Sök i Ratio Lex

Förordningsmotiv om förordning om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag

2026-06-30 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Fm 2026:1, Förordningsmotiv om förordning om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Förordningsmotiv
Förordning om omfattning av tiden för lärares och
förskollärares undervisningsuppdrag

Fm 2026:1

Utfärdad den 25 juni 2026
Regeringen föreskriver följande.
Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om reglering av
omfattningen av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag.
Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen och
2 kap. 12 a § skollagen (2010:800).
Ord och uttryck
2 § Ordet undervisning har i denna förordning samma innebörd som i
skollagen (2010:800).
Med undervisningstid avses i denna förordning den tid som lärare lägger
på att genomföra undervisningen.
Med planering och uppföljning avses sådan planering och uppföljning
som ingår i undervisningsuppdraget enligt 2 kap. 12 a § första stycket
skollagen.
Intervaller för den största omfattningen av undervisningstiden för
lärare i vissa skolformer
3 § Vid heltidstjänstgöring ska en lärares undervisningstid under ett läsår
som mest vara inom intervallet
1. 550–650 timmar för lärare i årskurserna 1–6 i grundskolan, anpassade
grundskolan, sameskolan och årskurserna 1–7 i specialskolan,
2. 500–600 timmar för lärare i årskurserna 7–9 i grundskolan, anpassade
grundskolan och årskurserna 8–10 i specialskolan,
3. 450–650 timmar för lärare i gymnasieskolan och anpassade
gymnasieskolan som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad
profil, och
4. 450–550 timmar för övriga lärare i gymnasieskolan och anpassade
gymnasieskolan.
För lärare som har en lägre sysselsättningsgrad än heltid ska förhållandet
mellan undervisningstiden och arbetstiden motsvara det som gäller vid
heltidstjänstgöring.
Omfattning av tiden för lärares planering och uppföljning av
undervisningen
4 § För planering och uppföljning av undervisningen ska det avsättas tid
som minst motsvarar undervisningstiden för lärare i

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

1. grundskolan årskurs 1–6,
2. anpassade grundskolan,
3. specialskolan årskurs 1–7, och
4. sameskolan.

Fm 2026:1

5 § Utöver den tid som anges i 4 § ska det för planering och uppföljning
av undervisningen avsättas tid som motsvarar ytterligare minst 10 procent
av undervisningstiden för lärare i
1. årskurs 7–9 i grundskolan,
2. årskurs 8–10 i specialskolan, och
3. anpassade gymnasieskolan.
6 § Utöver den tid som anges i 4 § ska det för planering och uppföljning
av undervisningen avsättas tid som motsvarar ytterligare minst 20 procent
av undervisningstiden för lärare i gymnasieskolan.
7 § För lärare i kommunal vuxenutbildning ska det för planering och
uppföljning av undervisningen avsättas tid som minst motsvarar 50–120
procent av undervisningstiden.
Faktorer som påverkar omfattningen av lärares tid för
undervisningsuppdraget
8 § Vid bedömning av vilken tid en lärare behöver för de olika delarna av
sitt undervisningsuppdrag i enlighet med 3–7 §§ ska hänsyn tas till
1. elevgruppernas storlek,
2. antalet elever som läraren regelbundet möter i undervisningen,
3. antalet elever i behov av särskilt stöd, och
4. andra omständigheter av betydelse för elever eller lärare.
När bedömningen enligt första stycket är att en lärare har goda
förutsättningar får läraren ges den största omfattningen av undervisningstiden enligt intervallen i 3 § och den minsta omfattningen av tiden för
planering och uppföljning enligt 4–7 §§. Lärare som har mindre goda
förutsättningar ska ges mindre undervisningstid och mer tid för planering
och uppföljning.
Den minsta omfattningen av tiden för planering och uppföljning av
undervisningen för lärare i fritidshemmet
9 § För lärare ska det vid heltidstjänstgöring i fritidshemmet avsättas minst
5 timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen i
fritidshemmet. För lärare som har en lägre sysselsättningsgrad än heltid ska
förhållandet mellan arbetstiden och tiden för planering samt uppföljning
motsvara det som gäller vid heltidstjänstgöring.
Vid bedömning av hur mycket tid som ska avsättas för planering och
uppföljning av undervisningen ska hänsyn tas till
1. elevgruppens storlek,
2. antalet lärare som undervisar i elevgruppen,
3. antalet elever i behov av stöd, och
4. andra omständigheter av betydelse för elever eller lärare i fritidshemmet.
När bedömningen enligt andra stycket är att en lärare har goda
förutsättningar får läraren ges den minsta omfattningen av tiden för
planering och uppföljning. Lärare som har mindre goda förutsättningar ska
ges mer tid för planering och uppföljning.

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

Den minsta omfattningen av tiden för planering och uppföljning av
undervisningen för förskollärare i förskolan

Fm 2026:1

10 § För förskollärare ska det vid heltidstjänstgöring i förskolan avsättas
minst 5 timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen.
För förskollärare som har en lägre sysselsättningsgrad än heltid ska
förhållandet mellan arbetstiden och tiden för planering samt uppföljning
motsvara det som gäller vid heltidstjänstgöring.
Vid bedömning av hur mycket tid som ska avsättas för planering och
uppföljning av undervisningen ska hänsyn tas till
1. barngruppernas storlek,
2. antalet förskollärare som undervisar i barngruppen,
3. antalet barn i behov av särskilt stöd, och
4. andra omständigheter av betydelse för barn eller förskollärare.
När bedömningen enligt andra stycket är att en förskollärare har goda
förutsättningar får förskolläraren ges den minsta omfattningen av tiden för
planering och uppföljning. Förskollärare som har mindre goda
förutsättningar ska ges mer tid för planering och uppföljning.
Undantag från omfattningen av tiden
11 § Det får göras vissa undantag från omfattningen av tiden i 3–8 §§.
Detta gäller om läraren
1. bedömer att det inte får negativa konsekvenser för undervisningens
kvalitet eller lärarens arbetssituation i övrigt,
2. vid ett fåtal tillfällen per termin vikarierar enstaka timmar som i
huvudsak planeras och följs upp av ordinarie lärare, eller
3. undervisar en enskild elev eller en mindre elevgrupp.
Undantag enligt första stycket ska ske restriktivt och får bara göras om
läraren vid en helhetsbedömning får goda förutsättningar att bedriva
undervisning och en rimlig arbetssituation och kvaliteten på undervisningen
inte riskeras.
Undantag enligt första stycket 1 får endast ske på lärarens eget initiativ.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2027.
På regeringens vägnar
NINA LARSSON
Eva Lenberg
(Utbildningsdepartementet)

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

Författningskommentar

Fm 2026:1

Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om reglering av omfattningen av tiden
för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag.
Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen och 2 kap. 12 a §
skollagen (2010:800).

I paragrafen finns inledande bestämmelser till förordningen.
I första stycket anges vad bestämmelserna i förordningen handlar om.
Andra stycket innehåller en upplysning om att förordningen är meddelad
dels med stöd av bemyndiganden i 2 kap. 12 a § skollagen (2010:800) andra
och tredje styckena, dels med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen, se
upplysningsbestämmelserna i 2 kap. 12 a § andra och tredje styckena
skollagen.
Ord och uttryck
2 § Ordet undervisning har i denna förordning samma innebörd som i skollagen
(2010:800).
Med undervisningstid avses i denna förordning den tid som lärare lägger på att
genomföra undervisningen.
Med planering och uppföljning avses sådan planering och uppföljning som ingår i
undervisningsuppdraget enligt 2 kap. 12 a § första stycket skollagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser som förklarar vissa grundläggande
begrepp i förordningen.
I första stycket anges att ordet undervisning i denna förordning har samma
innebörd som i skollagen (2010:800). En definition av undervisning finns i
1 kap. 3 § skollagen.
I andra stycket anges att med undervisningstid avses i förordningen den
tid som lärare lägger på att genomföra undervisningen. Lärare kan ibland
genomföra andra uppgifter på lektioner som inte är undervisning, t.ex. vara
elevstöd på en lektion som leds av en annan lärare eller vakta en kontroll vid
orientering på en idrottslektion som leds av en annan lärare. Sådan tid räknas
inte som undervisningstid.
I tredje stycket anges att med planering och uppföljning avses i
förordningen sådan planering och uppföljning som ingår i undervisningsuppdraget enligt 2 kap. 12 a § första stycket skollagen. En redogörelse
för vad som avses med planering och uppföljning av undervisningen finns i
propositionen Tid för undervisningsuppdraget (prop. 2025/26:196 s. 105.)
Intervaller för den största omfattningen av undervisningstiden för lärare i vissa
skolformer
3 § Vid heltidstjänstgöring ska en lärares undervisningstid under ett läsår som mest
vara inom intervallet
1. 550–650 timmar för lärare i, årskurserna 1–6 i grundskolan, anpassade
grundskolan, sameskolan och årskurserna 1–7 i specialskolan,
2. 500–600 timmar för lärare i årskurserna 7–9 i grundskolan, anpassade grundskolan
och årskurserna 8–10 i specialskolan,
3. 450–650 timmar för lärare i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som
undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil, och
4. 450–550 timmar för övriga lärare i gymnasieskolan och anpassade
gymnasieskolan.
För lärare som har en lägre sysselsättningsgrad än heltid ska förhållandet mellan
undervisningstiden och arbetstiden motsvara det som gäller vid heltidstjänstgöring.

4

s. 5 Kontrollera mot PDF

Paragrafen innehåller bestämmelser om den största omfattningen av
undervisningstiden under ett läsår för lärare i vissa skolformer, nämligen
grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Tiden för undervisning i förskolan,
fritidshemmet och kommunal vuxenutbildning regleras inte. Däremot
regleras minsta omfattning av tid för planering och uppföljning av
undervisningen för förskollärare i förskolan och för lärare i fritidshemmet
och kommunal vuxenutbildning, se 7–10 §§.
I första stycket anges de intervall för undervisningstid som gäller för
lärare som arbetar heltid. Med heltidstjänstgöring avses att läraren har en
sysselsättningsgrad på 100 procent dvs. en genomsnittlig arbetsvecka på ca
40 timmar. Att undervisningstiden under ett läsår som högst ska vara inom
intervallet innebär att lärares tid för undervisning inte ska överskrida den
högsta nivån i intervallet. Däremot finns det ingen nedre gräns för hur
omfattande en lärares undervisningstid kan vara. Vid en bedömning av var
inom intervallet en lärare ska placeras och således vad som är den lärarens
högsta undervisningstid, ska hänsyn tas till ett antal faktorer. Sådana
faktorer kan t.ex. vara hur många elever som läraren har ansvar för i
undervisningen och hur många av dessa som har behov av särskilt stöd.
Vilka faktorer som det ska tas hänsyn till vid bedömningen regleras i 8 §, se
kommentaren till den paragrafen. Bedömningen ska göras lokalt av rektor.
Av andra stycket framgår att för lärare som har en lägre sysselsättningsgrad än heltid ska förhållandet mellan undervisningstiden och arbetstiden motsvara det som ska gälla vid heltidstjänstgöring.

Fm 2026:1

Omfattning av tiden för lärares planering och uppföljning av undervisningen
4 § För planering och uppföljning av undervisningen ska det avsättas tid som minst
motsvarar undervisningstiden för lärare i
1. grundskolan årskurs 1–6,
2. anpassade grundskolan,
3. specialskolan årskurs 1–7, och
4. sameskolan.

I paragrafen regleras omfattningen av tiden för lärares planering och
uppföljning av undervisningen i grundskolan årskurs 1–6, anpassade
grundskolan, specialskolan årskurs 1–7 och i sameskolan.
För lärare i angivna skolformer och årskurser ska minst lika mycket tid
ges för planering och uppföljning som den tid läraren genomför undervisning. Det finns ingen övre gräns för tiden för planering och uppföljning,
vilket skapar utrymme att ta hänsyn till flera faktorer. I 8 § anges de faktorer
som det ska tas hänsyn till vid bedömningen av vilken tid en enskild lärare
minst ska ha för planering och uppföljning av undervisningen. Det är rektorn
som gör bedömningen. Den lägstanivå som anges i förevarande paragraf är
inte nödvändigtvis alltid ett rimligt antal timmar för planering och
uppföljning av undervisningen. Regleringen sätter ett minimum och antalet
timmar för planering och uppföljning behöver sedan dimensioneras av
rektorn utifrån de olika faktorer som anges i 8 §, se kommentar till den
paragrafen.
Det fastställs inte i paragrafen exakt när och hur lärare ska ges tid för
planering och uppföljning av undervisningen. Sådan tid kan ibland ges mer
intensivt i samband med studiedagar. Det behöver dock beaktas att tiden bör
fördelas på ett sätt som är lämpligt utifrån praktiska synpunkter. Det är t.ex.
knappast möjligt för en lärare att planera och följa upp hela läsårets
undervisning vid några enstaka tillfällen. Det kan antas att planering och

5

s. 6 Kontrollera mot PDF

uppföljning oftast behöver ske relativt nära inpå varje undervisningstillfälle.
De flesta lärare behöver troligen ges tid att planera och följa upp sin
undervisning regelbundet under veckan. Tiden bör därför i huvudsak
fördelas jämnt över terminen. Att tiden ska användas för planering och
uppföljning av undervisningen innebär att den inte ska användas till
administrativa sysslor eller praktiskt arbete (som inte är direkt förberedelse
för undervisning). Rektorer behöver även se till att tid kan avsättas för andra
former av planering som inte är kopplat till lärarens undervisning. Det kan
handla om t.ex. arbetsplatsträffar (APT), arbetslagsmöten och studiedagar
där personalen planerar skolövergripande rutiner, arbetsmiljöåtgärder,
utflykter eller andra delar av utbildningen. Sådan planering ska inte räknas
in i tiden för planering och uppföljning av undervisningen.

Fm 2026:1

5 § Utöver den tid som anges i 4 § ska det för planering och uppföljning av
undervisningen avsättas tid som motsvarar ytterligare minst 10 procent av
undervisningstiden för lärare i
1. årskurs 7–9 i grundskolan,
2. årskurs 8–10 i specialskolan, och
3. anpassade gymnasieskolan.

I paragrafen regleras omfattningen av tiden för lärares planering och
uppföljning av undervisningen i grundskolan årskurs 7–9, specialskolan
årskurs 8–10 och i anpassade gymnasieskolan.
För lärare i angivna skolformer och årskurser ska det för planering och
uppföljning av undervisningen, utöver den tid som anges i 4 §, avsättas tid
som motsvarar ytterligare minst 10 procent av undervisningstiden. Det finns
ingen övre gräns för tiden för planering och uppföljning, vilket skapar
utrymme att ta hänsyn till flera olika faktorer. Vilka faktorer som hänsyn
kan tas till regleras i 8 §. Det är rektor som gör bedömningen av vilken tid
en enskild lärare minst ska ha för planering och uppföljning av undervisningen.
6 § Utöver den tid som anges i 4 § ska det för planering och uppföljning av
undervisningen avsättas tid som motsvarar ytterligare minst 20 procent av
undervisningstiden för lärare i gymnasieskolan.

I paragrafen regleras omfattningen av tiden för lärares planering och
uppföljning av undervisningen i gymnasieskolan.
För lärare i den angivna skolformen ska det för planering och uppföljning
av undervisningen, utöver den tid som anges i 4 §, avsättas tid som
motsvarar ytterligare minst 20 procent av undervisningstiden. Det finns
ingen övre gräns för tiden för planering och uppföljning vilket skapar
utrymme att ta hänsyn till flera olika faktorer. Vilka faktorer som det ska tas
hänsyn till regleras i 8 §. Det är rektor som gör bedömningen av vilken tid
en enskild lärare minst ska ha för planering och uppföljning av undervisningen.
7 § För lärare i kommunal vuxenutbildning ska det för planering och uppföljning av
undervisningen avsättas tid som minst motsvarar 50–120 procent av undervisningstiden.

I paragrafen regleras omfattningen av tiden för lärares planering och
uppföljning av undervisningen i kommunal vuxenutbildning.
I paragrafen anges att för lärare i kommunal vuxenutbildning ska det för
planering och uppföljning av undervisningen avsättas tid som minst
motsvarar 50–120 procent av undervisningstiden. Det finns ingen övre gräns

6

s. 7 Kontrollera mot PDF

för tiden för planering och uppföljning vilket skapar utrymme att ta hänsyn
till flera olika faktorer. Vilka faktorer som hänsyn kan tas till regleras i 8 §.
Det är rektor som gör bedömningen av vilken tid en enskild lärare minst ska
ha för planering och uppföljning av undervisningen.

Fm 2026:1

Faktorer som påverkar omfattningen av lärares tid för undervisningsuppdraget
8 § Vid bedömning av vilken tid en lärare behöver för de olika delarna av sitt
undervisningsuppdrag i enlighet med 3–7 §§ ska hänsyn tas till
1. elevgruppernas storlek,
2. antalet elever som läraren regelbundet möter i undervisningen,
3. antalet elever i behov av särskilt stöd, och
4. andra omständigheter av betydelse för elever eller lärare.
När bedömningen enligt första stycket är att en lärare har goda förutsättningar får
läraren ges den största omfattningen av undervisningstiden enligt intervallen i 3 § och
den minsta omfattningen av tiden för planering och uppföljning enligt 4–7 §§. Lärare
som har mindre goda förutsättningar ska ges mindre undervisningstid och mer tid för
planering och uppföljning.

I paragrafen anges vilka faktorer som det ska tas hänsyn till vid
bedömningen av omfattningen av tiden för en lärares undervisningsuppdrag
enligt 3–7 §§.
I första stycket första punkten anges att hänsyn ska tas till elevgruppernas
storlek. Det innebär att lärare som undervisar stora elevgrupper oftast
behöver ha mindre undervisningstid och mer tid till planering och
uppföljning jämfört med lärare som undervisar grupper av genomsnittlig
storlek. Generellt gäller att elever i de lägre årskurserna bör delas in i mindre
undervisningsgrupper jämfört med äldre elever. En vanlig klasstorlek
(typvärdet) är 20 elever i lågstadiet, 24 elever i mellan- och högstadiet och
32 elever i gymnasieskolans allmänna ämnen (Sveriges Lärares Statistiskt
faktablad [2025:2]). Det innebär att en grupp med t.ex. 30 elever i lågstadiet
kan anses vara stor medan samma antal elever i gymnasieskolan är en mer
vanlig gruppstorlek. Om det är fråga om en elevgrupp om tio elever eller
färre blir dock 11 § 3 tillämplig. Den bestämmelsen innebär att det får göras
avsteg från omfattningen av den tid som anges i 3–8 §§, se kommentaren till
den paragrafen.
Enligt andra punkten ska hänsyn tas till antalet elever som läraren
regelbundet möter i undervisningen. Det innebär att det bör avsättas mindre
undervisningstid och mer tid till planering och uppföljning om läraren
regelbundet sammantaget möter många elever i sin undervisning.
Exempelvis kan lärare i vissa ämnen möta ett stort antal grupper i sin
undervisning utan att grupperna i sig är stora.
Det ska enligt tredje punkten också tas hänsyn till antal elever i behov av
särskilt stöd. Om en eller flera elever ges särskilt stöd behöver en lärare ta
hänsyn till detta vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen, eftersom det särskilda stödet är individuellt utformat. Det gäller inte
minst i resursskola och anpassad skola. Lärares tid till undervisningsuppdraget behöver därför viktas även med hänsyn till det.
Det finns därutöver andra omständigheter av betydelse för elever eller
lärare som enligt fjärde punkten behöver beaktas. Det kan t.ex. handla om
undervisningsämnenas karaktär och lärarens erfarenhet av undervisning i
den aktuella skolformen, årskursen eller ämnet. Det innebär t.ex. att lärare
med liten erfarenhet kan behöva få färre undervisningstimmar och mer tid
till planering och uppföljning. Det kan även handla om att läraren undervisar
många elever som har behov av sådan stödundervisning i ämnena svenska,
svenska som andraspråk och matematik som föreslås i propositionen

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195). Det bör även tas hänsyn till om
läraren har andra betungande arbetsuppgifter, t.ex. ett större ansvar för
utveckling av undervisning på skolan. Ibland undervisar läraren grupper
med en eller flera elever som är integrerade i en annan skolform än den som
de är mottagna i, t.ex. elever som är mottagna i anpassad grundskola men
som får sin utbildning i en grundskola (7 kap. 9 § skollagen). Även detta har
betydelse för lärarens förutsättningar.
Av andra stycket framgår att lärare som utifrån de angivna faktorerna
bedöms ha svårare förutsättningar ska ges mindre undervisningstid och mer
tid till planering och uppföljning. Det är bara om läraren har goda
förutsättningar som läraren kan få det maximala antalet timmar undervisning
och det minsta antalet timmar för planering och uppföljning. Det är lärarens
arbetssituation som helhet som ska avgöra hur mycket undervisningstid och
tid för planering och uppföljning som det är lämpligt att läraren ska ha.

Fm 2026:1

Den minsta omfattningen av tiden för planering och uppföljning av
undervisningen för lärare i fritidshemmet
9 § För lärare ska det vid heltidstjänstgöring i fritidshemmet avsättas minst 5 timmar
per vecka för planering och uppföljning av undervisningen i fritidshemmet. För lärare
som har en lägre sysselsättningsgrad än heltid ska förhållandet mellan arbetstiden och
tiden för planering samt uppföljning motsvara det som gäller vid heltidstjänstgöring.
Vid bedömningen av hur mycket tid som ska avsättas för planering och uppföljning
av undervisningen ska hänsyn tas till
1. elevgruppens storlek,
2. antalet lärare som undervisar i elevgruppen,
3. antalet elever i behov av stöd, och
4. andra omständigheter av betydelse för elever eller lärare i fritidshemmet.
När bedömningen enligt andra stycket är att en lärare har goda förutsättningar får
läraren ges den minsta omfattningen av tiden för planering och uppföljning. Lärare som
har mindre goda förutsättningar ska ges mer tid för planering och uppföljning.

I paragrafen anges den minsta omfattningen av tid för planering och
uppföljning av undervisningen för lärare i fritidshemmet och vilka faktorer
som det ska tas hänsyn till när det bestäms hur mycket tid som ska avsättas
för planeringen och uppföljningen av undervisningen.
I paragrafens första stycke anges att för lärare i fritidshemmet ska det vid
heltidstjänstgöring avsättas minst 5 timmar per vecka för planering och
uppföljning av undervisningen. Någon övre gräns finns inte. För lärare som
har en lägre sysselsättningsgrad än heltid i fritidshemmet ska förhållandet
mellan tiden för planering och uppföljning och arbetstiden motsvara det som
ska gälla vid heltidstjänstgöring. Den lägstanivå som anges i paragrafens
första stycke är inte nödvändigtvis alltid ett rimligt antal timmar för
planering och uppföljning av undervisningen för en lärare i fritidshem.
Regleringen sätter ett minimum och antalet timmar för planering och
uppföljning behöver sedan vid en bedömning enligt tredje stycket
dimensioneras av rektor på fritidshemmet utifrån de olika faktorer som
anges i andra stycket. För fritidshem som inte är integrerade med en
skolenhet eller förskoleenhet ligger det ansvaret på den personal som
huvudmannen utser.
I andra stycket anges vilka faktorer som det ska tas hänsyn till när en
bedömning görs enligt tredje stycket av omfattningen av den tid som ska
avsättas för en lärares planering och uppföljning. En lärares tid för planering
och uppföljning behöver t.ex. dimensioneras utifrån sådant som antalet
elever i den elevgrupp som de ansvarar för undervisningen för, antal lärare
som undervisar i elevgruppen och vilka behov av stöd eleverna har. Det kan
även finnas andra omständigheter som det behöver tas hänsyn till. Det kan

8

s. 9 Kontrollera mot PDF

t.ex. handla lärarens erfarenhet av undervisning i fritidshemmet, vilket kan
innebära att lärare med liten erfarenhet behöver mer tid till planering och
uppföljning. Tid för planering och uppföljning av undervisningen ska
avsättas utanför arbetet med elevgruppen och ska användas för planering
och uppföljning enskilt och tillsammans med lärarkollegor. Tiden kan också,
när det är lämpligt, användas för planering och uppföljning tillsammans med
annan personal i fritidshemmet som medverkar i undervisningen och med
lärare som undervisar eleverna i den obligatoriska skolan. Tiden behöver
inte nödvändigtvis i sin helhet fördelas jämnt mellan arbetsveckorna utan
kan också användas koncentrerat beroende på behovet inom den enskilda
verksamheten. Det behöver dock beaktas att tiden bör fördelas på ett sätt
som är lämpligt utifrån praktiska synpunkter. Det är t.ex. knappast möjligt
för en lärare i fritidshemmet att planera och följa upp hela årets undervisning
vid några enstaka tillfällen. Det kan antas att planering och uppföljning
oftast behöver ske relativt nära inpå varje undervisningstillfälle. Tiden bör
därför i huvudsak fördelas jämnt över året. Att tiden ska användas för
planering och uppföljning av undervisningen innebär att den inte ska
användas till administrativa sysslor eller praktiskt arbete (som inte är direkt
förberedelse för undervisning). Rektorer behöver även se till att tid kan
avsättas för andra former av planering som inte är kopplat till lärarens
undervisning. Det kan handla om t.ex. arbetsplatsträffar (APT),
arbetslagsmöten och studiedagar där personalen planerar skolövergripande
rutiner, arbetsmiljöåtgärder, utflykter eller andra delar av utbildningen.
Sådan planering ska inte räknas in i tiden för planering och uppföljning av
undervisningen.
Lärare i fritidshem är också ofta lärare i ett ämne i skolan. Om läraren
också är lärare i skolan ska det även avsättas tid för planering och uppföljning av undervisningen i ämnet enligt den reglering som gäller för lärare i
aktuell skolform.
Paragrafens tredje stycke motsvarar 8 § andra stycket, se kommentaren
till den paragrafen.

Fm 2026:1

Den minsta omfattningen av tiden för planering och uppföljning av
undervisningen för förskollärare i förskolan
10 § För förskollärare ska det vid heltidstjänstgöring i förskolan avsättas minst
5 timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen. För förskollärare
som har en lägre sysselsättningsgrad än heltid ska förhållandet mellan arbetstiden och
tiden för planering samt uppföljning motsvara det som gäller vid heltidstjänstgöring.
Vid bedömningen av hur mycket tid som ska avsättas för planering och uppföljning
av undervisningen ska hänsyn tas till
1. barngruppernas storlek,
2. antalet förskollärare som undervisar i barngruppen,
3. antalet barn i behov av särskilt stöd, och
4. andra omständigheter av betydelse för barn eller förskollärare.
När bedömningen enligt andra stycket är att en förskollärare har goda förutsättningar
får förskolläraren ges den minsta omfattningen av tiden för planering och uppföljning.
Förskollärare som har mindre goda förutsättningar ska ges mer tid för planering och
uppföljning.

I paragrafen anges den minsta omfattningen av tiden för planering och
uppföljning av undervisningen för förskollärare i förskolan och vilka
faktorer som det ska tas hänsyn till när det bestäms hur mycket tid som ska
avsättas för planeringen och uppföljningen av undervisningen.
I paragrafens första stycke anges att för förskollärare i förskolan ska det
vid heltidstjänstgöring avsättas minst 5 timmar per vecka för planering och
uppföljning av undervisningen. Någon övre gräns finns inte. För

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

förskollärare som har en lägre sysselsättningsgrad än heltid i förskolan ska
förhållandet mellan tiden för planering och uppföljning och arbetstiden
motsvara det som ska gälla vid heltidstjänstgöring. Den lägstanivå som
anges i paragrafens första stycke är inte nödvändigtvis alltid ett rimligt antal
timmar för planering och uppföljning av undervisningen för en förskollärare
i förskola. Regleringen sätter ett minimum och antalet timmar för planering
och uppföljning behöver sedan vid en bedömning enligt tredje stycket
dimensioneras av rektor på förskolan utifrån de faktorer som anges i andra
stycket.
I andra stycket anges vilka faktorer som det ska tas hänsyn till när
bedömning görs av omfattningen av tiden för en förskollärares planering och
uppföljning. Tiden för planering och uppföljning behöver t.ex. dimensioneras utifrån sådant som det antal barn som ingår i den barngrupp som
förskolläraren ansvarar för undervisningen i, antal förskollärare som undervisar i barngruppen och vilka behov av särskilt stöd barnen har. Det kan även
finnas andra omständigheter som det behöver tas hänsyn till. Det kan t.ex.
handla om förskollärarens erfarenhet av undervisning i förskolan vilket kan
innebära att förskollärare med liten erfarenhet behöver få mer tid till
planering och uppföljning. Om förskolläraren till exempel ansvarar för
undervisningen i flera arbetslag kan det också behövas mer tid för planering
och uppföljning.
Tid för planering och uppföljning av undervisningen ska avsättas utanför
arbetet med barngruppen och ska användas för planering och uppföljning
enskilt och tillsammans med förskollärarkollegor. Tiden kan också när det
är lämpligt användas för planering och uppföljning tillsammans med annan
personal i förskolan som medverkar i undervisningen. Tiden behöver inte
nödvändigtvis i sin helhet fördelas jämnt mellan arbetsveckorna utan kan
också koncentreras beroende på behovet inom den enskilda verksamheten.
Det behöver dock beaktas att tiden bör fördelas på ett sätt som är lämpligt
utifrån praktiska synpunkter. Det är t.ex. knappast möjligt för en
förskollärare att planera och följa upp hela årets undervisning vid några
enstaka tillfällen. Det kan antas att planering och uppföljning oftast behöver
ske relativt nära inpå varje undervisningstillfälle. Tiden bör därför i
huvudsak fördelas jämnt över året. Att tiden ska användas för planering och
uppföljning av undervisningen innebär att den inte ska användas till
administrativa sysslor eller praktiskt arbete (som inte är direkt förberedelse
för undervisning). Rektorer behöver även se till att tid kan avsättas för andra
former av planering som inte är kopplat till förskollärarens undervisning.
Det kan handla om t.ex. arbetsplatsträffar (APT), arbetslagsmöten och
studiedagar där personalen planerar förskolövergripande rutiner,
arbetsmiljöåtgärder, utflykter eller andra delar av utbildningen. Sådan
planering ska inte räknas in i tiden för planering och uppföljning av
undervisningen.
Paragrafens tredje stycke motsvarar 8 § andra stycket, se kommentaren
till den paragrafen.

Fm 2026:1

Undantag från omfattningen av tiden
11 § Det får göras vissa undantag från omfattningen av tiden i 3–8 §§. Detta gäller
om läraren
1. bedömer att det inte får negativa konsekvenser för undervisningens kvalitet eller
lärarens arbetssituation i övrigt,
2. vid ett fåtal tillfällen per termin vikarierar enstaka timmar som i huvudsak planeras
och följs upp av ordinarie lärare, eller
3. undervisar en enskild elev eller en mindre elevgrupp.

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

Undantag enligt första stycket ska ske restriktivt och får bara göras om läraren vid
en helhetsbedömning får goda förutsättningar att bedriva undervisning och en rimlig
arbetssituation och kvaliteten på undervisningen inte riskeras.
Undantag enligt första stycket 1 får endast ske på lärarens eget initiativ.

I paragrafen anges under vilka omständigheter det är tillåtet att göra vissa
avsteg från regleringen av undervisningstid och den tid för planering och
uppföljning av undervisningen som föreskrivs i 3–8 §§.
De bestämmelser som finns i 3–8 §§ utgör huvudregler. Avsteg enligt
första stycket innebär att en lärare kan ges något mer undervisningstid eller
något mindre tid för planering och uppföljning än vad som följer av
huvudreglerna.
Av första stycket första punkten framgår att undantag får göras om läraren
bedömer att det inte får negativa konsekvenser för undervisningens kvalitet
eller lärarens arbetssituation i övrigt. Det kan t.ex. vara fallet när en lärare
har lång erfarenhet och en arbetssituation i övrigt som medger något fler
undervisningstimmar. Det framgår av andra stycket att ett sådant undantag
endast kan komma i fråga på lärarens eget initiativ, se kommentaren till det
stycket.
Av andra punkten framgår att undantag får göras om läraren vid ett fåtal
tillfällen per termin vikarierar enstaka timmar som i huvudsak planeras och
följs upp av ordinarie lärare. Det kan handla om när en lärare på kort varsel
behöver vikariera för en kollega som är tillfälligt sjuk eller vid annan
oplanerad frånvaro. Att undantag kan göras för enstaka timmar innebär att
det endast kan handla om ett fåtal timmar vid varje tillfälle. För att
undantaget ska få tillämpas ska den vikarierande läraren inte behöva planera
eller följa upp lektionen i någon betydande omfattning. Syftet med
undantaget är att skapa en viss flexibilitet för att kunna hantera oplanerade
händelser. Om en lärares undervisningstid under ett år understiger det största
tillåtna antalet undervisningstimmar, och rektor i övrigt bedömt att läraren
har goda förutsättningar att ha den högsta nivån, får lärarens tid tas i anspråk
för vikariat inom det återstående utrymmet utan att bestämmelsen om
undantag för vikarietid behöver tillämpas. Undantaget behöver tillämpas
först när vikariatet medför att lärarens sammanlagda undervisningstid
överstiger det årliga taket. Det är viktigt att skolan har rutiner och
personalresurser att hantera såväl kort som längre frånvaro av lärare.
Av tredje punkten framgår att undantag får göras om läraren undervisar
en enskild elev eller en mindre elevgrupp. Med mindre elevgrupp avses här
10 elever eller färre. Exempel på undervisning som ofta sker i mindre
elevgrupper och där det kan bli aktuellt med undantag är extra studietid,
modersmålsundervisning, stödundervisning och undervisning av
speciallärare. Läxhjälp utanför lektionstid som inte är extra studietid enligt
10 kap. 5 a § skollagen är inte undervisning. Sådan tid omfattas därför inte
av bestämmelserna i denna förordning. Undantaget kan även bli aktuellt när
ordinarie undervisning ges i mindre elevgrupper t.ex. av pedagogiska eller
praktiska skäl.
Av andra stycket framgår att avsteg enligt första stycket ska ske restriktivt
och bara får göras om läraren vid en helhetsbedömning får goda förutsättningar att bedriva undervisning, en rimlig arbetssituation och kvaliteten på
undervisningens inte riskeras.
De möjligheter som finns att göra avsteg från bestämmelserna i 3–8 §§
regleras uttömmande i förevarande paragraf. Det är således inte tillåtet att
frångå huvudreglerna i 3–8 §§ av andra skäl, t.ex. att skolan är liten eller
ligger i glesbygd, lärarbrist eller besparingskrav.

Fm 2026:1

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

Det framgår av tredje stycket att ett sådant undantag som anges i första
stycket 1 bara får komma i fråga om det sker på lärarens eget initiativ. Detta
innebär att en rektor aldrig får tillämpa undantaget genom att pressa eller
tvinga en lärare till att ta fler undervisningstimmar.

Fm 2026:1

12

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.