Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten Fi2002/1588
2002-10-17 · 75 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
- Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 70 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Lagrådsremiss Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten Fi2002/1588 (2002-10-17)
Dokumentets text
Lagrådsremiss
Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning
vid vissa andelsbyten
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 17 oktober 2002
Bosse Ringholm
Hases Per Sjöblom
(Finansdepartementet)
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
I lagrådsremissen föreslås att bestämmelserna för fysiska personer om
framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten utvidgas till att även
omfatta andelar som inte är marknadsnoterade samt byten av
kvalificerade andelar och andelar som blir kvalificerade hos säljaren.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2003 och skall
tillämpas på andelsbyten som sker efter den 31 december 2002. Under
vissa förutsättningar skall reglerna om framskjuten beskattning, på den
skattskyldiges begäran, få tillämpas retroaktivt på andelsbyten som skett
under tiden den 1 januari 1999 – den 31 december 2002. Motsvarande
retroaktiva tillämpning föreslås i vissa fall även gälla den som under
samma tid gjort ett andelsbyte men som då inte begärde uppskov med
beskattningen.
1
Innehållsförteckning
1
Beslut ................................................................................................ 3
2
Lagtext .............................................................................................. 4
2.1
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) ........................................................................ 4
2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter .......................... 13
3
Ärendet och dess beredning............................................................ 16
4
Bakgrund och gällande rätt ............................................................. 17
4.1
Allmänt............................................................................. 17
4.2
Bestämmelserna om beskattning av aktiva delägare i
fåmansföretag ................................................................... 17
4.3
Lättnadsreglerna ............................................................... 19
4.4
Lagstiftningen vid andelsbyten ........................................ 20
4.5
Bestämmelserna om uppskovsgrundande andelsbyten .... 21
4.6
Bestämmelserna om framskjuten beskattning vid
andelsbyten....................................................................... 25
4.7
Kvittningsmöjligheter....................................................... 26
4.8
Ett räkneexempel.............................................................. 28
5
Överväganden och förslag .............................................................. 31
5.1
Inledning........................................................................... 31
5.2
Skattereglernas utformning .............................................. 31
6
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .................................. 41
7
Konsekvensanalys........................................................................... 47
8
Effekter för de offentliga finanserna............................................... 48
8.1
Framskjuten beskattning vid fysiska personers andelsbyten
med onoterade andelar och kvalificerade andelar ............ 48
8.2
Administrativa kostnader för skatteförvaltningen............ 54
9
Författningskommentar................................................................... 55
9.1
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) ...................................................................... 55
9.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter .......................... 59
Promemorians lagförslag ........................................................................ 61
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över promemorian ..... 70
Tabeller med beräkningsexempel………………………………………71
2
1
Beslut
Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter.
3
2
Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1
dels att 43 kap. 11 §, 49 kap. 8, 10, 16, 26, 27 och 32 §§ skall upphöra
att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 43 kap. 11 §, 49 kap. 8, 10, 26, 27 och
32 §§ skall utgå,
dels att 48 a kap. 2, 7, 9 och 10 §§, 49 kap. 5, 13, 14, 19 och 25 §§,
56 kap. 8 § och 57 kap. 6 och 13 §§ samt rubrikerna närmast före 49 kap.
14 och 25 §§ och 57 kap. 13 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 48 a kap. 4 a, 6 a,
och 12–16 §§ samt närmast före 48 a kap. 6 a och 12–16 §§ nya rubriker
av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
48 a kap.
2 §2
Med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 5–8 §§
samt följande förutsättningar:
1. En fysisk person (säljaren) skall avyttra en andel (den avyttrade
andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det
köpande företaget).
2. Ersättningen skall vara marknadsmässig och lämnas i form av
andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till
en del lämnas i pengar, dock högst med tio procent av de mottagna
andelarnas nominella värde. Om det saknas nominellt värde på de
mottagna andelarna, skall den högsta ersättningen i pengar i stället
beräknas på den del av det inbetalda kapitalet som belöper sig på
andelarna.
3. Den avyttrade andelen skall
vara
marknadsnoterad
vid
tidpunkten för erbjudandet om
byte och varken den eller den
mottagna andelen får vara en
kvalificerad andel.
1
Senaste lydelse av
49 kap. 26 § 2001:1176
49 kap. 27 § 2001:1176
49 kap. 8 § 2000:1341
rubriken närmast före 49 kap. 26 § 2001:1176.
2
Senaste lydelse 2001:1176.
4
4a§
Bestämmelserna i detta kapitel
får inte tillämpas om kapitalvinsten
enligt 49 a kap. vid avyttring av en
skalbolagsandel skall tas upp i
inkomstslaget näringsverksamhet.
Verksamhetskrav
när
den
avyttrade andelen är kvalificerad
6a§
Om det är en kvalificerad andel
som avyttras och
säljaren
omedelbart
efter
avyttringen
ensam eller tillsammans med
närstående, direkt eller indirekt,
äger andelar i det köpande
företaget med minst 25 procent av
röstetalet för samtliga andelar i
företaget, skall det köpande
företagets näringsverksamhet till
huvudsaklig del bestå av rörelse
eller direkt eller indirekt innehav
av andelar i dotterföretag som till
huvudsaklig del bedriver rörelse.
Som rörelse anses i denna
paragraf inte sådant innehav av
kontanta medel, värdepapper eller
liknande som avses i 2 kap. 24 §
andra
meningen.
Med
dotterföretag avses i denna
paragraf ett företag i vilket det
köpande företaget, direkt eller
indirekt, äger andelar med mer än
50 procent av röstetalet för
samtliga andelar i företaget.
7 §3
Det avyttrade företaget skall
vara en sådan juridisk person som
anges i 6 §.
Det avyttrade företaget skall
vara en sådan juridisk person som
anges i 6 § eller en svensk
ekonomisk förening.
9 §4
Ersättning i pengar skall tas upp
som
kapitalvinst
det
beskattningsår då andelsbytet sker.
3
4
Senaste lydelse 2001:1176.
Senaste lydelse 2001:1176.
Ersättning i pengar skall tas upp
som
kapitalvinst
det
beskattningsår då andelsbytet sker.
5
Om en mottagen andel är
kvalificerad enligt 57 kap. 6 §
andra stycket skall ersättningen
tas upp i inkomstslaget kapital i
den utsträckning ersättningen
ryms
inom
kapitalbeloppet
beräknat
enligt
13 §.
Överskjutande del av ersättningen
tas upp i inkomstslaget tjänst.
10 §5
Den mottagna andelen skall anses förvärvad för en ersättning som
motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade andelen.
Har den avyttrade andelen
förvärvats genom ett andelsbyte
och har uppskov erhållits med
kapitalvinsten enligt 49 kap. vid
det andelsbytet, anses den
avyttrade andelen förvärvad för
det marknadsvärde som gällde för
andelen vid det andelsbytet. Att
uppskovsbeloppet skall tas upp
som intäkt då äganderätten till
andelen övergår till någon annan
eller andelen upphör att existera
framgår av 49 kap. 19 §.
Verksamhetsvillkoret
12 §
Var den avyttrade andelen en
kvalificerad andel och gällde
villkoret enligt 6 a § för det
köpande
företagets
näringsverksamhet,
skall
kapitalvinsten som uppkom vid
andelsbytet tas upp som intäkt om
villkoret inte längre är uppfyllt.
Vid beräkningen av kapitalvinsten
skall som ersättning för den
avyttrade andelen inte räknas med
sådan ersättning i pengar som
tagits upp som kapitalvinst enligt
9 §. Detta gäller i fråga om
förändringar i det köpande
företagets näringsverksamhet till
och med det tjugonde kalenderåret
efter året för andelsbytet.
Första stycket gäller dock bara
5
Senaste lydelse 2001:1176.
6
om
säljaren,
ensam
eller
tillsammans med närstående,
också
vid
tidpunkten
för
förändringen
av
näringsverksamheten, direkt eller
indirekt, äger andelar i det
köpande företaget med minst 25
procent av röstetalet för samtliga
andelar i företaget.
Den avyttrade
kvalificerad
andelen
var
13 §
Om den avyttrade andelen var
en kvalificerad andel, skall det
göras en beräkning av de belopp
som skulle ha tagits upp i
inkomstslaget
kapital
(kapitalbeloppet)
och
i
inkomstslaget
tjänst
(tjänstebeloppet)
om
hela
ersättningen skulle ha tagits upp.
Den
mottagna
kvalificerad
andelen
är
14 §
Om en mottagen andel som är
kvalificerad enligt 57 kap. 6 §
andra stycket övergår till en ny
ägare genom arv, testamente, gåva
eller
bodelning,
inträder
förvärvaren
i
överlåtarens
skattemässiga situation när det
gäller den kvalificerade andelen.
Övriga bestämmelser
Turordning vid avyttring av
andelar i det köpande företaget
15 §
Om säljaren äger andelar av
samma slag och sort som den
mottagna andelen vid tidpunkten
för andelsbytet (gamla andelar)
eller förvärvar sådana andelar
efter andelsbytet (nya andelar),
skall avyttringar anses ske i
följande ordning:
7
1. gamla andelar,
2. mottagna andelar,
3. nya andelar.
Genomsnittsmetoden
16 §
Om mottagna andelar inte är
marknadsnoterade
eller
är
kvalificerade enligt 57 kap. 6 §
andra stycket, skall de vid
tillämpning
av
genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §
inte anses vara av samma slag och
sort som andra andelar i det
köpande företaget som innehas av
säljaren.
49 kap.
5 §6
Bestämmelserna i detta kapitel får inte tillämpas om
1. det finns förutsättningar –
1. det finns förutsättningar –
bortsett från förutsättningen i bortsett från förutsättningen i
25 kap. 11 och 12 §§ om begäran 25 kap. 11 och 12 §§ om begäran
– att tillämpa bestämmelserna i – att tillämpa bestämmelserna i
25 kap. 6–27 §§ om uppskov med 25 kap. 6–27 §§ om uppskov med
beskattningen vid koncerninterna beskattningen vid koncerninterna
andelsavyttringar, eller
andelsavyttringar,
2. bestämmelserna i 38 kap. om
2. bestämmelserna i 38 kap. om
från
omedelbar
undantag
från
omedelbar undantag
vid
beskattning
vid beskattning
skall
verksamhetsavyttringar
skall verksamhetsavyttringar
tillämpas.
tillämpas, eller
3. kapitalvinsten enligt 49 a kap.
vid avyttring av en andel i ett
skalbolag skall tas upp i
inkomstslaget näringsverksamhet.
13 §
Om den avyttrade andelen är en
Om den avyttrade andelen är en
tillgång som kapitalvinstbeskattas kapitaltillgång hos säljaren, skall
hos säljaren, skall det uppkomma det uppkomma en kapitalvinst.
en kapitalvinst. Om det lämnas Om det lämnas ersättning i pengar
ersättning i pengar för andelen, för andelen, skall kapitalvinsten
denna
del
av
skall kapitalvinsten överstiga överstiga
ersättningen.
denna del av ersättningen.
Om den avyttrade andelen är en lagertillgång hos säljaren, skall
ersättningen överstiga andelens skattemässiga värde. Om det lämnas
6
Senaste lydelse 2002:536.
8
ersättning i pengar för andelen, skall skillnaden mellan hela ersättningen
och det skattemässiga värdet av andelen överstiga ersättningen i pengar.
Andel som kapitalvinstbeskattas
Andel som är en kapitaltillgång
14 §7
Om den avyttrade andelen är en
Om vinsten på den avyttrade
andelen skall kapitalvinstbeskattas kapitaltillgång hos säljaren, skall
hos säljaren, skall så stor del av så stor del av kapitalvinsten som
kapitalvinsten som motsvarar motsvarar ersättningen i pengar tas
ersättningen i pengar tas upp som upp som intäkt det beskattningsår
det
uppskovsgrundande
intäkt det beskattningsår då det då
uppskovsgrundande
andelsbytet andelsbytet sker.
sker.
Återstående del av kapitalvinsten skall fördelas på de mottagna
andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns
uppskovsbelopp.
19 §8
Det uppskovsbelopp som enligt
Det uppskovsbelopp som enligt
14–18 §§ avser en mottagen andel 14, 15, 17 och 18 §§ avser en
skall tas upp som intäkt senast det mottagen andel skall tas upp som
beskattningsår då äganderätten till intäkt senast det beskattningsår då
andelen övergår till någon annan äganderätten till andelen övergår
eller andelen upphör att existera, till någon annan eller andelen
om
inte
annat
följer
av upphör att existera, om inte annat
bestämmelserna i detta kapitel. följer av bestämmelserna i detta
Övergår äganderätten genom ett kapitel.
andelsbyte
behöver
uppskovsbeloppet dock inte tas
upp vid detta andelsbyte. I stället
fördelas detta på de mottagna
andelarna enligt 48 a kap. och
behandlas
som
ett
sådant
uppskovsbelopp som avses i första
meningen.
Om säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten till en
delägares andel i handelsbolaget – eller en delägares andel i något
svenskt handelsbolag som direkt eller indirekt genom ett svenskt
handelsbolag äger en andel i handelsbolaget – övergår till någon annan,
skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då detta
inträffar. Detsamma gäller om delägarens andel upphör att existera.
Efterföljande arv m.m.
Efterföljande testamente och gåva
25 §
Om en mottagen andel övergår
till en ny ägare genom arv,
7
8
Senaste lydelse 2001:1176.
Senaste lydelse 2001:1176.
Om en mottagen andel övergår
till en ny ägare genom testamente
9
testamente, gåva eller bodelning,
inträder förvärvaren i överlåtarens
skattemässiga situation när det
gäller uppskovsbeloppet.
eller gåva, inträder förvärvaren i
överlåtarens
skattemässiga
situation
när
det
gäller
uppskovsbeloppet.
56 kap.
8 §9
När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare
m.fl. finns även särskilda bestämmelser om
– förmån av utbildning i 11 kap. 17 §,
– avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §,
– underprisöverlåtelser i 23 kap. 18–23 §§,
– avdrag för ränta på vinstandelslån i 24 kap. 6, 7 och 10 §§,
– när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap. 4–6 §§,
– kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,
– utskiftning vid ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag i
42 kap. 20 §,
– andelsbyten i 48 a kap. 6 a §,
–
uppskovsgrundande
andelsbyten i 49 kap. 10, 16 och 12–14, 16 och 17 §§,
32 §§,
– avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 § och 51 kap.
7 §,
– pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10 och 15 §§,
– familjebeskattning i 60 kap. 12–14 §§, och
– grundavdrag i 63 kap. 5 §.
57 kap.
6§
Upphör ett företag att vara
Upphör ett företag att vara
fåmansföretag, anses en andel fåmansföretag, anses en andel
under
fem
ändå kvalificerad under fem kvalificerad
beskattningsår därefter eller den beskattningsår därefter eller den
kortare tid som följer av 4 §. Detta kortare tid som följer av 4 §. Detta
gäller dock bara om andelsägaren gäller dock bara om andelsägaren
eller någon närstående till honom
eller någon närstående till honom
1. ägde andelen när företaget upphörde att vara fåmansföretag och
andelen då var kvalificerad, eller
2. har förvärvat andelen med stöd av en sådan andel som avses i 1.
Om en kvalificerad andel
avyttras genom ett andelsbyte,
anses den mottagna andelen
kvalificerad hos andelsägaren.
Detsamma
gäller
om
andelsägaren
avyttrar
den
mottagna
andelen
till
en
närstående. En andel skall också
anses kvalificerad om den
förvärvats med stöd av en sådan
kvalificerad andel.
9
Senaste lydelse 2001:1176.
10
Uppskovsgrundande andelsbyten
Andelsbyten
13 §10
Om äganderätten till en
mottagen
andel
som
är
kvalificerad enligt 57 kap. 6 §
andra stycket övergår till någon
annan
skall
den
del
av
kapitalvinsten som tas upp i
inkomstslaget tjänst inte överstiga
tjänstebeloppet enligt 48 a kap.
13 § vid andelsbytet. Detsamma
gäller om delägarens andel
upphör att existera.
Bestämmelser om fördelning
Bestämmelser om fördelning
mellan inkomstslagen tjänst och mellan inkomstslagen tjänst och
kapital av ersättning i pengar vid kapital av ersättning i pengar vid
uppskovsgrundande andelsbyten andelsbyten finns i 48 a kap. 9 §.
finns i 49 kap. 16 §.
Bestämmelser om beräkningen
av
gränsbeloppet
vid
uppskovsgrundande andelsbyten
finns i 49 kap. 32 §.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och skall tillämpas på
andelsbyten efter den 31 december 2002. För fysiska personer skall
uppskovsbelopp som fördelats enligt äldre bestämmelser tas upp som
intäkt senast det beskattningsår då äganderätten till den mottagna andelen
övergår till någon annan eller andelen upphör att existera om inte något
annat anges i punkterna 2–5.
2. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett andelsbyte under
tiden den 1 januari 1999 – den 31 december 2002 och ett
uppskovsbelopp har fördelats enligt äldre bestämmelser i denna lag eller
enligt den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen
vid andelsbyten skall, om den skattskyldige begär det, uppskovsbeloppet
avseende en mottagen andel inte tas upp till beskattning trots att
äganderätten övergått till någon annan på annat sätt än genom ett
andelsbyte eller om andelen upphört att existera. I stället skall
bestämmelserna i 48 a kap. och 57 kap. i deras lydelse efter
ikraftträdandet tillämpas på andelsbytet. Bestämmelserna i första och
andra meningen tillämpas också om ett uppskovsbelopp har fördelats på
den mottagna andelen enligt 49 kap. 19 § första stycket sista meningen i
dess lydelse före ikraftträdandet eller på andelsbytena om ett
efterföljande uppskovsgrundande andelsbyte har skett.
3. Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett andelsbyte under
den tid som avses i punkten 2 och det skulle ha funnits förutsättningar för
10
Senaste lydelse 2001:1176.
11
uppskov med beskattningen enligt äldre bestämmelser, skall
bestämmelserna i punkten 2 tillämpas om den skattskyldige begär det.
Punkten 2 skall också tillämpas på den skattskyldiges begäran om den
skattskyldige har tagit upp uppskovsbeloppet till beskattning helt eller
delvis.
4. Om ett uppskovsgrundande andelsbyte har skett under den tid som
avses i punkten 2 första meningen och ett efterföljande andelsbyte sker
efter den 31 december 2002 behöver uppskovsbeloppet inte tas upp till
beskattning utan fördelas på de mottagna andelarna. Vid beräkning av ett
lättnadsbelopp enligt 43 kap. eller ett gränsbelopp enligt 57 kap. för de
mottagna andelarna, skall anskaffningsutgiften minskas med ett belopp
som motsvarar uppskovsbeloppet. Om äganderätten till den mottagna
andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom ett andelsbyte
eller andelen upphört att existera behöver uppskovsbeloppet inte tas upp
till beskattning om den skattskyldige begär det. I stället skall
bestämmelserna i 48 a kap. och 57 kap. i deras lydelse efter
ikraftträdandet tillämpas på andelsbytena.
5. Om en mottagen andel övergår till en ny ägare genom arv,
testamente, gåva eller bodelning skall i stället för vad som anges i
punkterna 1, 2 och 4 förvärvaren inträda i överlåtarens skattemässiga
situation när det gäller uppskovsbeloppet.
12
2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter
dels att 3 kap. 15 och 16 §§ och 10 kap. 9 § samt rubriken närmast före
3 kap. 15 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 15 a § av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
Uppskov vid koncerninterna
andelsavyttringar
och
vid
uppskovsgrundande andelsbyten
Vissa andelsbyten m.m.
15 §
Den som enligt 25 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229) begär
uppskov med beskattningen vid en koncernintern andelsavyttring skall
lämna de uppgifter som skattemyndigheten behöver för att kunna besluta
om uppskovet.
Detsamma gäller den som enligt 49 kap. 6 § den lagen begär uppskov
med beskattningen vid ett uppskovsgrundande andelsbyte.
Den som har fått uppskov skall
Den som har fått uppskov skall
årligen lämna de uppgifter som är årligen lämna de uppgifter som är
betydelse
för
om
av
betydelse
för
om av
uppskovsbeloppet skall tas upp till uppskovsbeloppet skall tas upp till
beskattning. Detsamma gäller den beskattning.
som har en andel för vilken
uppskovsbelopp fördelats enligt
49 kap. 19 § första stycket
inkomstskattelagen.
15 a §
Den som har mottagit en andel
som är kvalificerad enligt 57 kap.
6§
andra
stycket
inkomstskattelagen (1999:1229)
skall lämna de uppgifter som
behövs för att skattemyndigheten
skall
kunna
bedöma
om
verksamhetsvillkoret
enligt
48 a kap. 12 § inkomstskattelagen
är uppfyllt samt besluta om
kapitalbeloppet
och
tjänstebeloppet enligt 48 a kap.
13 § den lagen. Vidare skall
13
uppgifter lämnas om utdelning och
kapitalvinst på sådana andelar.
16 §
Om äganderätten till andelar
som har förvärvats genom sådant
uppskovsgrundande
andelsbyte
som
avses
i
49
kap.
inkomstskattelagen (1999:1229)
har övergått till någon annan
genom arv, testamente, bodelning
eller gåva, skall förvärvaren lämna
1. uppgift om antalet andelar
som har förvärvats,
2. uppgift om uppskovsbeloppet
för varje andel, och
3. identifikationsuppgifter
för
den som andelarna har övergått
från.
Den till vilken äganderätten till
andelarna har övergått skall
årligen lämna de uppgifter som är
av
betydelse
för
om
uppskovsbeloppet skall tas upp till
beskattning.
Om äganderätten till andelar
som har förvärvats genom ett
sådant
uppskovsgrundande
andelsbyte som avses i 49 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229)
eller som är kvalificerade enligt
57 kap. 6 § andra stycket den
lagen har övergått till någon annan
genom arv, testamente, bodelning
eller gåva, skall förvärvaren lämna
1. uppgift om antalet andelar
som har förvärvats,
2. uppgift om uppskovsbeloppet
för varje andel eller, i fråga om
kvalificerade andelar, uppgift om
tjänstebeloppet, och
3. identifikationsuppgifter
för
den som andelarna har övergått
från.
Den till vilken äganderätten till
andelarna har övergått skall
årligen lämna de uppgifter som är
av
betydelse
för
om
uppskovsbeloppet eller, i fråga om
kvalificerade
andelar,
kapitalbeloppet
och
tjänstebeloppet skall tas upp till
beskattning.
10 kap.
9§
I kontrolluppgiften skall följande uppgifter lämnas:
1. vid avyttringen av delägarrätterna eller fordringsrätterna eller vid
utfärdandet av en option, den ersättning som överenskommits efter
avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter,
2. antalet delägarrätter eller fordringsrätter,
3. deras slag och sort, samt
4. den kontanta ersättningen vid
4. den kontanta ersättningen vid
ett sådant andelsbyte som avses i sådana andelsbyten som avses i
49 kap. 2 § inkomstskattelagen 48 a kap. 2 § och 49 kap. 2 §
inkomstskattelagen (1999:1229).
(1999:1229).
Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer en tillgång
samtidigt som samma part förvärvar en mindre tillgång av samma slag,
skall uppgift lämnas om bruttoersättningen vid försäljningen.
14
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och skall tillämpas på
andelsbyten efter den 31 december 2002.
15
3
Ärendet och dess beredning
Inom Finansdepartementet utarbetades under våren 2002 en promemoria
om de s.k. 3:12-reglerna och reglerna om andelsbyten (Fi2002/1588).
Promemorian – som är daterad den 12 april 2002 – tar sikte på vilka
komplikationer som kan uppkomma när de två regelsystemen tillämpas
samtidigt. I promemorian redovisas fyra alternativa lösningar för
framtida avyttringar. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1.
Promemorian har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 15 juni
2002. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En
sammanställning
av
remissyttrandena
finns
tillgänglig
i
lagstiftningsärendet (dnr Fi2002/1588).
I ett betänkande, bet. 2001/02:SkU29, daterat den 24 april 2002,
föreslog skatteutskottet med stöd av sin initiativrätt enligt 3 kap. 7 §
riksdagsordningen att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att den
skall återkomma till riksdagen med ett förslag till en retroaktivt verkande
lagändring som eliminerar de effekter som uppstår i förlustsituationer till
följd av att ett tjänstebelopp skall tas upp till beskattning av den som
genom ett uppskovsgrundande andelsbyte har avyttrat andelar i ett
fåmansföretag. Utskottet uttalade att regeringen senast i augusti 2002
skulle återkomma till riksdagen med en proposition. Riksdagen biföll den
16 maj 2002 utskottets förslag och betänkandet överlämnades till
regeringen samma dag (rskr. 2001/02:245).
I lagrådsremissen lämnas ett lagförslag som syftar till att eliminera de
beskattningseffekter som avses i utskottsbetänkandet. Lagändringarna
föreslås få retroaktiv verkan. Förslaget bygger på en av de modeller som
presenterades i den tidigare nämnda promemorian och har kompletterats
med
övergångsbestämmelser.
Under
ärendets
beredning
i
Finansdepartementet har synpunkter under hand inhämtats från
Riksskatteverket, Svea Hovrätt, Kammarrätten i Göteborg och Länsrätten
i Skåne län.
16
4
Bakgrund och gällande rätt
4.1
Allmänt
I olika sammanhang har uppmärksammats fall där mindre fåmansföretag,
framför allt inom IT-branschen, har avyttrats och säljaren som ersättning
erhållit aktier i det köpande bolaget som är ett börsbolag. I samband med
avyttringen har säljaren och huvudägaren i det köpande bolaget avtalat
om att säljaren inte får avyttra de mottagna andelarna förrän en viss tid
förflutit eller att endast en viss del av andelarna årligen får säljas. Syftet
med dessa villkor har regelmässigt varit att det köpande bolaget velat
försäkra sig om att säljaren skall vara verksam i bolaget även efter
överlåtelsen.
Säljaren kan välja mellan att på vanligt sätt beskattas för vinsten
omedelbart eller att begära uppskov med beskattningen enligt de
särskilda regler som gäller vid uppskovsgrundande andelsbyten. Om
säljaren väljer att ta upp vinsten till beskattning kommer vinsten enligt de
s.k. 3:12-reglerna att på visst sätt delas upp i två delar. Den ena delen
beskattas i inkomstslaget kapital och den andra i inkomstslaget tjänst.
Även för det fall säljaren väljer att begära uppskov med beskattningen
sker en uppdelning mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Enligt
reglerna om uppskovsgrundande andelsbyten gäller att vinsten från
andelsbytet skall beskattas senast det beskattningsår då äganderätten till
den andel som mottogs vid andelsbytet övergår till någon annan eller
andelen upphör att existera. Om det köpande bolaget försätts i konkurs
ses detta som en avyttring av de andelar som mottagits vid andelsbytet.
Den skattskyldige gör i så fall en kapitalförlust samtidigt som vinsten
från andelsbytet skall beskattas. Den del av uppskovsbeloppet som skall
beskattas i inkomstslaget kapital får kvittas mot den kapitalförlust som
uppkommit genom konkursen. Någon motsvarande kvittningsrätt finns
däremot inte för den del av uppskovsbeloppet som skall beskattas i
inkomstslaget tjänst. Situationen är densamma om andelarna i det
köpande bolaget avyttras med förlust.
Kritiken mot de nuvarande reglerna om uppskovsgrundande
andelsbyten tar sikte på det förhållandet att den kapitalförlust som hänför
sig till de mottagna andelarna inte fullt ut kan kvittas mot den vinst som
uppkom vid andelsbytet. Nedan lämnas ett förslag till lösning av
problematiken.
4.2
Bestämmelserna om beskattning av aktiva delägare i
fåmansföretag
Regler om beskattning av aktiva andelsägare i fåmansföretag, de s.k.
3:12-reglerna, finns i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Regleringen syftar till att inkomster i ett fåmansföretag, som beror på att
17
ägaren arbetat i företaget, skall beskattas som arbetsinkomster och inte
som kapitalinkomster. Med fåmansföretag avses ett företag där ägaren
eller ägarna så fullständigt kan behärska företaget att man i realiteten inte
kan tala om ett tvåpartsförhållande vid transaktioner mellan ägare och
företaget. Om inkomster i bolaget delas ut, beskattas därför den mottagna
utdelningen i inkomstslaget tjänst om utdelningen överstiger en
schablonmässigt framräknad normalutdelning. De s.k. 3:12-reglerna
omfattar även försäljningsvinster på andelar i fåmansföretag. Hälften av
den del av kapitalvinsten, som överstiger sådan sparad utdelning som
skulle ha beskattats i inkomstslaget kapital hos mottagaren om den hade
delats ut, skall tas upp i inkomstslaget tjänst (se nedan).
De s.k. 3:12-reglerna är tillämpliga på andelsägarnivå och den
andelsägare som omfattas av reglerna sägs inneha kvalificerade andelar i
ett fåmansföretag. Med kvalificerad andel avses enligt 57 kap. 4 § IL en
andel i ett fåmansföretag under förutsättning att andelsägaren eller någon
närstående till honom under beskattningsåret eller något av de fem
föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i
företaget eller i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag
som bedriver samma eller likartad verksamhet. Detsamma gäller om
företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de
fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat
fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag och andelsägaren eller
någon närstående till honom under beskattningsåret eller något av de fem
föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta
fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag. Dör ägaren till en kvalificerad
andel anses andelen kvalificerad även hos dödsboet.
Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del
i företaget (minst 30 procent) och direkt eller indirekt har rätt till
utdelning tillämpas 3:12-reglerna bara om det finns särskilda skäl
(57 kap. 5 § IL). Enligt förarbetena (prop. 1989/90:110, s. 468 och 704)
blir risken för omvandling av arbetsinkomster mindre i dessa fall
eftersom utdelning och kapitalvinst tillfaller också dessa ägare.
Om ett företag upphör att vara fåmansföretag anses andelen ändå
kvalificerad under fem beskattningsår därefter. Detta gäller under
förutsättning att andelsägaren eller närstående ägde andelen när företaget
upphörde att vara fåmansföretag och andelen då var kvalificerad eller har
förvärvat andelen med stöd av en sådan andel (57 kap. 6 § IL).
Bestämmelsen har funnits sedan 3:12-reglerna infördes.
Vid tillämpning av 3:12-reglerna beräknas avkastningen på det kapital
som har investerats i företaget schablonmässigt. Reglerna innebär att
man beräknar en ”normalavkastning” som skall beskattas i inkomstslaget
kapital hos ägaren. Normalavkastningen får inte överstiga ett visst s.k.
gränsbelopp. Underlaget för gränsbeloppet utgörs av andelens
omkostnadsbelopp, sparat utdelningsutrymme och ett löneunderlag.
Gränsbeloppet erhålls genom att underlaget multipliceras med
statslåneräntan ökad med fem procentenheter. Överstiger lämnad
utdelning gränsbeloppet betraktas den överskjutande delen som
arbetsinkomst och skall därför beskattas i inkomstslaget tjänst (57 kap.
7 och 8 §§ IL). I de fall lämnad utdelning understiger gränsbeloppet skall
skillnaden föras vidare till nästa år och ökar då det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet som beräknas för det året (sparat
18
utdelningsutrymme, 57 kap. 10 § IL). Om en kvalificerad andel övergår
till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande
sätt tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme
(57 kap. 11 § IL).
Även en kapitalvinst som uppkommer när andelar i ett fåmansföretag
avyttras kan bero på att arbetsinkomster har hållits kvar i företaget. Ett
rimligt skatteuttag vid försäljning av fåmansföretagsandelar har ansetts
ligga på cirka 40 procent. Den tekniska lösning som har valts för att få
det skatteuttaget är att fördela vinsten med 50 procent vardera på
inkomstslagen tjänst och kapital. Bestämmelserna innehåller en takregel
avseende beskattning av kapitalvinst i inkomstslaget tjänst. En
kapitalvinst skall inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle
medföra att den skattskyldige och närstående till honom under
avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren sammanlagt tagit
upp högre belopp än som motsvarar 100 gånger prisbasbeloppet, eller
3 790 000 kronor uttryckt i 2002 års basbelopp (57 kap. 12 § IL).
Den s.k. 3:12-utredningen (Fi1999:12) lämnade sitt betänkande
Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52) till regeringen den 18 juni
2002. Betänkandet remissbehandlas och remisstiden går ut den 31
oktober 2002.
4.3
Lättnadsreglerna
Vid utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade svenska och
utländska företag ges en lättnad i beskattningen (prop. 1996/97:45), de
s.k. lättnadsreglerna. Lättnadsreglerna innebär att ett visst utrymme kan
beräknas varje år och att utdelning inom detta utrymme –
lättnadsbeloppet – undantas från beskattning hos andelsägaren. Om
lättnadsbeloppet inte utnyttjas eller utnyttjas endast till viss del under ett
år kan den del av lättnadsbeloppet som kvarstår outnyttjat sparas till ett
senare år. En förutsättning för lättnad i beskattningen är att andelsägaren
är en fysisk person eller ett dödsbo som skall ta upp utdelning och
kapitalvinst i inkomstslaget kapital.
Lättnadsbeloppet beräknas genom att en räntesats (70 procent av
statslåneräntan) multipliceras med summan av ett underlag för
lättnadsbelopp och sparat lättnadsutrymme (43 kap. 3 § IL). Underlaget
för lättnadsbelopp utgörs av summan av omkostnadsbeloppet för
andelarna, sparat lättnadsutrymme och viss del av de löner som har
utbetalats i företaget (43 kap. 4 § IL).
Omkostnadsbeloppet
beräknas
enligt
genomsnittsmetoden.
Omkostnadsbeloppet får även beräknas genom att anskaffningsutgiften
för andelar som förvärvats före år 1990 indexuppräknas (43 kap. 17 § IL)
alternativt – för andelar som förvärvats före år 1992 – får
omkostnadsbeloppet beräknas utifrån kapitalunderlaget i företaget
(43 kap. 18–27 §§ IL). Det sparade lättnadsutrymmet ökar således dels
det lättnadsbelopp som beräknas för nästa år, dels underlaget för
lättnadsbeloppet.
Det sparade lättnadsutrymmet kan även utnyttjas av andelsägaren vid
kapitalvinstbeskattningen. Den del av kapitalvinsten som motsvarar det
sparade utrymmet undantas då från beskattning.
19
När lättnadsbelopp skall beräknas för andelar som förvärvats genom ett
uppskovsgrundande andelsbyte enligt bestämmelserna i 49 kap. IL skall
anskaffningsutgiften för andelarna minskas med ett belopp som
motsvarar uppskovsbeloppet (43 kap. 11 § och 49 kap. 32 § IL).
4.4
Lagstiftningen vid andelsbyten
Vid 1990 års skattereform infördes i den numera upphävda
bestämmelsen i 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
SIL, den s.k. strukturregeln. Den ersatte en äldre bestämmelse enligt
vilken regeringen helt eller delvis kunde medge skattefrihet vid avyttring
av aktier som innehafts två år eller mer, om beskattningen kunde antas
hindra strukturrationalisering som var önskvärd från allmän synpunkt.
Strukturregeln innebar att beskattningen sköts upp när aktier avyttrades
till ett bolag mot ersättning i form av aktier i det köpande bolaget (prop.
1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, SFS 1990:651). Den tekniska
lösningen innebar att någon realisationsvinst inte ansågs uppkomma vid
bytet, bortsett från eventuell kontant ersättning, och att de nya aktierna i
stället övertog de avyttrade aktiernas anskaffningsvärde.
Inför Sveriges inträde i EG den 1 januari 1995 infördes lagen
(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande
omstruktureringar inom EG, IGOL, (prop. 1994/95:52, bet.
1994/95:SkU10), såsom en implementering av det s.k. fusionsdirektivet
(90/434/EEG). Den tekniska lösningen för realisationsvinstbeskattningen
vid aktiebyten i IGOL innebar att någon vinst på grund av bytet inte
skulle anses hänföra sig till det år då avyttringen skedde. I stället skulle
som realisationsvinst det år då de vid bytet mottagna andelarna
avyttrades anses såväl den då uppkomna vinsten som den vinst som
uppkommit vid bytet. Strukturregeln var ursprungligen inte tillämplig i
de fall som avsågs i IGOL men efter hand infördes en valrätt.
Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1999 ersattes såväl strukturregeln
som IGOL av lagen (1998:1601) om uppskov vid andelsbyten, UBA,
(prop. 1998/99:15, bet. 1998/99:SkU5). I UBA användes samma teknik
för uppskov som i IGOL. Fr.o.m. den 1 januari 2000 (med verkan fr.o.m.
2002 års taxering) finns bestämmelserna om andelsbyten i 49 kap. IL
(prop. 1999/2000:2, bet. 1999/2000:SkU2).
Det enhetliga uppskovssystemet har sedan den 1 januari 2002 ersatts
med två parallella regelsystem, nämligen framskjuten beskattning vid
andelsbyten (48 a kap. IL) och uppskovsgrundande andelsbyten (49 kap.
IL). Reglerna om framskjuten beskattning är tillämpliga när en fysisk
person byter marknadsnoterade andelar mot andelar som inte är
kvalificerade eller byter mot andelar som inte blir kvalificerade hos den
fysiska personen. De mottagna andelarna övertar de avyttrade andelarnas
omkostnadsbelopp, dvs. en ny strukturregel har införts (prop.
2001/02:46, bet. 2001/02:SkU13, SFS 2001:1176). Den skattskyldige
kan begära att få tillämpa reglerna redan fr.o.m. 2002 års taxering om
villkoren är uppfyllda.
20
4.5
Bestämmelserna om uppskovsgrundande andelsbyten
Allmänt
För att uppskov skall erhållas krävs bl.a. att fråga är om ett byte av
andelar där kontantersättningen är högst tio procent av de mottagna
andelarnas nominella värde (49 kap. 2 § IL). Kontantersättningen tas upp
som intäkt det beskattningsår då det uppskovsgrundande andelsbytet
sker. Den del av hela den skattepliktiga kapitalvinsten som inte täcks av
kontantersättningen fördelas på de mottagna andelarna. Det på varje
andel beräknade uppskovsbeloppet fastställs vid taxeringen för det
beskattningsår då andelsbytet sker (49 kap. 14 § IL). Om två aktieserier
byts mot en aktieserie i det köpande företaget skall det sammanlagda
uppskovsbeloppet fördelas jämnt på samtliga erhållna aktier, även om
kapitalvinsten per aktie varit olika för de olika aktieslagen eller vinst
uppkommit enbart på det ena aktieslaget (RÅ 2000 ref. 23).
Bestämmelserna om uppskov skall bara tillämpas om den skattskyldige
begär det (49 kap. 6 § IL). Om uppskov inte begärs sker beskattning
således i vanlig ordning. För att säljaren skall erhålla uppskov för en
tillgång som kapitalvinstbeskattas måste det uppkomma en kapitalvinst.
Om den avyttrade andelen är en lagertillgång hos säljaren måste
ersättningen överstiga tillgångens skattemässiga värde (49 kap. 13 § IL).
Om förlust uppkommer i samband med andelsbytet skall avdrag göras
enligt allmänna regler under det beskattningsår då andelsbytet sker.
En förutsättning för att uppskov skall godtas är att uppskovsbeloppet
blir föremål för beskattning i Sverige när de mottagna andelarna avyttras
(prop. 1998/99:15 s. 179 ff). Det krävs därför att säljaren, om han är en
fysisk person, vid tidpunkten för andelsbytet är bosatt eller stadigvarande
vistas i Sverige (49 kap. 8 § IL). Det räcker således inte med väsentlig
anknytning eller tidigare bosättning i Sverige. Om förutsättningar finns
för säljaren att få uppskov enligt reglerna för uppskov vid koncerninterna
andelsöverlåtelser är andelsbytesreglerna inte tillämpliga (49 kap. 5 §
IL).
Det köpande företaget skall enligt 49 kap. 9 § IL vara ett svenskt
aktiebolag, ett utländskt bolag enligt definitionen i 6 kap. 9 § IL eller ett
annat utländskt företag som hör hemma inom EU som uppfyller villkoren
i fusionsdirektivet. Det köpande företaget måste vid utgången av det
beskattningsår då avyttringen sker äga mer än hälften av rösterna i det
avyttrade företaget. Detta röstvillkor är avsett att hindra
skatteundandraganden (prop. 1998/99:15 s. 188–189). Om det finns
särskilda skäl räcker det att villkoret är uppfyllt vid någon tidpunkt
mellan det uppskovsgrundande andelsbytet och utgången av kalenderåret
(49 kap. 12 § IL).
Uppskovsbelopp skall tas upp som intäkt senast det beskattningsår då
äganderätten till den mottagna andelen övergår till någon annan eller om
den mottagna andelen upphör att existera (49 kap. 19 § IL). Detta kan
inträffa om det köpande företaget likvideras eller om aktiekapitalet i
företaget sätts ned genom inlösen av andelar. När uppskovsbelopp tas
upp som intäkt behandlas det som en vanlig kapitalvinst. Förluster på
andelar, t.ex. de mottagna andelarna, kan dras av mot återförda
uppskovsbelopp. Den skattskyldige kan välja att frivilligt ta upp hela
21
eller delar av uppskovsbeloppet som intäkt innan den mottagna andelen
avyttras. Den frivilliga beskattningen aktualiseras främst när den
skattskyldige behöver kvittningsgilla vinster mot realiserade förluster.
Omkostnadsbeloppet för den mottagna andelen uppgår enligt allmänna
regler till ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för den avyttrade
andelen.
Om den skattskyldige inte längre uppfyller villkoret i 49 kap. 8 § IL
om att vara bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här skall
uppskovsbeloppet tas upp till beskattning (49 kap. 26 § IL).
Om en mottagen andel övergår genom arv, testamente, gåva eller
bodelning övertar förvärvaren överlåtarens skattemässiga situation när
det gäller uppskovsbeloppet (49 kap. 25 § IL). Syftet med detta är bl.a.
att andelsägarens benägenhet att delta i andelsbyten inte skall påverkas
negativt (a. prop. s. 195).
Den avyttrade andelen är kvalificerad
Vid avyttring av kvalificerade andelar i fåmansföretag medgavs enligt
strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL uppskov endast efter dispens från
skattemyndigheten. Dispens fick inte lämnas om någon del av vinsten
skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst enligt 3:12-reglerna. Metoden i
strukturregeln gav alltså inte utrymme för beskattning enligt 3:12reglerna när de mottagna andelarna avyttrades. Fusionsdirektivet tillåter
dock inte att avyttringar av kvalificerade andelar i fåmansföretag
undantas från uppskovsmöjligheten.
Vid utbyte av aktier eller andelar får enligt artikel 8.1 i
fusionsdirektivet tilldelningen av aktier eller andelar i det förvärvande
bolaget till en delägare i det förvärvade bolaget i utbyte mot aktier eller
andelar i det senare bolaget inte i sig leda till beskattning av inkomst,
vinst eller kapitalvinst hos denne delägare. Enligt artikel 8.2 skall
medlemsstaterna göra tillämpningen av punkt 1 beroende av att
delägarna inte åsätter de mottagna aktierna eller andelarna ett
skattemässigt värde som är högre än det som de utbytta värdepapperen
hade omedelbart före utbytet (första stycket). Tillämpningen av punkt 1
skall inte hindra medlemsstaterna från att beskatta den vinst som uppstår
vid senare överlåtelse av de sålunda mottagna värdepapperen på samma
sätt som de beskattar vinster vid överlåtelse av de värdepapper som
innehades före det i punkt 1 avsedda förvärvet (andra stycket). Med
uttrycket ”skattemässigt värde” avses det belopp med utgångspunkt från
vilket en eventuell vinst eller förlust beräknas vid beskattning av
inkomst, vinst eller kapitalvinst för en delägare i bolaget (tredje stycket).
Då en delägare enligt lagstiftningen i den medlemsstat där han är bosatt
får begära skattemässig behandling som skiljer sig från den som anges i
punkt 2, skall enligt artikel 8.3 punkt 1 inte tillämpas på de värdepapper
för vilka denna möjlighet utnyttjas.
Beträffande val av teknik för att ta tillbaka uppskov anfördes av 1992
års företagsskatteutredning bl.a. följande (SOU 1994:100 s. 67 f.).
”I frånvaro av särskilda komplikationer kunde kraven i artikel 8 punkt 2 ha tillgodosetts
genom en enkel regel om att de mottagna andelarna övertar anskaffningsvärdet för de
22
avyttrade andelarna. Den vinst som inte beskattas vid andelsbytet skulle med en sådan regel
komma fram till beskattning när vederlagsandelarna avyttras. För att skatteutfallet skall bli
riktigt med denna regel fordras emellertid att de regler som är tillämpliga vid avyttringen av
vederlagsandelarna är desamma som de som skulle ha tillämpats om beskattning hade skett
redan vid andelsbytet. Utgörs de ursprungliga andelarna av svenska aktier, är endast hälften
av en reavinst skattepliktig, medan hela reavinsten skall tas upp till beskattning när
vederlagsandelarna (utländska andelar) avyttras. Man kan inte gärna med rätta hävda att i
detta fall en vinst vid en avyttring av de mottagna andelarna beskattas på samma sätt som
en vinst vid en avyttring av de ursprungliga andelarna skulle ha beskattats. Beskattningen
sker snarare på ett hårdare sätt. En regel av det diskuterade slaget är problematisk även i
relation till andra regler, bl.a. dem för fåmansföretag i 3 § 12 mom. SIL.
Med hänsyn till det anförda förordar utredningen en annan lösning. Det belopp eller, om
flera inkomstslag berörs, de belopp som undgår beskattning vid andelsbytet beskattas vid
avyttringen av vederlagsandelarna vid sidan av den reguljära på grund av denna avyttring.
Detta sker genom att den ursprungliga reavinsten hänförs till det beskattningsår då
vederlagsandelarna avyttras. Från de belopp som enligt allmänna regler skall tas upp som
intäkt av näringsverksamhet (för bolag), kapital (fysiska personer) eller tjänst (i fråga om
aktier i fåmansföretag) avräknas belopp som beskattats i resp. inkomstslag vid taxeringen
för det beskattningsår då andelsbytet skedde på grund av att kontantvederlag utgått.
Avyttras vederlagsandelarna under olika beskattningsår, får en proportionering ske av de
belopp som skall beskattas.”
Med den teknik som valdes för att ta tillbaka uppskov enligt lagen
(1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande
omstruktureringar inom EG (IGOL) var det möjligt att tillämpa 3:12reglerna vid den uppskjutna beskattningen. I förarbetena gjordes följande
uttalande beträffande val av uppskovsteknik (prop. 1994/95:52 s. 37).
”Regeringen har lämnat förslag om att reavinstbeskattningen av svenska aktier skall
omfatta hela reavinsten (prop. 1994/95:25). Det innebär att svenska och utländska aktier
reavinstbeskattas på samma sätt. Det skulle alltså vara möjligt att ha samma lösning som i
27 § 4 mom. SIL, dvs. att vederlagsandelarna övertar anskaffningsvärdet. För lageraktier
och för aktier som omfattas av 3 § 12 mom. SIL skulle emellertid särskilda regler behövas.
Regeringen anser därför att den av utredningen föreslagna lösningen bör behållas.”
När de två regelsystemen slogs ihop år 1998 och ersattes av lagen
(1998:1601) om uppskov vid andelsbyten, UBA, konstaterades att
systemen hade mycket gemensamt men att det i enskildheter förelåg
betydande skillnader, t.ex. vad gäller tekniken för att ta tillbaka
uppskovet, möjligheterna för aktiva delägare i fåmansföretag att få
uppskov samt lösningarna för att motverka att uppskov medför av
lagstiftaren inte avsedda skatteförmåner. Det enhetliga uppskovssystemet
utformades med utgångspunkt i den uppskovsteknik som användes i
IGOL. Detta motiverades i första hand med att det enligt denna teknik är
möjligt att tillämpa 3:12-reglerna vid den uppskjutna beskattningen
(prop. 1998/99:15 s. 178 f.).
För att förhindra omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster
finns i 49 kap. 10 § IL en särskild bestämmelse av skatteflyktskaraktär
för kvalificerade andelar. Vid avyttring av en sådan andel till ett företag i
vilket säljaren omedelbart efter avyttringen ensam eller tillsammans med
närstående, direkt eller indirekt, äger andelar motsvarande minst 25
procent av röstetalet för samtliga andelar i det köpande företaget
uppställs vissa villkor. Skälet till att inte endast fall med röstmajoritet
omfattas är att samordnade förfaranden mellan upp till fyra delägare bör
fångas in av bestämmelsen (a. prop. s. 190).
23
I den senast beskrivna situationen krävs att det köpande företagets
näringsverksamhet åtminstone till huvudsaklig del består av rörelse eller
direkt eller indirekt innehav av andelar i dotterföretag som till
huvudsaklig del bedriver rörelse. Med rörelse avses enligt
huvuddefinitionen annan näringsverksamhet än innehav av kontanta
medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om dessa tillgångar
innehas som ett led i rörelsen räknas innehavet dock till rörelsen (2 kap.
24 § IL). Detta innebär bl.a. att förvaltningsföretags innehav av kontanta
medel, värdepapper och liknande aldrig kan anses som rörelse. När den
avyttrade andelen är kvalificerad har ordet rörelse en mer inskränkt
betydelse på så sätt att kontanta medel, värdepapper eller liknande
tillgångar inte räknas till rörelse även om de innehas som ett led i
rörelsen. Med dotterföretag avses i detta hänseende ett företag i vilket det
köpande företaget direkt eller indirekt har röstmajoriteten. Med denna
definition bör oklarheter inte uppkomma huruvida ett moderdotterbolagsförhållande råder när det köpande företaget är utländskt (a.
prop. s. 190). Vid bedömningen av om huvudsaklighetsvillkoret är
uppfyllt tas hänsyn främst till storleken av intäkterna (a. prop. s. 277).
Uppfylls rörelsevillkoret vid avyttringen men ändras senare det
köpande företagets verksamhet så att villkoret inte längre uppfylls, skall
avskattning av uppskovsbeloppet ske. Detta gäller dock endast om
säljaren tillsammans med närstående även vid tidpunkten för
förändringen av verksamheten äger andelar i det köpande företaget med
minst 25 procent av röstetalet för samtliga andelar i företaget. Kravet på
att verksamheten inte ändras gäller t.o.m. utgången av det tjugonde året
efter det uppskovsgrundande andelsbytet (49 kap. 27 § IL).
Om delägarna i ett fåmansföretag avser att överlåta andelarna i
företaget till ett annat företag som ägs av dem och önskar behålla
handlingsfriheten att senare utan skattekonsekvenser omvandla det
köpande företaget till ett förvaltningsföretag, har de möjlighet att göra
detta genom en underprisöverlåtelse i stället för som ett andelsbyte (a.
prop. s. 191).
Ett uppskovsbelopp fastställs för varje andel vid taxeringen det
beskattningsår då andelsbytet skett. För kvalificerade andelar beräknas de
belopp som skulle ha tagits upp i inkomstslaget kapital (kapitalbeloppet)
respektive inkomstslaget tjänst (tjänstebeloppet) om hela kapitalvinsten
skulle ha tagits upp (49 kap. 16 § IL). Till den del kapitalbeloppet förslår
tas eventuell kontant ersättning upp i inkomstslaget kapital det
beskattningsår då andelsbytet sker. Eventuell resterande del tas upp i
inkomstslaget tjänst. Återstående delar av kapital- och tjänstebeloppen
fördelas på de mottagna andelarna. De beskattas när de mottagna
andelarna säljs (a. prop. s. 277).
Det finns särskilda regler för beräkning av gräns- och lättnadsbelopp
på kvalificerade andelar respektive onoterade andelar (jfr beskrivningen
ovan). Vid beräkningen av såväl gräns- som lättnadsbeloppet är
utgångspunkten anskaffningsutgiften för andelarna. För att underlaget för
beräkning av gräns- och lättnadsbeloppet för de mottagna andelarna inte
skall omfatta ett uppskovsbelopp som inte beskattas finns en
bestämmelse som innebär att de båda beloppen även fortsättningsvis
skall beräknas på de avyttrade andelarnas anskaffningsutgift (49 kap.
32 § IL).
24
4.6
Bestämmelserna om framskjuten beskattning vid
andelsbyten
Det enhetliga uppskovssystemet har fr.o.m. den 1 januari 2002 ersatts av
två parallella system, nämligen ett förenklat system med framskjuten
beskattning vid andelsbyten respektive uppskovsgrundande andelsbyten
(prop. 2001/02:46, bet. 2001/02:SkU13, rskr. 2001/02:123, SFS
2001:1176). Det förenklade systemet bygger på den gamla strukturregeln
i den numera upphävda 27 § 4 mom. SIL och gäller endast när en fysisk
person gör ett andelsbyte (48 a kap. 1 § IL). Reglerna är obligatoriska vid
byten om den avyttrade andelen är marknadsnoterad under förutsättning
att den inte är en kvalificerad andel och att byte inte sker mot en andel
som blir kvalificerad hos säljaren. När det gäller gränsdragningen för det
förenklade systemet med framskjuten beskattning anfördes i förarbetena
att en utgångspunkt, liksom tidigare, är att gränsen bör dras så att
kvalificerade andelar kan hanteras inom systemet. Vidare anfördes att
gränsdragningen bör ske enligt ett lättillgängligt regelsystem och att det
inte bör krävas några kvalificerade bedömningar (prop. 2001/02:46 s.
61).
När det gällde att bestämma vilka andelar som skall omfattas av det
förenklade systemet var frågan om gränsdragningen för tillämpningen
skulle ske mellan kvalificerade och icke kvalificerade andelar eller om
gränsen skulle dras vid marknadsnoteringen. I förarbetena anfördes
följande (a. prop. s. 61 f.).
”Det som talar för en gränsdragning mellan kvalificerade och icke kvalificerade andelar är
att alla icke kvalificerade andelar som inte måste behandlas enligt den nuvarande
uppskovstekniken kommer att omfattas av den föreslagna enklare tekniken, dvs.
strukturregeln. ---När man skall avgöra om en andel är kvalificerad får andelsägarens
personliga arbetsinsatser i företaget en avgörande betydelse. Kopplingen till andelsägarens
personliga arbetsinsats gör vidare att andelarna i ett företag inte generellt kan betecknas
som kvalificerade. Bedömningen måste avse den enskilde andelsägarens innehav. Detta
betyder också att det i ett och samma icke marknadsnoterade företag kan förekomma både
kvalificerade och icke kvalificerade andelar. De nämnda omständigheterna gör att det kan
bli komplicerat att avgöra om den avyttrade andelen skall omfattas av den ena eller den
andra uppskovstekniken.---.
Vid gränsdragningen enligt det andra alternativet, dvs. mellan noterade och icke
marknadsnoterade
företag,
uppstår
i
normalfallet
inte
några
särskilda
gränsdragningsproblem. Dessutom kommer samtliga andelar i företaget eller samtliga
andelar av det aktuella slaget, med något undantag, att omfattas av bedömningen. Någon
koppling till personliga förhållanden blir inte aktuell.”
Reglerna i 48 a kap. om framskjuten beskattning motsvarar i
tillämpliga delar reglerna i 49 kap. om uppskovsgrundande andelsbyten.
Den nya strukturregeln innebär att omkostnadsbeloppet för den andel
som avyttras genom andelsbytet övergår på den mottagna andelen
(48 a kap. 10 § första stycket IL). Avyttras den andel som mottagits vid
andelsbytet genom ett nytt andelsbyte övertar den andel som tas emot vid
det nya andelsbytet det omkostnadsbelopp som den först mottagna
andelen övertagit från den ursprungligen avyttrade andelen. Successiva
andelsbyten kan alltså ske utan att beskattning utlöses. Eventuell
kontantersättning skall tas upp till beskattning det beskattningsår då
andelsbytet sker (48 a kap. 9 § IL). Återstående del av kapitalvinsten
25
kommer att beskattas när den mottagna andelen avyttras. Kapitalförlust
skall på motsvarande sätt dras av först när den andel som mottogs genom
andelsbytet avyttras. Något krav på kapitalvinst uppställs inte vid
framskjuten beskattning eftersom själva tekniken går ut på att de
mottagna andelarna skall inträda i de avyttrade andelarnas skattemässiga
situation.
På samma sätt som vid uppskovsgrundande andelsbyten ställs ett
villkor för framskjuten beskattning om att det köpande företaget vid det
beskattningsår då andelsbytet sker skall äga mer än hälften av rösterna i
det avyttrade företaget (48 a kap. 8 § IL).
Vid framskjuten beskattning övergår som nämnts omkostnadsbeloppet
för den andel som avyttrats på den mottagna andelen. Det övertagna
omkostnadsbeloppet följer den mottagna andelen om den övergår till en
ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning. En sådan övergång
av äganderätten till den mottagna andelen utlöser inte beskattning i
enlighet med bestämmelserna om framskjuten beskattning.
Den som har bytt kvalificerade andelar mot marknadsnoterade och fått
ett uppskovsbelopp fastställt i form av ett tjänstebelopp och ett
kapitalbelopp kan enligt gällande bestämmelser komma in i systemet
med framskjuten beskattning om ett nytt andelsbyte görs mot
marknadsnoterade andelar. Den avyttrade andelen anses då förvärvad för
det marknadsvärde som gällde när den kvalificerade andelen byttes mot
en marknadsnoterad andel (48 a kap. 10 § andra stycket IL).
Uppskovsbeloppet behöver inte tas upp till beskattning vid andelsbytet
med framskjuten beskattning utan fördelas på de mottagna andelarna.
Detta uppskovsbelopp tas upp som intäkt senast det beskattningsår då
äganderätten till den mottagna andelen övergår till någon annan eller
andelen upphör att existera (49 kap. 19 § första stycket IL).
4.7
Kvittningsmöjligheter
Det svenska inkomstskattesystemet bygger på principen att beskattningen
skall vara symmetrisk. Detta innebär att kapitalinkomster beskattas och
avdrag skall göras för kapitalförluster. Av olika skäl är dock
avdragsrätten begränsad. Genom 1990 års skattereform infördes för
kapitalförluster på finansiella tillgångar en huvudregel som innebär att
sådana förluster skall kvoteras till 70 procent. Om förluster behandlades
symmetriskt i förhållande till vinster skulle, framhölls det i förarbetena
(prop. 1989/90:110 s. 391), de skattskyldiga kunna ”plocka russinen ur
kakan” genom att tidigt sälja tillgångar som minskat i värde och vänta
med att sälja tillgångar med värdestegring. Genom förfarandet skulle en
skattekredit uppkomma, vilket ansågs strida mot målet om likformig
beskattning. En generell avdragsbegränsning till 70 procent för
kapitalförluster ansågs (a. prop. s. 428) dock innebära en omotiverat hård
behandling av aktieförsäljningar och det risktagande som aktieinnehav är
förenat med. Full kvittning av förluster mot vinster borde därför tillåtas
inom
gruppen
marknadsnoterade
aktier
och
liknande
värdepapperstillgångar. Ett undantag från huvudregeln infördes således
för denna grupp. En motsvarande kvittningsrätt infördes från och med
1998 års taxering inom gruppen onoterade andelar (prop. 1996/97:45,
26
bet. 1996/97:SkU13, SFS 1996:1611). Denna innebar att förluster på
onoterade andelar fick dras av mot vinst på sådana andelar. 1992 års
företagsskatteutredning anförde följande när det gäller avdrags- och
underskottskvoteringarna (SOU 1996:119 s. 114).
”Med endast seriös näringsverksamhet för ögonen borde enligt utredningens uppfattning
avdrags- och underskottskvoteringarna tas bort för onoterade aktier. Bedömningen kan inte
ske endast i detta perspektiv. Man kan inte bortse från riskerna för att ett borttagande av
kvoteringarna skulle öppna möjligheter för skattskyldiga att få avdrag för kostnader för
verksamheter av hobbykaraktär och andra kostnader för privat konsumtion, som förläggs
till ett aktiebolag. Man kan inte heller bortse från risken för att genom vissa transaktioner
ränteutgifter skulle kunna omvandlas till aktieförluster. Utredningen avstyrker därför ett
borttagande av kvoteringarna.
I ett hänseende bör dock reglerna kunna lättas. All verksamhet i ett aktiebolag utgör en
förvärvskälla. Resultatet av olika verksamhetsgrenar i samma aktiebolag kan därför
utjämnas mot varandra. Mot bakgrund härav synes det onödigt långtgående att inte tillåta
att förlust på onoterade aktier får dras av mot vinst på sådana aktier. Utredningen föreslår
att det skall tillåtas.”
För att förbättra villkoren för extern kapitaltillförsel till onoterade
företag utvidgades möjligheten att kvitta förluster på onoterade andelar
till att även omfatta vinster på marknadsnoterade delägarrätter och
andelar i vissa värdepappersfonder genom lagstiftning år 1997 (prop.
1997/98:150, bet. 1996/97:FiU20, SFS 1997:448). Den skattemässiga
behandlingen av förluster ansågs vara av stor betydelse för risktagande i
näringslivet och villigheten till nysatsningar. I syfte att ytterligare
förbättra dessa villkor slopades år 2000 den kvarvarande begränsningen i
kvittningsrätten så att kvittning numera också kan ske mellan vinster på
onoterade delägarrätter och förluster på marknadsnoterade delägarrätter
(prop. 1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU20, SFS 2000:540).
Utvecklingen av kvittningsmöjligheterna i inkomstslaget kapital
innebär att full kvittningsrätt numera råder mellan vinster respektive
förluster vid avyttring av marknadsnoterade delägarrätter och onoterade
andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer. Om den
skattskyldige efter att ha utnyttjat dessa kvittningsmöjligheter fortfarande
redovisar förlust är denna avdragsgill till 70 procent mot övriga
kapitalintäkter. Uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta
utnyttjas som skattereduktion mot kommunal och statlig skatt, dvs. skatt
på övriga förvärvsinkomster, samt fastighetsskatt (41 kap. 12 § IL
jämfört med 65 kap. 9 och 12 §§ samma lag). Skattereduktionen är 30
procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kr och 21
procent av det återstående underskottet. En skattereduktion som inte kan
utnyttjas vid taxeringen det beskattningsår den uppstått får inte sparas till
nästföljande år.
Regeln om att underskott i inkomstslaget kapital till den del
underskottet överstiger 100 000 kr berättigar till skattereduktion med 21
procent av underskottet infördes genom lagstiftning år 1991 (prop.
1991/92:60, bet. 1991/92:SkU10, SFS 1991:1833). Regeln ersatte en
ordning för begränsning av rätt till avdrag för utgiftsräntor, som infördes
genom 1990 års skattereform. Syftet med regeln om kvotering av
underskottet är att motverka skatteplanering. I frånvaro av regeln skulle
nämligen en skattskyldig i större skala kunna erhålla skatteförmåner
genom att lånefinansiera tillgångar vars avkastning har formen av
27
värdestegring som beskattas först vid realisation (a. prop. s. 78). I
samband med införandet av de s.k. lättnadsreglerna (43 kap. IL)
konstaterades att 3:12-reglerna innebär att investeringar som ger en
långsiktig avkastning (efter bolagskatt) som överstiger den särskilda
klyvningsräntan (statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter)
beskattas hårdare i fåmansföretag än i andra företag. Om reglernas
inverkan på risktagandet anfördes följande (prop. 1996/97:45 s. 29 f.).
”De särskilda reglerna har en direkt inverkan på risktagandet hos investerarna. För det
första kan en ägare som omfattas av reglerna vid värderingen av ett visst investeringsobjekt
notera att lönsamheten efter skatt blir lägre i ett fåmansföretag än om projektet förverkligas
i ett annat företag. För det andra kan denne vid värderingen av två olika projekt, som endast
skiljer sig åt vad gäller osäkerheten i resultatet, konstatera att lönsamheten efter skatt skiljer
sig åt för de två projekten. Ett högriskprojekt missgynnas av de särskilda reglerna.
Regeringen delar utredningens uppfattning att dessa neutralitetsbrister kan hämma
tillväxten i fåmansaktiebolag med aktiva delägare. Som utredningen framhåller måste
emellertid de särskilda reglerna för fåmansaktiebolagen behållas av grundläggande
systemskäl. ”
För att stimulera investeringar i små och medelstora företag
genomfördes med verkan från 1998 års taxering en lättnad i
beskattningen för andelar i onoterade företag genom att de skillnader i
avkastning som finns mellan dessa företag och de större företagen
reducerades. Lättnaden ges på ägarnivå till fysiska personer och dödsbon.
Den tendens som före lättnadsreglernas tillkomst fanns i 3:12regelsystemet att missgynna riskfyllda investeringar i förhållande till
investeringar med mindre risk kom emellertid i viss mån att bestå trots
den införda lättnaden. Lättnaden har nämligen stor betydelse för låga
investeringsutfall, men får mindre betydelse relativt sett ju bättre ett
utfall är.
Företagsskatteutredningen ansåg att 3:12-reglerna även missgynnar
riskfyllda investeringar genom att positiva utfall på sådana investeringar
beskattas enligt dessa regler utan att det finns någon kompenserande
mekanism för negativa utfall (SOU 1996:119 s. 114). Enligt utredningen
skulle en sådan kompenserande mekanism vara att, när andelarna i ett
företag med kvarstående 3:12-utrymme, dvs. sparat utdelningsutrymme,
avyttras utan att vinst uppkommer mot vilket utrymmet kan utnyttjas,
avdrag fick göras för det kvarstående utrymmet från inkomst av kapital.
Av samma skäl som utredningen avstyrkte ett borttagande av avdragsoch underskottskvoteringar (se tidigare i detta avsnitt) avstyrkte man att
symmetriskapande åtgärder vidtogs i förevarande sammanhang.
4.8
Ett räkneexempel
Bakgrunden till den kritik som riktas mot de nuvarande reglerna har på
sätt som inledningsvis beskrivits sin grund i samspelet mellan å ena sidan
de s.k. 3:12-reglerna och å andra sidan reglerna om uppskovsgrundande
andelsbyten.
Detta kan illustreras med ett exempel.
Ett börsbolag betalar 8 miljoner kronor för aktierna i ett fåmansföretag.
I stället för kontant ersättning erhåller säljaren aktier i det köpande
28
bolaget. Börskursen är 800 kronor per aktie och säljaren får 10 000
aktier. Säljaren har inga sparade utdelnings- eller lättnadsutrymmen
avseende sina fåmansföretagsaktier. Anskaffningsutgiften för
fåmansföretagsaktierna antas vara 100 000 kronor. Fördelningsvinsten
blir (8 000 000 – 100 000 =) 7 900 000 kronor. Härav skall med
tillämpning av den s.k. takregeln i 57 kap. 12 § IL 3 790 000 kronor
redovisas i inkomstslaget tjänst. Takregeln innebär att tjänstebeloppet
begränsas till 100 basbelopp och ett basbelopp antas uppgå till 37 900
kronor. Återstoden av kapitalvinsten, 4 110 000 kronor, tas upp i
inkomstslaget kapital. Skatten på en kapitalvinst om 7 900 000 kronor
uppgår för en person med tjänsteinkomster över brytpunkten till (0,56 x
3 790 000 + 0,30 x 4 110 000 =) 3 355 400 kronor, vilket motsvarar 42
procent av vinsten.
Eftersom villkoren enligt reglerna för uppskovsgrundande andelsbyten
får antas vara uppfyllda väljer säljaren att begära uppskov.
Uppskovsbeloppet fastställs till totalt 7 900 000 kronor, varav
tjänstebeloppet utgör 3 790 000 kronor och kapitalbeloppet 4 110 000
kronor.
Vid ett senare tillfälle antas att det köpande bolaget försätts i konkurs.
De mottagna andelarna anses därmed avyttrade (44 kap. 8 § IL) och den
uppkomna kapitalförlusten om 8 000 000 kronor skall deklareras. Av
förlusten kan 4 110 000 kronor kvittas mot den del av uppskovsbeloppet
som är kapitalbelopp. Någon sådan kvittningsrätt finns däremot inte för
den del av uppskovsbeloppet som är tjänstebelopp, vilket uppgår till
3 790 000 kronor. Om säljaren för det aktuella beskattningsåret inte har
några andra kapitalvinster eller ännu ej återförda uppskovsbelopp
(kapitalbelopp) på andra andelar att kvitta den återstående
kapitalförlusten mot är 70 procent av denna avdragsgill (48 kap. 24 § IL),
dvs. 2 723 000 kronor. Om säljaren inte har några intäktsposter i
inkomstslaget kapital uppkommer ett underskott som kan utnyttjas enligt
reglerna om skattereduktion. Skattereduktionen uppgår i exemplet till
(0,30 x 100 000 + 0,21 x 2 623 000 =) 580 830 kronor.
I exemplet har säljaren tagit upp uppskovsbeloppet som intäkt samma
år som det köpande bolaget försätts i konkurs. I annat fall skulle säljaren
inte ha kunnat kvitta den del av kapitalförlusten på de mottagna
andelarna som ryms inom uppskovsbeloppets kapitalbelopp om
4 110 000 kronor. Tjänstebeloppet om 3 790 000 kronor måste nu tas upp
som intäkt. Om säljaren har andra förvärvsintäkter över brytpunkten
uppgår skatten på tjänstebeloppet till (0,56 x 3 790 000 =) 2 122 400
kronor. Den skattereduktion som säljaren är berättigad till uppgår enligt
beräkningarna ovan till 580 830 kronor. Säljaren skall därför betala en
nettoskatt om (2 122 400 – 580 830 =) 1 541 570 kronor.
Antag att säljaren i stället väljer att göra en kontantaffär. Vinsten
uppgår till 7 900 000 kronor och skatten är enligt beräkningarna totalt
3 355 400 kronor (jfr ovan). Skatten betalas. Nettovinsten, som därmed
uppgår till (7 900 000 – 3 355 400=) 4 544 600 kronor, antas
återinvesterad i börsnoterade aktier med en avkastning på tio procent.
Den årliga nettoavkastningen kan beräknas till (0,10 x 4 544 600 minus
30 procent kapitalskatt =) 318 122 kronor.
I andelsbytesfallet får säljaren i stället uppskov med hela den skatt om
3 355 400 kronor som belöper på vinsten. Underlaget för beräkning av
29
den årliga avkastningen är då i stället de 10 000 aktier à 800 kronor som
säljaren erhållit i byte mot sina kvalificerade andelar, dvs. 8 000 000
kronor. Även på dessa börsnoterade aktier antas avkastningen vara tio
procent. Den årliga nettoavkastningen kan på motsvarande sätt beräknas
till (0,10 x 8 000 000 minus 30 procent kapitalskatt =) 560 000 kronor,
dvs. 241 878 kronor – eller över 75 procent – mer än i kontantaffärsfallet.
Att utfallen blir så olika beror på att säljaren i andelsbytesfallet får
uppskov med beskattningen och därmed kommer i åtnjutande av en
räntefri skattekredit även för den del av inkomsterna som skall redovisas
i inkomstslaget tjänst. Den avkastning som belöper på denna del
beskattas vid avyttring av de mottagna andelarna i inkomstslaget kapital.
Detta har sin förklaring i att syftet med andelsbytesreglerna är att
underlätta omstruktureringar i näringslivet. Den räntefria skattekrediten
bör i vart fall vid tidpunkten för uppskovet ha framstått som en
skatteförmån för säljaren. Det kan även antas att den säljare som väljer
kontantaffärsalternativet troligen inte kan räkna med att andelarna
värderas lika högt som i andelsbytesfallet. Skillnaden blir därför i
realiteten ännu större mellan andelsbytesfallet och kontantaffärsfallet.
Den räntefria skattekrediten vid uppskov skiljer sig dock inte från den
räntefria skattekredit som tillgodoräknas en ägare som inte genomför
något andelsbyte, utan behåller de ursprungliga andelarna. Ur denna
beskattningssynpunkt är uppskovsreglerna därför fördelaktigare än
kontantaffärsalternativet men ekonomiskt likvärdiga med det fall då
ägarna behåller de ursprungliga andelarna.
En förändrad beskattning av andelsbytesfallet medför vidare att statens
andel av risken också kommer att omfatta skatten på tjänstebeloppet.
Därmed kommer statens risktagande vid strukturaffärer med uppskov att
likställas med det risktagande som finns då ägaren väljer att behålla
verksamheten. Vid en jämförelse med kontantaffärsfallet innebär dock en
eventuellt förändrad beskattning ett ökat risktagande för staten. Såtillvida
kan en förändrad beskattning av andelsbytesfallet påverka riskbeteendet
genom att delägarna lägger mindre vikt vid riskanalyser av det köpande
företaget. Den risk delägarna bär minskar dock inte i jämförelse med den
risk som förelåg innan andelsbytet. En sådan omfördelning av risken
torde därför inte ha medfört någon mer långtgående påverkan på
riskanalyserna.
30
5
Överväganden och förslag
5.1
Inledning
Som ovan nämnts har ett antal fåmansföretagare hamnat i en svår
ekonomisk situation genom att de först bytt 3:12-andelar mot
marknadsnoterade andelar som sedan blivit värdelösa. Behovet av en
lagstiftning som särskilt beaktar de problem som uppkommer på grund
av samspelet mellan reglerna om andelsbyten och de s.k. 3:12-reglerna
har därför accentuerats.
I den remitterade promemorian redovisades fyra olika lösningar, A –
D. Innebörden av A – C är att andelsbytet betraktas som en försäljning av
de ursprungliga andelarna, varvid ett uppskovsbelopp efter begäran
bestäms vid andelsbytet. Modellerna innehåller därför olika metoder som
syftar till att mildra beskattningskonsekvensen av andelsbytet
(försäljningen) om det övertagande företaget försätts i konkurs eller om
andelarna sjunker i värde. Modell D skiljer sig från de övriga genom att
andelsbytet inte betraktas som en försäljning av den ursprungliga
verksamheten i likhet med vad som gäller när fysiska personer gör
andelsbyten med marknadsnoterade andelar. Beskattningstidpunkten
sammanfaller med tidpunkten för en slutlig avyttring. I bilaga 3
redovisas med beräkningsexempel hur utfallen blir enligt de olika
modellerna.
5.2
Skattereglernas utformning
Regeringens förslag: Bestämmelserna för fysiska personer om
framskjuten beskattning vid andelsbyten enligt 48 a kap. IL utvidgas
till att även omfatta onoterade och kvalificerade andelar.
Den
vid
andelsbytet
mottagna
andelen
övertar
det
omkostnadsbelopp som den avyttrade andelen hade. Vinst eller förlust
beskattas först när den vid andelsbytet mottagna andelen avyttras.
Om den avyttrade andelen var kvalificerad anses den mottagna
andelen kvalificerad hos andelsägaren. Detsamma gäller om
andelsägaren avyttrar den mottagna andelen till en närstående. Det
tjänstebelopp som skall tas upp i inkomstslaget tjänst när den
mottagna andelen avyttras får högst uppgå till det belopp som
motsvarar tjänstebeloppet vid andelsbytet.
Promemorians förslag: Promemorian innehåller fyra alternativa
modeller till lösningar, A – D.
Enligt alternativ A skall kvittning tillåtas mellan inkomstslagen tjänst
och kapital i de fall kvalificerade andelar har sålts mot ersättning som
består av nya andelar, vilka senare blivit värdelösa eller avyttrats med
förlust. Kapitalförlusten skall reducera tjänstebeloppet och
31
kapitalbeloppet lika mycket. I den mån halva kapitalförlusten överstiger
tjänstebeloppet skall den överskjutande delen enbart betraktas som en
kapitalförlust. Någon beskattning kommer inte att ske i inkomstslaget
tjänst i konkursfallet eftersom en förlust som är lika stor som det
tjänstebelopp och skall tas fram till beskattning på grund av avyttringen
får dras av i tjänst. I inkomstslaget kapital återstår en kapitalförlust,
vilken är lika stor som det kapitalbelopp som skall tas fram till
beskattning.
Alternativ B innebär att om ett andelsbyte skett som vid avyttring av
de mottagna andelarna leder till en kapitalförlust, så skall
uppskovsbeloppet inte tas fram till beskattning. I stället skall skillnaden
mellan ersättningen för de mottagna andelarna och omkostnadsbeloppet
för de andelar som byttes tas upp som kapitalvinst. Vid beräkningen av
kapitalvinsten tillämpas bestämmelserna i 44 och 48 kap. IL samt regeln
i 57 kap. 12 § tredje stycket IL om att kapitalvinst skall fördelas i tjänst
och kapital och maximalt tas upp till 100 prisbasbelopp i inkomstslaget
tjänst.
Alternativ C innebär att det vid bytestillfället fastställs hur stor del av
kapitalvinsten som är att hänföra till inkomstslaget tjänst (tjänstebelopp).
När de mottagna andelarna avyttras skall eventuell vinst (dvs. om
ersättningen för mottagna andelar överstiger omkostnadsbeloppet för de
andelar som byttes) beskattas i inkomstslaget tjänst upp till det fastställda
tjänstebeloppet. Detta innebär att tjänstebeloppet skall ”nollställas” innan
beskattning i inkomstslaget kapital kan bli aktuell.
Enligt alternativ D utvidgas de nya reglerna om framskjuten
beskattning vid andelsbyten (48 a kap. IL) till att även omfatta onoterade
andelar, dvs. även s.k. kvalificerade andelar. De vid andelsbytet
mottagna andelarna övertar det omkostnadsbelopp som de avyttrade
andelarna hade. De mottagna andelarna blir under viss tid kvalificerade.
Någon vinst fastställs inte vid själva andelsbytet utan först när de
mottagna andelarna avyttras. Uppdelning av vinsten i en tjänstedel och
en kapitaldel sker således först vid avyttringen. Reglerna är tillämpliga
vid ett andelsbyte oberoende av om en kapitalvinst eller en kapitalförlust
uppkommit. Avdrag för kapitalförlust får göras först när de mottagna
andelarna avyttras.
Promemorians alternativ D överensstämmer med regeringens förslag
med den skillnaden att de mottagna andelarna kommer att vara
kvalificerade utan tidsbegränsning samt att det belopp som skall
beskattas i inkomstslaget tjänst begränsas till ett beräknat tjänstebelopp
vid bytestillfället.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig förordar
alternativ D. Riksskatteverket anför att kvalificerade andelar är svåra att
hantera inom systemet för framskjuten beskattning, om kapitalvinst som
uppkommer vid andelsbytet och som skall hänföras till inkomstslaget
tjänst skall kunna beskattas. Mot bakgrund av att alternativ D torde vara
något lättare att förstå och redovisa i självdeklaration motsätter sig inte
verket att modellen införs om förslaget kompletteras i vissa hänseenden.
Verket föreslår att andelar som förvärvats genom andelsbyte och som är
kvalificerade på grund av karensregeln inte skall anses vara av samma
slag eller sort som andra andelar i företaget som delägaren innehar.
Vidare föreslår verket en turordningsregel för de fall delägaren äger
32
andelar som enligt ovan inte är av samma slag eller sort. Den s.k. Lex
ASEA bör enligt verket gälla även utdelning på mottagna andelar som är
kvalificerade. För att inte försvåra taxeringskontroll finns ett behov av
uppgiftsskyldighet motsvarande den som gäller vid uppskovsgrundande
andelsbyten. Det är enligt verket troligt att även modell D kan utnyttjas
för skatteundandraganden genom vissa former av värdeöverföringar.
Vidare påpekar verket att den föreslagna karensregeln kan komma att
utnyttjas i försök att undgå 3:12-beskattning. Verket delar den i
promemorian framförda uppfattningen att en begränsning till de värden
som gällde vid andelsbytet alltför lätt skulle öppna för manipulering av
värdet vid bytestillfället respektive avyttringstillfället. Om reglerna om
framskjuten beskattning skall omfatta nämnda andelar och inte vara
alltför komplicerade talar det mesta för att effekten med värdeökning i
tjänst får godtas. Som alternativ till modellerna föreslår verket att ett
dispensförfarande övervägs.
Företagarnas Riksorganisation kan acceptera modellerna A – C
eftersom de inte ger en ökad skattebelastning på värdestegringar efter
andelsbytet. Modell D kan däremot inte accepteras i den föreslagna
utformningen eftersom den innebär att en ökning av värdet på de tillbytta
aktierna även kommer att beskattas enligt fåmansbolagsreglerna under
fem år från andelsbytet. Detta innebär att även inkomst som inte härrör
från ägarens arbetsprestationer kommer att beskattas i inkomstslaget
tjänst på ett sätt som inte kan beskrivas som annat än systemvidrigt.
Modell D skulle dock kunna accepteras om den kompletterades med
regler som gör det möjligt att begränsa det belopp som skall tas upp i
inkomstslaget tjänst när de mottagna andelarna avyttras till ett belopp
motsvarande den del som skulle ha beskattats i inkomstslaget tjänst om
en uppdelning i en tjänstedel och en kapitaldel hade gjorts vid
bytestillfället. På detta sätt slipper skatteförvaltningen att fastställa
uppskovsbelopp utan får i stället göra ett fastställande i samband med
beskattningen, dvs. vid avyttringen av tillbytta aktier.
Lantbrukarnas Riksförbund pekar på att den s.k. 3:12-utredningen
föreslår att det tjänstebelopp som skall tas upp i inkomstslaget tjänst när
de mottagna andelarna avyttras begränsas till ett belopp motsvarande den
tjänstedel som skulle ha beskattats i inkomstslaget om en uppdelning i en
tjänstedel och en kapitaldel hade gjorts vid bytestillfället. I promemorian
anförs som argument mot en sådan lösning att värdet vid bytestillfället
måste beräknas och dokumenteras. Förbundet kan inte se att någon
avgörande skillnad i detta avseende uppstår med den föreslagna
begränsningen i jämförelse med dagens regler. Vidare anförs att
lösningen även öppnar möjligheter för att manipulera värdet vid
bytestillfället respektive avyttringstillfället när det är fråga om byte av
andelar i onoterade bolag. Mot bakgrund av att de flesta köpare i nu
aktuella situationer är börsbolag torde dessa farhågor vara starkt
överdrivna. Förbundet ställer sig således bakom den av 3:12-utredningen
föreslagna begränsningen.
Sveriges Advokatsamfund anser att det i sig är olyckligt att en eventuell
värdestegring efter andelsbytet enligt modell D beskattas som
tjänsteinkomst, trots att värdestegringen inte beror av den skattskyldiges
arbetsinsatser. Fördelen med dessa enklare regler överväger dock enligt
samfundets uppfattning denna nackdel. Dessutom måste det konstateras
33
att 3:12-reglernas utformning i sig medför att värdestegringar ofta kan
komma att beskattas i inkomstslaget tjänst även om de inte beror av den
skattskyldiges arbetsinsatser. Detta är ett av de stora principiella
problemen med dagens regler. Situationen blir dock endast marginellt
påverkad av modell D.
Svenska Revisorsamfundet förordar i första hand en modifierad modell
D. För att komma runt problematiken med att värdeökning behandlas
som tjänsteinkomst kan antingen en proportionering ske av
tjänsteinkomsten från början eller en möjlighet till avskattning införas.
Det senare förordas. I andra hand förordas modell B.
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund anför att nackdelen med
modell D är att en viss framtida värdetillväxt på de erhållna andelarna
kan komma att tjänstebeskattas vid den senare klyvningen upp till 100
basbelopp. Detta torde dock kunna accepteras mot den minskning av den
skattskyldiges affärsrisk som de föreslagna förändringarna medför, samt
den enklare struktur som denna modell innebär för det totala regelverket.
Landsorganisationen i Sverige är tveksam till promemorians förslag
och anför att det skulle innebära ett avsteg från de s.k. 3:12-reglerna och
ett avsteg från likformigheten i skattesystemet. Det är också tveksamt om
staten skall ta över ytterligare riskkostnader från fåmansföretagen.
Dessutom finns risk att förslaget öppnar för skatteplanering genom att
det blir tillåtet att i vissa fall behandla arbetsinkomster som
kapitalinkomster. De nämnda likviditetsproblemen behöver få en lösning,
men det är inte givet att det skall handla om olika sätt att efterskänka
skatteskulden. En mer rättfram lösning skulle vara att inte längre ge
möjlighet att få en skattekredit på arbetsinkomster vid andelsbyten. Då
skulle en del av köpesumman realiseras för att betala skatt på inarbetade
löneinkomster i stället för att överföras till det köpande företaget.
Skälen för regeringens förslag
Valet av modell
De kapitalförluster som uppstår vid uppskovsgrundande andelsbyten är
hänförliga till tillgångar vars avkastning enligt gällande 3:12-regler
beskattas schablonmässigt i inkomstslagen tjänst och kapital. Som
framgår av redovisningen i avsnitt 4.7 finns det av grundläggande
systematiska skäl inte några kvittningsmöjligheter mellan de båda
inkomstslagen. Om en kvittningsmöjlighet skulle införas i enlighet med
alternativ A måste den, om den skall vara systemenlig, bygga på
förutsättningen att aktiva delägares inkomster i sin helhet anses vara
kapitalinkomst. Vid 1990 års skattereform infördes det duala
inkomstskattesystemet, dvs. arbets- och kapitalinkomster beskattas var
för sig. Reformen innebar att det är nödvändigt att ha särskilda regler för
aktiva delägare i fåmansföretag. Utgångspunkten för 3:12-reglernas
utformning är att en person som äger och arbetar i ett fåmansföretag i
största möjliga utsträckning skall få samma skatt som en löntagare som
äger aktier i t.ex. ett börsnoterat bolag vid samma faktiska arbetsinkomst
och samma faktiska kapitalinkomst. Beskattningen av löntagare och
aktiva delägare i ett fåmansföretag skall alltså vara neutral. Att eliminera
den effekt som gällande 3:12-regler har genom att negativa utfall i
34
inkomstslaget kapital skulle få dras av i ett annat inkomstslag skulle
innebära att avsteg görs från såväl den grundläggande systematiken i
skattesystemet som målet om neutral beskattning av arbetsinkomster.
Detta skulle i sin tur skapa problem på andra håll i skattesystemet.
Enligt alternativ B och C är det möjligt att lösa förlustproblematiken
för kvalificerade andelsägare utan att en formell kvittningsmöjlighet
införs mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Som framgår har det
enhetliga uppskovssystemet fr.o.m. den 1 januari 2002 ersatts av två
parallella system, nämligen ett förenklat system med framskjuten
beskattning vid andelsbyten respektive uppskovsgrundande andelsbyten.
Ett av skälen till att förändringarna genomfördes var att
uppskovssystemet uppfattas som mycket komplicerat för flertalet
skattskyldiga att tillämpa. Om nya regler införs som innebär att det
uppskovsgrundande systemet byggs ut och att ytterligare beräkningar
krävs av den enskilde när det gäller kvalificerade andelar kommer
systemet att kompliceras ytterligare. Vidare innebär det en särbehandling
av förlustsituationen. Riksskatteverket har i sitt remissyttrande anfört att
modellerna A – C, till skillnad mot modell D, vidmakthåller syftet med
de s.k. 3:12-reglerna i den utsträckning som är möjlig om beskattning av
kapitalvinst vid andelsbyte skall korrigeras på grund av kapitalförlust vid
avyttring av mottagna andelar. Modellerna ger emellertid möjlighet till
skatteundandragande genom inte alltför komplicerade former av
värdeöverföringar. Enligt verket har modellerna A – C sådana brister i
den föreslagna utformningen att verket avstyrker dem. I stället förordar
verket modell D med vissa kompletteringar, alternativt att ett
dispensförfarande övervägs. Regeringen gör mot bakgrund av detta
bedömningen att det inte är en lämplig väg att bygga vidare på
modellerna A – C. I stället bör en så enkel lösning som möjligt
eftersträvas som inte heller ger möjligheter till skatteundandragande.
Nästan alla remissinstanser har även ansett att modell D är det alternativ
som innebär den bästa lösningen av problematiken och är enklast att
tillämpa. Landsorganisationen har framfört att en lösning av
problematiken skulle vara att inte längre ge möjlighet att få en
skattekredit för arbetsinkomster. Det s.k. fusionsdirektivet (90/434/EEG)
tillåter dock inte en sådan lösning som innebär omedelbar beskattning,
varför detta inte är en framkomlig väg. Ett dispensförfarande skulle inte
heller vara lämpligt. Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att
övervägande skäl talar för en lagstiftning på grundval av promemorians
alternativ D, dvs. tekniken med framskjuten beskattning.
Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning
Tekniken med framskjuten beskattning gäller för närvarande vid fysiska
personers andelsbyten med marknadsnoterade andelar och innebär i
praktiken att ett byte av sådana andelar till andra marknadsnoterade eller
onoterade andelar och en efterföljande avyttring av de mottagna
andelarna kan ses som en enda skattepliktig händelse. Detta beror på att
den vinst eller förlust som inte beskattas vid andelsbytet tas fram när de
mottagna andelarna avyttras. Detsamma gäller i de fall flera andelsbyten
följer på varandra innan de senast mottagna andelarna avyttras. Det
35
förhållandet att en värdestegring på de marknadsnoterade
ursprungsandelarna inte är resultatet av omständigheter som kan kopplas
till den skattskyldige personligen innebär att det är okomplicerat att av
förenklingsskäl anlägga denna helhetssyn. De regler som skall tillämpas
vid avyttringen av de mottagna andelarna är desamma som de regler som
skulle ha tillämpats om beskattning skett vid bytestillfället. Genom
förfarandet uppnår den skattskyldige en senareläggning av
beskattningstidpunkten.
När ursprungsandelarna är kvalificerade är de regler som skall
tillämpas vid avyttringen av de mottagna andelarna (allmänna regler) inte
desamma som de regler som skulle ha tillämpats om beskattning hade
skett redan vid andelsbytet (3:12-regler). Som framgår ovan kan
emellertid den säljare av kvalificerade andelar som först gjort ett
uppskovsgrundande andelsbyte mot marknadsnoterade andelar och fått
ett tjänstebelopp respektive kapitalbelopp fastställt därefter göra ett
andelsbyte med framskjuten beskattning. Uppskovsbeloppet fördelas då
på de vid detta andelsbyte mottagna andelarna och skall tas fram till
beskattning när de mottagna andelarna slutligen avyttras.
Om tekniken med framskjuten beskattning tillämpas även för
onoterade och kvalificerade andelar i enlighet med alternativ D innebär
detta såvitt gäller den här aktuella problematiken med uppskovsbelopp
och andelar som sjunker i värde följande. De mottagna andelarna
(marknadsnoterade) övertar de avyttrade andelarnas (kvalificerade
andelar) anskaffningsutgift. När de mottagna andelarna avyttras beskattas
hela vinsten enligt de regler som skulle ha tillämpats vid avyttringen
(bytet) av de kvalificerade andelarna, dvs. enligt 3:12-reglerna. Detta för
att 3:12-beskattningen skall komma till stånd. I promemorian föreslogs
att de mottagna andelarna skall anses kvalificerade under de fem följande
beskattningsåren. Riksskatteverket har påtalat att förslaget innebär att
hela kapitalvinsten beskattas i inkomstslaget kapital efter utgången av
den föreslagna karenstiden. Då karensregeln innebär en tidsbegränsning
av 3:12-beskattningen är det enligt verket inte osannolikt att det kan leda
till att andelsbyten kommer att utnyttjas i syfte att försöka undgå denna
beskattning. Regeringen anser att de farhågor som Riksskatteverket har
gett uttryck för är berättigade. Mot bakgrund av detta anser regeringen att
någon tidsgräns inte bör bestämmas för de mottagna andelarnas
kvalifikation för att skatteundandraganden skall förhindras.
Genom tekniken med framskjuten beskattning löser man även
problemet med förlustfallen för kvalificerade andelar på ett konsekvent
sätt. Om avyttringen av de mottagna andelarna leder till en förlust
kommer någon beskattning inte att ske. Tekniken är vidare enkel att
tillämpa och skulle, utöver vad som gäller i dag, omfatta samtliga
onoterade och kvalificerade andelar. Förfarandet skulle emellertid i vissa
situationer (när vinsten vid bytestillfället inte uppgått till 200
prisbasbelopp) kunna innebära att en del av en eventuell värdestegring
som skett efter andelsbytet skulle komma att hänföras till inkomstslaget
tjänst, trots att värdestegringen inte haft sin grund i den skattskyldiges
arbetsinsatser. Det kan därför ifrågasättas om inte den del av vinsten som
skall beskattas i inkomstslaget tjänst när den mottagna andelen avyttras
borde begränsas till det belopp som skulle ha beskattats i inkomstslaget
tjänst om 3:12-reglerna skulle ha tillämpats redan vid andelsbytet. En
36
sådan ordning skulle alltså innebära en maximering av tjänstebeloppet
och att värdetillväxten därutöver efter andelsbytet i dessa fall beskattas i
inkomstslaget kapital. Några remissinstanser har förordat en sådan
lösning.
Att på detta sätt maximera det belopp som skall beskattas i
inkomstslaget tjänst innebär att ett tjänstebelopp måste beräknas och
dokumenteras. En del av de förenklingsvinster som modell D medför
skulle därmed gå förlorade. Möjligen skulle en sådan reglering öka
benägenheten att i vissa fall manipulera värdena vid byte av andelar i
onoterade bolag för att minimera den del som skall beskattas i
inkomstslaget tjänst.
Den förändring i förhållande till promemorieförslaget som regeringen
föreslår – som ju innebär att det inte skall finnas någon begränsning av
den tid som de mottagna andelarna skall vara kvalificerade – medför att
frågan om maximering av tjänstebeloppet kommer i ett annat läge. Enligt
promemorieförslaget skulle de mottagna andelarna anses vara
kvalificerade i fem år efter andelsbytet. Att en viss del av en eventuell
värdestegring hos en sådan andel beskattas i inkomstslaget tjänst trots att
värdetillväxten inte har med ägarens eget arbete att göra kunde
accepteras mot bakgrund av den relativt korta karenstiden. En evig
karensregel är enligt regeringens mening inte godtagbar om den inte
kombineras med en maximeringsregel. Även om man beaktar de
invändningar mot en maximeringsregel som redovisats talar enligt
regeringens mening övervägande skäl för att en sådan regel bör införas.
Enligt förslaget i promemorian skall den mottagna andelen anses
kvalificerad hos andelsägaren. Riksskatteverket har föreslagit att en andel
som överlåts till en närstående även bör anses kvalificerad för denne
under karenstiden för att förhindra skatteundandraganden genom
överlåtelser av andelar inom närståendekretsen.
Regeringen håller med om att en mottagen andel som överlåts till
närstående även bör anses kvalificerad hos den närstående. En justering
av förslaget i enlighet med detta bör därför göras.
Om kontantersättning utgår vid ett andelsbyte skall denna tas upp till
beskattning det beskattningsår då andelsbytet sker (48 a kap. 9 § och
49 kap. 14 § IL). För kvalificerade andelar gäller enligt nuvarande
bestämmelser att ersättning i pengar skall tas upp i inkomstslaget kapital
i den utsträckning delen ryms inom det fastställda kapitalbeloppet.
Överskjutande del skall tas upp i inkomstslaget tjänst (49 kap. 16 § IL). I
lagrådsremissen föreslås att bestämmelserna om framskjuten beskattning
skall utvidgas till att även omfatta kvalificerade andelar och att ett
kapitalbelopp och ett tjänstebelopp skall beräknas redan vid andelsbytet.
En motsvarande fördelningsregel behövs för kontantersättningen för
andelar som är kvalificerade.
Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den
avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och
omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat
föreskrivs, utgifter för anskaffning ökade med utgifter för förbättring
(anskaffningsutgifter, 44 kap. 13 och 14 §§). Enligt genomsnittsmetoden
skall omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter och fordringsrätter
av samma slag och sort som den avyttrade användas. Hänsyn skall tas till
de förändringar i innehavet som inträffat (48 kap. 7 § IL). Vid
37
uppskovsgrundande
andelsbyten
finns
ett
undantag
från
genomsnittsmetoden (49 kap. 29 § IL). Regeln kommer från 15 § lagen
(1998:1601) om uppskov med beskattning vid andelsbyten.
Genomsnittsmetoden modifieras på så sätt att om mottagna andelar vid
ett andelsbyte inte är marknadsnoterade, skall de vid tillämpning av
genomsnittsmetoden inte anses vara av samma slag och sort som andra
andelar i det köpande företaget som innehas av säljaren (prop.
1998/99:15 och 1999/2000:2 del 2, bet. 1999/2000:SkU2, SFS
1999:1229).
Riksskatteverket har i sitt remissyttrande föreslagit att andelar som
förvärvats genom andelsbyte och som är kvalificerade på grund av
karensregeln inte skall anses vara av samma slag eller sort som andra
andelar i företaget som delägaren innehar eller förvärvar. Motivet är att
3:12-beskattningen skall kunna upprätthållas i rimlig utsträckning. Av
samma skäl torde enligt verkets mening även en uttrycklig
turordningsregel behövas för de fall delägaren äger andelar som enligt
ovan inte är av samma slag eller sort. En sådan turordningsregel skulle
innebära att de kvalificerade andelarna anses avyttrade före andelar som
förvärvats efter tidpunkten för andelsbytet.
Regeringen delar uppfattningen att en turordningsregel behövs vid
andelsbyten med framskjuten beskattning. Denna turordningsregel bör
motsvara den som gäller vid uppskovsgrundande andelsbyten (49 kap.
28 § IL). Andelarna anses då avyttrade i följande ordning: gamla andelar,
de vid andelsbytet mottagna andelarna och slutligen nya andelar. När det
gäller tillämpningen av genomsnittsmetoden vid andelsbyten med
framskjuten beskattning anser regeringen att det, på samma sätt som
redan gäller vid uppskovsgrundande andelsbyten, bör införas en
bestämmelse om att onoterade andelar inte skall anses vara av samma
slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som säljaren
innehar (49 kap. 29 § IL). Enligt 56 kap. 3 § IL är aktiebolag vars aktier
är noterade vid en svensk eller utländsk börs inte fåmansföretag.
Däremot kan företag vars andelar är marknadsnoterade utgöra
fåmansföretag och andelarna vara att anse som kvalificerade enligt
57 kap. IL (jfr 48 kap. 5 § IL). För att även mottagna andelar som enligt
förslaget blir kvalificerade för all framtid och som kan vara
marknadsnoterade skall omfattas bör ett tillägg i lagtexten göras med
denna innebörd.
Om en andel i ett fåmansföretag, som inte är kvalificerad, har
förvärvats genom sådan utdelning på kvalificerad andel i ett annat
fåmansföretag som på grund av bestämmelserna i 42 kap. 16 § IL (Lex
ASEA) inte har beskattats tillämpas villkoren i 57 kap. 4 § första stycket
IL som om det företag som den utdelade aktien avser var det företag som
delat ut aktien (57 kap. 4 § andra stycket IL). Enligt verket bör denna
bestämmelse omfatta utdelning av andel på sådan vid andelsbyte
mottagen andel som är att anse som kvalificerad. För tillämpning av
bestämmelsen i 57 kap. 4 § andra stycket IL föreskrivs att det utdelade
företaget är ett fåmansföretag. Någon sådan förutsättning bör inte
uppställas när det gäller utdelning på en sådan andel som mottagits vid
ett andelsbyte. För den i promemorian föreslagna karensregelns
tillämplighet krävs inte att de mottagna andelarna avser andelar i ett
fåmansföretag. Motsvarande bör då enligt verkets mening gälla utdelade
38
andelar. Regeringen anser att en särskild reglering av det slag som verket
efterlyser behövs. Värdeöverföringar från de mottagna andelarna kan
även ske genom t.ex. fondemission och nyemission. Enligt regeringen är
det angeläget att även sådana fall omfattas av regleringen. Bestämmelsen
bör därför ges en sådan formulering att samtliga fall av
värdeöverföringar omfattas.
Som framgår i avsnitt 4.5 och 4.6 finns såväl i bestämmelserna om
uppskovsgrundande andelsbyten som i bestämmelserna om framskjuten
beskattning ett villkor om röstmajoritet för det köpande företaget.
Villkoret är avsett att hindra skatteundandraganden (jfr prop. 1998/99:15
s. 188 och 189). Bestämmelserna innebär ett krav på att det köpande
företaget vid utgången av beskattningsåret skall äga andelar med mer än
50 procent av rösterna i det avyttrade företaget (48 a kap. 8 § och 49 kap.
12 § IL).
I bestämmelserna om uppskovsgrundande andelsbyten finns ett särskilt
verksamhetskrav när det är en kvalificerad andel som avyttras (49 kap.
10 § IL). Bestämmelsen innebär att om säljaren i sådant fall omedelbart
efter avyttringen ensam eller tillsammans med närstående, direkt eller
indirekt, äger andel i det köpande företaget med minst 25 procent av
röstetalet för samtliga andelar i företaget, skall det köpande företagets
näringsversamhet till huvudsaklig del bestå av rörelse eller direkt eller
indirekt innehav av andelar i dotterföretag som till huvudsaklig del
bedriver rörelse (jfr avsnitt 4.5). Uppfylls detta rörelsevillkor vid
avyttringen av den kvalificerade andelen men ändras senare det köpande
företagets verksamhet så att det inte längre uppfylls skall
uppskovsbeloppet skattas av. Kravet på att verksamheten i det köpande
företaget inte ändras gäller t.o.m. tjugonde året efter det
uppskovsgrundande andelsbytet (49 kap. 27 § IL). Motsvarande
bestämmelser behövs också när kvalificerade andelar skall omfattas av
systemet med framskjuten beskattning. Den kapitalvinst som uppkom vid
andelsbytet skall då tas upp till beskattning om villkoret inte längre
uppfylls. Ersättning i pengar som tagits upp till beskattning vid
andelsbytet skall räknas av.
Om en mottagen andel vid ett uppskovsgrundande andelsbyte övergår
till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning övertar
enligt nuvarande bestämmelser förvärvaren överlåtarens skattemässiga
situation när det gäller uppskovsbeloppet (49 kap. 25 § IL). En
motsvarande regel behövs för att en kvalificerad andel vid framskjuten
beskattning fortsatt skall anses kvalificerad hos förvärvaren.
Vid en utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning till att även
omfatta kvalificerade andelar bör enligt Riksskatteverket även
kontrollaspekten beaktas. Verket anför att en förutsättning för att 3:12beskattningen skall kunna upprätthållas är att en uppgiftsskyldighet
motsvarande den som gäller vid uppskovsgrundande andelsbyten införs.
Den särskilda uppgiftsskyldigheten bör enligt verket, förutom uppgift om
andelsbytet, under karenstiden omfatta verksamhetsvillkoret och om en
mottagen andel överlåtits till närstående. Om sådan uppgiftsskyldighet
inte finns kommer det att få till följd att kontrollen starkt försvåras eller
helt omöjliggörs. De företag mot vilka andelar byts är i normalfallen inte
fåmansföretag. För att underlätta kontrollen för de fall kvalificerade
andelar ingår i ett andelsbyte bör en bestämmelse motsvarande vad
39
Riksskatteverket efterfrågat införas. Någon tidsbegränsning som hänger
samman med kvalifikationen behövs dock inte eftersom det enligt
regeringens förslag inte skall finnas någon begränsning för hur länge de
mottagna andelarna skall anses kvalificerade.
Huvudskälet till de nu föreslagna förändringarna är, som tidigare
redovisats, att nuvarande regler för uppskovsgrundande andelsbyten när
det gäller kvalificerade andelar i kombination med 3:12-reglerna kan leda
till ekonomiskt mycket kännbara resultat. Som framgått innebär det en
rad svårigheter och komplikationer att behandla kvalificerade andelar
inom systemet för framskjuten beskattning samtidigt som en beskattning
enligt 3:12-reglerna bör upprätthållas. Det är även förenat med stor
osäkerhet att förutse om och i så fall vilka problem detta kan leda till för
framtiden. Utvecklingen bör därför följas noggrant.
Regeringens förslag föranleder ändringar i 48 a, 49, 56 och 57 kap. IL
samt i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
40
6
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om framskjuten
beskattning vid andelsbyten med onoterade och kvalificerade andelar
skall träda i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas på andelsbyten som
sker efter den 31 december 2002. Uppskovsbelopp som fördelats
enligt äldre bestämmelser skall tas upp till beskattning senast när
äganderätten övergår till någon annan eller andelen upphör att
existera. Vid efterföljande andelsbyten efter den 31 december 2002
kan den skattskyldige begära att uppskovsbeloppet fördelas på de
mottagna andelarna.
Om ett andelsbyte med en kvalificerad andel skett under tiden den
1 januari 1999–den 31 december 2002 och ett uppskovsbelopp har
fördelats enligt äldre bestämmelser skall på den skattskyldiges
begäran andelsbytet i stället anses ha skett i enlighet med
bestämmelserna om andelsbyten i 48 a kap. och 57 kap. IL i deras
lydelse efter ikraftträdandet.
Detsamma gäller för den som under motsvarande tid avyttrat en
kvalificerad andel genom ett andelsbyte och där det skulle ha funnits
förutsättningar för uppskov om den skattskyldige då hade begärt det.
Promemorians förslag: I promemorian föreslås inga särskilda
övergångsbestämmelser.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har synpunkter i
frågan, utom Länsrätten i Skåne län, anser att de nya bestämmelserna på
den skattskyldiges begäran skall få tillämpas med retroaktiv verkan
fr.o.m. den 1 januari 1999. Verket för näringslivsutveckling anser att
lagstiftningen även bör ändras så att den som inte begärt uppskov kan få
skatten omprövad i efterhand, dvs. en möjlighet till omprövning för den
som inte sökt uppskov. Föreningen Auktoriserade Revisorer anser att
retroaktiviteten bör tillämpas på andelsbyten för vilka uppskov redan
getts. Det bör räcka om möjligheten kan utnyttjas inom ramen för det
ordinarie omprövningsförfarandet. Svensk Handel anser att det för
retroaktiv tillämpning skall krävas att den skattskyldige har begärt
uppskov vid andelsbytet enligt de nuvarande reglerna samt begär
omprövning enligt de nya reglerna.
Näringslivets Skattedelegation anser att retroaktiviteten bör få
tillämpas på andelsbyten för vilka uppskov redan har getts. Det hade
förmodligen varit administrativt enklare om regler införts med en
generellt tillbakaverkande effekt. En sådan åtgärd skulle dock strida mot
retroaktivitetsförbudet i 2 kap 10 § andra stycket RF eftersom de
nuvarande uppskovsreglerna innebär en definitiv avskattning enligt 3:12reglerna av de avyttrade aktierna. Metoden med framskjuten beskattning
enligt alternativ D innebär däremot en skattemässig kontinuitet mellan de
avyttrade och de tillbytta aktierna, inte bara i fråga om
anskaffningsutgiften utan även i fråga om den femåriga karenstiden. Det
betyder att de nya reglerna skulle vara oförmånliga i det fall ett
uppskovbelopp fastställts inom den femåriga karenstiden och aktierna
41
därefter stigit i värde. Det förutsätter dock att den fortsatta
värdestegringen och avyttringen av ersättningsaktierna skett inom den
femåriga karenstiden. Det förekommer att de tillbytta andelarna blir
föremål för efterföljande uppskovsgrundande andelsbyten. I sådana fall
övergår – enligt nu gällande regler – på den skattskyldiges begäran
uppskovsbeloppet på de nya mottagna andelarna. Det betyder att en
övergångsregel – för det fall den skattskyldige begär att de nya
bestämmelserna om framskjuten beskattning skall tillämpas – skulle ha
den innebörden att de senast mottagna andelarna skattemässigt anses ha
samma anskaffningsutgift som de ursprungliga andelarna. Det är
tillräckligt om denna möjlighet kan utnyttjas inom ramen för det
ordinarie omprövningsförfarandet eftersom de första andelsbytena som
kan bli aktuella att ”byta” mot framskjuten beskattning ägde rum under
beskattningsåret 1999. Sveriges Advokatsamfund anser att reglerna bör
införas med retroaktiv verkan från och med beskattningsåret 1999 för att
ha avsedd effekt. Säljare som gjort kontantaffärer bör inte påverkas av
den nya lagstiftningen, eftersom dessa vid beskattningstidpunkten haft en
ökad skatteförmåga och därmed haft möjlighet att betala skatten.
Däremot är det nödvändigt att alla som gjort andelsbyten från och med
1999 ges samma möjlighet att välja framskjuten beskattning i stället för
uppskov.
Fastighetsägarna Sverige anser att ett villkor skall vara att den
skattskyldige har begärt uppskov vid andelsbytet enligt de nuvarande
reglerna. Det förekommer att de tillbytta andelarna blir föremål för
efterföljande uppskovsgrundande andelsbyten. I sådana fall övergår, på
den skattskyldiges begäran, uppskovsbeloppet på de nya mottagna
andelarna. Det betyder att en övergångsregel, i de fall den skattskyldige
begär att de nya bestämmelserna om framskjuten beskattning skall
tillämpas, skulle ha den innebörden att de senast mottagna andelarna
skattemässigt anses ha en anskaffningsutgift motsvarande den som de
ursprungliga andelarna hade.
Länsrätten i Skåne län avstyrker retroaktiv tillämpning och ifrågasätter
om det i detta fall finns särskilda skäl. Inför ett andelsbyte måste det
förutsättas att säljaren gör en bedömning av den skattesituation som
uppstår med anledning av försäljningen. Storleken av vinsten är också
känd. Även den latenta skatteskulden måste vara känd. Den
omständigheten att den skattskyldige genom andelsbytet bundit upp sin
försäljningslikvid i det övertagande bolaget och därmed öppnat för
möjligheten att kapitalplaceringen utvecklas negativt, får anses vara en
åtgärd som är att bedöma som ett normalt förekommande affärsmässigt
risktagande. I detta risktagande måste också inbegripas att denne
kalkylerat med att han vid en ogynnsam utveckling, när de mottagna
aktierna avyttras, ändå skulle komma att tvingas betala en betydande del
av den redan tidigare fastställda skatten. Oaktat detta har han genom sin
uppskovsansökan visat sig vara beredd att ta den risken. Länsrätten kan
inte finna att sådana i affärsvärlden vanligen förekommande
överväganden motiverar att lagstiftningen ges retroaktiv verkan.
Skälen för regeringens förslag: De nya reglerna – som alltså innebär
att bestämmelserna om framskjuten beskattning vid fysiska personers
andelsbyten också skall omfatta onoterade och kvalificerade andelar –
föreslås träda i kraft den 1 januari 2003 och skall tillämpas på
42
andelsbyten som sker efter den 31 december 2002. Första gången de nya
reglerna tillämpas blir alltså vid 2004 års taxering. För andelsbyten som
skett dessförinnan och där uppskovsbelopp fördelats föreslås att detta
skall tas fram till beskattning senast när äganderätten till den mottagna
andelen övergår till någon annan eller andelen upphör att existera. Om en
benefik äganderättsövergång sker föreslås dock att förvärvaren skall
inträda i överlåtarens skattemässiga situation när det gäller
uppskovsbeloppet.
Detta
motsvarar
vad
som
gäller
vid
uppskovsgrundande andelsbyten enligt nuvarande ordning. I de fall ett
efterföljande andelsbyte sker efter den 31 december 2002 föreslås en
särskild övergångsbestämmelse (se nedan).
Som framgått av tidigare avsnitt finns det ett behov av att de nya
reglerna skall ges retroaktiv tillämpning och också gälla för andelsbyten
som sker senast den 31 december 2002. Diskussionen kring den nu
aktuella lagstiftningsfrågan tar i första hand sikte på de fall där delägare i
fåmansföretag bytt 3:12-andelar mot börsbolagsaktier vilka sedan sjunkit
i värde eller blivit värdelösa. Sådana andelsbyten genomfördes i
huvudsak under slutet av år 1999 och i början av år 2000. Mot denna
bakgrund gör regeringen bedömningen att de retroaktiva reglerna bör
gälla andelsbyten där den avyttrade andelen är kvalificerad och som skett
under tiden den 1 januari 1999 – den 31 december 2002. Enligt
regeringens mening bör alla skattskyldiga som under den angivna tiden
avyttrat kvalificerade andelar genom ett andelsbyte i princip omfattas av
de nya reglerna. Det betyder att de retroaktiva reglerna inte bara kommer
att omfatta dem som begärt uppskov utan även dem som inte begärde
uppskov men där förutsättningar för uppskov förelåg vid andelsbytet. En
sådan utformning står i överensstämmelse med riksdagens tidigare
redovisade tillkännagivande. För dem som gjort andelsbyten under den
aktuella tidsperioden bör en retroaktiv tillämpning av de nya reglerna
göras beroende av att den skattskyldige själv begär det.
I övergångsbestämmelserna föreslås att den mottagna andelen skall
anses förvärvad för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp
som gällde för den avyttrade kvalificerade andelen. Eftersom
övergångsbestämmelsen tar sikte på de fall där den mottagna andelen
anses slutligen avyttrad skall reglerna om kapitalvinst tillämpas. Enligt
genomsnittsmetoden skall det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för
samtliga delägarrätter och fordringsrätter av samma slag och sort som
den avyttrade användas. Som framgår ovan föreslås att ett undantag från
genomsnittsmetoden skall tillämpas vid andelsbyten med onoterade och
kvalificerade andelar (jfr avsnitt 5.2). För de fall som är aktuella för
tillämpning av övergångsbestämmelsen innebär det att de vid andelsbytet
mottagna andelarna dels skall anses vara kvalificerade, dels anses inte
vara av samma slag och sort som andra andelar i det köpande företaget
som säljaren innehar.
En kvalificerad andel kan ha bytts mot en marknadsnoterad andel och
ett uppskovsbelopp (kapitalbelopp och tjänstebelopp) fördelats. Därefter
kan ett nytt andelsbyte med framskjuten beskattning ha skett. Enligt
regeringen bör det även i dessa fall finnas en möjlighet för den
skattskyldige att i stället få tillämpa framskjuten beskattning utan
hänsynstagande till det fördelade uppskovsbeloppet i kapital och tjänst.
43
När det gäller den som gjort ett andelsbyte men inte begärt uppskov
utan betalat in skatten bör begäran om retroaktiv tillämpning vara knuten
till avyttringen av de mottagna andelarna. Om den skattskyldige då begär
det skall reglerna i 48 a kap. och 57 kap. IL i deras lydelse efter
ikraftträdandet tillämpas på andelsbytet. En förutsättning är givetvis att
det hade funnits förutsättningar för uppskov om den skattskyldige hade
begärt det vid andelsbytet.
De nya bestämmelserna skall som tidigare angetts som huvudregel
tillämpas på andelsbyten som sker efter den 31 december 2002.
Andelsbyten som fysiska personer gjort dessförinnan och där
uppskovsbelopp fördelats skall tas upp till beskattning senast det
beskattningsår då äganderätten till andelen övergår till någon annan eller
andelen upphör att existera. För efterföljande andelsbyten som sker efter
den 31 december 2002 behövs en särskild reglering för
marknadsnoterade, onoterade och kvalificerade andelar. Vid ett sådant
efterföljande andelsbyte behöver den skattskyldige inte ta upp uppskovet
till beskattning utan detta kommer även framdeles att fördelas på de vid
detta andelsbyte mottagna andelarna. Uppskovsbeloppet skall tas upp till
beskattning senast när äganderätten till den mottagna andelen övergår till
någon annan på annat sätt än genom ett andelsbyte. Vidare skall
uppskovsbeloppet tas upp till beskattning om andelen upphör att existera.
Detta motsvarar den lösning som finns i nuvarande bestämmelser i de fall
där ett uppskovsgrundande andelsbyte först har skett och ett andelsbyte
med framskjuten beskattning därefter sker (49 kap. 19 § IL). Den
skattskyldige kan som alternativ till att ta upp det fastställda
uppskovsbeloppet begära att få tillämpa bestämmelserna om framskjuten
beskattning i 48 a kap. och 57 kap. IL i deras lydelse efter ikraftträdandet
på andelsbytena.
Om den skattskyldige vill begära omprövning av ett beslut skall han
göra det före utgången av det femte året efter taxeringsåret enligt
bestämmelserna i 4 kap. 9 § taxeringslagen (1990:324). Några
remissinstanser har ansett att det är tillräckligt att retroaktiv tillämpning
kan ske inom den normala omprövningstiden. Enligt förslaget skall
andelsbyten under tiden 1999 – 2002 omfattas av den retroaktiva
tillämpningen. Regeringen anser därför att det inte är lämpligt att sätta
någon gräns för under vilken tid den retroaktiva tillämpningen får
begäras.
Tillämpningsexempel
En person har kvalificerade andelar i FÅAB med ett omkostnadsbelopp
om 50 000 kr, vilka har stigit i värde till 100 000 kr. De kvalificerade
andelarna byts under år 2000 mot marknadsnoterade andelar i ABA och
uppskov erhålls i inkomstslaget tjänst och kapital enligt bestämmelserna i
49 kap. 16 § IL. Enligt allmänna regler är anskaffningsvärdet för
andelarna i ABA 100 000 kr.
Andelarna i ABA byts under 2002 mot andra marknadsnoterade
andelar i ABC. Vid sistnämnda andelsbyte är reglerna om andelsbyten
med framskjuten beskattning i 48 a kap. IL som infördes den 1 januari
2002 tillämpliga (SFS 2001:1176). Dessa regler tillämpas enligt
44
huvudregeln på avyttringar efter ikraftträdandet, dvs. första gången vid
2003 års taxering. Om den skattskyldige begär det skall bestämmelserna i
48 a kap. dock tillämpas redan vid 2002 års taxering.
De mottagna andelarna i ABC anses förvärvade för det
omkostnadsbelopp som gäller för de avyttrade andelarna i ABA enligt
48 a kap. 10 § första stycket IL. I detta fall har de avyttrade andelarna i
ABA förvärvats genom ett tidigare andelsbyte och uppskov erhållits vid
det tillfället enligt bestämmelserna i 49 kap. IL. De mottagna andelarna i
ABC
anses
då
förvärvade
för
100 000
kr.
Enligt
övergångsbestämmelserna till SFS 2002:1176 skall bestämmelserna i
48 a kap. 10 § andra stycket IL tillämpas även när uppskov erhållits
enligt bestämmelserna i 49 kap. i deras lydelse före ikraftträdandet.
Av 49 kap. 19 § första stycket andra meningen IL framgår att
uppskovsbeloppet (som i detta fall består av ett kapital- och ett
tjänstebelopp) inte behöver tas upp till beskattning vid ett andelsbyte
med framskjuten beskattning. I stället fördelas uppskovsbeloppet på de
mottagna andelarna i ABC och skall tas upp till beskattning när
andelarna i ABC säljs. Om det företag där personen har de senast
mottagna andelarna (ABC) t.ex. försätts i konkurs under år 2002 skall
enligt gällande regler uppskovsbeloppet tas upp till beskattning.
Enligt den nu föreslagna lagstiftningen skall fysiska personers samtliga
andelsbyten behandlas enligt reglerna om framskjuten beskattning i
48 a kap., dvs. såväl marknadsnoterade, onoterade som kvalificerade
andelar. De nya reglerna skall tillämpas på andelsbyten som sker efter
den 31 december 2002. För fysiska personer föreslås uppskovsbelopp
som fördelats enligt äldre bestämmelser tas upp till beskattning senast
när äganderätten till andelen övergår till någon annan eller andelen
upphör att existera. Vid en benefik äganderättsövergång skall dock någon
beskattning inte ske vid detta tillfälle utan förvärvaren övertar
uppskovsbeloppet. Enligt förslaget tas den nuvarande regeln i 48 a kap.
10 § andra stycket IL om vilket omkostnadsbelopp som skall gälla bort
liksom 49 kap. 19 § första stycket andra och tredje meningarna IL om
fördelning av uppskovsbeloppet.
Den skattskyldige som avyttrat en kvalificerad andel genom ett
andelsbyte ges i övergångsbestämmelserna till de nu föreslagna reglerna
möjlighet att begära att bestämmelserna i 48 a kap. och 57 kap. skall
tillämpas i deras lydelse efter ikraftträdandet om äganderätten till andelen
övergår till någon annan på annat sätt än genom ett andelsbyte eller om
andelen upphör att existera. Det finns ingen tidsbegränsning för när detta
skall inträffa. Det sagda innebär att man bortser från uppskovsbeloppet
och vilka regler som tillämpats vid det uppskovsgrundande andelsbytet. I
stället anses de andelar som mottogs vid det första andelsbytet, dvs.
andelarna i ABA, överta det omkostnadsbelopp som de kvalificerade
andelarna i FÅAB hade, dvs. 50 000 kr (48 a kap. 10 § i förslaget) och ett
kapitalbelopp och ett tjänstebelopp beräknas (48 a kap. 13 § i förslaget).
Om andelarna i ABC anses avyttrade på grund av att företaget har
försatts i konkurs blir det således ingen beskattning om den skattskyldige
begär retroaktiv tillämpning. Förfarandet blir detsamma om företaget
skulle försättas i konkurs under 2003 eller senare. Även vid försäljning
av andelarna i ABC kan de nya reglerna tillämpas på begäran av den
skattskyldige. Det belopp som tas upp i inkomstslaget tjänst överstiger
45
enligt förslaget aldrig det tjänstebelopp som beräknades vid andelsbytet.
Om i stället ett efterföljande andelsbyte sker under 2003 föreslås i
övergångsbestämmelserna att uppskovsbeloppet inte behöver tas upp till
beskattning utan fördelas på de andelar som mottogs vid andelsbytet. När
äganderätten övergår till någon annan på annat sätt än genom ett
andelsbyte eller andelen upphör att existera kan den skattskyldige
antingen ta upp uppskovsbeloppet till beskattning eller begära att
bestämmelserna om framskjuten beskattning i 48 a kap. och 57 kap. IL i
deras lydelse efter ikraftträdandet skall tillämpas på andelsbytena. Den
andel som övergår till någon annan eller upphör att existera övertar då
det omkostnadsbelopp som den ursprungligen avyttrade andelen i FÅAB
hade.
De kvalificerade andelarna i FÅAB kan i stället under år 2000 ha bytts
mot onoterade andelar i ABA och ett uppskovsbelopp bestämts i tjänst
och kapital enligt 49 kap. 16 § IL. Om ABA försätts i konkurs under
2002 eller 2003 eller andelarna säljs kan personen på samma sätt enligt
de nu föreslagna bestämmelserna begära retroaktiv tillämpning av
bestämmelserna i 48 a kap. och 57 kap. IL i deras lydelse efter
ikraftträdandet. Detta innebär att man bortser från uppskovsbeloppet och
de regler som tillämpats. Om i stället ett nytt andelsbyte sker under 2003
behöver uppskovsbeloppet inte tas upp till beskattning utan fördelas på
de mottagna andelarna. Vid en försäljning kan den skattskyldige välja
mellan att ta upp uppskovsbeloppet eller begära att få tillämpa
framskjuten beskattning avseende andelsbytena.
Alternativt kan onoterade andelar som inte är kvalificerade ha bytts
mot marknadsnoterade andelar i ABA och ett uppskovsbelopp bestämts
enligt 49 kap. IL. Om ett efterföljande andelsbyte sker mot
marknadsnoterade andelar i ABC efter den 1 januari 2002 tillämpas
bestämmelserna om framskjuten beskattning. Den vid detta andelsbyte
mottagna andelen övertar då marknadsvärdet från den avyttrade andelen
(48 a kap. 10 § IL). Om ABC försätts i konkurs under 2002 eller 2003
skall uppskovsbeloppet tas upp till beskattning. I detta fall finns ingen
uppdelning av uppskovsbeloppet i tjänst och kapital och det omfattas
alltså inte av retroaktiviteten. Om i stället ett nytt andelsbyte sker under
2003 kan uppskovsbeloppet fördelas på de mottagna andelarna. Den
skattskyldige kan slutligen välja att ta upp uppskovsbeloppet vid en
försäljning av den mottagna andelen eller begära omvandling av
uppskovsbeloppet till framskjuten beskattning.
En annan variant är att marknadsnoterade andelar byts mot onoterade
andelar och ett uppskov bestäms enligt 49 kap. IL. Bytet behandlas enligt
bestämmelserna om uppskov om inte något nytt andelsbyte med
marknadsnoterade andelar sker härefter.
46
7
Konsekvensanalys
De föreslagna lagändringarna har till syfte att förhindra att de personer
som äger kvalificerade andelar i fåmansföretag och som gjort
andelsbyten drabbas av stora förluster till följd av att det köpande
företaget försatts i konkurs och den skattskyldige inte kan kvitta den del
av uppskovsbeloppet som är tjänstebelopp. Reglerna får således
konsekvenser för småföretagens ägare.
Den remitterade promemorian innehåller fyra alternativ till lösning av
problematiken (A – D). Genom alternativ D, som är det alternativ som
föreslås i lagrådsremissen, kommer bestämmelserna för fysiska personer
om framskjuten beskattning vid andelsbyten att utvidgas till att även
omfatta onoterade och kvalificerade andelar. Systemet kommer att
innebära förenklingar för såväl skattemyndigheterna som för de
skattskyldiga.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2003 och skall tillämpas på
andelsbyten efter den 31 december 2002. Om ett andelsbyte har skett
avseende en kvalificerad andel och ett uppskovsbelopp har fastställts
under tiden den 1 januari 1999 – den 31 december 2002 föreslås
emellertid den skattskyldige efter begäran få tillämpa de nya
bestämmelserna med retroaktiv verkan. Regeringen bedömer att de
föreslagna övergångsbestämmelserna kommer att leda till en viss ökning
av arbetsbelastningen hos skattemyndigheterna när det gäller möjligheten
att begära tillämpning av de nya reglerna avseende kvalificerade
andelsägare för förfluten tid. Dessa ärenden bedöms dock inte ha någon
mer betydande omfattning.
47
8
Effekter för de offentliga finanserna
8.1
Framskjuten beskattning vid fysiska personers
andelsbyten med onoterade andelar och kvalificerade
andelar
Sammanfattning
Bedömningen av det material som redovisas i det följande kan
sammanfattas dels i termer av de engångseffekter som uppkommer på
grund av den föreslagna retroaktiviteten, dels som varaktiga årliga
effekter. I de fall effekterna inte har kunnat kvantifieras har det angetts
huruvida de leder till en över- eller underskattning av totaleffekten. De
icke-kvantifierbara effekterna förefaller sammantaget innebära att
effekten underskattas. De offentligfinansiella engångseffekterna i form
av utebliven skatteintäkt som en konsekvens av att de föreslagna reglerna
för andelsbyte införs uppgår till 283 mnkr, medan den varaktiga effekten
uppgår till 9 mnkr per år i utebliven skatteintäkt. Det bör dock påpekas
att uppskattningarna är behäftade med stor osäkerhet.
Olika scenarier att beakta vid bedömningen
Utgångspunkten för bedömningen är förslaget om framskjuten
beskattning (modell D). För att uppskatta effekterna av den föreslagna
retroaktiviteten är det av vikt att försöka karaktärisera olika scenarier
som kan tänkas ha inträffat vid andelsbytestillfället och vad som har skett
(kommer att ske) tiden därefter. De olika scenarierna som beaktas i
bedömningen är sammanställda i Tabell 1. Scenarierna 2 och 5
karaktäriseras av sådana fall där andelsägarens totala behållning efter
andelsbytet blir negativt på grund av ett lågt andelsvärde vid
avyttringstillfället samtidigt som det föreligger en skatteskuld (skatt i
inkomstslaget tjänst) vars belopp är bestämd vid andelsbytestillfället då
värdet av andelarna var högre. Detsamma gäller för scenario 7, dvs.
andelsägare i konkursbolag, beroende på att andelarna anses avyttrade i
och med konkursen vilket utlöser beskattning.
48
Tabell 1. Olika scenarier vid andelsbytestillfället och tiden därefter
Scenario Andelsbytestillfället / händelse därefter
1
Inget uppskov
2
Uppskov / negativ behållning vid realisation
3
Uppskov / positiv behållning vid realisation
4
Uppskov / uppskovet därefter återfört
5
Uppskov / uppskovet till viss del återfört, negativ
behållning vid realisation
6
Uppskov / uppskovet till viss del återfört, positiv
behållning vid realisation
7
Uppskov / företaget har begärts i konkurs
Den information som finns tillgänglig för att bedöma effekten för de
offentliga finanserna är mycket bristfällig. Flera, och därtill oftast vaga,
antaganden har därför blivit nödvändiga att göra. Den uppskattade
effekten är därför behäftad med stor osäkerhet. De uppgifter som finns
tillgängliga
kommer
främst
från
Riksskatteverket
–
deklarationsblanketterna K4C ”Uppskov reavinst kvalificerade
aktier/andelar” och K10 ”Uppgifter från delägare m.fl. i fåmansföretag”.
Den genomsnittliga marginalskatten på tjänsteinkomster för andelsägare i
fåmansbolag som avyttrar sitt innehav uppgår till 51 procent, vilken är
den marginalskatt som används i bedömningen.
Genomgång av de olika scenarierna
Scenario 1: Inget uppskov
År 1999 skedde 14 707 försäljningar av andelar (hela eller del av
innehavet) i fåmansbolag (se Tabell 2). Motsvarande siffra för år 2000
uppgick till 15 784. Försäljningshändelserna omfattar både
kontantaffärer och andelsaffärer (med och utan uppskov). Antalet
uppskov för åren 1999 och 2000 uppgick till 294 respektive 779 stycken
(se Tabell 3). Det innebär att antalet kontantaffärer och andelsaffärer utan
uppskov uppgick till totalt 14 413 (=14 707-294) år 1999 och 15 005
(=15 784-779) år 2000. Hur många av dessa som utgjorde kontantrespektive andelsaffärer är inte känt.
Under antagande om en positiv värdetillväxt i de inbytta andelarna
(vilket bör vara vad många individer förväntade sig vid
andelsbytestillfället) föreligger starka ekonomiska incitament att begära
uppskov eftersom andelsägaren då har möjligheten att investera ett
bruttobelopp (före skatt) i stället för ett nettobelopp (efter skatt). Detta
torde medföra att de flesta som genomförde en andelsbytesaffär också
begärde uppskov. En rimlig utgångspunkt vid bedömningen av de
offentligfinansiella effekterna är därför att de individer som genomförde
ett andelsbyte också begärde uppskov. Om det, trots de
incitamentseffekter som nämndes ovan, är så att det finns fall där
andelsbyte inte följts av uppskov kommer den offentligfinansiella
engångseffekten att underskattas. Detta beroende på att dessa individer
49
enligt förslaget har möjlighet att retroaktivt begära uppskov, vilket leder
till en lägre skatt. Underskattningen kan vara betydande eftersom det rör
sig om höga försäljningsvärden under åren 1999 och 2000.
Tabell 2. Försäljningsstatistik för fåmansbolag
1999
2000
Vinstaffärer
antal
11 296 12 560
kapitalbelopp
11 900 15 390
Förlustaffärer
Summa
tjänstebelopp
3 701
4 530
antal
antal
3 411
14 707
3 224
15 784
Total
23 856
27 290
(1,144)
8 231
(0,345)
6 635
30 491
Belopp i miljontals kronor. Siffror i parantes avser belopp per affär.
Tabell 3. Uppskovsstatistik vid försäljning av fåmansbolag
1999
2000
2001
Total
Antal uppskov
294
779
332
1 405
Bruttouppskov tjänst
243,7
687,9
211,8 1 143,4
(0,814)
kapital
597,8 3 263,3 782,4 4 643,5
(3,305)
Återföring
tjänst
1,6
63,9
25,6
91,1
(0,065)
kapital
2,5
379,2
180,7
562,4
(0,400)
Nettouppskov
tjänst
242,1
624
196,2 1 052,3
(0,749)
kapital
595,3 2 884,1 601,7 4 081,1
(2,905)
Belopp i miljontals kronor. Uppgifterna för år 2001 är inte fullständiga, utan utgör
hitintills (juli 2002) inrapporterade fall. Siffror i parantes avser belopp per uppskov.
För att belysa innebörden av antagandet om att alla individer som
genomförde en andelsaffär också begärde uppskov antas i stället att
antalet andelsaffärer utan uppskov är detsamma som antalet andelsaffärer
med uppskov, dvs. 1 073 (=294+779) affärer för åren 1999 och 2000.
Utav den totala försäljningsvinsten skall, i enlighet med 3:12-reglerna, en
viss del beskattas som inkomst av tjänst och den andra delen som
inkomst av kapital. I genomsnitt är 1,144 mnkr/affär hänförligt till
kapital medan 0,345 mnkr/affär är hänförligt till tjänst (se Tabell 2) för
åren 1999 och 2000. Under antagandet att 1 073 affärer är andelsaffärer
utan uppskov uppgår försäljningsvinsten av dessa fåmansbolag till 1 598
mnkr, varav 1 228 mnkr (=1 073*1,144) är hänförligt till kapital och 370
mnkr (=1 073*0,345) är hänförligt till tjänst. Baserat på dessa baser har
kapitalinkomstskatt erlagts med 368 mnkr (=0,3*1 228) och
tjänsteinkomstskatt med 189 mnkr (=0,51*370), vilket summerar till en
totalt inbetald skatt om 557 mnkr för åren 1999 och 2000. Vid en
retroaktiv lagstiftning vad gäller framskjuten beskattning vid andelsbyten
möjliggörs omtaxering av dessa andelsägare. Skatteintäktsbortfallet (pga.
återbetalning av skatt) kommer inte att uppgå till fulla 557 mnkr då en
50
viss skatt kommer att betalas även enligt reglerna om framskjuten
beskattning. Skatteintäktsbortfallet kan dock anses vara betydande under
förutsättning att en viss andel av alla försäljningar av fåmansbolag under
åren 1999 och 2000 genomfördes genom andelsbyten utan uppskov.
Scenario 3: Uppskov / positiv behållning vid realisation
Scenario 6: Uppskov / uppskovet till viss del återfört, positiv behållning
vid realisation
I de scenarier där andelsägaren skulle komma att redovisa en positiv
behållning efter andelsbytestillfället vid realisation enligt nuvarande
regler (eller redan har redovisat en positiv behållning) kommer de
föreslagna reglerna innebära att skatten blir lägre för andelsägarna
(retroaktivt för dem som redan har sålt). Dessa scenarier medför alltså att
andelsägaren gynnas av införandet av de föreslagna reglerna för
andelsbyte. Att beräkna den offentligfinansiella effekten för dessa
scenarier kräver kännedom dels om den initiella kostnaden för de inbytta
andelarna, dels om de nya andelarnas framtida värde vid realisation.
Denna information, samt information om hur många av uppskoven som
kan hänföras till dessa scenarier saknas, vilket omöjliggör en
uppskattning av uteblivna skatteintäkter. Mot bakgrund av den kraftiga
nedgången i andelsvärdena under senare tid torde dessa scenarier dock
vara relativt få för den retroaktiva delen. Omfattningen framöver av
dessa scenarier beror av framtida andelsvärden, och är därför omöjligt att
ha en uppfattning om. Då underlag saknas för en bedömning kommer
skatteintäktsbortfallet att underskattas.
Scenario 2: Uppskov / negativ behållning vid realisation
Scenario 5: Uppskov / uppskovet till viss del återfört, negativ behållning
vid realisation
För de andelsägare som skulle få en negativ behållning efter skatt vid
realisation av andelarna innebär dagens system för andelsbyte att dessa
inte har några incitament att realisera sitt innehav. Under förutsättning att
dessa andelsägare faktiskt inte realiserar sina innehav under gällande
regler för andelsbyte kan de föreslagna reglerna om framskjuten
beskattning innebära en offentligfinansiell intäkt. Detta beroende på att
även om andelarna har sjunkit kraftigt i värde relativt tidpunkten för
andelsbytet kan det fortfarande vara så att andelsvärdet är högre än det
initiella värdet av de inbytta andelarna (dvs. värdet per andel vid det
uppköpta fåmansbolagets bildande). I likhet med scenarierna 3 och 6 är
denna effekt dock inte möjlig att kvantifiera, vilket gör att det totala
skatteintäktsbortfallet överskattas.
Scenario 4: Uppskov / uppskovet därefter återfört
För de fall då hela eller del av uppskovet har återförts till beskattning är
det möjligt att uppskatta det skatteintäktsbortfall (engångseffekt) som
uppkommer vid införande av de föreslagna reglerna för andelsbyte.
Återförda uppskov relaterade till tjänst uppgår till 1,6 mnkr för år 1999,
63,9 mnkr för år 2000 och för år 2001 finns hitintills 25,6 mnkr
51
inrapporterat (se Tabell 3). Motsvarande totalsiffra för den del av
uppskovet som är relaterat till kapital är 562,4 mnkr. Den retroaktiva
engångseffekten för dessa fall utgör utebliven (dvs. återbetalning av)
tjänste- och kapitalinkomstskatt. Vid en 51 procentig marginalskatt på
tjänsteinkomster
uppgår
detta
bortfall
till
215
mnkr
(=0,51*91,1+0,3*562,4). Detta belopp kommer med all sannolikhet att
öka då samtliga fall för år 2001 inte finns inrapporterade. Det bör
påpekas att detta är ett bruttobelopp, till skillnad från det nettobelopp
som kan beräknas med hänsyn till att en försäljning av andelsinnehavet
medför en skatteintäkt (jämför med resonemanget för scenarierna 3 och
6). Precis som i scenarierna ovan kan dock denna effekt inte kvantifieras.
Scenario 7: Uppskov / företaget har begärts i konkurs
Ett varaktigt intäktsbortfall vid införande av de föreslagna reglerna för
andelsbyten är att vänta för de fall där individerna begärt uppskov men
där det uppköpande bolaget har försatts i konkurs eller kommer att
försättas i konkurs. Enligt vanliga regler skall då andelarna anses
avyttrade och beskattning ske. För åren 1999 och 2000 (samt hitintills
inrapporterade fall för år 2001), har ett enda uppskovsbolag (med ett
uppskov) försatts i konkurs (se Tabell 4), där uppskovsbeloppen uppgår
till 1,5 mnkr hänförligt till tjänst och 3,6 mnkr hänförligt till kapital.
Tabell 4. Konkursstatistik för bolag som köpt upp fåmansbolag
Bolag
Uppskov Uppskovsbelopp
Tjänst
Kapital
Avslutad konkurs
1
1
1,6
3,6
Konkursförfarande inlett
16
56
33,5
120,9
(bolaget identifierat)
(3,5)
(0,598) (2,159)
Konkursförfarande inlett
ca. 400
(bolaget ej identifierat)
Uppskovsbolag
ca. 700-800
Belopp i miljontals kronor, och avser åren 1999 och 2000 (samt de fall för år 2001 som
fram till juli 2002 finns inrapporterade). Siffror i parantes avser uppskov per bolag och
belopp per uppskov.
Vidare framgår det av Tabell 4 att konkursförfarande är inlett i 16 bolag
(sammanlagt 56 uppskov). Uppskovsbeloppen är kända för dessa bolag.
De uppgår totalt till 33,5 mnkr hänförligt till tjänst och 120,9 mnkr
hänförligt till kapital, vilket medför genomsnittlig tjänste- och
kapitaluppskov om 0,598 mnkr och 2,159 mnkr per uppskov.
Konkursförfarande är inlett i ytterligare cirka 400 uppskovsfall till vilka
det inte är möjligt att knyta några bolag. Under antagande om att
uppskovsbeloppen är desamma för dessa bolag som för de identifierade
bolagen tillkommer ytterligare uppskov om 239,2 mnkr (=0,598*400)
hänförligt till tjänst och 863,6 mnkr (=2,159*400) hänförligt till kapital.
Det betyder att de totala uppskovsbeloppen för de fall då
konkursförfarande är inlett uppgår till 272,7 mnkr (=239,2+33,5) inom
tjänst och 984,5 mnkr (=863,6+120,9) inom kapital. Uppgifter från
Domstolsverket visar att, i genomsnitt över de senaste fem åren, 62
procent av de inledda konkursärendena leder till konkurs, vilket betyder
52
att utav det totala uppskovsbeloppet hänförligt till tjänst för bolag som
inlett konkursförfarande kommer 169,0 mnkr (=0,62*272,7) att utgöra
uppskov relaterat till fåmansbolag försatta i konkurs. Intäktsbortfallet
relaterat till konkursärenden hänförligt till åren 1999 och 2000 uppgår
alltså till 86 mnkr, dvs. 43 mnkr per år.
Från den 1 januari 1999 fram till 31 december 2001 har hitintills 1 405
uppskov beviljats (uppgifterna för år 2001 är vid dags dato inte
fullständiga). Utav dessa har alltså ett (1) uppskov lett till konkurs och
för cirka 456 uppskov är konkursförfarande inlett. Uppskattningsvis leder
283 (=0,62*456) fall till konkurs. Konkursrisken är alltså hela 20 procent
(=284/1407) för fåmansbolag med uppskov. Då konkursandelen för
aktiebolag är i genomsnitt cirka 4 procent kan man förmoda att den 20procentiga konkursrisken beror på exceptionella förhållanden för denna
typ av bolag för den aktuella perioden. För att beräkna det varaktiga
intäktsbortfallet används i stället den lägre konkursrisken baserad på
genomsnittligt tjänsteuppskovsbelopp för åren 1999 och 2000 som
uppgick till 433 mnkr (siffrorna för år 2001 är inte fullständiga varför de
utesluts). Med 51 procents marginalskatt på tjänsteinkomster uppgår den
varaktiga effekten till 9 mnkr (=0,04*433*0,51) per år.
Skillnaden mellan intäktsbortfallen för åren 1999 och 2000, som
baseras på den 20 procentiga konkursrisken, och de varaktiga
intäktsbortfallen, som baseras på den 4 procentiga konkursrisken, uppgår
till 34 mnkr (=43-9) för åren 1999 och 2000. Intäktsbortfallet utöver det
varaktiga bortfallet för dessa år får karaktäriseras som temporärt, och
medför således en engångseffekt om 68 mnkr (=2*34).
En samlad bedömning
Bedömningen av effekterna för de offentliga finanserna vid införande av
de föreslagna reglerna om framskjuten beskattning är behäftad med stor
osäkerhet. Detta beroende på att information inte finns tillgänglig för att
göra en bedömning av alla scenarier som kan tänkas uppkomma. I den
sammanfattning av effekterna som återfinns i Tabell 5 har därför även
angetts om bedömningen av de icke-kvantifierbara effekterna kan anses
leda till en över- eller underskattning av skatteintäktsbortfallet.
Sammantaget förefaller det som om de icke-kvantifierbara effekterna
innebär att det totala bortfallet underskattas. På grund av den retroaktiva
tillämpningen av de föreslagna reglerna uppkommer en rad
engångseffekter som, i relation till den varaktiga effekten, är påtagliga.
Skatteintäktsbortfallet uppskattas till 283 mnkr (engångseffekt) och 9
mnkr (varaktig effekt).
53
Tabell 5. Sammanfattning av effekterna på de offentliga finanserna
Scenario
Skatteintäktsbortfall
Över-/underskattning
Engångseffekt Varaktig effekt
(av engångseffekterna)
Underskattning
1
Överskattning
2
Underskattning
3
Över-/underskattning
4
215
Överskattning
5
Underskattning
6
9
7
68
Belopp i miljontals kronor.
Regeringen avser att återkomma med finansieringen av förslagen.
8.2
Administrativa kostnader för skatteförvaltningen
Regeringens förslag att utvidga bestämmelserna om framskjuten
beskattning vid andelsbyten för fysiska personer till att även omfatta
andelsbyten med onoterade och kvalificerade andelar innebär inte att
skatteförvaltningen åläggs fler arbetsuppgifter än vad som redan sker
enligt dagens system med uppskovsgrundande andelsbyten. Förslaget
bedöms inte medföra några tillkommande administrativa kostnader för
skatteförvaltningen. Enligt övergångsbestämmelserna föreslås de
skattskyldiga även få möjlighet till retroaktiv tillämpning av
bestämmelserna, vilket övergångsvis kan innebära en i viss mån ökad
arbetsbelastning för skatteförvaltningen. Kostnaderna för detta ryms
emellertid inom skatteförvaltningens ordinarie anslag.
54
9
Författningskommentar
9.1
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)
48 a kap.
2§
Paragrafen innehåller en definition av andelsbyten med framskjuten
beskattning. Det är ett andelsbyte bara om villkoren i 5–8 §§ är
uppfyllda. Vidare skall förutsättningarna i 2 § 1–3 vara uppfyllda.
Reglerna gäller enligt den tredje punkten endast om den avyttrade
andelen är marknadsnoterad och inte kvalificerad. Av samma punkt
framgår vidare att bestämmelserna inte skall tillämpas om den mottagna
andelen blir en kvalificerad andel hos säljaren. Eftersom de nya reglerna
inte föreslås innehålla några begränsningar vare sig när det gäller de
avyttrade eller mottagna andelarna tas punkten bort.
4a§
Paragrafen är ny och innebär att bestämmelserna om andelsbyten inte
skall få tillämpas om bestämmelserna i det nya 49 a kap. IL om
beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i
skalbolag skall tillämpas (jfr prop. 2001/02:165, bet. 2001/02:SkU23,
SFS 2002:536). Bestämmelsen motsvarar 49 kap. 5 § punkten 3 IL, som
föreslås tas bort.
6a§
Paragrafen är ny och motsvarar nuvarande 49 kap. 10 § IL om
verksamhetskrav när den avyttrade andelen är kvalificerad.
7§
Eftersom 48 a kap. enligt förslaget inte längre begränsas till
marknadsnoterade andelar kan ekonomiska föreningar bli aktuella som
”avyttrade företag” även i samband med andelsbyten med framskjuten
beskattning. Ett tillägg har därför gjorts i enlighet med detta.
9§
Eventuell ersättning i pengar tas upp som kapitalvinst det beskattningsår
då andelsbytet sker. I övrigt sker inte någon beskattning detta år. När
andelsbyten med kvalificerade andelar skall behandlas enligt
bestämmelserna om framskjuten beskattning behövs även en
bestämmelse om att ersättning i pengar skall tas upp i inkomstslaget
kapital i den utsträckning ersättningen ryms inom det kapitalbelopp som
beräknats enligt 13 §. Eventuell resterade del av ersättningen tas upp i
inkomstslaget tjänst. Den nuvarande bestämmelsen i 49 kap. 16 § första
stycket andra och tredje meningarna samt andra stycket som
ursprungligen kommer från 7 § andra stycket UBA tas bort.
55
10 §
Andra stycket, som tillkom i syfte att reglera de fall där ett
uppskovgrundande andelsbyte först har skett, har tagits bort till följd av
att 49 kap. IL enligt förslaget bara kommer att innehålla bestämmelser
för juridiska personer om uppskovsgrundande andelsbyten. I
övergångsbestämmelserna finns bestämmelser som särskilt behandlar de
fall där den avyttrade andelen var kvalificerad.
12 §
Paragrafen är ny och motsvarar nuvarande 49 kap. 27 § IL om
verksamhetsvillkoret när den avyttrade andelen är kvalificerad enligt
vilken uppskovsbeloppet skall tas upp som intäkt om villkoret inte längre
är uppfyllt. I förhållande till paragrafen i 49 kap. har i första stycket en
ny andra mening lagts till för att ersättning i pengar som redan tagits upp
inte skall behöva tas upp igen vid beräkning av kapitalvinsten.
13 §
Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att den vinst som
uppkommer i samband med att en kvalificerad andel avyttras genom ett
andelsbyte skall beräknas. Bestämmelsen behövs för att begränsa det
belopp som maximalt skall tas upp i inkomstslaget tjänst vid en framtida
försäljning (jfr 57 kap. 13 § IL). En eventuell värdestegring efter
andelsbytet avseende en mottagen andel kommer att beskattas i
inkomstslaget kapital.
14 §
Paragrafen, som är ny, innebär att om en mottagen andel som anses
kvalificerad på grund av bestämmelsen i 57 kap. 6 § andra stycket IL
övergår till annan genom en benefik överlåtelse anses andelen
kvalificerad även hos förvärvaren. Bestämmelsen har sin förebild i
49 kap. 25 § IL.
15 §
Paragrafen är ny. Vid ett andelsbyte kan säljaren sedan tidigare ha
andelar i det köpande företaget (gamla andelar). Det kan också inträffa
att säljaren förvärvar ytterligare andelar efter andelsbytet (nya andelar).
När vissa av andelarna säljs behövs en turordningsregel som klargör om
det är tidigare innehavda, genom andelsbytet mottagna eller senare
förvärvade andelar i det köpande företaget som säljs. Bestämmelsen
motsvarar 49 kap. 28 § IL.
16 §
Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att mottagna
onoterade andelar inte skall anses vara av samma slag och sort som andra
andelar i det köpande företaget som säljaren innehar. Detsamma gäller
sådana mottagna andelar som anses kvalificerade på grund av regeln i
57 kap. 6 § andra stycket IL. Detta gäller oavsett om de kvalificerade
andelarna är marknadsnoterade eller inte. Motsvarande bestämmelse
finns för uppskovsgrundande andelsbyten när det gäller onoterade
andelar i 49 kap. 29 § IL (jfr bet. 1999/2000:SkU2).
56
49 kap.
5§
Den tredje punkten har tagits bort eftersom den endast avser fysiska
personer. En motsvarande bestämmelse har i stället tagits in i 48 a kap.
4 a § IL.
13 §
Första stycket har justerats för att överensstämma med den terminologi
som används när en juridisk person innehar andelar som inte är
lagertillgångar.
14 §
Första stycket har justerats för att överensstämma med den terminologi
som används när en juridisk person innehar andelar som inte är
lagertillgångar.
19 §
49 kap. 16 § IL som handlar om uppskovsbelopp för kvalificerade
andelar kan tas bort eftersom kvalificerade andelar enligt förslaget skall
behandlas enligt bestämmelserna om andelsbyten med framskjuten
beskattning. Till följd av detta kan hänvisningen i första stycket till 16 §
tas bort. Även andra och tredje meningarna i första stycket kan tas bort
eftersom bestämmelserna om uppskovsgrundande andelsbyten enligt
förslaget bara skall tillämpas för juridiska personer.
25 §
Bestämmelserna om uppskovsgrundande andelsbyten skall enligt
förslaget endast tillämpas för juridiska personer. På grund härav kan
hänvisningen till ”arv” och ”bodelning” tas bort eftersom juridiska
personer inte kan vara föremål för sådana förvärv.
56 kap.
8§
Den åttonde strecksatsen som hänvisar till 49 kap. 10, 16 och 32 §§ har
konsekvensändrats så att hänvisning i stället görs till 48 a kap. 6 a, 12–
14, 16 och 17 §§.
57 kap.
6§
I första stycket har ordet ”ändå” tagits bort för att paragrafen skall
anpassas bättre till det nya andra stycket.
I ett nytt andra stycke har införts en bestämmelse som innebär att om
en andel som är kvalificerad hos andelsägaren avyttras genom ett
andelsbyte så skall även den mottagna andelen anses vara kvalificerad.
Detsamma gäller när en sådan mottagen kvalificerad andel överlåts till
någon närstående till andelsägaren. Bestämmelsen gäller vid det aktuella
andelsbytet och behövs för att 3:12-reglerna skall vara effektiva. Om en
andel erhålls i utdelning på en andel som anses kvalificerad enligt denna
paragraf och utdelningen är skattefri på grund av Lex Asea skall även
57
denna andel anses kvalificerad. Bestämmelsen skall även tillämpas vid
t.ex. nyemission och fondemission.
13 §
I första stycket, som är nytt, finns en bestämmelse som begränsar det
tjänstebelopp som vid avyttringen av den mottagna andelen skall tas upp
i inkomstslaget tjänst till ett belopp som motsvarar tjänstebeloppet vid
bytestidpunkten.
I det nuvarande första stycket som i stället blir ett nytt andra stycke
samt i rubriken har följdändringar gjorts. Det nuvarande andra stycket tas
bort.
Övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna om andelsbyten föreslås enligt punkten 1 träda i
kraft den 1 januari 2003 och tillämpas på andelsbyten som skett efter den
31 december 2002. Uppskovsbelopp som fördelats enligt äldre
bestämmelser skall tas upp till beskattning senast när den mottagna
andelen övergår till någon annan eller andelen upphör att existera om inte
något annat följer av punkterna 2–5.
Enligt punkten 2 föreslås den skattskyldige få möjlighet att hos
skattemyndigheten begära att få framskjuten beskattning vid andelsbyten
med kvalificerade andelar som skett under tiden den 1 januari 1999 – den
31 december 2002 och där ett uppskovsbelopp har fördelats enligt äldre
bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (1998:1601)
om uppskov med beskattningen vid andelsbyten. Andelsbytet skall då
anses ha skett enligt bestämmelserna i 48 a kap. och 57 kap. i deras
lydelse efter ikraftträdandet. Detta innebär att den vid andelsbytet enligt
äldre bestämmelser mottagna andelen skall anses kvalificerad och
förvärvad för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp som
gällde för den avyttrade kvalificerade andelen. Eventuell ersättning i
pengar som tagits upp vid det uppskovsgrundande andelsbytet och
beskattats (49 kap. 14 § IL) skall anses ha skett enligt 48 a kap. 9 § IL.
Om även ett efterföljande uppskovsgrundande andelsbyte har skett under
den angivna tiden skall andelens omkostnadsbelopp anses motsvara det
som den ursprungliga andelen hade. Detsamma föreslås gälla för de fall
där ett uppskovsgrundande andelsbyte avseende en kvalificerad andel
först har gjorts. På den mottagna andelen, som är marknadsnoterad, har
ett uppskovsbelopp i form av ett tjänstebelopp och ett kapitalbelopp
fördelats. Därefter har den vid det uppskovsgrundande andelsbytet
mottagna andelen avyttrats genom ett andelsbyte med framskjuten
beskattning. Dessa bestämmelser infördes den 1 januari 2002 men får
tillämpas redan vid 2002 års taxering om den skattskyldige begär det.
Uppskovsbeloppet har då fördelats på de mottagna andelarna vid detta
andelsbyte. Den skattskyldige ges på samma sätt möjlighet att begära att
det omkostnadsbelopp som gällde för den kvalificerade andel som
avyttrades vid det uppskovsgrundande andelsbytet skall övergå på den
vid detta andelsbyte mottagna andelen.
I punkten 3 regleras de fall där ett andelsbyte gjorts med en
kvalificerad andel men där uppskov inte begärts. Även i dessa fall ges
den skattskyldige möjlighet att begära tillämpning av bestämmelserna
58
om framskjuten beskattning. Även avskattade uppskov omfattas enligt
sista meningen.
Av punkten 4, som avser samtliga slag av andelar, framgår att
uppskovsbelopp vid efterföljande andelsbyten efter den 31 december inte
behöver tas upp till beskattning utan kan fördelas på den mottagna
andelen. I de fall lättnadsbelopp och gränsbelopp skall beräknas för de
mottagna andelarna får uppskovsbeloppet vid andelsbytet inte räknas
med i underlaget. Detta motsvarar den nuvarande bestämmelsen i 49 kap.
32 § IL, som föreslås bli upphävd. Om äganderätten därefter övergår till
någon annan på annat sätt än genom ett andelsbyte eller om andelen
upphör att existera behöver uppskovsbeloppet trots detta inte tas upp till
beskattning utan den skattskyldige kan begära att den mottagna andelen
skall anses förvärvad för det omkostnadsbelopp som gällde för den
avyttrade andelen vid det första uppskovsgrundande andelsbytet.
Bestämmelserna i 48 a kap. och 57 kap. IL skall då tillämpas i deras
lydelse efter ikraftträdandet.
Om en benefik äganderättsövergång sker avseende en mottagen andel
inträder dock förvärvaren enligt punkten 5 i överlåtarens skattemässiga
situation när det gäller uppskovsbeloppet. Detta motsvarar nuvarande
bestämmelse i 49 kap. 25 § IL.
9.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om
självdeklarationer och kontrolluppgifter
3 kap.
15 §
Ändringen i tredje stycket är en följd av att bestämmelsen i 49 kap. 19 §
första stycket andra och tredje meningarna inkomstskattelagen
(1999:1229) om fördelning av uppskovsbelopp på en mottagen andel
efter ett efterföljande andelsbyte med framskjuten beskattning har tagits
bort.
15 a §
Paragrafen är ny. Om kvalificerade andelar byts mot t.ex. noterade
andelar, begränsas den del av en framtida värdestegring som vid
avyttringen av de mottagna andelarna skall tas upp i inkomstslaget tjänst
med stöd av bestämmelserna i 48 a kap. 13 § IL. För att en sådan
beräkning skall kunna ske och en kontroll av att verksamhetsvillkoret är
uppfyllt skall kunna göras föreskrivs i denna paragraf att den
skattskyldige skall lämna nödvändiga uppgifter till skattemyndigheten.
Skyldigheten att lämna dessa uppgifter föreligger under den tid den
mottagna andelen innehas av förvärvaren.
I andra meningen har införts en uppgiftsskyldighet för förvärvaren
motsvarande den som enligt 21 § första stycket punkten 2 gäller för
företagsledare och delägare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag
samt deras närstående.
16 §
Nuvarande 16 § reglerar uppgiftsskyldigheten i samband med att bl.a.
äganderätten till en andel, som en juridisk person har förvärvat genom ett
59
andelsbyte enligt 49 kap. IL, övergår till någon annan genom testamente
eller gåva. I första stycket har ändringar gjorts till följd av att
bestämmelserna även skall tillämpas för det fall att äganderätten till en
andel, som en fysisk person har förvärvat genom ett andelsbyte enligt
48 a kap. och som anses kvalificerad enligt 57 kap. 6 § andra stycket IL,
övergår till någon annan genom arv, testamente, bodelning eller gåva. I
den här situationen är det förvärvaren som skall lämna uppgifterna i sin
deklaration. Uppgiftsskyldigheten föreligger tills andelen avyttras.
10 kap.
9§
I första stycket fjärde punkten har en hänvisning till 48 a kap. 2 § IL lagts
till.
60
Promemorians lagförslag
Modell A
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 §, 41 kap. 4 § samt 49 kap. 19 §
inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 kap.
3 §11
Till inkomstslaget tjänst räknas
1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som
anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,
2. kapitalförluster på kvalificerade
andelar i den utsträckning som anges
i 49 kap. 19 § tredje stycket.
2. kapitalvinster på andelar i ett
3. kapitalvinster på andelar i ett
svenskt
handelsbolag
i
den svenskt
handelsbolag
i
den
utsträckning som anges i 50 kap. utsträckning som anges i 50 kap.
7 §,
7 §,
3. penninglån i strid med 12 kap.
7 § aktiebolagslagen (1975:1385)
eller 11 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse
m.m.,
4. penninglån i strid med 12 kap.
7 § aktiebolagslagen (1975:1385)
eller 11 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse
m.m.,
4.
avskattning
av
5.
avskattning
av
pensionsförsäkring
enligt pensionsförsäkring
enligt
bestämmelserna i 58 kap. 19 §, och bestämmelserna i 58 kap. 19 §, och
5.
avskattning
av
6.
avskattning
av
pensionssparkonto
enligt pensionssparkonto
enligt
bestämmelserna i 58 kap. 33 §.
bestämmelserna i 58 kap. 33 §.
41 kap.
4§
Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag som är eller har
varit fåmansföretag eller därmed likställt företag räknas enligt 57 kap. 2 §
i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.
Kapitalförluster på kvalificerade
andelar skall i den utsträckning
som följer av 49 kap. 19 § tredje
11
Senaste lydelse 200:1341.
61
stycket dras av i inkomstslaget
tjänst.
Kapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt 50 kap. 7
§ i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.
49 kap.
19 §12
Det uppskovsbelopp som enligt 14-18 §§ avser en mottagen andel skall
tas upp som intäkt senast det beskattningsår då äganderätten till andelen
övergår till någon annan eller andelen upphör att existera, om inte annat
följer av bestämmelserna i detta kapitel. Övergår äganderätten genom ett
andelsbyte behöver uppskovsbeloppet dock inte tas upp vid detta
andelsbyte. I stället fördelas detta på de mottagna andelarna enligt
48 a kap. och behandlas som ett sådant uppskovsbelopp som avses i
första meningen.
Om säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten till en
delägares andel i handelsbolaget - eller en delägares andel i något svenskt
handelsbolag som direkt eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag
äger en andel i handelsbolaget - övergår till någon annan, skall
uppskovsbeloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då detta
inträffar. Detsamma gäller om delägarens andel upphör att existera.
Om den avyttrade andelen var en
kvalificerad
andel
och
en
kapitalförlust
uppkommer
då
äganderätten till den mottagna
andelen övergår till någon annan
eller upphör att existera, skall så stor
del av kapitalförlusten dras av i
inkomstslaget tjänst som motsvarar
den andel av uppskovsbeloppet som
utgörs
av
tjänstebeloppet.
Kapitalförlusten får dock inte dras
av i inkomstslaget tjänst med högre
belopp än vad som motsvarar
tjänstebeloppet.
12
Senaste lydelse 2001:1176.
62
Modell B
Härigenom föreskrivs att 49 kap.19 § inkomstskattelagen (1999:1229)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
49 kap.
19 §13
Det uppskovsbelopp som enligt 14-18 §§ avser en mottagen andel skall
tas upp som intäkt senast det beskattningsår då äganderätten till andelen
övergår till någon annan eller andelen upphör att existera, om inte annat
följer av bestämmelserna i detta kapitel. Övergår äganderätten genom ett
andelsbyte behöver uppskovsbeloppet dock inte tas upp vid detta
andelsbyte. I stället fördelas detta på de mottagna andelarna enligt 48 a
kap. och behandlas som ett sådant uppskovsbelopp som avses i första
meningen.
Om säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten till en
delägares andel i handelsbolaget - eller en delägares andel i något svenskt
handelsbolag som direkt eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag
äger en andel i handelsbolaget - övergår till någon annan, skall
uppskovsbeloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då detta
inträffar. Detsamma gäller om delägarens andel upphör att existera.
Om den avyttrade andelen var en
kvalificerad
andel
och
en
kapitalförlust
uppkommer
då
äganderätten till den mottagna
andelen övergår till någon annan
eller andelen upphör att existera,
skall uppskovsbeloppet inte tas upp
till beskattning. I stället skall
kapitalvinsten
beräknas
som
skillnaden mellan ersättningen för de
mottagna
andelarna
och
omkostnadsbeloppet för de vid
andelsbytet avyttrade andelarna.
Den beräknade vinsten skall
behandlas som en kapitalvinst på
kvalificerade andelar.
13
Senaste lydelse 2001:1176.
63
Modell C
Härigenom föreskrivs att 49 kap.19 § inkomstskattelagen (1999:1229)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
49 kap.
19 §14
Det uppskovsbelopp som enligt 14-18 §§ avser en mottagen andel skall
tas upp som intäkt senast det beskattningsår då äganderätten till andelen
övergår till någon annan eller andelen upphör att existera, om inte annat
följer av bestämmelserna i detta kapitel. Övergår äganderätten genom ett
andelsbyte behöver uppskovsbeloppet dock inte tas upp vid detta
andelsbyte. I stället fördelas detta på de mottagna andelarna enligt 48 a
kap. och behandlas som ett sådant uppskovsbelopp som avses i första
meningen.
Om säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten till en
delägares andel i handelsbolaget - eller en delägares andel i något svenskt
handelsbolag som direkt eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag
äger en andel i handelsbolaget - övergår till någon annan, skall
uppskovsbeloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då detta
inträffar. Detsamma gäller om delägarens andel upphör att existera.
Om den avyttrade andelen var en
kvalificerad andel och ersättningen
för den mottagna andelen överstiger
omkostnadsbeloppet, skall skillnaden
mellan
ersättningen
och
omkostnadsbeloppet tas upp som
intäkt i inkomstslaget tjänst till den
del
skillnaden
motsvarar
tjänstebeloppet. Om tjänstebeloppet
uppgår till ett högre belopp än
skillnaden mellan ersättningen och
omkostnadsbeloppet,
skall
den
överskjutande
delen
av
tjänstebeloppet inte tas upp som
intäkt.
14
Senaste lydelse 2001:1176.
64
Modell D
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
dels att 43 kap. 11 §, 49 kap. 8, 10, 16, 26, 27 och 32 §§ samt 57 kap. 13 §
skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 43 kap. 11 §, 49 kap. 8, 10, 26, 27 och
32 §§ samt 57 kap. 13 § skall utgå,
dels att 48 a kap. 2 och 7 §§, 49 kap. 13, 14, 19 och 25 §§, 56 kap. 8 § samt
57 kap. 6 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 48 a kap. 4 a, 6 a, 12
och 13 §§ samt närmast före 6 a, 12 och 13 §§ nya rubriker av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
48 a kap.
2 §15
Med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 5-8 §§ samt
följande förutsättningar:
1. En fysisk person (säljaren) skall avyttra en andel (den avyttrade
andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det
köpande företaget).
2. Ersättningen skall vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i
det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del
lämnas i pengar, dock högst med tio procent av de mottagna andelarnas
nominella värde. Om det saknas nominellt värde på de mottagna
andelarna, skall den högsta ersättningen i pengar i stället beräknas på den
del av det inbetalda kapitalet som belöper sig på andelarna.
3. Den avyttrade andelen skall vara
marknadsnoterad vid tidpunkten för
erbjudandet om byte och varken den
eller den mottagna andelen får vara
en kvalificerad andel.
4a§
Bestämmelserna i detta kapitel får
inte tillämpas om kapitalvinsten
enligt 49 a kap. vid avyttring av en
skalbolagsandel skall tas upp i
inkomstslaget näringsverksamhet.
15
Senaste lydelse 2001:1176.
65
Verksamhetskrav när den avyttrade
andelen är kvalificerad
6a§
Om det är en kvalificerad andel som
avyttras och säljaren omedelbart
efter avyttringen ensam eller
tillsammans med närstående, direkt
eller indirekt, äger andelar i det
köpande företaget med minst 25
procent av röstetalet för samtliga
andelar i företaget, skall det köpande
företagets näringsverksamhet till
huvudsaklig del bestå av rörelse eller
direkt eller indirekt innehav av
andelar i dotterföretag som till
huvudsaklig del bedriver rörelse.
Som rörelse anses i denna paragraf
inte sådant innehav av kontanta
medel, värdepapper eller liknande
som avses i 2 kap. 24 § andra
meningen. Med dotterföretag avses i
denna paragraf ett företag i vilket det
köpande företaget, direkt eller
indirekt, äger andelar med mer än
50 procent av röstetalet för samtliga
andelar i företaget.
7 §16
Det avyttrade företaget skall vara Det avyttrade företaget skall vara
en sådan juridisk person som anges en sådan juridisk person som anges
i 6 §.
i 6 § eller en svensk ekonomisk
förening.
Verksamhetsvillkoret
12 §
Var den avyttrade andelen en
kvalificerad andel och gällde
villkoret enligt 6 a § för det köpande
företagets näringsverksamhet, skall
kapitalvinsten som uppkom vid
andelsbytet tas upp som intäkt om
villkoret inte längre är uppfyllt. Vid
beräkningen av kapitalvinsten skall
som ersättning för den avyttrade
16
Senaste lydelse 2001:1176.
66
andelen inte räknas med sådan
ersättning i pengar som tagits upp
som kapitalvinst enligt 9 §. Detta
gäller i fråga om förändringar i det
köpande
företagets
näringsverksamhet till och med det
tjugonde kalenderåret efter året för
andelsbytet.
Första stycket gäller dock bara om
säljaren, ensam eller tillsammans
med
närstående,
också
vid
tidpunkten för förändringen av
näringsverksamheten, direkt eller
indirekt, äger andelar i det köpande
företaget med minst 25 procent av
röstetalet för samtliga andelar i
företaget.
Den
avyttrade
kvalificerad
andelen
är
13 §
Bestämmelser om vad som gäller om
den
avyttrade
andelen
är
kvalificerad finns i 57 kap. 6 § tredje
stycket.
49 kap.
13 §
Om den avyttrade andelen är en Om den avyttrade andelen är en
tillgång som kapitalvinstbeskattas kapitaltillgång hos säljaren, skall det
hos säljaren, skall det uppkomma uppkomma en kapitalvinst. Om det
en kapitalvinst. Om det lämnas lämnas ersättning i pengar för
ersättning i pengar för andelen, andelen,
skall
kapitalvinsten
skall kapitalvinsten överstiga denna överstiga denna del av ersättningen.
del av ersättningen.
Om den avyttrade andelen är en lagertillgång hos säljaren, skall
ersättningen överstiga andelens skattemässiga värde. Om det lämnas
ersättning i pengar för andelen, skall skillnaden mellan hela ersättningen
och det skattemässiga värdet av andelen överstiga ersättningen i pengar.
Andel som kapitalvinstbeskattas
Om
17
vinsten
på
den
Senaste lydelse 2001:1176.
Andel som är en kapitaltillgång
14 §17
avyttrade Om den avyttrade andelen är en
67
andelen skall kapitalvinstbeskattas
hos säljaren, skall så stor del av
kapitalvinsten
som
motsvarar
ersättningen i pengar tas upp som
intäkt det beskattningsår då det
uppskovsgrundande
andelsbytet
sker.
kapitaltillgång hos säljaren, skall så
stor del av kapitalvinsten som
motsvarar ersättningen i pengar tas
upp som intäkt det beskattningsår
då
det
uppskovsgrundande
andelsbytet sker.
Återstående del av kapitalvinsten skall fördelas på de mottagna
andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns
uppskovsbelopp.
19 §18
Det uppskovsbelopp som enligt Det uppskovsbelopp som enligt 14,
14-18 §§ avser en mottagen andel 15, 17 och 18 §§ avser en mottagen
skall tas upp som intäkt senast det andel skall tas upp som intäkt
beskattningsår då äganderätten till senast det beskattningsår då
andelen övergår till någon annan äganderätten till andelen övergår
eller andelen upphör att existera, till någon annan eller andelen
om
inte
annat
följer
av upphör att existera, om inte annat
bestämmelserna i detta kapitel. följer av bestämmelserna i detta
Övergår äganderätten genom ett kapitel.
andelsbyte behöver uppskovsbeloppet
dock inte tas upp vid detta
andelsbyte. I stället fördelas detta på
de mottagna andelarna enligt 48 a
kap. och behandlas som ett sådant
uppskovsbelopp som avses i första
meningen.
Om säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten till en
delägares andel i handelsbolaget - eller en delägares andel i något svenskt
handelsbolag som direkt eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag
äger en andel i handelsbolaget - övergår till någon annan, skall
uppskovsbeloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då detta
inträffar. Detsamma gäller om delägarens andel upphör att existera.
Efterföljande arv m.m.
Efterföljande testamente m.m.
25 §
Om en mottagen andel övergår till Om en mottagen andel övergår till
en ny ägare genom arv, testamente, en ny ägare genom testamente eller
gåva eller bodelning, inträder gåva, inträder förvärvaren i
förvärvaren
i
överlåtarens överlåtarens
skattemässiga
skattemässiga situation när det situation
när
det
gäller
gäller uppskovsbeloppet.
uppskovsbeloppet.
18
Senaste lydelse 2001:1176.
68
56 kap.
8 §19
När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare
m.fl. finns även särskilda bestämmelser om
- förmån av utbildning i 11 kap. 17 §,
- avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 18-23 §§,
- avdrag för ränta på vinstandelslån i 24 kap. 6, 7 och 10 §§,
- när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap. 4-6 §§,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,
- utskiftning vid ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag i
42 kap. 20 §,
- uppskovsgrundande andelsbyten i
49 kap. 10, 16 och 32 §§,
- andelsbyten i 48 a kap. 6 a §.
- avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 § och 51 kap. 7 §,
- pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10 och 15 §§,
- familjebeskattning i 60 kap. 12-14 §§, och
- grundavdrag i 63 kap. 5 §.
57 kap.
6§
Upphör ett företag att vara fåmansföretag, anses en andel ändå
kvalificerad under fem beskattningsår därefter eller den kortare tid som
följer av 4 §. Detta gäller dock bara om andelsägaren eller någon
närstående till honom
1. ägde andelen när företaget upphörde att vara fåmansföretag och
andelen då var kvalificerad, eller
2. har förvärvat andelen med stöd av en sådan andel som avses i 1.
Om en kvalificerad andel avyttras
genom ett andelsbyte, anses den
mottagna andelen kvalificerad under
de fem följande beskattningsåren.
19
Senaste lydelse 2001:1176.
69
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
promemorian De s.k. 3:12-reglerna och reglerna om
andelsbyten
Efter remiss har yttranden över promemorian kommit in från
Riksskatteverket (RSV), Svea Hovrätt, Kammarrätten i Göteborg,
Länsrätten
i
Skåne
län,
Riksrevisionsverket,
Stockholms
Handelskammare, Verket för näringslivsutveckling, Juridiska fakulteten
vid Lunds universitet, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR,
Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige, LO,
Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets nämnd för regelgranskning,
Svensk Handel, Svenska Bankföreningen, Svenskt näringsliv, Svenska
Revisorsamfundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges byggindustrier,
Sveriges Fastighetsägareförbund och Sveriges Redovisningskonsulters
Förbund SRF.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från
att lämna några synpunkter. Handelshögskolan i Stockholm,
Centralorganisationen SACO, Skogsägarnas Riksförbund, Svenska
Handelskammarförbundet, Sveriges Bokförings- och revisionsbyråers
Förbund och Tjänstemännens Centralorganisation TCO.
Riksskatteverket har inhämtat yttranden från skattemyndigheterna i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Växjö och Östersund.
Stockholms
Handelskammare,
Näringslivets
nämnd
för
regelgranskning, Svensk Handel, Svenska Bankföreningen och Svenskt
Näringsliv hänvisar i sina remissvar till ett yttrande av Näringslivets
Skattedelegation.
Utöver remissinstanserna har yttrande inkommit från Nätverket
Pomperipossa, Stiftelsen Den Nya Välfärden, Investment AB Spiltan och
Svensk Industriförening.
70
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tidpunkt A
Ingångsvärde
Tidpunkt B
Andelsbyte
Nytt ingångsvärde
Uppskov med skatt
Tidpunkt C
Avyttring
Inbetalning av skatt
Nuvarande regler
Förlustförsäljning
Konkurs
Ingångsvärde tidpunkt A:
100 000
100 000
Andelsbyte tidpunkt B
Ingångsvärde B:
Vinst på kvalificerad andel:
varav kapitalbelopp:
varav tjänstebelopp:
Kapitalvinstskatt:
Tjänsteinkomstskatt
(2 500 000-100 000)
(0,5*2 400 000)
(0,5*2 400 000)
(0,3*1 200 000)
(0,56*1 200 000)
2 500 000
2 400 000
1 200 000
1 200 000
360 000
672 000
(2 500 000-100 000)
(0,5*2 400 000)
(0,5*2 400 000)
(0,3*1 200 000)
(0,56*1 200 000)
2 500 000
2 400 000
1 200 000
1 200 000
360 000
672 000
Avyttring tidpunkt C
Intäkt:
Kapitalförlust:
Efter kvittning mot kapitalbelopp:
Kapitalförlust kvoteras med 0,7
Skattereduktion:
Återstående tjänsteinkomstskatt:
(2 500 000-500 000)
(2 000 000-1 200 000)
(800 000*0,7)
(0,3*100 000+0,21*460 000)
(672 000-126 600)
500 000
2 000 000
800 000
560 000
126 600
545 400
(2 500 000-0)
(2 500 000-1 200 000)
(1 300 000*0,7)
(0,3*100 000+0,21*810 000)
(672 000-200 100)
0
2 500 000
1 300 000
910 000
200 100
471 900
Slutlig behållning efter skatt:
(500 000-545 400)
-45 400 (0-471 900)
-471 900
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslag A
Förlustförsäljning
Konkurs
Ingångsvärde tidpunkt A:
100 000
100 000
Andelsbyte tidpunkt B
Ingångsvärde B:
Vinst på kvalificerad andel:
varav kapitalbelopp:
varav tjänstebelopp:
Kapitalvinstskatt:
Tjänsteinkomstskatt
(2 500 000-100 000)
(0,5*2 400 000)
(0,5*2 400 000)
(0,3*1 200 000)
(0,56*1 200 000)
2 500 000
2 400 000
1 200 000
1 200 000
360 000
672 000
2 500 000
2 400 000
1 200 000
1 200 000
360 000
672 000
Avyttring tidpunkt C
Intäkt:
Kapitalförlust:
Kvittning mot tjänstebelopp:
Kvittning mot kapitalbelopp:
Tjänsteinkomst
Kapitalvinst/Kapitalförlust:
Tjänsteinkomstskatt
Kapitalvinstskatt:
(2 500 000-500 000)
(0,5*2 000 000)
(0,5*2 000 000)
(1 200 000-1 000 000)
(1 200 000-1 000 000)
(0,56*200 000)
(0,3*200 000)
500 000
2 000 000
1 000 000
1 000 000
200 000
200 000
112 000
60 000
Slutlig behållning efter skatt:
(400 000-112 000-60 000)
(2 500 000-100 000)
(0,5*2 400 000)
(0,5*2 400 000)
(0,3*1 200 000)
(0,56*1 200 000)
(2 500 000-0)
(0,5*2 500 000-50 000)
(0,5*2 500 000+50 000)
(1 200 000-1 200 000)
(1 200 000-1 300 000)
(0,56*0)
(0,3*0)
228 000 (0-100 000)
0
2 500 000
1 200 000
1 300 000
0
-100 000
-100 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslag B
Förlustförsäljning
Konkurs
100 000
Ingångsvärde tidpunkt A:
100 000
Andelsbyte tidpunkt B
Ingångsvärde B:
Vinst på kvalificerad andel:
varav kapitalbelopp:
varav tjänstebelopp:
Kapitalvinstskatt:
Tjänsteinkomstskatt
(2 500 000-100 000)
(0,5*2 400 000)
(0,5*2 400 000)
(0,3*1 200 000)
(0,56*1 200 000)
Avyttring tidpunkt C
Intäkt:
Vinst på ny andel:
varav kapitalvinst:
varav tjänsteinkomst:
Kapitalvinstskatt:
Tjänsteinkomstskatt
(500 000-100 000)
(0,5*400 000)
(0,5*400 000)
(0,3*200 000)
(0,56*200 000)
500 000
400 000 (0-100 000)
200 000
200 000
60 000
112 000
0
-100 000
-100 000
0
0
0
Slutlig behållning efter skatt:
(400 000-60 000-112 000)
228 000
-100 000
2 500 000
2 400 000
1 200 000
1 200 000
360 000
672 000
(2 500 000-100 000)
(0,5*2 400 000)
(0,5*2 400 000)
(0,3*1 200 000)
(0,56*1 200 000)
2 500 000
2 400 000
1 200 000
1 200 000
360 000
672 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslag C
Förlustförsäljning
Konkurs
100 000
Ingångsvärde tidpunkt A:
100 000
Andelsbyte tidpunkt B
Ingångsvärde B:
Vinst på kvalificerad andel:
varav kapitalbelopp:
varav tjänstebelopp:
Kapitalvinstskatt:
Tjänsteinkomstskatt
(2 500 000-100 000)
(0,5*2 400 000)
(0,5*2 400 000)
(0,3*1 200 000)
(0,56*1 200 000)
2 500 000
2 400 000
1 200 000
1 200 000
360 000
672 000
(2 500 000-100 000)
(0,5*2 400 000)
(0,5*2 400 000)
(0,3*1 200 000)
(0,56*1 200 000)
2 500 000
2 400 000
1 200 000
1 200 000
360 000
672 000
Avyttring tidpunkt C
Intäkt:
Vinst på kvalificerad andel:
varav kapitalvinst:
varav tjänsteinkomst:
Tjänsteinkomstskatt
Kapitalvinstskatt:
(500 000-100 000)
(vinst över 1 200 000)
(vinst under 1 200 000)
(0,56*400 000)
(0,3*0)
500 000
400 000
0
400 000
224 000
0
(0-100 000)
(vinst över 1 200 000)
(vinst under 1 200 000)
(0,56*0)
(0,3*0)
0
-100 000
0
0
0
0
Slutlig behållning efter skatt:
(400 000-224 000)
176 000 (0-100 000)
-100 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslag D
Förlustförsäljning
Ingångsvärde tidpunkt A:
Konkurs
100 000
100 000
100 000
100 000
Andelsbyte tidpunkt B
Ingångsvärde B:
Avyttring tidpunkt C
Intäkt:
Vinst på ny andel:
varav kapitalvinst:
varav tjänsteinkomst:
Kapitalvinstskatt:
Tjänsteinkomstskatt
(500 000-100 000)
(0,5*400 000)
(0,5*400 000)
(0,3*200 000)
(0,56*200 000)
500 000
400 000 (0-100 000)
200 000
200 000
60 000
112 000
0
-100 000
-100 000
0
0
0
Slutlig behållning efter skatt:
(400 000-60 000-112 000)
228 000
-100 000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.