvaret
– kamratkretsen, relationer samt fritidsaktiviteter.
Religionsfrihet och religiösa samfund.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige
Svensk lagstiftning om äktenskap och samboförhållanden.
Att vänta barn och föda barn.
Föräldraförsäkring.
Barns rättigheter.
Relevanta delar av föräldrabalken, skollagen (2010:800), socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga.
Skola, förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet –
organisation, arbetssätt, syfte och förväntningar på barnen och
föräldrarna.
6. Att påverka i Sverige
Folkstyrelsen:
Demokrati i teori och praktik.
Hur Sverige styrs – nationellt och lokalt perspektiv.
Europeiska unionen.
Åsiktsbildningen i samhället inklusive politiska partier, massmedier, föreningar och organisationer.
Hur val går till.
Rättsstaten:
Grundlagens principer om åsiktsfrihet, föreningsfrihet samt
tryck- och yttrandefrihet etc.
Rättstatens principer och mänskliga rättigheter.
Rättsväsendet: polisens och domstolarnas roll inklusive rätten
till offentlig försvarare och annat rättsligt biträde och rättshjälp
samt Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern.
Offentlighet och sekretess.
Mutor och bestickning.
7. Att vårda sin hälsa i Sverige
Egenvård: sjukvårdsupplysning och apotek.
Hälso- och sjukvård.
Tandvård.
8. Att åldras i Sverige
Pensioner.
Äldreomsorg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Begravning.
Svenska arvsregler.
Inom varje del ska utgångspunkt tas i de i 2 § angivna målen.
Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män ska
behandlas där det är möjligt och lämpligt.
Där det är möjligt med hänsyn till samhällsorienteringens
tidsmässiga begränsning och lämpligt med hänsyn till förståelsen kan den historiska utvecklingen inom varje del behandlas.
Av andra stycket framgår att tyngdpunkten i samhällsorienteringen ska ligga på den praktiska aspekten av att leva i det
svenska samhället, snarare än teoretisk information. Vidare anges att det exakta innehållet, omfattningen och tyngdpunkten i
varje del bör anpassas efter deltagarna och de lokala förutsättningarna.
Utformning och genomförande
4§
Av paragrafen framgår hur snart samhällsorienteringen ska påbörjas och avslutas för dem i målgruppen som har rätt till en
etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser
för vissa nyanlända invandrare.
I paragrafens första mening anges att samhällsorienteringen
ska påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan
har upprättats enligt 6 § lagen om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare. Arbetsförmedlingen ska upprätta en individuellt utformad etableringsplan för den nyanlände inom två
månader från dagen för beslutet om uppehållstillstånd, för den
som beviljats uppehållstillstånd efter inresan. För den som har
uppehållstillstånd vid inresan ska etableringsplanen upprättas
inom två månader från dagen för inresan i landet eller från dagen för det första etableringssamtalet (se 6 § lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och 3 § förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser
för vissa nyanlända invandrare).
I andra meningen anges att samhällsorienteringen normalt
ska vara avslutad ett år efter det att etableringsplanen har upprättats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

5§
Enligt paragrafen ska varje nyanländ erbjudas en samhällsorientering som omfattar minst 60 timmar (dvs. motsvarande 60 x 60
minuter) och som kan kombineras med arbete, studier och andra
aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Samhällsorienteringen är en insats som ska ingå i en nyanländs etableringsplan enligt 7 § lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I planen ska, utöver minst 60 timmars samhällsorientering, även ingå svenskundervisning för invandrare (sfi) och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet, t.ex.
andra studier och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även arbete
kan ingå i planen. Det är av vikt att samhällsorienteringen organiseras på ett sätt så att deltagande i samhällsorienteringen går
att kombinera med bl.a. arbete.
De nyanlända ska ges möjlighet att nå upp till en viss miniminivå, från vilken de själva kan gå vidare med informellt
lärande genom daglig interaktion med andra i arbetsliv och vardagsliv (jfr 2 §). Det exakta innehållet, omfattningen och
tyngdpunkten i varje del bör, enligt 3 § andra stycket, anpassas
efter deltagarna. Det innebär att varje del inte behöver ägnas
samma tid utan tidsåtgången kan anpassas efter deltagarnas behov. Samtliga delar ska dock ingå i samhällsorienteringen. De
60 timmarna ska ses som en gemensam bas som kompletteras
genom andra insatser från kommunen själv, landstinget, statliga
myndigheter och det civila samhällets aktörer. Ett exempel på
en insats som kompletterar samhällsorienteringen är den individuella information och handledning som den nyanlände får vid
mottagandet och under den fortsatta etableringen, t.ex. av sfilärare och etableringslots. Ett annat exempel är de statliga myndigheternas särskilda ansvar att anpassa sina informationsinsatser efter nyanlända invandrares behov enligt 2 § förordningen
(1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken.
6§
Enligt första stycket bestämmer kommunen hur samhällsorienteringen ska utformas och i vilken ordningsföljd samhällsorien-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

teringens delar ska behandlas. Kunskapsinnehållet och pedagogiken får anpassas efter deltagarnas behov och förkunskaper. I
andra stycket anges att samhällsorienteringen ska ge utrymme
för dialog och reflektion.
7§
I första stycket anges att samhällsorienteringen i möjligaste mån
ska bedrivas på modersmålet eller på ett annat språk som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. Av uttrycket ”i
möjligaste mån” följer att samhällsorienteringen får bedrivas på
svenska i det fall något annat inte är möjligt. Om det då behövs
ska tolk anlitas. Flera kommuner kan samarbeta för att kunna
erbjuda samhällsorientering på olika modersmål.
I andra stycket anges att de personer som ger samhällsorienteringen ska ha lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet
och ämneskunskap. Med detta menas att personerna ska ha rätt
kompetens för uppgiften, men något krav på att denna kompetens ska ha uppnåtts på något särskilt sätt, t.ex. genom viss högskoleutbildning, uppställs inte.
8§
Paragrafen anger att kommunen ska ha en plan för samhällsorienteringen och att denna plan vid behov ska revideras. Flera
kommuner kan ha en gemensam plan för samhällsorienteringen
(se kommentaren till 9 §).
9§
Paragrafen anger att kommunen får uppdra åt andra att utforma
planen och anordna samhällsorienteringen. Bestämmelsen innebär att det är möjligt för en kommun att komma överens med en
annan kommun eller uppdra åt någon annan aktör, t.ex. ett studieförbund, en annan ideell organisation eller ett företag, att
utforma planen och/eller anordna samhällsorientering. Det finns
goda möjligheter för kommunerna att samarbeta på frivillig väg.
Som anges i författningskommentaren till 8 § kan flera kommuner ha en gemensam plan för samhällsorienteringen. Av 11 §
följer att länsstyrelserna ska främja och stödja samarbete mellan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

kommunerna. Om en kommun har en plan som den inte utformat själv krävs dock att planen godkänns av kommunen.
Även i de fall det civila samhällets aktörer, t.ex. ideella organisationer, inte har i uppdrag att anordna samhällsorienteringen kan de när så är möjligt och lämpligt involveras i samhällsorienteringen på annat sätt. Detta bör i så fall framgå av
planen. Deras insatser kan också utgöra värdefulla komplement
till samhällsorienteringen (jfr kommentaren till 5 §).
Intyg och information
10 §
I paragrafen anges att kommunen ska ge varje deltagare ett intyg efter avslutad samhällsorientering samt att omfattningen och
innehållet ska framgå av intyget. På begäran ska en annan
kommun kunna få information om delvis genomgången samhällsorientering för en nyanländ som flyttat från en kommun till
en annan för att den nyanlände ska kunna få ett intyg över avslutad samhällsorientering utan att behöva upprepa vissa delar.
Även av sådan information ska omfattningen och innehållet
framgå.
Stöd, uppföljning och redovisning
11 §
I paragrafen anges att länsstyrelserna ska främja och stödja
samarbete mellan kommuner om samhällsorienteringen. Initiativ till samarbete måste tas av kommunerna själva. Främjandet
kan t.ex. bestå i att sprida goda exempel på väl fungerande
samhällsorientering.
12 §
I paragrafen anges att länsstyrelserna ska följa upp verksamheten och att varje kommun ska lämna länsstyrelsen de uppgifter
som behövs för detta, t.ex. antalet nyanlända som genomgått
samhällsorientering och på vilka språk samhällsorienteringen
har genomförts. För att det ska vara möjligt att följa utvecklingen vad gäller nyanländas förutsättningar för arbete bör kommunerna också lämna uppgifter om huruvida samhällsorientering-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

en bedrivs på dagtid eller kvällstid och hur samhällsorienteringen i övrigt lagts upp för att underlätta de nyanländas möjligheter
att arbeta.
13 §
I paragrafen anges att länsstyrelserna varje år ska lämna en
gemensam redovisning om samhällsorienteringen till regeringen. Redovisningen bör bygga på de uppgifter länsstyrelserna får
från kommunerna enligt 12 §. Den bör ge en samlad bild av hur
samhällsorienteringen bedrivs i landet. Detta innebär dock inte
att länsstyrelserna har något tillsynsansvar över kommunernas
samhällsorientering.
(Integrations- och jämställdhetsdepartementet)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.