Sök i Ratio Lex

Förordningsmotiv för förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

2022-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Fm 2022:1, Förordningsmotiv för förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Förordningsmotiv
Förordning
om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Fm 2022:1

Utfärdad den 13 april 2022
Regeringen föreskriver1 att 1 kap. 4 och 5 a §§, 8 kap. 2 § och rubriken
närmast före 8 kap. 2 § gymnasieförordningen (2010:2039) ska ha följande
lydelse.

1 kap.
4 §2 Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för
varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme
att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
1. ämnets syfte,
2. varje kurs som ingår i ämnet,
3. det centrala innehållet för varje kurs,
4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje kurs
omfattar, och
5. betygskriterierna för varje kurs.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens
skolverk meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.
5 a §3 Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesområde i gymnasiesärskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge
utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.
Av ämnesområdesplanen ska följande framgå:
1. ämnesområdets syfte,
2. ämnesområdets centrala innehåll, och
3. ämnesområdets kriterier för bedömning av kunskaper.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesområdesplaner.

8 kap.
Betygskriterier
2 § I 15 kap. 24 § och 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) anges att läraren
vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens
1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 april 2022 (regeringens förordningsmotiv

2022:1).
2 Senaste lydelse 2012:402.
3 Senaste lydelse 2012:402.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta
det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I dessa paragrafer anges
också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven
ska kunna få ett godkänt betyg.
Betygskriterier ska finnas för betygen A–E.
Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för
respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper
sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär
att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Fm 2022:1

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.
På regeringens vägnar
LINA AXELSSON KIHLBLOM
Eva Lenberg
(Utbildningsdepartementet)

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Författningskommentar

Fm 2022:1

1 kap.
Ämnesplaner
4 § Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne
finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera
undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
1. ämnets syfte,
2. varje kurs som ingår i ämnet,
3. det centrala innehållet för varje kurs,
4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje kurs omfattar, och
5. betygskriterierna för varje kurs.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk
meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att
vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ämnesplaner.
I andra stycket görs en ändring som innebär att ”kunskapskrav” ersätts
med ”betygskriterier”. Dessutom görs redaktionella ändringar i stycket.
Tredje stycket innehåller ett bemyndigande för Statens skolverk att meddela föreskrifter om vissa ämnesplaner. Ändringen innebär att ordet ”ytterligare” läggs till. Därigenom förtydligas att Skolverket får meddela föreskrifter utöver de föreskrifter om ämnesplaner som finns i förordningen.
Ämnesområdesplaner
5 a § Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesområde i gymnasiesärskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och
eleverna att själva planera undervisningen.
Av ämnesområdesplanen ska följande framgå:
1. ämnesområdets syfte,
2. ämnesområdets centrala innehåll, och
3. ämnesområdets kriterier för bedömning av kunskaper.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesområdesplaner.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ämnesområdesplaner.
I andra stycket görs en ändring som innebär att ”kravnivåer” ersätts med
”kriterier för bedömning av kunskaper”. Dessutom görs redaktionella
ändringar i stycket.
Tredje stycket innehåller ett bemyndigande för Statens skolverk att
meddela föreskrifter om ämnesområdesplaner. Ändringen innebär att ordet
”ytterligare” läggs till. Därigenom förtydligas att Skolverket får meddela
föreskrifter utöver de föreskrifter om ämnesområdesplaner som finns i
förordningen.

8 kap.
Betyg
Betygskriterier
2 § I 15 kap. 24 § och 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till
de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens
kunskaper. I dessa paragrafer anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara
uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Betygskriterier ska finnas för betygen A–E.

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive
betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms
vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.

Fm 2022:1

Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning.
I första stycket, som är nytt, görs en hänvisning till bestämmelser i
skollagen som rör betygssättning.
I det nuvarande första stycket, som blir andra stycket, görs en ändring som
innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”.
I nuvarande andra stycket, som blir tredje stycket, görs en ändring som
innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Vidare görs
ändringar av vad som krävs för att betygsstegen A–D ska vara uppfyllda till
följd av den nya principen för betygssättning som anges i de paragrafer i
skollagen som det hänvisas till i första stycket. Betygskriterierna för
betygsstegen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive
betyg. Betygen B och D förhåller sig till betygsstegen A, C och E.
Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget
bedöms vara mellan A och C och kriterierna för betyget D innebär att
elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. Att
kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms
vara mellan A och C innebär inte att elevens kunskaper i alla delar som lägst
behöver motsvara beskrivningarna i betygskriterierna för C för att eleven
ska kunna få ett B i betyg. Eleven kan i någon eller några delar uppvisa en
lägre kunskapsnivå än C som vägs upp mot högre kunskapsnivåer i andra
delar (jfr prop. 2021/22:36 s. 58 och 59). Detta följer av bestämmelserna i
15 kap. 24 § och 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) där det framgår att
läraren vid betygssättning ska göra en sammantagen bedömning av elevens
kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta
det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper, men att samtliga kriterier
för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt
betyg. Den sammantagna bedömningen av vilket betyg som bäst motsvarar
elevens kunskaper görs alltså för samtliga betyg från och med A till och med
D, dvs. även för betygen B och D.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.