Sök i Ratio Lex

Förordning om användning av organiska lösningsmedel

59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Fm 2013:02, Förordning om användning av organiska lösningsmedel

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förordningsmotiv
Förordning om användning av organiska
lösningsmedel

Fm
2013:2

Förordningstext
Förordning
om användning av organiska lösningsmedel;
utfärdad den 8 maj 2013.
Regeringen föreskriver följande.
1 § Denna förordning avser försiktighetsmått vid användning
av organiska lösningsmedel och innehåller bestämmelser om
– definitioner (2–10 §§),
– förordningens tillämpning (11–13 §§),
– användning av vissa farliga lösningsmedel (14–17 §§),
– flera verksamheter på en anläggning (18 §),
– försiktighetsmått vid idriftsättning och urdrifttagning (19 §),
– kontroll av utsläpp (20–24 §§),
– utvinning av vegetabiliska oljor och animaliskt fett samt
raffinering av vegetabiliska oljor (25 och 26 §§),
– framställning av farmaceutiska produkter (27–30 §§),
– förädling av gummi (31–34 §§),
– skotillverkning (35 och 36 §§),
– tillverkning av beläggningsblandningar, lacker, tryckfärg
och lim (37–40 §§),
– beläggning av lindningstråd (41 och 42 §§),
– bandlackering (43–45 §§),
– limbeläggning (46–48 §§),
– tryckning (49–52 §§),
– ytbeläggning (53–55 §§),

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

– beläggning av träytor (56 och 57 §§),
– läderbeläggning (58 §),
– fordonslackering (59–63 §§),
– fordonsreparationslackering (64 och 65 §§),
– annan beläggning (66 och 67 §§),
– träimpregnering (68 och 69 §§),
– trä- och plastlaminering (70 och 71 §§),
– ytrengöring (72–74 §§),
– kemtvätt (75–77 §§),
– plan för minskade utsläpp (78–82 §§),
– väsentlig ändring av en 2001-anläggning (83 §),
– dispenser (84–86 §§), och
– tillsyn (87 §).
Förordningen är meddelad med stöd av 9 kap. 5 § miljöbalken i fråga om 11–83 §§ och i övrigt med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.
Definitioner
2 § Med organiskt lösningsmedel avses i denna förordning
1. en organisk förening som
a) innehåller dels grundämnet kol, dels väte, halogener, syre,
svavel, fosfor, kisel eller kväve, och
b) vid temperaturen 293,15 kelvin har ett ångtryck av minst
0,01 kilopascal eller har motsvarande flyktighet när medlet används, eller
2. den fraktion av kreosot som vid temperaturen 293,15 kelvin har ett ångtryck av minst 0,01 kilopascal eller har motsvarande flyktighet när medlet används.
Första stycket 1 gäller inte koloxider, oorganiska karbonater
eller oorganiska bikarbonater.
3§

Med beläggning avses i denna förordning
1. en verksamhet som innebär att man bildar ett skikt med en
dekorativ, skyddande eller annan funktionell effekt på en yta
och för detta skikt använder en blandning som kan innehålla ett
eller flera organiska lösningsmedel som är nödvändiga för att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

lägga skiktet på rätt sätt eller som finns i blandningen av något
annat skäl, eller
2. en blandning som kan innehålla ett eller flera organiska
lösningsmedel och som används för ett sådant syfte som avses i 1.
4 § I denna förordning avses med
blandning: en blandning enligt definitionen i artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av
den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och
upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG
och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG
och 2000/21/EG,
lack: ett transparent medel för beläggning,
lim: ett organiskt lösningsmedel, en blandning av organiska
lösningsmedel eller en annan blandning som används för att
sammanfoga enskilda delar av en produkt, och
tryckfärg: ett organiskt lösningsmedel eller en blandning
som används i en tryckpress för att trycka en text eller bild på
en yta.
5 § Med användning av lösningsmedel avses i denna förordning användning av ett organiskt lösningsmedel
1. för att detta ensamt eller tillsammans med andra ämnen
och utan att genomgå någon kemisk förändring ska lösa upp råvaror, produkter eller avfallsprodukter,
2. som rengöringsmedel för att lösa upp föroreningar,
3. som lösningsmedel,
4. som dispergeringsmedel,
5. för reglering av viskositet,
6. för reglering av ytspänning,
7. som mjukgörare, eller
8. som konserveringsmedel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

6 § I denna förordning avses med
lösningsmedelstillförsel: den mängd organiska lösningsmedel som tillförs en verksamhet där användning av lösningsmedel sker, inklusive tillförsel av organiska lösningsmedel som ingår i blandningar och tillförsel av organiska lösningsmedel genom återvinning i eller utanför den anläggning som verksamheten bedrivs i och där den återvunna mängden mäts varje gång
den används i verksamheten,
lösningsmedelsförbrukning: lösningsmedelstillförseln minskad med den mängd som i tekniskt eller kommersiellt syfte
återvinns för återanvändning där även återanvändning av lösningsmedel som bränsle ingår men inte lösningsmedel som slutligt bortskaffas som avfall, och
innesluten process: ett sätt att bedriva en verksamhet som
innebär att utsläpp av organiska lösningsmedel från verksamheten sker kontrollerat genom att flyktiga organiska föreningar
samlas upp och leds ut antingen genom en skorsten eller via en
reningsutrustning och därför inte förflyktigas helt.
7 § Med fordonslackyta avses i denna förordning den totala yta
som lackeras i en fordonslackeringsverksamhet och utgörs av
1. den genom elektrofores behandlade ytan beräknad genom
att
a) bestämma det tal som anger det lackerade produkthöljets
dubbla vikt (viktvärdet),
b) multiplicera det tal som anger den lackerade metallplåtens
genomsnittstjocklek med det tal som anger den lackerade metallplåtens täthet och på så sätt bestämma det tal som anger den
lackerade produktens ytvärde (ytvärdet), och
c) dividera viktvärdet med ytvärdet, och
2. den sammanlagda ytan på de delar som beläggs med samma material men tillkommer i senare skeden av beläggningsprocessen.
8 § Med 2001-anläggning avses i denna förordning en anläggning som
1. var i drift den 29 mars 1999, eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

2. senast den 31 mars 2001 omfattades av ett tillstånd eller
en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
9 kap. 6 § miljöbalken, eller omfattades av en fullgjord och fullständig ansökan om ett sådant tillstånd, och var i drift senast
den 1 april 2002.
9§

I denna förordning avses med
punktutsläpp: slutligt utsläpp av gaser som innehåller ett
eller flera organiska lösningsmedel från en skorsten eller en reningsanläggning till luften,
diffusa utsläpp: utsläpp av organiska lösningsmedel till luft,
mark eller vatten eller utsläpp som lösningsmedel i en produkt,
om utsläppet inte är punktutsläpp, och
totala utsläpp: summan av punktutsläpp och diffusa utsläpp,
och
normalkubikmeter: volym torr gas vid temperaturen 273,15
kelvin och ett tryck på 1 013 hektopascal.
10 § Med tillsynsmyndigheten avses i denna förordning den
som enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) utövar den operativa tillsynen över en verksamhet som omfattas av denna förordning.
Förordningens tillämpning
11 § Av 25, 27, 31, 35, 37, 41, 43, 46, 49, 53–55, 64, 68, 70,
72 och 75 §§ framgår vilka verksamheter som omfattas av förordningen.
För sådana verksamheter ska förordningens bestämmelser
också tillämpas på rengöring av utrustning som används i verksamheterna.
Förordningen ska tillämpas på rengöring av de produkter
som framställs i verksamheterna endast om det särskilt anges i
denna förordning.
12 § Den som driver en verksamhet som omfattas av denna
förordning får låta bli att följa de begränsningsvärden som gäller för verksamheten enligt 25–77 §§, om verksamhetsutövaren

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

i stället bedriver verksamheten enligt en plan för minskade
utsläpp av organiska lösningsmedel som uppfyller kraven i 78–
82 §§.
13 § Bestämmelserna i denna förordning gäller utöver de villkor som gäller för verksamheten enligt en dom eller ett beslut
om tillstånd eller ett föreläggande enligt miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser.
Användning och utsläpp av vissa farliga lösningsmedel
14 § I verksamheter som omfattas av denna förordning ska ett
organiskt lösningsmedel så långt som det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart hanteras i en sådan innesluten process som
behövs för att skydda människors hälsa och miljön, om medlet
enligt relevant EU-lagstiftning eller föreskrifter som Kemikalieinspektionen har meddelat
1. på grund av sitt innehåll av flyktiga organiska föreningar
har eller ska ha faroangivelsen ”Kan orsaka genetiska defekter”
(H340), ”Kan orsaka cancer” (H350), ”Kan orsaka cancer vid
inandning” (H350i), ”Kan skada det ofödda barnet” (H360D)
eller ”Kan skada fertiliteten” (H360F) eller uppfyller kriterierna
för att klassificeras med någon av riskfraserna ”Kan ge cancer”
(R45), ”Kan ge ärftliga genetiska skador” (R46), ”Kan ge cancer vid inandning” (R49), ”Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga” (R60), ”Kan ge fosterskador” (R61) eller ”Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet” (H360), eller
2. på grund av sitt innehåll av halogenerade flyktiga organiska föreningar har eller ska ha faroangivelsen ”Misstänks kunna
orsaka genetiska defekter” (H341) eller ”Misstänks kunna orsaka cancer” (H351) eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med någon av riskfraserna ”Misstänks kunna ge cancer”
(R40) eller ”Möjlig risk för bestående hälsoskador” (R68).
15 § Om det i en verksamhet som omfattas av denna förordning används ett eller flera sådana organiska lösningsmedel som
avses i 14 § 1, ska de i möjligaste mån och så snart som möjligt
ersättas med mindre skadliga ämnen eller blandningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Om massflödet i verksamheten av ett eller flera sådana organiska lösningsmedel som avses i 14 § 1 är större än eller lika
med 10 gram per timme, får det från verksamheten inte släppas
ut mer än 2 milligram per normalkubikmeter utsläppt gas. Begränsningsvärdet avser den sammanlagda massan av de enskilda organiska föreningarna.
16 § Om det i en verksamhet som omfattas av denna förordning används ett eller flera sådana organiska lösningsmedel som
avses i 14 § 2 och massflödet i verksamheten av sådana medel
är större än eller lika med 100 gram per timme, får det från
verksamheten inte släppas ut mer än 20 milligram per normalkubikmeter utsläppt gas. Begränsningsvärdet avser den sammanlagda massan av de enskilda organiska föreningarna.
17 § Bestämmelserna i 14–16 §§ gäller utöver och utan inskränkning av utsläppskraven i 18–83 §§, om inte annat uttryckligen anges.
Flera verksamheter på en anläggning
18 § Om det på en anläggning bedrivs två eller fler verksamheter som omfattas av kraven i denna förordning, ska
1. var och en av verksamheterna uppfylla de krav som gäller
för den verksamheten, eller
2. verksamheterna tillsammans inte medföra mer utsläpp av
organiska lösningsmedel än vad som skulle ha blivit det sammanlagda resultatet av att var och en av verksamheterna uppfyller de krav som gäller för den verksamheten.
Första stycket 2 får dock inte tillämpas i fråga om sådana
farliga lösningsmedel som avses i 14 §.
Försiktighetsmått vid idriftsättning och urdrifttagning
19 § Under tidsperioder när utsläpp av organiska lösningsmedel från en verksamhet kan påverkas av att verksamheten, en utrustning eller en tank tas i drift, tas ur drift eller är i tomgångs-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

läge ska verksamhetsutövaren vidta de försiktighetsmått som är
lämpliga för att minimera utsläppen.
Kontroll av utsläpp
20 § Bestämmelserna i denna förordning om begränsningsvärden för punktutsläpp avser utsläppt gas som har temperaturen
273,15 kelvin och trycket 101,3 kilopascal. Vid tillämpningen
ska beräkningen av innehållet i punktutsläpp göras med hänsyn
till detta.
21 § Masskoncentrationen av ett ämne i ett punktutsläpp ska
bestämmas för den utsläppta gasen utan påverkan av den gasmängd som av tekniska skäl kan ha tillsatts för att kyla eller
späda ut utsläppet.
22 § När reningsutrustning är nödvändig för att följa de begränsningsvärden för punktutsläpp som anges i denna förordning, ska punktutsläppen kontrolleras med
1. kontinuerlig mätning, om utsläppet sker genom en kanal
och efter rening innebär att den totala mängd organiskt kol som
släpps ut vid den slutliga utsläppspunkten uppgår i genomsnitt
till mer än 10 kilogram per timme, eller
2. kontinuerlig mätning eller periodisk mätning, om kontinuerlig mätning inte krävs enligt 1.
Vid periodisk mätning ska minst tre avläsningar göras vid
varje mättillfälle.
23 § Vid kontinuerlig mätning av punktutsläpp ska ett begränsningsvärde enligt denna förordning anses vara följt, om
inget av de aritmetiska medelvärdena av alla giltiga avläsningar
som gjorts under en tjugofyratimmars driftperiod överskrider
begränsningsvärdet och inget av timmedelvärdena överskrider
begränsningsvärdet med mer än en faktor 1,5.
Värden vid tidpunkter då utsläppen påverkas av att en utrustning eller tank tas i drift, tas ur drift, ligger i tomgångsläge eller
underhålls ska inte tas med i en beräkning enligt första stycket.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

24 § Vid periodiska mätningar av punktutsläpp ska ett begränsningsvärde enligt denna förordning anses vara följt, om
medelvärdet av alla giltiga avläsningar under en mätperiod inte
överskrider begränsningsvärdet och inget av timmedelvärdena
överskrider begränsningsvärdet med mer än en faktor 1,5.
Utvinning av vegetabiliska oljor och animaliskt fett samt
raffinering av vegetabiliska oljor
25 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 10 ton per år och
verksamheten innebär
1. utvinning av vegetabilisk olja från fröer eller andra vegetabiliska ämnen,
2. blandning av torra återstoder för framställning av djurfoder, eller
3. rening av vegetabilisk olja eller annat fett som har utvunnits ur fröer, ur annat vegetabiliskt material eller ur animaliskt
material.
26 § Från en verksamhet som avses i 25 § får det i fråga om
bearbetning av
1. animaliskt fett inte släppas ut mer än 1,5 kilogram organiska lösningsmedel per ton fett,
2. ricinfrön inte släppas ut mer än 3 kilogram organiska lösningsmedel per ton frön,
3. rapsfrön och solrosfrön inte släppas ut mer än 1 kilogram
organiska lösningsmedel per ton frön,
4. sojabönor (normal krossning) inte släppas ut mer än 0,8
kilogram organiska lösningsmedel per ton bönor,
5. sojabönor (vita flingor) inte släppas ut mer än 1,2 kilogram organiska lösningsmedel per ton bönor, och
6. andra fröer och annat vegetabiliskt material inte släppas ut
a) mer än 4 kilogram organiska lösningsmedel per ton material, om bearbetningen avser slemavskiljning,
b) mer än 1,5 kilogram organiska lösningsmedel per ton material, om bearbetningen avser fraktionering för annat än slemavskiljning ur olja, och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

c) mer än 3 kilogram organiska lösningsmedel per ton material, om bearbetningen avser annat än slemavskiljning eller
fraktionering.
Första stycket 6 c gäller inte bearbetning av enskilda partier
av frön eller annat vegetabiliskt material, om det i det tillstånd
eller i ett föreläggande som gäller för den anläggning där de
enskilda partierna bearbetas har fastställts ett begränsningsvärde
för totalutsläpp av organiska lösningsmedel.
Framställning av farmaceutiska produkter
27 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 50 ton per år och
verksamheten innebär
1. kemisk syntes, fermentering, extrahering, formulering
eller färdigställande av en farmaceutisk produkt, eller
2. tillverkning av en mellanprodukt för framställning av en
farmaceutisk produkt, om mellanprodukten tillverkas på samma
plats som den farmaceutiska produkten.
28 § Punktutsläpp från en verksamhet som avses i 27 § får
inte innehålla mer än 20 milligram kol per normalkubikmeter
utsläppt gas. Om det i en anläggning används en teknik som gör
det möjligt att använda återvunna lösningsmedel, får punktutsläpp från den anläggningen dock innehålla högst 150 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas.
29 § Diffusa utsläpp från en verksamhet som avses i 27 § får
inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den
mängd som motsvarar 5 procent av lösningsmedelstillförseln.
Om verksamheten bedrivs i en 2001-anläggning, får de diffusa
utsläppen dock motsvara högst 15 procent av lösningsmedelstillförseln.
Första stycket gäller inte lösningsmedel som säljs som en del
av en produkt eller som en blandning i en sluten behållare.
30 § De totala utsläppen från en verksamhet som avses i 27 §
får inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

den mängd som motsvarar 5 procent av lösningsmedelstillförseln. Om verksamheten bedrivs i en 2001-anläggning, får de
totala utsläppen dock motsvara högst 15 procent av lösningsmedelstillförseln.
Förädling av gummi
31 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 15 ton per år och
verksamheten innebär
1. blandning, malning, kalandrering, extrudering eller vulkanisering av naturgummi eller syntetiskt gummi, eller
2. ett förfarande som kompletterar en verksamhet som avses
i 1 och som innebär att naturgummi eller syntetiskt gummi omvandlas till en färdig produkt.
32 § Punktutsläpp från en verksamhet som avses i 31 § får
inte innehålla mer än 20 milligram kol per normalkubikmeter
utsläppt gas. Om det i en anläggning används en teknik som gör
det möjligt att använda återvunna lösningsmedel, får punktutsläpp från den anläggningen dock innehålla högst 150 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas.
33 § Diffusa utsläpp från en verksamhet som avses i 31 § får
inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den
mängd som motsvarar 25 procent av lösningsmedelstillförseln.
Första stycket gäller inte lösningsmedel som säljs som en del
av en produkt eller som en blandning i en sluten behållare.
34 § De totala utsläppen från en verksamhet som avses i 31 §
får inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än
den mängd som motsvarar 25 procent av lösningsmedelstillförseln.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Skotillverkning
35 § Denna förordning ska tillämpas på tillverkning av kompletta skor eller delar av sådana, om lösningsmedelsförbrukningen i verksamheten uppgår till mer än 5 ton per år.
36 § Från en verksamhet som avses i 35 § får det inte släppas
ut mer än 25 gram organiska lösningsmedel per par tillverkade
kompletta skor.
Tillverkning av beläggningsblandningar, lacker, tryckfärg och
lim
37 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 100 ton organiska
lösningsmedel per år och verksamheten innebär att en lack, en
tryckfärg, ett lim eller en annan beläggningsblandning framställs
1. som en slutprodukt genom att pigment, hartser eller lim
blandas med ett organiskt lösningsmedel eller annat bärarmaterial, eller
2. som en mellanprodukt genom att pigment, hartser eller
lim blandas med ett organiskt lösningsmedel eller annat bärarmaterial, om mellanprodukten framställs på samma plats som
den slutprodukt som avses i 1.
Första stycket gäller även om blandningen sker genom dispergering eller predispergering och även om blandningen sker
för justering av viskositet eller färgton.
Emballering av en sådan slutprodukt som avses i första
stycket 1 ska anses ingå i framställningsverksamheten.
38 § Punktutsläpp från en verksamhet som avses i 37 § får
inte innehålla mer än 150 milligram kol per normalkubikmeter
utsläppt gas.
39 § Diffusa utsläpp från en verksamhet som avses i 37 § får
inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den
mängd som motsvarar 3 procent av lösningsmedelstillförseln.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Om lösningsmedelsförbrukningen inte uppgår till mer än 1 000
ton per år, får de diffusa utsläppen dock motsvara högst 5 procent av lösningsmedelstillförseln.
Första stycket gäller inte lösningsmedel som säljs som en del
av en beläggningsblandning i en sluten behållare.
40 § De totala utsläppen från en verksamhet som avses i 37 §
får inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än
den mängd som motsvarar 3 procent av lösningsmedelstillförseln. Om lösningsmedelsförbrukningen inte uppgår till mer än
1 000 ton organiska lösningsmedel per år, får de totala utsläppen dock motsvara högst 5 procent av lösningsmedelstillförseln.
Beläggning av lindningstråd
41 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter som
innebär att metalledare som används för lindning av spolar till
transformatorer eller motorer eller liknande förses med en beläggning (beläggning av lindningstråd) och där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 5 ton per år.
42 § Från en verksamhet som avses i 41 § får det inte släppas
ut mer än 5 gram organiska lösningsmedel per kilogram lindningstråd. Om den genomsnittliga tråddiametern är mindre än
0,1 millimeter, får utsläppen dock uppgå till högst 10 gram organiska lösningsmedel per kilogram lindningstråd.
Bandlackering
43 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter som
innebär att bandstål, rostfritt stål, belagt stål, kopparlegeringar
eller aluminiumband beläggs med ett filmbildande skikt eller
laminat i en kontinuerlig process (bandlackering) och där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 25 ton organiska
lösningsmedel per år.
44 § Punktutsläpp från en verksamhet som avses i 43 § får
inte innehålla mer än 50 milligram kol per normalkubikmeter

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

utsläppt gas. Om det i en anläggning används en teknik som gör
det möjligt att använda återvunna lösningsmedel, får punktutsläpp från den anläggningen dock innehålla högst 150 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas.
45 § Diffusa utsläpp från en verksamhet som avses i 43 § får
inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den
mängd som motsvarar 5 procent av lösningsmedelstillförseln.
Om verksamheten bedrivs i en 2001-anläggning, får de diffusa
utsläppen dock motsvara högst 10 procent av lösningsmedelstillförseln.
Limbeläggning
46 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter som
innebär att lim anbringas på en yta och där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 5 ton per år.
Första stycket gäller inte limbeläggning eller laminering i
samband med en tryckverksamhet.
47 § Punktutsläpp från en verksamhet som enligt 46 § omfattas av förordningen får inte innehålla mer än 50 milligram kol
per normalkubikmeter utsläppt gas. Om det i verksamheten används en teknik som gör det möjligt att använda återvunna lösningsmedel, får punktutsläpp dock innehålla högst 150 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas.
48 § Diffusa utsläpp från en verksamhet som enligt 46 § omfattas av förordningen får inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som
1. motsvarar 25 procent av lösningsmedelstillförseln, om
lösningsmedelsförbrukningen inte överstiger 15 ton per år, och
2. motsvarar 20 procent av lösningsmedelstillförseln, om
lösningsmedelsförbrukningen överstiger 15 ton per år.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tryckning
49 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter som
innebär reproduktion för text eller bild där tryckfärg med hjälp
av en bildbärare överförs till en yta av något slag, om verksamheten också omfattas av 50, 51 eller 52 §. Förordningen ska i så
fall tillämpas också på användning av lackerings-, beläggningseller lamineringsteknik som hör till reproduktionsverksamheten.
Endast följande underprocesser omfattas av första stycket:
1. tryckverksamhet där bildbäraren består av gummi eller
elastiska polymerer, bildbärarens tryckområden är upphöjda och
tryckfärgen är flytande och torkar genom avdunstning (flexografi),
2. rulltryckverksamhet (rulloffset med heatsetfärg) där
a) bildbärarens tryckområden och icke-tryckområden är på
samma nivå,
b) det material som ska tryckas matas in i en tryckmaskin
från en rulle och inte som separata ark,
c) icke-tryckområdet är så behandlat att det absorberar
vatten och därigenom är färgavvisande,
d) tryckområdet är så behandlat att det tar upp och överför
färg till den yta som ska tryckas, och
e) avdunstning sker i en ugn där varmluft används för att
hetta upp det tryckta materialet,
3. vidhäftning av två eller flera flexibla material för framställning av laminat (laminering) i samband med en tryckverksamhet,
4. rotogravyrtryckverksamhet för tryckning av tidskrifter,
broschyrer, kataloger eller liknande produkter med toluenbaserade tryckfärger (djuptryck av publikationer),
5. tryckverksamhet (rotogravyr) där
a) bildbäraren är cylindrisk med tryckområdet nedsänkt
under icke-tryckområdet,
b) tryckfärgen är flytande och torkar genom avdunstning,
och
c) fördjupningarna fylls med färg och överskottsfärgen avlägsnas från icke-tryckområdet innan tryckytan kommer i kon-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

takt med cylindern och färgen i fördjupningarna avsätts på
tryckytan,
6. rulltryckverksamhet (rotationsscreentryck) där
a) tryckfärgen överförs till tryckytan genom att den pressas
genom en porös bildbärare där tryckområdet är öppet och icketryckområdet är täckt,
b) tryckfärgen är flytande och torkar endast genom avdunstning, och
c) det material som ska tryckas matas in i en tryckmaskin
från en rulle och inte som separata ark, och
7. lackering som innebär att en lack eller ett limskikt anbringas på ett flexibelt material för senare förslutning som emballage.
50 § Från en verksamhet som avses i 49 § och avser rulloffset
med heatsetfärg där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till
mer än 15 ton per år får
1. punktutsläpp inte innehålla mer än 20 milligram organiska
lösningsmedel per normalkubikmeter utsläppt gas, och
2. diffusa utsläpp inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 30 procent av lösningsmedelstillförseln.
Trots första stycket 1 får punktutsläpp innehålla högst 100
milligram organiska lösningsmedel per normalkubikmeter utsläppt gas, om lösningsmedelsförbrukningen inte uppgår till
mer än 25 ton per år.
Vid tillämpning av första stycket 2 ska återstoder av lösningsmedel i den färdiga produkten inte anses som en del av de
diffusa utsläppen.
51 § Från en verksamhet som avses i 49 § och avser djuptryck
av publikationer där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till
mer än 25 ton per år får
1. punktutsläpp inte innehålla mer än 75 milligram organiska
lösningsmedel per normalkubikmeter utsläppt gas, och
2. diffusa utsläpp inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 10 procent av lösningsmedelstillförseln.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Trots första stycket 2 får diffusa utsläpp från en 2001-anläggning innebära att organiska lösningsmedel släpps ut med
den mängd som motsvarar 15 procent av lösningsmedelstillförseln.
52 § Från en verksamhet som avses i 49 § och avser annan
rotogravyr, flexografi, rotationsscreentryck, laminering eller
lackering där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än
15 ton per år får
1. punktutsläpp inte innehålla mer än 100 milligram organiska lösningsmedel per normalkubikmeter utsläppt gas, och
2. diffusa utsläpp inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 20 procent av lösningsmedelstillförseln.
Trots första stycket 2 får diffusa utsläpp innebära att organiska lösningsmedel släpps ut med den mängd som motsvarar
25 procent av lösningsmedelstillförseln, om lösningsmedelsförbrukningen inte uppgår till mer än 25 ton per år.
Första stycket gäller inte rotationsscreentryck på textil eller
papp, om lösningsmedelsförbrukningen uppgår till högst 30 ton
per år.
Ytbeläggning
53 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter som
innebär att ett enkelt eller flera sammanhängande beläggningsskikt anbringas på
1. nya bilar som är motorfordon konstruerade och tillverkade
primärt för befordran av personer och deras bagage med sittplats för endast föraren eller för föraren och högst ytterligare
åtta personer men ingen plats för ståplatspassagerare,
2. nya bilar som är motorfordon konstruerade och tillverkade
primärt för godstransport och väger högst 3,5 ton, om ytbeläggningen sker i samma anläggning som ytbeläggning enligt 1,
3. lastbilshytter som är förarhytter till sådana motorfordon
som är konstruerade och tillverkade primärt för godstransport
och väger mer än 3,5 ton,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

4. integrerade höljen för teknisk utrustning i sådana motorfordon som är konstruerade och tillverkade primärt för godstransport och väger mer än 3,5 ton,
5. skåpbilar eller lastbilar som är motorfordon konstruerade
och tillverkade primärt för godstransport, om ytbeläggningen
avser annat än lastbilshytter,
6. bussar som är motorfordon konstruerade och tillverkade
primärt för befordran av personer och deras bagage med mer än
åtta sittplatser utöver förarplatsen,
7. släpvagnar som är konstruerade och byggda för transport
av gods eller personer eller för bostadsändamål,
8. metall- eller plastytor,
9. träytor,
10. textil-, väv-, folie- eller pappersytor, eller
11. läder.
54 § Denna förordning ska inte tillämpas på beläggning av
substrat med metall genom elektrofores och kemisk sprutteknik
i en verksamhet som avses i 53 §.
55 § Om ett föremål eller en yta som omfattas av en verksamhet som avses i 53 § också trycks genom någon teknik, ska
tryckningen anses ingå i den beläggningsverksamheten. Detta
gäller dock inte tryckning som utförs som en separat verksamhet.
Beläggning av träytor
56 § Från en verksamhet som avses i 53 § och som avser beläggning av träytor där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till
mer än 15 ton men högst 25 ton per år får
1. punktutsläpp inte innehålla mer än 100 milligram kol per
normalkubikmeter utsläppt gas, om användningen av lösningsmedel sker i en innesluten beläggnings- eller torkningsprocess,
och
2. diffusa utsläpp inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 25 procent av lösningsmedelstillförseln.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

57 § Från en verksamhet som avses i 53 § och som avser beläggning av träytor där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till
mer än 25 ton per år får
1. punktutsläpp inte innehålla mer än
a) 75 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, om
användningen av lösningsmedel sker i en innesluten beläggningsprocess, och
b) 50 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, om
användningen av lösningsmedel sker i en innesluten torkningsprocess, och
2. diffusa utsläpp inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 20 procent av lösningsmedelstillförseln.
Läderbeläggning
58 § Från en verksamhet som avses i 53 § och som avser
läderbeläggning där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till
mer än 10 ton per år får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel inte uppgå till mer än 75 gram per kvadratmeter belagt läder. Om lösningsmedelsförbrukningen inte uppgår till
mer 25 ton organiska lösningsmedel per år, får de totala utsläppen dock uppgå till högst 85 gram per kvadratmeter belagt
läder.
Trots första stycket får de totala utsläppen av organiska
lösningsmedel uppgå till högst 150 gram per kvadratmeter belagt läder, om verksamheten avser lädervaror som används som
väskor, skärp, plånböcker eller andra mindre konsumtionsvaror.
Fordonslackering
59 § Från en verksamhet som avses i 53 § och som avser fordonslackering där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer
än 0,5 ton men högst 15 ton per år får
1. punktutsläpp från verksamheten inte innehålla mer än 50
milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

2. diffusa utsläpp från verksamheten inte innebära att mer
organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar
25 procent av lösningsmedelstillförseln.
För kontroll av att första stycket 1 följs ska mätningar av 15
minuters medelvärden anses tillräckliga vid tillämpningen av
24 §, om omständigheterna i det enskilda fallet inte föranleder
en annan bedömning.
60 § Från en verksamhet som avses i 53 § och som avser lackering av nya lastbilshytter där lösningsmedelsförbrukningen
uppgår till mer än 15 ton per år, får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel
1. inte uppgå till mer än 65 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar högst 5 000 hytter per år,
och
2. inte uppgå till mer än 55 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar fler än 5 000 hytter per år.
Från en 2001-anläggning får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel trots första stycket 1 uppgå till 85 gram per
kvadratmeter fordonslackyta och trots första stycket 2 uppgå till
högst 75 gram per kvadratmeter fordonslackyta.
61 § Från en verksamhet som inte omfattas av 60 § men avses
i 53 § och som avser lackering av nya lastbilar, skåpbilar eller
släpvagnar där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än
15 ton per år, får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel
1. inte uppgå till mer än 90 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar högst 2 500 bilar eller
vagnar per år, och
2. inte uppgå till mer än 70 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar fler än 2 500 bilar eller
vagnar per år.
Från en 2001-anläggning får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel trots första stycket 1 uppgå till 120 gram
per kvadratmeter fordonslackyta och trots första stycket 2 uppgå till högst 90 gram per kvadratmeter fordonslackyta.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

62 § Från en verksamhet som avses i 53 § och som avser
lackering av nya bussar där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 15 ton per år, får de totala utsläppen av organiska
lösningsmedel
1. inte uppgå till mer än 210 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar högst 2 000 bussar per år,
och
2. inte uppgå till mer än 150 gram per kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar fler än 2 000 bussar per år.
Från en 2001-anläggning får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel trots första stycket 1 uppgå till 290 gram
per kvadratmeter fordonslackyta och trots första stycket 2 uppgå till högst 225 gram per kvadratmeter fordonslackyta.
63 § Från en verksamhet som inte omfattas av någon av 60–
62 §§ men avses i 53 § och som avser lackering av nya bilar där
lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 15 ton per år,
får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel
1. inte uppgå till mer än antingen 45 gram per kvadratmeter
fordonslackyta eller 1,3 kilogram per kaross plus 33 gram per
kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten omfattar fler än
5 000 bilar per år, och
2. inte uppgå till mer än antingen 90 gram per kvadratmeter
fordonslackyta eller 1,5 kilogram per kaross plus 70 gram per
kvadratmeter fordonslackyta, om verksamheten utan att omfattas av kraven i 1 omfattar högst 5 000 skalbyggda bilar per år
eller fler än 3 500 chassibyggda bilar per år.
Från en 2001-anläggning får de totala utsläppen av organiska lösningsmedel trots första stycket 1 uppgå till högst antingen 60 gram per kvadratmeter fordonslackyta eller 1,9 kilogram per kaross plus 41 gram per kvadratmeter fordonslackyta.
Fordonsreparationslackering
64 § Denna förordning ska tillämpas på en verksamhet som
innebär att fordon industriellt eller kommersiellt förses med en
beläggning, om

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

1. verksamheten avser ursprunglig lackering av vägfordon
eller delar av sådana fordon, det material som används är avsett
för reparationslackering och lackeringen sker på en annan plats
än fordonens ursprungliga produktionslinje, eller
2. verksamheten avser lackering av sådana påhängsvagnar
eller andra släpvagnar som är konstruerade och byggda för
transport av gods eller personer eller för bostadsändamål.
Förordningen ska tillämpas också på avfettning som hör till
en sådan lackeringsverksamhet som avses i första stycket 1 eller
2.
65 § Om lösningsmedelsförbrukningen i en verksamhet som
avses i 64 § uppgår till mer än 0,5 ton per år, får
1. punktutsläpp från verksamheten inte innehålla mer än 50
milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, och
2. diffusa utsläpp från verksamheten inte innebära att mer
organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar
25 procent av lösningsmedelstillförseln.
För kontroll av att första stycket 1 följs ska mätningar av 15
minuters medelvärden anses tillräckliga vid tillämpningen av
24 §, om omständigheterna i det enskilda fallet inte föranleder
en annan bedömning.
Annan beläggning
66 § Från en verksamhet som avses i 53 § där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 5 ton per år och verksamheten avser beläggning på metall, plast, textil, väv, folie, papper
eller annat och inte omfattas av någon av 56–63 §§ får punktutsläpp inte innehålla
1. mer än 75 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt
gas, om användningen av lösningsmedel sker i en innesluten beläggningsprocess, eller
2. mer än 50 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt
gas, om användningen av lösningsmedel sker i en innesluten
torkningsprocess.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Trots första stycket får punktutsläpp innehålla 100 milligram
kol per normalkubikmeter utsläppt gas, om lösningsmedelsförbrukningen i verksamheten inte uppgår till mer än 15 ton per år.
Om lösningsmedelsförbrukningen i en textilbeläggningsanläggning uppgår till mer än 15 ton per år och det i verksamheten
används en teknik som gör det möjligt att använda återvunna
lösningsmedel, får punktutsläpp från den anläggningen trots
första stycket innehålla högst 150 milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas.
67 § Från en verksamhet som avses i 53 § där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 5 ton per år och verksamheten avser beläggning på metall, plast, textil, väv, folie,
papper eller annat och inte omfattas av någon av 56–63 §§ får
diffusa utsläpp inte innebära att mer organiska lösningsmedel
släpps ut än den mängd som motsvarar 20 procent av lösningsmedelstillförseln. Om lösningsmedelsförbrukningen uppgår till
mer än 15 ton per år, får de diffusa utsläppen dock motsvara
högst 25 procent av lösningsmedelstillförseln.
Träimpregnering
68 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter som
innebär att virke konserveras och där lösningsmedelsförbrukningen uppgår till mer än 25 ton per år.
69 § Från en verksamhet som avses i 68 § får
1. punktutsläpp inte innehålla mer än 100 milligram kol per
normalkubikmeter utsläppt gas,
2. diffusa utsläpp inte innebära att mer organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar 45 procent av
lösningsmedelstillförseln, och
3. de totala utsläppen inte innebära att mer än 11 kilogram
organiska lösningsmedel släpps ut per kubikmeter impregnerat
trä.
Första stycket 3 gäller inte impregnering med kreosot.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Trä- och plastlaminering
70 § Denna förordning ska tillämpas på verksamheter som
innebär vidhäftning av trä eller plast för framställning av
laminatprodukter och där lösningsmedelsförbrukningen uppgår
till mer än 5 ton per år.
71 § Från en verksamhet som avses i 70 § får det inte släppas
ut mer än 30 gram organiska lösningsmedel per kvadratmeter
laminerad yta.
Ytrengöring
72 § Denna förordning ska tillämpas på rengöring av materialytor genom avfettning eller genom att föroreningar på annat
sätt avlägsnas med hjälp av organiska lösningsmedel i en sådan
mängd som anges i 73 eller 74 §.
Om det i en rengöringsverksamhet ingår ett eller flera rengöringssteg före eller efter en annan verksamhet, ska rengöringsstegen anses som en enda ytrengöringsverksamhet.
Första och andra styckena gäller rengöring av produktytor
men inte rengöring av utrustning. Första och andra styckena
gäller inte kemtvätt.
73 § Om lösningsmedelsförbrukningen i en verksamhet som
avses i 72 § uppgår till mer än sammanlagt ett ton per år av ett
eller flera sådana lösningsmedel som avses i 14 §, får
1. punktutsläpp från verksamheten inte innehålla mer än 20
milligram sådana lösningsmedel per normalkubikmeter utsläppt
gas, och
2. diffusa utsläpp från verksamheten inte innebära att mer
sådana lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar
10 procent av den lösningsmedelstillförsel som avser sådana
lösningsmedel.
Om lösningsmedelsförbrukningen av sådana lösningsmedel
som avses i första stycket uppgår till högst 5 ton per år, får de
diffusa utsläppen dock motsvara högst 15 procent av den lösningsmedelstillförsel som avser sådana lösningsmedel.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

74 § Om lösningsmedelsförbrukningen i en verksamhet som
avses i 72 § uppgår till mer än sammanlagt två ton per år och
verksamheten inte omfattas av 73 §, får
1. punktutsläpp från verksamheten inte innehålla mer än 75
milligram kol per normalkubikmeter utsläppt gas, och
2. diffusa utsläpp från verksamheten inte innebära att mer
organiska lösningsmedel släpps ut än den mängd som motsvarar
15 procent av lösningsmedelstillförseln.
Om lösningsmedelsförbrukningen uppgår till högst 10 ton
per år, får de diffusa utsläppen dock motsvara högst 20 procent
av lösningsmedelstillförseln.
Begränsningsvärdena i första och andra styckena gäller inte
om den som bedriver verksamheten visar att genomsnittshalten
av organiska lösningsmedel i alla rengöringsmedel som används
i verksamheten inte överstiger 30 viktprocent.
Kemtvätt
75 § Denna förordning ska tillämpas på industriella eller kommersiella verksamheter som innebär att ett organiskt lösningsmedel används i en anläggning för att rengöra kläder, inredning
eller liknande konsumtionsvaror.
Första stycket gäller inte manuell borttagning av fläckar i
textil- eller beklädnadsindustrin.
76 § Från en verksamhet som avses i 75 § får det inte släppas
ut mer än 20 gram organiska lösningsmedel per kilogram rengjord och torkad vara.
77 § Begränsningsvärdena i 16 § gäller inte verksamheter som
avses i 75 §.
Plan för minskade utsläpp
78 § Om den som driver en verksamhet som omfattas av
denna förordning väljer att enligt 12 § inte följa de utsläppsbegränsningar som gäller för verksamheten enligt 25–77 §§, ska

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

verksamhetsutövaren i stället följa en plan för minskade utsläpp
av organiska lösningsmedel.
Planen ska vara utformad och anpassad för verksamheten
och den anläggning som verksamheten bedrivs på.
Planen ska innebära att utsläppen av organiska lösningsmedel från verksamheten minskar lika mycket eller mer än vad
som skulle ha blivit effekten av att tillämpa de utsläppsbegränsningar som gäller för verksamheten enligt 25–77 §§.
79 § I fråga om en verksamhet där ett organiskt lösningsmedel
används i form av lack, lim eller tryckfärg eller för beläggning
ska planen för minskade utsläpp innebära
1. att det referensvärde som i planen används som utgångspunkt för att jämföra utsläppsminskningens storlek enligt 78 §
tredje stycket i så stor utsträckning som möjligt motsvarar de
utsläpp som skulle ha skett om ingen åtgärd för minskade utsläpp hade vidtagits, och
2. att minskningen enligt planen tillåts ta den längre tid som
är rimlig med hänsyn till att ersättningsämnen som innehåller
inga eller endast en liten mängd organiska lösningsmedel fortfarande håller på att utvecklas.
Om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda
fallet inte är lämpligt med en plan som uppfyller kraven i första
stycket och tillsynsmyndigheten medger det, får en alternativ
plan som uppfyller kravet i 78 § tredje stycket följas.
80 § Om det i fråga om användningen av produkter med organiska lösningsmedel i en verksamhet som omfattas av 79 § kan
förutses en konstant halt av ämnen som blir fasta när vattnet
eller de flyktiga organiska föreningarna har avdunstat, ska det
referensvärde som i planen används som utgångspunkt för att
jämföra utsläppsminskningens storlek enligt 78 § tredje stycket
beräknas genom att
1. bestämma den totala massan av de fasta ämnena i den årliga mängd tryckfärg, lack eller lim eller annat medel som används för beläggning (massavärdet), och
2. multiplicera massavärdet

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

a) med 4, om verksamheten avser djuptryck eller flexografi,
avser laminering eller lackering i en tryckverksamhet, avser beläggning av textilytor, vävytor, folieytor eller pappersytor eller
avser limbeläggning,
b) med 3, om verksamheten avser bandlackering eller fordonsreparationslackering,
c) med 2,33, om verksamheten avser beläggning med skikt
som kommer i kontakt med livsmedel eller beläggning för
rymdteknik, och
d) med 1,5, om verksamheten avser rotationsscreentryck
eller annan beläggning.
Om tillsynsmyndigheten medger det, får multipliceringsfaktorerna i första stycket 2 justeras för att återspegla visad effektivitetsökning till följd av användning av fasta ämnen.
81 § För en verksamhet som omfattas av 80 § ska planen för
minskade utsläpp innebära ett mål för minskningen där utsläppsmålet bestäms genom att referensvärdet enligt 80 § multipliceras
1. med summan av 15 plus begränsningsvärdet för diffusa
utsläpp enligt 59 eller 65 §, om verksamheten omfattas av någon av de bestämmelserna,
2. med summan av 15 plus begränsningsvärdet för diffusa
utsläpp enligt 66 § andra meningen, om verksamheten omfattas
av den bestämmelsen, och
3. med summan av 5 plus det begränsningsvärde för diffusa
utsläpp som gäller för verksamheten enligt 45, 48, 50, 51, 52,
56 eller 57 § eller 67 § första meningen, om verksamheten omfattas av någon av de bestämmelserna.
82 § För en verksamhet som omfattas av en plan för minskade
utsläpp enligt 78–81 §§ ska utsläppskraven enligt denna förordning anses uppfyllda om de faktiska utsläppen av organiska lösningsmedel inte är större än utsläppsmålet enligt 80 §.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Väsentlig ändring av en 2001-anläggning
83 § Om det på en 2001-anläggning bedrivs en verksamhet
som omfattas av denna förordning och det i någon del av anläggningen görs en ändring av lösningsmedelstillförseln så att
utsläppen av organiska lösningsmedel väsentligt ökar, får de bestämmelser som enbart gäller 2001-anläggningar tillämpas på
den ändrade delen endast om utsläppen från anläggningen i sin
helhet inte innebär att mer organiska lösningsmedel släpps ut än
vad som skulle ha skett om den ändrade delen vore något annat
än en 2001-anläggning.
Bedömningen av om en ändring ska anses vara väsentlig ska
göras utifrån de omständigheter som gäller när anläggningen
drivs på den produktionsnivå som den är konstruerad för och
inte under tid då anläggningen eller en sådan del av den som
påverkar utsläppen tas i drift, tas ur drift, är i tomgångsläge eller
underhålls. Ändringen ska anses väsentlig om den maximala
lösningsmedelstillförseln, räknad som ett medelvärde under en
dag, leder till att utsläppen av organiska lösningsmedel ökar
med
1. mer än 25 procent, om den verksamhet som bedrivs på anläggningen
a) har en lösningsmedelsförbrukning som uppgår till högst
5 ton per år och omfattas av 73 §,
b) har en lösningsmedelsförbrukning som uppgår till högst
10 ton per år och omfattas av 25, 27, 31, 35, 41, 43, 51, 59, 60,
61, 62, 63, 64, 68, 70, 74 eller 75 §,
c) har en lösningsmedelsförbrukning som uppgår till högst
15 ton per år och omfattas av 46, 66 eller 67 §,
d) har en lösningsmedelsförbrukning som uppgår till högst
25 ton per år och omfattas av 50, 52, 56 eller 58 §, eller
e) har en lösningsmedelsförbrukning som uppgår till högst
1 000 ton per år och omfattas av 37 §, eller
2. mer än 10 procent, om den verksamhet som bedrivs på anläggningen inte omfattas av 1.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Dispenser
84 § Tillsynsmyndigheten får ge dispens från de bestämmelser i denna förordning som avser begränsningsvärden för diffusa utsläpp, om
1. det i fråga om den anläggning där verksamheten bedrivs
inte är tekniskt och ekonomiskt genomförbart att följa begränsningsvärdet,
2. bästa tillgängliga teknik används i verksamheten, och
3. en dispens inte kan förväntas medföra någon betydande
risk för människors hälsa eller miljön.
85 § Tillsynsmyndigheten får ge dispens från kraven i 66 och
67 §§ i fråga om skeppsbyggnad, flygplanslackering eller annan
verksamhet, om
1. det inte är möjligt att använda de organiska lösningsmedlen i en innesluten process,
2. det inte är tekniskt och ekonomiskt genomförbart att uppfylla kraven, och
3. den teknik används som är förenlig med kraven i 2 kap. 3
och 7 §§ miljöbalken.
86 § Om tillsynsmyndigheten ger en dispens enligt 84 eller
85 §, ska myndigheten informera Naturvårdsverket om dispensen.
Tillsyn
87 § Om Naturvårdsverket begär det, ska tillsynsmyndigheten
lämna uppgifter till Naturvårdsverket om varje verksamhet som
omfattas av denna förordning och de utsläppskrav som gäller
för verksamheten enligt 19–77 §§ eller enligt en sådan plan för
minskade utsläpp som avses i 12 §.
Ytterligare bestämmelser om tillsynen över att denna förordning följs finns i miljötillsynsförordningen (2011:13).

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Denna förordning träder i kraft den 18 juni 2013.
På regeringens vägnar
LENA EK
Egon Abresparr
(Miljödepartementet)

Bakgrund
Industriutsläppsdirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets
direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) har ersatt IPPC-direktivet, dvs. Europaparlamentets
och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar,
och bl.a. rådets direktiv 1999/13/EG av den 11 mars 1999 om
begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar.
De regler i industriutsläppsdirektivet som specifikt avser användning av organiska lösningsmedel finns i industriutsläppsdirektivets kapitel V (artiklarna 56–65) och bilaga VII.
Industriutsläppsdirektivet behöver genomföras med bestämmelser i svensk författning. När direktivet trädde i kraft innehöll
miljöbalken redan bestämmelser som till stor del genomför direktivet i svensk rätt. Några ändringar i balken behövdes dock
och på regeringens förslag i propositionen Nya regler för industriutsläpp (prop. 2012/13:35) har riksdagen beslutat om
ändringar i miljöbalken (SFS 2012:907). I övrigt genomförs direktivets övergripande krav med industriutsläppsförordningen
(2013:250). För de specifika verksamhetstyperna genomförs direktivet därutöver med miljöprövningsförordningen (2013:251)
och förordningar som är särskilda för en viss verksamhetstyp.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Med förordningen om användning av organiska lösningsmedel genomförs industriutsläppsdirektivet i delar som specifikt
avser sådan användning.
Författningskommentar
1§
Första stycket innehåller den korta förklaringen att förordningen innehåller bestämmelser om försiktighetsmått som ska
följas vid användning av organiska lösningsmedel. Det är fråga
om försiktighetsmått som avses i 9 kap. 5 § miljöbalken. Dessutom ger första stycket en överblick över förordningens uppbyggnad och vad den innehåller.
I andra stycket redovisas de normgivningsbemyndiganden
som regeringen har använt för att meddela föreskrifterna. Alla
krav på att vidta försiktighetsmått har meddelats med stöd av
9 kap. 5 § miljöbalken. Bestämmelserna i övrigt är antingen
rena upplysningstexter eller riktar krav endast mot en eller flera
av regeringens myndigheter. De föreskrifterna har meddelats
med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.
Definitioner
Bland förordningens definitioner tas endast in de definitioner
som behövs för att underlätta förståelsen av ord och uttryck som
används i förordningens övriga bestämmelser och behövs för att
underlätta utformningen av de övriga bestämmelserna. En definition innebär i sig inte att något materiellt krav ställs. De
materiella kraven finns i de övriga bestämmelserna. För att få
reda på vilka materiella krav som ställs, måste definitionerna
läsas tillsammans med de bestämmelser där de definierade
orden eller uttrycken förekommer.
2§
I paragrafen definieras det som i förordningen avses med organiskt lösningsmedel. Definitionen motsvarar industriutsläppsdi-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

rektivets definitioner av ”organisk förening” och ”flyktig organisk förening” i artikel 3 punkterna 44 och 45. Definitionen har
betydelse för förståelsen av uttrycket ”användning av lösningsmedel” som definieras i 4 §. Uttrycket ”organiskt lösningsmedel” förekommer på många ställen i förordningen.
3§
I paragrafen definieras det som i förordningen avses med beläggning. Industriutsläppsdirektivets definition av ”beläggning”
(artikel 3, punkt 47) innehåller en hänvisning till en definition i
ett annat direktiv. Paragrafens definition motsvarar den sistnämnda definitionen men har anpassats till att i förordningen
används ordet i två olika betydelser. Vilken av betydelserna
framgår av det sammanhang där ordet finns. Den ena betydelsen
(första punkten) avser verksamheten att belägga något med
något eller att med en beredning bilda ett skikt på en yta. Den
andra betydelsen (andra punkten) avser den produkt som man
använder för att bilda detta skikt.
4§
I paragrafen definieras det som i förordningen avses med blandning, lack, lim och tryckfärg.
Definitionen av blandning motsvarar industriutsläppsdirektivets definition i artikel 57, punkt 5.
Definitionen av lack motsvarar industriutsläppsdirektivets
definition i artikel 57, punkt 8.
Definitionen av lim motsvarar industriutsläppsdirektivets definition i artikel 57, punkt 6, men har i förordningen formulerats
som lim i obestämd form singularis.
Definitionen av tryckfärg motsvarar industriutsläppsdirektivets definition i artikel 57, punkt 7, men har i förordningen en
kortare formulering. Den inbegriper det som står i direktivets
definition.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

5§
I paragrafen definieras det som i förordningen avses med användning av lösningsmedel. Definitionen motsvarar industriutsläppsdirektivets definition av ”organiskt lösningsmedel” i artikel 3 punkt 46.
6§
I paragrafen definieras det som i förordningen avses med lösningsmedelstillförsel, lösningsmedelsförbrukning och innesluten process.
Definitionen av lösningsmedelstillförsel motsvarar det som
industriutsläppsdirektivets artikel 57, punkt 10, definieras som
”tillförsel”.
Definitionen av lösningsmedelsförbrukning motsvarar det
som i industriutsläppsdirektivets artikel 57, punkt 9, definieras
som ”förbrukning” tillsammans med det som i direktivets artikel 57, punkt 11, definieras som ”återanvändning”. Eftersom
det som i direktivet avses med återvinning förekommer i den
svenska förordningen endast som ett led i att avgränsa innebörden av ”lösningsmedelsförbukning” behövs det ingen särskild
definition i förordningen. Innebörden av direktivets definition
av ”återvinning” har arbetats in i definitionen av ”lösningsmedelsförbrukning”.
Definitionen av ”innesluten process” motsvarar industriutsläppsdirektivets definition av ”inneslutning” i artikel 57, punkt
12, men har anpassats till det språkliga ordvalet i förordningen.
7§
I paragrafen definieras det som i förordningen avses med fordonslackyta. Definitionen motsvarar det som i industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del 3, punkt 2, första och andra styckena,
sägs om hur en sådan yta ska beräknas.
8§
I paragrafen definieras det som i förordningen avses med 2001anläggning. Uttrycket används i de bestämmelser som specifikt

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

avser vissa äldre anläggningar som i industriutsläppsdirektivet
kallas ”befintliga”. Definitionen motsvarar direktivets definition
i artikel 57 punkt 1.
9§
I paragrafen definieras det som i förordningen avses med punktutsläpp, diffusa utsläpp, totala utsläpp och normalkubikmeter.
Definitionen av punktutsläpp motsvarar det som i industriutsläppsdirektivet kallas ”avgaser” (artikel 57, punkt 2). Definitionen av diffusa utsläpp motsvarar det som i direktivet kallas
”flyktiga utsläpp” (artikel 57, punkt 3). Definitionen av totala
utsläpp motsvarar direktivets definition (artikel 57, punkt 4).
10 §
I paragrafen definieras det som i förordningen avses med ”tillsynsmyndigheten”.
Förordningens tillämpning
11 §
Första stycket innebär att verksamheter som inte är beskrivna i
någon av 25–77 §§ exkluderas från förordningens tillämpningsområde. Vilka slags verksamheter som omfattas av förordningens tillämpningsområde anges i 25–77 §§. Med paragraferna
genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 56, första ledet,
som hänvisar till de verksamheter som anges i direktivets bilaga
VII del I.
Andra och tredje styckena avser rengöring som sker i de
verksamheter som beskrivs i 25–77 §§. Rengöring av utrustning
som används i verksamheterna omfattas alltid, medan rengöring
av de produkter som framställs i verksamheterna omfattas endast i den mån detta särskilt anges i någon av förordningens bestämmelser. Med styckena genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del I, punkten 1.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

12 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
59, punkt 1 a och b. Bestämmelsen innebär en möjlighet att välja mellan att följa förordningens begränsningsvärden för utsläpp
eller att åstadkomma en motsvarande stor utsläppsminskning
genom att i stället följa en plan för minskade utsläpp.
13 §
Paragrafen reglerar hur förordningens bestämmelser förhåller
sig till bestämmelser och villkor som har tagits in i ett tillstånd
eller ett föreläggande som har meddelats med stöd av miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser och som gäller för
verksamheten. Genom paragrafen klargörs att bestämmelserna i
förordningen gäller utöver de villkor som gäller för verksamheten enligt en dom eller ett beslut om tillstånd enligt 9 kap.
miljöbalken.
Användning och utsläpp av vissa farliga medel
14 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
59, punkt 5, i den del som avser att medel som ska ha de angivna faroangivelserna ska hanteras på ett inneslutet sätt. Den
svenska lydelsen av direktivet ”kontrolleras med inneslutning”
motsvaras av engelskans ”controlled under contained conditions”, danskans ”håndteres … under indesluttede vilkår” och
tyskans ”unter gefassten Bedingungen behandelt werden”. Eftersom ordet ”kontrolleras” kan blandas ihop med kontroll i
form av mätningar har formuleringen ”hanteras på det inneslutna sätt …” valts i paragrafen.
15 §
Med första stycket genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
58 om substitution av farliga ämnen. Såväl direktivet som förordningen reglerar användningen av sådana organiska lösnings-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

medel som är definierade i 2 § samt endast där användningen
sker i en verksamhet som omfattas av direktivet och förordningen. Det är därför tillräckligt att formulera substitutionskravet på det sätt som nu görs i 14 §. Ett allmänt substitutionskrav
gäller enligt 2 kap. 4 § miljöbalken men där är det formulerat
som ett krav att ”undvika” de farliga ämnena till förmån för
mindre farliga. Direktivets krav innebär att substitution ska ske
i möjligaste mån och så snart som möjligt. Kravet i denna genomförandeparagraf är en precisering av miljöbalkens allmänna
hänsynsregel.
Med andra stycket genomförs industriutsläppsdirektivets
artikel 59, punkt 5, i den del som avser begränsningsvärden för
utsläpp, jämförd med direktivets bilaga VII, Del 4, punkt 1.
16 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
59, punkt 5, i den del som avser begränsningsvärden för utsläpp, jämförd med direktivets bilaga VII, Del 4, punkt 2. En
definition av normalkubikmeter finns i 9 §.
17 §
Med paragrafen tydliggörs att de specifika krav som gäller i fråga om de särskilt farliga lösningsmedlen inte inskränks av de
olika utsläppskrav som följer av bestämmelserna om de olika
verksamheterna. Dock gäller ett undantag från detta i fråga om
kemtvätt (jfr 77 §).
Flera verksamheter på en anläggning
18 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 59
punkt 6.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Försiktighetsmått vid idriftsättning och urdrifttagning
19 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 59
punkt 7.
Kontroll av utsläpp
20 §
Begränsningsvärden för punktutsläpp är i förordningen angivna
med avseende på en viss temperatur och ett visst tryck i den utsläppta gasen. För en korrekt jämförelse mellan det angivna
värdet och det verkliga värdet är det vid kontroll av att kraven
uppfylls nödvändigt att omvandla värdet med hänsyn till den
faktiska temperaturen och det faktiska trycket. Paragrafen genomför ingressen till tabellen i industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del 2.
21 §
Paragrafen innebär att gasmängder som har tillsatts den gas som
släpps ut i ett punktutsläpp för att kyla eller späda ut utsläppet
inte får påverka bedömningen av om begränsningsvärdet följs.
Bestämmelsen genomför industriutsläppsdirektivets bilaga VII,
Del 8, punkt 4. Direktivets formulering om att man vid bestämmandet inte ska beakta en eventuell utspädning kan ge intrycket
att man ska använda det värde som mätningen ger alldeles oavsett om värdet har påverkats av en utspädning. I paragrafen har
det valts en formulering som ger tydligare uttryck för vad som
måste vara den enda rimliga tolkningen av direktivet, nämligen
att en utspädning inte ska få påverka bestämningen av föroreningshalten.
22 §
Paragrafen genomför industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del
6.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

23 §
Paragrafen genomför industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del
8, punkt 1. Innebörden av punktutsläpp anges i 9 §.
24 §
Paragrafen genomför industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del
8, punkt 2. Innebörden av punktutsläpp anges i 9 §. I stället för
direktivets uttryck ”vid ett mättillfälle” används i förordningen
uttrycket ”under en mätperiod” eftersom varje mätvärde under
en mätperiod skulle kunna beskrivas som ett mättillfälle. Uttrycket ”under en mätperiod” stämmer också bättre med direktivets engelska språkversion (”in one monitoring exercise”).
Utvinning av vegetabiliska oljor och animaliskt fett samt
raffinering av vegetabiliska oljor
25 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 56
jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 12, och Del 2, punkt 19,
första kolumnen. Den svenska genomförandetexten har indelats
i tre punkter för att tydliggöra de tre verksamhetstyperna (1) utvinning av olja, (2) blandning av torra återstoder och (3) rening.
Första punkten avser utvinning av vegetabiliska oljor och
animaliskt fett. Med orden ”eller andra” görs det tydligt att en
verksamhet som innebär utvinning av vegetabilisk olja från fröer omfattas även om verksamheten inte också innebär utvinning
av vegetabilisk olja från andra vegetabiliska ämnen än fröer.
Direktivets bestämmelser kan rimligen inte tolkas som att en
verksamhet ska omfattas endast om den innebär utvinning från
såväl fröer som andra vegetabiliska ämnen.
Andra punkten innehåller ordet ”återstoder” på samma sätt
som i direktivet. Det är oklart vilka återstoder som avses, men
en rimlig tolkning är att det är fråga om återstoder från utvinning av vegetabilisk olja.
Tredje punkten är utformad med hänsyn till att direktivets
text från och med orden ”rening av” hänger ihop som den tredje

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

typen av verksamhet som omfattas, nämligen rening av fetter
och rening av vegetabiliska oljor samt att detta gäller fetter och
oljor som har utvunnits ur fröer, ur annat vegetabiliskt material
eller ur animaliskt material. Detta är tydligt i den franska språkversionen av direktivet. Vegetabiliska oljor är fetter. Direktivets
bestämmelser kan rimligen inte tolkas som att en verksamhet
ska omfattas endast om den innebär rening av fler än en slags
vegetabilisk olja eller rening av såväl vegetabilisk olja som
annat fett. Därför har den svenska genomförandetexten formulerats med orden ”vegetabilisk olja eller annat fett”. Direktivtexten använder uttrycket ”och/eller”. Språkligt är det tillräckligt att skriva ”eller” eftersom det har samma innebörd.
26 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 19, femte kolumnen. Det som följer av direktivets not 1 har tagits in i andra stycket som en bestämmelse om
avsteg från begränsningsvärdet i första stycket 6 c.
Framställning av farmaceutiska produkter
27 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 56
jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 8, och Del 2, punkt 20,
första kolumnen.
Direktivets bestämmelser kan rimligen inte tolkas som att
det bara är verksamheter som framställer minst två olika slags
farmaceutiska produkter som ska omfattas. För att göra detta
tydligt är den svenska genomförandetexten formulerad som
framställning av ”en farmaceutisk produkt”. Punkten 2 i den
svenska genomförandetexten gör det tydligt att med mellanprodukter avses inte vilka mellanprodukter som helst utan mellanprodukter för framställning av farmaceutiska produkter. Detta
måste vara den enda rimliga tolkningen av direktivets bestämmelser.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

28 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 20, tredje kolumnen.
29 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 20, fjärde kolumnen.
30 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 20, femte kolumnen.
Förädling av gummi
31 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 56
jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 10, och Del 2, punkt 18,
första kolumnen. Den svenska genomförandetexten har indelats
i två punkter för att innebörden av direktivets ”kompletterande
förfaranden” ska bli tydligare.
32 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 18, tredje kolumnen.
33 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 18, fjärde kolumnen.
34 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 18, femte kolumnen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Skotillverkning
35 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 56
jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 6, och Del 2, punkt 14,
första kolumnen.
36 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 14, femte och sjätte kolumnerna.
Tillverkning av beläggningsblandningar, lacker, tryckfärg och
lim
37 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 56
jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 7, och Del 2, punkt 17,
första kolumnen.
Första stycket första punkten motsvarar den del av punkten 7
i direktivbilagan som avser framställning av beläggningsblandningar, lacker, tryckfärg och lim som slutprodukter. Ordet
”och” i direktivets formulering ”beläggningsblandningar, lacker, tryckfärg och lim” syftar till att ange alla verksamheter som
ska omfattas, dvs. att framställning av beläggningsblandningar
ska omfattas, att framställning av lacker ska omfattas, att framställning av tryckfärg ska omfattas och att framställning av lim
ska omfattas. Direktivet kan rimligen inte tolkas som att punkten endast ska omfatta verksamheter som innebär framställning
av alla fyra produkttyperna. En verksamhet som innebär framställning av enbart tryckfärg ska alltså omfattas. I den svenska
genomförandetexten görs detta tydligt med ordet ”eller” i formuleringen ”en lack, en tryckfärg, ett lim eller annan beläggningsblandning”. På samma sätt förhåller det sig med direktivets formulering ”blanda … med organiska lösningsmedel eller
annat bärarmaterial”. I fråga om användning av organiska lösningsmedel kan direktivet rimligen inte tolkas som att en fram-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

ställningsverksamhet ska omfattas endast om det är fler än ett
organiskt lösningsmedel som används. Att användning av ett organiskt lösningsmedel är tillräckligt för att omfattas av förordningen görs tydligt med den svenska genomförandetextens formulering ”blandas med ett organiskt lösningsmedel”. Med direktivets rekvisit att produkten framställs genom att blanda pigment, harser eller lim med organiska lösningsmedel eller annat
bärmaterial, är alla fyra produkttyperna beläggningsblandningar. Den svenska genomförandetexten har därför formulerats
”en lack, en tryckfärg, ett lim eller annan beläggningsblandning”.
Första stycket andra punkten motsvarar den del av punkten
7 i direktivbilagan som avser framställning av beläggningsblandningar, lacker, tryckfärg och lim som mellanprodukter. I
fråga om vad som blandas och till vilka slags beläggningsblandningar är det ingen skillnad jämfört med det som sagts om
första stycket första punkten. Direktivets formulering gäller beläggningsblandningar, lacker, tryckfärg och lim som ”slut- och
mellanprodukter”, dvs. verksamheter som framställer sådana
slutprodukter omfattas liksom verksamheter som framställer sådana mellanprodukter. För mellanprodukterna anges i direktivet
att de ska framställas ”på samma plats” för att framställningen
ska omfattas. Direktivets formulering är oklar, men den mest
rimliga tolkningen är att framställning av lacker, tryckfärger,
lim och andra beläggningsblandningar som mellanprodukter ska
omfattas endast om mellanprodukterna framställs på en plats
där beläggningsblandningar som slutprodukter framställs. En
annan tolkning skulle kunna vara att framställning av beläggningsblandningar som mellanprodukter ska omfattas endast om
beläggningsblandningarna framställs på samma plats som de
slutprodukter som beläggningsblandningarna är avsedda för.
Direktivets formulering om samma plats (dvs. på samma plats
som ovanstående slutprodukter) är dock språkligt konstruerad
så att den enda sannolika tolkningen är att framställning av mellanprodukter ska omfattas bara om den sker där beläggningsblandningar, lacker, tryckfärg och lim som slutprodukter framställs.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Andra och tredje styckena motsvarar den del av punkten 7 i
direktivbilagan som börjar med ”inklusive …”.
38 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 17, tredje kolumnen.
39 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 17, fjärde och sjätte kolumnerna.
40 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 17, femte kolumnen.
Beläggning av lindningstråd
41 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 56
jämförd med bilaga VII, Del 1, punkt 14, och Del 2, punkt 9,
första kolumnen.
42 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 9, femte kolumnen.
Bandlackering
43 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
56, första ledet, jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 4, och Del
2, punkt 7, första kolumnen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

44 §
I paragrafen anges begränsningsvärden för punktutsläpp från en
sådan bandlackeringsverksamhet som beskrivs i 43 §. Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del
2, punkt 7, tredje kolumnen och not 1.
45 §
I paragrafen anges begränsningsvärden för diffusa utsläpp från
en sådan bandlackeringsverksamhet som beskrivs i 43 §. Med
paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga VII,
Del 2, punkt 7, fjärde kolumnen.
Limbeläggning
46 §
Enligt paragrafen är förordningen tillämplig på vissa verksamheter som enligt direktivet går under beteckningen limbeläggning. Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets
artikel 56, första ledet, jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 2.
Avgränsningen i första stycket till att användningen av lösningsmedel i verksamheten ska överstiga 5 ton per år motsvarar
det tröskelvärde som anges i direktivets bilaga VII, Del 2, punkt
16, första kolumnen. Värdet avser den mängd lösningsmedel
som förbrukas för limbeläggningen.
47 §
I paragrafen anges begränsningsvärden för punktutsläpp från en
sådan limbeläggningsverksamhet som beskrivs i 46 §. Innebörden av punktutsläpp definieras i 9 §. Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del 2, punkt 16,
tredje kolumnen och not 1.
48 §
I paragrafen anges begränsningsvärden för diffusa utsläpp från
en sådan limbeläggningsverksamhet som beskrivs i 46 §. Inne-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

börden av diffusa utsläpp definieras i 9 §. Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del 2, punkt 16,
fjärde kolumnen.
Tryckning
49 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
56, första ledet, jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 9. Den
svenska genomförandetexten har språkligt utformats i enlighet
med hur svensk författningstext brukar skrivas.
Första stycket motsvarar de två första meningarna i inledningen av direktivbilagans punkt 9.
Andra stycket motsvarar sista meningen i inledningen av direktivbilagans punkt 9 och de undantag från tillämpningsområdet som i direktivbilagans punkt 9 anges i underpunkterna a–g.
Första punkten motsvarar direktivbilagans punkt 9 a.
Andra punkten motsvarar direktivbilagans punkt 9 b och har
i den svenska genomförandetexten delats upp i fem bokstavspunkter för att göra de olika rekvisiten tydligare.
Tredje punkten motsvarar direktivbilagans punkt 9 c.
Fjärde punkten motsvarar direktivbilagans punkt 9 d.
Femte punkten motsvarar direktivbilagans punkt 9 e och har
i den svenska genomförandetexten delats upp i tre bokstavspunkter för att göra de olika rekvisiten tydligare.
Sjätte punkten motsvarar direktivbilagans punkt 9 f och har i
den svenska genomförandetexten delats upp i tre bokstavspunkter för att göra de olika rekvisiten tydligare.
Sjunde punkten motsvarar direktivbilagans punkt 9 g. I den
svenska språkversionen av direktivet avslutas punkten med orden ”förslutning av emballaget”, vilket gör punkten svår att förstå. Texten ger intrycket att det som avses är emballaget till det
flexibla materialet. En jämförelse med andra språkversioner,
t.ex. den danska, visar att det för genomförandet är bättre att avsluta punkten med orden ”förslutning som emballage”. Då blir
det tydligare att det är det flexibla materialet som är avsett att
senare förslutas som ett emballage. Det kan vara fråga om att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

lägga lim på ett papper som är tänkt att vikas och förslutas som
t.ex. ett kuvert.
50 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 1.
51 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 2.
52 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 3.
Ytbeläggning
53 §
Enligt paragrafen är förordningen tillämplig på vissa verksamheter som enligt direktivet går under beteckningen ytbeläggningsverksamhet. Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 56, första ledet, jämförd med bilaga VII, Del
I, punkt 3.
Första punkten motsvarar industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del I, punkt 3 första stycket a, punkt i, första ledet, dvs. när
ytbeläggningen avser lackering av nya bilar i fordonskategori
M1 i Europarlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5
september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av
motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system,
komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för
sådana fordon. Vad som avses med fordonskategori M1 anges i
det direktivets bilaga II, Del A, punkterna 1.1 och 1.1.1. Innebörden av detta återges i klartext i denna paragrafs första punkt.
Andra punkten motsvarar industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del I, punkt 3 första stycket a, punkt i, andra ledet, dvs. när

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

ytbeläggningen avser lackering av nya bilar i fordonskategori
N1 i direktiv 2007/46/EG. Vad som avses med fordonskategori
M1 anges i det direktivets bilaga II, Del A, punkterna 1.2 och
1.2.1. Innebörden av detta återges i klartext i denna paragrafs
andra punkt.
Tredje punkten motsvarar den del av industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del I, punkt 3 första stycket a, punkt ii, som avser lastbilshytter, dvs. när ytbeläggningen avser lackering av
förarhytter till lastbilar i fordonskategori N2 eller N3 i direktiv
2007/46/EG. Vad som avses med fordonskategorierna N2 och
N3 anges i det direktivets bilaga II, Del A, punkterna 1.2, 1.2.2
och 1.2.3. Innebörden av detta återges i klartext i denna paragrafs tredje punkt. Eftersom båda kategorierna N2 (lastbilar
som väger mer än 3,5 ton men inte mer än 12 ton) och N3 (lastbilar som väger mer än 12 ton) omfattas är det tillräckligt att i
den svenska genomförandetexten skriva ”…och väger mer än
3,5 ton”. Industriutsläppsdirektivts formulering ”fordon i kategorierna N2 och N3” syftar till att ange alla verksamheter som
ska omfattas. Ordvalet ”och” mellan ”N2” och ”N3” måste anses innebära att fordon i kategori N2 ska omfattas och att fordon
i kategori N3 ska omfattas. Direktivet kan rimligen inte tolkas
som att en verksamhet med lackering av lastbilshytter ska omfattas endast om lackeringen avser såväl hytter till lastbilar som
väger mellan 3,5 och 12 ton som hytter till lastbilar som väger
mer än 12 ton, dvs. att lackeringen måste omfatta hytter till såväl mellantunga lastbilar som tunga lastbilar. Även om en lackeringsverksamhet avser enbart hytter till lastbilar som väger
mer än 12 ton, ska den alltså omfattas. Formuleringen ”förarhytter till sådana motorfordon som är konstruerade … och väger
mer än 3,5 ton” syftar till att göra tydligt att det är fordonets
vikt som avses och inte förarhyttens.
Fjärde punkten motsvarar den del av industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del I, punkt 3 första stycket a, punkt ii, som
avser integrerade höljen för teknisk utrustning i lastbilar i fordonskategori N2 eller N3 i direktiv 2007/46/EG, dvs. när ytbeläggningen avser lackering av sådana höljen i lastbilarna. Vad
som avses med fordonskategorierna N2 och N3 anges i det direktivets bilaga II, Del A, punkterna 1.2, 1.2.2 och 1.2.3. Inne-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

börden av detta återges i klartext i denna paragrafs fjärde punkt.
I fråga om den valda formuleringen ”…och väger mer än 3,5
ton” har samma överväganden gjorts som för motsvarande formulering i tredje punkten. Formuleringen ”i sådana motorfordon som är konstruerade … och väger mer än 3,5 ton” syftar till
att göra tydligt att det är fordonets vikt som avses och inte
höljets, höljenas eller den tekniska utrustningens.
Femte punkten motsvarar industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del I, punkt 3 första stycket a, punkt iii, dvs. lackering av
skåpbilar och lastbilar i fordonskategorierna N1, N2 och N3 i
direktiv 2007/46/EG. Vad som avses med fordonskategorierna
anges i det direktivets bilaga II, Del A, punkterna 1.2, 1.2.1,
1.2.2 och 1.2.3. Innebörden av detta återges i klartext i denna
paragrafs femte punkt. Industriutsläppsdirektivts formulering
”fordon i kategorierna N1, N2 och N3” syftar till att ange alla
verksamheter som ska omfattas. Ordvalet ”och” mellan ”N2”
och ”N3” måste anses innebära att fordon i kategori N1 ska omfattas, att fordon i kategori N2 ska omfattas och att fordon i kategori N3 ska omfattas. Direktivet kan rimligen inte tolkas som
att en verksamhet med lackering av skåpbilar och lastbilar ska
omfattas endast om lackeringen avser bilar i alla tre viktklasserna. Även om en lackeringsverksamhet avser bilar i endast en
av viktklasserna, ska den alltså omfattas. Punktens formulering
”skåpbilar eller lastbilar” syftar till att göra tydligt att en verksamhet omfattas även om det är enbart skåpbilar eller enbart
lastbilar som lackeras. Direktivet kan rimligen inte tolkas som
att en sådan lackeringsverksamhet ska omfattas endast om verksamheten avser såväl skåpbilar som lastbilar.
Sjätte punkten motsvarar industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del I, punkt 3 första stycket a, punkt iv, dvs. lackering av
bussar i fordonskategorierna M2 och M3 i direktiv 2007/46/EG.
Vad som avses med fordonskategorierna anges i det direktivets
bilaga II, Del A, punkterna 1.1, 1.1.2 och 1.1.3. Innebörden av
detta återges i klartext i denna paragrafs sjätte punkt. Eftersom
alla kategorierna av bussar, dvs. M2 (bussar som väger högst 5
ton) och M3 (bussar som väger mer än 5 ton), omfattas är det
tillräckligt att i den svenska genomförandetexten skriva bussar
som är motorfordon konstruerade och tillverkade primärt för

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

befordran av personer och deras bagage med mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen. Det behövs inte någon indelning i de
olika viktklasserna. Direktivets formulering ”fordon i kategorierna M2 och M3” syftar till att ange alla verksamheter som ska
omfattas. Ordvalet ”och” mellan ”M2” och ”M3” måste anses
innebära att fordon i kategori M2 ska omfattas och att fordon i
kategori M3 ska omfattas. Direktivet kan rimligen inte tolkas
som att en verksamhet med lackering av bussar ska omfattas
endast om lackeringen avser såväl bussar som väger högst 5 ton
som bussar som väger mer än 5 ton, dvs. att lackeringen måste
omfatta såväl lätta bussar som tunga bussar. Även om en lackeringsverksamhet avser enbart lätta bussar eller enbart tunga bussar, ska den alltså omfattas.
Sjunde punkten motsvarar industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del I, punkt 3 första stycket a, punkt v, dvs. lackering av
släpvagnar i fordonskategorierna O1, O2, O3 och O4 i direktiv
2007/46/EG. Vad som avses med fordonskategorierna anges i
det direktivets bilaga II, Del A, punkterna 1.3, 1.3.1, 1.3.2, 1.3.3
och 1.3.4. Innebörden av detta återges i klartext i denna paragrafs sjunde punkt. Kategorierna O1–O4 avser olika viktklasser.
Industriutsläppsdirektivts formulering ”i kategorierna O1, O2,
O3 och O4” syftar till att ange alla verksamheter som ska
omfattas. Ordvalet ”och” mellan ”O3” och ”O4” måste anses
innebära att släpvagnar i kategori O1 ska omfattas, att släpvagnar i kategori O2 ska omfattas, att släpvagnar i kategori O3 ska
omfattas och att släpvagnar i kategori O4 ska omfattas. Eftersom alla viktklasserna omfattas, behöver det i den svenska
genomförandetexten inte göras någon uppdelning i viktklasser.
Direktivet kan rimligen inte tolkas som att en verksamhet med
lackering av släpvagnar ska omfattas endast om lackeringen avser släpvagnar i alla fyra viktklasserna. Även om en lackeringsverksamhet avser släpvagnar i enbart en av viktklasserna, ska
den alltså omfattas. I direktiv 2007/46/EG definieras släpvagnar
som ”…konstruerade och byggda för transport av gods eller
personer såväl som för bostadsändamål”. Formuleringen ”såväl
som för bostadsändamål” syftar till att ange alla verksamheter
som ska omfattas. Ordvalet ”såväl som för” måste anses innebära att inte bara släpvagnar för transport av gods eller personer

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

ska omfattas utan att släpvagnar för bostadsändamål ska också
omfattas. Direktivet kan rimligen inte tolkas som att en verksamhet med lackering av släpvagnar ska omfattas endast om
lackeringen avser släpvagnar som är konstruerade för såväl
transport som bostadsändamål. För att göra detta tydligt har formuleringen ”för transport av gods eller personer eller för bostadsändamål” valts i den svenska genomförandetexten. Lackering av husvagnar omfattas alltså även om husvagnarna inte är
konstruerade och byggda för transport av gods eller personer.
Åttonde punkten motsvarar industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del I, punkt 3 första stycket b. I direktivet finns också texten ”inbegripet ytor på flygplan, fartyg, tåg osv.”. Den svenska
genomförandetextens formulering ”metall- eller plastytor” utesluter inga metall- eller plastytor, vilket betyder att åttonde
punkten omfattar sådana ytor även när ytorna är ytor på flygplan, fartyg, tåg eller något annat som kan ligga i direktivets
förkortning ”osv.”, dvs. även ytor på personbilar, lastbilar och
bussar. Direktivets formulering utesluter inte heller sådana sistnämnda ytor.
Nionde punkten motsvarar industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del I, punkt 3 första stycket c.
Tionde punkten motsvarar industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del I, punkt 3 första stycket d. Direktivets formulering
(med ordet ”och” före ”pappersytor” syftar till att ange alla
verksamheter som ska omfattas, dvs. att beläggning på textilytor ska omfattas, att beläggning på vävytor ska omfattas, att
beläggning på folieytor ska omfattas och att beläggning på pappersytor ska omfattas. Direktivet kan rimligen inte tolkas som
att punkten endast ska omfatta verksamheter som innebär att
beläggningsskikt anbringas på en yta som är en kombination av
textil, väv, folie och papper. Därför används formuleringen
”textil-, väv-, folie- eller pappersytor” i den svenska genomförandetexten.
Elfte punkten motsvarar industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del I, punkt 3 första stycket e.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

54 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
56, första ledet, jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 3 andra
stycket första meningen.
55 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
56, första ledet, jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 3 andra
stycket andra och tredje meningarna.
Av direktivets text framgår upplysningsvis att en separat
tryckning kan omfattas av andra bestämmelser i direktivet som
gäller tryckning. Direktivets upplysningstext om att andra bestämmelser som avser tryckning kan vara tillämpliga behöver
inte tas in i paragrafen.
Beläggning av träytor
56 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 10, i den del som avser beläggning av träytor
där lösningsmedelsanvändningen uppgår till mer ån 15 ton men
högst 25 ton per år.
57 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 10, i den del som avser beläggning av träytor
där lösningsmedelsanvändningen uppgår till mer än 25 ton per
år.
Läderbeläggning
58 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 13.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Fordonslackering
59 §
Med paragrafens första stycke genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del 2, punkt 6, första–fjärde kolumnerna, i
den del som avser fordonslackering.
Andra stycket genomför sjätte kolumnen. Direktivets text
innehåller formuleringen ”bör kunna visas”. I paragrafen genomförs detta med formuleringen ”om omständigheterna i det
enskilda fallet inte föranleder en annan bedömning”.
60 §
Industriutsläppsdirektivet innebär att fordonslackering där användningen av organiska lösningsmedel uppgår till mer än 15
ton per år omfattas av kraven i direktivets bilaga VII, Del 3.
Med paragrafen genomförs direktivets bilaga VII, Del 3, punkt
3, i den del som avser lackering av nya lastbilshytter.
61 §
Industriutsläppsdirektivet innebär att fordonslackering där användningen av organiska lösningsmedel uppgår till mer än 15
ton per år omfattas av kraven i direktivets bilaga VII, Del 3.
Med paragrafen genomförs direktivets bilaga VII, Del 3, punkt
3, i den del som avser lackering av nya lastbilar, skåpbilar och
släpvagnar.
62 §
Industriutsläppsdirektivet innebär att fordonslackering där användningen av organiska lösningsmedel uppgår till mer än 15
ton per år omfattas av kraven i direktivets bilaga VII, Del 3.
Med paragrafen genomförs direktivets bilaga VII, Del 3, punkt
3, i den del som avser lackering av nya bussar.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

63 §
Industriutsläppsdirektivet innebär att fordonslackering där användningen av organiska lösningsmedel uppgår till mer än 15
ton per år omfattas av kraven i direktivets bilaga VII, Del 3.
Med paragrafen genomförs direktivets bilaga VII, Del 3, punkt
3, i den del som avser lackering av nya bilar. Eftersom lastbilar
och bussar också är bilar enligt svensk fordonsterminologi, har
kraven i fråga om bilar i förordningen placerats efter bestämmelserna om lastbilar och bussar med tydligagörandet att kraven på bilar gäller bilar som inte omfattas av de krav som är
specifika för lastbilar och bussar.
Fordonsreparationslackering
64 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
56, första ledet, jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 13.
När det gäller första stycket första punkten innehåller direktivtexten formuleringen ”vägfordon, såsom de definieras i direktiv 2007/46/EG”, men i direktiv 2007/46/EG finns det ingen
definition av vägfordon. Det är därför inte meningsfullt att göra
någon motsvarande hänvisning i den svenska genomförandetexten. Det finns inte heller någon definition av vägfordon i annan
svensk lagstiftning. Ledning för vad som avses med vägfordon
får därför sökas i vad som normalt brukar avses med vägfordon.
Den valda formuleringen i första punkten bör anses tillräcklig
för att genomföra direktivet.
Första stycket andra punkten avser lackering av släpvagnar.
Direktivets hänvisning till ”kategori O i direktiv 2007/46/EG”
har i den svenska genomförandetexten fått en formulering som
motsvarar definitionen av motorfordon, kategori O, i direktiv
2007/46/EG, bilaga II, Del A, punkt 1.3.
Andra stycket motsvarar direktivtextens ”och därtill hörande
avfettningsverksamhet”.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

65 §
Med paragrafens första stycke genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga VII, Del 2, punkt 6, första–fjärde kolumnerna, i
den del som avser fordonsreparationslackering.
Andra stycket genomför sjätte kolumnen. Direktivets text
innehåller formuleringen ”bör kunna visas”. I paragrafen genomförs detta med formuleringen ”om omständigheterna i det
enskilda fallet inte föranleder en annan bedömning”.
Annan beläggning
66 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 8, första–tredje kolumnerna med noterna 1–3.
67 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 8, första, andra och fjärde kolumnerna.
Träimpregnering
68 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 56
jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 15, och Del 2, punkt 12,
första kolumnen.
69 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 12, tredje–femte kolumnerna.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Trä- och plastlaminering
70 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 56
jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 16, och Del 2, första kolumnen.
Direktivtexten använder uttrycket ”och/eller”. Språkligt är
det tillräckligt att skriva ”eller” eftersom det har samma innebörd.
71 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 15, femte kolumnen.
Ytrengöring
72 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 56
jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 11. Av 17§ framgår att de
särskilda utsläppskraven för ytrengöringsverksamheter inte innebär någon inskränkning av kraven i 14–16 §§.
73 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 4.
74 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 5.
Kemtvätt
75 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
56, första ledet, jämförd med bilaga VII, Del I, punkt 5.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Direktivet kan rimligen inte tolkas på ett sätt som innebär att
kemtvätt som använder endast en flyktig organisk förening utesluts. För att omfatta även sådan kemtvätt, är genomförandetexten formulerad ”…verksamhet som innebär att en flyktig
organisk förening används…”.
76 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 11, femte kolumnen och not 1.
77 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 2, punkt 11, femte kolumnen och not 2.
Plan för minskade utsläpp
78 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
59, punkt 1 b, jämförd med bilaga VII, Del 5, punkt 1.
Första stycket innehåller en hänvisning till den valmöjlighet
för minskade utsläpp som anges i 12 §. Valmöjligheten återspeglar industriutsläppsdirektivets artikel 59, punkt 1.
Andra stycket genomför industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 5, punkt 1. Om man väljer att minska enligt plan,
måste planen ha utformats utifrån den specifika verksamhetens
förutsättningar.
Tredje stycket genomför industriutsläppsdirektivets artikel
59, punkt 2.
79 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 5, punkt 2. Jämfört med direktivet har paragrafen fått
en språklig utformning som gör texten lättare att förstå.
Första stycket första punkten genomför direktivbilagans
punkt 2, första och tredje meningarna och punkten b. Andra

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

punkten genomför direktivbilagans punkt 2, första och andra
meningarna och punkten a.
Andra stycket genomför direktivbilagans punkt 2, andra meningen.
80 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 5, punkt 3 a.
81 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 5, punkt 3 b.
Första punkten genomför direktivbilagans Del 5, punkt 3 b,
punkt i, i den del som avser punkt 6 i direktivbilagans Del 2.
Andra punkten genomför direktivbilagans Del 5, punkt 3 b,
punkt i, i den del som avser punkterna 8 och 10 i direktivbilagans Del 2.
Tredje punkten genomför direktivbilagans Del 5, punkt 3 b,
punkt ii. De verksamheter som i direktivet avses med ”alla andra anläggningar” kan, som direktivet är formulerat i detta sammanhang, inte innebära några andra verksamheter än de som
omfattas av de bestämmelser som räknas upp i tredje punkten.
82 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets bilaga
VII, Del 5, punkt 3 c.
Väsentlig ändring av en 2001-anläggning
83 §
Med paragrafens första stycke genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 63, punkt 2.
Med andra stycket genomförs industriutsläppsdirektivets artikel 63, punkt 1.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Med andra stycket första punkten genomförs direktivets artikel 63, punkt 1 a enligt följande.
Med första punkten a genomförs direktivets hänvisning till
det nedre tröskelvärdet i direktivets bilaga VII, Del 2, punkt 4.
Med hänvisningen i första punkten b till 74 § genomförs
direktivets hänvisning till det nedre tröskelvärdet i direktivets
bilaga VII, Del 2, punkt 5. Med hänvisningarna till de övriga
paragraferna genomförs direktivets hänvisning till ”de andra
posterna” i direktivets bilaga VII, Del 2.
Med hänvisningen i första punkten c till 46 § genomförs
direktivets hänvisning till det nedre tröskelvärdet i direktivets
bilaga VII, Del 2, punkt 16. Med hänvisningen till 66 och 67 §§
genomförs direktivets hänvisning till det nedre tröskelvärdet i
direktivets bilaga VII, Del 2, punkt 8.
Med hänvisningen i första punkten d till 50 och 52 §§ genomförs direktivets hänvisning till de nedre tröskelvärdena i
direktivets bilaga VII, Del 2, punkterna 1 och 3. Med hänvisningen till 56 § genomförs direktivets hänvisning till det nedre
tröskelvärdet i direktivets bilaga VII, Del 2, punkt 10. Med
hänvisningen till 58 § genomförs direktivets hänvisning till det
nedre tröskelvärdet i direktivets bilaga VII, Del 2, punkt 13.
Med första punkten e genomförs direktivets hänvisning till
det nedre tröskelvärdet i direktivets bilaga VII, Del 2, punkt 17.
Med andra stycket andra punkten genomförs direktivets artikel 63, punkt 1 b.
Dispenser
84 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
59, punkt 2.
85 §
Med paragrafen genomförs industriutsläppsdirektivets artikel
59, punkt 3, jämförd med bilaga VII, Del 2, punkt 8, not 4.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

86 §
Syftet med paragrafen är att Naturvårdsverket ska få kännedom
om de dispenser som ges enligt förordningen.
Tillsyn
87 §
Paragrafen kompletterar miljötillsynsförordningen (2011:13).
(Miljödepartementet)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.