Förordningsmotiv för förordning om ändring i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning
2022-05-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Fm 2022:4, Förordningsmotiv för förordning om ändring i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning
Dokumentets text
Förordningsmotiv
Förordning
om ändring i förordningen (2014:854) om
vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och
statsbidrag för sådan utbildning
Fm 2022:4
Utfärdad den 28 april 2022
Regeringen föreskriver1 att 2 kap. 2 §, 7 kap. 7 § och rubriken närmast före
7 kap. 7 § förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde
tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning ska ha följande lydelse.
2 kap.
2 § Enligt 17 a kap. 11 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne
finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva
planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
1. ämnets syfte,
2. varje kurs som ingår i ämnet,
3. det centrala innehållet för varje kurs,
4. antalet gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och
5. betygskriterierna för varje kurs.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner för
vidareutbildningen. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller
ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.
7 kap.
Betygskriterier
7 § I 15 kap. 24 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i
förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det betyg
som bäst motsvarar elevens kunskaper. I paragrafen anges också att samtliga
kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett
godkänt betyg.
Betygskriterier ska finnas för betygen A–E.
Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för
respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper
sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär
att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2022.
1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 april 2022 (regeringens förordningsmotiv
2022:4).
1
Fm 2022:4
På regeringens vägnar
LINA AXELSSON KIHLBLOM
Eva Lenberg
(Utbildningsdepartementet)
2
Författningskommentar
Fm 2022:4
2 kap. Allmänna bestämmelser om planer, kurser och
samverkan
Ämnesplaner
2 § Enligt 17 a kap. 11 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en
ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
1. ämnets syfte,
2. varje kurs som ingår i ämnet,
3. det centrala innehållet för varje kurs,
4. antalet gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och
5. betygskriterierna för varje kurs.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner för vidareutbildningen. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får
anordnas på vissa utbildningar.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ämnesplaner.
I andra stycket görs en ändring som innebär att ”kunskapskrav” ersätts
med ”betygskriterier”. Dessutom görs redaktionella ändringar i stycket.
Tredje stycket innehåller ett bemyndigande för Statens skolverk att meddela föreskrifter om vissa ämnesplaner. Ändringen innebär att ordet ”ytterligare” läggs till. Därigenom förtydligas att Skolverket får meddela föreskrifter utöver de föreskrifter om ämnesplaner som finns i förordningen.
7 kap. Betyg
Betygskriterier
7 § I 15 kap. 24 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen ska
göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I paragrafen anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda
för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Betygskriterier ska finnas för betygen A–E.
Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive
betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms
vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.
Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning.
I första stycket, som är nytt, görs en hänvisning till en paragraf i skollagen
som rör betygssättning.
I det nuvarande första stycket, som blir andra stycket, görs en ändring som
innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”.
I nuvarande andra stycket, som blir tredje stycket, görs en ändring som
innebär att ”kunskapskrav” ersätts med ”betygskriterier”. Vidare görs
ändringar av vad som krävs för att betygsstegen A–D ska vara uppfyllda till
följd av den nya principen för betygssättning som anges i den paragraf i
skollagen som det hänvisas till i första stycket. Betygskriterierna för
betygsstegen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive
betyg. Betygen B och D förhåller sig till betygsstegen A, C och E.
Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget
bedöms vara mellan A och C och kriterierna för betyget D innebär att
elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. Att kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms
vara mellan A och C innebär inte att elevens kunskaper i alla delar som lägst
3
behöver motsvara beskrivningarna i betygskriterierna för C för att eleven
ska kunna få ett B i betyg. Eleven kan i någon eller några delar uppvisa en
lägre kunskapsnivå än C som vägs upp mot högre kunskapsnivåer i andra
delar (jfr prop. 2021/22:36 s. 58 och 59). Detta följer av bestämmelserna i
15 kap. 24 § skollagen (2010:800) där det framgår att läraren vid betygssättning ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i
förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen och sätta det betyg
som bäst motsvarar elevens kunskaper, men att samtliga kriterier för betyget
E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Den
sammantagna bedömningen av vilket betyg som bäst motsvarar elevens
kunskaper görs alltså för samtliga betyg från och med A till och med D, dvs.
även för betygen B och D.
Fm 2022:4
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.