Sök i Ratio Lex

Kooperativ hyresrätt Ju2000/5955

2001-11-01 · 202 sidor, varav 197 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 197 av 202 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Lagrådsremiss Kooperativ hyresrätt Ju2000/5955 (2001-11-01)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagrådsremiss
Kooperativ hyresrätt
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 1 november 2001

Lars-Erik Lövdén
Sten Andersson
(Justitiedepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
I lagrådsremissen föreslås en lag om en ny upplåtelseform; kooperativ
hyresrätt. Kooperativ hyresrätt kan beskrivas som en mellanform mellan
vanlig hyra och bostadsrätt.
Förslaget innebär i huvudsak följande.
Den nya upplåtelseformen skall kunna användas för upplåtelse av
bostadslägenheter. Den kooperativa hyresgästens nyttjanderätt till lägenheten skall i åtskilliga avseenden stämma överens med vad som gäller
vid vanlig hyra. Hyresvärden skall emellertid vara en förening, en
kooperativ hyresrättsförening, och de kooperativa hyresgästerna skall
vara medlemmar i föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande
och boendedemokrati kan därmed tillgodoses inom ramen för föreningen.
Det skall finnas två huvudtyper av föreningar. Föreningar enligt
ägarmodellen skall äga det hus där lägenheterna finns. Föreningar enligt
hyresmodellen skall hyra lägenheterna av fastighetsägaren.
Den kooperativa hyresrättsföreningen skall vara ett särskilt slag av
ekonomisk förening. Medlemmarna skall betala vanliga medlemsinsatser. Dessutom skall föreningen kunna ta ut särskilda upplåtelseinsatser
i samband med lägenhetsupplåtelsen. En hyresgäst som flyttar skall inte
kunna sälja den kooperativa hyresrätten men skall i princip ha rätt att få
tillbaka betalade insatser.
Föreningen skall själv bestämma hyran för lägenheterna.
Reglerna om ombildning från vanlig hyresrätt till bostadsrätt föreslås
utvidgas till att gälla även ombildning till kooperativ hyresrätt enligt
ägarmodellen. En kooperativ hyresrättsförening skall alltså enligt förslaget ha samma rätt att köpa en hyresfastighet som är till försäljning
som en bostadsrättsförening har. Det skall även vara möjligt att ombilda
från vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt enligt hyresmodellen.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2002.
1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning
1

Beslut ................................................................................................ 5

2

Lagtext .............................................................................................. 6
2.1
Förslag till lag om kooperativ hyresrätt ............................. 6
2.2
Förslaget till lag om ändring i jordabalken ...................... 19
2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder ............................. 22
2.4
Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m.m.......................................... 27
2.5
Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen
(1977:792) ........................................................................ 28
2.6
Förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen
(1978:304) ........................................................................ 29
2.7
Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om

rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt ....................................................................... 30
2.8
2.9

Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614) ........................................................................ 36
Förslag till lag (1994:831) om rättegången i vissa
hyresmål i Svea hovrätt .................................................... 37

3

Ärendet och dess beredning............................................................ 38

4

Kooperativ hyresrätt ....................................................................... 38
4.1
Bakgrund .......................................................................... 38
4.2
En ny lag om kooperativ hyresrätt ................................... 39

5

Föreningen ...................................................................................... 42
5.1
Den kooperativa hyresföreningen .................................... 42
5.1.1
Vilket ändamål skall föreningen ha?.............. 42
5.1.2
När skall kooperativ hyresrätt kunna
upplåtas?......................................................... 44
5.1.3
Vilka kopplingar skall finnas mellan andelsoch nyttjanderätten? ....................................... 45
5.1.4
Bör det finnas regler om antalet medlemmar
och lägenheter samt om viss närhet mellan
husen?............................................................. 47
5.2
Föreningen och medlemmarna ......................................... 48
5.2.1
Medlemskap i föreningen............................... 48
5.2.2
Antagande av nya medlemmar....................... 49
5.2.3
Medlemskap efter egen uppsägning av
hyresrätten ...................................................... 50
5.2.4
Upplåtelseinsats.............................................. 50
5.2.5
Återbetalning av insatser................................ 52
5.2.6
Uppräkning av medlemsinsatser .................... 55
5.2.7
Ersättning vid överlåtelse............................... 57
5.2.8
Medlemskap efter överlåtelse m.m. ............... 58
5.2.9
Föreningen utesluter en medlem .................... 59
5.2.10
Föreningen säger upp eller vägrar att
förlänga hyresavtalet ...................................... 60

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

6

Hyresrättsliga frågor ....................................................................... 62
6.1
Allmänna utgångspunkter ................................................ 62
6.2
Hyresavtal, hyrestid och uppsägning ............................... 63
6.3
Lägenhetens skick m.m. ................................................... 64
6.3.1
Lägenhetens skick vid tillträdet ..................... 64
6.3.2
Lägenhetens skick efter tillträdet ................... 65
6.3.3
Åtgärdsföreläggande, upprustningsföre
läggande och hyresgästinflytande .................. 68
6.4
Överlåtelse och annan övergång av hyresrätten? ............. 71
6.5
Användningen av lägenheten ........................................... 73
6.5.1
Användning och ändamål............................... 73
6.5.2
Ordning, skick m.m........................................ 74
6.5.3
Andrahandsupplåtelse m.m. ........................... 75
6.6
Tillträde ............................................................................ 76
6.7
Förverkande, besittningsskydd och hyresvillkor.............. 77
6.7.1
Förverkande.................................................... 77
6.7.2
Besittningsskydd ............................................ 78
6.7.3
Ändring av hyresvillkor m.m. ........................ 79
6.8
Deposition ........................................................................ 80
6.9
Hyresförhandlingslagen ................................................... 82

7

Särskilda hyresrättsliga frågor när föreningen hyr lägenheterna .... 82

8

Hyressättning och avgifter .............................................................. 84
8.1
Bruksvärdessystemet ........................................................ 84
8.2
Avgifter ............................................................................ 86

9

Bör det ställas krav på ekonomisk plan och säkerhet? ................... 88
9.1
Bör det införas ett regelverk mot ekonomiskt ohållbara
projekt?............................................................................. 88
9.2
Förhandsavtal ................................................................... 90

10

Hyresrätten och andelen som kreditobjekt...................................... 92
10.1
Pantsättning ...................................................................... 92
10.2
Utmätning......................................................................... 94

11

Föreningens organisation och verksamhet...................................... 95
11.1
Föreningens stadgar.......................................................... 95
11.2
Firman .............................................................................. 97
11.3
Föreningens ledning ......................................................... 98
11.4
Föreningsstämma ........................................................... 100
11.5
Beslut om utvidgning av verksamheten ......................... 104
11.6
Revision m.m. ................................................................ 105
11.7
Vinstutdelning ................................................................ 107
11.8
Framtida underhåll ......................................................... 108

12

Ombildning ................................................................................... 110
12.1
Ombildning till ägarmodellen ........................................ 110
12.2
Ombildning till hyresmodellen....................................... 113
12.3
Rätt till medlemskap efter ombildning m.m................... 117
12.4
Upphörande av verksamhet med kooperativ hyresrätt... 119
12.4.1
Upphörande av en kooperativ
hyresrättsförening......................................... 119
12.4.2
Överlåtelse av föreningens hus .................... 120
3

s. 4 Kontrollera mot PDF

13

Lagteknisk lösning........................................................................ 122

14

Ikraftträdande och övergångsfrågor.............................................. 123

15

Kostnader ...................................................................................... 124

16

Författningskommentar................................................................. 125
16.1
Förslaget till lag om kooperativ hyresrätt ...................... 125
16.2
Förslaget till lag om ändring i jordabalken .................... 159
16.3
Förslaget till lag (1973:188) om ändring i lagen om
arrendenämnder och hyresnämnder ............................... 161
16.4
Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m.m........................................ 164
16.5
Förslaget till lag om ändring i bostadsförvaltnings
lagen (1977:792) ............................................................ 164
16.6
Förslaget till lag om ändring i hyresförhandlings
lagen (1978:304) ............................................................ 165
16.7
Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om
rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt....................................................................... 165
16.8
Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614) ...................................................................... 169
16.9
Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:831) om
rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt ................... 169

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet SOU 2000:95.................. 171

Bilaga 2

Utredningens lagförslag (SOU 2000:95) ............................ 176

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna.................................... 202

4

s. 5 Kontrollera mot PDF

1

Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om kooperativ hyresrätt,
2. lag om ändring i jordabalken,
3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
4. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m.,
5. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),
6. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),
7. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt,
8. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614), och
9. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i
Svea hovrätt.

5

s. 6 Kontrollera mot PDF

2

Lagtext

2.1

Förslag till lag om kooperativ hyresrätt

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om upplåtelse av bostadslägenheter
med kooperativ hyresrätt.
Definitioner

2 § I denna lag betyder
– föreningen: en sådan ekonomisk förening som anges i 3 § (kooperativ hyresrättsförening),
– kooperativ hyresrätt: den hyresrätt som en kooperativ hyresrättsförening upplåter enligt denna lag,
– kooperativ hyresgäst: den som innehar en kooperativ hyresrätt,
– bostadslägenhet: en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte
oväsentlig del användas som bostad.
Bestämmelser om föreningen

3 § En kooperativ hyresrättsförening är en ekonomisk förening som har
till ändamål att till sina medlemmar upplåta bostadslägenheter med
hyresrätt. Antalet bostadslägenheter som föreningen avser att upplåta
skall vara minst tre.
Föreningen skall även kunna ha medlemmar som inte innehar någon
hyresrätt hos föreningen.
Närmare bestämmelser om kooperativa hyresrättsföreningar finns i 2
kap.
Bestämmelser om kooperativ hyresrätt

4 § En upplåtelse med kooperativ hyresrätt skall avse en bostadslägenhet
i ett hus som föreningen äger eller en bostadslägenhet som föreningen
hyr av husets ägare. Upplåtelsen får även omfatta mark som ligger i anslutning till huset, om marken skall användas som komplement till nyttjandet av huset eller en del av huset.
Upplåtelsen kan göras endast till den som är medlem i föreningen.
Bestämmelserna om hyra i jordabalken skall tillämpas på kooperativ
hyresrätt i den utsträckning som anges i 3 kap.
Vad som i övrigt föreskrivs om hyra skall, om inte annat anges,
tillämpas även på kooperativ hyresrätt.

6

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bestämmelser om ombildning till kooperativ hyresrätt

5 § Bestämmelser om ombildning av hyresrätt till kooperativ hyresrätt
finns i 4 och 5 kap. samt i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt.

2 kap. Föreningsrättsliga bestämmelser
Grundläggande bestämmelser om föreningen

1 § En kooperativ hyresrättsförening skall vara registrerad. För registrering krävs att föreningen har minst tre medlemmar, att den har
antagit stadgar och att den har utsett en styrelse och minst en revisor.
Bestämmelserna i 2 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om när en ekonomisk förening skall anmälas för registrering och
om verkan av att anmälan har gjorts för sent gäller också för kooperativa
hyresrättsföreningar.
2 § Sedan föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ta
på sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. I fråga om åtgärder före registreringen gäller bestämmelserna i
2 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
3 § För föreningens förpliktelser svarar endast föreningens tillgångar. I
tillgångarna inräknas insatser och avgifter som har förfallit till betalning
även om de ännu inte har betalats.
Föreningens stadgar

4 § Bestämmelserna om stadgar i 2 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar. Dessutom skall föreningens stadgar ange
1. de grunder som skall gälla för beräkningen av den hyra som kooperativa hyresgäster skall betala, och
2. de grunder som skall gälla för avsättningen av medel för att säkerställa underhållet av föreningens hus.
Föreningens medlemmar

5 § Bestämmelserna om föreningens medlemmar i 3 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa
hyresrättsföreningar, om inte annat framgår av denna lag.
6 § Den som enligt 12 kap. 32–37 § eller 47 § andra stycket jordabalken
har förvärvat en kooperativ hyresrätt får inte vägras inträde i föreningen.
7 § När en kooperativ hyresrätt är förverkad enligt bestämmelserna i
12 kap. 42 § jordabalken eller 3 kap. 11 § denna lag, skall den kooperativa hyresgästen anses ha utträtt ur föreningen, om inte styrelsen har
gått med på att hyresgästen står kvar som medlem. Detsamma gäller om
7

s. 8 Kontrollera mot PDF

hyresavtalet har upphört på grund av bestämmelserna i 12 kap. 46 §
jordabalken.
Insatser
Medlemsinsats och upplåtelseinsats

8 § Varje medlem deltar i föreningen genom att betala en medlemsinsats.
Föreningen har dessutom rätt att ta ut en medlemsinsats av särskilt
slag, upplåtelseinsats, i samband med att föreningen upplåter en lägenhet
med kooperativ hyresrätt.
Återbetalning av insatser

9 § För återbetalning av medlemsinsatser gäller bestämmelserna i 4 kap.
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Om den kooperativa hyresrätten har upphört att gälla före medlemmens avgång, gäller dock i fråga
om återbetalning av upplåtelseinsatser andra och tredje styckena i denna
paragraf i stället för 4 kap. 1 § första stycket första meningen lagen om
ekonomiska föreningar.
Om den kooperativa hyresrätten har upphört att gälla enligt 12 kap.
10 § jordabalken eller enligt 3 kap. 13 eller 15 § denna lag, har medlemmen rätt att få tillbaka upplåtelseinsatsen inom sex månader från det att
hyresrätten upphörde att gälla.
Om den kooperativa hyresrätten i annat fall har upphört att gälla före
medlemmens avgång, skall upplåtelseinsatsen betalas tillbaka sex månader efter utgången av det räkenskapsår som slutar näst efter en månad –
eller den längre tid, högst sex månader, som anges i stadgarna – från det
att hyresrätten sades upp.
En avgående medlem har inte rätt att få tillbaka ett högre belopp än det
han eller hon har betalat in till föreningen som insatser.
Återbetalning av insatser vid överlåtelse av den kooperativa hyresrätten

10 § Trots bestämmelserna i 4 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar har en kooperativ hyresgäst som överlåter den kooperativa
hyresrätten enligt 12 kap. 32 eller 34–37 § jordabalken rätt att få ut sina
medlemsinsatser, när förvärvaren har betalat de insatser som han eller
hon är skyldig att delta med.
Bestämmelserna i 12 kap. 65 § jordabalken hindrar inte att den som
överlåter en kooperativ hyresrätt anger som villkor att förvärvaren skall
betala de insatser som denne är skyldig att betala till föreningen.
Återbetalning av insatser vid förverkande m.m.

11 § När en kooperativ hyresgäst har gått ut ur föreningen på grund av att
den kooperativa hyresrätten har förverkats eller därför att hyresavtalet
har upphört på grund av bestämmelserna i 12 kap. 46 § jordabalken
gäller följande. Oavsett vad som anges i föreningens stadgar, har den
8

s. 9 Kontrollera mot PDF

kooperativa hyresgästen samma rätt till återbetalning av insatser som om
hyresavtalet hade upphört att gälla på grund av hyresgästens uppsägning.
Förskott

12 § Föreningen får ta emot förskott på en upplåtelseinsats endast om
länsstyrelsen har lämnat föreningen tillstånd till det.
13 § Länsstyrelsen skall lämna tillstånd enligt 12 §, om föreningen har
ställt betryggande säkerhet hos länsstyrelsen för återbetalning av förskottet.
Länsstyrelsen skall på föreningens begäran återställa säkerheten när
lägenheten har upplåtits med kooperativ hyresrätt eller det mottagna förskottet har betalats tillbaka.
Avgifter

14 § För åtgärder som föreningen enligt författning är skyldig att vidta
får föreningen inte ta ut andra avgifter än sådana som avses i 2 kap. 2 §
första stycket 5 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
Föreningens ledning

15 § Bestämmelserna om föreningens ledning m.m. i 6 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa
hyresrättsföreningar.
Av styrelsens ledamöter skall dock alltid minst två eller, om styrelsen
består av mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstämma.
16 § Det är en uppgift för styrelsen att fastställa hyran till föreningen.
Föreningsstämman m.m.
Allmänna bestämmelser om föreningsstämma m.m.

17 § Bestämmelserna om föreningsstämma m.m. i 7 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa
hyresrättsföreningar, om inte annat följer av denna lag.
Beslut om ändring av stadgeföreskrifter om hyran

18 § I fråga om beslut att ändra en sådan föreskrift i föreningens stadgar
som avses i 4 § 1 gäller, i stället för vad som sägs i 7 kap. 14 § första
stycket tredje meningen lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, att
beslutet är giltigt om det har fattats på två på varandra följande stämmor
och på den senare stämman har biträtts av minst tre fjärdedelar av de
röstande.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

Beslut om överlåtelse av hus

19 § Ett beslut om överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen och där
det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med kooperativ
hyresrätt, är giltigt endast om
1. det har fattats på det sätt som enligt 11 kap. 1 § andra stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för beslut om likvidation,
och
2. hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter i huset som är
upplåtna med kooperativ hyresrätt har gått med på beslutet.
Om det i föreningens stadgar finns ytterligare något villkor för att
beslutet skall vara giltigt, gäller även det.
Revision och särskild granskning

20 § Bestämmelserna om revision och särskild granskning i 8 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa
hyresrättsföreningar. Förutom i de fall som avses i 8 kap. 6 § den lagen
är kooperativa hyresrättsföreningar dock inte skyldiga att utse auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen.
Vinstutdelning m.m.

21 § Utdelning får ske endast av årets vinst och balanserad vinst som
redovisas i fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret.
Vinst får inte delas ut till andra än föreningens medlemmar. Vinsten
fördelas mellan dem efter insatserna, om inte något annat har bestämts i
stadgarna.
22 § Om vinstutdelning har beslutats och verkställts i strid med 21 § eller
någon bestämmelse i föreningens stadgar, gäller bestämmelserna om
återbetalning m.m. i 10 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
Bestämmelserna om vissa gåvor i 10 kap. 8 § lagen om ekonomiska
föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar.
Likvidation och annan upplösning

23 § Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa
hyresrättsföreningar.
Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar för
det fall föreningens medlemmar går ned under ett lägsta antal skall
tillämpas på en kooperativ hyresrättsförening, om antalet medlemmar går
ned under tre.

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

Fusion

24 § Bestämmelserna om fusion i 12 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar också för kooperativa
hyresrättsföreningar.
Firma

25 § Föreningens firma skall innehålla beteckningen ”kooperativ hyresrättsförening”.
I firman får inte ordet ”bolag” eller något annat ord som betecknar ett
bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd att ett
bolag innehar firman.
Firman skall tydligt skilja sig från andra hos Patent- och registreringsverket förut registrerade och ännu bestående föreningsfirmor med
säte i samma län. För registrering av föreningens firma gäller i övrigt
bestämmelserna i firmalagen (1974:156).
26 § Endast en kooperativ hyresrättsförening eller en sammanslutning av
kooperativa hyresrättsföreningar får använda beteckningen ”kooperativ
hyresrätt” eller en sammansättning med dessa ord i sin firma eller i övrigt
vid beteckning av rörelsen.
27 § Bestämmelserna om firmateckning i 14 kap. 2 § lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar.
Registrering m.m.

28 § Bestämmelserna om registrering m.m. i 15 kap. lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar.
Ett beslut om en sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall
flyttas från ett län till ett annat får inte registreras, om den kooperativa
hyresrättsföreningens firma på grund av bestämmelserna i 25 § tredje
stycket inte får föras in i Patent- och registreringsverkets register.

3 kap. Den kooperativa hyresgästens rättigheter och skyldigheter
Allmänt

1 § Bestämmelserna om hyra i jordabalken skall tillämpas på kooperativ
hyresrätt med de undantag som anges i denna lag.
Om en kooperativ hyresrättsförening hyr en lägenhet som föreningen i
sin tur hyr ut till en medlem eller någon annan, skall, vid tillämpningen
av 12 kap. jordabalken och denna lag, föreningens uthyrning inte anses
som upplåtelse i andra hand.

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

Lägenhetens skick
Lägenhetens skick på tillträdesdagen

2 § När en lägenhet upplåts med kooperativ hyresrätt gäller följande, i
stället för vad som sägs i 12 kap. 9 § jordabalken. Om inte annat har
avtalats, skall föreningen på tillträdesdagen tillhandahålla lägenheten i ett
sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen på orten är fullt
brukbar för det avsedda ändamålet.
Lägenhetens skick under hyrestiden

3 § Om föreningen i sina stadgar har bestämt att en kooperativ hyresgäst
på egen bekostnad skall hålla sin lägenhet eller den mark som ingår i
upplåtelsen i ett visst skick, gäller detta i stället för vad som sägs i 12
kap. 15 § jordabalken
Om föreningen i sina stadgar har bestämt att de kooperativa hyresgästerna skall ansvara för underhållet av gemensamma delar av mark
eller hus, gäller även detta.
I fall som avses i första och andra styckena gäller inte 12 kap. 16 §
jordabalken i motsvarande utsträckning.
4 § Oavsett vad som anges i föreningens stadgar, svarar en kooperativ
hyresgäst inte för reparationer av
1. ventilationskanaler, och
2. ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om
föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler
än en lägenhet.
En bestämmelse i föreningens stadgar om att den kooperativa hyresgästen svarar för reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskador tillämpas endast på skada som har uppkommit
1. genom hyresgästens eget vållande, eller
2. genom vårdslöshet av
a) någon som hör till hyresgästens hushåll eller gästar denne,
b) någon annan som hyresgästen har inrymt i lägenheten, eller
c) någon som utför arbete i lägenheten för hyresgästens räkning.
I fråga om brandskador gäller vad som sägs i andra stycket 2 endast
om hyresgästen har brustit i den omsorg och tillsyn som hade bort iakttas.
Andra stycket tillämpas också om det finns ohyra i lägenheten.
Upprustningsföreläggande m.m.

5 § Bestämmelserna om upprustningsföreläggande och hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbete i 12 kap. 18 a–h §§ jordabalken gäller inte när en lägenhet har upplåtits med kooperativ hyresrätt.
Hyran

6 § Den kooperativa hyresgästen skall betala den hyra som föreningen
bestämmer. Vad som sägs i 12 kap. 19 § jordabalken skall inte tillämpas.

12

s. 13 Kontrollera mot PDF

7 § Vad som sägs i 12 kap. 21 § första stycket andra meningen jordabalken om rätt att deponera belopp hos länsstyrelsen när det råder tvist
om storleken av hyran gäller inte för kooperativa hyresgäster.
Användningen av lägenheten

8 § I stället för vad som sägs i 12 kap. 23 § jordabalken gäller följande.
Den kooperativa hyresgästen får inte använda lägenheten för något annat
ändamål än det avsedda. Föreningen får dock bara åberopa avvikelser
som är av avsevärd betydelse för föreningen eller någon annan medlem i
föreningen.
9 § När en kooperativ hyresgäst har vidtagit någon åtgärd i lägenheten
med stöd av 12 kap. 24 a § jordabalken gäller, i stället för vad som sägs i
den paragrafens första stycke andra meningen, att föreningen har rätt till
ersättning för skada som beror på att åtgärden inte är fackmässigt utförd
eller på annat sätt otillfredsställande.
10 § I stället för vad som sägs i 12 kap. 26 § första–tredje styckena jordabalken gäller följande. Företrädare för föreningen har rätt att komma in
i lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete som
föreningen svarar för. När lägenheten är ledig till uthyrning, är den kooperativa hyresgästen skyldig att låta den visas på lämplig tid. Föreningen
skall se till att den kooperativa hyresgästen inte drabbas av större
olägenhet än nödvändigt.
Förverkande

11 § I stället för vad som sägs i 12 kap. 42 § första stycket 4 och 7 jordabalken gäller att en kooperativ hyresrätt är förverkad, om
1. lägenheten används i strid med 8 § eller 12 kap. 41 § jordabalken
och hyresgästen inte efter tillsägelse vidtar rättelse utan dröjsmål,
2. tillträde till lägenheten vägras i strid med 10 § eller 12 kap. 26 §
fjärde stycket jordabalken och hyresgästen inte kan visa någon giltig
ursäkt.
En kooperativ hyresrätt är också förverkad och föreningen berättigad
att säga upp hyresavtalet att upphöra i förtid, om
1. den kooperativa hyresgästen åsidosätter en i föreningens stadgar föreskriven skyldighet som går utöver hans eller hennes skyldigheter enligt
denna lag och det måste anses vara av synnerlig vikt för föreningen att
skyldigheten fullgörs, eller
2. hyresgästen har förvärvat hyresrätten på sätt som anges i 12 kap.
32–37 § eller 47 § andra stycket jordabalken och hyresgästen inte efter
tillsägelse utan dröjsmål ansöker om medlemskap i föreningen.
Om hyresrätten är förverkad på grund av förhållande som avses i första
stycket, gäller vad som sägs i 12 kap. 43 § första stycket första meningen
jordabalken. Är hyresrätten förverkad på grund av förhållande som avses
i andra stycket 1, gäller vad som sägs i 12 kap. 43 § första stycket tredje
meningen jordabalken.
13

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prövning av hyresvillkor

12 § När en lägenhet har upplåtits med kooperativ hyresrätt är bestämmelserna i 12 kap. 53–55 c §§ jordabalken om prövning av hyran
och andra hyresvillkor för bostadslägenheter tillämpliga endast i den
utsträckning de avser andra hyresvillkor än hyran.
Upphörande av den kooperativa hyresrätten i vissa fall
Huset överlåts

13 § Om föreningen överlåter det hus där lägenheten finns eller om huset
säljs exekutivt, upphör den kooperativa hyresrätten.
Om lägenheten har tillträtts när den kooperativa hyresrätten upphör,
skall ett hyresavtal anses ingånget med den nye fastighetsägaren. I så fall
gäller 14 §.
14 § Om parterna i fall som avses i 13 § andra stycket inte kommer
överens om hyresvillkoren, fastställs dessa av hyresnämnden. I väntan på
att hyresvillkoren blir slutligt bestämda, skall hyra betalas enligt vad
föreningen hade bestämt för den kooperativa hyresrätten.
Föreningens hyresavtal upphör

15 § Vad som sägs i 13 och 14 §§ skall också tillämpas om föreningen
hyr lägenheten och föreningens hyresavtal med fastighetsägaren upphör
att gälla.
Den kooperativa hyresgästen går ur föreningen

16 § En kooperativ hyresgäst som säger upp sitt medlemskap i föreningen skall också anses ha sagt upp hyresavtalet.

4 kap. Ombildning till kooperativ hyresrätt genom förvärv av hus
Beslut om förvärv för ombildning
Beslutet

1 § Ett beslut av föreningen att förvärva ett hus för ombildning av
hyresrätt till kooperativ hyresrätt skall fattas på en föreningsstämma.
Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda
lägenheter som omfattas av förvärvet har gått med på beslutet. Dessa
hyresgäster skall vara medlemmar i föreningen.
Vid beräkningen av antalet lägenheter skall som lägenhet anses varje
avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt användas
som bostad eller lokal. Garage, lager och andra lägenheter som i första
hand används som förvaringsutrymmen skall man dock bortse från.
Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur
rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för hyresgästerna och
ägaren av huset.

14

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ekonomisk plan

2 § Innan ett beslut fattas enligt 1 §, skall föreningens styrelse upprätta
en ekonomisk plan och hålla denna tillgänglig för hyresgästerna. Planen
skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för en bedömning av
föreningens verksamhet.
Till planen skall fogas ett besiktningsprotokoll som visar husets skick.
Intygsgivare

3 § Den ekonomiska planen skall vara försedd med intyg av två personer
om att planen enligt deras bedömning vilar på tillförlitliga grunder. I
intyget skall intygsgivarna också ange de huvudsakliga omständigheterna
som ligger till grund för deras bedömning.
4 § Intygsgivare skall utses bland dem som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har förklarat behöriga att utfärda intyg
enligt 3 §.
Det är inte tillåtet att utse någon till intygsgivare, om det finns någon
omständighet som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet. Ingen av intygsgivarna får vara anställd hos ett företag, en
organisation eller någon annan som har bildat den kooperativa hyresrättsföreningen eller hjälpt till med föreningsbildningen eller med att
upprätta den ekonomiska planen.
Ogiltighet

5 § Beslut om förvärv i strid med 1 § är ogiltiga. Detsamma gäller beslut
om förvärv som fattas utan att en ekonomisk plan har varit tillgänglig
enligt 2 §.
Första stycket gäller inte om förvärv ändå har skett enligt beslutet och
lagfart har meddelats.
Medlemmens rätt till en kooperativ hyresrätt

6 § Om den som hyr en bostadslägenhet i huset har antagits som medlem
i föreningen, får föreningen inte vägra att upplåta lägenheten med
kooperativ hyresrätt till honom eller henne eller erbjuda sådana villkor
för upplåtelsen som skäligen inte bör godtas.
Föreningen får dock vägra att upplåta lägenheten med kooperativ
hyresrätt, om
1. hyresförhållandet beror på anställning och lägenheten inte skall
upplåtas med kooperativ hyresrätt, eller
2. hyresgästen har ansökt om medlemskap i föreningen senare än ett år
efter föreningens förvärv av huset.
Om föreningen vägrar att upplåta lägenheten med kooperativ hyresrätt,
kan hyresgästen inom en månad från den dag han eller hon fick del av
beslutet hänskjuta tvisten till hyresnämnden. Hyresnämnden får då förelägga föreningen att upplåta lägenheten med kooperativ hyresrätt. Före15

s. 16 Kontrollera mot PDF

läggandet får förenas med vite. Nämnden får också fastställa villkoren
för upplåtelsen.
Bestämmelserna i första–tredje styckena gäller inte om det är bestämt
att hyresförhållandet skall upphöra.

5 kap. Ombildning till kooperativ hyresrätt genom hyra av
lägenheter
Beslut att hyra lägenheter för ombildning

1 § Ett beslut av föreningen att hyra samtliga lägenheter i ett hus för
ombildning till kooperativ hyresrätt skall fattas på en föreningsstämma.
Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda
lägenheterna i huset har gått med på beslutet. Dessa hyresgäster skall
vara medlemmar i föreningen.
Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 4 kap. 1 § andra
stycket.
Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för hyresgästerna och ägaren
av huset.
Föreningens inträde som hyresvärd

2 § Om föreningen i enlighet med ett beslut enligt 1 § har träffat
hyresavtal med husets ägare om att hyra samtliga lägenheter i huset,
inträder föreningen som hyresvärd i förhållande till hyresgästerna i huset.
Inträdet får verkan när hyresavtalet mellan föreningen och husets ägare
har börjat löpa och hyresgästen har underrättats om inträdet.
Medlemmens rätt till en kooperativ hyresrätt

3 § Bestämmelserna i 4 kap. 6 § om en medlems rätt att få en bostadslägenhet upplåten med kooperativ hyresrätt skall också tillämpas vid
ombildning enligt detta kapitel.
Ägarens återinträde som hyresvärd

4 § Om hyresavtalet mellan husets ägare och föreningen upphör att gälla,
återinträder husets ägare i de hyresavtal som föreningen enligt 2 § har
trätt in i och som inte avser kooperativ hyresrätt.
Bestämmelser om kooperativa hyresgästers ställning i fall som avses i
första stycket finns i 3 kap. 15 §.

16

s. 17 Kontrollera mot PDF

6 kap. Skadestånd, straff och överklagande m.m.
Skadestånd

1 § Bestämmelserna om skadestånd m.m. i 13 kap. lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller också i fråga om kooperativa hyresrättsföreningar.
Straff och vite

2 § Vad som sägs i 16 kap. 1 § första och tredje styckena och 2 § lagen
(1987.667) om ekonomiska föreningar gäller också i fråga om kooperativa hyresrättsföreningar.
Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. underlåter att föra medlemsförteckning eller hålla sådan förteckning
tillgänglig enligt 3 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar,
2. tar emot förskott i strid med 2 kap. 12 §, eller
3. använder firma i strid med 2 kap. 26 §.
Överklagande

3 § Beslut som rör tillstånd till förskott enligt 2 kap. 13 § får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut om behörighet
som intygsgivare enligt 4 kap. 4 §, om det har meddelats av myndighet
som regeringen har bestämt.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
4 § Hyresnämndens beslut i frågor om hyresvillkor enligt 3 kap. 14 §
eller i frågor om upplåtelse med kooperativ hyresrätt enligt 4 kap. 6 § får
överklagas hos Svea hovrätt inom tre veckor från den dag beslutet
meddelades. Överklagandet skall ges in till hyresnämnden.
5 § I tvister som avses i 4 § skall varje part svara för sin rättegångskostnad i hovrätten, om inte annat följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
Vissa meddelanden

6 § Bestämmelserna i 12 kap. 63 § jordabalken om hur meddelanden kan
lämnas gäller även meddelanden som avses i 3 kap. 11 § första stycket 1
och 5 kap. 2 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2002, då lagen (1999:459) om
ändring av tillstånd att bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt skall
upphöra att gälla.
2. Lagen tillämpas inte på en ekonomisk förening som har registrerats
före lagens ikraftträdande och inte därefter har registrerats som kooperativ hyresrättsförening.
17

s. 18 Kontrollera mot PDF

Tillstånd som har meddelats enligt lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt eller lagen (1999:459) om ändring
av tillstånd att bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt gäller
fortfarande. Sådana tillstånd upphör dock att gälla, om föreningen registreras som kooperativ hyresrättsförening.
3. Föreningar som avses i punkten 2 första stycket får registreras om till
kooperativa hyresrättsföreningar enligt bestämmelserna i punkterna 4 och
5.
Patent- och registreringsverket prövar frågan om omregistrering efter
anmälan av föreningen.
4. Omregistrering får ske under förutsättning att föreningen har
1. beslutat att ändra sina stadgar i överensstämmelse med 2 kap. 4 §,
2. beslutat om firma i överensstämmelse med 2 kap. 25 §, och
3. utsett en styrelse i enlighet med 2 kap. 15 §.
I fråga om omregistreringen tillämpas i övrigt bestämmelserna i
15 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
5. Villkor i föreningens stadgar som går längre än vad som föreskrivs i
7 kap. 14 § första stycket och 15 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar skall inte tillämpas när föreningen beslutar i angelägenhet som
rör omregistreringen.
6. Bestämmelserna i 2 kap. 26 § om förbud för andra än kooperativa
hyresrättsföreningar att använda beteckningen ”kooperativ hyresrättsförening” i firman m.m. tillämpas inte före utgången av år 2004 på
firmor som redan är registrerade vid lagens ikraftträdande.

18

s. 19 Kontrollera mot PDF

2.2

Förslaget till lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § samt 12 kap. 1 och 26 §§ jordabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.
1§
Köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling som
underskrives av säljaren och köparen. Handlingen skall innehålla en
uppgift om köpeskilling och förklaring av säljaren att egendomen
överlåtes på köparen. Köpes utom fast egendom även annat mot en
gemensam köpeskilling, är det tillräckligt att köpehandlingen innehåller
en uppgift om gemensam köpeskilling.
Om säljaren och köparen vid sidan av köpeskillingen har träffat
överenskommelse om annan köpeskilling än den som anges i
köpehandlingen, är den överenskommelsen ogiltig. Mellan säljaren och
köparen gäller i stället den köpeskilling som anges i köpehandlingen.
Denna köpeskilling får dock jämkas om det med hänsyn till köpehandlingens innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att den
köpeskillingen skall vara bindande.
Köp som inte uppfyller föreKöp som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogil- skrifterna i första stycket är ogiltiga. Dock är förvärv, som har tiga. Dock är förvärv, som har
gjorts enligt lagen (1982:352) om gjorts enligt lagen (1982:352) om
rätt till fastighetsförvärv för om- rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller lagen bildning till bostadsrätt eller
(1985:658) om arrendatorers rätt kooperativ hyresrätt eller lagen
att förvärva arrendestället, giltiga (1985:658) om arrendatorers rätt
även om föreskrifterna i första att förvärva arrendestället, giltiga
även om föreskrifterna i första
stycket inte har iakttagits.
stycket inte har iakttagits.

12 kap.
1 §1
Detta kapitel avser avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till
nyttjande mot ersättning. Detta gäller även om lägenheten upplåtits
genom tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avtal.
Innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas tillsammans med
lägenheten, skall detta kapitel tillämpas på avtalet, om jorden skall
användas för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat ändamål
än jordbruk. Förenas ett tjänsteavtal, som ej är av ringa betydelse, med
upplåtelse av såväl lägenhet för bostadsändamål som jord, skall kapitlet

1

Senaste lydelse 1994:817.

19

s. 20 Kontrollera mot PDF

tillämpas, om upplåtelsen av lägenheten är mera betydelsefull än upplåtelsen av jorden.
Med bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till
en inte oväsentlig del användas som bostad. Med lokal avses annan
lägenhet än bostadslägenhet.
Vad som föreskrivs i detta kapitel om sambor gäller sådana samboförhållanden där en ogift kvinna och en ogift man bor tillsammans under
äktenskapsliknande förhållanden.
Förbehåll som strider mot en bestämmelse i detta kapitel är utan verkan mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej
annat anges.
Omfattar hyresavtalet minst tre
Omfattar hyresavtalet minst tre
bostadslägenheter, som hyresgäs- bostadslägenheter, som hyresgästen skall hyra ut i andra hand, får ten skall hyra ut i andra hand eller
parterna avtala om förbehåll som upplåta med kooperativ hyresrätt,
strider mot vad som sägs i detta får parterna avtala om förbehåll
kapitel om sådana lägenheter, som strider mot vad som sägs i
under förutsättning att förbehållet detta kapitel om sådana lägeninte strider mot bestämmelserna heter, under förutsättning att förom lokaler och inte heller avser behållet inte strider mot berätten till förlängning av avtalet stämmelserna om lokaler och inte
eller grunderna för fastställande av heller avser rätten till förlängning
hyresvillkoren i samband med av avtalet eller grunderna för
sådan förlängning. Ett sådant för- fastställande av hyresvillkoren i
behåll gäller endast om det god- samband med sådan förlängning.
känts av hyresnämnden. Godkän- Ett sådant förbehåll gäller endast
nande behövs dock inte om staten, om det godkänts av hyresnämnkommun, landsting eller kom- den. Godkännande behövs dock
inte om staten, kommun, landsting
munalförbund är hyresvärd.
eller kommunalförbund är hyresvärd.
26 §2
Hyresvärden har rätt att utan uppskov få tillträde till lägenheten för att
utöva nödvändig tillsyn eller utföra förbättringsarbeten som inte kan
uppskjutas utan skada. När lägenheten är ledig till uthyrning, är hyresgästen skyldig att låta den visas på lämplig tid.
Efter tillsägelse minst en månad i förväg får hyresvärden i lägenheten
låta utföra mindre brådskande förbättringsarbeten som inte vållar
väsentligt hinder eller men i nyttjanderätten. Sådana arbeten får dock inte
utan hyresgästens medgivande utföras under den sista månad som hyresförhållandet består. Vill hyresvärden utföra annat arbete i lägenheten, får
hyresgästen inom en vecka från det att han fick meddelande om detta
säga upp avtalet till upphörande. Sådant arbete får inte utan hyresgästens
medgivande påbörjas förrän avtalet sålunda kunnat bringas att upphöra.
Bestämmelserna i detta stycke gäller inte arbete som hyresvärden har
utfäst sig att utföra åt hyresgästen eller som han genom ett åtgärdsföreläggande har ålagts att utföra.

2

Senaste lydelse 1991:850.

20

s. 21 Kontrollera mot PDF

I fall som anges i första eller andra stycket skall hyresvärden tillse att
hyresgästen ej förorsakas större olägenhet än nödvändigt. Skada som
förorsakas hyresgästen genom arbete som avses i andra stycket skall
ersättas av hyresvärden, även om skadan icke beror på hans försummelse.
Hyresgästen är skyldig att tåla
Hyresgästen är skyldig att tåla
inskränkningar i nyttjanderätten, inskränkningar i nyttjanderätten,
som föranleds av nödvändiga åt- som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastig- gärder för att utrota ohyra i fastigheten, även om den av honom heten, även om den av honom
hyrda lägenheten inte besväras av hyrda lägenheten inte besväras av
ohyra. Därvid gäller 17 § andra ohyra. Därvid gäller 17 §.
stycket.
Underlåter hyresgästen att bereda hyresvärden tillträde till lägenheten
när denne har rätt till det, får kronofogdemyndigheten meddela särskild
handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen
(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

21

s. 22 Kontrollera mot PDF

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder
dels att i 16 e § orden ”lagen (1982:357) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt” skall bytas ut mot ”lagen (1982:357) om
rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ
hyresrätt”,
dels att 4, 10, 11, 12, 22 och 23 §§ samt rubriken före 23 § skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §3
Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att
1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,
2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 11 § första stycket
5 och 16 § andra stycket, ändrad användning av lokal enligt 12 kap. 23 §
andra stycket, skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, överlåtelse av hyresrätt
enligt 12 kap. 34–37 §§, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt
12 kap. 40 §, förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt
12 kap. 54 §, återbetalning av hyra och fastställande av hyra enligt
12 kap. 55 d §, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 § eller
föreläggande enligt 12 kap. 64 §, allt jordabalken,
2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22–24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma
lag,
2 b. pröva tvist om hyresvillkor
enligt 3 kap. 14 § lagen
(2002:000) om kooperativ hyresrätt eller tvist om upplåtelse med
kooperativ hyresrätt enligt 4 kap.
6 § samma lag,
3. pröva tvist om medlemskap enligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upplåta
bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller villkor för upplåtelse av bostadsrätt
enligt samma §, hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, upplåtelse av lägenhet i
andra hand enligt 7 kap. 11 § eller utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §,
allt bostadsrättslagen (1991:614),
4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12
kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som
avses i 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 bostadsrättslagen,
5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,
5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt
hyresförhandlingslagen,
6. pröva frågor enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792), tvist om
upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a–c §§ jordabalken eller

3

Senaste lydelse 1998:147.

22

s. 23 Kontrollera mot PDF

förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 12 kap. 18 d–f §§ och 18 h §
samma balk,
7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m.,
8. pröva frågor enligt lagen
8. pröva frågor enligt lagen
(1982:352) om rätt till fastighets- (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bo- förvärv för ombildning till bostadsrätt.
stadsrätt eller kooperativ hyresrätt.
Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är
belägen. Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där bolagets
styrelse har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där förvaltningen
föres.
10 §4
Underlåter sökanden att på
kallelse infinna sig inför nämnden,
skall ärendet avskrivas. Om motparten inte infinner sig, får nämnden förelägga honom vid vite att
inställa sig inför nämnden. Om
parten trots detta inte infinner sig
och det inte kan antas att
förlikning kan komma till stånd,
skall ärendet avskrivas. Rör
ärendet tvist som avses i 1 § första
stycket 2 eller 4 § första stycket, 2,
2 a, 2 b eller 3, skall dock ärendet
avgöras trots att parten inte har
infunnit sig.
Uteblir båda parterna i tvist som
Uteblir båda parterna i tvist som
domstol hänskjutit till nämnden, domstol hänskjutit till nämnden,
avskrives ärendet. Uteblir endast avskrives ärendet. Uteblir endast
den ena parten, äger första stycket den ena parten, äger första stycket
andra och tredje punkterna andra och tredje meningarna
motsvarande tillämpning.
motsvarande tillämpning.
Första och andra styckena äger ej tillämpning om det finns anledning
att antaga att part har laga förfall för sin utevaro.

Underlåter sökanden att på
kallelse infinna sig inför nämnd,
avskrives ärendet. Kommer ej
motparten tillstädes, får nämnden
förelägga honom vid vite att
inställa sig inför nämnden. Kommer parten likväl ej tillstädes och
är det icke antagligt att förlikning
kan komma till stånd, avskrives
ärendet. Rör ärendet tvist som
avses i 1 § första stycket 2 eller 4
§ första stycket, 2, 2 a eller 3,
avgöres dock ärendet utan hinder
av partens utevaro.

11 §5
Rör ärende som avskrivits enligt
10 § första stycket första punkten
tvist som avses i 9 kap. 10 §, 10
kap. 6 a § eller 12 kap. 49 eller
54 § jordabalken, 22 eller 24 §
hyresförhandlingslagen
(1978:304), 5 § lagen (1957:390)
om fiskearrenden eller 2 kap. 10 §
4
5

Senaste lydelse 1978:306.
Senaste lydelse 2000:594.

Om ett ärende som har avskrivits enligt 10 § första stycket
första meningen rör tvist som
avses i 9 kap. 10 §, 10 kap. 6 a §
eller 12 kap. 49 eller 54 §
jordabalken, 22 eller 24 § hyresförhandlingslagen (1978:304), 5 §
lagen (1957:390) om fiske-

23

s. 24 Kontrollera mot PDF

och 4 kap. 6 § bostadsrättslagen
(1991:614) skall nämnden återuppta ärendet på ansökan av
sökanden. Ansökan görs skriftligen inom tre veckor från den dag
beslutet om avskrivning meddelades.

Uteblir sökanden ånyo, får ärendet icke återupptagas på nytt.

arrenden, 2 kap. 10 § och 4 kap.
6 § bostadsrättslagen (1991:614)
eller 4 kap. 6 § lagen (2002:000)
om kooperativ hyresrätt, skall
nämnden återuppta ärendet på
ansökan av sökanden. Ansökan
görs skriftligen inom tre veckor
från den dag beslutet om
avskrivning meddelades.
Om sökanden uteblir ännu en
gång, får ärendet inte tas upp på
nytt.

12 §6
Nämnd skall klarlägga tvistefrågorna och, även om medling icke
påkallas, söka förlika parterna.
Kan parterna ej förlikas efter förslag av någondera parten, skall
nämnden framlägga förslag till förlikning, om det ej är uppenbart att
förutsättningar för förlikning saknas.
Förlikning skall avfattas skriftligen och undertecknas av parterna.
Om det inte träffas någon förTräffas ej förlikning, avgöres
tvisten av nämnden, om tvisten rör likning, skall tvisten avgöras av
fråga som avses i 1 § första stycket nämnden, om tvisten rör en fråga
2 eller 4 § första stycket 2, 2 a som avses i 1 § första stycket 2
eller 3. I annat fall avskrives eller 4 § första stycket 2, 2 a, 2 b
eller 3. I annat fall skall ärendet
ärendet.
avskrivas.
22 §7
Beslut av nämnd äger, sedan tid
för klander eller besvär utgått när
talan får föras mot beslutet,
rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i 1 § första
stycket 2 eller 5 eller 4 § första
stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, eller 8.
Vad som sagts nu gäller dock ej
beslut, varigenom ansökan om
åtgärdsföreläggande enligt 12 kap.
11 § första stycket 5 eller 16 §
andra stycket eller upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a–c
§§ eller tillstånd enligt 12 kap. 18
d–f §§, 23 § andra stycket, 34–37
eller 40 § jordabalken eller 7 kap.
11 § bostadsrättslagen (1991:614)
eller ansökan om uppskov enligt
12 kap. 59 § jordabalken eller an6
7

Senaste lydelse 1978:306.
Senaste lydelse 1998:147.

Beslut av en nämnd har rättskraft när tiden för överklagande
eller klander har gått ut, om beslutet innebär att en fråga som
avses i 1 § första stycket 2 eller 5
eller 4 § första stycket 2, 2 a, 2 b,
3, 5 a, 6, 7 eller 8 har avgjorts.
Detta gäller dock inte beslut som
innebär att nämnden har avslagit
en ansökan om
1. åtgärdsföreläggande enligt 12
kap. 11 § första stycket 5 eller
16 § andra stycket jordabalken,
2. upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a–c §§ jordabalken,
3. tillstånd enligt 12 kap. 18 d–
f §§, 23 § andra stycket, 34–37
eller 40 § jordabalken,
4. tillstånd enligt 7 kap. 11 §

24

s. 25 Kontrollera mot PDF

bostadsrättslagen (1991:614),
5. uppskov enligt 12 kap. 59 §
jordabalken,
6. förbud eller hävande av
förbud enligt 12 kap. 18 h §
jordabalken, eller
7. rätt till förhandlingsordning
enligt 9 § hyresförhandlingslagen
(1978:304).
Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om
omprövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.

sökan om förbud eller hävande av
förbud enligt 12 kap. 18 h § jordabalken eller yrkande om rätt till
förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304)
lämnats utan bifall.

Besvär

Överklagande
23 §8

Det finns bestämmelser om
Om fullföljd av talan mot hyresnämndens beslut i ärende enligt 12 överklagande av hyresnämndens
kap. jordabalken eller hyresför- beslut i
– 12 kap. 70 § jordabalken,
handlingslagen (1978:304) eller i
– 31 §
hyresförhandlingslagen
ärende angående bostadsrätt, eller
särskild förvaltning eller i ärende (1978:304),
– 6 kap. 4 § lagen om kooperativ
enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m., eller hyresrätt (2002:000),
– 11 kap. 3 § bostadsrättslagen
lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till (1991:614),
– 34 § bostadsförvaltningslagen
bostadsrätt finns bestämmelser i
12 kap. 70 § jordabalken, 31 § (1977:792),
– 25 § lagen (1975:1132) om
hyresförhandlingslagen, 11 kap.
3 § bostadsrättslagen (1991:614), förvärv av hyresfastighet m.m.,
34 §
bostadsförvaltningslagen och
– 15 § lagen (1982:352) om rätt
(1977:792), 25 § lagen om förvärv
av hyresfastighet m. m. samt 15 § till fastighetsförvärv för ombildlagen om rätt till fastighetsförvärv ning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt.
för ombildning till bostadsrätt.
Hyresnämndens yttrande enligt 12 a § första stycket får inte överklagas.
Hyresnämndens beslut får överklagas hos Svea hovrätt, om nämnden
1. avvisat ansökan som avses i 8, 11, 14–16, 16 a, 16 c eller 16 e §,
eller avvisat ett överklagande,
2. avskrivit ärende enligt 8–10, 15 a, 16, 16 a, 16 c eller 16 e §, dock ej
när ärendet kan återupptagas,
3. förordnat angående ersättning för någons medverkan i ärendet,
4. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga
föreläggande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet,
5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäller rättshjälp.
Ett överklagande som avses i tredje stycket skall ges in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
I fråga om handläggningen hos hyresnämnden av ett överklagande som
avses i första eller tredje stycket tillämpas bestämmelserna i 52 kap. 2
och 4 §§ rättegångsbalken.
8

Senaste lydelse 1996:1637.

25

s. 26 Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

26

s. 27 Kontrollera mot PDF

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
2 §9

Förvärvstillstånd fordras inte
1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landsting eller kommunalförbund,
2. om staten, kommun, landsting, kommunalförbund, aktiebolag, som
helt ägs av kommun eller landsting, allmännyttigt bostadsföretag, riksorganisation för bostadsrättsföreningar eller regional sådan organisation
är förvärvare,
3. om egendomen förvärvas av
3. om egendomen förvärvas av
en bostadsrättsförening och före- en bostadsrättsförening och föreningen har fattat beslut om förvär- ningen har fattat beslut om förvet i den ordning som föreskrivs i värvet i den ordning som före9 kap. 19 § bostadsrättslagen skrivs i 9 kap. 19 § bostadsrättslagen (1991:614),
(1991:614),
3 a. om egendomen förvärvas av
en kooperativ hyresrättsförening
och föreningen har fattat beslut
om förvärvet på det sätt som
föreskrivs i 4 kap. 1 § lagen
(2002:000) om kooperativ hyresrätt,
4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller
enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig
att åter avyttra egendomen,
5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig
att avyttra egendomen enligt 6 §,
6. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

9

Senaste lydelse 1999:939.

27

s. 28 Kontrollera mot PDF

2.5

Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen
(1977:792)

Härigenom föreskrivs att 1 § bostadsförvaltningslagen (1977:792)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §10
Denna lag äger tillämpning på fastighet där det finns bostadslägenhet
som är uthyrd eller kan hyras ut av fastighetens ägare för annat ändamål
än fritidsändamål och som ej utgör del av hans egen bostad. Fastighet
som tillhör staten eller kommun kan ej bli föremål för ingripande enligt
2 §.
När byggnad tillhör innehavare av inskriven tomträtt äger
bestämmelserna i denna lag om fastighet motsvarande tillämpning på
tomträtten. I fråga om byggnad som annars tillhör annan än ägaren av
marken gäller lagen i tillämpliga delar. Såsom ägare av fastighet anses,
när omständigheterna föranleder det, annan som innehar fastigheten.
Denna lag tillämpas inte på
fastigheter som ägs kooperativa
hyresrättsföreningar enligt lagen
(2002:000) om kooperativ hyresrätt eller på fastigheter där
samliga bostadslägenheter hyrs av
sådana föreningar.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

10

Senaste lydelse 1989:1051.

28

s. 29 Kontrollera mot PDF

2.6

Förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen
(1978:304)

Härigenom föreskrivs att 1 § hyresförhandlingslagen (1978:304) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§
Förhandling om hyresförhållanden i fråga om bostadslägenheter får
enligt denna lag föras mellan å ena sidan hyresvärd eller hyresvärd och
organisation av fastighetsägare, i vilken hyresvärden är medlem, och å
andra sidan organisation av hyresgäster. Förhandling förs på grundval av
förhandlingsordning, som kommer till stånd genom avtal mellan de
förhandlande parterna eller genom beslut av hyresnämnd.
Som hyresvärd anses i lagen den som för annat ändamål än fritidsändamål regelmässigt hyr ut mer än två bostadslägenheter, vilka ej utgör
del av upplåtarens bostad.
Vad som i lagen sägs om avtal om förhandlingsordning och om verkan
av att sådant avtal har slutits gäller i tillämpliga delar även i fråga om
förhandlingsordning som har beslutats av hyresnämnd.
Lagen är inte tillämplig vid upplåtelse med kooperativ hyresrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

29

s. 30 Kontrollera mot PDF

2.7

Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt
till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
dels att lagens rubrik samt 1, 3–6 och 8–12 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande
lydelse.
Lag om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller
kooperativ hyresrätt

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1 §11

Enligt denna lag har hyresFör ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt har hyresgäster enligt gäster rätt att genom en förening
denna lag rätt att förvärva den förvärva fast egendom för omfasta egendomen genom en bo- bildning av hyresrätt till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt.
stadsrättsförening.
Rätten till förvärv gäller fast egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller, om egendomen hyrs ut för något annat ändamål än fritidsändamål, som småhusenhet.
Vad som i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt.
Vad som sägs om lagfart skall, när det är fråga om tomträtt, i stället avse
inskrivning av förvärv av tomträtt.
3 §12
Om hyresgäster har intresse av
att förvärva fast egendom för
ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt, får detta anmälas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Intresseanmälan skall för
hyresgästernas räkning göras av en
bostadsrättsförening respektive en
kooperativ hyresrättsförening.
Föreningen skall till sin anmälan foga ett intyg av föreningens styrelse
om
1. hur många lägenheter som finns i den fasta egendom som anmälan
omfattar,
2. att hyresgästerna i minst två
2. att hyresgästerna i minst två
tredjedelar av de uthyrda lägen- tredjedelar av de uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig heterna skriftligen har förklarat sig

Om hyresgäster har intresse av
att förvärva fast egendom för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till
inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel.
Intresseanmälan
skall för hyresgästernas räkning
göras av en bostadsrättsförening.

11
12

Senaste lydelse 1995:1465.
Senaste lydelse 2000:245.

30

s. 31 Kontrollera mot PDF

intresserade av en ombildning av intresserade av ombildningen, och
hyresrätt till bostadsrätt, och att att dessa hyresgäster är meddessa hyresgäster är medlemmar i lemmar i föreningen, och
bostadsrättsföreningen, och
3. att samtliga lägenheter i en småhusenhet som omfattas av anmälan
hyrs för något annat ändamål än fritidsändamål.
4 §13
Fastighetsägaren och bostadsrättsföreningen skall av inskrivningsmyndigheten underrättas om
att en intresseanmälan har antecknats i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Fastighetsägaren och den förening som har gjort intresseanmälan skall av inskrivningsmyndigheten underrättas om att en
intresseanmälan har antecknats i
fastighetsregistrets
inskrivningsdel.
5§

Sedan anteckning har skett
gäller en intresseanmälan, utom i
fall som avses i andra stycket,
fram till den inskrivningsdag som
inträffar närmast efter två år från
den inskrivningsdag då anteckningen gjordes. Om hembud som
avses i 6 § sker under denna tid,
gäller anmälan dock alltid fram till
den inskrivningsdag som inträffar
närmast efter två år från den dag
då hembudet skedde. Vad som nu
har sagts gäller även i förhållande
till ny ägare av fastigheten.
En förening som har gjort en
intresseanmälan kan ta tillbaka
den. Anmälan upphör att gälla den
inskrivningsdag som inskrivningsmyndigheten tar bort anteckningen.
En ny intresseanmälan får antecknas tidigast på den inskrivningsdag då
den tidigares giltighet upphört.

Sedan anteckning har skett
gäller en intresseanmälan fram till
den inskrivningsdag som inträffar
närmast efter två år från den
inskrivningsdag då anteckningen
gjordes. Om hembud som avses i
6 § sker under denna tid, gäller
anmälningen dock alltid fram till
den inskrivningsdag som inträffar
närmast efter två år från den dag
då hembudet skedde. Vad som nu
har sagts gäller även i förhållande
till ny ägare av fastigheten.

5a§
Till en anmälan om att ta
tillbaka en intresseanmälan skall
föreningen foga ett intyg om att
hyresgästerna i minst hälften av de
uthyrda lägenheterna vid föreningsstämma har röstat för att
föreningen inte skall förvärva den
fasta egendomen.
13

Senaste lydelse 2000:245.

31

s. 32 Kontrollera mot PDF

6 §14
Fast egendom som utgör en
Fast egendom som utgör en
hyreshus- eller småhusenhet och hyreshus- eller småhusenhet och
för vilken en intresseanmälan för vilken en intresseanmälan
gäller, får inte överlåtas helt eller gäller, får inte överlåtas helt eller
delvis genom köp eller byte utan delvis genom köp eller byte utan
att den bostadsrättsförening som att den förening som har gjort
har gjort intresseanmälan har er- intresseanmälan har erbjudits att
bjudits att förvärva hela hyreshus- förvärva hela hyreshus- eller småeller småhusenheten. Ett sådant husenheten. Ett sådant erbjudande
erbjudande kallas hembud. Med kallas hembud. Med överlåtelse
överlåtelse genom köp eller byte genom köp eller byte likställs
likställs överlåtelse genom tillskott överlåtelse genom tillskott till
till bolag eller förening, utdelning bolag eller förening, utdelning
eller skifte från bolag eller före- eller skifte från bolag eller
ning samt fusion enligt 14 kap. 1 § förening samt fusion enligt 14 kap.
1 § aktiebolagslagen (1975:1385).
aktiebolagslagen (1975:1385).
En överlåtelse får genomföras
En överlåtelse får genomföras
utan hembud till bostadsrätts- utan hembud till föreningen,
föreningen,
1. om föreningen godkänner
1. om bostadsrättsföreningen
överlåtelsen,
godkänner överlåtelsen,
2. om staten förvärvar egendomen,
3. om förvärvaren är gift med överlåtaren eller om förvärvaren eller,
när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling,
4. om förvärvet genomförs genom inrop på exekutiv auktion eller
offentlig auktion enligt lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt,
5. om överlåtelsen avser andel och förvärvaren redan äger en andel i
egendomen och denna andel förvärvats på något annat sätt än genom
gåva.
Hembud behövs inte heller, om
Hembud behövs inte heller, om
ett förvärv av bostadsrätts- ett förvärv av föreningen skulle
föreningen skulle vara oskäligt vara oskäligt med hänsyn till förmed hänsyn till förhållandet hållandet mellan överlåtaren och
mellan överlåtaren och en annan en annan förvärvare än föreningen
förvärvare än bostadsrättsföre- eller villkoren för eller omstänningen eller villkoren för eller digheterna vid en sådan överomständigheterna vid en sådan låtelse. Frågan om hembud behövs
överlåtelse. Frågan om hembud prövas av hyresnämnden på bebehövs prövas av hyresnämnden gäran av fastighetsägaren.
på begäran av fastighetsägaren.
8 §15
Hyresnämnden skall se till att
förslaget till köpeavtal delges den
bostadsrättsförening som har gjort
intresseanmälan. Efter delgivning14
15

Senaste lydelse 1995:1465.
Senaste lydelse 2000:245.

Hyresnämnden skall se till att
förslaget till köpeavtal delges den
förening som har gjort intresseanmälan. Efter delgivningen får

32

s. 33 Kontrollera mot PDF

en får inte hembudet eller sam- inte hembudet eller samtycket till
tycket till avtalsförslaget återkallas avtalsförslaget återkallas eller förslaget ändras.
eller förslaget ändras.
Efter hembudet är fastighetsägaren skyldig att ge föreningen tillfälle att
besikta egendomen.
Hyresnämnden skall för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel underrätta inskrivningsmyndigheten om hembudet och om
dagen för det.
9 §16
Bestämmelser om bostadsrättsföreningars beslut att förvärva hus
för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt finns i 9 kap. 19–21 §§
bostadsrättslagen (1991:614).

Bestämmelser om bostadsrättsföreningars beslut att förvärva hus
för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt finns i 9 kap. 19–21 §§
bostadsrättslagen (1991:614).
Bestämmelser om kooperativa
hyresrättsföreningars beslut att
förvärva hus för ombildning av
hyresrätt till kooperativ hyresrätt
finns i 4 kap. 1–5 §§ lagen
(2002:000) om kooperativ hyresrätt.

10 §17
Hembudet antas genom att föHembudet antas genom att bostadsrättsföreningen inom tre reningen inom tre månader från
månader från den dag då hem- den dag då hembudet skedde
budet skedde skriftligen anmäler skriftligen anmäler till hyrestill hyresnämnden att föreningen nämnden att föreningen beslutat
beslutat att förvärva den hem- att förvärva den hembjudna egenbjudna egendomen på de villkor domen på de villkor som anges i
som anges i fastighetsägarens fastighetsägarens förslag till köpeförslag till köpeavtal. När anmälan avtal. När anmälan har kommit in
har kommit in prövar nämnden om prövar nämnden om hembudet
rätteligen har antagits.
hembudet rätteligen har antagits.
Om föreningen inom den tid
Om bostadsrättsföreningen inom den tid som anges i första som anges i första stycket skrifstycket skriftligen anmäler till tligen anmäler till hyresnämnden
hyresnämnden att föreningen är att föreningen är intresserad av att
intresserad av att förvärva den förvärva den hembjudna egendohembjudna egendomen, förlängs men, förlängs tiden för att anta
tiden för att anta hembudet till sex hembudet till sex månader från
månader från den dag då hem- den dag då hembudet skedde.
budet skedde. Fastighetsägaren Fastighetsägaren skall av hyresskall av hyresnämnden underrättas nämnden underrättas härom.
Hembudet upphör att gälla, om
härom.
Hembudet upphör att gälla, om det inte antas inom föreskriven tid
det inte antas inom föreskriven tid och på föreskrivet sätt eller när
16
17

Senaste lydelse 1995:1465.
Senaste lydelse 1987:245.

33

s. 34 Kontrollera mot PDF

och på föreskrivet sätt eller när
bostadsrättsföreningen skriftligen
underrättat hyresnämnden om att
den inte antar hembudet.

föreningen skriftligen underrättat
hyresnämnden om att den inte
antar hembudet.

11 §
Om hembudet har antagits, skall
det anses som om fastighetsägaren
och bostadsrättsföreningen har
slutit ett avtal om köp av den hembjudna egendomen på de villkor
som anges i förslaget till köpeavtal. I förslaget skall anses föreskrivet att köpebrev skall upprättas.

Om hembudet har antagits, skall
det anses som om fastighetsägaren
och föreningen har slutit ett avtal
om köp av den hembjudna egendomen på de villkor som anges i
förslaget till köpeavtal. I förslaget
skall anses föreskrivet att köpebrev skall upprättas.

12 §18
Även om hembudet har upphört
Även om hembudet har upphört
att gälla får, så länge föreningens att gälla får, så länge föreningens
intresseanmälan gäller, en sådan intresseanmälan gäller, en sådan
överlåtelse eller övergång som av- överlåtelse eller övergång som avses i 6 § första stycket inte ske till ses i 6 § första stycket inte ske till
någon annan än den bostadsrätts- någon annan än den förening som
förening som har gjort intressean- har gjort intresseanmälan, om
mälan, om köpeskillingen är lägre köpeskillingen är lägre eller
eller villkoren för överlåtelsen villkoren för överlåtelsen sammansammantagna är avsevärt ogynn- tagna är avsevärt ogynnsammare
sammare för fastighetsägaren än för fastighetsägaren än vad som
vad som angavs vid hembudet. En angavs vid hembudet. En sådan
sådan överlåtelse eller övergång överlåtelse eller övergång får inte
får inte heller ske om ett villkor heller ske om ett villkor som
som angavs vid hembudet är angavs vid hembudet är uppenbart
uppenbart oskäligt mot föreningen. oskäligt mot föreningen. Har
Har fastighetsägaren sedan ett fastighetsägaren sedan ett hembud
hembud upphört att gälla gjort ett upphört att gälla gjort ett nytt hemnytt hembud, enligt vilket köpe- bud, enligt vilket köpeskillingen är
skillingen är lägre eller villkoren lägre eller villkoren på annat sätt
på annat sätt ogynnsammare för ogynnsammare för fastighetsägafastighetsägaren, och upphör även ren, och upphör även detta
detta hembud att gälla, skall första hembud att gälla, skall första och
och andra meningarna tillämpas på andra meningarna tillämpas på det
nya hembudet.
det nya hembudet.
Första stycket gäller också om överlåtelsen avser en andel av hyreshuseller småhusenheten.
I fråga om förbudet i första stycket skall 6 § andra och tredje stycket
tillämpas. Om något undantag inte föreligger, är överlåtaren skyldig att
skaffa hyresnämndens tillstånd till överlåtelsen.

18

Senaste lydelse 1995:1465.

34

s. 35 Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

35

s. 36 Kontrollera mot PDF

2.8

Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)
dels att i 1 kap. 7 § orden ”lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt” skall bytas ut mot
”lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt”,
dels att 1 kap. 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
8 §19
En juridisk person får inte uppEn juridisk person får inte
upplåta andelsrätt med vilken följer låta andelsrätt som ger rätt att för
rätt att för begränsad tid besitta begränsad tid besitta eller nyttja en
bostadslägenhet.
eller nyttja en bostadslägenhet.
Ett förbehåll om förvärv av andelsrätt i strid med första stycket gäller
inte mot den till vilken lägenheten har upplåtits.
Första stycket gäller inte i verksamhet som bedrivs med stöd av
tillstånd enligt lagen (1986:1242)
om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt eller lagen
(1999:459) om ändring av tillstånd
att bedriva verksamhet med
kooperativ hyresrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

19

Senaste lydelse 1999:458.

36

s. 37 Kontrollera mot PDF

2.9

Förslag till lag (1994:831) om rättegången i vissa
hyresmål i Svea hovrätt

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1994:831) om rättegången i vissa
hyresmål i Svea hovrätt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
8 §20

Beslut av Svea hovrätt äger
rättskraft, såvitt därigenom avgjorts fråga som avses i 4 § första
stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8
lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Detta
gäller dock inte beslut, enligt vilket
ansökan om åtgärdsföreläggande
enligt 12 kap. 11 § första stycket 5
eller 16 § andra stycket eller
upprustningsföreläggande enligt
12 kap. 18 a–c §§ eller tillstånd
enligt 12 kap. 18 d–f §§, 23 §
andra stycket, 34, 36 eller 37 §
jordabalken eller ansökan om
förbud eller hävande av förbud
enligt 12 kap. 18 h § jordabalken
eller yrkande om rätt till förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen (1978:304) lämnats utan bifall.

Beslut av Svea hovrätt har rättskraft, om beslutet innebär att en
fråga som avses i 4 § första stycket
2, 2 a, 2 b, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen
(1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder har avgjorts.
Detta gäller dock inte beslut som
innebär avslag på ansökan om
1. åtgärdsföreläggande enligt 12
kap. 11 § första stycket 5 eller
16 § andra stycket
2. upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a–c §§ jordabalken,
3. tillstånd enligt 12 kap. 18 d–
f §§, 23 § andra stycket, 34, 36
eller 37 § jordabalken,
4. förbud eller hävande av förbud enligt 12 kap. 18 h § jordabalken, eller
5. rätt till förhandlingsordning
enligt 9 § hyresförhandlingslagen
(1978:304).

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

20

Senaste lydelse 1998:149.

37

s. 38 Kontrollera mot PDF

3

Ärendet och dess beredning

Under åren 1987 till 1998 gällde lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt (försökslagen). Genom lagen bemyndigades regeringen att försöksvis lämna ekonomiska föreningar tillstånd att bedriva verksamhet med upplåtelse av kooperativ hyresrätt. I
samband med tillståndet kunde regeringen också meddela dispens från
vissa hyresrättsliga bestämmelser.
Boverket utvärderade försöksverksamheten (se Boverkets Rapport
1996:7). I rapporten konstaterades att försöksverksamheten hade fått en
relativt liten omfattning. Boverket ansåg att den kooperativa hyresrätten
ändå borde införas som en bestående upplåtelseform men framhöll
samtidigt att upplåtelseformen behövde få klara och rimliga villkor.
Regeringen beslutade den 11 november 1999 att tillkalla en särskild
utredare med uppdrag att föreslå permanenta regler för kooperativ
hyresrätt (dir 1999:88). Till utredare utsågs hyresrådet och chefen för
Hyresnämnden i Stockholm Håkan Julius. Utredningen, som antog
namnet Utredningen om kooperativ hyresrätt, avgav i november år 2000
betänkandet Kooperativ hyresrätt (SOU 2000:95). En sammanfattning av
betänkandet finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag finns i bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Ju2000/5955/L1). En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.
I denna lagrådsremiss tar regeringen upp de förslag som lämnades i
betänkandet.

4

Kooperativ hyresrätt

4.1

Bakgrund

Nyttjanderätt till bostäder upplåts normalt genom hyresrätt eller bostadsrätt. Hyresrätt upplåts av både kommunala och privata fastighetsägare.
Bostadsrätt upplåts av bostadsrättsföreningar. En utförlig reglering av
dessa boendeformer finns i bl.a. 12 kap. jordabalken (hyreslagen) och
bostadsrättslagen (1991:614).
Vid sidan av hyresrätt och bostadsrätt förekommer i mindre omfattning
s.k. kooperativ hyresrätt. Sådan upplåts av kooperativa hyresrättsföreningar. Karaktäristiskt för kooperativ hyresrätt är att hyresgästerna är
medlemmar i en förening och att det är föreningen som hyr ut
lägenheterna.
Den största kooperativa hyresrättsföreningen är Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB). Den bildades redan år 1916. I dag har
föreningen ca 60 000 medlemmar och förvaltar ca 6 000 lägenheter som
upplåts till medlemmarna med hyresrätt. SKB:s verksamhet är i vissa
avseenden undantagen från annars gällande hyresrättsliga bestämmelser.
Övriga kooperativa hyresrättsföreningar har kommit till inom ramen
för den försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt som gällde under
åren 1987–1998. Försöksverksamheten hade stöd i den tidsbegränsade
lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt

38

s. 39 Kontrollera mot PDF

(försökslagen). Syftet med den lagen var att pröva en självförvaltningsform för de boende inom hyresrättens ram (se prop. 1986/87:37
s. 47). Genom försökslagen fick regeringen rätt att lämna ekonomiska
föreningar tillstånd att bedriva verksamhet med upplåtelse av kooperativ
hyresrätt. De föreningar som tillkom enligt försökslagen får fortsätta sin
verksamhet även sedan lagen upphört att gälla.

4.2

En ny lag om kooperativ hyresrätt

Regeringens förslag: Det införs en permanent lagstiftning om kooperativ hyresrätt.
Kooperativ hyresrätt skall bedrivas i föreningsform. Verksamheten
skall kunna bedrivas på två olika sätt: enligt ägarmodellen och enligt
hyresmodellen.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte
haft några invändningar mot utredningens förslag. Bostadskreditnämnden
och Institutet för fastighetsrättslig forskning vid Uppsala universitet har
dock avstyrkt förslagen. Några remissinstanser, däribland Svea hovrätt
och Sveriges Fastighetsägareförbund, har ifrågasatt behovet av en ny
upplåtelseform. Också Sveriges advokatsamfund och Svenska Bankföreningen har uttryckt tveksamhet till förslagen. Några remissinstanser,
däribland Malmö tingsrätt, har ifrågasatt ändamålsenligheten av kooperativ hyresrätt enligt ägarmodellen.

Skälen för regeringens förslag
Inledning

Regeringen har under senare år vidtagit en rad åtgärder för att öka
hyresgästers inflytande över sitt boende. Arbetet med detta fortgår
alltjämt. Som ett led i denna strävan är det naturligt att överväga om det
bör införas en permanent lagstiftning om kooperativ hyresrätt.
Kooperativ hyresrätt enligt försökslagen

Som ovan har angetts innebar försökslagen att regeringen fick ge ekonomiska föreningar tillstånd att bedriva verksamhet med upplåtelse av
kooperativ hyresrätt. I samband med att regeringen gav sådana tillstånd
kunde den också meddela dispens från vissa hyresrättsliga bestämmelser.
Det gällde bl.a. hyreslagens bestämmelser om hyresvärdens underhållsskyldighet, bestämmelserna om upprustningsföreläggande och hyresgästinflytande vid ombyggnad samt bestämmelserna om hyresförhandling i
hyresförhandlingslagen (1978:304). Sådana dispenser meddelades också
regelmässigt.
Som förutsättning för tillstånd gällde bl.a. att kommunen hade tillstyrkt
verksamheten och att föreningens stadgar föreskrev att minst en av
39

s. 40 Kontrollera mot PDF

ledamöterna i föreningens styrelse och en suppleant för denne skulle vara
utsedd av kommunen.
De föreningar som fick tillstånd enligt försökslagen har bedrivit verksamheten enligt två modeller. Den ena modellen innebär att fastigheten
ägs av någon annan, vanligen ett kommunalt bostadsföretag, som helt
eller delvis hyr ut den till föreningen enligt ett s.k. blockhyresavtal.
Föreningen hyr sedan ut lägenheterna i andra hand till sina medlemmar.
Majoriteten av de föreningar som har fått tillstånd enligt försökslagen har
bedrivit verksamheten enligt denna modell. Modellen kommer fortsättningsvis att kallas hyresmodellen. Den andra modellen innebär att
föreningen själv äger fastigheten och hyr ut lägenheterna till sina
medlemmar. Flertalet föreningar enligt denna senare modell har anknytning till Riksbyggen. Modellen brukar kallas ägarmodellen.
Boverkets utvärdering

I december 1994 fick Boverket i uppdrag att utvärdera försöksverksamheten. Uppdraget redovisades i augusti 1996 i en rapport (Boverkets
rapport 1996:7). I rapporten konstaterades att försöksverksamheten hade
fått en relativt liten omfattning. Av de 75 föreningar som vid tidpunkten
för utvärderingen hade fått tillstånd fanns 43 kvar. Det sammanlagda
antalet lägenheter i dessa föreningar uppgick till drygt 2 000. Verket
konstaterade att 14 av de kvarvarande föreningarna bedrev verksamheten
enligt ägarmodellen och att flertalet av dessa utgjordes av s.k. kategoriboende, vanligtvis äldreboende. De övriga 29 föreningarna tillämpade
hyresmodellen.
Boverket menade att försöksverksamheten hade sammanfallit med en
utomordentligt turbulent period inom den svenska ekonomin och på
bostadsmarknaden och att detta hade bidragit till det delvis ganska
negativa utfallet av försöksverksamheten. Verket betonade samtidigt att
de uppkomna problemen sammanhängde med brister i själva försöksverksamhetens utformning, vilket i sin tur hade gjort att boendeformen
kooperativ hyresrätt inte hade fått någon riktig chans. Enligt Boverket
var problem med kreditgivningen en viktig orsak till att många
föreningar med inriktning på ägarmodellen gick över till bostadsrätt.
Bundenheten till bruksvärdesprincipen (jfr 55 § hyreslagen) bedömdes
vara en annan bidragande orsak.
Boverket framhöll att kooperativ hyresrätt borde införas som en
bestående upplåtelseform. Verket ansåg dock att det inte kunde anses
försvarligt att införa en reglering av upplåtelseformen med de villkor
som hade gällt under försöksperioden. Enligt verket måste vissa problem
först lösas. Verket tog här upp bl.a. frågor om pantsättning av hyresrätten, värdesäkring av medlemmens insats samt hyressättningen. Verket
betonade också att det behövdes lagregler om ekonomiska planer motsvarande de bestämmelser som finns i bostadsrättslagen.
Det bör införas en permanent lag om kooperativ hyresrätt

Regeringen anser att det finns mycket goda skäl att nu införa en
permanent lagstiftning om kooperativ hyresrätt.
40

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kooperativ hyresrätt kan fungera som ett bra komplement till de
befintliga upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt och bidra till en
ökad valfrihet mellan skilda boendeformer. Den kan också utgöra ett bra
alternativ till såväl vinstdrivande som allmännyttig hyresförvaltning.
Regeringen vill särskilt framhålla att boendeformen kooperativ hyresrätt är ägnad att ge förutsättningar för en bättre boendemiljö med större
inslag av boendedemokrati och självförvaltning än vanlig hyresrätt. Ökad
självförvaltning ger bättre möjligheter att anpassa boendet till hyresgästernas särskilda önskemål. Genom närheten mellan hyresgästen och
föreningen bör man också kunna uppnå en effektivare förvaltning.
Hyresgästernas delaktighet i boendet kan bidra till en större social
gemenskap och, i positiv bemärkelse, social kontroll. Detta bör leda till
en ökad omsorg om boendemiljön och därmed också till minskat slitage.
Kostnaderna för boendet kan därmed – och genom ökad självförvaltning
– hållas nere. Genom förbättrad boendedemokrati och större social
gemenskap ökar också tryggheten i boendet.
Samtidigt kommer boendeformen kooperativ hyresrätt enligt regeringens bedömning inte att tvinga den enskilde till lika stora ekonomiska
satsningar som bostadsrätt vanligen kräver. Boendeformen kommer inte
heller, såsom den enligt regeringens förslag bör utformas, att ge utrymme
för sådana spekulativa inslag som ibland kan prägla bostadsrätten.
Kooperativ hyresrätt bör drivas i form av en förening. Inom ramen för
föreningen kommer hyresgästerna gemensamt att kunna fatta de beslut
som gäller deras boende.
Den kooperativa hyresgästen bör bidra till föreningens kapitalbehov
genom att betala ett kapitaltillskott, en medlemsinsats, till föreningen.
Till skillnad vad som är fallet när det gäller bostadsrätt bör emellertid
hyresgästen inte kunna göra någon vinst i samband med att han eller hon
lämnar lägenheten. Hyresrätten bör därför inte kunna säljas. Systemet bör
i stället bygga på att hyresgästen vid avflyttningen får tillbaka det
kapitaltillskott som han eller hon betalade till föreningen vid tillträdet.
Lite tillspetsat kan man säga att bostadsrättshavarens chans till vinst i ett
system med kooperativ hyresrätt ersätts av en chans till en på längre sikt
lägre boendekostnad.
Kooperativ hyresrätt bör få förekomma enligt både hyresmodellen och
ägarmodellen

Liksom under försöksverksamheten bör det vara möjligt att bedriva
verksamhet med kooperativ hyresrätt enligt två olika modeller. Föreningar enligt hyresmodellen möjliggör ett ökat boendeinflytande utan att
något större kapital behöver tillskjutas från de boende. Denna modell kan
vara intressant för t.ex. kommuner som vill gynna ett större inslag av
boinflytande utan att sälja sina fastigheter. Det kan ske genom att
kommunen låter sina bostadsföretag hyra ut ett eller flera hus till en
förening av de boende, varefter föreningen i sin tur hyr ut lägenheterna
till sina medlemmar. Till skillnad från bostadsrätter ger föreningar enligt
ägarmodellen utrymme för en spekulationsfri äganderättsform. Ägarmodellen förutsätter visserligen att det sker ett större kapitaltillskott –
vilket, som några remissinstanser har påpekat, inledningsvis kan innebära
41

s. 42 Kontrollera mot PDF

vissa finansieringsproblem – men den kan bli ekonomiskt fördelaktig på
längre sikt. Lagstiftningen bör därför ge utrymme även för denna modell.

5

Föreningen

5.1

Den kooperativa hyresföreningen

5.1.1

Vilket ändamål skall föreningen ha?

Regeringens förslag: En kooperativ hyresrättsförening skall vara en
ekonomisk förening med ändamål att upplåta bostadslägenheter med
hyresrätt till sina medlemmar.
Det skall inte finnas något förbud för föreningen att hyra ut lägenheter
till andra än medlemmar.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag utom
vad gäller begränsningen av ändamålet till upplåtelse av bostadslägenheter (se betänkandet s. 65–68).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot utredningens förslag.
Bakgrund: Av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) framgår att en ekonomisk förening är en förening som har till
ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter eller
andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats, genom att
begagna föreningens tjänster eller på annat liknande sätt (se 1 kap. 1 §
föreningslagen). De kooperativa hyresrättsföreningar som har tillkommit
inom ramen för försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt utgör
ekonomiska föreningar. Detsamma gäller SKB.
En bostadsrättsförening är ett särskilt slag av ekonomisk förening.
Den skall ha till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med
bostadsrätt. Föreningslagens bestämmelser är tillämpliga enbart om det
hänvisas till dem i bostadsrättslagen.

Skälen för regeringens förslag
Föreningens ändamål

En kooperativ hyresrättsförening av det skisserade slaget kommer att
bedriva ekonomisk verksamhet – uthyrning av lägenheter – i vilken
föreningens medlemmar tar del såsom hyresgäster. Föreningen kommer
alltså att ha den ekonomiska föreningens grunddrag. De kooperativa
hyresrättsföreningar som redan finns är ekonomiska föreningar. Det är
därför naturligt att också kooperativa hyresrättsföreningar enligt den nya
lagstiftningen ges formen av ekonomiska föreningar.
För en kooperativ hyresrättsförening bör dock givetvis gälla mera
begränsade ändamål än vad som gäller för ekonomiska föreningar i
allmänhet. En jämförelse kan här lämpligen göras med vad som gäller för
bostadsrättsföreningar. En bostadsrättsförening har till ändamål att i
42

s. 43 Kontrollera mot PDF

föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt (se 1 kap. 1 §
bostadsrättslagen). Också en kooperativ hyresrättsförening bör alltså vara
en ekonomisk förening som har till ändamål att upplåta lägenheter med
nyttjanderätt till sina medlemmar. Nyttjanderätten bör ha karaktär av
hyresrätt. Såsom kommer att behandlas närmare i avsnitt 6 bör hyresrätten vara av ett särskilt slag.
En särskild fråga är om föreningens ändamål skall få omfatta enbart
upplåtelse av bostadslägenheter. Den hänger nära samman med en annan
fråga, nämligen om det särskilda slag av nyttjanderätt som det här är
fråga om skall kunna upplåtas i såväl bostadslägenheter som lokaler.
Utredningen har besvarat dessa frågor jakande. Regeringen kan för sin
del konstatera att befintliga kooperativa hyresrättsföreningar, såvitt känt,
är inriktade på uthyrning av bostadslägenheter. Stockholms Kooperativa
Bostadsförening (SKB) har enligt utredningen upplevt det som i vissa
avseenden problematiskt att ha lokalhyresgäster som medlemmar. En
jämförelse kan också göras med förhållandena i bostadsrättsföreningar.
En bostadsrättsförening kan visserligen upplåta lokaler med bostadsrätt
men i praktiken upplåts lokaler i en bostadsrättsförenings hus oftast med
hyresrätt. Något behov av att låta den nya upplåtelseformen avse upplåtelse av lokaler synes alltså inte finnas. Till detta kommer att syftet med
förslaget framför allt är att åstadkomma ett ökat boinflytande och ökad
gemenskap mellan de boende. De boendes intressen i dessa avseenden
torde främjas bäst genom att uthyrning av bostadslägenheter sätts i
centrum för föreningarnas verksamhet. På så sätt blir upplåtelseformen
mer renodlad och sådana intressemotsättningar mellan olika medlemskategorier som Hyresnämnden i Göteborg och Sveriges advokatsamfund
har pekat på kan undvikas. Enligt regeringens mening talar därför
övervägande skäl för att ändamålet för en kooperativ hyresrättsförening
bör vara att upplåta bostadslägenheter med hyresrätt.
Uthyrning till icke-medlemmar

Kooperativ verksamhet bedrivs i medlemmarnas intresse. Det är därför
naturligt att föreningens verksamhet inriktas på upplåtelser till medlemmar. Såsom kommer att behandlas ytterligare i avsnitt 5.1.2 bör
föreningen över huvud taget inte kunna upplåta det särskilda slag av
hyresrätt som det här blir fråga om till andra än medlemmar. Men bör då
en kooperativ hyresrättsförening kunna hyra ut lägenheter med vanlig
hyresrätt till andra än medlemmar?
Vid bedömningen av den frågan kan först konstateras att upplåtelse av
bostadsrätt får ske endast till medlemmar men att föreningen har rätt att
hyra ut lägenheter till andra än medlemmar i föreningen. Rätten att hyra
ut till andra än medlemmar har bl.a. motiverats med att det kan vara
ändamålsenligt att upplåta lokaler med hyresrätt samt att det kan
förekomma fall då en förening på grund av situationen på
bostadsmarknaden i orten inte omedelbart lyckas finna spekulanter till
samtliga lägenheter som är avsedda att upplåtas med bostadsrätt (se prop.
1971:12 s. 137).
Bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar är förstås
inte helt jämförbara i detta sammanhang. En bostadsrättsförening tilllämpar i det aktuella fallet en annan upplåtelseform – hyresrätt – än den

43

s. 44 Kontrollera mot PDF

annars mot medlemmarna tillämpliga upplåtelseformen bostadsrätt. När
det gäller kooperativa hyresrättsföreningar blir det fråga om att vid sidan
av upplåtelser med kooperativ hyresrätt till medlemmar göra upplåtelser
med vanlig hyresrätt till andra än medlemmar. Man får då två grupper av
hyresgäster. Den ena gruppen hyresgäster har betalat medlemsinsatser
och har ett föreningsrättsligt inflytande över sitt boende. Den andra
gruppen hyresgäster har inte betalat några insatser och saknar föreningsrättsligt inflytande. De båda slagen av hyresförhållanden kommer
att i olika avseenden regleras på olika sätt. Detta kan synas olämpligt.
Det främsta skälet till att en kooperativ hyresrättsförening likväl bör få
upplåta lägenheter till andra än medlemmar är att föreningen, liksom en
bostadsrättsförening, kan ha problem att få alla lägenheter upplåtna till
personer som är beredda att betala den insats som föreningens medlemmar måste betala.
Som redan antytts kan en bostadsrättsförening hyra ut befintliga
lokaler i stället för att upplåta dem med bostadsrätt. Det är inte ovanligt
att bostadsrättsföreningar väljer att göra så. Detta kan bero på att
föreningen vill ha ett annat förhållande till näringsidkaren än förhållandet
förening–medlem. Enligt regeringens förslag (se avsnitt 5.1.2) skall en
lokal inte kunna upplåtas med kooperativ hyresrätt. Det kan dock finnas
goda skäl för en sådan förening att ändå hyra ut lokaler. Även detta talar
för att föreningen bör kunna hyra ut till andra än medlemmar.
Regeringen föreslår därför att en kooperativ hyresrättsförening skall ha
möjlighet att hyra ut även till andra än medlemmar. Naturligtvis kan
föreningen komma i konflikt med den kooperativa grundtanken om en
mycket stor andel lägenheter hyrs ut till andra än medlemmar. En alltför
omfattande sådan uthyrning torde dock föreningen själv inte tjäna på,
särskilt som uthyrning till icke-medlemmar, såsom regeringens förslag är
utformat, inte kommer att falla in under de särskilda regler om
hyressättning m.m. som föreslås gälla för kooperativ hyresrätt. Uthyrning
till icke-medlemmar torde därför inte innebära några verkliga risker eller
hot mot den kooperativa grundtanken. Ändamålen för kooperativa
hyresrättsföreningar bör emellertid snävas in så att det framgår att
avsikten med sådana föreningar är att de skall upplåta hyresrätt till sina
medlemmar. Det kommer därmed inte att vara möjligt att i den
kooperativa hyresrättsföreningens form bedriva verksamhet som till sin
huvudsakliga del är inriktad på annat än medlemmarnas behov.

5.1.2

När skall kooperativ hyresrätt kunna upplåtas?

Regeringens förslag: Nyttjanderätten som föreningen upplåter skall
kallas kooperativ hyresrätt.
Kooperativ hyresrätt skall kunna upplåtas enbart till medlemmar.
Upplåtelserna skall gälla bostadslägenheter som är belägna i hus som
föreningen äger eller bostadslägenheter som föreningen hyr av fastighetsägaren.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningens förslag innebär dock att kooperativ hyresrätt skall
kunna upplåtas även i lokaler (se betänkandet s. 65–68).

44

s. 45 Kontrollera mot PDF

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt utredningens
förslag eller inte haft några invändningar mot dem. Sveriges advokatsamfund har dock förordat att upplåtelseformen benämns kooperativ
hyra.
Skälen för regeringens förslag: Såsom förut har konstaterats bör den
hyresrätt som föreningen upplåter vara av särskilt slag och således inte i
alla delar följa hyreslagens bestämmelser. Vad bör då denna upplåtelseform benämnas?
Med hänsyn till den nära anknytningen till vanlig hyra är det naturligt
att välja en benämning som anger släktskapet med hyra. Det kan därför
anföras skäl för att upplåtelseformen, såsom Sveriges advokatsamfund
har förordat, bör benämnas ”kooperativ hyra”. Eftersom begreppet
”kooperativ hyresrätt” redan är väl etablerat, föreslår regeringen emellertid att upplåtelseformen ges denna senare benämning.
Kooperativ hyresrätt kommer att präglas bl.a. av att hyresgästens
boendeinflytande tillgodoses genom hans eller hennes deltagande i den
kooperativa hyresrättsföreningen i stället för genom hyreslagens regler.
Detta förutsätter givetvis att den kooperative hyresgästen alltid är
medlem i föreningen. Kooperativ hyresrätt bör därför kunna upplåtas
enbart till dem som är medlemmar i föreningen.
Vidare bör, såsom har konstaterats i föregående avsnitt, endast bostadslägenheter kunna upplåtas med kooperativ hyresrätt. Upplåtelse bör
kunna ske såväl av lägenheter som är belägna i hus som föreningen äger
som av bostadslägenheter som föreningen hyr av fastighetsägaren.
Därmed kommer det att bli möjligt att bedriva verksamhet med
kooperativ hyresrätt såväl enligt ägarmodellen som enligt hyresmodellen
(jfr ovan avsnitt 4.2).

5.1.3

Vilka kopplingar skall finnas mellan andels- och
nyttjanderätten?

Regeringens förslag: Den nya lagstiftningen skall omfatta endast
föreningar där det inte finns någon fast koppling mellan andelsrätten i
föreningen och nyttjanderätten till en lägenhet. Det innebär bl.a. att en
person skall kunna bli medlem i en kooperativ hyresrättsförening även
innan föreningen har upplåtit någon lägenhet till honom eller henne.
Upplåtelseförbudet i 1 kap. 8 § första stycket bostadsrättslagen förtydligas så att det framgår att förbudet avser endast fall där det finns en fast
koppling mellan andelsrätten och nyttjanderätten, dvs. när nyttjanderätten
är direkt knuten till andelsrätten i föreningen.
Utredningens förslag: Överensstämmer i stort sett med regeringens
förslag (se betänkandet s. 69–79). Utredningen har dock även föreslagit
ett straffsanktionerat förbud för andra ekonomiska föreningar än
kooperativa hyresrättsföreningar att bedriva verksamhet med ändamål att
till föreningens medlemmar upplåta nyttjanderätt till bostadslägenhet för
begränsad tid.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att erinra mot utredningens förslag. Institutet för fastighetsrättslig
45

s. 46 Kontrollera mot PDF

forskning vid Uppsala universitet har dock invänt mot att endast vissa
upplåtelseformer skall vara tillåtna.

Skälen för regeringes förslag
Bör det finnas en fast koppling mellan andelsrätten i föreningen och
hyresrätten?

En kooperativ hyresgäst skall enligt regeringens förslag vara medlem i
den kooperativa hyresrättsföreningen (se avsnitt 5.1.2). Med medlemskapet kommer att följa en andelsrätt i föreningen. Frågan blir då
vilken koppling som skall finnas mellan hyresrätten och andelsrätten.
Bör hyresrätten vara knuten till andelsrätten – så att det med andelsrätten
utan vidare följer en rätt att utnyttja en lägenhet – eller bör andelen i
föreningen och hyresrätten kunna förvärvas var för sig?
Det kan i och för sig hävdas att en fast koppling mellan andelsrätten
och nyttjanderätten stämmer bäst med den kooperativa tanken. Flera skäl,
främst praktiska, talar dock i motsatt riktning. Ett sådant är att det i
föreningar som tillkom under försöksverksamheten vanligen inte finns
någon sådan koppling. Detsamma gäller SKB. Ett annat skäl är att det
med en fast koppling mellan andelsrätten och nyttjanderätt inte skulle
vara möjligt för den kooperativa hyresrättsföreningen att upprätthålla
kösystem för medlemmar som ännu inte har förvärvat någon nyttjanderätt. Övervägande skäl talar därför för att det inte bör uppställas något
krav på en fast koppling mellan andelsrätten och nyttjanderätt.
Bör lagstiftningen över huvud taget lämna utrymme för att det i kooperativa hyresrättsföreningar finns en fast koppling mellan andelsrätten och
nyttjanderätten?
Enligt regeringens bedömning skulle ett tillåtande av föreningar med
fast koppling mellan andelsrätten och nyttjanderätten göra regelverket
mer komplext. I flera avseenden skulle det behövas olika regler för de två
varianterna. Det finns en risk för att detta skulle göra regelverket svåröverskådligt.
Regeringen föreslår därför att den nya lagstiftningen om kooperativ
hyresrätt skall omfatta endast föreningar där det saknas en fast koppling
mellan andelsrätten och nyttjanderätten.
Bör liknande upplåtelseformer få förekomma?

Enligt bostadsrättslagen gäller ett förbud mot s.k. andelsupplåtelse (se 1
kap. 8 § bostadsrättslagen). Enligt bestämmelsen får juridiska personer
inte upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad tid besitta
eller nyttja en bostadslägenhet. Bestämmelsen är inte helt klar till sin
innebörd (se närmare betänkandet s. 76 f.). Enligt regeringens bedömning ligger det dock närmast till hands att tolka den så att den avser
endast föreningar där det finns en fast koppling mellan andelsrätten och
nyttjanderätten. En sådan koppling kommer, med regeringens förslag, att
saknas i kooperativa hyresrättsföreningar. Införandet av upplåtelseformen kooperativ hyresrätt gör det därför inte nödvändigt med några
sakliga ändringar i upplåtelseförbudet i 1 kap. 8 § bostadsrättslagen.
46

s. 47 Kontrollera mot PDF

Men med hänsyn till den oklarhet som råder om innebörden i 1 kap.
8 § bostadsrättslagen föreslår regeringen att det i bestämmelsen klargörs
att den omfattar endast fall där det finns en fast koppling mellan
andelsrätt och nyttjanderätt.
Den nyss angivna tolkningen av upplåtelseförbudet i 1 kap. 8 §
bostadsrättslagen innebär emellertid också att förbudet inte hindrar att
juridiska personer, utanför reglerna om kooperativ hyresrätt, bedriver
verksamhet som i väsentliga avseenden liknar den som kooperativa
hyresrättsföreningar skall bedriva. En särskild fråga är om detta bör vara
möjligt. Utredningen föreslog att det skulle förbjudas. Enligt regeringens
mening torde det inte komma att finnas något större intresse för
uthyrningsverksamhet av kooperativ karaktär utanför den nu föreslagna
lagstiftningens ramar, särskilt som det för sådan uthyrning kommer att
gälla sedvanliga hyresrättsliga regler. Något påtagligt skäl att förbjuda
sådan uthyrningsverksamhet, om den likväl förekommer, finns inte.
Regeringen föreslår därför inte något förbud mot uthyrningsverksamhet
som sker i föreningsform utanför den nya lagstiftningens ramar.

5.1.4

Bör det finnas regler om antalet medlemmar och
lägenheter samt om viss närhet mellan husen?

Regeringens förslag: Antalet medlemmar i en kooperativ
hyresrättsförening skall uppgå till minst tre. Föreningens verksamhet
skall avse uthyrning av minst tre lägenheter.
Regeringens bedömning: Det bör inte ställas upp någon regel om
att en förening får inneha flera hus enbart om husen är belägna i
anslutning till varandra.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 79–81).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte framfört några
invändningar i dessa delar.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Ekonomiska
föreningar måste ha minst tre medlemmar. Detsamma gäller bostadsrättsföreningar. Det är naturligt att detta gäller även för kooperativa
hyresrättsföreningar.
För en bostadsrättsförening gäller dessutom att den skall ha minst tre
lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. I det kooperativa
synsättet anses nämligen ligga att det skall finnas ett visst minsta antal
medlemmar som aktivt medverkar i föreningens verksamhet och att
föreningen skall kunna erbjuda alla medlemmar en lägenhet (se prop.
1990/91:92 s. 56 f. och 1992/93:144 s. 8 f.).
En kooperativ hyresrättsförening kommer inte att vara skyldig att
tillhandahålla samtliga medlemmar en lägenhet. Det är emellertid
naturligt att föreningen bedriver en verksamhet som kan komma ett
flertal medlemmar till del. Även för kooperativa hyresrättsföreningar bör
det därför ställas upp ett krav på att föreningen har minst tre lägenheter.
Eftersom föreningen, enligt regeringens förslag, skall kunna upplåta
kooperativ hyresrätt enbart i bostadslägenheter, bör det självfallet vara
fråga om bostadslägenheter.

47

s. 48 Kontrollera mot PDF

För en bostadsrättsförening gäller vidare att, om föreningen har flera
hus, dessa skall ligga så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan
kan ske. Kravet infördes år 1991. I förarbetena angavs två skäl. Det ena
var att det hade börjat bildas bostadsrättsföreningar – främst sådana med
småhus – där föreningsformen hade valts av finansiella eller skattemässiga skäl och där intresset av kooperativ samverkan bedömdes vara
lågt. Det andra skälet var att man ville markera att det kooperativa
synsättet även i fortsättningen skulle prägla bostadsrättslagstiftningen (se
prop. 1990/91:92 s. 59 f.). Hus som bostadsrättsföreningar hade förvärvat
före lagens ikraftträdande omfattas inte av kravet på viss närhet.
Regeringen kan konstatera att det i dag finns åtminstone en kooperativ
hyresrättsförening, SKB, som inte uppfyller det krav på närhet mellan
husen som uppställs i bostadsrättslagen. Om ett sådant krav uppställs för
kooperativa hyresrättsföreningar, torde det därför behövas en övergångsbestämmelse liknande de nämnda övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen. Därmed skulle det emellertid uppkomma omotiverade skillnader mellan olika kooperativa hyresrättsföreningar.
Att uppställa ett krav på närhet mellan husen är alltså förenat med
olägenheter. Skälen för att trots detta uppställa ett sådant krav är enligt
regeringens mening inte heller särskilt starka. Naturligtvis bör verksamheten i kooperativa hyresrättföreningar vila på ett kooperativt synsätt.
En ändamålsenlig samverkan med kooperativ karaktär synes emellertid
som regel kunna ske även om husen inte är belägna i anslutning till
varandra. Detta gäller ju t.ex. för SKB. Därtill kommer att dagens
subventions- och skattesystem inte ger incitament att skapa kooperativa
hyresrättsföreningar enbart av finansiella eller skattemässiga skäl.
Regeringen anser därför att det inte bör uppställas något krav på viss
närhet mellan föreningens hus.

5.2

Föreningen och medlemmarna

5.2.1

Medlemskap i föreningen

Regeringens förslag: Föreningslagens bestämmelser om medlemskap
i föreningen skall gälla även för kooperativa hyresrättsföreningar med
de undantag som är särskilt motiverade av kooperativa hyresrättsföreningars särskilda förhållanden.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 85).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: När det gäller grundläggande föreningsrättsliga frågor, t.ex. om inträde och utträde, bör det gälla samma
huvudprinciper i kooperativa hyresrättsföreningar som i vanliga ekonomiska föreningar. I vissa hänseenden är dock avvikelser motiverade med
hänsyn till de kooperativa hyresrättsföreningarnas särskilda förhållanden.
Detta behandlas i det följande.
48

s. 49 Kontrollera mot PDF

5.2.2

Antagande av nya medlemmar

Regeringens förslag: När det gäller rätten att begränsa antagandet av
medlemmar i föreningen skall föreningslagens bestämmelser gälla.
Den som är missnöjd med att föreningen har vägrat honom eller
henne medlemskap skall kunna få frågan prövad hos allmän domstol.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag
(se betänkandet s. 86 och 87).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot förslagen.
Skälen för regeringens förslag: En viktig kooperativ grundsats är
att ekonomiska föreningar skall vara öppna för nya medlemmar, den
s.k. öppenhetsprincipen (jfr 3 kap. 1 § föreningslagen). Det är naturligt
att denna grundsats gäller även för kooperativa hyresrättsföreningar.
Visserligen begränsas antalet möjliga hyresgäster av det antal lägenheter som föreningen förfogar över. Också för en person som inte
omedelbart kan tilldelas någon lägenhet kan emellertid ett medlemskap vara av värde, dels därför att det ger möjlighet att verka för den
verksamhet som föreningen bedriver, dels därför att medlemskapet
kan vara knutet till ett av föreningen anordnat kösystem.
Det kan dock finnas legitima skäl för en förening att begränsa
antagandet av nya medlemmar. Enligt föreningslagen kan inträde som
medlem vägras med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak (se
3 kap. 1 § föreningslagen). Detta bör enligt regeringens mening gälla
även för kooperativa hyresrättsföreningar. Det kommer därmed inte
att finnas något hinder mot stadgar där det föreskrivs att sökanden
skall tillhöra någon viss kategori (såsom studeranden, pensionärer
m.m.) eller att antalet medlemmar skall begränsas med hänsyn till
antalet lägenheter. Några särregler för kooperativa hyresrättsföreningar behövs alltså inte.
Den som är missnöjd med att han eller hon har vägrats medlemskap
i en ekonomisk förening har möjlighet att vända sig till allmän
domstol. Domstolen kan, om den finner att det saknas skäl att vägra
medlemskap, fastställa att vederbörande har rätt att bli medlem.
Enligt regeringens mening är det rimligt att den som har vägrats
medlemskap i en kooperativ hyresrättsförening kan få till stånd en
motsvarande prövning.
En särskild fråga är vilket organ som skall göra prövningen.
Den som har förvärvat en bostadsrätt men vägrats medlemskap i en
bostadsrättsförening kan hänskjuta frågan till hyresnämnden (se 2 kap.
10 § bostadsrättslagen). Det kan synas tala för att hyresnämnden också
bör pröva frågor om medlemskap i kooperativa hyresrättsföreningar.
När det gäller kooperativ hyresrätt torde det emellertid bli ganska
vanligt att frågan om medlemskap kommer upp innan det har blivit
aktuellt att hyra ut någon lägenhet till den aktuella personen. Det
framstår då som mindre lämpligt att hyresnämnden skall pröva frågan
om medlemskap. Regeringen föreslår därför att frågan om rätten till
inträde i en kooperativ hyresrättsförening skall prövas på samma sätt
som i fråga om vanliga ekonomiska föreningar, dvs. i allmän domstol.

49

s. 50 Kontrollera mot PDF

5.2.3

Medlemskap efter egen uppsägning av hyresrätten

Regeringens förslag: En medlem som har sagt upp sin hyresrätt skall
kunna stå kvar som medlem i föreningen.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag
(se betänkandet s. 91 och 95). Utredningen har dock förutsatt att
föreningen i sina stadgar skall kunna föreskriva att den som säger upp
sin hyresrätt skall kunna uteslutas ur föreningen.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att
invända mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: En medlem som innehar en hyresrätt
kan vilja säga upp denna men ändå stå kvar som medlem. Föreningslagen
hindrar inte detta. Enligt regeringens mening finns det inte heller anledning att uppställa något sådant hinder i den nya lagen om kooperativ
hyresrätt.
En särskild fråga är om en kooperativ hyresrättsförening skall ha rätt
att i stadgarna föreskriva att en medlem som har sagt upp sin hyresrätt
skall uteslutas. Frågan skall ses mot bakgrund av att en ekonomisk
förening i stadgarna kan ange grunder för uteslutning och att en medlem
får uteslutas på en sådan angiven grund (se 3 kap. 4 § andra stycket
föreningslagen). Det finns vissa gränser för när uteslutning får ske.
Uteslutningsgrunden får t.ex. inte stå i strid med öppenhetsprincipen.
Dock torde föreningen som uteslutningsgrund alltid kunna ange t.ex. att
föreskrivna avgifter inte har betalats eller att medlemmen inte längre
uppfyller något villkor för medlemskap, t.ex. bosättning på viss ort (se
t.ex. Mallmén, Anders, Lagen om ekonomiska föreningar, 2 uppl., 1995,
s. 117 f. och Rodhe, Knut, Föreningslagen, 8 uppl., 1988, s. 43).
Det får anses osäkert om de nu nämnda principerna ger stöd för att i
stadgarna föreskriva att en medlem som säger upp sin hyresrätt skall
uteslutas. I de nämnda situationerna har medlemmen förfarit illojalt eller
uppfyller inte längre villkoren för inträde i föreningen. Att en medlem
säger upp sin hyresrätt behöver inte innebära vare sig illojalitet eller att
villkoren för inträde inte längre är för handen. Enligt regeringens mening
finns det dock inte någon anledning att införa särskilda bestämmelser i
detta avseende utan frågan får överlämnas till rättspraxis.

5.2.4

Upplåtelseinsats

Regeringens förslag: En kooperativ hyresrättsförening skall ha rätt
att ta ut en medlemsinsats av särskilt slag, upplåtelseinsats. Upplåtelseinsatsen skall tillskjutas i samband med att en lägenhet upplåts
till medlemmen med kooperativ hyresrätt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 87–90).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: En medlem i en ekonomisk förening
skall betala en insats, medlemsinsats. Insatsens storlek skall vara bestämd
50

s. 51 Kontrollera mot PDF

i föreningens stadgar (se 2 kap. 2 § föreningslagen). Stadgarna kan
medge den som så önskar att betala fler medlemsinsatser än en. Stadgarna kan också innebära att olika medlemsgrupper har olika insatsskyldighet.
I de befintliga kooperativa hyresrättsföreningarna förekommer det att
en medlem betalar insatser i omgångar. Först betalas en viss insats i
samband med inträdet i föreningen. Sedan betalas ytterligare insatser när
hyreskontrakt tecknas. Insatserna bestäms då ofta av lägenhetens storlek.
Enligt regeringens mening kan det ofta finnas fullt legitima skäl för en
kooperativ hyresrättsförening att ta ut en särskild ersättning i samband
med upplåtelse av en lägenhet. Konstruktionen utan fast koppling mellan
andelsrätten och nyttjanderätten tillåter ju också att en förening har olika
kategorier av medlemmar; sådana som är enbart köande medlemmar och
sådana som är boende i föreningens hus och alltså har förvärvat en
hyresrätt. Det kan då vara rimligt att olika insatsskyldighet gäller för
dessa båda kategorier, eftersom de tar föreningens tjänster i anspråk i
olika omfattning. Så kan det t.ex. vara skäligt att en ny medlem som
fortfarande köar för att få en lägenhet i föreningen betalar enbart en lägre
insats. När en lägenhet sedan upplåts till medlemmen, kan det vara
naturligt att han eller hon får bära en större andel av föreningens
kostnader genom att betala ytterligare ett kapitaltillskott. Man kan också
tänka sig att medlemmen sedermera vill säga upp hyresrätten men stå
kvar som medlem i föreningen. I en sådan situation kan det vara önskvärt
med konstruktioner som möjliggör att den insats som har betalats i
samband med upplåtelsen av hyresrätten återbetalas, medan grundinsatsen står kvar i föreningen.
Behövs det då några särskilda regler om detta?
Föreningslagen medger i och för sig att en förening har stadgebestämmelser om flera medlemsinsatser och om olika insatsskyldighet.
Det finns likväl skäl för att i lagen göra en tydlig åtskillnad mellan
vanliga medlemsinsatser och sådana särskilda insatser som betalas i
samband med lägenhetsupplåtelsen.
Ett skäl för det sammanhänger med att de andelar som i princip följer
med medlemskapet enligt föreningslagen är fritt överlåtbara. Lagen
innehåller inte heller några regler om vilket pris som får tas ut och
andelarna kan därför säljas till vilket pris som helst. En av de tänkta
grundprinciperna för kooperativ hyresrätt är att det inte skall finnas något
utrymme för spekulation eller vinst och att överlåtelse mot ”marknadspris” inte kan komma i fråga. Ett sätt att hantera detta problem är att i
den nya lagen ta in särskilda bestämmelser om sådana insatser som
betalas i samband med upplåtelsen och om hanteringen av dessa i
samband med överlåtelser. Detta ger möjlighet att inom föreningen fixera
det belopp som medlemmen skall betala i samband med lägenhetsupplåtelsen och kunna få tillbaka i samband med avflyttningen. Härigenom klargörs också att dylika insatser inte står i strid med 65 §
hyreslagen, dvs. den bestämmelse som förbjuder att ersättning tas ut vid
upplåtelse eller överlåtelse av en bostadshyresrätt.
Mot den angivna bakgrunden är den mest lämpliga lösningen att det i
lagen tas in bestämmelser om en särskild form av medlemsinsats som får
tas ut i samband med att en hyresrätt upplåts till medlemmen. Regeringen
föreslår att denna särskilda medlemsinsats benämns upplåtelseinsats.

51

s. 52 Kontrollera mot PDF

5.2.5

Återbetalning av insatser

Regeringens förslag: Föreningslagens regler om återbetalning av
medlemsinsatser skall gälla när en medlem går ut ur en kooperativ
hyresrättsförening.
För återbetalning av upplåtelseinsatsen skall gälla samma bestämmelser som för återbetalning av vanliga medlemsinsatser. Det skall
dock vara tillräckligt att medlemmen säger upp hyresrätten för att de
frister som enligt föreningslagen skall föregå utbetalningen skall börja
löpa. Han eller hon skall alltså inte behöva säga upp sig till utträde ur
föreningen.
Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens
förslag (se betänkandet s. 91–96).
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller
inte haft något att erinra mot förslagen i denna del.
Konsumentverket har dock gjort gällande att återbetalning av
upplåtelseinsatsen enligt föreningslagens regler kan leda till ett bristande konsumentskydd. Svea hovrätt har ifrågasatt om en kooperativ
hyresrättsförening skall kunna begränsa rätten till återbetalning i sina
stadgar.
Vidare har Konsumentverket ansett att en avflyttande hyresgäst skall
ha rätt att få tillbaka sina insatser inom kortare tid än föreningslagen
föreskriver.

Skälen för regeringens förslag
Föreningslagens regler om utträde ur en ekonomisk förening

En medlem har rätt att säga upp sig till utträde (3 kap. 4 § föreningslagen). Någon rätt att omedelbart gå ur föreningen och få ut medlemsinsatserna finns dock inte. Avgång sker enligt huvudregeln vid utgången
av det räkenskapsår som slutar näst efter en månad sedan medlemmen
har sagt upp sig till utträde eller uteslutits eller någon annan omständighet som föranlett avgången har inträffat (se 3 kap. 5 § föreningslagen).
Beroende på när medlemmen säger upp sig i förhållande till
räkenskapsårets utgång kan alltså tidpunkten för avgången variera mellan
en månad och nästan tretton månader efter uppsägningen. I stadgarna kan
man förlänga den nämnda månaden till som mest sex månader. Maximalt
kan det alltså ta nästan 18 månader från uppsägning till avgång.
Den avgångne medlemmen har rätt att få ut insatsen först sex månader
efter avgången (se 4 kap. 1 § föreningslagen). Man får alltså lägga till
ytterligare sex månader till de tidigare angivna tidsrymderna.
Den avgångne medlemmen har inte någon obetingad rätt att få tillbaka
allt som han eller hon har betalt i insats. Det belopp som betalas ut får
nämligen inte överstiga vad som belöper på medlemmen i förhållande till
övriga medlemmar av föreningens egna kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för utgången (se 4 kap. 1 § föreningslagen).

52

s. 53 Kontrollera mot PDF

Intressekonflikten i kooperativa hyresrättsföreningar

Hur lämpliga är då dessa bestämmelser för en kooperativ hyresrättsförening? Det är tydligt att olika intressen drar i motsatta riktningar. Den
medlem som står i begrepp att lämna föreningen kommer i allmänhet att
göra detta för att byta boende och har då ofta ett behov av att få tillbaka
sina insatser omedelbart. Omedelbara utbetalningar av insatserna skulle
dock göra föreningen sårbar. Detta gäller särskilt föreningar enligt
ägarmodellen, vilka ju normalt har ett särskilt kapitalbehov för att finansiera sitt ägande av fastigheten. Med ökad ekonomisk sårbarhet följer
också minskad kreditvärdighet, något som torde komma att försämra
förutsättningarna för att få till stånd kooperativa hyresrättsföreningar.
Det kan givetvis också finnas intressekonflikter inom föreningen. De
kvarboende har ett intresse av att kapitalet stannar i föreningen, medan
den som flyttar sannolikt önskar att få ut sina insatser så fort som möjligt.
Det kan noteras att det i detta sammanhang knappast går att använda
de regler som gäller för bostadsrättsföreningar som förebilder. För en
bostadsrättsförening har det i allmänhet inte så stor ekonomisk betydelse
att en bostadsrättshavare lämnar föreningen. Bostadsrättshavaren har inte
någon möjlighet att av föreningen återkräva det belopp som han eller hon
erlade i insats eller köpte lägenheten för utan får kompensera sig genom
att sälja lägenheten. Den kooperative hyresgästen kommer inte att kunna
kompensera sig på motsvarande sätt, eftersom en kooperativ hyresgäst
enligt regeringens förslag inte skall ha rätt att överlåta hyresrätten mot
ersättning.
Bör föreningslagens bestämmelser om återbetalning gälla?

Föreningslagen tillåter inte att medlemmarna ges en vidare rätt till återbetalning än vad som anges i lagen. En ekonomisk förening kan därför
inte bestämma att utbetalningar skall ske tidigare än vad föreningslagen
föreskriver. Denna ordning utgör ett skydd för föreningens borgenärer.
Den kommer emellertid att innebära en komplikation för den som är
medlem i en kooperativ hyresrättsförening och står i begrepp att skaffa
ett nytt boende; såsom har redovisats kan det ju ta en avsevärd tid innan
han eller hon får tillbaka sin medlemsinsats.
En bestämmelse om att föreningen skall kunna betala tillbaka insatsen
vid en tidigare tidpunkt än vad som gäller för andra ekonomiska
föreningar skulle innebära en viss försvagning av borgenärernas skydd.
En sådan lösning skulle få negativa verkningar för föreningen.
En annan möjlighet är att villkora rätten till tidigare utbetalning av att
det finns en ny kooperativ hyresgäst. En sådan lösning skulle ganska
påtagligt avvika från det synsätt som föreningslagen har. Lagens
bestämmelser om insatser bygger inte alls på några kopplingar mellan
vissa medlemmars utträde och nya medlemmars inträden.
Regeringen har vid en samlad bedömning kommit till slutsatsen att
föreningslagens regler utgör en rimlig avvägning mellan de olika
intressen som här gör sig gällande. De olägenheter som detta i enskilda
fall kan medföra för enskilda hyresgäster måste accepteras. Att
återbetalningen kan dröja är också något som medlemmen får förutsättas
känna till redan från början. De insatser som det här är fråga om torde

53

s. 54 Kontrollera mot PDF

dessutom normalt bli förhållandevis begränsade. Härtill kommer – såsom
framgår av avsnitt 5.2.7 – att enligt regeringens förslag skall en kooperativ hyresgäst som överlåter sin hyresrätt normalt kunna få tillbaka
insatsen direkt efter det att förvärvaren har betalat sin insats till föreningen. Regeringen anser att det under dessa förhållanden inte finns tillräckliga skäl att införa några ytterligare särbestämmelser om tidpunkten
för återbetalning.
Bör föreningen kunna begränsa rätten till återbetalning av insatser?

En komplikation är att föreningslagen ger föreningen ganska stort utrymme att ta bort eller begränsa en avgående medlems rätt att få ut
insatser och vinstandel (se 4 kap. 1 § fjärde stycket föreningslagen).
Enligt föreningslagen är det t.o.m. möjligt att i stadgarna föreskriva att
det inte skall ske någon återbetalning av insatser. Det kan hävdas att detta
är ägnat att minska den enskilde hyresgästens trygghet eller – såsom Svea
hovrätt har framhållit – minska intresset för kooperativ hyresrätt.
Regeringen har mot den bakgrunden övervägt om den nya lagen om
kooperativ hyresrätt bör innehålla tvingande bestämmelser om återbetalning.
Även här rör det sig om en avvägning mellan motstående intressen.
Vad som utgör den bästa avvägningen kan variera från fall till fall,
beroende på den aktuella föreningens karaktär. Det finns t.ex. skillnader
mellan kooperativa hyresrättsföreningar enligt ägar- respektive hyresmodellen. I det enskilda fallet spelar också sådant som konjunkturläge
och konkurrenssituationen på kreditmarknaden in. Regeringens bedömning är att den kooperativa hyresrättsföreningen själv är den som är bäst
skickad att ta ställning till vad som skall gälla i fråga om återbetalning.
Den enskilde skyddas genom att eventuella särskilda återbetalningsbegränsningar måste komma till uttryck i föreningens stadgar.
Sammantaget talar vad som nu har sagts för att man inte bör införa
någon särlösning för kooperativa hyresrättsföreningar. Rätten till återbetalning vid utträde och föreningens möjligheter att i sina stadgar begränsa återbetalningsrätten bör vara desamma som i vanliga ekonomiska
föreningar.
Särskilt om återbetalning av upplåtelseinsatsen

Upplåtelseinsatsen skall enligt regeringens förslag utgöra en medlemsinsats av särskilt slag. Det mest naturliga är att i skilda avseenden
behandla upplåtelseinsatserna på samma sätt som vanliga medlemsinsatser. Därmed blir dessa insatser en del av föreningens bundna egna
kapital, dvs. sådant eget kapital som inte får användas för utdelning till
medlemmar.
Alternativt kan det införas särskilda regler om återbetalning av
upplåtelseinsatserna. Skälet för det skulle närmast vara att man vill
tillförsäkra kooperativa hyresgäster en mera vittgående rätt till återbetalning än vad som allmänt gäller i fråga om återbetalning av insatser.
De skäl som tidigare har angetts för att tillämpa föreningslagens regler på
återbetalning av medlemsinsatser i kooperativa hyresrättsföreningar har
54

s. 55 Kontrollera mot PDF

dock samma bärkraft när det gäller upplåtelseinsatser. Föreningslagens
regler bör alltså gälla. Också i fråga om upplåtelseinsatser bör det vara
möjligt med stadgeföreskrifter om längre återbetalningsfrister än vad
som anges i föreningslagen (jfr 3 kap. 5 § och 4 kap. 1 § föreningslagen).
I ett par avseenden behövs det dock särskilda bestämmelser om återbetalning av upplåtelseinsatserna.
Ett sådant fall är när medlemmen har flyttat från lägenheten men
stannat kvar som medlem i föreningen. En förutsättning för att de frister
skall börja löpa som föregår återbetalningen är enligt föreningslagen att
medlemmen har sagt upp sig till utträde ur föreningen (se 3 kap. 5 §
föreningslagen). Den regeln kan inte tillämpas när medlemmen är kvar i
föreningen. När det gäller återbetalning av upplåtelseinsatser bör det
därför i stället vara tillräckligt att medlemmen har sagt upp sin hyresrätt
för att de aktuella fristerna skall börja löpa. Denna konstruktion förekommer i befintliga kooperativa hyresrättsföreningar, bl.a. i SKB.
Hyresnämnden i Göteborg har pekat på ett annat fall, nämligen när
hyresavtalet har förfallit på grund av att lägenheten förstörts (se 10 §
hyreslagen). Enligt regeringens mening är det rimligt att den kooperative
hyresgästen i den situationen har möjlighet att få tillbaka upplåtelseinsatsen något snabbare. Återbetalning bör då ske inom sex månader från
det att hyresrätten förföll.
Vid återbetalning av upplåtelseinsats efter överlåtelse av föreningens
hus finns det skäl för en liknande lösning. Den frågan behandlas i avsnitt
12.4.2.

5.2.6

Uppräkning av medlemsinsatser

Regeringens förslag: En medlem som går ut ur föreningen skall
inte kunna få tillbaka ett högre belopp från föreningen än det som han
eller hon har betalat till föreningen som medlemsinsats.
Uppräkning skall däremot kunna göras av insatser vid en ny
medlems inträde eller en ny upplåtelse av hyresrätt.
Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens
förslag. Utredningen har dock inte föreslagit någon uttrycklig bestämmelse om att en avgående medlem inte skall ha rätt att få tillbaka mer än
vad han eller hon en gång betalat in i insats (se betänkandet s. 96–100).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har godtagit utredningens förslag. Kammarrätten i Göteborg har dock ifrågasatt om det inte bör
finnas särskilda bestämmelser som medger uppräkning vid en medlems
avgång. Också Institutet för fastighetsrättslig forskning vid Uppsala
universitet har ifrågasatt om inte frågan om uppräkning vid återbetalning
bör klarläggas och uppräkningsrätt tillåtas. Några remissinstanser,
däribland Boverket och Sveriges advokatsamfund, har ansett att
stadgevillkor som tillåter indexuppräkning bör vara tillåtna.
Länsstyrelsen i Stockholms län har ansett att det bör finnas ett tak för
hur höga insatser som föreningen skall kunna ta ut av nya medlemmar.

55

s. 56 Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens förslag
Uppräkning av insatser i samband med återbetalning

En medlem som går ur en ekonomisk förening har normalt rätt att få
tillbaka sina insatser efter viss tid (se 4 kap. 1 § föreningslagen, jfr ovan
avsnitt 5.2.5). Under försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt har
det förekommit stadgevillkor om uppräkning av insatserna i samband
med återbetalning. Det har oftast handlat om en uppräkning motsvarande
förändringen av konsumentprisindex. Det har ibland ifrågasatts om detta
är tillåtet. Boverket har i sin rapport om försöksverksamheten framhållit
att det behövs ett klargörande i denna fråga i förhållande till såväl
förenings- som skattelagstiftningen (se Boverkets rapport [1996:7]
Utvärdering av försöksverksamheten med Kooperativ hyresrätt s. 36, 38
och 43).
En uppräkning av det aktuella slaget innebär att föreningen betalar ut
ett högre belopp än det som en gång betalades in till föreningen.
Föreningslagen ger inte något klart besked om huruvida ett sådant
förfarande är tillåtet. I doktrinen har understrukits att en betald
medlemsinsats inte ger upphov till någon fordringsrätt mot föreningen
och därmed inte heller rätt till ränta (se Mallmén, Anders, Lagen om
ekonomiska föreningar, 2 uppl., 1995, s. 68). Det har vidare angetts att
det i övrigt är ovisst om en stadgebestämmelse om att en medlem skall få
ut ett större belopp än den inbetalda insatsen gäller (se a.a., s. 130 och
Rodhe, Knut, Föreningslagen, 8 uppl., 1988, s. 109).
För en möjlighet till uppräkning talar den enskilde medlemmens
intressen; en uppräkning innebär en sorts värdesäkring av insatserna i
tider med inflation. En möjlighet till uppräkning kompenserar då den risk
för förlust som annars finns.
Mot en möjlighet till uppräkning talar föreningens och kvarvarande
medlemmars intressen; uppräkningen är en fördyring för föreningen. Om
uppräkning inte medges, kommer det att finnas mer kapital kvar i
föreningen som kan användas till att hålla hyrorna nere. Kapitalet kan
också användas till vinstutdelning till kvarvarande medlemmar.
Svaret på frågan om uppräkning av insatser skall tillåtas beror i grunden på vem man vill prioritera; de medlemmar som går ur föreningen
eller de som stannar kvar.
Enligt regeringens mening väger de skäl som talar mot en möjlighet till
uppräkning över. I den kooperativa grundtanken ligger att i verksamheten uppkomna överskott skall komma dem som stannar kvar i
föreningen till del. Att hålla nere hyreskostnaderna för medlemmarna
framstår som mer angeläget än att värna om dem som lämnar föreningen.
Det bör också beaktas att insatserna sannolikt kommer att vara
förhållandevis låga, vilket gör att risken för att en avträdande medlem
drabbas av en kapitalförlust av någon betydelse är liten.
Det kan visserligen tyckas rimligt att den enskilda föreningen i sina
stadgar skall kunna ta ställning till om uppräkning skall kunna ske vid en
medlems avgång eller inte. En sådan ordning skulle dock kräva ett
ganska komplicerat regelsystem. Att överlåta till föreningen att lösa
dessa frågor i stadgarna är knappast lämpligt. En sådan ordning skulle
lätt kunna ge upphov till oklarheter och tvistigheter, exempelvis vid
bestämmandet av den tidsperiod som uppräkningen skall avse. För att

56

s. 57 Kontrollera mot PDF

undvika sådana olägenheter skulle det alltså behöva införas särskilda
bestämmelser i lag. Enligt regeringens mening finns det inte tillräckliga
skäl för det. I det stora flertalet föreningar torde det ändå inte bli aktuellt
att utnyttja en möjlighet till indexuppräkning, eftersom det är mera
naturligt att använda föreningens medel för att tillgodose kvarvarande
medlemmars intressen genom t.ex. hyressänkningar.
Utredningen, som i sak har gjort samma bedömning som regeringen,
har inte föreslagit någon särskild bestämmelse som reglerar möjligheterna till uppräkning. Av det som nu har sagts framgår emellertid att man
inte med säkerhet kan säga om uppräkning är tillåten enligt föreningslagens regler eller inte. För att undvika oklarheter och skapa garantier för
att denna fråga hanteras på samma sätt i alla kooperativa hyresrättsföreningar bör det, enligt regeringens mening, i den nya lagen införas en
särskild bestämmelse om att en avgående medlem inte har rätt att få ut ett
högre belopp än den medlemsinsats som han eller hon har betalat.
Uppräkning av insatser vid antagande av ny medlem

Bland de befintliga kooperativa hyresrättsföreningarna förekommer
också stadgevillkor om en annan sorts uppräkning av insatserna. Det
handlar då om uppräkning av den insats som en ny medlem i föreningen
skall betala. Den som inträder i föreningen några år efter det att
föreningen bildades får betala en högre insats än vad de ursprungliga
medlemmarna har betalat.
Denna situation är annorlunda jämfört med den tidigare behandlade.
En uppräkning av detta slag innebär ju inte någon försvagning av
föreningens egna kapital utan har tvärtom en gynnsam inverkan på
föreningens ekonomi.
En remissinstans har ansett att det bör införas ett tak för uppräkning av
insatser. Regeringen anser för sin del att detta inte är motiverat. Risken
för att kooperativa hyresrättsföreningar skulle missbruka möjligheten att
indexuppräkna de insatser som nya medlemmar skall betala måste
bedömas som liten. Att införa ett tak för uppräkning av framtida insatser
inger också betänkligheter, bl.a. därför att det är svårt att precisera någon
viss maximinivå som kan anses vara relevant för alla slag av föreningar.

5.2.7

Ersättning vid överlåtelse

Regeringens förslag: Den som överlåter en kooperativ hyresrätt skall
inte kunna ta ut någon ersättning för den.
Om förvärvaren har betalat sina medlemsinsatser, skall överlåtaren ha
möjlighet att omedelbart få tillbaka sina insatser från föreningen.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 101–109).
Remissinstanserna: Förslagen har inte mött några invändningar.
Skälen för regeringens förslag: Såsom kommer att beröras närmare
i avsnitt 6.4 föreslår regeringen att hyreslagens bestämmelser om
överlåtelse av hyresrätten skall vara tillämpliga även på kooperativa
hyresrätter. Detta innebär att en överlåtelse normalt kommer att vara

57

s. 58 Kontrollera mot PDF

beroende av föreningens samtycke men att ett sådant samtycke vid t.ex.
byte kan ersättas med hyresnämndens tillstånd.
Enligt 65 § hyreslagen är det förbjudet att ta ut ersättning för hyresrätten till en bostadslägenhet. Föreningslagen bygger på den motsatta
principen; den som överlåter sin andel i föreningen har full frihet att
betinga sig ersättning. Vad bör då gälla vid överlåtelse av en kooperativ
hyresrätt?
Enligt regeringens mening är det naturligt att principen i 65 §
hyreslagen gäller även när en lägenhet har upplåtits med kooperativ
hyresrätt. Den kooperativa hyresrätten bör inte ge utrymme för
spekulation och den kooperative hyresgästen bör inte kunna göra någon
vinst genom att sälja hyresrätten.
Det är emellertid rimligt att en kooperativ hyresgäst som överlåter sin
hyresrätt normalt kan få tillbaka sin upplåtelseinsats och – vid
efterföljande utträde ur föreningen – sin vanliga medlemsinsats utan den
tidsutdräkt som annars gäller för återbetalning av insatser. Vad gäller
formerna för detta föreslår regeringen att föreningen skall vara skyldig
att betala tillbaka inbetalade insatser till den som har överlåtit sin
hyresrätt så snart förvärvaren har betalat de insatser som han eller hon
skall betala.
Enligt regeringens mening innebär den förordade lösningen att man i
praktiken har säkerställt att ersättning för hyresrätter inte utväxlas mellan
parterna. Visserligen uppställs inte något formellt hinder mot att överlåta
andelen i föreningen mot ersättning. För sådana andelar kommer dock i
praktiken överpriser att vara uteslutna. Betalning utöver andelen kan lätt
hänföras till hyresrätten och kommer därmed att falla in under förbudet i
65 § hyreslagen. Samtidigt tillgodoser lösningen i viss utsträckning en
avflyttande hyresgästs intresse av att förhållandevis snabbt få tillbaka det
belopp som han eller hon en gång betalade till föreningen.

5.2.8

Medlemskap efter överlåtelse m.m.

Regeringens förslag: Den som har förvärvat en kooperativ hyresrätt
genom överlåtelse eller genom bodelning, arv eller annat universalfång skall inte kunna vägras medlemskap i föreningen.
Den som har gjort ett sådant förvärv skall vara skyldig att ansöka
om medlemskap. Om någon sådan ansökan inte görs, trots tillsägelse
från föreningen, skall hyresrätten vara förverkad.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag
(se betänkandet s. 106–109).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att
invända mot förslagen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens förslag skall
hyreslagens bestämmelser om överlåtelse av hyresrätten skall vara
tillämpliga även på kooperativa hyresrätter (se avsnitt 6.4). En kooperativ
hyresrätt kommer därmed att kunna överlåtas. Överlåtelse kommer dock
normalt att vara beroende av föreningens samtycke. Samtycket kommer
dock i vissa fall, t.ex. vid byte, att kunna ersättas med hyresnämndens
tillstånd.

58

s. 59 Kontrollera mot PDF

Vad bör då gälla beträffande medlemskap i föreningen när en giltig
överlåtelse har skett? Eftersom det inte finns någon fast koppling mellan
hyresrätten och andelsrätten, medför en överlåtelse av hyresrätten inte
med automatik att också medlemskapet och andelsrätten övergår på den
nye hyresgästen. Samtidigt är det naturligt att hyresgästen ges möjlighet
att såsom medlem utöva inflytande över husets förvaltning. Föreningen
har inte heller något påtagligt intresse av att kunna vägra förvärvaren
medlemskap. När föreningen har samtyckt till överlåtelsen, har
föreningen i praktiken också samtyckt till att förvärvaren får bli medlem.
Vid en överlåtelse enligt 34–37 § kommer visserligen föreningens
samtycke att kunna ersättas med hyresnämndens tillstånd (se nedan
avsnitt 6.4). Föreningens intresse torde emellertid då kunna tillvaratas
genom att föreningen inför hyresnämnden åberopar de förhållanden som
föreningen anser vara av betydelse.
Det bör därför, enligt regeringens mening, införas en tvingande regel
om att en förening inte skall kunna vägra den medlemskap som har gjort
ett giltigt förvärv genom överlåtelse av en kooperativ hyresrätt.
Övergång av en hyresrätt kan också ske genom bodelning, arv eller
annat universalfång (se 33 § hyreslagen, jfr nedan avsnitt 6.4). Vidare
kan en make eller sambo överta den andre makens eller sambons hyresrätt om de bor tillsammans men bara den ene är hyresgäst (se 47 § andra
stycket hyreslagen). Också i dessa situationer är det naturligt att den nye
hyresgästen antas som medlem i föreningen. Bestämmelsen om att den
som har förvärvat en kooperativ hyresrätt inte får vägras inträde i
föreningen bör därför gälla även i dessa situationer.
Vad bör då gälla beträffande medlemskap när förvärvaren har rätt att
bli medlem i föreningen men inte ansöker om medlemskap?
I flera av de aktuella fallen kommer hyresnämndens tillstånd att vara
en förutsättning för förvärvet. Man kan då tänka sig en ordning som
innebär att tillståndet förutsätter att förvärvaren ansöker om medlemskap.
En modell av detta slag kommer emellertid inte att fungera i de fall då
hyresnämndens tillstånd till förvärvet inte krävs. Ett alternativ är att anse
de aktuella förvärven som ogiltiga, om medlemskap inte söks inom viss
tid. En sådan ogiltighetsbestämmelse kan emellertid få olyckliga effekter
för den tidigare hyresgästen. En förvärvare som har ångrat sig skulle
kunna få förvärvet ogiltigt genom att låta bli att ansöka om medlemskap i
föreningen.
Regeringen föreslår i stället att en kooperativ hyresrätt skall vara
förverkad om den som förvärvat hyresrätten enligt bestämmelserna om
överlåtelse och övergång inte ansöker om medlemskap. En förutsättning
för förverkande bör vara att föreningen har uppmanat den nya hyresgästen att ansöka om medlemskap och att han eller hon inte har gjort det
(jfr nedan avsnitt 6.7.1).

5.2.9

Föreningen utesluter en medlem

Regeringens bedömning: Att en kooperativ hyresrättsförening utesluter en kooperativ hyresgäst ur föreningen bör i sig inte innebära att
hyresgästen kan skiljas från hyresrätten.
59

s. 60 Kontrollera mot PDF

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens
bedömning (se betänkandet s. 112).
Remissinstanserna: Förslaget har inte mött några invändningar.
Skälen för regeringens bedömning: Det är tänkbart att en kooperativ
hyresrättsförening skulle vilja utesluta en kooperativ hyresgäst som
medlem ur föreningen trots att hyresrätten inte är förverkad eller
besittningsskyddet på annat sätt förlorat. Bör föreningen kunna göra det
och, i så fall, bör hyresgästen då förlora sin hyresrätt? Frågorna skall ses
mot bakgrund av att de föreningsrättsliga kriterierna för uteslutning är
annorlunda än hyreslagens regler om förverkande och rätt att vägra
förlängning.
Enligt regeringens mening är det rimligt att det även i en kooperativ
hyresrättsförening finns ett utrymme för att utesluta medlemmar när
något grundläggande villkor för medlemskap inte längre är för handen.
En kooperativ hyresrättsförening bör alltså ha samma rätt som vanliga
ekonomiska föreningar att i vissa fall utesluta medlemmar.
Uteslutningen bör emellertid inte i sig påverka hyresgästens besittningsskydd. Boendesociala aspekter talar för att hyresgästen skall kunna
skiljas från lägenheten enbart när det finns grund för det enligt
hyreslagen.

5.2.10

Föreningen säger upp eller vägrar att förlänga
hyresavtalet

Regeringens förslag: När en kooperativ hyresrätt är förverkad eller
rätt till förlängning av hyresavtalet inte föreligger eller medges enligt
46 § hyreslagen, skall hyresgästen anses ha utträtt ur föreningen, om
inte styrelsen har medgett att hyresgästen får stå kvar som medlem.
Stadgeföreskrifter som innebär att medlemmarnas rätt till återbetalning av medlemsinsatsen är mera begränsade efter förverkande
m.m. än efter frivilligt utträde skall inte vara tillåtna.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 109–111).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända mot utredningens förslag.

Skälen för regeringens förslag
Såsom kommer att beröras närmare i avsnitt 6.7.1 föreslår regeringen att
en kooperativ hyresrättsförening skall ha möjlighet att säga upp hyresgästen till avflyttning på grund av att hyresrätten är förverkad. Regeringen föreslår också att föreningen skall ha möjlighet att vägra förlängning
av hyresavtalet i vissa situationer. Hur bör då detta påverka hyresgästens
medlemskap i föreningen eller hans eller hennes rätt till återbetalning av
insatser och upplåtelseavgift?

60

s. 61 Kontrollera mot PDF

Medlemskapet vid förverkande m.m.

En ekonomisk förening får utesluta en medlem på sådana grunder som
anges i stadgarna (se 3 kap. 4 § tredje stycket föreningslagen). Det anses
också att en förening i vissa fall kan utesluta en medlem utan en särskild
bestämmelse i stadgarna, om medlemmen grovt har brustit i sina skyldigheter mot föreningen (se t.ex. Mallmén, Anders, Lagen om ekonomiska
föreningar, 2 uppl., 1995, s. 118). Huvudregeln är att det är föreningsstämman som skall fatta beslut om uteslutning om inte annat har bestämts i stadgarna.
Bostadsrättslagen innehåller en bestämmelse som helt saknar
motsvarighet i föreningslagen. Enligt bostadsrättslagen skall en medlem
som har upphört att vara bostadsrättshavare anses ha gått ur föreningen,
om inte styrelsen har medgett att han eller hon får vara kvar i föreningen
(se 2 kap. 11 § andra stycket föreningslagen).
Vad bör då gälla i en kooperativ hyresrättsförening?
Ovan har förordats att föreningslagens regler om uteslutning ur
föreningen skall gälla även för kooperativa hyresrättsföreningar. Det kan
då synas vara naturligt att låta dessa regler avgöra om en hyresgäst som
har förlorat sin hyresrätt skall kunna tvingas lämna föreningen. Enligt
regeringens mening bör det därför inte införas någon generell regel om
att den som har upphört att vara kooperativ hyresgäst skall anses ha gått
ut ur föreningen.
Om skälet till att hyresförhållandet har upphört är att hyresrätten är
förverkad eller att hyresgästen saknar rätt till förlängning av hyresavtalet,
beror detta emellertid normalt på att hyresgästen har misskött sig i
väsentlig grad. I normalfallet är det då naturligt att också medlemskapet i
föreningen upphör. För föreningen torde detta också vara den mest
praktiska ordningen. Regeringen föreslår därför att en medlem skall
anses ha utträtt ur föreningen när hans eller hennes hyresrätt har upphört
på grund av förverkande eller därför att rätt till förlängning av
hyresavtalet inte föreligger. Liksom enligt bostadsrättslagen bör dock
styrelsen ha möjlighet att medge att personen står kvar som medlem.
Återbetalning av insatser vid förverkande m.m.

En annan fråga är vad som bör gälla beträffande insatserna i föreningen
när medlemmen lämnar föreningen därför att hyresrätten har förverkats.
Enligt regeringens mening bör den avträdande medlemmen i denna
situation normalt ha samma rätt till återbetalning av insatserna som om
han eller hon flyttat av andra skäl, dock med samma begränsningar när
det gäller storleken på beloppen och tidpunkten för utfåendet som vid
frivillig avflyttning. En dylik rätt till återbetalning överensstämmer bäst
med huvudprincipen i föreningslagen. En annan sak är att föreningen i en
förverkandesituation kan ha kvittningsgilla motfordringar vilket i praktiken kan leda till att hela insatsen inte kommer att betalas ut till den
avträdande medlemmen.
En särskild fråga är om en kooperativ hyresrättsförening bör ha
möjlighet att i stadgarna bestämma att en medlem inte till någon del skall
kunna få tillbaka sina insatser just i det fallet att hyresrätten förverkas.
Det skall härvid noteras att en vanlig ekonomisk förening har möjlighet

61

s. 62 Kontrollera mot PDF

att i stadgarna föreskriva att en medlem inte skall ha någon rätt att få
tillbaka insatsen eller delar därav i samband med utträde ur föreningen
(något som enligt regeringens bedömning i avsnitt 5.2.5. bör gälla också
för insatser i kooperativa hyresrättsföreningar). I litteraturen har även
diskuterats om stadgar som innebär att just den som har uteslutits ur
föreningen inte skall ha rätt att få tillbaka sin insats är giltiga. Så har
ansetts vara fallet (se Rodhe, Knut, Föreningslagen, 8 uppl., 1988, s. 105
f.).
Här är det naturligt att väga in att medlemmen regelmässigt befinner
sig i en svår situation när han eller hon har förlorat sin bostad. Situationen kan därför inte helt jämföras med den som uppkommer vid uteslutning av en medlem i en vanlig ekonomisk förening. Samtidigt är det
önskvärt att en kooperativa hyresrättsförening har stor frihet att utforma
sina stadgar på det sätt som passar dess förhållanden bäst.
Efter att ha vägt dessa olika argument mot varandra föreslår regeringen
en bestämmelse om att en kooperativ hyresrättsförening i sina stadgar
inte skall kunna inskränka möjligheterna till återbetalning mera vid
avflyttning som beror på att hyresrätten har förverkats än vid frivillig
avflyttning. Att reglerna utformas på detta sätt ger i och för sig inte den
medlem som tvingas flytta någon fördel. Förutsebarheten blir dock
bättre. Om stadgarna föreskriver att det saknas rätt till återbetalning när
medlemmen flyttar – vare sig det sker frivilligt eller till följd av
förverkande av hyresrätten – torde den som går med i föreningen normalt
vara medveten om detta redan från början. En motsvarande stadgeföreskrift som avser enbart rätten till återbetalning vid förverkande torde
lättare förbises och risken för att den kommer som en överraskning när
den väl aktualiseras är alltså större.

6

Hyresrättsliga frågor

6.1

Allmänna utgångspunkter

När det gäller de nyttjanderättsliga reglerna utgår de förslag som lämnas i
det följande från hyreslagens regler. Det finns emellertid anledning att i
olika avseenden avvika från hyreslagens regler. Den omständigheten att
den kooperative hyresgästen, liksom bostadsrättshavaren, betalar ett
kapitaltillskott talar för att han eller hon bör ha en större handlingsfrihet
än en vanlig hyresgäst har. Härtill kommer att den intressemotsättning
hyresvärd – hyresgäst som kan prägla ett vanligt hyresförhållande inte
kommer att vara lika påtaglig när det är fråga om kooperativ hyresrätt.
Hyresgästerna kommer att kunna tillvarata sina intressen inom ramen för
den kooperativa hyresrättsföreningen. Behovet av regler till skydd för
hyresgästerna är därför mindre än när det är fråga om vanlig hyresrätt.
Därmed bör regelverket också kunnas göra mera flexibelt och en del
frågor som när det gäller vanliga hyresförhållanden regleras i lag bör
kunna överlämnas till föreningens stadgar eller föreningens olika beslutsorgan.
Dessa frågor behandlas närmare i det följande.
62

s. 63 Kontrollera mot PDF

6.2

Hyresavtal, hyrestid och uppsägning

Regeringens förslag: Hyreslagens regler om hur hyresavtalet ingås och
om hyrestid och uppsägning (2–8 §§ hyreslagen) skall gälla även för
kooperativa hyresrätter.
Om en kooperativ hyresgäst säger upp sig till utträde ur föreningen,
skall han eller hon också anses ha sagt upp hyresavtalet.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 112, 172 och 173).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag
Att ingå hyresavtal

Bestämmelserna om hur man ingår ett hyresavtal finns i 2 § hyreslagen.
Avtalet behöver vara skriftligt endast om någon av parterna begär det.
Om avtalet är skriftligt och någon träder i hyresgästens ställe, skall detta
på begäran antecknas i avtalet. Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt
skall däremot normalt vara skriftligt (se 4 kap. 5 § bostadsrättslagen).
Vad bör då gälla för kooperativ hyresrätt?
En skillnad jämfört med ett vanligt bostadshyresavtal kommer att vara
att en kooperativ hyresrättsförening kan ta ut en upplåtelseinsats. Det kan
i och för sig sägas tala för ett skriftlighetskrav. Å andra sidan brukar
formkrav motiveras bl.a. med att de behövs för att precisera avtalsvillkoren och i övrigt skapa ordning och reda i rättsförhållandena. Även
om kapitaltillskott är viktiga kan det vara av lika stor vikt att övriga
avtalsvillkor framgår. Därvid kan man konstatera att den nuvarande
ordningen utan formkrav för hyresavtal inte innebär några särskilda
problem. Man bör också hålla i minnet att de kapitaltillskott som skall
förekomma kommer att vara reglerade i föreningens stadgar.
Sammantaget talar detta för att hyreslagens regler om hur hyresavtal
ingås bör gälla även för kooperativ hyresrätt.
Hyrestid och uppsägning

Hyresavtal kan ingås för bestämd eller obestämd tid. Beroende på vilken
tid som har avtalats och hur lång tid hyresförhållanden har bestått gäller
olika regler om uppsägning och uppsägningstider (se 3–6 §§ hyreslagen).
I 7 § finns bestämmelser om när hyresgästen skall lämna lägenheten
sedan hyrestiden har löpt ut.
Bestämmelser om hur uppsägningen skall vara utformad och vad som
krävs för att uppsägning skall anses ha skett finns i 8 § hyreslagen. Ofta
krävs skriftlig uppsägning men i vissa fall kan uppsägningen vara
muntlig.
Enligt regeringens mening finns det inte anledning att i de nu angivna
hänseendena avvika från hyreslagens regler. Samma regler bör alltså
63

s. 64 Kontrollera mot PDF

gälla när det är fråga om en upplåtelse med kooperativ hyresrätt som vid
en vanlig hyresupplåtelse.
Vad bör gälla om hyresgästen går ur föreningen?

Den situationen kan uppkomma att en kooperativ hyresgäst säger upp sig
till utträde ur föreningen utan att han eller hon vill lämna hyresrätten.
Detta skulle kunna vara ett sätt att återfå erlagda kapitaltillskott och
slippa att betala stadgeenliga avgifter till föreningen. Att en hyresgäst på
detta sätt skulle kunna kringgå de regler som gäller för föreningens
verksamhet är naturligtvis inte acceptabelt.
En uppsägning till utträde ur föreningen bör därför anses innebära en
uppsägning också av hyresavtalet. Det finns inte skäl att göra några
undantag från denna regel. Om en förening någon gång skulle vara
beredd att låta den forne medlemmen bo kvar som vanlig hyresgäst, får
parterna teckna ett vanligt hyresavtal.

6.3

Lägenhetens skick m.m.

6.3.1

Lägenhetens skick vid tillträdet

Regeringens förslag: Hyreslagens regler om skick vid tillträdet skall
gälla också när en lägenhet upplåts med kooperativ hyresrätt. Det innebär
att föreningen enligt huvudregeln skall tillhandahålla lägenheten i ett
sådant skick att den är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Till
skillnad från vad som gäller vid vanlig hyra av bostadslägenhet skall
parterna dock kunna avtala om annat.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 177–179).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslaget.
Bakgrund: Både för hyra och bostadsrätt är utgångspunkten att
lägenheten, när den skall tillträdas, skall vara i sådant skick att den enligt
den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet (se 9 § hyreslagen och 7 kap. 1 § bostadsrättslagen). Beträffande
bostadsrätt är det alltid möjligt att avtala om sämre skick. Vid hyra är
sådana avtal möjliga endast när upplåtelsen avser en bostadslägenhet för
fritidsändamål eller en lokal och när hyresavtalet innehåller en
förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen och bestämmelserna
om lägenhetens skick har tagits in i en förhandlingsöverenskommelse
enligt den lagen.
Hyreslagen innehåller utförliga regler om vad som skall gälla för det
fall att det finns brister i lägenhetens skick före tillträdet eller om
bostadsrättshavaren eller hyresgästen inte får tillträda i tid. Så finns det
t.ex. bestämmelser om vad som gäller om lägenheten blir totalförstörd
eller om mer begränsade brister uppstår (se 10–13 §§ hyreslagen).
Bostadsrättslagen innehåller liknande men mindre utförliga regler.
Skälen för regeringens förslag: När det gäller lägenhetens skick bör
utgångspunkten vara – liksom den är i fråga om såväl vanlig hyra som

64

s. 65 Kontrollera mot PDF

bostadsrätt – att lägenheten skall tillhandahållas fullt brukbar. Det är
också naturligt att hyreslagens mera utförliga regler om brister i
lägenheten före tillträdet tillämpas också när en lägenhet upplåts med
kooperativ hyresrätt.
En väsentlig fråga är om föreningen och den kooperativa hyresgästen
skall kunna avtala om annat, sämre skick på samma sätt som gäller för
bostadsrätter.
Enligt regeringens mening är det härvid av betydelse att boendet
förvaltas i föreningsform. Det ger den kooperative hyresgästen större
möjligheter att påverka sin situation än en vanlig hyresgäst har.
Bestämmelsen om att lägenheten skall tillhandahållas i fullt brukbart
skick bör därför vara helt dispositiv. Att ge parterna frihet i denna fråga
är också ett sätt att konkretisera en av grundidéerna med kooperativ
hyresrätt, nämligen ett ökat boendeinflytande.
I det följande föreslås att en kooperativ hyresrättsförening i sina stadgar skall kunna ge hyresgästerna hela eller delar av underhållsansvaret
för lägenheterna efter tillträdet. Med en sådan ordning är det också naturligt att parterna ges möjlighet att träffa överenskommelse om vad som
skall gälla beträffande skicket vid tillträdet.
Sammantaget talar vad som nu har sagts för att det bör gälla
avtalsfrihet i fråga om lägenhetens skick vid tillträdet.

6.3.2

Lägenhetens skick efter tillträdet

Regeringens förslag: Den kooperativa hyresrättsföreningen skall ha
underhållsansvaret för lägenheterna. Föreningen skall dock i stadgarna
kunna ge de kooperativa hyresgästerna hela eller delar av detta ansvar,
dock inte ansvaret för reparationer av stamledningar och ventilationskanaler.
När den kooperativa hyresrättsföreningen har kvar underhållsansvaret
skall det gälla samma bestämmelser som i vanliga hyresförhållanden i
fråga om hyresvärdens skyldigheter och hyresgästens rättigheter och
skyldigheter. Om hyresgästen har utfört tapetsering, målning och därmed
jämförliga åtgärder enligt 24 a § hyreslagen, skall föreningen ha rätt till
ersättning för skada som beror på att åtgärden inte är fackmässigt utförd
eller på annat sätt otillfredsställande.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 180–185).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslagen.
Bakgrund: Vad gäller underhållsansvaret efter tillträdet finns det en
grundläggande skillnad mellan de bestämmelser som gäller för bostadsrätt respektive hyresrätt. Vid hyra har hyresvärden underhållsansvaret för
de uthyrda lägenheterna (se 24 § hyreslagen). När det gäller bostadsrätt
är det däremot bostadsrättshavaren som har ansvaret för lägenhetens
underhåll (se 7 kap. 12 § bostadsrättslagen).
Även om en hyresgäst inte har något underhållsansvar får han eller hon
vidta vissa ändringsåtgärder i lägenhet. En bostadshyresgäst har sålunda
rätt att utföra tapetsering, målning och därmed jämförliga åtgärder (se

65

s. 66 Kontrollera mot PDF

24 a § hyreslagen). Bostadsrättshavaren har dock ännu mera vittgående
rättigheter i detta avseende. Gränsen för vad han eller hon får göra utan
styrelsens tillstånd går vid ”väsentlig förändring av lägenheten” (se 7
kap. 7 § bostadsrättslagen).

Skälen för regeringens förslag
Föreningen bör ha underhållsansvaret om inte annat anges i stadgarna

En grundtanke med kooperativ hyresrätt är att hyresgästerna skall ha
möjlighet att aktivt ta del i förvaltningen av sina bostäder. En viktig del
av förvaltningen är givetvis det fysiska underhållet av lägenheterna.
Detta talar för att lägga underhållsansvaret på hyresgästerna. En sådan
ordning ger också hyresgästerna störst inflytande över sin boendemiljö.
Å andra sidan rör det sig här om tidsbegränsade upplåtelser som kan
sägas upp. Eftersom en kooperativ hyresgäst, till skillnad från en bostadsrättshavare, inte kommer att kunna förbehålla sig någon ersättning
för hyresrätten när han eller hon flyttar, kommer han eller hon inte att
kunna kompensera sig för nedlagda kostnader. Därmed minskar också
incitamenten för att löpande hålla lägenheten i gott skick. Det talar för att
underhållsansvaret bör läggas på föreningen. Ett annat skäl att lägga
underhållsansvaret på föreningen är att det ger de bästa förutsättningarna
för att få underhållsfrågor lösta på ett enhetligt sätt enligt vad som är bäst
för hyresgästkollektivet. I en del föreningar, t.ex. vissa föreningar för
äldreboende, kan det också saknas praktiska förutsättningar för att lägga
över underhållsansvaret på hyresgästerna.
Olika argument talar således i olika riktningar. Enligt regeringens
mening bör huvudregeln vara att föreningen har underhållsansvaret för
lägenheterna. Föreningen bör emellertid ha möjlighet att i sina stadgar
lägga ut underhållsansvaret, eller delar av det, på hyresgästerna. Samma
principer bör gälla i fråga om underhållet av de gemensamma delarna av
huset.
Det bör dock finnas vissa begränsningar för vad föreningen kan bestämma i sina stadgar. När det gäller bostadsrätt svarar bostadsrättshavaren aldrig för reparationer av vissa stamledningar eller reparationer
på grund av vissa brand- eller vattenledningsskador (se 7 kap. 12 §
bostadsrättslagen). Inte heller en kooperativ hyresgäst bör ha ansvaret för
detta slag av reparationer.
Institutet för fastighetsrättslig forskning vid Uppsala universitet har
efterlyst ett klargörande om vad som skall gälla om en hyresgäst inte
fullgör det underhållsansvar som han eller hon har enligt stadgarna.
Enligt regeringens mening behöver denna fråga inte lagregleras. En
försumlig hyresgäst kommer att bli skadeståndsskyldig enligt allmänna
skadeståndsrättsliga regler. Dessutom kommer hyresrätten att kunna
förverkas enligt de bestämmelser som behandlas i avsnitt 6.7.1.

66

s. 67 Kontrollera mot PDF

Med underhållsansvaret skall följa en skyldighet att avhjälpa brister i
lägenheten

Om det efter tillträdet uppkommer brister i lägenheten, har en vanlig
hyresgäst rätt att kräva att hyresvärden avhjälper dessa (jfr 16 och 17 §§
hyreslagen). Detta bör givetvis gälla även för en kooperativ hyresgäst.
Den kooperative hyresgästen bör å sin sida vara skyldig att vårda
lägenheten väl (jfr 24 § hyreslagen).
Målning, tapetsering m.m.

Om föreningen har kvar underhållsansvaret, är det rimligt att det underhållsansvaret omfattar också sådant underhåll som nödvändig ommålning, tapetsering m.m. Samtidigt är det naturligt att en kooperativ
hyresgäst ges samma rätt som vanliga hyresgäster att utföra ommålning,
tapetsering och därmed jämförbara åtgärder (se 24 a § hyreslagen).
En mindre avvikelse från bestämmelserna i 24 a § hyreslagen bör dock
göras. Enligt första stycket i den paragrafen har hyresvärden, om lägenhetens ”bruksvärde” minskar till följd av hyresgästens målning, tapetsering m.m., rätt till ersättning för skadan. Det som åsyftas är att t.ex.
färg- och tapetval är alltför avvikande för gängse smak eller att arbetena
inte är fackmässigt utförda och att lägenhetens värde på hyresmarknaden
därför minskar (jfr prop. 1974:150 s. 458). Eftersom det s.k. bruksvärdessystemet inte är avsett att gälla när lägenheter upplåts med kooperativ
hyresrätt (jfr avsnitt 8.1), är det mindre lämpligt att i detta sammanhang
anknyta till ”bruksvärde”. Enligt regeringens bedömning bör bestämmelsen i stället utformas så att ersättningsskyldighet föreligger om
åtgärden inte är fackmässigt utförd eller på liknande sätt otillfredsställande.
Förändringar i lägenheten

Nyss har föreslagits att en kooperativ hyresgäst skall ha samma rätt som
en vanlig hyresgäst att företa ommålning, tapetsering och därmed
jämförbara åtgärder i lägenheten. En bostadsrättshavare har vidare befogenheter än så. Skillnaden mellan vad en hyresgäst och en bostadsrättshavare får göra kan, något förenklat, sägas vara att hyresgästen får göra
sådant som motsvarar underhåll medan bostadsrättshavaren även får göra
vissa förändringar i lägenheten (sådana som inte är ”väsentliga”).
Frågan är då om den kooperative hyresgästen bör ges en lika vittgående rätt att vidta åtgärder som en bostadsrättshavare har. För enkelhetens skull benämns detta här en rätt att förändra lägenheten.
Liksom bostadsrättshavaren har den kooperative hyresgästen betalat en
insats. Det talar för att den kooperative hyresgästen bör ha en större
rådighet över sin lägenhet än en vanlig hyresgäst har. Å andra sidan har
den kooperative hyresgästen en uppsägningsrätt som bostadsrättshavaren
normalt inte har. Vidare skall, enligt vad som tidigare har föreslagits (se
avsnitt 5.2.5), den kooperative hyresgästen efter avflyttningen få tillbaka
sin upplåtelseinsats (och, efter utträdet ur föreningen, även den vanliga
medlemsinsatsen). Därmed står föreningen risken för att förändringarna
har försämrat lägenheten. I ett bostadsrättsförhållande är det däremot

67

s. 68 Kontrollera mot PDF

bostadsrättshavaren som tar den ekonomiska risken. En avflyttande
bostadsrättshavare har normalt inte möjlighet att kräva tillbaka något från
bostadsrättsföreningen utan får kompensera sig för gjorda investeringar
genom köpeskillingen för bostadsrätten.
När det gäller kooperativa hyresrättsföreningar enligt hyresmodellen
finns ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Då finns det en fastighetsägare i bakgrunden. En rätt för den kooperative hyresgästen att göra
förändringar i lägenheten skulle därmed komma i konflikt med fastighetsägarens rätt att bestämma över fastigheten.
Regeringens slutsats är att kooperativa hyresgäster, likt vanliga hyresgäster, inte bör ha rätt att förändra lägenheten utan att först ha träffat
överenskommelse med föreningen. Såsom ovan har konstaterats bör
kooperativa hyresgäster dock ha rätt att företa ommålning, tapetsering
och därmed jämförliga åtgärder (jfr 24 a § hyreslagen).
En möjlighet skulle kunna vara att låta det sagda endast utgöra
huvudregeln och att tillerkänna föreningarna – i vart fall dem som verkar
enligt ägarmodellen – en möjlighet att i stadgarna ge hyresgästen rätt att
förändra lägenheten. Nackdelen med en sådan lösning är att det kan vara
svårt att i stadgarna precisera vilka förändringar som hyresgästen får
göra. Det kan härvid erinras om de gränsdragningsproblem som ofta
uppkommer när det gäller bostadsrättshavares rätt att göra ändringar i
sina lägenheter. Gällande rätt innebär att bostadsrättshavaren inte utan
tillstånd får göra någon väsentlig förändring, om inte stadgarna ger
bostadsrättshavaren en mera vidsträckt rätt. Vad detta innebär anses
oklart (se t.ex. Julius, Håkan m.fl., Bostadsrättslagen, 2 uppl., 1998, s.
174 och Melz, Peter m.fl., Bostadsrätt, 3 uppl., 1996, s. 44) och denna
oklarhet har i den praktiska tillämpningen medfört en del problem.
Regeringen anser således att det inte bör införas någon möjlighet att i
stadgarna ta in bestämmelser av detta slag.
Vad som nu har sagts innebär emellertid inte att den kooperative
hyresgästen kommer att helt sakna möjligheter att vidta sådana åtgärder
som här har kallats förändringar. Även om det inte särskilt anges i
hyreslagen har en vanlig hyresgäst möjlighet att efter särskild överenskommelse med hyresvärden vidta sådana åtgärder. Självfallet bör
kooperativa hyresgäster ha motsvarande möjlighet. Detta fordrar dock
inte någon lagreglering.

6.3.3

Åtgärdsföreläggande, upprustningsföreläggande och
hyresgästinflytande

Regeringens förslag: En kooperativ hyresgäst skall, på samma sätt som
en vanlig hyresgäst, kunna ansöka om åtgärdsföreläggande.
Hyreslagens bestämmelser om upprustningsföreläggande och om
hyresgästinflytande vid ombyggnad skall inte gälla lägenheter som har
upplåtits med kooperativ hyresrätt. Vidare skall bostadsförvaltningslagen
inte gälla för fastigheter som ägs av kooperativa hyresgästföreningar.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningen har dock ansett att åtgärdsföreläggande inte skall
kunna avse gemensamma utrymmen (se betänkandet s. 186–190).

68

s. 69 Kontrollera mot PDF

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt eller inte
haft något att invända mot utredningens förslag. Institutet för fastighetsrättslig forskning vid Uppsala universitet har framhållit att åtgärdsföreläggande bör kunna utverkas även beträffande gemensamma utrymmen. Sveriges fastighetsägareförbund har angett att när en förening hyr
fastigheten bör ett åtgärdsföreläggande inte kunna riktas mot fastighetsägaren.

Skälen för regeringens förslag
Åtgärdsföreläggande

Om en bostadslägenhet skadas under hyrestiden utan att hyresgästen är
ansvarig för skadan, får hyresnämnden på ansökan av hyresgästen ålägga
hyresvärden att avhjälpa bristen (åtgärdsföreläggande). Detsamma gäller
i vissa andra fall, bl.a. om hyresvärden har brustit i sin skyldighet att med
skäligt tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer i lägenheten eller om hinder eller men på annat sätt
uppstår i nyttjanderätten utan hyresgästens vållande (se 16 § andra
stycket hyreslagen). Institutet åtgärdsföreläggande har inte någon motsvarighet i bostadsrättslagen.
I det föregående har föreslagits att en kooperativ hyresrättsförening
skall ha underhållsansvaret för lägenheten, om inte annat föreskrivs i
stadgarna. Under dessa förhållanden är det lämpligt att också en kooperativ hyresgäst har möjlighet att utverka åtgärdsföreläggande beträffande
den egna lägenheten. Regeringen föreslår därför att hyresgästen skall ha
möjlighet att utverka ett sådant föreläggande.
En särskild fråga är om det bör vara möjligt att utverka åtgärdsföreläggande beträffande gemensamma utrymmen. Detta är möjligt vid
vanlig hyra. Utredningen föreslog att gemensamma utrymmen skulle
undantas från möjligheten att utverka åtgärdsföreläggande. Denna typ av
beslut borde, enligt utredningen, fattas inom ramen för föreningsdemokratin. Som Institutet för fastighetsrättslig forskning vid Uppsala
universitet har framhållit kan emellertid hyresgästernas intressen här lätt
dra åt olika håll. Om en majoritet föredrar en låg boendekostnad, kan
underhållet av de gemensamma utrymmena bli eftersatt. Därtill kommer
att ett undantag för gemensamma utrymmen lätt kan leda till gränsdragningsproblem (jfr 16 § första stycket 3 hyreslagen). Regeringen föreslår
därför att åtgärdsföreläggande skall kunna utverkas även beträffande
gemensamma utrymmen. Samma regler om åtgärdsföreläggande kommer
därmed att gälla för kooperativ hyresrätt som för vanlig hyra.
Enligt 16 § fjärde stycket hyreslagen kan en ansökan om åtgärdsföreläggande alltid riktas mot fastighetens lagfarne ägare. Bestämmelsen
har tillkommit för att förebygga svårigheter vid ägarskiften och bulvanförhållanden (se prop. 1983/84:137 s. 123 och 124). En remissinstans har
påpekat att detta inte bör gälla när en kooperativ hyresrättsförening
verkar enligt hyresmodellen. Regeringen delar den uppfattningen. I den
situationen är det ju föreningen – och inte fastighetsägaren – som
ansvarar gentemot de boende. Enligt regeringens uppfattning är det dock
inte nödvändigt med någon lagändring. Bestämmelsen i 16 § fjärde
69

s. 70 Kontrollera mot PDF

stycket hyreslagen torde nämligen enbart kunna åberopas av den som har
ingått ett hyresavtal med fastighetens ägare.
Upprustningsföreläggande m.m.

En vanlig hyresgäst kan ansöka om upprustningsföreläggande om hyresgästens bostadslägenhet inte når upp till en viss i hyreslagen närmare
specificerad minimistandard (se 18 a § sjätte stycket hyreslagen).
Ytterligare skydd erbjuds genom bostadsförvaltningslagen (1977:
792). Med stöd av lagen kan särskilda tvångsåtgärder riktas mot ”den
undantagsgrupp av illojala fastighetsägare som mera systematiskt åsidosätter hyresgästernas och samhällets intressen av en tillfredsställande
fastighetsförvaltning” (se prop. 1976/77:151 s. 44). En fastighetsägare
som försummar vården av en fastighet kan av hyresnämnden åläggas att
överlämna förvaltningen till en särskild förvaltare (förvaltningsåläggande). Om det kan antas att ett sådant åläggande inte är tillräckligt för att
uppnå en tillfredsställande förvaltning, kan fastigheten ställas under
tvångsförvaltning. I sista hand får kommunen lösa fastigheten.
Finns det då skäl för denna typ av regler för kooperativa hyresrättsföreningar? Enligt regeringens mening måste risken för illojala förfaranden antas vara betydligt mindre än vid vanlig hyra. De kooperativa
hyresgästerna bestämmer gemensamt över fastighetens förvaltning och
har ett gemensamt intresse av att fastigheten förvaltas på ett tillfredsställande sätt. Det kan nämnas att regeringen under försöksverksamheten
med kooperativ hyresrätt hade rätt att meddela föreningarna dispens från
bestämmelserna om upprustningsföreläggande samt från bostadsförvaltningslagen samt att detta inte synes ha vållat några problem.
Regeringen föreslår därför att hyreslagens bestämmelser om upprustningsföreläggande inte skall gälla lägenheter som är upplåtna med
kooperativ hyresrätt. Vidare föreslås att bostadsförvaltningslagen inte
skall gälla fastigheter som ägs eller hyrs av kooperativa hyresrättsföreningar. Detta får visserligen till följd att även enstaka lägenheter som
föreningen upplåter med vanlig hyresrätt undantas från bostadsförvaltningslagens tillämpningsområde. Enligt regeringens mening bör
detta emellertid godtas, särskilt som risken för sådan misskötsel som
förutsätts för ingripande enligt bostadsförvaltningslagen måste bedömas
som mycket liten i dessa fall.
Hyresgästinflytande vid ombyggnad

I hyreslagen finns bestämmelser om hyresgästinflytande vid ombyggnad
(se 18 d–h §§ hyreslagen). Tanken med dessa bestämmelser är att
hyresgästerna skall ha ett reellt inflytande över standarden på och
utformningen av lägenheterna och de gemensamma utrymmena (se prop.
1996/97:30 64 f.). Regeringen har nyligen föreslagit att hyresgästinflytandet skall förstärkas i vissa hänseenden (se prop. 2001/2002:41).
Bör då dessa bestämmelser gälla när lägenheter har upplåtits med
kooperativ hyresrätt? Bestämmelserna är avsedda att ge hyresgästerna ett
visst inflytande över boendemiljön. En kooperativ hyresgäst kommer
emellertid att kunna utöva ett sådant inflytande på annat sätt, nämligen
70

s. 71 Kontrollera mot PDF

genom att delta i föreningsstämman och därvid fatta beslut i föreningens
angelägenheter. När lägenheter har upplåtits med kooperativ hyresrätt är
det enligt regeringens mening lämpligast att det inflytande som
bestämmelserna i 18 d–h §§ avser att garantera i stället utövas genom
föreningen. Bestämmelserna bör därför inte gälla för lägenheter som har
upplåtits med kooperativ hyresrätt.

6.4

Överlåtelse och annan övergång av hyresrätten?

Regeringens förslag: En kooperativ hyresgäst skall kunna överlåta sin
hyresrätt i samma omfattning som en vanlig hyresgäst.
Bestämmelserna om övergång genom bodelning, arv m.m. i 33 §
hyreslagen och bestämmelserna om övertagande av hyresrätt i 47 § andra
stycket samma lag skall gälla också i fråga om kooperativ hyresrätt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 101–109).
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller
inte haft något att invända mot förslagen. SKB har föreslagit att det skall
vara möjligt att i stadgarna begränsa möjligheterna till byte.

Skälen för regeringens förslag
Om rätten att överlåta en kooperativ hyresrätt

Enligt föreningslagen kan en andel i en ekonomisk förening överlåtas.
Överlåtelsen av andelen innebär emellertid inte att förvärvaren blir
medlem. Han eller hon måste ansöka om medlemskap inom sex månader
(se 3 kap. 3 § föreningslagen). En förvärvare som inte ansöker om
medlemskap eller inte godtas som medlem anses ha sagt upp sig till
utträde och har därvid samma rätt till återbetalning av medlemsinsatsen
som en medlem som begär utträde. Föreningen har i allmänhet samma
möjligheter att vägra medlemskap som annars.
När det gäller kooperativ hyresrätt torde det inte vara överlåtelse av
andelen som är det omedelbart intressanta utan den hyresrätt som
medlemmen har.
Enligt hyreslagen fordras hyresvärdens samtycke för överlåtelse av
hyresrätten (se 32 § hyreslagen). Även utan hyresvärdens tillstånd får
dock en hyresgäst, efter tillstånd från hyresnämnden, överlåta hyresrätten
till någon som varaktigt har sammanbott med hyresgästen (se 34 §). När
en hyresgäst vill byta sin bostadslägenhet för att få en annan, är reglerna
generösare än vid andra överlåtelser (se 35 § hyreslagen). Även här kan
hyresvärdens samtycke normalt ersättas med hyresnämndens tillstånd.
Hyresnämnden skall lämna tillstånd, om hyresgästen har beaktansvärda
skäl för bytet och detta kan äga rum utan påtaglig olägenhet för
hyresvärden samt inte heller andra skäl talar mot bytet. Tillståndet kan
förenas med villkor.
Om dessa regler görs tillämpliga även i fråga om kooperativ hyresrätt,
kommer alltså, som huvudregel, den kooperativa hyresrättsföreningens
samtycke att krävas för en överlåtelse. Samtycket kommer att kunna

71

s. 72 Kontrollera mot PDF

ersättas av hyresnämndens tillstånd i vissa situationer där lagstiftaren
beträffande vanliga hyresrätter har funnit skäl för att vara något mer
liberal. Är detta en rimlig ordning?
Bestämmelsen om överlåtelse efter hyresvärdens samtycke i 32 § torde
knappast vålla några problem för den kooperativa hyresrättsföreningen.
Det är naturligt att bestämmelsen gäller även i fråga om kooperativ
hyresrätt. Detsamma gäller bestämmelsen om överlåtelse efter hyresnämndens tillstånd i 34 §. Enligt den bestämmelsen skall hyresnämnden
ge tillstånd ”om hyresvärden skäligen kan nöja sig med förändringen”.
Bestämmelsen får anses ge den kooperativa hyresrättsföreningen ett
rimligt skydd.
Att även ge den kooperativa hyresgästen en bytesrätt enligt 34 § kan
synas mera betänkligt.
Mot en bytesrätt talar att den skulle innebära vissa nackdelar för
föreningen, t.ex. när det gäller möjligheterna att upprätthålla ett kösystem
för medlemmarna. SKB har mot den bakgrunden föreslagit att en
kooperativ hyresrättsförening i sina stadgar skall kunna begränsa rätten
till byte, såvitt gäller byte mot lägenhet utanför föreningen. SKB har
härvid hänvisat till att sådana byten ofta innebär att föreningens lägenhet
går förlorad för föreningens medlemmar.
För en bytesrätt talar å andra sidan att en sådan rätt brukar betecknas
som ett centralt inslag i hyresgästens rättigheter och att den har bedömts
ha stor betydelse för rörligheten på bostadsmarknaden (se prop.
1992/93:115 s. 22).
Det blir här en fråga om en avvägning mellan föreningens intresse att
värna om eventuella turordningsregler inom föreningen och den enskilde
hyresgästens intresse av ett önskat byte. Det är enligt regeringens mening
knappast rimligt att en kooperativ hyresgäst som har behov av en annan
lägenhet skall vara begränsad till de lägenheter som föreningen förfogar
över. Särskilt tydligt är detta i en liten förening med bara ett fåtal
lägenheter. En begränsning av bytesrätten skulle också kunna inverka
negativt på upplåtelseformens attraktionskraft. Det finns också en risk för
en möjlighet att i stadgarna begränsa bytesrätten skulle utnyttjas
slentrianmässigt.
På grund härav förordar regeringen att en kooperativ hyresgäst skall ha
samma möjligheter att byta sin hyresrätt som en vanlig hyresgäst och att
bytesrätten inte skall kunna inskränkas genom stadgeföreskrifter.
Frågan om den som överlåter sin hyresrätt skall kunna ta ut ersättning
för denna har behandlats i avsnitt 5.2.7. Frågan om den som förvärvar
hyresrätten skall vara skyldig att gå med i föreningen har behandlats i
avsnitt 5.2.8.
Övergång genom bodelning m.m.

I fråga om övergång av hyresrätt genom bodelning, arv, testamente etc.
gäller enligt hyreslagen samma regler om hyresvärdens samtycke som
vid överlåtelse av hyresrätt (se 33 § hyreslagen). Så är också fallet när en
hyresrätt övergår genom bolagsskifte eller liknande förvärv. En generösare regel gäller vid vissa slag av bodelning och arvskifte. Har
hyresrätten till lägenhet, som har varit avsedd att uteslutande eller
huvudsakligen användas som gemensam bostad för hyresgästen och hans

72

s. 73 Kontrollera mot PDF

make eller sambo, tillagts maken genom bodelning eller arvskifte eller
tillagts sambon genom bodelning eller övertagits av denne enligt 16 §
lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem, får maken eller
sambon träda i hyresgästens eller dödsboets ställe.
En liknande situation är då endast en av två makar eller sambor är
hyresgäst och denne säger upp hyresavtalet. Då har den har den andra
maken eller sambon rätt att ta över hyresavtalet (se 47 § andra stycket
hyreslagen).
Det är naturligt att också dessa regler gäller också för kooperativ
hyresrätt.

6.5

Användningen av lägenheten

6.5.1

Användning och ändamål

Regeringens förslag: Den kooperative hyresgästen skall inte få använda
lägenheten för något annat ändamål än det avsedda. Föreningen skall
dock få åberopa endast avvikelser som är av avsevärd betydelse för föreningen eller någon annan medlem i föreningen.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 194 och 195).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Både i fråga om hyra och bostadsrätt
är utgångspunkten att innehavaren inte får använda lägenheten för något
annat ändamål än det avsedda (se 23 § hyreslagen och 7 kap. 6 §
bostadsrättslagen). Det finns sedan mindre skillnader i fråga om vilka
avvikelser som trots allt är tillåtna. En bostadsrättsförening får normalt
åberopa endast avvikelser som är av avsevärd betydelse för föreningen
eller någon annan medlem i föreningen. En hyresvärd får, såvitt gäller
bostadslägenheter, inte åberopa avvikelser som är utan betydelse för
honom.
Vad bör då gälla när en lägenhet har upplåtits med kooperativ hyresrätt?
Den kooperative hyresgästen har, liksom bostadsrättshavaren, själv
betalat en insats i föreningen och bör därför ha en motsvarande större
frihet vad gäller lägenhetens användning. Enligt regeringens uppfattning
talar därför övervägande skäl för att i denna del ansluta till vad som
gäller för bostadsrättsföreningar.
Regeringen föreslår därför att den kooperative hyresgästen inte skall få
använda lägenheten för annat ändamål än det avsedda men att det endast
är avvikelser av avsevärd betydelse för föreningen som föreningen får
åberopa.
En särskild bestämmelse gäller för bostadsrätter till bostadslägenheter
som inte är avsedda för fritidsändamål och som innehas av juridiska personer. Lägenheten får då, om inte annat har avtalats, användas endast för
att i sin helhet upplåtas i andra hand som permanentbostad. Genom bestämmelsen, som finns i 7 kap. 6 § bostadsrättslagen, har lagstiftaren
velat begränsa juridiska personers möjligheter att inneha bostadsrätter
73

s. 74 Kontrollera mot PDF

och ge bostadsrättsföreningarna möjlighet att bestämma hur juridiska
personer skall disponera sin lägenhet. Detta har i sin tur motiverats med
det kooperativa syfte som bär upp lagstiftningen (se prop. 1990/91:92
s. 67).
Bostadsrätter är i princip fritt överlåtbara. Bostadsrättshavaren kan
överlåta sin bostadsrätt till vem han eller hon vill, med den inskränkningen att bostadsrättsföreningen har vissa, begränsade möjligheter att
vägra medlemskap. I det föregående har föreslagits att hyreslagens regler
om överlåtelse av hyresrätt bör gälla även för kooperativa hyresrätter.
Hyreslagens huvudregel är att en överlåtelse inte kan ske utan
hyresvärdens samtycke. En kooperativ hyresrättsförening kommer därmed att, jämfört med en bostadsrättsförening, ha stora möjligheter att
förhindra en oönskad överlåtelse. Bl.a. kommer den att kunna föreskriva
i sina stadgar att juridiska personer inte kan antas som medlemmar.
Regeringen anser därför att det inte behövs någon motsvarighet till
bestämmelsen i 7 kap. 6 § bostadsrättslagen.

6.5.2

Ordning, skick m.m.

Regeringens förslag: Hyreslagens regler om ordning och skick skall
gälla också när en lägenhet har upplåtits med kooperativ hyresrätt.
Också hyreslagens bestämmelser om störningar i boendet skall
tillämpas. Det innebär bl.a. att den kooperativa hyresrättsföreningen skall
vara skyldig att uppmana den störande att se till att störningarna omedelbart upphör samt underrätta socialnämnden om störningarna. Om störningarna då inte upphör, skall föreningen kunna säga upp hyresavtalet att
upphöra i förtid. Är störningarna särskilt allvarliga, skall sådan uppsägning kunna ske genast.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 195–197).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte
haft något att invända mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg har
ifrågasatt förslaget att hyresgästen vid särskilt allvarliga störningar skall
kunna sägas upp utan föregående tillsägelse.
Skälen för regeringens förslag: Både bostadsrättshavare och vanliga
hyresgäster är, något förenklat, skyldiga att iaktta sundhet, ordning och
skick inom eller utom huset (se 7 kap. 9 § bostadsrättslagen och 25 §
hyreslagen). Detta bör givetvis gälla även för kooperativa hyresgäster.
För bostadsrättshavare gäller vidare en skyldighet att rätta sig efter de
särskilda ordningsföreskrifter som föreningen i överensstämmelse med
ortens sed meddelar. Om bostadsrättshavaren bryter mot dessa föreskrifter, kan nyttjanderätten förverkas (se 7 kap. 9 § jämfört med 7 kap.
18 § 5 bostadsrättslagen). Någon motsvarande bestämmelse finns inte i
hyreslagen. Det har ansetts lämpligare att den typen av föreskrifter tas in
i hyreskontraktet (se prop. 1939:166 s. 104). Enligt regeringens bedömning är det mest ändamålsenligt att i denna del ansluta till vad som gäller
för vanlig hyra.
I fråga om hyra gäller särskilda regler om störningar i boendet (se 25 §
första och andra stycket hyreslagen). Reglerna tar sikte på sådana

74

s. 75 Kontrollera mot PDF

störningar som kan vara skadliga för de boendes hälsa eller försämra
deras bostadsmiljö. Om störningar uppkommer, skall hyresvärden ge
hyresgästen tillsägelse att se till att störningarna upphör samt underrätta
socialnämnden. Om störningarna inte upphör, kan hyresrätten förverkas
(se 42 § första stycket 6 hyreslagen). Vid särskilt allvarliga störningar
kan hyresvärden säga upp hyresavtalet direkt (se 25 § tredje stycket
hyreslagen). I bostadsrättslagen finns inte några motsvarande regler.
Bostadsrättsutredningen har dock lämnat förslag om sådana regler (se
SOU 2000:2 s. 184 f.).
Enligt regeringens uppfattning är det naturligt att de hyresrättsliga
regler om störningar i boende som gäller i dag tillämpas också när det är
fråga om kooperativ hyresrätt. En remissinstans har ifrågasatt om det bör
vara möjligt att vid särskilt allvarliga störningar säga upp den störande
hyresgästen utan föregående tillsägelse. En bestämmelse av detta slag
finns dock redan i hyreslagen och regeringen har inte funnit anledning att
ompröva frågan i detta sammanhang.

6.5.3

Andrahandsupplåtelse m.m.

Regeringens förslag: Hyreslagens regler om inrymmande av utomstående personer i lägenheten och om andrahandsupplåtelse skall gälla
även i fråga om kooperativ hyresrätt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 197–199).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag
Utomstående personer i lägenheten

En hyresgästs respektive en bostadsrättshavares rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten – s.k. partiell sublokation – är närmast
identiska. Lägenhetsinnehavaren får inrymma utomstående personer i
lägenheten så länge det inte medför men för hyresvärden respektive
föreningen eller andra medlemmar (se 41 § hyreslagen och 7 kap. 8 §
bostadsrättslagen).
Regeringen ser inte skäl att göra några avvikelser från hyreslagen i
detta hänseende.
Andrahandsupplåtelse

Reglerna för andrahandsupplåtelse – s.k. total sublokation – är snävare
än reglerna om partiell sublokation. Hyreslagens och bostadsrättslagens
regler skiljer sig också något åt.
Utgångspunkten i hyreslagen är att hyresgästen behöver hyresvärdens
samtycke (se 39 § hyreslagen). Om hyresvärden inte samtycker, kan
hyresgästen ansöka om tillstånd hos hyresnämnden. Tillstånd skall
lämnas om hyresgästen på grund av ålder, sjukdom, tillfälligt arbete på

75

s. 76 Kontrollera mot PDF

annan ort, särskilda familjeförhållanden eller därmed jämförbara förhållanden har beaktansvärda skäl för upplåtelsen samt hyresvärden inte
har befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet skall begränsas till
viss tid och kan förenas med villkor (se 40 § hyreslagen).
Även för bostadsrätter är huvudregeln att en andrahandsupplåtelse
kräver samtycke. Om samtycke inte ges, kan bostadsrättshavaren ansöka
om tillstånd hos hyresnämnden. Tillstånd skall lämnas om bostadsrättshavaren under viss tid inte har tillfälle att använda lägenheten, bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen inte
har någon befogad anledning att vägra samtycke (se 7 kap. 10 §
bostadsrättslagen).
I denna fråga står skilda intressen mot varandra. Den enskilde har ofta
ett intresse av att reglerna om andrahandupplåtelse är liberala. Kooperativa hyresrättsföreningar torde däremot, liksom bostadsrättsföreningar
vanligen gör, komma att uppfatta en omfattande andrahandsuthyrning
som negativ, eftersom det medför att många av föreningens lägenheter
bebos av andra än föreningens medlemmar. Enligt regeringens bedömning finns det dock inte något påtagligt skäl för att avvika från hyreslagens bestämmelser. Vad som sägs i hyreslagen om andrahandsuthyrning bör alltså gälla även när en lägenhet är upplåten med
kooperativ hyresrätt.

6.6

Tillträde

Regeringens förslag: Företrädare för den kooperativa hyresrättsföreningen skall ha rätt att komma in i lägenheten när det behövs för tillsyn
eller för att utföra arbete som föreningen svarar för. När hyresrätten har
sagts upp, skall den kooperativa hyresgästen vara skyldig att låta visa
lägenheten på lämplig tid.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 202).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslagen.
Skälen för regeringens förslag: En hyresvärd har enligt hyreslagen
rätt till tillträde för att utföra nödvändig tillsyn eller för att utföra
förbättringsarbeten (se 26 § hyreslagen). För förbättringsarbeten gäller
skilda regler beroende på om det rör sig om brådskande arbeten eller inte.
För förbättringsarbeten som inte är brådskande gäller dessutom olika
regler beroende på om arbetet vållar väsentligt hinder eller men i nyttjanderätten eller ej. När lägenheten är ledig för uthyrning, är hyresgästen
skyldig att låta den visas på lämplig tid.
Bostadsrättslagens bestämmelser om tillträde är mindre utförliga än
hyreslagens. En bostadsrättsförening har rätt till tillträde när det behövs
för tillsyn eller för att utföra arbete som föreningen svarar för (se 7 kap.
13 § bostadsrättslagen). Vidare är bostadsrättshavaren skyldig att låta
lägenheten visas på lämplig tid, när den skall tvångsförsäljas.
De mer omfattande reglerna om tillträde i hyreslagen skall ses mot
bakgrund av att hyresvärden har ett större ansvar för lägenheten än en
bostadsrättsförening har. Den kooperativa hyresrättsföreningen kommer

76

s. 77 Kontrollera mot PDF

enligt regeringens förslag som huvudregel att ha underhållsansvaret för
lägenheterna (se avsnitt 6.3.2). Det kan synas tala för att hyreslagens
regler om tillträde bör gälla även när det är fråga om kooperativ
hyresrätt. I motsatt riktning talar dock konstruktionen med en förening
där styrelseledamöterna ofta bor i huset. Denna ordning bör underlätta
kommunikation och samarbete samt göra att motsatsförhållandet mellan
hyresvärd och hyresgäst blir mindre tydligt än vid traditionell hyresrätt.
Det ligger mot den bakgrunden närmast till hands att ansluta till
bestämmelserna för bostadsrätt. Regeringen föreslår därför att företrädare
för den kooperativa hyresrättsföreningen skall ha rätt att komma in i
lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete som
föreningen svarar för. Den kooperativa hyresgästen bör dessutom vara
skyldig att låta visa lägenheten på lämplig tid när hyresrätten är uppsagd.

6.7

Förverkande, besittningsskydd och hyresvillkor

6.7.1

Förverkande

Regeringens förslag: Hyreslagens bestämmelser om förverkande av
hyresrätten skall tillämpas också i fråga om kooperativ hyresrätt. Dessutom skall en kooperativ hyresrätt kunna förverkas när den som har
förvärvat en hyresrätt inte ansöker om medlemskap (jfr ovan avsnitt
5.2.8), eller när den kooperativa hyresgästen har åsidosatt en skyldighet
som följer av föreningens stadgar.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 205–207).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslagen.
Bakgrund: En hyresgäst kan förlora sin hyresrätt genom att denna
förverkas. Förverkandet innebär att hyresvärden kan säga upp hyresavtalet i förtid eller vägra förlängning av avtalet. Bestämmelser om
förverkande finns i 42–44 §§ hyreslagen. I 42 § hyreslagen finns de s.k.
förverkandegrunderna. Exempel på förverkandegrunder är att hyresgästen inte betalar hyran eller att han eller hon hyr ut lägenheten i andra
hand utan tillåtelse. I 43 § hyreslagen anges vad som gäller om
hyresgästen vidtar rättelse. I flera fall får hyresgästen inte skiljas från
lägenheten, om han eller hon vidtar rättelse innan hyresvärden har sagt
upp hyresgästen. 43 § innehåller också bestämmelser om att hyresvärden
måste göra uppsägningen inom viss tid från det att han fick kännedom
om det förhållande som utgör grund för förverkande. I 44 § hyreslagen
finns bestämmelser om att hyresgästen i vissa fall inte får skiljas från
lägenheten trots att hyresrätten är förverkad. Hyresgästen kan sålunda
återvinna hyresrätten, om hyran betalas inom viss tid. Hyresgästen kan
inte heller skiljas från lägenheten, om socialnämnden inom viss tid åtar
sig betalningsansvaret för hyran eller om betalningsdröjsmålet beror på
sjukdom eller annan oförutsedd händelse och hyresgästen betalar hyran
så snart det är möjligt.
De regler som gäller för förverkande av bostadsrätt (se 18–25 §§
bostadsrättslagen) är mycket lika dem som gäller på hyresrättens område.
77

s. 78 Kontrollera mot PDF

De skillnader som finns förklaras delvis av att reglerna om lägenhetsinnehavarens rättigheter och skyldigheter skiljer sig åt mellan de båda
upplåtelseformerna.
Skälen för regeringens förslag: De stora likheterna mellan kooperativ
hyresrätt och vanlig hyra gör att det är naturligt att tillämpa bestämmelserna om förverkande i 42–44 §§ hyreslagen också i fråga om kooperativ hyresrätt.
Enligt regeringens uppfattning bör en kooperativ hyresrätt kunna förverkas i ytterligare två situationer.
N I det föregående har föreslagits att den som förvärvar en kooperativ
hyresrätt skall vara skyldig att ansöka om medlemskap i den kooperativa
hyresrättsföreningen (se ovan avsnitt 5.2.8). Om hyresgästen inte ansöker
om medlemskap efter tillsägelse från den kooperativa hyresrättsföreningen, bör hyresrätten vara förverkad och föreningen ha rätt att säga upp
hyresavtalet.
N Enligt 42 § första stycket 8 hyreslagen är hyresrätten förverkad om
hyresgästen åsidosätter en ”avtalsenlig skyldighet” som går utöver hans
skyldighet enligt hyreslagen och det måste anses vara av synnerlig vikt
för hyresvärden att skyldigheten fullgörs. I 7 kap. 18 § 7 bostadsrättslagen finns en liknande bestämmelse. Den senare bestämmelsen är
tillämplig när en bostadsrättshavare inte fullgör en ”skyldighet”. Det
behöver alltså inte vara en skyldighet som följer av avtal utan
förverkande kan också ske när bostadsrättshavaren har åsidosatt en
förpliktelse enligt stadgarna. Förpliktelsen kan innebära exempelvis att
medlemmen skall tillhöra en viss sammanslutning (se t.ex. Julius, Håkan
m.fl., Bostadsrättslagen, 2 uppl., 1998 s. 212).
Också kooperativa hyresrättsföreningar kan ha legitima skäl att i
stadgarna ta in föreskrifter om olika slag av skyldigheter för kooperativa
hyresgäster. Det kan vara föreskrifter om att hyresgästerna måste tillhöra
någon viss sammanslutning eller ta viss del i skötseln av huset.
Underlåtenhet att iaktta sådana stadgeföreskrifter bör då kunna föranleda
förverkande. Regeringen föreslår därför att det i den nya lagen tas in en
särskild bestämmelse om förverkande när en hyresgäst har åsidosatt en
skyldighet som framgår av stadgarna. Bestämmelsen bör – liksom
hyreslagens motsvarande förverkandebestämmelse – kunna åberopas av
föreningen endast när det är av synnerlig vikt för föreningen att
skyldigheten fullgörs och föreningen säger upp hyresgästen inom viss tid
efter försummelsen.

6.7.2

Besittningsskydd

Regeringens förslag: Hyreslagens bestämmelser om besittningsskydd
för bostadshyresgäster skall gälla också när en lägenhet har upplåtits med
kooperativ hyresrätt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 207).
Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet
har ifrågasatt förslaget. Övriga remissinstanserna har tillstyrkt det eller
inte haft några invändningar.

78

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bakgrund: Reglerna om bostadshyresgästens besittningsskydd finns i
45–47 och 49–52 §§ hyreslagen.
Den centrala paragrafen är 46 §. Där finns huvudregeln om att en
hyresgäst vid hyrestidens slut har rätt till förlängning av avtalet, s.k.
direkt besittningsskydd. Huvudregeln har tio undantag. Ett fall när någon
rätt till förlängning inte föreligger är att hyresrätten är förverkad. Ett
annat fall när besittningsskydd inte föreligger är när hyresgästen har
åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att avtalet skäligen inte bör
förlängas. Ett exempel på ett sådant åsidosättande är när hyresgästen
upprepade gånger har betalat hyran alltför sent fastän alltid inom
återvinningsfristen.
I 45 § undantas vissa slag av upplåtelser från vad som annars gäller om
besittningsskydd. Undantagna är bl.a. andrahandsupplåtelser som har
varat kortare tid än två år i följd. 47 § innehåller bestämmelser om vad
som gäller när flera har hyrt en lägenhet gemensamt och en av dem säger
upp avtalet. De resterande paragraferna, 49–52 §§ hyreslagen, anger vad
som gäller i samband med en tvist om förlängning av hyresavtalet.
Skälen för regeringens förslag: Såsom flera gånger har framhållits
torde förhållandet mellan en kooperativ hyresrättsförening och de kooperativa hyresgästerna inte komma att präglas av det motsatsförhållande
som annars kan prägla en hyresvärd–hyresgästrelation. Behovet av
bestämmelser om besittningsskydd kan – såsom Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har varit inne på – mot den bakgrunden framstå som mindre påtagligt än när det är fråga om vanlig hyra.
Enligt regeringens mening är emellertid hyreslagens bestämmelser om
rätt till förlängning av hyresavtalet av så grundläggande betydelse för
den enskilde hyresgästens trygghet att det inte bör komma i fråga att
frångå dem. Att, såsom fakultetsnämnden har föreslagit, i stället införa
särskilda regler om förlängning på föreningens villkor skulle komplicera
regelverket med risk för osäkerhet hos hyresgästerna om vad som gäller.
Hyreslagens bestämmelser om besittningsskydd är mycket utförliga
och torde i några delar komma att sakna praktisk betydelse i kooperativa
hyresrättsförhållanden. Av lagtekniska skäl bör dock den nya lagen om
kooperativ hyresrätt innehålla en hänvisning till samtliga bestämmelser.

6.7.3

Ändring av hyresvillkor m.m.

Regeringens förslag: Bestämmelserna i 53–55 c §§ hyreslagen om
prövning av hyran och andra hyresvillkor för bostadslägenheter skall
gälla för kooperativa hyresrätter endast i den utsträckning de avser andra
hyresvillkor än hyran.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 208).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att
invända mot förslaget. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har
ifrågasatt om inte också villkorsändringar utöver hyran kan regleras på
samma sätt som i bostadsrättsföreningar, dvs. genom föreningsbeslut.
Bakgrund: Särskilda bestämmelser om prövning av hyran och andra
hyresvillkor för bostadslägenheter finns i 53–55 c §§ hyreslagen. 53 §

79

s. 80 Kontrollera mot PDF

anger vilka typer av hyresavtal som undantas från de följande reglerna
om prövning av hyran. I 54 § hyreslagens anges hur den skall agera som
önskar få till stånd en ändring av villkoren. Av bestämmelsen framgår att
sådana frågor prövas av hyresnämden. Bestämmelser om tidpunkten för
villkorsändringar finns i 55 c § hyreslagen. Dessa två paragrafer gäller
alltså alla typer av villkorsändringar. De övriga, 54 a, 55 och 55 b §§
hyreslagen gäller ändring av hyran. Av särskild betydelse är 55 §. Där
kommer bl.a. den s.k. bruksvärdesprincipen till uttryck. Den innebär, i
korthet, att vid en tvist om hyran skall denna fastställas till ett belopp
som är skäligt vid en jämförelse med hyran för lägenheter som med
hänsyn till sitt bruksvärde är likvärdiga. Vid jämförelsen med andra
lägenheters hyra skall i första hand allmännyttans lägenheter beaktas. I
paragrafens femte stycke behandlas tvister om andra villkor än hyran.
Där anges att villkoret skall gälla om det är skäligt med hänsyn till
hyresavtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare
inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt.
Skälen för regeringens förslag: Såsom kommer att beröras närmare i
avsnitt 8.1 föreslår regeringen att den kooperativa hyresrättsföreningen
själv skall bestämma hyran för lägenheter som har upplåtits med
kooperativ hyresrätt och att föreningen därvid inte skall vara bunden av
någon i lag angiven norm, t.ex. bruksvärdesprincipen. I ett sådant system
– där hyran alltså bestäms enligt föreningsrättsliga regler – fyller
bestämmelserna om villkorsprövning ingen funktion, såvitt gäller villkor
om hyran. I förhållandet mellan en kooperativ hyresrättsförening och en
kooperativ hyresgäst bör bestämmelserna i 53–55 c §§ därför tillämpas
endast ifråga om andra villkor än hyran.
Även villkor som inte avser hyran kan ha kommit till på grund av
stadgeföreskrifter eller inom föreningen fattade beslut. Det kan därför
synas att inte heller sådana villkor borde kunna prövas enligt hyreslagens
bestämmelser. Det rör sig emellertid här om en mångfald skilda slag av
villkor som sannolikt inte heller i alla delar går tillbaka på uttryckliga
stadgevillkor eller stämmobeslut. Det är mot den bakgrunden rimligt att
villkoren kan underställas hyresnämndens prövning. Det är dock naturligt
att hyresnämnden vid sin prövning beaktar i vilken utsträckning villkoren
går tillbaka på stadgeföreskrifter eller stämmobeslut; i sådana fall bör
hyresnämnden normalt godta vad som har beslutats inom föreningen.

6.8

Deposition

Regeringens förslag: En kooperativ hyresgäst skall, till skillnad från
vanliga hyresgäster, inte ha rätt att deponera hyran hos länsstyrelsen när
det råder tvist om storleken av hyran. I övrigt skall en kooperativ
hyresgäst ha samma rätt att deponera hyran hos länsstyrelsen som en
vanlig hyresgäst.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 210 och 211).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända
mot förslaget. HSB har tagit upp frågan om hyresgästen skall kunna
80

s. 81 Kontrollera mot PDF

deponera belopp som motsvarar en brist som hyresgästen själv har
underhållsansvaret för.
Bakgrund: I lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet finns generella regler om rätt för en gäldenär att i vissa fall fullgöra betalning genom att deponera ett belopp hos länsstyrelsen. Lagen tar
väsentligen sikte på situationer då en gäldenär anser sig skyldig att betala
det aktuella beloppet och också är villig att göra det men har problem
med att få tag på den som skall ha betalningen eller att bedöma vem som
är rätt mottagare.
En hyresgäst kan deponera betalning i ytterligare några situationer.
Hyresgästen har sålunda, enligt 21 § första stycket hyreslagen, rätt att
deponera hyran om han eller hon anser sig ha rätt till nedsättning av
hyran enligt 11–14, 16–18 eller 28 § hyreslagen (det rör sig alltså bl.a.
om nedsättning på grund av brister vid tillträdet eller senare tillkomna
brister) eller till ersättning för skada eller för avhjälpande av brist.
Hyresgästen har också rätt att deponera hyran om han anser sig ha någon
annan motfordran hos hyresvärden. Slutligen har hyresgästen rätt att
deponera hyran om det råder tvist om hyrans storlek.
Arrendatorer har sedan år 1996 en depositionsrätt som motsvarar den
som hyresgäster har. Däremot har bostadsrättshavare inte någon rätt att
deponera avgifter till föreningen. Bostadsrättsutredningen har dock
lämnat förslag om att bostadsrättshavaren i vissa begränsade fall skall en
motsvarande depositionsrätt (se SOU 2000:2 s. 171 f.).
Skälen för regeringens förslag: Hyresgästens rätt att deponera hyran
med hänvisning till att han eller hon har rätt till nedsättning av hyran,
ersättning för skada eller ersättning för avhjälpande av brist hänger nära
samman med det underhållsansvar som hyresvärden har för lägenheten. I
det föregående har föreslagits att den kooperativa hyresrättsföreningen
enligt huvudregeln skall ha underhållsansvaret för lägenheterna. Mot den
bakgrunden är det naturligt att kooperativa hyresgäster i detta avseende
har samma rätt att deponera hyran som vanliga hyresgäster har.
En remissinstans har tagit upp frågan om hyresgästen bör kunna
deponera hyran med hänvisning till brister i lägenheten när underhållsansvaret åvilar honom eller henne. Enligt regeringens mening är det
självklart att en hyresgäst som själv har underhållsansvaret inte skall
kunna undandra sig skyldigheten att betala hyran med hänvisning till
brister i lägenheten. Något behov av en särskild bestämmelse om detta
torde emellertid inte finnas. Om hyresgästen företar en deposition trots
vetskap om att föreningen inte kan hållas ansvarig för eventuella brister i
lägenheten, utgör depositionen nämligen inte något hinder mot att
hyresrätten förverkas; hyresgästen har ju i denna situation företagit
depositionen mot bättre vetande (jfr RBD 8:84).
Nästa fråga är om kooperativa hyresgäster bör ha samma rätt som
vanliga hyresgäster att deponera hyran med hänvisning till att de har
motfordringar eller därför att det råder tvist om hyrans storlek.
När det gäller motfordringar saknas det enligt regeringens bedömning
skäl att göra någon avvikelse från hyreslagen. Däremot bör, enligt
regeringens mening, kooperativa hyresgäster inte ha någon rätt att
deponera med hänvisning till att det råder tvist om storleken av hyra. I
det föregående har föreslagits att föreningen skall bestämma hyrorna.
Hyressättningen kommer alltså att vara en föreningsintern angelägenhet.

81

opaginerad Kontrollera mot PDF

Några tvister om vad som utgör skälig hyra kommer inte att kunna
förekomma.
När det gäller bestämmelserna om hur depositionen skall gå till är det
naturligt att ansluta till de bestämmelser som gäller för vanliga
hyresgäster. Deposition bör alltså ske hos länsstyrelsen.

6.9

Hyresförhandlingslagen

Regeringens förslag: Hyresförhandlingslagen skall inte tillämpas på
kooperativa hyresrätter.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 162).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Såsom framgår av avsnitt 8.1 föreslår
regeringen att hyran skall fastställas genom föreningsbeslut. Med en
sådan ordning fyller förhandlingar om hyrorna enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) inte någon funktion.
Enligt hyresförhandlingslagen kan förhandling påkallas även om andra
villkor än hyran, t.ex. om lägenheternas och husets skick samt om
gemensamma anordningar i huset. Förhandlingar om den typen av villkor
förekommer dock endast sällan. I ett system med kooperativ hyresrätt är
det också mest naturligt att detta slag av frågor handhas av föreningen
själv, såsom föreningsinterna angelägenheter.
Regeringen föreslår därför att hyresförhandlingslagen över huvud taget
inte skall tillämpas i hyresförhållandet mellan en kooperativ hyresrättsförening och de kooperativa hyresgästerna.
Om en kooperativ hyresrättsförening även har vanliga hyresgäster, bör
dock hyresförhandlingslagen givetvis gälla i det hyresförhållandet.

7

Särskilda hyresrättsliga frågor när föreningen
hyr lägenheterna

Regeringens förslag: När en förening hyr lägenheter och upplåter dem
med kooperativ hyresrätt, skall de kooperativa hyresgästerna vid tillämpningen av hyreslagen anses som förstahandshyresgäster.
Bestämmelserna om blockuthyrning i 1 § sjätte stycket hyreslagen
skall gälla också när hyresgästen är en kooperativ hyresrättsförening.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningen har dock föreslagit att sådana förbehåll som enligt
1 § sjätte stycket hyreslagen kan göras i samband med blockuthyrning
inte skall kräva hyresnämndens godkännande (se betänkandet s. 133–
137).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några
invändningar mot utredningens förslag. Juridiska fakulteten vid Stock82

s. 83 Kontrollera mot PDF

holms universitet har dock ifrågasatt om inte förbehåll som avses i 1 §
sjätte stycket hyreslagen också i dessa fall bör förutsätta hyresnämndens
tillstånd.

Skälen för regeringens förslag
Upplåtelsen till den kooperative hyresgästen skall inte ses som en
andrahandsupplåtelse

När kooperativ hyresrätt upplåts enligt den s.k. hyresmodellen, kommer
den kooperativa hyresrättsföreningen inte att äga fastigheten utan hyra
den av någon annan. I princip kommer därför uthyrningen till den kooperative hyresgästen att vara ett slags andrahandsuthyrning. I hyreslagen
regleras andrahandsuthyrning i flera avseenden på ett annat sätt än
förstahandsuthyrning. Att tillämpa hyreslagens bestämmelser om
andrahandsuthyrning på förhållandet mellan en kooperativ hyresförening
som verkar enligt hyresmodellen och dess kooperativa hyresgäster är
emellertid inte ändamålsenligt. Samma regler bör rimligen gälla mellan
föreningen och de kooperativa hyresgästerna oavsett om föreningen verkar enligt ägarmodellen eller hyresmodellen. Regeringen föreslår därför
att det i lagen uttryckligen anges att föreningens uthyrning inte skall
anses som andrahandsuthyrning.
Förhållandet mellan husets ägare och den kooperativa hyresrättsföreningen

Även om uthyrningen till den kooperative hyresgästen inte kommer att
utgöra andrahandsuthyrning är det givet att hyresförhållandet mellan
föreningen och fastighetsägaren kan påverka de kooperativa hyresgästernas situation. Det finns därför anledning att fråga sig om det
behövs några särskilda bestämmelser avseende rättsförhållandet mellan
husets ägare och föreningen.
En bestämmelse som därvid är av särskilt intresse är 1 § sjätte stycket
hyreslagen om s.k. blockuthyrning. Blockuthyrning föreligger om ett
hyresavtal omfattar minst tre bostadslägenheter som hyresgästen skall
hyra ut i andra hand. Parterna får då avtala om förbehåll som strider mot
hyreslagens bestämmelser för bostadslägenheter. Det kan t.ex. vara fråga
om förbehåll som avser hyresvärdens underhållsskyldighet. Förbehållet
får dock inte avse rätten till förlängning av avtalet eller grunderna för
fastställande av hyresvillkoren i samband med en sådan förlängning. Det
får inte heller strida mot hyreslagens bestämmelser om lokaler. Förbehåll
måste normalt godkännas av hyresnämnden.
Det nyss behandlade förslaget att en kooperativ hyresrättsförenings
hyresupplåtelse inte skall anses som någon andrahandsupplåtelse medför
att bestämmelserna om blockuthyrning – som förutsätter att lägenheterna
skall hyras ut i andra hand – inte kommer att bli tillämpliga. Det står
dock klart att bestämmelserna ibland skulle vara ändamålsenliga även i
dessa sammanhang. Så kan det t.ex. ibland vara önskvärt att i avtalet
mellan fastighetsägaren och den kooperativa hyresrättsföreningen lägga
delar av underhållsansvaret för huset på föreningen.
83

s. 84 Kontrollera mot PDF

Regeringen föreslår därför att också uthyrning av bostadslägenheter till
en kooperativ hyresrättsförening skall omfattas av bestämmelserna om
blockuthyrning i 1 § sjätte stycket hyreslagen. Hyresavtalet bör alltså
kunna innehålla förbehåll som strider mot vissa andra hyresrättsliga
bestämmelser.
Nästa fråga blir om kravet på att hyresnämnden skall godkänna förbehåll i blockuthyrningsavtal behövs också vid blockuthyrning till en
kooperativ hyresrättsförening. Detta krav har uppställts för att hindra att
mindre nogräknade hyresvärdar missbrukar reglerna om blockuthyrning
(se prop. 1983/84:111 s. 111 f.). Risken är annars att en fastighetsägare
upplåter samtliga lägenheter i fastigheten till någon honom närstående – i
stället för att upplåta dem direkt – i syfte att undandra sig de tvingande
reglerna i hyreslagen. Hyresnämndens prövning skall främst avse om det
föreligger ett seriöst behov av blockuthyrning (se a. prop. s. 112). Som
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har framhållit kan
man tänka sig konstruktioner där en fastighetsägare kringgår hyreslagens
regler om hyressättning genom att hyra ut till en honom närstående
kooperativ hyresrättsförening. Enligt regeringens mening finns det därför
inte tillräckliga skäl att göra undantag från hyreslagens bestämmelser om
att hyresnämnden måste godkänna förbehåll som strider mot andra
hyresrättsliga bestämmelser.

8

Hyressättning och avgifter

8.1

Bruksvärdessystemet

Regeringens förslag: Den kooperativa hyresrättsföreningen skall själv
bestämma hyran för de lägenheter som har upplåtits med kooperativ
hyresrätt. Hyreslagens bestämmelser om skälig hyra (bruksvärdesreglerna) skall inte gälla.
Om en kooperativ hyresrättsförening hyr sina lägenheter enligt
hyresmodellen, skall bruksvärdesreglerna gälla mellan fastighetsägaren
och föreningen.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 159–162).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslagen.
Bakgrund: Det grundläggande bestämmelserna om hyressättning
finns i 19 § hyreslagen. Utgångspunkten är att hyran skall vara till beloppet bestämd i avtalet. Det finns dock några undantag. När det gäller
bostadslägenheter kan sålunda hyran i stället bestämmas genom förhandlingsöverenskommelse i viss ordning. Det är vidare möjligt att bryta ut
vissa kostnader för el eller annat som tillhandahålls hyresgästen, exempelvis då individuell mätning görs.
Den s.k. bruksvärdesprincipen blir aktuell om hyresvärden och
hyresgästen tvistar om hyran för en bostadslägenhet (se 55 § hyreslagen).
Principen innebär att hyran skall fastställas till skäligt belopp och att den
inte anses som skälig, om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter

84

s. 85 Kontrollera mot PDF

som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Vid prövningen skall
främst beaktas hyran för lägenheter som ägs och förvaltas av
allmännyttiga bostadsföretag.
Under försöksverksamheten var det inte möjligt att ge kooperativa
hyresrättsföreningar dispens från bruksvärdessystemet. Boverket ansåg i
sin utvärdering att ett sådant undantag behövs, om man vill ha något
väsentligt nytillskott av kooperativa hyresrätter enligt ägarmodellen (se
Boverkets rapport [1996:7] Utvärdering av försöksverksamheten med
Kooperativ hyresrätt, s. 38).
I fråga om bostadsrätter gäller att bostadsrättsföreningen i sina stadgar
skall ange grunderna för hur årsavgifterna skall beräknas (se 9 kap. 5 §
bostadsrättslagen). Sedan är det styrelsens uppgift att – på grundval av de
i stadgarna angivna grunderna – bestämma årsavgiftens storlek (se 9 kap.
13 § bostadsrättslagen).

Skälen för regeringens förslag
Hyressättning i en kooperativ hyresrättsförening

Kooperativ hyresrätt kommer att utgöra ett mellanting mellan vanlig hyra
och bostadsrätt. Den kommer, likt vanlig hyra, att vara en tidsbegränsad
upplåtelse och kommer i de flesta avseenden att följa allmänna hyresrättsliga regler. Det kan synas tala för att ansluta till hyreslagens regler
om hyressättningen, däribland bestämmelserna om skälig hyra (bruksvärdesprincipen). Det kan framstå som särskilt motiverat med tanke på
att syftet med bruksvärdesprincipen bl.a. är att upprätthålla hyresgästernas besittningsskydd; en hyresvärd skall inte kunna tvinga en
hyresgäst att flytta genom att kräva en oskäligt hög hyra. Såsom har
berörts i avsnitt 6.7.2 föreslår regeringen att hyreslagens regler om
besittningsskydd skall gälla även ifråga om kooperativ hyresrätt.
Det finns emellertid förhållanden som talar i annan riktning. Den
kooperative hyresgästen är medlem i en förening. Hyran bestäms inom
ramen för föreningen. Den intressekonflikt mellan hyresvärden och
hyresgästerna som finns i ett vanligt hyresförhållande är inte alls lika
tydlig här. Tvärtom kan det antas att hyresgästerna har ett gemensamt
intresse av att hålla hyrorna på en för alla lämplig nivå. Medlemskapet
ger också den enskilde hyresgästen ett visst skydd. Föreningsrättsliga
principer – framför allt den s.k. likhetsprincipen (jfr 6 kap. 13 § och
7 kap. 16 § föreningslagen) – medför att föreningen inte får fatta beslut
som innebär en negativ särbehandling av en viss medlem.
I sammanhanget bör också beaktas att hyresgästerna i en kooperativ
hyresrättsförening skall göra ett kapitaltillskott. I huvudsak fungerar
kapitaltillskotten och de periodiska avgifterna, hyrorna, som kommunicerande kärl. Högre kapitaltillskott möjliggör lägre hyror och vice versa.
Man kan därför vid diskussionen om hyressättningen inte bortse från
kapitaltillskotten. Att exempelvis tillämpa en bruksvärdesprincip men
låta denna omfatta endast hyrorna framstår som ganska meningslöst. I
realiteten skulle en kooperativ hyresrättsförening i så fall kunna ta ut den
hyra den önskar genom att kräva högre kapitaltillskott.
Enligt regeringens bedömning talar därför övervägande skäl för att
hyreslagens regler om skälig hyra inte bör gälla i förhållandet mellan en

85

s. 86 Kontrollera mot PDF

kooperativ hyresgästförening och dess kooperativa hyresgäster. En
kooperativ hyresrättsförening bör alltså inte vara bunden vare sig av
bruksvärdesprincipen eller av några andra i lag angivna principer. Den
enda begränsningen vid hyressättningen bör vara den föreningsrättsliga
likhetsprincipen.
Hyressättningen i förhållandet mellan en förening som hyr lägenheterna
och fastighetsägaren

En annan fråga är vad som bör gälla i fråga om hyressättningen i
förhållandet mellan en kooperativ hyresrättsförening som verkar enligt
hyresmodellen och den fastighetsägare som föreningen hyr lägenheterna
av. Regeringen anser, i likhet med Hyresgästernas Riksförbund, att det i
den delen inte finns skäl att göra något undantag från bruksvärdesreglerna.
Hyran bör alltså bestämmas till skäligt belopp med ledning av hyran
för jämförbara lägenheter. Det ligger i sakens natur att man vid skälighetsprövningen bör ta hänsyn till i vilken utsträckning föreningen har
tagit över hela eller delar av fastighetsförvaltningen från fastighetsägaren. Detta bör då återspeglas i en motsvarande lägre hyresnivå. Någon
särskild bestämmelse om detta framstår dock inte som nödvändig.

8.2

Avgifter

Regeringens förslag: En kooperativ hyresrättsförening skall kunna ta ut
regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter
under förutsättning att föreningens stadgar anger avgifternas belopp eller
högsta belopp. I övrigt skall föreningen inte kunna ta ut avgifter för
sådana åtgärder som föreningen är skyldig att vidta enligt författning.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
s. 163–165).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag
Avgifter enligt föreningslagen

Om det anges i stadgarna har en ekonomisk förening rätt att ta ut
regelbundna avgifter (se 2 kap. 2 § första stycket 5 föreningslagen). På
samma premisser får föreningen ta ut avgifter som är beroende på särskilt
beslut om uttaxering. Finns det skäl för att ställa upp hinder mot sådana
avgifter för kooperativa hyresrättsföreningar?
Det förekommer att befintliga kooperativa hyresrättsföreningar tar ut
en årsavgift. SKB är ett exempel på detta. Enligt regeringens mening kan
det finnas legitima skäl för en sådan utdebitering. En förening kan t.ex.
ha behov av att finansiera administrationen av ett kösystem för medlemmar som ännu inte är hyresgäster.
86

s. 87 Kontrollera mot PDF

Den omständigheten att föreningen själv skall ha rätt att bestämma
hyran innebär också att ett förbud mot att ta ut avgifter framstår som rätt
meningslöst. Föreningen skulle ju kunna ta ut de belopp den önskade
genom hyran. Effekten av ett förbud skulle bara bli att enbart
hyresgästerna skulle kunna belastas av kostnader för åtgärder som kommer alla medlemmar till del, t.ex. administration av kösystem.
Regeringen föreslår därför att kooperativa hyresrättsföreningar skall ha
samma möjligheter som vanliga ekonomiska föreningar att ta ut
regelbundna eller av särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter.
Avgiftsuttag från enskilda medlemmar

En bostadsrättsförening får, under förutsättning att det anges i stadgarna,
ta ut upplåtelseavgifter, överlåtelseavgifter och pantsättningsavgifter. Det
rör sig här om avgifter som debiteras enskilda bostadsrättshavare i stället
för föreningskollektivet. Finns det skäl för motsvarande avgifter i
kooperativa hyresrättsföreningar?
Tanken med upplåtelseavgift enligt bostadsrättslagen är att sådan skall
kunna aktualiseras om en lägenhet skall upplåtas med bostadsrätt först
sedan föreningens verksamhet har pågått någon tid (se prop. 1990/91:92
s. 123). Bostadsrätternas värde kan i det läget ha stigit genom att föreningens behållna kapital har ökat. Den nye bostadsrättshavaren kan då
avkrävas kompensation för värdeökningen. Insatsen behöver däremot
inte anges till högre belopp än insatsen för övriga bostadsrätter och
rubbar därför inte heller det inbördes förhållandet mellan insatserna.
Vid kooperativ hyresrätt är förhållandena annorlunda. Där är möjligt
att i stadgarna föreskriva att en ny medlem skall betala en högre insats än
tidigare medlemmar (jfr avsnitt 5.2.6). Denna möjlighet till uppräkning
innebär enligt regeringens mening att det inte finns något egentligt behov
för ytterligare avgiftsuttag motsvarande upplåtelseavgift. Någon sådan
bör därför inte införas.
Några pantsättningsavgifter kan inte bli aktuella i en kooperativ
hyresrättsförening (jfr avsnitt 10.1).
Överlåtelseavgifter syftar till att finansiera föreningens administration i
samband med överlåtelser av bostadsrätter. De åtgärder en kooperativ
hyresrättsförening kommer att vara skyldig att vidta i samband med
överlåtelser är i stor utsträckning till för att förhindra att kooperativa
hyresrätter blir handelsvaror på samma sätt som bostadsrätter. Det är då
rimligt att kostnaderna för detta slås ut på föreningskollektivet.
Regeringen föreslår därför ingen motsvarighet till bostadsrättslagens
överlåtelseavgift.
En bostadsrättsförening anses inte kunna ta ut andra avgifter än de nu
nämnda för att täcka kostnaderna för sådana åtgärder som föreningen
enligt författning är skyldig att vidta. Frågan är då om kooperativa
hyresrättsföreningar – som alltså inte bör ta ut överlåtelseavgifter m.m. –
skall kunna ta ut andra slag av avgifter från enskilda medlemmar för att
finansiera kostnader för författningsenliga skyldigheter. Enligt regeringens mening bör kostnaderna för åtgärder som föreningen enligt
författning är skyldig att vidta bäras av föreningskollektivet. För sådana
åtgärder bör föreningen därför kunna ta ut avgifter endast i form av i
stadgarna angivna regelbundna eller av särskilt beslut om uttaxering

87

opaginerad Kontrollera mot PDF

beroende avgifter. En särskild bestämmelse om detta bör tas in i den nya
lagen. En sådan bestämmelse är givetvis inte avsedd att förhindra att
föreningen tar ut avgifter av enskilda medlemmar för särskilda tjänster
som tillhandahålls dem, t.ex. för användning av bastu.

9

Bör det ställas krav på ekonomisk plan och
säkerhet?

9.1

Bör det införas ett regelverk mot ekonomiskt
ohållbara projekt?

Regeringens bedömning: Det bör inte införas något krav på att
kooperativ hyresrätt får upplåtas först efter det att en ekonomisk plan
har upprättats.
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se betänkandet s. 115–119).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har godtagit utredningens bedömning. Kammarrätten i Göteborg, Juridiska fakulteten vid
Stockholms universitet och Boverket har förordat att det införs ett system
med ekonomiska planer.

Skälen för regeringens förslag
Ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar

För bostadsrättsföreningar gäller ett system med ekonomiska planer.
Systemet, som syftar till att förhindra ekonomiskt osunda bostadsprojekt,
bygger på att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att en
bostadsrättsförening skall få upplåta bostadsrätter. Bostadsrättsföreningen måste sålunda upprätta en ekonomisk plan innan bostadsrätter kan
upplåtas (se 3 kap. 1 § bostadsrättslagen). Planen är en ekonomisk och
teknisk beskrivning som skall göra det möjligt att bedöma föreningens
verksamhet. Planen skall vara försedd med intyg av två intygsgivare som
har till uppgift att pröva om projektet är ekonomiskt hållbart (se 3 kap. 2
§ bostadsrättslagen). Intygsgivarna skall utses av föreningen själv bland
dem som Boverket har gett behörighet att verka som intygsgivare. Planen
skall registreras hos Patent- och registreringsverket.
För att bostadsrätt skall få upplåtas måste den slutliga kostnaden för
föreningens hus vara redovisad antingen i den registrerade ekonomiska
planen eller vid en föreningsstämma. Annars fordras tillstånd från
länsstyrelsen (se 4 kap. 2 § bostadsrättslagen).
Många bostadsrättsföreningar gick i konkurs under 1990-talet.
Bostadsrättsutredningen (Ju 1996:10) fick därför i uppdrag att överväga
om systemet med ekonomiska planer m.m. borde ändras (se dir.
1997:116). Utredningens slutsats är att brister i regelverket mot ekono88

s. 89 Kontrollera mot PDF

miskt osunda bostadsprojekt inte var någon avgörande faktor för de
många konkurserna samt att systemet i stort bör finnas kvar. Utredningen
föreslår dock att systemet skall skärpas i vissa hänseenden, främst vad
gäller intygsgivningen. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
För- och nackdelar med ett skyddssystem för kooperativ hyresrätt

Av det nu sagda framgår att systemet med ekonomiska planer i stort sett
fungerar tillfredsställande för bostadsrättsföreningar. Systemet är också
väl inarbetat. En kooperativ hyresrättsförening kommer att ha en grundstruktur som liknar strukturen hos en bostadsrättsförening. Den kooperative hyresgästen liksom bostadsrättshavaren kommer att betala en
insats till föreningen.
Vad som nu har sagts talar för att det bör uppställas krav på
upprättandet av ekonomisk plan också i den nya lagen om kooperativ
hyresrätt.
Å andra sidan kommer den kooperative hyresgästen inte att ha
möjlighet att göra någon vinst vid en senare försäljning. Detta medför
sannolikt att det kommer att bli fråga om väsentligt lägre insatser än vad
bostadsrättshavare betalar. Så var det också under den tidigare bedrivna
försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt. Behovet av ekonomiska
planer framstår därför som mindre än när lägenheter upplåts med
bostadsrätt. Mot ett krav på att det skall upprättas en ekonomisk plan
talar också det förhållandet att det komplicerar handläggningen och leder
till fördyringar. Upprättandet av ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar uppfattas sålunda ibland som ganska dyrt. Därtill kommer
kostnaden för intygsgivningen.
Slutsatser

Det finns alltså skäl såväl för som mot ett system med ekonomiska
planer. När det gäller föreningar enligt hyresmodellen är det enligt
regeringens mening ganska klart att ett sådant system är överflödigt. Det
rör sig då om ett så pass litet ekonomiskt risktagande att skälen mot klart
överväger.
När det gäller föreningar enligt ägarmodellen är det ekonomiska
risktagandet större. Även i denna typ av föreningar torde det dock bli
fråga om väsentligt lägre insatser än i bostadsrättsföreningar. Det är också viktigt att inte tynga en ny upplåtelseform med formkrav, kostnader
m.m. som inte framstår som alldeles nödvändiga. Regeringens slutsats är
därför att det för närvarande inte bör införas några bestämmelser om
ekonomiska planer, motsvarande de bestämmelser som finns i bostadsrättslagen.
Regeringen återkommer i avsnitt 12 till frågan om det bör ställas krav
på ekonomiska planer i samband med ombildning från hyresrätt till
kooperativ hyresrätt.

89

s. 90 Kontrollera mot PDF

9.2

Förhandsavtal

Regeringens förslag: En kooperativ hyresrättsförening som tar ut
förskott skall ställa säkerhet. Några andra bestämmelser om förhandsavtal eller optionsavtal skall inte finnas.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 120–126).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända
mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: En särskild fråga är om det bör vara
möjligt för en kooperativ hyresrättsförening att träffa bindande avtal om
framtida upplåtelse av hyresrätt.
Reglerna i bostadsrättslagen

När det gäller bostadsrätter finns särskilda bestämmelser om detta. Om
en bostadsrättsförening vill träffa avtal med bostadssökande om att i
framtiden upplåta bostadsrätt, måste bestämmelserna om förhandsavtal
iakttas (se 4 kap. 2 § bostadsrättslagen). Avtalet skall vara skriftligt och
ange de beräknade avgifterna för bostadsrätten. Beräkningarna skall
grundas på en kostnadskalkyl, som kan beskrivas som en kortfattad
preliminär ekonomisk plan. För att en bostadsrättsförening skall få ta
emot förskott krävs tillstånd från länsstyrelsen. En förutsättning för
tillstånd är att föreningen har ställt säkerhet.
De nuvarande bestämmelserna infördes med 1991 års bostadsrättslag.
Tidigare hade det ansetts gälla ett förbud mot förhandsavtal och
uppbärande av förskott (se t.ex. prop. 1990/91:92 s. 84 och prop. 1971:12
s. 104). De nya bestämmelserna motiverades med att bostadsrättsföreningar kan ha legitima skäl att tidigt binda spekulanter för att kunna
tillfredsställa önskemål om exempelvis tillval. Det hade också
förekommit förhandsavtal, teckningslistor m.m. vid såväl nybyggnation
som ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt vars rättsverkningar var
osäkra (se prop. 1990/91:92 s. 84 f.). – Förhandsavtal används numera
ofta som en form av ”kvalificerad marknadsundersökning”. Byggnationen påbörjas först när man har uppnått en tillräcklig beläggning.
Förhandsavtal anses ge en något större säkerhet än intresseanmälningar
för att de som har angett sig vara intresserade verkligen kommer att
fullfölja förvärvet (jfr SOU 2000:2 s. 62 och 67).
Förhandsavtal och optionsavtal avseende kooperativ hyresrätt

Vad gäller då beträffande möjligheterna att träffa avtal om framtida
upplåtelse av hyresrätt? Det kan handla om avtal som ger ena parten rätt
men inte skyldighet att i framtiden hyra en lägenhet – här benämnt
optionsavtal – eller om för båda parter bindande avtal om framtida hyra.
Den sistnämnda typen benämns här förhandsavtal.
Länge ansågs det oklart om förhandsavtal respektive optionsavtal avseende en hyresrätt är bindande. Ett skäl för tveksamhet var att utfästelser
att sälja fast egendom inte är bindande. I rättsfallet NJA 1992 s. 66 ut-

90

s. 91 Kontrollera mot PDF

talade emellertid Högsta domstolen att när det gäller annan egendom än
fast egendom är utgångspunkten att optionsavtal är bindande, att detta är
en naturlig följd av den inom den allmänna avtalsrätten rådande
principen om avtalsfrihet men att man göra undantag från huvudregeln
genom lagstiftning eller om särskilda omständigheter föranleder det. Mot
denna bakgrund får det numera antas att ett avtal om framtida upplåtelse
av hyresrätt är bindande.
Enligt regeringens mening finns det knappast skäl att begränsa möjligheterna att ingå optionsavtal som avser kooperativ hyresrätt. Ett sådant
avtal innebär knappast några särskilda risker för den enskilde.
Det kan i och för sig antas att behovet av att träffa förhandsavtal om
kooperativ hyresrätt kommer att vara något mindre än behovet av
förhandsavtal som avser bostadsrätt. Å andra sidan kan det inte uteslutas
att förhandsavtal då och då kan vara ändamålsenliga. Det föreligger
knappast heller tillräckliga skäl att förbjuda förhandsavtal. Regeringen
anser därför att det inte bör uppställas några hinder mot options- eller
förhandsavtal avseende kooperativ hyresrätt.
Förskott

Förhandsavtal förenas ofta med villkor om förskott. Förskottsbetalaren
löper vissa risker, dels därför att det kan inträffa händelser som medför
att föreningen inte kan betala tillbaka förskottet, dels därför att rent
bedrägliga förfaranden kan förekomma. Regeringen anser inte att detta
utgör skäl att förbjuda förskottsbetalningar. Ett krav på säkerhet,
motsvarande det som gäller enligt bostadsrättslagen, är emellertid ägnat
att minska riskerna för den enskilde. Regeringen föreslår därför att det i
den nya lagen tas in en bestämmelse om ställande av säkerhet.
Bestämmelsen bör utformas på samma sätt som den motsvarande bestämmelsen i bostadsrättslagen, dvs. den kooperativa hyresrättsföreningen skall få ta ut förskott endast om länsstyrelsen ger tillstånd till det. Ett
sådant tillstånd skall inte kunna ges annat än om föreningen ställer
säkerhet för förskottet.
Formkrav

I bostadsrättslagen uppställs särskilda formkrav för förhandsavtal. Några
motsvarande formkrav finns inte i vare sig föreningslagen eller
hyreslagen. Formkrav brukar ofta motiveras med att de behövs för att
precisera avtalsvillkoren och i övrigt skapa ordning och reda i
rättsförhållandena (se t.ex. prop. 1981/82:169 s. 61 f.). Skillnaden mellan
ett vanligt hyresavtal och en upplåtelse av kooperativ hyresrätt är att det
förekommer ett kapitaltillskott. Den skillnaden motiverar inte ett
formkrav vid ingåendet av hyresavtalet, i synnerhet inte som insatserna
sannolikt kommer att vara lägre för kooperativa hyresrätter än för
bostadsrätter. Regeringen föreslår därför inte några bestämmelser om att
förhandsavtal skall upprättas på visst sätt.

91

s. 92 Kontrollera mot PDF

10

Hyresrätten och andelen som kreditobjekt

10.1

Pantsättning

Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon särskild
säkerhetsform eller några andra regler som ger möjlighet att använda
den kooperativa hyresrätten som säkerhet.
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se betänkandet s. 141–154).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot utredningens bedömning.

Skälen för regeringens bedömning
Inledning

Som tidigare har framgått innebär regeringens förslag att den kooperativa
hyresgästen skall betala, förutom hyran, insatser till föreningen. Även om
det kan förmodas att dessa insatser många gånger kan komma att bli
betydligt lägre än för bostadsrätter, kommer hyresgästerna sannolikt
ibland att behöva låna pengar för att finansiera sina förvärv. En
kreditgivare erbjuder ofta ett fördelaktigare lån om låntagaren kan erbjuda en god säkerhet för lånet. Det kan därför synas önskvärt att en
kooperativ hyresgäst har möjlighet att utnyttja sin hyresrätt som
kreditsäkerhet på samma sätt som en bostadsrättshavare kan pantsätta sin
bostadsrätt.
Pantsättning av en hyresrätt

Det är numera i princip klarlagt att det är möjligt att pantsätta en
hyresrätt. För sakrättsligt skydd vid överlåtelse av hyresrätt till lokal
krävs att hyresvärden underrättas om överlåtelsen, s.k. denuntiation (se
NJA 1988 s. 257); detta får antas gälla även vid pantsättning. Men sannolikt är det ändå i praktiken inte möjligt att använda en bostadslägenhet
som kreditobjekt (se Victorin, Anders, Kommersiell hyresrätt, 2 uppl.,
1998 s. 190). För en hyresrätt som avser en bostadslägenhet gäller ju
enligt 65 § hyreslagen att den inte får åsättas något värde vid överlåtelse.
Dessutom är bostadslägenheter enligt 5 kap. 1 § utsökningsbalken i regel
föremål för beneficium, dvs. egendomen kommer att undantas från
utmätning på grund av gäldenärens behov. I praktiken kommer därför en
pant i form av en bostadslägenheter inte att ha något värde.
Boverkets rapport

Boverket framhöll i rapporten (1996:7) Utvärdering av försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt att en nackdel med kooperativ
hyresrätt jämfört med bostadsrätt är att den kooperativa hyresrätten inte
kan pantsättas (s. 42). För Boverket framstod en ny säkerhetsform för
kooperativa hyresrätter som en förutsättning för att ägarmodellen skall

92

s. 93 Kontrollera mot PDF

kunna hävda sig när det handlar om vanligt boende eller annat
kategoriboende än Riksbyggens speciella form av äldreboende (s. 37).
Olika alternativ

Utredningen har presenterat olika alternativ till hur en kooperativ
hyresrätt skulle kunna användas som säkerhet samt har redogjort för föroch nackdelar med de olika alternativen (se betänkandet s.142–148).
Ett alternativ är att införa en möjlighet eller skyldighet för den
kooperativa hyresrättsföreningen att ”gå i borgen” för hyresgästens
skulder med ett belopp som motsvarar vad hyresgästen har rätt att senare
få tillbaka i form av återbetald insats. Modellen innebär att borgenären,
om hyresgästen inte betalar, kan vända sig till föreningen med sitt krav.
En sådan lösning skulle emellertid innebära stora problem. Vid utträde
har ju en föreningsmedlem rätt till återbetalning endast om föreningens
ekonomi tillåter det och borgenärens möjligheter att få betalning blir
därmed avhängig föreningens förhållanden. En annan komplikation är att
en ekonomisk förening vid återbetalning av insatserna anses ha rätt att
kvitta förfallna motfordringar. Med en sådan kvittningsrätt kan panten bli
tämligen värdelös. Att inte ge föreningen kvittningsrätt skulle å andra
sidan vara till skada för föreningen.
Ett annat alternativ är någon form av pantsättning. Man kan då tänka
sig pantsättning av andelen eller av hyresrätten eller båda delarna.
En pantsättning av enbart andelen inger i och för sig inte några
principiella betänkligheter. Andelar i en ekonomisk förening kan
överlåtas, pantsättas och utmätas. Vid en realisation av panten skulle den
kooperativa hyresrätten inte påverkas, eftersom det enligt regeringens
förslag inte kommer att finnas någon fast koppling mellan andelen och
nyttjanderätten. En konsekvens av detta är emellertid också att en sådan
pant skulle vara i stort sett värdelös.
Detta talar för att även hyresrätten skulle behöva dras in i
pantsättningen. Grundläggande för en bostadshyresrätt är emellertid att
den inte får åsättas något ekonomiskt värde vid en överlåtelse (jfr 65 §
hyreslagen). För att en pantsättning av hyresrätten skall bli meningsfull
är det därför nödvändigt att göra ett avsteg från denna princip. Det kan
ifrågasättas om detta är lämpligt. Den kooperativa hyresrätten riskerar
därmed att bli en handelsvara.
Slutsats

För att en ny säkerhetsform skall vara meningsfull måste den accepteras
av kreditgivarna. Som utredningen har angett torde de enda alternativ
som uppfyller de kraven vara borgen utan kvittningsrätt för föreningen
eller pantsättning med möjlighet att realisera hyresrätten. En ordning där
föreningen står som ”borgensman” med belopp motsvarande hyresgästens kapitaltillskott skulle sannolikt tillintetgöra föreningen som
kredittagare. Det alternativet är därför inte någon framkomlig väg. Det
andra alternativet, pantsättningslösningen, förutsätter att man gör avsteg
från principen om att den kooperativa hyresrätten inte skall kunna
överlåtas mot ersättning.
93

s. 94 Kontrollera mot PDF

Regeringens slutsats är att det inte är möjligt att konstruera en bra
säkerhet utan att den kooperativa hyresrätten blir en handelsvara på
samma sätt som bostadsrätten. Överhuvudtaget skulle, som Svenska
Bankföreningen har framhållit, pantsättning av fritt överlåtbara hyresrätter – en nödvändighet om en ny säkerhetsform skall vara meningsfull
– göra hyresrätten praktiskt taget till en bostadsrätt. Det bör därför inte
införas några bestämmelser som ger möjlighet att använda den
kooperativa hyresrätten som säkerhet.

10.2

Utmätning

Regeringens förslag: Samma regler om undantag från utmätning
skall gälla för kooperativa hyresrätter som för vanliga hyresrätter.
Utredningens förslag : Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 154–156).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot utredningens förslag. Riksskatteverket har dock
ansett att det bör förtydligas vad som gäller om utmätning av kooperativ
hyresrätt.
Skälen för regeringens förslag: I det föregående har flera gånger
betonats att någon ersättning inte skall få tas ut vid en överlåtelse av en
hyresrätt. Bör då en kooperativ hyresrätt kunna utmätas och tas i anspråk
för att täcka hyresgästens skulder?
Man bör då först uppmärksamma de bestämmelser om undantag från
utmätning som finns i utsökningsbalken. Där finns bestämmelser om
undantag från utmätning med hänsyn till gäldenärens behov, s.k.
beneficieregler. Bestämmelserna innebär bl.a. att en hyresrätt till en
lägenhet som tjänar gäldenären till stadigvarande bostad inte får utmätas
även om hyresrätten får överlåtas (se 5 kap. 1 § 5 utsökningsbalken).
Beträffande bostadsrätter undantas lägenhet som tjänar gäldenären till
stadigvarande bostad, om inte gäldenären vid förvärvet av bostadsrätten
har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer eller det med hänsyn
till gäldenärens behov och bostadsrättens värde är oskäligt att
bostadsrätten undantas från utmätning (se 5 kap. 1 § 6 utsökningsbalken).
Det bör vidare uppmärksammas att förbudet att kräva ersättning vid
överlåtelse av bostadslägenhet i 65 § hyreslagen torde medföra att en
hyresrätt till en sådan lägenhet generellt är utmätningsfri (jfr Gregow,
Torkel, Utsökningsrätt, 3 uppl., 1996 s. 121).
Det förhållandet att det skall betalas ett kapitaltillskott vid förvärvet av
en kooperativ hyresrätt kan synas tala för att i denna del ansluta till de
regler som gäller för bostadsrätter och således lämna ett visst utrymme
för utmätning av hyresrätten. I annat fall finns det ju, kan det hävdas, en
risk för att kapital undandras hyresgästens borgenärer i oskälig omfattning.
Å andra sidan kan det förmodas att de insatser som kommer att betalas
för kooperativa hyresrätter kommer att bli avsevärt lägre än vad som
normalt betalas för bostadsrätter. Därtill kommer att de kooperativa
hyresrätterna inte är fritt överlåtbara och att insatserna skall bestämmas i
föreningens stadgar. Risken för att medel undandras är alltså ganska

94

s. 95 Kontrollera mot PDF

liten. Vid en samlad bedömning finns det enligt regeringens mening inte
anledning att i detta avseende avvika från vad som gäller i fråga om
utmätning av vanliga hyresrätter.
Enligt regeringens förslag kommer reglerna om hyra att gälla för
kooperativ hyresrätt där inte annat anges. Vid tillämpningen av 5 kap. 1 §
utsökningsbalken kommer en kooperativ hyresrätt därför att behandlas på
samma sätt som en vanlig hyresrätt. Några särskilda bestämmelser i detta
hänseende behövs därför inte.

11

Föreningens organisation och verksamhet

11.1

Föreningens stadgar

Regeringens förslag: Föreningslagens regler om vad föreningens
stadgar skall innehålla skall gälla även för kooperativa hyresrättsföreningar. Dessutom skall grunderna för beräkningen av hyran anges i
stadgarna.
Det skall vara en uppgift för föreningens styrelse att fastställa hyran,
om inte något annat har bestämts i stadgarna.
Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag
(se betänkandet s. 214 och 215).
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller inte
haft något att invända mot förslagen. SKB har avstyrkt förslaget att
grunderna för beräkning av hyran skall anges i stadgarna och har menat
att det helt bör överlåtas på styrelsen att bestämma hyrans storlek. SABO
har anslutit till SKB:s synpunkter och framhållit att man bör kunna
överlåta en del ansvar till styrelsen och att ett tydliggörande behövs.
Bakgrund: Både föreningslagen och bostadsrättslagen innehåller
bestämmelser om vad föreningens stadgar skall innehålla (se 2 kap. 2 §
föreningslagen och 9 kap. 5 § bostadsrättslagen).
När det gäller insatser och avgifter finns det några skillnader mellan de
två lagarna.
Stadgarna för en vanlig ekonomisk förenings skall bl.a. ange den insats
med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall
fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen med insats
utöver vad han är skyldig att delta med. Om det skall förekomma
regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till
föreningen, skall avgiftens belopp eller maximibelopp anges i stadgarna.
För bostadsrättsföreningar gäller i stället att stadgarna skall ange om
upplåtelseavgift, överlåtelseavgift eller pansättningsavgift kan tas ut. Vidare skall stadgarna ange de grunder enligt vilka årsavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift skall beräknas. Om inte annat anges i stadgarna, är det styrelsen som sedan fastställer avgifterna. (se 9 kap. 13 §
bostadsrättslagen). Det är också styrelsen som, om inte annat anges i
stadgarna, bestämmer storleken på den insats som skall betalas vid
upplåtelse av bostadsrätt(se 7 kap. 14 § bostadsrättslagen). Det finns inga
särskilda regler efter vilka grunder insatserna skall beräknas. Ändring av
95

s. 96 Kontrollera mot PDF

insatsen skall dock alltid beslutas av föreningsstämma (se 9 kap. 13 §
bostadsrättslagen).

Skälen för regeringens förslag
Insatser och avgifter

I det föregående har föreslagits att en kooperativ hyresrättsförening skall
kunna ta ut – utöver den vanliga medlemsinsatsen – en särskild insats,
upplåtelseinsats, samt regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering
beroende avgifter samt att dessa uttag i huvudsak skall följa föreningslagens regler. Det är då naturligt att föreningslagens bestämmelser att
insatser och avgifter skall redovisas i stadgarna får gälla även här.
I en kooperativ hyresrättsförening kommer det, såsom regeringens
förslag är utformat, inte att finnas några motsvarigheter till upplåtelse-,
överlåtelse- och pantsättningsavgifter. Några stadgebestämmelser i dessa
hänseenden behövs därför inte.
Hyran

De viktigaste tillskotten som de kooperativa hyresgästerna skall betala
till föreningen kommer sannolikt att ske genom hyran. I det föregående
har föreslagits att föreningen själv skall bestämma hyrorna.
Hyran kommer att utgå som en återkommande avgift till föreningen.
Enligt föreningslagen skall beloppet eller maximibeloppet av återkommande avgifter preciseras i stadgarna. En sådan ordning framstår
dock i detta sammanhang som alltför opraktisk.
När det gäller bostadsrätt skall grunderna för årsavgiften anges i föreningens stadgar. Den principen har gällt sedan 1930 års bostadsrättslag.
Mycket talar för att principen bör tillämpas även i fråga om kooperativ
hyresrätt. Hyran är en väsentlig utgiftspost för de flesta boende. Det är
därför viktigt att beträffande hyressättningen så långt möjligt säkerställa
förutsebarhet och likabehandling. Risken för missnöje bland de boende
är också överhängande, om det inte går att genomskåda grunderna för
hyran. En ordning där grunderna för beräkningen av hyran anges i
stadgarna är ägnad att motverka den risken. För en sådan ordning talar
också att principerna för hyressättningen kan antas bli en viktig faktor
när människor tar ställning till om de vill satsa på boende i form av
kooperativ hyresrätt.
SKB har föreslagit att grunderna för hyran i stället skall fastställas av
styrelsen. Enligt SKB är det för SKB:s del svårt, för att inte säga
omöjligt, att hitta en enkel och långsiktigt hållbar grund för hyressättning
som kan infogas i föreningens stadgar. SKB har härvid särskilt pekat på
att föreningen har ett 60-tal olika fastigheter med stor geografisk
spridning och byggda under en lång tidsrymd. Läge, ålder, standard,
skick och upprustningsgrad skiljer sig därför betydligt mellan fastigheterna. SKB bygger dessutom kontinuerligt nya fastigheter. Om denna
nyproduktion skall möjliggöras, måste den, enligt SKB, hyressättas på ett
sätt som avviker från hyressättningen i det äldre beståndet.
96

s. 97 Kontrollera mot PDF

Regeringen är medveten om att SKB:s verksamhet är unik och i många
hänseenden skiljer sig från övriga befintliga – och sannolikt även
kommande – kooperativa hyresföreningar. Det är angeläget att SKB:s
verksamhet, som framstår som välfungerande, skall kunna fortsätta och
anpassas till det nya regelverket. Enligt regeringens mening bör det dock
vara fullt möjligt att i stadgarna föreskriva differentierade beräkningsgrunder för olika typer av fastighetsbestånd. En sådan ordning får antas
fungera även i en förening av SKB:s slag.
Sammanfattningsvis föreslår alltså regeringen att grunderna för hyressättningen i en kooperativ hyresrättsförening skall anges i föreningens
stadgar.
På samma sätt som gäller för bostadsrätter bör det vara en uppgift för
den kooperativa hyresrättsföreningens styrelse att närmare fastställa
hyrorna, om inte något annat har bestämts i stadgarna. Naturligtvis måste
styrelsens beslut stå i överensstämmelse med de grunder som har angetts
i stadgarna.

11.2

Firman

Regeringens förslag: En kooperativ hyresrättsförenings firma skall
innehålla orden ”kooperativ hyresrättsförening”. Denna beteckning
skall bara kooperativa hyresrättsföreningar få använda.
En kooperativ hyresrättsförenings firma skall vara skyddad länsvis.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 218 och 219).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte
haft något att invända mot förslaget. SKB har framhållit att förslaget om
att ”kooperativ hyresrätt” skall ingå i firman ställer till besvär för SKB,
eftersom det inte passar på föreningens namn.
Skälen för regeringens förslag: En ekonomisk förenings firma skall
innehålla orden ”ekonomisk” och ”förening” eller förkortningen ”ek.för.”
(se 14 kap. 1 § föreningslagen). En bostadsrättsförenings firma skall i
stället innehålla ordet ”bostadsrättsförening” (se 9 kap. 6 § bostadsrättslagen).
Liksom en bostadsrättsförening skall en kooperativ hyresrättsförening
vara en särskild form av ekonomisk förening och med ett snävare
ändamål än en vanlig ekonomisk förening. Mot den bakgrunden är det
enligt regeringens mening naturligt att en kooperativ hyresrättsförenings
firma innehåller orden ”kooperativ hyresrättsförening”. SKB har hävdat
att en sådan ordning ställer till besvär för den föreningen. Det torde dock
knappast vara förknippat med alltför stora svårigheter för SKB att ändra
sin firma i enlighet med detta. Man kan t.ex. tänka sig att föreningen
ändå behåller ”SKB” som en del av firmanamnet.
I bostadsrättslagen finns en uttrycklig bestämmelse att endast en
bostadsrättsförening eller sammanslutning av bostadsrättsföreningar får
använda ordet ”bostadsrätt” eller en sammansättning med detta ord i sin
firma eller i övrigt vid beteckning av rörelsen (se 9 kap. 6 § fjärde
stycket). Detta hänger samman med förbudet för andra att bedriva
verksamhet med de ändamål som gäller för bostadsrättsföreningar. På

97

s. 98 Kontrollera mot PDF

motsvarande sätt kommer endast kooperativa hyresrättsföreningar att
kunna upplåta kooperativ hyresrätt. Det framstår då som naturligt att
endast kooperativa hyresrättsföreningar skall få använda ”kooperativ
hyresrätt” i sin firma eller i övrigt som beteckning för rörelsen. Den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet använder orden kooperativ hyresrätt i
strid med det angivna förbudet bör kunna dömas till böter (jfr den
motsvarande bestämmelsen i 10 kap. 3 § bostadsrättslagen).
En ekonomisk förenings firma är skyddad i hela landet. Bostadsrättsföreningars firmor är skyddade endast länsvis. Fram till år 1987 gällde
detta även för ekonomiska föreningar. Ändringen motiverades av att kooperationens frammarsch hade lett till att allt fler företag med riksomfattande verksamhet hade skapats och att det därför förelåg ett praktiskt
behov av att utsträcka skyddsområdet (se prop. 1986/87:72 s. 72).
De skäl som anfördes för att ge ekonomiska föreningars firmor skydd i
hela landet torde inte ha bärkraft på de stora flertalet kooperativa hyresrättsföreningar. En nackdel med skydd i hela landet är att möjligheten att
anknyta till kvartersnamn och liknande blir mindre, eftersom kvartersnamn inte är unika i hela landet. Över huvud taget bör firmaskyddet
givetvis inte göras mer omfattande än vad som är praktiskt motiverat.
Regeringen föreslår därför att de kooperativa hyresrättsföreningarnas
firmor – likt bostadsrättsföreningars firmor – skall vara skyddade endast
länsvis.

11.3

Föreningens ledning

Regeringens förslag: Bestämmelserna i 6 kap. föreningslagen om en
ekonomisk förenings ledning skall gälla för kooperativa hyresrättsföreningar. Av styrelsens ledamöter skall dock alltid minst två, eller
om styrelsen består av mindre än fem ledamöter, minst en väljas på
föreningsstämma.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 220–222).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte
haft något att invända mot förslaget. SABO har föreslagit en regel som
garanterar inflytande för fastighetsägaren när denne hyr ut huset till en
kooperativ hyresrättsförening. SABO har också framhållit att det bör
vara möjligt att ställa högre krav på styrelsens sammansättning i
nybildade föreningar.
Bakgrund: I 6 kap. föreningslagen finns bestämmelser om den
ekonomiska föreningens ledning. Det är fråga om bestämmelser om
sådant som hur styrelsen skall vara utformad och när det skall finnas en
verkställande direktör. Dessa bestämmelser gäller, enligt 9 kap. 12 §
bostadsrättslagen också för bostadsrättsföreningar, dock med tre undantag. Undantagen gäller val av styrelseledamöter i vissa fall, make eller
sambos möjlighet att delta i styrelsen samt skyldighet att utse en verkställande direktör.

98

s. 99 Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens förslag
Val av styrelseledamöter

Huvudregeln i föreningslagen är att det är föreningsstämman som väljer
styrelsen (se 6 kap. 1 § föreningslagen). En ekonomisk förening kan dock
i sina stadgar föreskriva att delar av eller hela styrelsen skall utses på ett
annat sätt.
För bostadsrättsföreningar gäller i huvudsak samma regler. Möjligheterna att i stadgarna bestämma att styrelsen skall utses på annat sätt än
av stämman är dock begränsade. Av styrelsens ledamöter skall sålunda
alltid minst två eller, om styrelsen består av mindre än fem ledamöter,
minst en väljas på föreningsstämma (se 9 kap. 12 § 1 bostadsrättslagen).
Denna särregel infördes år 1971. Bakgrunden var den att det vid nyproduktion kunde förekomma att de som bildade bostadsrättsföreningen
var andra än de som senare skulle bo i huset och att de som var med om
att bilda föreningen kunde ha ett intresse av att utnyttja föreningslagens
regler för att få majoritet i styrelsen. Genom inskränkningen ansågs
bostadsrättshavarna vara garanterade en viss representation i föreningens
styrelse under produktionsskedet.
Även vid bildande av kooperativa hyresrättsföreningar enligt ägarmodellen kan det vara aktuellt att nyproducera föreningens hus. Liksom
beträffande bostadsrättsföreningar är det rimligt att anta att det ibland
kan vara andra än de som senare kommer att bo i huset som kommer att
bilda föreningen och bygga huset. Tidpunkten för antagande av medlemmar m.m. kommer att kunna variera. I den mån medlemmar värvas
under produktionsstadiet synes det dock vara svårt att hävda att dessa
inte bör garanteras samma möjlighet till inflytande som bostadsrättshavare har i motsvarande situation.
SABO har föreslagit att man går ännu längre och föreskriver – för att
stärka boendeinflytandet – att styrelsen i nybildade kooperativa hyresrättsföreningar till minst hälften skall bestå av boende i föreningen eller
att fler än två personer i styrelsen skall vara valda på föreningsstämma.
Enligt regeringens mening framstår emellertid den reglering som finns
för bostadsrätter som en lämplig avvägning mellan de motstående intressen som kan finnas i sammanhanget.
Av föreningslagen följer vidare att en styrelseledamot i en ekonomisk
förening enligt huvudregeln skall vara medlem i föreningen (se 6 kap. 4 §
andra stycket föreningslagen). Vissa undantag finns. Bl.a. kan annat
föreskrivas i stadgarna. SABO har förordat en bestämmelse som garanterar att en fastighetsägare som hyr ut huset till en kooperativ hyresrättsförening får inflytande i föreningens styrelse. Regeringen delar
uppfattningen att det ofta kan vara ändamålsenligt att fastighetsägaren
sitter med i styrelsen. Saken kan dock hanteras utan lagreglering genom
att föreningen, efter avtal med fastighetsägaren, för in en bestämmelse
om sådan styrelserepresentation i sina stadgar.
Make eller sambo som styrelseledamot

Som nyss har framhållits skall en styrelseledamot i en ekonomisk
förening enligt huvudregeln vara medlem i föreningen. Det är enligt
99

s. 100 Kontrollera mot PDF

regeringens mening en rimlig utgångspunkt också i fråga om kooperativa
hyresrättsföreningar.
För bostadsrättsföreningar finns ett särskilt undantag för bostadsrättshavares make eller sambo. Om inte något annat har bestämts i stadgarna,
kan en sådan person vara styrelseledamot eller suppleant för en
styrelseledamot, även om han eller hon inte är medlem i föreningen (se 9
kap. 12 § 2 bostadsrättslagen). Frågan är då om detta bör gälla även för
kooperativa hyresrättsföreningar.
Enligt regeringens mening bör den frågan besvaras med nej. Undantaget i bostadsrättslagen torde bygga på principen att en medlem också är
nyttjanderättshavare. När det gäller kooperativ hyresrätt är tanken att
föreningen kan ha flera medlemmar som inte är nyttjanderättshavare. Det
framstår då som mindre naturligt med ett generellt undantag för make
och sambo. För det fall att man inom föreningen anser att en medlems
make eller sambo bör kunna väljas in i styrelsen kan föreningen ta in
föreskrifter om detta i stadgarna.
Verkställande direktör

En ekonomisk förening är skyldig att ha en verkställande direktör, om
antalet anställda överstiger 200 och Patent- och registreringsverket inte
har gett dispens (se 6 kap. 3 § föreningslagen). Något motsvarande krav
gäller inte för bostadsrättsföreningar (se 9 kap. 12 § 3 bostadsrättslagen).
Vad bör då gälla för kooperativa hyresrättsföreningar?
Kravet på verkställande direktör i vissa större ekonomiska föreningar
infördes genom 1987 års föreningslag. I förarbetena angavs att ledningsuppgifterna i många ekonomiska föreningar kan vara så omfattande och
komplicerade att styrelsen inte lämpligen kan sköta såväl övergripande
och långsiktiga frågor som den löpande förvaltningen. Föreningar av
särskilt stor betydelse från ekonomisk och social synpunkt ansågs böra
vara skyldiga att utse en verkställande direktör (se prop. 1986/87:7 s. 66).
Gränsen för skyldigheten drogs, som tidigare nämnts, vid 200 anställda.
Undantaget i bostadsrättslagen från skyldigheten att utse verkställande
direktör motiverades helt kort med att något sådant behov inte hade
ansetts föreligga (a.a. s. 282).
Det torde varken ha förekommit eller förekomma bostadsrättsföreningar med så många anställda som 200 (se prop. 1979/80:144 s. 77 och SOU
2000:2 s. 261). Inte heller SKB torde i dag ha så många anställda. Det
kan dock inte uteslutas att antalet anställda i SKB eller någon annan
kooperativ hyresrättsförening i framtiden kommer att överstiga det
angivna gränsvärdet. Och i så fall finns det givetvis samma behov av en
särskild funktion för den löpande förvaltningen som i andra stora
ekonomiska föreningar. Det finns mot den bakgrunden knappast anledning att undanta kooperativa hyresrättsföreningar från föreningslagen
bestämmelser om verkställande direktör.

11.4

Föreningsstämma

Regeringens förslag: Föreningslagens bestämmelser om föreningsstämman och dess beslutfattande skall gälla även för kooperativa

100

s. 101 Kontrollera mot PDF

hyresrättsföreningar. Det innebär bl.a. att bestämmelserna i föreningslagen om vad som fordras för ett giltigt stämmobeslut, inklusive beslut
om ändring av stadgarna, skall gälla även för kooperativa hyresrättsföreningar. Särskilda villkor skall dock gälla för beslut om ändring av
de grunder enligt vilka hyrorna skall beräknas. Ett sådant beslut skall
vara giltigt om samtliga röstberättigade i föreningen är ense om det.
Beslutet skall även vara giltigt om det har fattats på två på varandra
följande föreningsstämmor och minst tre fjärdedelar av de röstande på
den senare stämman har gått med på beslutet. En kooperativ
hyresrättsförening skall även kunna överlämna föreningsstämmans
befogenheter åt särskilt valda fullmäktige.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 224–227).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslagen.

Skälen för regeringens förslag
Bakgrund

Bestämmelser om föreningsstämma finns i 7 kap. föreningslagen. De
bestämmelserna gäller, med tre undantag, även för bostadsrättsföreningar
(se 9 kap. 14 § bostadsrättslagen). Undantagen skall behandlas i det
följande.
Medlems rösträtt

Grundprincipen för ekonomiska föreningar är att varje medlem har en
röst (se 7 kap. 1 § föreningslagen). Annat kan bestämmas i stadgarna.
Också i bostadsrättsföreningar är grundprincipen att varje medlem har en
röst men att annat kan bestämmas i stadgarna.
Vad bör då gälla i en kooperativ hyresrättsförening? Bör alla medlemmar, oavsett om de är hyresgäster eller ej, alltid ha lika rösträtt, bör
lagstiftaren ange en viss differentierad rösträtt eller bör föreningen kunna
reglera frågan i stagarna?
Enligt regeringens mening måste det finnas i vart fall en möjlighet att
ge olika medlemmar olika rösträtt. I en förening med ett väl utvecklat
kösystem kan det komma att finnas många medlemmar som inte
samtidigt är hyresgäster i föreningens hus. Det kan då vara naturligt att
medlemmar som bor i föreningens lägenheter har ett större inflytande än
medlemmar som enbart är ”köande”. Det låter sig dock knappast göras
att i författning ange hur många röster den ena eller andra kategorin
medlemmar skall ha utan detta är uppenbarligen en fråga som lämpar sig
bäst för reglering i föreningens stadgar. Det mest lämpliga är enligt
regeringens mening att låta föreningslagens bestämmelser gälla. En
kooperativ hyresrättsförening kan då själv reglera i sina stadgar i vilken
grad medlemmar av olika kategorier skall ha olika rösträtt.
I fråga om bostadsrättsföreningar gäller en särskild rösträttsregel för
det fall att flera medlemmar innehar en bostadsrätt gemensamt. Då har de
101

opaginerad Kontrollera mot PDF

endast en röst gemensamt, om inte något annat har bestämts i stadgarna
(se 9 kap. 14 § 1 bostadsrättslagen). Bestämmelsen skall ses mot
bakgrund av bostadsrättens konstruktion. Det normala i en
bostadsrättsförening är att det inte finns några medlemmar utan
bostadsrätter. Ibland innehar varje medlem en bostadsrätt och ibland
delar flera på en bostadsrätt. Den aktuella bestämmelsen medför att det
inte kan läggas mer än en röst för varje lägenhet. Med den konstruktion
som kooperativ hyresrätt, enligt regeringens förslag, kommer att få är en
sådan särbestämmelse inte lika motiverad. I den kooperativa
hyresrättsföreningen kommer ju att kunna finnas åtskilliga medlemmar
som över huvud taget inte har någon lägenhet. Det är då mera naturligt
att den enskilda föreningen i sina stadgar får bestämma vad som skall
gälla i fråga om rösträtt.
Överlämnande av föreningsstämmans befogenheter

Enligt 7 kap. 12 § föreningslagen får föreningsstämman bestämma att
dess befogenheter helt eller delvis skall utövas av särskilt valda fullmäktige. I paragrafen finns sedan ytterligare bestämmelser om fullmäktige, bl.a. om hur fullmäktige skall väljas. I en bostadsrättsförening
får stämmans befogenheter inte lämnas över till fullmäktige (se 9 kap.
14 § 2 bostadsrättslagen). Detta har motiverats med att varken bostadsrättsföreningarnas medlemstal eller deras verksamhetsområde är av sådan
beskaffenhet att det finns skäl att göra avsteg från den grundläggande
principen om att medlemmarnas rätt att delta i beslut angående
föreningens angelägenheter skall utövas på föreningssammanträde (se
prop. 1971:12 s. 159).
Vad bör då gälla för kooperativa hyresrättsföreningar?
I allmänhet lär kooperativa hyresrättsföreningar inte bli större än
bostadsrättsföreningar. Redan i dag finns dock en förening, SKB, som är
så stor att det i praktiken inte skulle vara möjligt att genomföra
föreningsstämmor där alla medlemmar deltar. Flera sådana föreningar
kan komma att uppstå.
Regeringen föreslår alltså att det i nu aktuellt hänseende skall gälla
samma regler för kooperativa hyresrättsföreningar som för andra ekonomiska föreningar. Det bör alltså inte uppställas något hinder mot att
lämna över befogenheter till fullmäktige.
Ändring av stadgar

I en vanlig ekonomisk förening gäller som huvudregel att föreningsstämmans beslut är giltigt om det har fått stöd av en absolut majoritet av
de angivna rösterna. Det är naturligt att denna huvudregel gäller även i
kooperativa hyresrättsföreningar.
Beslut om ändring av stadgarna i en ekonomisk förening finns i 7 kap.
14 och 15 §§ föreningslagen. För bostadsrättsföreningar regleras den här
typen av beslut uttömmande i bostadsrättslagen (se 9 kap. 14 § 3 och 23–
25 §§). Regleringen i de båda lagarna är i huvudsak densamma. Stadgarna kan ändras om samtliga röstberättigade i föreningen är ense om
det. I annat fall krävs beslut på två på varandra följande förenings102

s. 103 Kontrollera mot PDF

stämmor och att beslutet på den senare stämman biträds av minst två
tredjedelar av de röstande. Detsamma gäller för beslut om att inskränka
en medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid föreningens
upplösning.
Sedan finns det emellertid ett antal avvikelser mellan föreningslagen
och bostadsrättslagen. I 7 kap. 15 § föreningslagen uppställs ännu
strängare krav än för andra stadgeändringar för beslut om att öka en
medlems förpliktelse att erlägga insatser eller avgifter till föreningen
eller om att inskränka medlemmens rätt till årsvinst. Strängare krav gäller
också för ändringar som inskränker en medlems rätt att återfå insatserna
vid utträde och dylikt eller försvårar medlemmens utträde. Dessa bestämmelser har inga direkta motsvarigheter i bostadsrättslagen. Där uppställs i
stället särskilt stränga krav för beslut om ändring av de grunder enligt
vilka årsavgifterna skall beräknas. Vidare är ett beslut som inskränker en
medlems rätt att överlåta sin bostadsrätt giltigt endast om samtliga
bostadsrättshavare vars rätt berörs har gått med på beslutet.
Vad bör då gälla för kooperativa hyresrättsföreningar i de nu beskrivna
fallen?
I det föregående har det föreslagits att insatser och vissa andra avgifter
skall anges i stadgarna (se avsnitt 11.1). Detta överensstämmer med vad
som gäller enligt föreningslagen. Det framstår då som naturligt att också
följa föreningslagens regler om ändring av stadgeföreskrifter som avser
insatser och avgifter. Några avvikelser härifrån föreslås alltså inte i dessa
sammanhang. Det är vidare naturligt att ansluta till föreningslagens
regler om beslut om ändring av en medlems rätt att få del av föreningens
vinst samt beslut som inskränker rätten att återfå insatserna vid utträde
eller beslut som försvårar medlemmens utträde.
När det gäller de bestämmelser som finns i bostadsrättslagen om
ändring av stadgar och som saknar direkta motsvarigheter i föreningslagen bör först nämnas kravet på trefjärdedels majoritet för beslut om
ändring av de grunder enligt vilka årsavgifter skall beräknas. I det
föregående har föreslagits att en kooperativ hyresrättsförening, på
motsvarande sätt, i sina stadgar skall ange de grunder enligt vilka
hyrorna skall beräknas. Det är då lämpligt att ansluta till bostadsrättslagens regler även när det gäller ändring i stadgarna av dessa grunder. En
sådan ordning ansluter också väl till bestämmelsen i 7 kap. 15 §
föreningslagen som uppställer ett motsvarande majoritetskrav vad gäller
beslut om ökning av insatsskyldighet.
I sammanhanget skulle kunna hävdas att kravet på tre fjärdedels
majoritet kan bli något uttunnat i kooperativa hyresrättsföreningar
jämfört med bostadsrättsföreningar. I bostadsrättsföreningar förekommer
ju normalt inte andra medlemmar än bostadsrättshavare. I en kooperativ
hyresrättsförening kan förekomsten av ett kösystem leda till att
medlemmarna är klart fler än hyresgästerna. Särskilt mot bakgrund av att
föreningarna kommer att ha möjlighet att ställa upp ännu hårdare krav än
vad lagen föreskriver, jfr 7 kap. 14 § andra stycket föreningslagen, anser
regeringen emellertid att man i lagen kan nöja sig med de krav som
bostadsrättslagen ställer upp.
Sammanfattningsvis anser regeringen således att föreningslagens
bestämmelser om ändring av stadgar bör gälla. Därutöver bör det gälla
103

s. 104 Kontrollera mot PDF

särskilda krav för beslut om ändring av de grunder enligt vilka hyrorna
skall beräknas.

11.5

Beslut om utvidgning av verksamheten

Regeringens bedömning: Några särskilda krav bör inte gälla för
beslut om utvidgning av föreningens verksamhet.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att beslut om
utvidgning av föreningens verksamhet skall fattas av föreningsstämman
med kvalificerad majoritet. Detta skall dock, enligt utredningens förslag
inte gälla beslut av mindre betydelse för föreningens ekonomi (se
betänkandet s. 228–230).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte
haft något att invända mot förslaget. SKB har framhållit att förslaget är
för snävt tilltaget och menat att det bör vara tillräckligt med enkel
majoritet samt att undantagsregeln bör få ett vidare tillämpningsområde
än det föreslagna.
Skälen för regeringens förslag: Enligt bostadsrättslagen måste beslut
om utvidgning av föreningens verksamhet fattas på föreningsstämman.
Därvid måste minst två tredjedelar av de röstande gå med på beslutet för
att detta skall vara giltigt (se 9 kap. 16 § första stycket 3 bostadsrättslagen). Tanken med bestämmelsen är att skydda bostadsrättshavarna
mot riskfyllda projekt. I en situation där ett projekt äventyrar föreningens
ekonomi är bostadsrättshavarens möjlighet att sälja bostadsrätten
betydelselös.
Bör en motsvarande bestämmelse införas för kooperativa hyresrättsföreningar? I vart fall för mindre föreningar skulle det innebära att varje
förvärv eller byggande av nya hus skulle kräva stämmobeslut med
kvalificerad majoritet.
Motiven bakom bestämmelsen i bostadsrättslagen har delvis bärkraft i
en kooperativ hyresrättsförening. Vittgående utvidgningar av föreningens
verksamhet kan också i en sådan förening innebära risker för den kooperativa hyresgästen. Risken torde dock normalt bli mindre än den
normalt är i en bostadsrättsförening, eftersom de belopp som den kooperativa hyresgästen har satsat regelmässigt kan antas bli lägre.
I sammanhanget måste också beaktas de praktiska olägenheter som en
bestämmelse av detta slag kan få. För en stor förening som SKB, som
löpande förvärvar nya hus och på annat sätt utvidgar sin verksamhet,
skulle ett generellt krav på stämmobeslut med kvalificerad majoritet
uppenbarligen bli opraktiskt. För att undvika alltför stora olägenheter har
utredningen föreslagit att bestämmelsen förenas med ett undantag för
beslut som är av mindre betydelse för föreningens ekonomi. Enligt
regeringens mening torde emellertid ett sådant undantag vara ägnat att
leda till gränsdragningssvårigheter. Eftersom ett beslut som inte har
fattats av ett behörigt föreningsorgan blir ogiltigt, är det givetvis önskvärt
med en så entydig bestämmelse som möjligt.
Det bör även understrykas att mera omfattande utvidgningar av
föreningens verksamhet även utan en bestämmelse av det nu diskuterade
slaget kommer att behöva ske i särskilda former. I den mån utvidgningen

104

s. 105 Kontrollera mot PDF

innebär en förändring av verksamheten, sådan den har beskrivits i
föreningens stadgar, måste stadgarna ändras. Detta fordrar ett föreningsstämmobeslut varvid de ovan behandlade majoritetsreglerna kommer att
gälla. Även om verksamhetsförändringen inte fordrar någon ändring av
stadgarna kan det vara nödvändigt att ta upp den på stämman därför att
det finns stadgeföreskrifter om att frågan skall prövas av stämman.
Regeringens slutsats är att det inte bör införas något generellt krav på
att beslut om utvidgning av föreningens verksamhet skall fattas i särskild
ordning. Det bör överlämnas till de kooperativa hyresrättsföreningarna
själva att reglera detta i sina stadgar.

11.6

Revision m.m.

Regeringens förslag: Föreningslagens regler om revision och särskild
granskning skall gälla även för kooperativa hyresrättsföreningar.
Bestämmelserna i 8 kap. 5 § föreningslagen om skyldighet att utse
auktoriserad eller godkänd revisor skall inte gälla för kooperativa
hyresrättsföreningar.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
s. 232–234).
Remissinstanserna: PRV har framhållit att revisorerna bör bli föremål
för registrering. FAR och Svenska Revisorssamfundet SRS har avstyrkt
utredningens förslag och menat att det bör uppställas krav på att
föreningen har en auktoriserad eller godkänd revisor.
Bakgrund: En ekonomisk förening skall ha minst en revisor (se
8 kap. 1 § föreningslagen). Något generellt krav på att någon revisor i
föreningen skall vara kvalificerad (dvs. auktoriserad revisor eller godkänd revisor) finns inte. Däremot måste minst en av revisorerna vara
auktoriserad, om tillgångarnas nettovärde överstiger 1 000 basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller om antalet anställda i
föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal
har överstigit 200 (se 8 kap. 5 § första stycket föreningslagen).
Föreningslagen innehåller också särskilda regler om s.k. särskild granskning genom en av länsstyrelsen utsedd granskningsman (se 8 kap. 17 §
föreningslagen).
Enligt 9 kap. 26 § bostadsrättslagen gäller bestämmelserna om revision
och särskild granskning i tillämpliga delar även för bostadsrättsföreningar. Bestämmelserna om att föreningen måste ha en auktoriserad
revisor när föreningen är av viss storlek gäller dock inte för bostadsrättsföreningar. – Bostadsrättsutredningen har haft i uppdrag att överväga
om kraven på kvalificerad revisor i bostadsrättsföreningar bör skärpas.
Utredningen har inte föreslagit några ändringar i dessa hänseenden (se
SOU 2000:2). Utredningens förslag bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.

105

s. 106 Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens förslag
Revision och särskild granskning

Det är naturligt att kooperativa hyresrättsföreningar, likt andra ekonomiska föreningar, blir föremål för en återkommande granskning genom
revisor. Regeringen föreslår därför att föreningslagens bestämmelser om
revision tillämpas även på kooperativa hyresrättsföreningar, med det
undantag som anges nedan.
Särskild granskning är en extraordinär åtgärd som kan komma i fråga
när något särskilt förhållande i föreningen behöver utredas eller när man
vill ha till stånd en granskning av en avgränsad period i det förflutna.
Enligt regeringens mening bör sådan granskning kunna komma till stånd
även i en kooperativ hyresrättsförening. Föreningslagens bestämmelser
om särskild granskning bör alltså gälla även för kooperativa hyresrättsföreningar.
Generellt krav på kvalificerad revisor?

Såsom ovan har nämnts finns det inget generellt krav på att en
ekonomisk förening skall ha en kvalificerad – auktoriserad eller godkänd
– revisor. Ett sådant krav finns däremot för bl.a. aktiebolag (se 10 kap.
11 § aktiebolagslagen, 1975:1385). Det infördes som ett led i bekämpningen av ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter som kan
förekomma i samband med näringsverksamhet (se prop. 1981/82:171
s. 8). Motsvarande krav gäller bl.a. för vissa handelsbolag (jfr 12 §
revisionslagen, 1999:1079). Vid föreningslagens tillkomst övervägdes
om en liknande reglering borde införas för ekonomiska föreningar. Då
gjordes bedömningen att behov saknades (se prop. 1986/87:7 s. 68 f.).
Bostadsrättsutredningen har inte funnit anledning föreslå att
bostadsrättsföreningar skall ha kvalificerad revisor. Utredningen hänvisade bl.a. till att man inte kunde se någon koppling mellan konkurserna
bland bostadsrättsföreningar i början av 1990-talet och revisionen, att
krav på kvalificerad revisor inte gäller för ekonomiska föreningar och att
kravet skulle innebära en viss kostnadsbelastning för mindre föreningar
(se SOU 2000:2 s. 258 f.).
Regeringen ser f.n. inte anledning att i detta hänseende ställa strängare
krav på kooperativa hyresrättsföreningar än på vanliga ekonomiska
föreningar. I vart fall till dess slutlig ställning har tagits till
Bostadsrättsutredningens förslag bör därför inte ställas något generellt
krav på att kooperativa hyresrättsföreningar skall ha auktoriserad eller
godkänd revisor.
Antalet anställda i föreningen och föreningens tillgångar

Nästa fråga är om föreningslagens krav på auktoriserad revisor i
föreningar med fler än 200 anställda eller tillgångar över 1000 basbelopp
bör gälla för kooperativa hyresrättsföreningar.
Av intresse i sammanhanget är att det inte har uppställts något sådant
krav för bostadsrättsföreningar. Bostadsrättsutredningen har nyligen
behandlat frågan utan att föreslå någon lagändring.

106

s. 107 Kontrollera mot PDF

Enligt regeringens mening finns det goda skäl för att kooperativa
hyresrättsföreningar i detta hänseende bör vara underkastade samma krav
på kvalificerad revision som gäller för flertalet andra näringsdrivande
juridiska personer, däribland vanliga ekonomiska föreningar samt handelsbolag, stiftelser och ideella föreningar. Det finns dock ett förhållande
som talar för att tills vidare undanta kooperativa hyresrättsföreningar –
liksom bostadsrättsföreningar – från vad som annars gäller i fråga om
revision genom auktoriserad revisor. Föreningslagens bestämmelser om
när en auktoriserad revisor måste delta i revisionen anknyter bl.a. till
värdet på föreningens tillgångar. Den stora tillgångsposten i en kooperativ hyresrättsförening kommer att vara föreningens hyresfastigheter.
Värdet av dessa torde ibland kunna överskrida det nämnda tillgångsvärdet (1 000 basbelopp) utan att föreningens ekonomiska förhållanden
för den skull behöver vara särskilt komplicerade. Inom Regeringskansliet
pågår en översyn av de olika gränsvärden som styr olika redovisningsoch revisionsbestämmelser. Den kan leda till att nuvarande gränsvärden
som bestämmer när ett företag måste ha auktoriserad revisor justeras. I
avvaktan på resultatet av denna översyn bör det inte införas något krav
på att kooperativa hyresrättsföreningar i vissa fall skall ha auktoriserad
revisor.
Registrering

Patent- och registreringsverket har tagit upp frågan om registrering av
föreningens revisorer. I dag finns inte något krav på att revisorerna i en
ekonomisk förening skall registreras i föreningsregistret. Frågan om ett
sådant krav bör införas övervägs f.n. i Regeringskansliet. Regeringen är
emellertid inte beredd att i detta sammanhang föreslå bestämmelser om
registrering av revisorer.

11.7

Vinstutdelning

Regeringens förslag: Eventuell vinst i en kooperativ hyresrättsförening skall kunna delas ut endast till medlemmar i föreningen.
Vinsten skall fördelas efter erlagda insatser.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att föreningslagens
bestämmelser om överskottsutdelning skall gälla i dessa delar (se
betänkandet s. 235 och 236).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända
mot utredningens förslag.
Bakgrund: I 10 kap. 1–8 §§ föreningslagen finns bestämmelser för
ekonomiska föreningar om överskottsutdelning och annan användning av
föreningens egendom. Av 1 § framgår att s.k. överskottsutdelning kan
ske genom gottgörelse (efterlikvider, återbäringar eller liknande) eller
genom vinstutdelning (utdelningar från redovisade årsresultat i form av
medlemsåterbäring och dylikt). I 2 § anges att vinstutdelning inte får
överstiga vad som i den fastställda balansräkningen och, i fråga om
moderförening, i den fastställda koncernbalansräkningen för det senaste
107

s. 108 Kontrollera mot PDF

räkenskapsåret redovisas som föreningens eller koncernens fria egna
kapital med avdrag för vissa, närmare preciserade belopp. 4 § innehåller
begränsningar beträffande möjligheterna att dela ut överskott till andra än
medlemmar. 7 § innehåller regler om återbetalning m.m. om utbetalning
har skett i strid med lagens bestämmelser.
I 9 kap. 27 och 28 §§ bostadsrättslagen finns bestämmelser om vinstutdelning och dylikt. Bestämmelserna innebär bl.a. att utdelning får ske
endast av vinst som redovisas i fastställd balansräkning för det senaste
räkenskapsåret. Vinsten får inte delas ut till andra än bostadsrättshavarna
och skall fördelas mellan dem efter insatserna för bostadsrätterna, om
inte något annat har bestämts i stadgarna. Har vinstutdelning beslutats
och verkställts i strid med dessa bestämmelser, gäller reglerna om
återbetalning m.m. i 10 kap. 7 § föreningslagen.

Skälen för regeringens förslag
Vinstutdelning till kooperativa hyresgäster

Det kan antas att frågor om överskottsutdelning sällan kommer att aktualiseras i kooperativa hyresrättsföreningar, eftersom föreningarna sannolikt kommer att välja att fondera eventuellt överskott. Likväl finns det
anledning att fråga sig vad som bör gälla i detta avseende.
Mot bakgrund av hur en kooperativ hyresrättsförening kommer att
verka finns det knappast anledning att införa bestämmelser om s.k.
gottgörelse (dvs. efterlikvider, återbäringar och dylikt). Utdelning av
överskott bör alltså ske i form av vinstutdelning. Frågan är då om
möjligheterna till vinstutdelning bör begränsas på det sätt som har skett i
bostadsrättslagen.
Bostadsrättslagen tillåter enbart vinstutdelning av i balansräkningen
redovisad vinst. Enligt regeringens mening är en sådan begränsning
ändamålsenlig även i fråga om kooperativa hyresrättsföreningar.
Vidare tillåter bostadsrättslagen endast vinstutdelning till bostadsrättshavare. Den begränsningen har funnits sedan 1930 års bostadsrättslag. I
äldre litteratur kommenterades den med att detta överensstämde med
synsättet i lagen att bostadsrättshavarna är att betrakta som de egentliga
medlemmarna (se Siljeström m.fl., Lagen om bostadsrättsföreningar, 5
uppl., 1965, s. 149).
När det gäller kooperativa hyresrättsföreningar kan en del av medlemmarna vara andra än hyresgäster. Även dessa bör i princip kunna få del
av uppkommen vinst. Det är då rimligt att vinsten fördelas proportionerligt efter satsade medel.
Regeringen föreslår därför att vinst bara skall kunna delas ut till
medlemmar samt att vinsten skall fördelas mellan medlemmarna efter
erlagda insatser.

11.8

Framtida underhåll

Regeringens förslag: En kooperativ hyresrättsförenings stadgar skall
ange de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa
108

s. 109 Kontrollera mot PDF

underhållet av föreningens hus. Däremot skall en kooperativ hyresrättsförening inte vara skyldig att avsätta medel till reservfond.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 214 f.).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot utredningens förslag. SABO har dock ansett att det bör kunna
överlåtas till föreningsstämman eller styrelsen att besluta om grunderna
för avsättning till framtida underhåll.
Skälen för regeringens förslag: I en bostadsrättsförenings stadgar
skall anges de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa
underhållet av föreningens hus (se 9 kap. 5 § första stycket 7 bostadsrättslagen). Den bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i föreningslagen. Enligt föreningslagen skall i stället en ekonomisk förening till en
reservfond avsätta minst fem procent av den del av föreningens
nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust (se
10 kap. 6 § föreningslagen).
Bestämmelsen om avsättning till reservfond gällde före 1971 års
bostadsrättslag även för bostadsrättsföreningar. Bestämmelsen togs bort,
eftersom den ansågs sakna betydelse. Det hänvisades härvid till att
bostadsrättsföreningar har till ändamål att tillhandahålla sina medlemmar
lägenheter till självkostnadspris och därför i regel inte redovisar någon
årlig vinst. I stället infördes en regel om skyldighet för bostadsrättsföreningar att avsätta medel för säkerställande av underhållet av
föreningens hus (se prop. 1971:12 s. 143 f.).
Det resonemang som fördes i det lagstiftningsärendet är relevant även i
fråga om kooperativa hyresrättsföreningar. En kooperativ hyresrättsförening torde vanligen inte komma att redovisa någon vinst. Bestämmelser
om avsättning till reservfond kommer därmed inte att trygga föreningens
behov av avsättningar för framtida underhåll. Visserligen kan man
förvänta sig att en viss kapitalbildning kommer att kunna äga rum i
sådana kooperativa hyresrättsföreningar som drivs enligt ägarmodellen i
och med att föreningen amorterar av fastighetslånen. Detta torde emellertid inte på något tillfredsställande sätt trygga det angivna behovet av
avsättningar.
Behovet av avsättningar för framtida underhåll får därför tryggas på
annat sätt. Frågan är dock om det behöver införas tvingande bestämmelser om detta eller om saken bör överlämnas till föreningarna. Beträffande bostadsrättsföreningar har det ansetts att föreningarna själva
bör bestämma hur stora avsättningar som skall göras. Enligt regeringens
mening är detta också den lämpligaste ordningen för kooperativa
hyresrättsföreningar. Behovet av avsättningar kommer ju uppenbarligen
att skilja sig mycket mellan olika slag av föreningar. Så kommer t.ex. en
förening som verkar enligt ägarmodellen att ha ett helt annat behov av att
göra avsättningar än en förening som verkar enligt hyresmodellen. Att,
som SABO har föreslagit, helt överlåta frågan om avsättningar skall
göras till styrelsen eller föreningsstämman skulle dock minska
förutsebarheten för hyresgästerna. Det är därför enligt regeringens
bedömning en mindre lämplig ordning. Föreningen bör vara skyldig att
ange grundläggande principer för avsättning för framtida underhåll i sina
stadgar.

109

s. 110 Kontrollera mot PDF

Mot den nu angivna bakgrunden föreslår regeringen att kooperativa
hyresrättsföreningar skall vara skyldiga att i sina stadgar ange de grunder
enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet av
föreningens hus. Däremot bör det inte uppställas några krav på avsättning
till reservfond.

12

Ombildning

12.1

Ombildning till ägarmodellen

Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt skall tillämpas även
på fastighetsförvärv för ombildning till kooperativ hyresrätt.
För att en kooperativ hyresrättsförenings beslut om förvärv för
ombildning till kooperativ hyresrätt skall vara giltigt skall en ekonomisk plan och ett besiktningsprotokoll vara tillgängliga inför beslutet.
Planen skall vara granskad av två behöriga intygsgivare.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 238–246).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslagen.
Bakgrund: Det finns särskilda bestämmelser om ombildning av
hyresrätt till bostadsrätt. Bestämmelserna finns dels i bostadsrättslagen,
dels i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt (ombildningslagen). Den senare lagen ger möjlighet för en av
hyresgästerna bildad bostadsrättsförening att förvärva fastigheten om
fastighetsägaren avser att avyttra den. I korthet går reglerna ut på att
bostadsrättsföreningen till inskrivningsmyndigheten anmäler att den är
intresserad av att förvärva fastigheten. Detta antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Sedan anmälan har skett får fastigheten inte
säljas utan att bostadsrättsföreningen först har erbjudits att köpa den
(hembud).
Bostadsrättsföreningens beslut om förvärv skall fattas på föreningsstämma (se 9 kap. 19 § bostadsrättslagen). Hyresgästerna i två tredjedelar
av de uthyrda lägenheterna skall ha gått med på beslutet. Dessa
hyresgäster i de lägenheterna skall vara medlemmar i föreningen. Inför
beslutet skall hyresgästerna ha tillgång till en ekonomisk plan med intyg
från intygsgivare (se 9 kap. 20 § bostadsrättslagen). Till planen skall
fogas ett besiktningsprotokoll. När ett sådant beslut har fattats, kan
föreningen göra en intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten. En
intresseanmälan gäller i två år. En ny intresseanmälan får antecknas
tidigast på den inskrivningsdag då den tidigare upphörde att gälla.
Ombildningsreglerna infördes år 1982. Syftet var bl.a. att man ville
öka de boendes inflytande (se prop. 1981/82:169 s. 18 f.).

110

s. 111 Kontrollera mot PDF

Skälen för regeringens förslag
Neutrala regler om ombildning

Som tidigare har angetts syftade reglerna om ombildning till bostadsrätt
till att tillgodose intresset av ökat boendeinflytande. En av grundidéerna
med kooperativ hyresrätt är just att hyresgästerna skall få möjligheter till
medinflytande, på i väsentliga avseenden samma sätt som bostadsrättshavare har. Det talar för att reglerna bör vara så utformade att
hyresgästernas val av boendeform inte styrs av att ombildningsreglerna
är mer förmånliga för det ena alternativet än för det andra.
Regeringen föreslår därför att det införs särskilda bestämmelser om
ombildning till kooperativ hyresrätt enligt ägarmodellen. Detta uppnås
enklast genom att man ansluter till det system som gäller för ombildning
till bostadsrätt. Ombildningslagens tillämpningsområde bör därför
utvidgas så att den kommer att omfatta även ombildning från vanlig hyra
till kooperativ hyresrätt. Därutöver bör en del frågor – motsvarigheter till
de frågor som för bostadsrätter regleras i bostadsrättslagen – regleras i
lagen om kooperativ hyresrätt.
Konkurrens mellan olika föreningar

Om ombildning kan ske till såväl bostadsrätt som kooperativ hyresrätt,
kan det uppkomma en konkurrenssituation mellan en bostadsrättsförening och en kooperativ hyresrättsförening i samma hus. Den valsituation som kan uppkomma i anslutning till att frågan om ombildning
aktualiseras första gången erbjuder inga särskilda problem. Då vinner
den linje – bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt – som lyckas samla den
nödvändiga majoriteten. Mera problematisk är den situationen då en
förening av det ena slaget redan har fått till stånd en intresseanmälan men
flertalet hyresgäster senare vill att en förening av det andra slaget skall
förvärva fastigheten. I dag får det inte förekomma mer än en intresseanmälan och den andra föreningen skulle då vara förhindrad att göra en
anmälan för egen del.
Hur bör då den sistnämnda situationen lösas? Även fortsättningsvis bör
det endast kunna finnas en anteckning i taget i fastighetsregistrets
inskrivningsdel. Det mest lämpliga är därför att införa en möjlighet för
föreningar att återta sin anmälan, med påföljd att inskrivningsmyndigheten då skall ta bort anteckningen. Därmed kommer det att vara möjligt
för hyresgästerna i ett hus som först har valt den ena upplåtelseformen att
ändra sig och välja den andra samt att få det noterat i fastighetsregistrets
inskrivningsdel.
Närmare om majoritetskravet

Såsom ovan har nämnts får ombildning till bostadsrätt i dag ske endast
om hyresgästerna i två tredjedelar av lägenheterna biträder ombildningen. Majoritetskravet beträffande ombildning till bostadsrätt ändrades så
sent som den 1 juli 1999 från minst hälften till två tredjedelar. De skäl
som anfördes för detta var i korthet att ju fler som deltar i ombildningen,
desto större är möjligheten att övergången till bostadsrätt blir lyckad

111

s. 112 Kontrollera mot PDF

samt att boendet har en stor social betydelse och att det därför inte är
rimligt att en ombildning skall få genomföras om ett stort antal
hyresgäster, kanske närmare hälften, motsätter sig det (se prop.
1998/99:101 s. 11 f.).
De nu återgivna skälen har samma bärkraft i fråga om ombildning till
kooperativ hyresrätt. Särskilt mot bakgrund av att frågan nyligen har
prövats av riksdagen, såvitt gäller bostadsrätter, anser regeringen att
kravet på tvåtredjedelsmajoritet bör gälla även för kooperativa hyresrätter.
Närmare om återtagande av intresseanmälan

Som tidigare har berörts krävs två tredjedels majoritet för beslut om
förvärv för ombildning till bostadsrätt. I det föregående har föreslagits att
detsamma skall gälla för ombildning till kooperativ hyresrätt. Det kan då
förefalla naturligt att samma majoritetskrav bör gälla för ändringsbeslutet, dvs. beslutet att återta intresseanmälan.
De skärpta kraven för beslut om förvärv av fastighet motiverades med
att förutsättningarna för att ombildningen skall bli lyckad blir större om
fler än hälften är intresserade. Med andra ord är förutsättningarna för
ombildning för dåliga, om inte fler än hälften röstar för. Detta leder till
att det endast bör krävas att mer än att hälften av de aktuella
hyresgästerna röstar för en ändring av det tidigare beslutet om förvärv av
fastigheten. Därmed behövs inga särskilda regler för denna typ av beslut.
Ekonomisk plan m.m.

Ett giltigt beslut om förvärv av en fastighet för ombildning till bostadsrätt
förutsätter att en av intygsgivare granskad ekonomisk plan och ett
besiktningsprotokoll är tillgängliga. Frågan blir då om några liknande
krav bör uppställas för beslut om förvärv för ombildning till kooperativ
hyresrätt.
När ombildningsreglerna infördes uppmärksammade departementschefen särskilt frågan om ekonomisk plan (se prop. 1981/82:169 s. 34 f.).
Hon konstaterade inledningsvis att syftet med den ekonomiska planen är
att skapa förutsättningar för att bostadsrättsföreningens verksamhet vilar
på en betryggande ekonomisk grund. Bestämmelserna om ekonomisk
plan präglas, fortsatte hon, av förhållandena vid nyproduktion. I en sådan
situation spelar den ekonomiska planen knappast någon roll för den
enskilde. I stället är det den information som föreningsbildaren lämnar
och själva upplåtelseavtalet som utgör underlag för ställningstagandet i
fråga om förvärv av bostadsrätt. Departementschefen konstaterade
därefter att situationen är annorlunda vid ombildning från hyresrätt till
bostadsrätt. Hon betonade att det är av väsentlig betydelse att
hyresgästerna före beslutet om förvärv av fastigheten får en tillfredsställande information om de ekonomiska förutsättningarna för en ombildning. Den ekonomiska planen borde härvid utgöra det viktigaste beslutsunderlaget för hyresgästerna. Planen borde föreligga redan när beslut om
fastighetsförvärvet skall fattas.
112

s. 113 Kontrollera mot PDF

Såsom nämnts fordras också att det vid tiden för beslutet om ombildning finns ett besiktningsprotokoll. Protokollet skall utvisa fastighetens
skick. Detta motiverades vid bestämmelsens tillkomst bl.a. med att
hyresgästerna vid sitt ställningstagande till ombildningen borde få
kännedom om sådana kostnadsökningar som kan förutses. Det ansågs
därvid särskilt viktigt att fastighetens skick undersöktes och att en
beräkning gjordes av de kostnader som efter fastighetsförvärvet kan
behöva läggas ner på underhållsåtgärder av olika slag.
Regeringen delar de synsätt som kommer till uttryck i tidigare
lagförarbeten. Vid ombildning kan uppenbarligen en ekonomisk plan
med ett därtill fogat besiktningsprotokoll ha betydelse som beslutsunderlag för hyresgästerna. Vissa hyresgäster kommer sannolikt att vara
drivande och diktera villkoren. Andra kommer att utsättas för tryck och
påverkan. Det är då viktigt med ett opartiskt beslutsunderlag.
Mot den nu angivna bakgrunden bör det enligt regeringens mening
finnas ett särskilt skyddssystem vid ombildning.
Samtidigt är det viktigt att inte göra regelverket onödigt komplicerat.
Man bör så långt möjligt undvika att reglerna driver fram formkrav,
omfattande reglering osv. En ombildning till kooperativ hyresrätt
kommer sannolikt att utgöra en mindre ekonomisk satsning för den
enskilde än en ombildning till bostadsrätt. En fullständig ekonomisk
plan, motsvarande den som måste upprättas enligt bostadsrättslagen,
torde mot den bakgrunden inte vara motiverad. I synnerhet synes det inte
vara nödvändigt att ställa upp sådana krav på kostnadskalkyler som finns
för bostadsrätter.
Det bör emellertid krävas att projektet granskas av två intygsgivare av
samma slag som sådana intygsgivare som granskar bostadsrättsprojekt.
För att underlätta deras bedömning bör lagen ställa krav på att det
upprättas ett visst underlag. Det mest ändamålsenliga är då att ansluta till
det etablerade regelverk om ekonomiska planer som redan finns, fastän
inte kräva att denna innefattar särskilda kostnadskalkyler. Bedömningen
kan då ske enligt beprövade metoder.
Regeringen föreslår därför att det skall vara möjligt att besluta om
förvärv för ombildning till kooperativ hyresrätt först om det vid
beslutstillfället finns en ekonomisk plan och ett besiktningsprotokoll.
Planen skall vara granskad av två intygsgivare. När det gäller
intygsgivarna finns det enligt regeringens bedömning anledning att ta
fasta på Bostadsrättsutredningens förslag om att ingen av intygsgivarna
får ha någon koppling till det aktuella projektet (se SOU 2000:2 s. 117).
Detta är ägnat att minska risken för jäv hos intygsgivarna.

12.2

Ombildning till hyresmodellen

Regeringens förslag: För att en kooperativ hyresrättsförenings beslut
att hyra samtliga lägenheter i ett hus i syfte att föreningen skall hyra ut
lägenheterna med kooperativ hyresrätt skall vara giltigt skall krävas
dels att beslutet har fattats på föreningsstämman, dels att beslutet på
stämman har biträtts av hyresgästerna i minst två tredjedelar av
lägenheterna.
113

s. 114 Kontrollera mot PDF

När föreningen och fastighetsägaren har träffat ett hyresavtal som
avser samtliga lägenheter i huset, skall föreningen automatiskt inträda
som hyresvärd. Detta skall gälla även gentemot de hyresgäster som
inte är medlemmar i föreningen. Dessa hyresgäster skall i övrigt ha
kvar samma rättigheter och skyldigheter som tidigare.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se
betänkandet s. 252–260).
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller inte
haft något att invända mot förslagen. Hyresgästernas Riksförbund har
avstyrkt förslaget att föreningen skall träda in som hyresvärd även gentemot de hyresgäster som inte är medlemmar i föreningen.

Skälen för regeringens förslag
Behovet av en särskild reglering

Det är naturligt att lagstiftningen också ger goda förutsättningar för att
upplåta kooperativ hyresrätt enligt den s.k. hyresmodellen. De legala
möjligheterna för att få till stånd ombildning till kooperativ hyresrätt
enligt hyresmodellen bör om möjligt inte vara sämre än möjligheterna att
få till stånd exempelvis ombildning till bostadsrätt.
De problem som kan uppkomma i samband med ombildning till
kooperativ hyresrätt enligt hyresmodellen är av olika slag.
Ett problem kan naturligtvis vara att fastighetsägaren inte är intresserad
av att hyra ut till den kooperativa hyresrättsföreningen. Regeringen är
emellertid inte beredd att föreslå regler som tvingar fastighetsägaren att
upplåta lägenheterna åt en kooperativ hyresrättsförening i stället för till
enskilda hyresgäster. En sådan ordning utgör en väl långtgående inskränkning i äganderätten. Ett påtvingat hyresförhållande mellan
fastighetsägaren och föreningen skulle dessutom ha mycket begränsade
möjligheter att fungera bra. Ett system av detta slag skulle också ge
upphov till ett flertal rättsliga problem, t.ex. angående villkoren för
förhyrningen.
En annan problematisk situation är när såväl fastighetsägaren som en
stor andel av hyresgästerna vill ha till stånd kooperativ hyresrätt enligt
hyresmodellen, men ett antal hyresgäster motsätter sig detta. I den delen
kan först och främst konstateras att det, även om man inte inför några
särskilda regler, inte finns något som hindrar att de intresserade
hyresgästerna bildar en förening och att föreningen sedan träffar ett
hyresavtal med fastighetsägaren avseende dessa hyresgästers lägenheter.
Föreningen kan sedan inträda som hyresvärd gentemot sina medlemmar
som därmed blir kooperativa hyresgäster i föreningen. Återstående hyresgäster förblir i så fall vanliga hyresgäster i förhållande till fastighetsägaren. En sådan modell ger emellertid upphov till komplikationer vad
gäller den dagliga förvaltningen. Hyresgästerna i huset kommer att ha
olika hyresvärdar och det kan uppkomma osäkerhet om vem som i det
enskilda fallet har underhålls- och reparationsansvar. Detta slag av
svårigheter torde i och för sig ofta kunna lösas genom att fastighetsägaren och den kooperativa hyresrättsföreningen träffar ett förvaltningsavtal om husets skötsel. Exempelvis kan föreningen och fastighetsägaren

114

s. 115 Kontrollera mot PDF

avtala att fastighetsägaren även fortsättningsvis skall ha hand om
förvaltningen av samtliga lägenheter. En sådan lösning kräver inte några
särskilda regler. Ofta torde den emellertid inte fullt ut tillgodose de
behov och önskemål som den kooperativa hyresrätten är avsedd att
tillgodose. Såsom SABO har påpekat får hyresgästerna med denna
lösning inte det medinflytande över sitt boende som gör ett erbjudande
om kooperativ hyresrätt intressant. Det kan också antas att
fastighetsägarnas intresse för att hyra ut enskilda lägenheter till en
kooperativ hyresrättsförening kommer att vara förhållandevis begränsat.
Det är därför önskvärt med bestämmelser som underlättar för en
kooperativ hyresrättsförening att ta över ett helt hus även i de fall då
någon eller några hyresgäster inte vill gå med i föreningen. Med sådana
regler åstadkommer man också en större likhet med de regler som gäller
för ombildning till bostadsrätt och de regler som regeringen ovan har
föreslagit skall gälla för ombildning till kooperativ hyresrätt enligt
ägarmodellen.
Utgångspunkter för en särskild reglering

Den situation som behöver regleras särskilt är alltså den då en del av
hyresgästerna i ett hus vill starta en kooperativ hyresrättsförening, medan
andra hyresgäster vill förbli vanliga hyresgäster. Då bör det enligt
regeringens mening finnas ett visst utrymme för den kooperativa hyresrättsföreningen att hyra hela huset och att därvid ta över hyresvärdsansvaret även gentemot de hyresgäster som inte vill gå med i föreningen.
Hyresgästernas Riksförbund har menat att det inte är rimligt att den
kooperativa hyresrättsföreningen skall kunna ta över hyresvärdsansvaret
mot samtliga hyresgäster. Förbundet har bl.a. hänvisat till att hyresgästernas lägenheter i så fall inte längre kommer att omfattas av
förhandlingsordningen, om det gäller en sådan mellan fastighetsägaren
och en hyresgästorganisation. Regeringen kan emellertid konstatera att
ett avtal om förhandlingsordning gäller även för en ny hyresvärd (se 8 §
hyresförhandlingslagen). Det hindrar givetvis inte att ett hyresvärdsbyte
kan få faktiska och ibland negativa konsekvenser för hyresgästerna. Att
föreningen kan ta över hyresvärdsansvaret för samtliga lägenheter i huset
torde emellertid, enligt regeringens uppfattning, vara en avgörande
förutsättning för att kooperativ hyresrätt enligt hyresmodellen skall få
någon framgång. Fördelarna med en ordning av det skisserade slaget
väger därmed över de nackdelar som kan finnas.
Det är emellertid viktigt att utforma regelverket så att de hyresgäster
som vill stanna utanför föreningen får en rimlig trygghet. För en
kooperativ hyresrättsförenings beslut att hyra ett helt hus bör därför gälla
särskilda villkor.
En första förutsättning för att föreningen skall ha rätt att hyra hela
huset bör vara att de hyresgäster som vill stanna kvar utanför föreningen
ges rätt att bo kvar i sina lägenheter även efter ombildningen, fastän med
den kooperativa hyresrättsföreningen som hyresvärd. Ytterligare en
förutsättning bör vara att hyresvillkoren för dessa hyresgäster inte
förändras. Det innebär bl.a. att hyresförhållandet mellan föreningen och
de aktuella hyresgästerna bör följa allmänna hyresrättsliga regler.
115

s. 116 Kontrollera mot PDF

Även om reglerna utformas på det sättet kan den kooperativa
hyresrättsföreningens förhyrning av huset komma att få konsekvenser för
de hyresgäster som inte vill vara med i föreningen. Mot den bakgrunden
kan det vara rimligt att kräva att föreningens beslut vid en ombildning till
kooperativ hyresrätt enligt hyresmodellen biträds av en viss majoritet
bland hyresgästerna.
En förebild för en sådan ordning kan vara den som gäller i fråga om en
bostadsrättsförenings beslut att förvärva hus för ombildning till
bostadsrätt. Där uppställs, såsom har berörts i avsnitt 12.1, ett krav på att
beslutet skall biträdas av hyresgästerna i minst två tredjedelar av de
uthyrda lägenheterna. När denna regel infördes år 1982, var tanken med
majoritetsregeln att trygga att ombildningen skedde på de boendes villkor
(se prop. 1981/82: 169 s. 27 f.). Kravet på kvalificerad majoritet
motiverades bl.a. med att det är viktigt att så många som möjligt deltar i
beslutet, eftersom ombildningen får stor betydelse för de boende i
fastigheten. År 1992 ändrades majoritetskravet så att det räckte att
hyresgästerna i mer än hälften av lägenheterna biträdde beslutet. I
samband med ändringen diskuterades om den innebar några risker för
ökade problem för de kvarvarande hyresgäster. Så ansågs inte vara fallet.
Det framhölls bl.a. att de kvarvarande hyresgästerna skyddas av samma
hyresrättsliga regler som andra hyresgäster (se prop. 1990/91:160 s. 12
f.). År 1999 återinfördes kravet på tvåtredjedelsmajoritet. Motiven till
den ändringen har angetts ovan (se avsnitt 12.1).
En del av de argument som i tidigare lagstiftningsärenden framförts till
stöd för ett krav på kvalificerad majoritet har samma bärkraft, eftersom
också en ombildning till kooperativ hyresrätt enligt hyresmodellen medför att föreningen tar över hyresvärdens förpliktelser. Även i den nu
aktuella situationen är det alltså motiverat att ställa krav på att en
kvalificerad majoritet bland hyresgästerna står bakom föreningens beslut.
När det sedan gäller frågan om vilket majoritetskrav som bör ställas
står valet närmast mellan att ansluta till samma majoritetskrav, två
tredjedelar, som gäller vid ombildning till bostadsrätt och som har
föreslagits för ombildning till ägarmodellen eller att uppställa ett ännu
högre krav. Regeringen kan inte se något skäl för att i detta sammanhang
uppställa strängare majoritetskrav än vad som gäller vid ombildning till
bostadsrätt och föreslår därför att beslutet om ombildning skall fattas
med minst tvåtredjedelsmajoritet.
Regeringen har också övervägt om det bör införas någon motsvarighet
till de krav på ekonomisk plan och besiktningsprotokoll inför ombildningen som gäller vid ombildning till bostadsrätt. Det kan hävdas att
sådana handlingar skulle ge hyresgästerna bättre underlag inför beslutet
och därmed vara ägnade att förhindra oövertänkta beslut. Enligt regeringens mening finns det emellertid inte tillräckliga skäl för att tynga förfarandet på detta sätt. Det ekonomiska risktagandet kommer ju att vara
mindre i föreningar enligt hyresmodellen än i föreningar enligt ägarmodellen. De ekonomiska förutsättningarna ändras inte på samma sätt
vid en förhyrning som vid ett köp och fastighetens skick är inte av
samma omedelbara betydelse för beslutet som vid förvärv.

116

s. 117 Kontrollera mot PDF

Hyresgästen bör inte anses som andrahandshyresgäst

Hyreslagens bestämmelser om andrahandsuthyrning är i några avseenden
mindre fördelaktiga för andrahandshyresgäster än för hyresgäster som
hyr direkt av fastighetsägaren. Det gäller t.ex. i fråga om besittningsskydd och rätt till inflytande vid ombyggnad. Det är mot den bakgrunden
knappast önskvärt att de kvarvarande vanliga hyresgästerna blir att anse
som andrahandshyresgäster. I avsnitt 7 har regeringen föreslagit att
kooperativa hyresgäster hos en kooperativ hyresrättsförening enligt
hyresmodellen inte skall anses som andrahandshyresgäster. Enligt
regeringens mening bör detsamma gälla också sådana hyresgäster som
inte är kooperativa hyresgäster.
En särskild fråga är om detta bör gälla endast i ombildningsfallen eller
om en sådan bestämmelse skall vara tillämplig även när en förening
enligt hyresmodellen i något annat fall hyr ut till någon som inte är
medlem i föreningen. Det finns flera skäl mot att göra en sådan
åtskillnad. Regelverket skulle bli onödigt komplicerat. Risken för att den
som hyr av den kooperativa föreningen skulle missuppfatta sina rättigheter skulle vara överhängande. Regeringen föreslår därför en generell
bestämmelse om att den som hyr av en kooperativ hyresrättsförening inte
skall anses som andrahandshyresgäst.

12.3

Rätt till medlemskap efter ombildning m.m.

Regeringens förslag: Den som är hyresgäst vid tidpunkten för en
ombildning till kooperativ hyresrätt skall ha rätt att bli medlem i den
kooperativa hyresrättsföreningen på samma villkor som i övrigt gäller
för medlemskap.
En kooperativ hyresrättsförening skall, enligt huvudregeln, vara
skyldig att upplåta kooperativ hyresrätt till den som har antagits som
medlem i samband med ombildning.
Utredningens förslag: Överensstämmer i stora delar med regeringens
förslag . Utredningen föreslog dock större möjligheter för föreningen att
vägra medlemskap (se betänkandet s. 249–252).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända
mot förslagen.
Skälen för regeringens förslag
Hyresgästens rätt till medlemskap

En bostadsrättsförening som har förvärvat eller avser att förvärva ett hus
för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får inte vägra en hyresgäst i
huset inträde i föreningen (se 2 kap. 8 § bostadsrättslagen). Undantag
gäller för lokaler och för hyresförhållanden som beror på anställning om
lokalen respektive lägenheten inte skall upplåtas med bostadsrätt samt
när rätt att vägra övergång föreligger enligt stadgarna och föreningen inte
skäligen bör godta den aktuella personen. När föreningen har förvärvat
huset får medlemskap även vägras om sökanden inte var hyresgäst när
117

s. 118 Kontrollera mot PDF

huset förvärvades eller om hyresgästens ansökan om medlemskap har
skett senare än ett år efter föreningens förvärv.
Enligt regeringens mening är situationen något annorlunda när det
gäller ombildning till kooperativ hyresrätt jämfört med ombildning till
bostadsrätt. Bostadsrättslagen kan sägas präglas av att en bostadsrättsförening normalt inte skall ha andra medlemmar än de som innehar en
bostadsrätt. En kooperativ hyresrättsförening enligt regeringens förslag
skall i högre grad präglas av den föreningsrättsliga öppenhetsprincipen
och kunna ha ett stort antal medlemmar som inte är hyresgäster hos
föreningen. Detta gör att man bör tillämpa samma principer om inträde i
föreningen vid ombildning som i andra sammanhang. Den som är
hyresgäst vid ombildningen bör därför ha rätt att bli medlem i den
kooperativa hyresrättsföreningen om det inte finns skäl att neka
medlemskap enligt föreningslagens regler (jfr avsnitt 5.2.1).
Föreningens skyldighet att upplåta och följderna av vägran

När någon har antagits som medlem i en bostadsrättsförening får
föreningen inte vägra att upplåta den lägenhet som är avsedd för
medlemmen med bostadsrätt. Inte heller får föreningen erbjuda sådana
villkor för upplåtelsen som medlemmen skäligen inte bör godta. Om
föreningen inte respekterar dessa regler, kan medlemmen vända sig till
hyresnämnden (se 4 kap. 6 § bostadsrättslagen).
När det gäller kooperativa hyresrättsföreningar föreslås det, såsom
flera gånger har påpekats, inte någon fast koppling mellan andels- och
nyttjanderätten. Ett beviljat medlemskap skall alltså i normala fall inte
medföra någon skyldighet för föreningen att upplåta nyttjanderätt.
Ombildning är en speciell situation. Utgångsläget är att ett antal hyresgäster är överens om att försöka förvärva en fastighet för att bilda en
kooperativ hyresrättsförening. Till skillnad från vad som gäller vid
ombildning till bostadsrätt kommer det, såsom har utvecklats ovan, bara
att finnas ett begränsat utrymme att neka hyresgästerna rätt att bli
medlemmar i föreningen. Enligt regeringens mening är det då motiverat
att ge föreningen möjlighet att neka upplåtelse i ett par av de fall där en
bostadsrättsförening kan neka medlemskap. Således bör föreningen
kunna neka upplåtelse avseende hyresförhållanden som beror på anställning samt när hyresgästen sökt medlemskap senare än ett år efter
föreningens förvärv av huset (jfr 2 kap. 8 § bostadsrättslagen). I de andra
situationerna där en bostadsrättsförening kan neka medlemskap finns det
däremot enligt regeringens bedömning inte skäl att ge en kooperativ
hyresrättsförening möjlighet att neka upplåtelse med kooperativ
hyresrätt. Vad gäller bostadsrättslagens undantag avseende lokalhyresgäster saknas skäl för undantag eftersom lokaler över huvud taget inte
föreslås kunna upplåtas med kooperativ hyresrätt. Vad gäller den
situationen att medlemmen inte var hyresgäst när föreningen förvärvade
huset finns det enligt regeringens bedömning inte skäl att neka
upplåtelse, eftersom man inte behöver befara att det sker bytestransaktioner o.d. i spekulativa syften.
I 2 kap. 12 § bostadsrättslagen finns bestämmelser för det fallet att
bostadsrättsföreningen vägrar att upplåta bostadsrätt till någon som har
antagits som medlem. Huvudregeln är att medlemmen då skall anses ha

118

s. 119 Kontrollera mot PDF

utträtt ur föreningen. Detsamma gäller om medlemmen inte antar ett
erbjudande från föreningen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt.
De nu angivna huvudreglerna gäller inte om medlemmen inom viss tid
hänskjuter frågan om upplåtelse till hyresnämnden enligt 4 kap. 6 §
bostadsrättslagen eller om styrelsen har medgett att medlemmen får stå
kvar i föreningen. När det gäller kooperativa hyresrättsföreningar kommer medlemskapet i föreningen inte att vara knutet till en lägenhet på
samma sätt som det i praktiken ofta är i bostadsrättsföreningar. Det är
mot den bakgrunden rimligt att en medlem kan få stå kvar som medlem
även om någon upplåtelse inte kommer till stånd. De principer som
kommer till uttryck i 2 kap. 12 § bostadsrättslagen bör därför inte
överföras till den nya lagen.

12.4

Upphörande av verksamhet med kooperativ hyresrätt

12.4.1

Upphörande av en kooperativ hyresrättsförening

Regeringens förslag: Föreningslagens bestämmelser om likvidation
skall gälla även för kooperativa hyresrättsföreningar.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: En ekonomisk förening kan upphöra
genom likvidation. Ett beslut om likvidation av en ekonomisk förening
skall fattas av föreningsstämman (se 11 kap. 1 § föreningslagen).
Beslutet är normalt giltigt endast om samtliga röstberättigade har förenat
sig om beslutet eller om det har fattats på två på varandra följande
föreningsstämmor och på den senare stämman har biträtts av minst två
tredjedelar av de röstande. Längre gående villkor kan föreskrivas i
stadgarna.
Dessa bestämmelser gäller även för bostadsrättsföreningar (se 9 kap.
29 § bostadsrättslagen).
De kooperativa hyresgästernas intresse av stabilitet i sitt boende talar
för att föreningsbeslut som får till följd att den kooperativa hyresrätten
upphör eller övergår i annan form skall kunna komma till stånd enbart
om en stark majoritet bland hyresgästerna önskar detta. Till detta
kommer att kooperativ hyresrätt enligt regeringens mening bör vara en
boendeform utan spekulativa moment. Utrymmet för hyresgästerna att
ombilda sina nyttjanderätter till sådana former som går att utnyttja
ekonomiskt bör därför vara begränsat.
Ett beslut om likvidation får med nödvändighet till följd att den
kooperativa hyresrättsföreningen – och därmed också de kooperativa
hyresrätterna – upphör. Även om föreningsmedlemmarna givetvis måste
ges möjlighet att besluta att verksamheten skall upphöra är det därför
naturligt att det uppställs stränga krav för att ett beslut om frivillig
likvidation skall komma till stånd. Som ovan har framgått gäller redan
sådana stränga krav enligt föreningslagen. Enligt regeringens mening ger
dessa regler ett tillräckligt skydd för de kooperativa hyresgästerna.
119

s. 120 Kontrollera mot PDF

För ekonomiska föreningar finns det, liksom för andra liknande
associationer, regler om tvångslikvidation, t.ex. när antalet medlemmar
understiger tre. Dessa regler är avsedda att upprätthålla respekten för
olika grundläggande föreningsrättsliga bestämmelser. När det finns
grund för tvångslikvidation, kan föreningen besluta om likvidation utan
att iaktta de särskilda majoritetskrav som gäller vid frivillig likvidation.
Detta är enligt regeringens mening en rimlig ordning även när det gäller
kooperativa hyresrättsföreningar. Det innebär i och för sig en viss risk för
kringgående av de majoritetskrav som gäller för frivillig likvidation.
Risken torde dock inte vara särskilt stor.
Reglerna om likvidation får alltså anses innebära ett tillräckligt skydd
för föreningen och dess kooperativa hyresgäster. Att generellt hindra att
kooperativa hyresrättsföreningar upphör eller omvandlas till bostadsrättsföreningar torde inte vara möjligt och för övrigt inte heller önskvärt.
Regeringen förordar därför att föreningslagens bestämmelser om
likvidation görs tillämpliga även på kooperativa hyresrättsföreningar.

12.4.2

Överlåtelse av föreningens hus

Regeringens förslag: Ett beslut om att överlåta ett hus som tillhör
föreningen och i vilket det finns kooperativa hyresrätter skall fattas på
föreningsstämma och på det sätt som gäller för beslut om likvidation
enligt föreningslagen. Hyresgästerna i minst två tredjedelar av de
lägenheter som är upplåtna med kooperativ hyresrätt skall ha gått med
på beslutet.
Överlåter föreningen sitt hus eller säljs det exekutivt, upphör de
kooperativa hyresrätterna. Den kooperativa hyresgästen skall då ha
rätt att få tillbaka upplåtelseinsatsen. Om hyresgästen hade tillträtt
lägenheten vid överlåtelsen, skall det i och med överlåtelsen anses att
ett skriftligt hyresavtal har ingåtts mellan hyresgästen och den nye
ägaren. Hyresvillkoren skall fastställas av parterna eller, om så inte
sker, av hyresnämnden.
Vad som nu har sagts skall gälla också i fråga om kooperativ
hyresrätt enligt hyresmodellen, när hyresavtalet mellan fastighetsägaren och föreningen upphör.
I övrigt skall föreningslagens bestämmelser gälla beträffande en
kooperativ hyresrättsförenings möjligheter att upphöra, t.ex. för
bildande av en bostadsrättsförening.
Utredningens förslag: Överensstämmer i stort sett med regeringens
förslag (se betänkandet s. 261–265). Utredningen har dock föreslagit att
den kooperativa hyresgästen – i stället för att få tillbaka upplåtelseinsatsen – skall ha rätt till skälig ersättning när huset sålts.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft
något att invända mot förslagen.
Skälen för regeringens förslag: För bostadsrättsföreningar finns
särskilda bestämmelser om överlåtelse av hus som tillhör föreningen (se
9 kap. 16 § första stycket 4 bostadsrättslagen). Bestämmelserna gäller
hus i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med
bostadsrätt. Överlåtelsebeslutet skall då ha fattats på samma sätt som ett

120

s. 121 Kontrollera mot PDF

likvidationsbeslut. Dessutom gäller att minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som skall överlåtas alltid skall ha gått med på
beslutet.
Bestämmelserna skall ses mot bakgrund av att en sådan försäljning får
till följd att bostadsrätten upphör (se 7 kap. 33 § bostadsrättslagen), låt
vara med rätt för den tidigare bostadsrättshavaren att fortsättningsvis
disponera lägenheten med hyresrätt.
Frågan blir då om det bör uppställas liknande bestämmelser i fråga om
kooperativa hyresrätt.
Vid överlåtelse av en hyresfastighet där det finns vanliga hyresrätter
gäller som huvudregel att hyresrätten består (se 7 kap. 11–14 §§
jordabalken). Kooperativ hyresrätt kommer i grunden att vara en form av
hyra. I den mån det inte finns några avvikande bestämmelser skall vad
som gäller om hyra även tillämpas på kooperativ hyresrätt. Det är
emellertid knappast rimligt, om ens möjligt, att låta den kooperativa
hyresrätten bestå efter en överlåtelse av huset. Den kooperativa
hyresrätten skall ju präglas just av det förhållandet att hyresvärden är en
förening i vilken hyresgästen är medlem.
Därför bör principen vara att den kooperativa hyresrätten upphör när
huset överlåts. Detsamma bör för övrigt, liksom beträffande bostadsrätt,
gälla om huset säljs exekutivt. En bostadsrättshavare har i motsvarande
situation rätt till skälig ersättning (jfr 7 kap. 33 § och 4 kap. 8 §
bostadsrättslagen). Det handlar då oftast om bostadsrättens marknadsvärde (se t.ex. Julius, Håkan m.fl. Bostadsrättslagen, 2 uppl. 1998 s. 96
och 100 f.) En kooperativ hyresrätt kommer, enligt regeringens förslag,
inte att kunna överlåtas mot ersättning. Det mest lämpliga är därför enligt
regeringens mening att den kooperativa hyresgästen i den aktuella
situationen ges rätt att få tillbaka upplåtelseinsatsen med de begränsningar för detta som följer av föreningslagen. En sådan ordning stämmer
också bäst överens med vad som i övrigt gäller om återbetalning av
upplåtelseinsatsen (jfr ovan 4.2.5). Vidare bör han eller hon ha rätt att bo
kvar i lägenheten, fastän med vanlig hyresrätt. I lagen bör därför tas in en
bestämmelse om att ett hyresavtal skall anses ingånget mellan den
kooperativa hyresgästen och husets nye ägare. En motsvarande
bestämmelse finns i bostadsrättslagen. I bostadsrättslagen föreskrivs
också att hyresvillkoren, om parterna inte kan enas om dessa, skall
fastställas av hyresnämnden (jfr 4 kap. 9 § bostadsrättslagen). Det bör
enligt regeringens mening gälla när en kooperativ hyresrättsförening
säljer ett hus.
Även med sådana bestämmelser kan givetvis överlåtelsen få
ingripande konsekvenser för hyresgästerna. Det är därför önskvärt att en
stor andel av de boende står bakom beslutet. Enligt regeringens mening
är det rimligt att flertalet av de kooperativa hyresgästerna i huset biträder
beslutet om överlåtelse. Regeln bör utformas på i huvudsak samma sätt
som den motsvarande bestämmelsen i bostadsrättslagen; hyresgästerna i
minst två tredjedelar av de lägenheter som är upplåtna med kooperativ
hyresrätt bör alltså ha gått med på beslutet (jfr 9 kap. 16 § första stycket
4 bostadsrättslagen).

121

s. 122 Kontrollera mot PDF

Särskilt om hyresmodellen

Det hittills sagda har tagit sikte på föreningar som bedriver sin
verksamhet enligt ägarmodellen. När det gäller föreningar som verkar
enligt hyresmodellen kan man tänka sig två andra scenarier.
För det första kan föreningen eller fastighetsägaren säga upp hyresavtalet dem emellan.
Även i den situationen är det ofrånkomligt att den kooperativa hyresrätten upphör. Föreningen disponerar ju inte längre över den aktuella
lägenheten. En annan sak är att den forna kooperativa hyresgästen kan
fortsätta att vara medlem i föreningen. Det är också möjligt att han eller
hon kan hyra en lägenhet i ett annat hus som föreningen disponerar och
på nytt bli kooperativ hyresgäst.
Ovan har regeringen föreslagit att den kooperativa hyresgästen skall ha
rätt att få tillbaka upplåtelseinsatsen när den kooperativa hyresrätten
upphör efter försäljning av huset. Det är naturligt att detsamma gäller om
den kooperativa hyresrätten upphör därför att hyresavtalet mellan fastighetsägaren och den kooperativa hyresrättsföreningen upphör. Har lägenheten tillträtts när hyresavtalet upphör bör vidare, liksom enligt
ägarmodellen, ett skriftligt hyresavtal anses ingånget. I det här fallet bör
dock avtalet anses ingånget med fastighetsägaren.
Bör det då gälla några särskilda villkor ifråga om uppsägning av
avtalet mellan fastighetsägaren och föreningen? Att sätta upp särskilda
begränsningar för fastighetsägare som hyr ut till kooperativa hyresrättsföreningar framstår inte som lämpligt. Inte minst skulle det kunna leda
till att fastighetsägare undviker att hyra ut till kooperativa hyresrättsföreningar. Behovet av sådana begränsningar framstår också som litet.
Överlåtelsen skall ju, som ovan har nämnts, som regel inte påverka den
kooperativa hyresgästens rätt att hyra lägenheten.

13

Lagteknisk lösning

Regeringens förslag: Det införs en särskild lag om kooperativ
hyresrätt. I lagen anges i vilken utsträckning föreningslagens bestämmelser skall gälla för kooperativ hyresrätt. I lagen tas vidare in en
allmän hänvisning till hyreslagens bestämmelser med uppgift om de
avvikelser från hyreslagen som skall gälla för kooperativ hyresrätt.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningen har dock föreslagit en allmän hänvisning till
föreningslagen med uppgift om vilka bestämmelser i föreningslagen som
inte skall tillämpas (se betänkandet s. 267 och 268).
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt eller inte
haft något att invända mot utredningens förslag. Malmö tingsrätt och
Institutet för fastighetsrättslig forskning vid Uppsala universitet har dock
ansett att den lagtekniska lösningen är svåröverskådlig.
Skälen för regeringens förslag: Det som nu föreslås är en ny
upplåtelseform vid sidan av hyresrätt och bostadsrätt. Det är naturligt att
de nya reglerna förs samman i en särskild lag om kooperativ hyresrätt.
122

s. 123 Kontrollera mot PDF

Det är viktigt för den som skall orientera sig om vad som gäller för
kooperativ hyresrätt att regelverket är samlat. Att ta in samtliga
föreningsrättsliga och nyttjanderättsliga regler i den nya lagen skulle
dock göra den mycket omfångsrik och svåröverskådlig och tveksamhet
skulle kunna uppkomma om exempelvis allmänna nyttjanderättsliga
regler skall tillämpas på samma sätt här som i andra sammanhang.
Utredningen har därför utformat sitt lagförslag så att det innehåller
allmänna hänvisningar till både hyreslagen och föreningslagen. Enligt
regeringens mening kan dock även en sådan lagteknisk lösning göra
regelverket svårt att överblicka. Regeringen föreslår därför att man i
stället, med bostadsrättslagen som förebild, fogar in de föreningsrättsliga
bestämmelserna i lagen om kooperativ hyresrätt eller ger en direkt
hänvisning till de bestämmelser i föreningslagen som skall gälla i en viss
situation.

14

Ikraftträdande och övergångsfrågor

Ikraftträdande

Lagändringarna bör träda i kraft den 1 april 2002.
Övergångsbestämmelser

Vissa av förslagen förutsätter särskilda övergångsbestämmelser. Dessa
frågor kommer att behandlas närmare i författningskommentaren.
Regeringen vill emellertid redan nu beröra frågorna mer allmänt. Den
nya lagen om kooperativ hyresrätt bör inte tillämpas på de ännu
kvarvarande föreningarna från försöksverksamheten med kooperativ
hyresrätt. Dessa torde nämligen inte alltid vara avpassade för den
reglering som nu föreslås. Regeringens bedömning är emellertid att
flertalet befintliga föreningar kommer att uppfatta det nya regelverket
som så attraktivt att de frivilligt kommer att vidta de nödvändiga
ändringarna av föreningens verksamhet och stadgar. De bör då ges
möjlighet att omvandla sig till kooperativa hyresrättsföreningar. Efter en
sådan omvandling bör samma regler gälla för dem som för nybildade
föreningar.
De tillstånd att bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt som har
meddelats enligt lagen om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt
har ofta varit förenade med dispenser från olika hyresrättsliga bestämmelser. För de äldre föreningar som väljer att inte omvandla sig till
kooperativa hyresrättsföreningar bör sådana dispenser fortsätta att gälla.
Det framstår dock som naturligt att detta enbart bör gälla sådan
verksamhet som föreningarna bedriver när den nya lagstiftningen börjar
gälla. Om en äldre förening därefter vill utvidga sin verksamhet, bör det
ske inom ramen för den nya lagstiftningen. Den nuvarande möjligheten –
enligt lagen (1999:1459) om ändring av tillstånd att bedriva verksamhet
med kooperativ hyresrätt – att få tillstånd att utvidga verksamheten bör
därför upphävas.
123

s. 124 Kontrollera mot PDF

Omregistrering av vissa ekonomiska föreningar m.m.

Det är angeläget att omvandlingen till kooperativ hyresrättsförening kan
göras på ett enkelt sätt. Ett likvidationsförfarande avseende den gamla
föreningen med åtföljande nybildning av en ny förening blir onödigt
omständligt.
En förebild för en lämplig ordning finns i de regler som gäller för
bostadsföreningars omvandling till bostadsrättsföreningar. En sådan
omvandling kan ske genom en särskild omregistrering, se lagen
(1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar.
Regeringen föreslår därför att det införs särskilda bestämmelser om
omregistrering av äldre föreningar till kooperativa hyresrättsföreningar.
Bestämmelserna bör utformas med den nyss nämnda omregistreringslagen som förebild och lämpligen tas in i övergångsbestämmelserna till
den nya lagen.
I det föregående har föreslagits ett förbud för andra föreningar än
kooperativa hyresrättsföreningar att i sin firma använda orden kooperativ
hyresrätt (se ovan avsnitt 11.2). Det är på sikt olämpligt att föreningar
som inte är kooperativa hyresrättsföreningar kan kalla sig för det.
Samtidigt bör en förening få viss tid på sig att överväga om man vill
omregistrera sig. Regeringen föreslår därför ett tidsbegränsat undantag
från det föreslagna straffsanktionerade förbudet för andra än kooperativa
hyresrättsföreningar att använda orden kooperativ hyresrättsförening i
firman. Under en tid av två år från ikraftträdandet bör detta förbud inte
gälla firmor som var registrerade redan vid ikraftträdandet.

15

Kostnader

Införandet av kooperativ hyresrätt innebär att de befintliga upplåtelseformerna hyra och bostadsrätt kompletteras med en ny upplåtelseform.
Kooperativ hyresrätt torde i allt väsentligt bli ett alternativ till framför
allt vanlig hyra men också till bostadsrätt. I många fall har de nu
föreslagna reglerna – t.ex. de om möjlighet till prövning i hyresnämnd –
sin motsvarighet i de redan befintliga upplåtelseformerna. Mot den
bakgrunden finns det knappast anledning anta att den nya upplåtelseformen kommer att leda till några nya eller ökade kostnader för det
allmänna. Visserligen kommer hyresnämnderna att ställas inför ett par
nya slag av ärenden. Samtidigt kommer emellertid andra slag av ärenden
– exempelvis tvister om hyra – att minska i omfattning.
Förslaget innebär vidare att Patent- och registreringsverket får nya
objekt att registrera. Som verket själv har angett får dessa kostnader ingå
i underlaget vid beräkningen av de avgifter som verket tar ut vid
registrering i föreningsregistret.

124

s. 125 Kontrollera mot PDF

16

Författningskommentar

16.1

Förslaget till lag om kooperativ hyresrätt

1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens innehåll
1 kap. 1 §

I denna lag finns bestämmelser om upplåtelse av bostadslägenheter med
kooperativ hyresrätt.
(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen har karaktär av portalparagraf och anger vad lagen handlar
om, nämligen upplåtelse av lägenheter med kooperativ hyresrätt.
Definitioner
1 kap. 2 §

I denna lag betyder
– föreningen: en sådan ekonomisk förening som anges i 3 §
(kooperativ hyresrättsförening),
– kooperativ hyresrätt: den hyresrätt som en kooperativ hyresrättsförening upplåter enligt denna lag,
– kooperativ hyresgäst: den som innehar en kooperativ hyresrätt,
– bostadslägenhet: en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte
oväsentlig del användas som bostad.
(Jfr 1 kap. 2 § i utredningens förslag.)
Paragrafen innehåller några för lagen grundläggande definitioner.
Första strecksatsen hänvisar, såvitt gäller begreppet ”kooperativ
hyresrättsförening”, till 3 §. Närmare bestämmelser om vad som gäller
för en kooperativ hyresrättsförening finns sedan i 2 kap.
Kooperativ hyresrätt är, enligt andra strecksatsen, benämningen på det
särskilda slag av hyresrätt som en kooperativ hyresrättsförening kan
upplåta åt en medlem. Vad denna upplåtelseform närmare innebär framgår av 2 kap. Av definitionen följer motsatsvis att endast en kooperativ
hyresrättsförening kan upplåta en lägenhet med kooperativ hyresrätt.
Ytterligare begränsningar i möjligheterna att upplåta lägenheter med
kooperativ hyresrätt finns i 4 §.
Enligt tredje strecksatsen benämns den som innehar en kooperativ
hyresrätt kooperativ hyresgäst. Eftersom upplåtelse med kooperativ
hyresrätt får ske endast till den som är medlem i den kooperativa hyresrättsföreningen, kommer den kooperativa hyresgästen normalt att vara
medlem i föreningen. Också den som har förvärvat en kooperativ hyresrätt enligt 32–37 § eller 47 § andra stycket hyreslagen men ännu inte har
antagits som medlem i föreningen är dock att anse som kooperativ
hyresgäst.
I fjärde strecksatsen definieras begreppet bostadslägenhet. Definitionen överensstämmer med den som finns i 1 § tredje stycket hyreslagen. Den definitionen får bl.a. betydelse vid tillämpningen av 3 §.
125

s. 126 Kontrollera mot PDF

Bestämmelser om föreningen
1 kap. 3 §

En kooperativ hyresrättsförening är en ekonomisk förening som har till
ändamål att till sina medlemmar upplåta bostadslägenheter med hyresrätt.
Antalet bostadslägenheter som föreningen avser att upplåta skall vara
minst tre.
Föreningen skall även kunna ha medlemmar som inte innehar någon
hyresrätt hos föreningen.
Närmare bestämmelser om kooperativa hyresrättsföreningar finns i 2
kap.
(Jfr 1 kap. 1 § och 3 § första stycket i utredningens förslag.)
I paragrafens första stycke anges grunddragen hos en kooperativ
hyresrättsförening. Detta har behandlats i avsnitt 4.2 och 5.1.1.
I lagtexten anges bl.a. att en kooperativ hyresrättsförening är en
ekonomisk förening. Det innebär att den måste uppfylla de grundläggande kriterier för en ekonomisk förening som anges i 1 kap. 1 §
föreningslagen. Den skall alltså vara inriktad på att främja sina medlemmars intressen genom att bedriva ekonomisk verksamhet av kooperativt slag.
Vidare gäller att föreningens ändamål måste vara att till föreningens
medlemmar upplåta bostadslägenheter med hyresrätt. Vad som avses
med bostadslägenhet anges i 2 §. Den verksamhet som föreningen avser
att bedriva i form av uthyrning till medlemmar skall omfatta minst tre
bostadslägenheter.
Ändamålet – inklusive avsikten att hyra ut minst tre bostadslägenheter
– skall komma till uttryck i föreningens stadgar (jfr 2 kap. 2 §
föreningslagen). Om så inte är fallet, har föreningen inte karaktär av
kooperativ hyresrättsförening och kan inte registreras som en sådan. Det
hindrar inte att den kan registreras som en vanlig ekonomisk förening om
den uppfyller de kriterier som gäller för en sådan. En vanlig ekonomisk
förening kan emellertid inte upplåta kooperativ hyresrätt enligt denna lag
(jfr definitionen av kooperativ hyresrätt i 2 §).
Kravet på att föreningens ändamål skall vara av det angivna slaget
hindrar inte att stadgarna utformas så att föreningen även får bedriva viss
annan verksamhet, t.ex. uthyrning av lokaler i föreningens fastighet. Det
finns inte heller något som hindrar att verksamhetsföremålet omfattar
uthyrning till andra än medlemmar. Stadgarna får emellertid inte utformas så att föreningen i grunden inte har kooperativ karaktär (jfr 1 kap.
1 § föreningslagen). Det innebär bl.a. att verksamhetsföremålet inte får
utformas så att föreningens verksamhet kommer att domineras av uthyrning till icke-medlemmar.
Om föreningen, sedan den har registrerats, driver verksamhet som står
i strid med stadgarna, kan föreningen bli skyldig att träda i likvidation (se
11 kap. 4 § första stycket 4 föreningslagen).
Av andra stycket följer att det i en kooperativ hyresrättsförening inte
finns någon fast koppling mellan nyttjanderätten till en lägenhet och
andelsrätten i föreningen; föreningen skall kunna ha medlemmar som
inte har förvärvat någon nyttjanderätt. Om en förening har utformat sina
stadgar så att det i praktiken inte är möjligt att vara medlem i föreningen
126

s. 127 Kontrollera mot PDF

utan att samtidigt hyra en lägenhet, är föreningen alltså inte av det slag
att den kan registreras som kooperativ hyresrättsförening.
En kooperativ hyresrättsförening är, som nyss har nämnts, ett särskilt
slag av ekonomisk förening. För att regelverket skall vara mera överskådligt innehåller lagen inte någon generell hänvisning till föreningslagen. I stället har det – såsom framgår av tredje stycket – tagits in
föreningsrättsliga bestämmelser i 2 kap. Dessa bestämmelser består till
stor del av hänvisningar till utpekade paragrafer eller kapitel i föreningslagen. I den mån hänvisningar saknas – detta gäller exempelvis 5 och 10
kap. föreningslagen – skall föreningslagen inte tillämpas.
Bestämmelser om kooperativ hyresrätt
1 kap. 4 §

En upplåtelse med kooperativ hyresrätt skall avse en bostadslägenhet i ett
hus som föreningen äger eller en bostadslägenhet som föreningen hyr av
husets ägare. Upplåtelsen får även omfatta mark som ligger i anslutning
till huset, om marken skall användas som komplement till nyttjandet av
huset eller en del av huset.
Upplåtelsen kan göras endast till den som är medlem i föreningen.
Bestämmelserna om hyra i jordabalken tillämpas på kooperativ
hyresrätt i den utsträckning som anges i 3 kap.
Vad som i övrigt föreskrivs om hyra skall, om inte annat anges,
tillämpas även på kooperativ hyresrätt.
(Jfr 1 kap. 1 § och 3 § andra stycket i utredningens förslag.)
Av första stycket framgår att endast bostadslägenheter får upplåtas med
kooperativ hyresrätt. Skälen för detta har behandlats i avsnitt 5.1.1. Vad
som avses med bostadslägenhet anges i 2 §. En kooperativ hyresrättsförening är oförhindrad att hyra ut en lokal till en medlem eller
någon annan men en sådan upplåtelse får karaktär av vanlig hyra och
kommer att regleras av allmänna hyresrättsliga bestämmelser.
En upplåtelse med kooperativ hyresrätt måste vidare avse lägenheter i
hus som föreningen äger eller lägenheter som föreningen hyr. När
föreningen hyr lägenheterna, skall föreningen hyra lägenheterna av
husets ägare. Den kan alltså inte upplåta en lägenhet med kooperativ
hyresrätt, om den hyr lägenheten i andra hand av en hyresgäst eller av en
bostadsrättshavare. Hyresavtalet mellan föreningen och fastighetsägaren
kan avse ett eller flera hus och därmed omfatta alla lägenheter i huset
eller husen men det kan även avse enstaka lägenheter i hus som i övrigt
hyrs ut till någon annan. Det finns inte heller någon motsvarighet till vad
som gäller för bostadsrättsföreningar om att det skall finnas viss närhet
mellan husen när föreningen bedriver sin verksamhet i flera hus. Skälen
för det har utvecklats i avsnitt 5.1.4.
Upplåtelsen kan omfatta, utöver själva bostadslägenheten, mark som
ligger i anslutning till huset. Marken kommer då att utgöra en del av
lägenheten.
Upplåtelse med kooperativ hyresrätt kan, såsom framgår av andra
stycket, ske endast till den som är medlem i den kooperativa hyresrättsföreningen. Om föreningen upplåter kooperativ hyresrätt till någon
som inte är medlem, får upplåtelsen karaktär av vanlig hyra och kommer
i alla avseenden att regleras enligt vanliga hyresrättsliga regler.

127

s. 128 Kontrollera mot PDF

Kooperativ hyresrätt är i grunden att anse som ett särskilt slag av hyra.
Utgångspunkten för den hyresrättsliga regleringen är därför de
bestämmelser om hyra som finns i jordabalken. Tredje stycket innehåller
en hänvisning till 3 kap. Där regleras närmare i vilken utsträckning
vanliga hyresrättsliga regler skall tillämpas på kooperativ hyresrätt.
I fjärde stycket anges att bestämmelser i andra författningar om hyra
gäller för kooperativ hyresrätt, om inte annat anges. Exempel på sådana
bestämmelser är 2 § första stycket 3 lagen (1987:232) om sambors
gemensamma hem, 7 kap. 4 § 3 äktenskapsbalken och 5 kap. 1 § 5
utsökningsbalken.
Bestämmelser om ombildning till kooperativ hyresrätt
1 kap. 5 §

Bestämmelser om ombildning av hyresrätt till kooperativ hyresrätt finns i
4 och 5 kap. samt i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt.
(Jfr 5 kap. 1 § i utredningens förslag.)
Paragrafen innehåller en upplysning om var det finns bestämmelser om
ombildning till kooperativ hyresrätt.

2 kap. Föreningsrättsliga bestämmelser
Grundläggande bestämmelser om föreningen
2 kap. 1 §

En kooperativ hyresrättsförening skall vara registrerad. För registrering
krävs att föreningen har minst tre medlemmar, att den har antagit stadgar
och att den har utsett en styrelse och minst en revisor.
Bestämmelserna i 2 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om när en ekonomisk förening skall anmälas för registrering och
om verkan av att anmälan har gjorts för sent gäller också för kooperativa
hyresrättsföreningar.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Enligt första stycket skall en kooperativ hyresrättsförening registreras.
Vidare framgår att en kooperativ hyresrättsförening skall ha minst tre
medlemmar, att den måste anta stadgar och utse en styrelse och minst en
revisor (jfr 2 kap. 1 § föreningslagen, även 1 kap. 2 § bostadsrättslagen).
Om något av dessa villkor inte är uppfyllt, kan föreningen inte registreras.
Genom hänvisningen i andra stycket till 2 kap. 3 § föreningslagen blir
den lagens regler om förfarandet vid anmälan om registrering m.m.
tillämpliga på kooperativa hyresrättsföreningar. Det innebär bl.a. att
föreningen skall anmälas för registrering senast sex månader efter det att
beslutet om att bilda föreningen fattades. För registreringen gäller i övrigt
bestämmelserna i 15 kap. föreningslagen (se 28 §).

128

s. 129 Kontrollera mot PDF

2 kap. 2 §

Sedan föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ta på
sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. I
fråga om åtgärder före registreringen gäller bestämmelserna i 2 kap. 4 §
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Av paragrafen framgår att en kooperativ hyresrättsförening vinner
rättskapacitet genom registreringen (jfr 1 kap. 2 § andra stycket föreningslagen). Vidare innehåller paragrafen en hänvisning till föreningslagens bestämmelser om före registreringen vidtagna rättshandlingar.
2 kap. 3 §

För föreningens förpliktelser svarar endast föreningens tillgångar. I
tillgångarna inräknas insatser och avgifter som har förfallit till betalning
även om de ännu inte har betalats.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Av paragrafen följer att en kooperativ hyresrättsförening, på samma
sätt som ett aktiebolag eller en vanlig ekonomisk förening, är ensam
ansvarig för de förpliktelser som i föreningens namn ingås av behöriga
företrädare för föreningen. Bestämmelsen motsvarar 1 kap. 3 § föreningslagen,
Föreningens stadgar
2 kap. 4 §

Bestämmelserna om stadgar i 2 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar.
Dessutom skall föreningens stadgar ange
1. de grunder som skall gälla för beräkningen av den hyra som
kooperativa hyresgäster skall betala, och
2. de grunder som skall gälla för avsättningen av medel för att
säkerställa underhållet av föreningens hus.
(Jfr 4 kap. 1 § i utredningens förslag.)
I första stycket finns en hänvisning till föreningslagens bestämmelser
om vad stadgarna skall innehålla. Föreningslagens ställer i detta avseende krav på uppgifter om bl.a. föreningens firma, orten för styrelsens
säte och medlemmarnas insatsskyldighet.
Av andra stycket, punkten 1 följer att det i stadgarna dessutom skall
anges efter vilka grunder hyran för de kooperativa hyresrätterna skall
beräknas. Frågan har behandlats i avsnitt 11.1. Olika grunder kan användas. Så kan t.ex. anges att hyran skall motsvara föreningens
kostnader, fördelade efter de olika lägenheternas lägenhetsyta eller antal
rum. Föreningar som äger eller hyr flera hus kan ange olika beräkningsgrunder för skilda kategorier av hus.
I andra stycket, punkten 2 föreskrivs att det i föreningens stadgar skall
anges de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa
underhållet av föreningens hus. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas på
samma sätt som den motsvarande bestämmelsen i 9 kap. 5 § 7

129

s. 130 Kontrollera mot PDF

bostadsrättslagen. Lagen anger inte någon viss maximi- eller miniminivå
för detta slag av avsättningar. Frågan om avsättningar har behandlats i
avsnitt 11.8.
Föreningens medlemmar
2 kap. 5 §

Bestämmelserna om föreningens medlemmar i 3 kap. lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar, om inte annat framgår av denna lag.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Av paragrafen framgår att bestämmelserna i 3 kap. föreningslagen är
tillämpliga även på kooperativa hyresrättsföreningar. Det innebär bl.a. att
den s.k. öppenhetsprincipen i 3 kap. 1 § första stycket föreningslagen
gäller. Föreningen skall alltså i princip vara öppen för nya medlemmar.
Enligt föreningslagen får en förening dock vägra någon inträde om det
finns särskilda skäl för detta med hänsyn till arten eller omfattningen av
verksamheten eller föreningens syfte. En kooperativ hyresrättsförening
kan därför på grund av stadgevillkor i vissa fall vägra inträde i
föreningen. Det kan vara fråga om villkor om ålder, såsom vid seniorboende, eller om viss verksamhet, såsom vid studentboende (jfr även
kommentaren till 6 §).
Hänvisningen till 3 kap. föreningslagen får också till följd att en
ansökan om inträde i föreningen skall prövas av styrelsen, om inte annat
föreskrivs i stadgarna.
Också bestämmelserna om utträde och uteslutning i 3 kap. 4 och 5 §§
föreningslagen blir tillämpliga. Det innebär bl.a. att en medlem har rätt
att säga upp sig till utträde men att föreningen i stadgarna kan föreskriva
att uppsägning till utträde får ske först efter viss tid.
Av hänvisningen följer också att styrelsen skall föra en medlemsförteckning (se 3 kap. 6 § föreningslagen). Denna skall bl.a. innehålla
uppgift om medlemmarnas namn och postadress.
2 kap. 6 §

Den som enligt 12 kap. 32–37 § eller 47 § andra stycket jordabalken har
förvärvat en kooperativ hyresrätt får inte vägras inträde i föreningen.
(Jfr 2 kap. 3 § utredningens förslag.)
I 3 kap. 1 § första stycket föreningslagen sägs att en ekonomisk
förening inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns
särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen av
föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak.
Bestämmelsen gäller även för kooperativa hyresrättsföreningar. Den
kompletteras emellertid av förevarande paragraf som ytterligare begränsar möjligheterna att vägra någon inträde i föreningen. Här sägs att
den som har förvärvat en kooperativ hyresrätt enligt 32–37 § eller 47 §
andra stycket hyreslagen över huvud taget inte får vägras medlemskap i
föreningen. De begränsningar i fråga om medlemskap som kan följa av
130

s. 131 Kontrollera mot PDF

föreningens ändamål (t.ex. seniorboende) får beaktas i ett tidigare skede
när föreningen eller hyresnämnden tar ställning till förvärvet. Bestämmelsen, som är undantagslös, har behandlats i avsnitt 5.2.8.
2 kap. 7 §

När en kooperativ hyresrätt är förverkad enligt bestämmelserna i 12 kap.
42 § jordabalken eller 3 kap. 11 § denna lag, skall den kooperativa
hyresgästen anses ha utträtt ur föreningen, om inte styrelsen har gått med
på att hyresgästen står kvar som medlem. Detsamma gäller om
hyresavtalet har upphört på grund av bestämmelserna i 12 kap. 46 §
jordabalken.
(Jfr 2 kap. 4 § i utredningens förslag.)
Enligt 42 § hyreslagen eller 3 kap. 11 § i denna lag kan en kooperativ
hyresrätt vara förverkad. Det kan också vara så att den kooperativa
hyresgästen inte har rätt till förlängning av hyresavtalet (46 § hyreslagen). I dessa fall anses den kooperativa hyresgästen enligt förevarande
bestämmelse ha utträtt ur föreningen. Föreningen kan dock i det enskilda
fallet medge att den avflyttande hyresgästen står kvar som medlem.
Frågan har behandlats i avsnitt 5.2.10.
Insatser
Medlemsinsats och upplåtelseinsats
2 kap. 8 §

Varje medlem deltar i föreningen genom att betala en medlemsinsats.
Föreningen har också rätt att ta ut en medlemsinsats av särskilt slag,
upplåtelseinsats, i samband med att föreningen upplåter en lägenhet med
kooperativ hyresrätt.
(Jfr 2 kap. 1 § i utredningens förslag.)
Av första stycket framgår att en kooperativ hyresrättsförening, på samma sätt som en vanlig ekonomisk förening, skall ta ut medlemsinsatser
av sina medlemmar. Medlemsinsatsen skall anges i stadgarna (se 2 kap.
2 § föreningslagen). Lagen ställer inte något krav på att insatsen skall
vara av viss storlek. Insatsfrihet är dock inte tillåten.
I paragrafens andra stycke slås fast att en kooperativ hyresrättsförening
dessutom har rätt att ta ut en upplåtelsesinsats, dvs. ett särskilt slag av
medlemsinsats som avser ett kapitaltillskott i samband med upplåtelse av
en lägenhet. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.2.4. Den klargör
dels att en sådan insats inte är att anse som en vanlig medlemsinsats (så
gäller exempelvis enligt 9 § särskilda regler om återbetalning), dels att
förbudet i 65 § hyreslagen mot ersättning för upplåtelse av bostadslägenhet inte omfattar uttagandet av upplåtelseinsats.
En kooperativ hyresrättsförening kan välja att ta ut endast vanliga
medlemsinsatser.
För upplåtelseinsatser gäller – liksom för vanliga medlemsinsatser – att
de skall räknas in i föreningens tillgångar (se 3 §) och anges i föreningens stadgar (se 2 kap. 2 § första stycket 4 föreningslagen). I årsredovisningslagen (1995:1554) finns bestämmelser om att medlemsinsatser

131

s. 132 Kontrollera mot PDF

skall redovisas som bundet eget kapital (se 5 kap. 15 § i den lagen); dessa
bestämmelser blir tillämpliga även på upplåtelseinsatser.
Föreningen kan i stadgarna ange att de insatser som framtida medlemmar skall betala skall uppgå till ett med index uppräknat belopp. Den
frågan har behandlats i avsnitt 5.2.6.
Återbetalning av insatser
2 kap. 9 §

För återbetalning av medlemsinsatser gäller bestämmelserna i 4 kap.
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Om den kooperativa hyresrätten har upphört att gälla före medlemmens avgång, gäller dock i fråga
om återbetalning av upplåtelseinsatser andra och tredje styckena i denna
paragraf i stället för 4 kap. 1 § första stycket första meningen lagen om
ekonomiska föreningar.
Om den kooperativa hyresrätten har upphört att gälla enligt 12 kap.
10 § jordabalken eller enligt 3 kap. 13 eller 15 § denna lag, har medlemmen rätt att få tillbaka upplåtelseinsatsen inom sex månader från det att
hyresrätten upphörde att gälla.
Om den kooperativa hyresrätten i annat fall har upphört att gälla före
medlemmens avgång, skall upplåtelseinsatsen betalas tillbaka sex månader efter utgången av det räkenskapsår som slutar näst efter en månad –
eller den längre tid, högst sex månader, som anges i stadgarna – från det
att hyresrätten sades upp.
En avgående medlem har inte rätt att få tillbaka ett högre belopp än det
han eller hon har betalat in till föreningen som insatser.
(Jfr 2 kap. 1 § i utredningens förslag.)
I första stycket anges att föreningslagens bestämmelser om återbetalning av medlemsinsatser skall gälla. Detta innebär att en medlem
som lämnar föreningen normalt har rätt att få ut sina insatser sex månader efter avgången (se 4 kap. 1 § föreningslagen):
Andra och tredje styckena innehåller emellertid två särregler avseende
tidpunkten för återbetalning av upplåtelseinsatser. Skälen för dessa har
behandlats i avsnitt 5.2.5.
Av andra stycket framgår att om den kooperativa hyresrätten har
upphört att gälla enligt 10 § hyreslagen, har medlemmen rätt att få tillbaka upplåtelseinsatsen inom sex månader efter det att hyresrätten
förföll. Bestämmelsen syftar såväl på den situation då lägenheten har
förstörts ellere förbud att använda lägenheten har meddelats, vare sig
detta har skett innan hyresgästen tillträtt den (se 10 § hyreslagen) eller
efter tillträdet (se 16 § hyreslagen med dess hänvisning till 10 § samma
lag). Den medför att hyresgästen i dessa situationer inte behöver avvakta
den längre frist för återbetalning som gäller enligt föreningslagen.
Av andra stycket framgår vidare att medlemmen har en motsvarande
rätt att få tillbaka upplåtelseinsatsen i förtid när den kooperativa hyresrätten har upphört därför att huset har sålts eller föreningens förhyrning
av huset har upphört (se 3 kap. 13 respektive 15 § denna lag).
Tredje stycket behandlar andra fall där en kooperativ hyresrätt har
upphört att gälla före medlemmens avgång ur föreningen. Hyresförhållandet har i dessa fall upphört på grund av uppsägning men den före
detta hyresgästen har valt att stanna kvar som medlem i föreningen.
Återbetalning skall då ske sex månader efter utgången av det räkenskaps-

132

s. 133 Kontrollera mot PDF

år som slutar näst efter en månad från det att hyresrätten sades upp.
Föreningen får i stadgarna utsträcka enmånadsfristen till högst sex
månader. De frister som kommer att gälla för återbetalning av upplåtelseinsatsen blir härigenom desamma som om medlemmen i samband
med uppsägningen hade sagt upp sig till utträde ur föreningen (se 4 kap.
1 § jämförd med 3 kap. 5 § föreningslagen).
I fjärde stycket anges att en avgående medlem aldrig har rätt att få
tillbaka ett högre belopp än det han eller hon har betalat in till
föreningen. Bestämmelsen klargör att någon uppräkning av insatserna
vid en medlems avgång inte är tillåten. Skälen för detta har behandlats i
avsnitt 5.2.6.
Återbetalning av insatser vid överlåtelse av den kooperativa hyresrätten
2 kap. 10 §

Trots bestämmelserna i 4 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar har en kooperativ hyresgäst som överlåter den kooperativa
hyresrätten enligt 12 kap. 32 eller 34–37 § jordabalken rätt att få ut sina
medlemsinsatser, när förvärvaren har betalat de insatser som han eller
hon är skyldig att delta med.
Bestämmelserna i 12 kap. 65 § jordabalken hindrar inte att den som
överlåter en kooperativ hyresrätt anger som villkor att förvärvaren skall
betala de insatser som denne är skyldig att betala till föreningen.
(Jfr 2 kap. 2 § i utredningens förslag.)
Första stycket innehåller ett undantag från vad som annars, enligt
4 kap. 1 § första stycket föreningslagen, gäller om återbetalning av medlemsinsatser. Bestämmelsen är tillämplig på såväl vanliga medlemsinsatser som på de upplåtelseinsatser som eventuellt har betalats. Skälen
för undantaget har utvecklats i avsnitt 5.2.7.
Bestämmelsen kan tillämpas när någon har överlåtit en kooperativ
hyresrätt med stöd av 32 eller 34–37 § hyreslagen. För en sådan
överlåtelse krävs normalt samtycke från föreningen. Detta kan dock
ersättas, bl.a. vid byte, av tillstånd från hyresnämnden.
Så snart en giltig överlåtelse har kommit till stånd och förvärvaren har
betalat de medlemsinsatser, inklusive upplåtelseinsats, som han eller hon
är skyldig att betala, har överlåtaren – den tidigare kooperativa
hyresgästen – rätt att få tillbaka sina insatser. Överlåtaren skall alltså inte
behöva avvakta den tidpunkt för återbetalning av insatser som annars
gäller. Oftast kommer föreningen att bli skyldig att betala ut samma
belopp som den får in. Så blir dock inte alltid fallet. Om stadgarna
föreskriver att nya medlemmar skall betala på visst sätt uppräknade
insatser (jfr avsnitt 5.2.6), har överlåtaren inte rätt till återbetalning förrän
förvärvaren har betalat in hela det nya, högre insatsbeloppet.
Överlåtarens rätt till återbetalning är inte heller beroende av föreningens ställning. Begränsningarna i 4 kap. 1 § första stycket andra och
tredje meningarna gäller alltså inte utan det fulla beloppet av vad
överlåtaren tidigare har betalat in i insats skall betalas ut.
Bestämmelsen i andra stycket skall ses mot bakgrund av förbudet i
65 § hyreslagen att ställa upp villkor om särskild ersättning vid
upplåtelse eller överlåtelse av hyresrätt som är en bostadslägenhet.
Förbudet gäller inte fullt ut beträffande kooperativa hyresrättsföreningar.

133

s. 134 Kontrollera mot PDF

Sådana föreningar har enligt 8 § rätt att ta ut upplåtelseinsatser. Det har
ansetts lämpligt att i lagtexten klargöra att förbudet inte heller hindrar att
den som överlåter en kooperativ hyresrätt som villkor för överlåtelsen
(exempelvis ett byte) anger att förvärvaren betalar erforderliga insatser
till den kooperativa hyresrättsföreningen.
Det kan tilläggas att lagen inte ställer upp något hinder mot att överlåta
rena medlemsandelar. Det torde emellertid i allmänhet vara uteslutet för
överlåtaren att förbehålla sig själv någon ersättning för sådana andelar,
om han eller hon samtidigt överlåter den kooperativa hyresrätten. En
sådan ersättning torde vara att bedöma som en förtäckt ersättning för
hyresrätten.
Återbetalning av insatser vid förverkande m.m.
2 kap. 11 §

När en kooperativ hyresgäst har gått ut ur föreningen på grund av att den
kooperativa hyresrätten har förverkats eller därför att hyresavtalet har
upphört på grund av bestämmelserna i 12 kap. 46 § jordabalken, gäller
följande. Oavsett vad som anges i föreningens stadgar, har den kooperative hyresgästen samma rätt till återbetalning av insatser som om
hyresavtalet hade upphört att gälla på grund av hyresgästens uppsägning.
(Jfr 2 kap. 4 § i utredningens förslag.)
En kooperativ hyresrättsförening har en ganska stor frihet att i sina
stadgar bestämma i vilken utsträckning en medlem som avgår skall ha
rätt att få tillbaka erlagda insatser (se avsnitt 5.2.5). Det är exempelvis
tillåtet med stadgeföreskrifter som innebär att en avgående medlem över
huvud taget inte har rätt att få inbetalda insatser återbetalda. I denna
paragraf finns en tvingande regel till hyresgästens förmån. Den
inskränker i visst hänseende föreningens möjligheter att genom stadgeföreskrifter begränsa rätten till återbetalning. Om medlemmens avgång
beror på att hyresrätten är förverkad enligt bestämmelserna i 42 §
hyreslagen eller 3 kap. 11 § i denna lag, har medlemmen enligt denna
bestämmelse alltid rätt till samma återbetalning av medlemsinsatser som
om hyresrätten hade upphört på grund av hyresgästens egen uppsägning.
Detsamma gäller om hyresgästens avgång beror på att han eller hon till
följd av bestämmelserna i 46 § hyreslagen inte har rätt till förlängning av
hyresavtalet. Föreningen kan alltså inte åberopa stadgeföreskrifter som
innebär att rätten till återbetalning är inskränkt i just dessa fall. Frågan
har behandlats i avsnitt 5.2.10.
Förskott
2 kap. 12 §

Föreningen får ta emot förskott på en upplåtelseinsats endast om
länsstyrelsen har lämnat föreningen tillstånd till det.
(Jfr 2 kap. 7 § i utredningens förslag.)
Av paragrafen följer att en kooperativ hyresrättsförening måste ha
tillstånd från länsstyrelsen för att få ta emot förskott för en kooperativ
hyresrätt. Med ”förskott” avses varje betalning av en upplåtelseinsats

134

s. 135 Kontrollera mot PDF

eller en del därav innan den aktuella lägenheten har upplåtits med
kooperativ hyresrätt. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 9.2.
2 kap. 13 §

Länsstyrelsen skall lämna tillstånd enligt 12 §, om föreningen har ställt
betryggande säkerhet hos länsstyrelsen för återbetalning av förskottet.
Länsstyrelsen skall på föreningens begäran återställa säkerheten när
lägenheten har upplåtits med kooperativ hyresrätt eller det mottagna
förskottet har betalats tillbaka.
(Jfr 2 kap. 8 § i utredningens förslag.)
I paragrafens första stycke anges förutsättningarna för att länsstyrelsen
skall ge en kooperativ hyresrättsförening tillstånd att ta emot förskott
enligt 12 §. För detta krävs att föreningen har ställt betryggande säkerhet
hos länsstyrelsen för återbetalning av mottagna förskott. Närmare
bestämmelser om säkerheten avses bli meddelade i en förordning.
I andra stycket finns bestämmelser om återställande av säkerheten. För
att säkerheten skall återställas fordras antingen att den eller de aktuella
lägenheterna har upplåtits med kooperativ hyresrätt eller att de belopp
som föreningen har tagit emot är återbetalda. Samtidigt med återställandet bör länsstyrelsen återkalla tillståndet.
Bestämmelser om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt denna
paragraf finns i 6 kap. 3 §.
Avgifter
2 kap. 14 §

För åtgärder som föreningen enligt författning är skyldig att vidta får
föreningen inte ta ut andra avgifter än sådana som avses i 2 kap. 2 §
första stycket 5 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
(Jfr 2 kap. 6 § i utredningens förslag)
Paragrafen behandlar föreningens möjligheter att ta ut avgifter av
medlemmarna. Det bör här understrykas att den hyra som föreningen tar
ut av kooperativa hyresgäster inte utgör en avgift i föreningsrättslig bemärkelse. Hyran grundar sig i stället primärt på hyresavtalet mellan föreningen och den kooperativa hyresgästen.
Av 2 kap. 2 § första stycket 5 föreningslagen framgår att en ekonomisk
förening har rätt att i stadgarna föreskriva att medlemmarna skall betala
regelbundna eller på särskilt beslut beroende avgifter. Förevarande
bestämmelse innebär att föreningen, om den har kostnader för åtgärder
som den enligt författning är skyldig att vidta, inte får avgiftsfinansiera
dessa annat än genom sådana i stadgarna angivna avgifter. Inget hindrar
däremot föreningen från att för andra slag av åtgärder ta ut avgifter av
enskilda hyresgäster, t.ex. för användning av bastu m.m. (serviceavgifter). En förening med stadgevillkor om självförvaltning kan också
besluta om stadgeföreskrifter som innebär att en kooperativ hyresgäst
kan betala en viss avgift i stället för att delta i självförvaltande uppgifter
som trappstädning och annan skötsel av gemensamhetsutrymmen. På så
135

s. 136 Kontrollera mot PDF

sätt kan föreningen få kostnadstäckning för sina kostnader för den åtgärd
som hyresgästen egentligen skulle ha utfört.
Föreningens ledning
2 kap. 15 §

Bestämmelserna om föreningens ledning m.m. i 6 kap. lagen (1987:667)
om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar.
Av styrelsens ledamöter skall dock alltid minst två eller, om styrelsen
består av mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstämma.
(Jfr 4 kap. 7 § i utredningens förslag.)
Paragrafens första stycke innehåller en hänvisning till 6 kap. föreningslagen, dvs. föreningslagens bestämmelser om styrelse, verkställande
direktör och firmatecknare.
Styrelsen för en ekonomisk förening skall utses av föreningsstämman.
Det är dock möjligt att i stadgarna föreskriva att en eller flera
styrelseledamöter skall utses på annat sätt (se 6 kap. 1 § andra stycket
föreningslagen). Av andra stycket följer att i kooperativa hyresrättsföreningar är denna möjlighet att utse styrelseledamöterna på annat vis
något begränsad. Sålunda måste en eller två av ledamöterna alltid väljas
av stämman. Skälen för den valda lösningen har behandlats i avsnitt 11.3.
2 kap. 16 §

Det är en uppgift för styrelsen att fastställa hyran till föreningen.
(Jfr 4 kap. 3 § i utredningens förslag.)
Av paragrafen framgår att det normalt är styrelsen som fastställer
hyrorna. Det gäller såväl den hyra som kooperativa hyresgäster skall
betala som övriga hyresgästers hyra. Vad gäller kooperativa hyresgästers
hyra har styrelsen därvid att utgå från de grunder som har fastställts i
stadgarna.
Föreningsstämman m.m.
Allmänna bestämmelser om föreningsstämma m.m.
2 kap. 17 §

Bestämmelserna om föreningsstämma m.m. i 7 kap. lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar,
om inte annat följer av denna lag.
(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
I paragrafen hänvisas till bestämmelserna om föreningsstämma m.m. i
7 kap. föreningslagen. Hänvisningen omfattar samtliga paragrafer i 7
kap. föreningslagen och innebär därför bl.a. också att det i föreningens
stadgar kan tas in föreskrifter om att stämmans befogenheter helt eller
delvis skall överlämnas till särskilt valda fullmäktige (se 7 kap. 12 §
föreningslagen).

136

s. 137 Kontrollera mot PDF

Hänvisningen innebär också att det i princip blir möjligt för en
kooperativ hyresrättsförening att i stadgarna ta in förbehåll om att tvister
mellan exempelvis föreningen och en medlem skall avgöras av skiljemän
(se 7 kap. 18 § föreningslagen). Därvid gäller dock de begränsningar som
anges i 66 § hyreslagen.
Beslut om ändring av stadgeföreskrifter om hyran
2 kap. 18 §

I fråga om beslut att ändra en sådan föreskrift i föreningens stadgar som
avses i 4 § 1 gäller, i stället för vad som sägs i 7 kap. 14 § första stycket
tredje meningen lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, att beslutet
är giltigt om det har fattats på två på varandra följande stämmor och på
den senare stämman har biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.
(Jfr 4 kap. 2 § i utredningens förslag.)
Paragrafen behandlar beslut om ändring av sådan stadgeföreskrift som
avses i 2 kap. 4 § första stycket 1. Frågan har behandlats i avsnitt 11.4.
Bestämmelserna om ändring av stadgar i 7 kap. 14 § föreningslagen
gäller, liksom för andra stadgeändringar, för den här aktuella typen av
beslut. Beslutet måste således fattas på föreningsstämman. Ett giltigt
beslut kommer därvid till stånd om samtliga röstberättigade i föreningen
är ense. Om någon sådan enighet inte finns, måste beslutet fattas på två
stämmor. Enligt föreningslagen krävs att beslutet på den första stämman
har fått stöd av en majoritet bland de röstande och på den andra stämman
av minst två tredjedelar av de röstande. För ändring av grunderna för
beräkningen av hyran är kravet på kvalificerad majoritet vid den andra
stämman något hårdare än vid andra stadgeändringar. I stället för två
tredjedels majoritet krävs att beslutet biträds av minst tre fjärdedelar av
de röstande. I stadgarna kan föreskrivas högre, men inte lägre, majoritetskrav (se 7 kap. 14 § andra stycket föreningslagen).
Beslut om överlåtelse av hus
2 kap. 19 §

Ett beslut om överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen och där det
finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med kooperativ hyresrätt
är giltigt endast om
1. det har fattats på det sätt som enligt 11 kap. 1 § andra stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för beslut om likvidation,
och
2. hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter i huset som är
upplåtna med kooperativ hyresrätt ha gått med på beslutet.
Om det i föreningens stadgar finns ytterligare något villkor för att
beslutet skall vara giltigt, gäller även det.
(Jfr 4 kap. 9 § i utredningens förslag.)
Enligt paragrafen gäller särskilda krav på beslut om att föreningen
skall överlåta ett hus där det finns någon kooperativ hyresrätt. Det är i
princip samma krav som gäller för en bostadsrättsförening som vill sälja
ett hus med bostadsrätter (se 9 kap. 16 § första stycket 4 bostadsrättslagen). Skälen för förslaget har angetts i avsnitt 12.4.2.

137

s. 138 Kontrollera mot PDF

Revision och särskild granskning
2 kap. 20 §

Bestämmelserna om revision och särskild granskning i 8 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa
hyresrättsföreningar. Förutom i de fall som avses i 8 kap. 6 § den lagen
är dock kooperativa hyresrättsföreningar inte skyldiga att utse auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen.
(Jfr 4 kap. 13 § i utredningens förslag.)
Av bestämmelsen framgår att bestämmelserna i 8 kap. föreningslagen
är tillämpliga även på kooperativa hyresrättsföreningar. En avvikelse
finns dock. Vissa större ekonomiska föreningar är enligt 8 kap. 5 §
föreningslagen skyldiga att utse en auktoriserad revisor (eller, enligt vad
som föreslås i prop. 2000/01:146, en godkänd revisor som avlagt
revisorsexamen). Detta gäller inte för kooperativa hyresrättsföreningar.
Länsstyrelsen får dock, enligt 8 kap. 6 § föreningslagen, besluta att
föreningen skall ha en auktoriserad eller godkänd revisor.
Skälen för den valda lösningen har behandlats i avsnitt 11.6.
Vinstutdelning m.m.
2 kap. 21 §

Utdelning får ske endast av årets vinst och balanserad vinst som
redovisas i fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsåret.
Vinst får inte delas ut till andra än föreningens medlemmar. Vinsten
fördelas mellan dem efter insatserna, om inte något annat har bestämts i
stadgarna.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen behandlar möjligheterna att dela ut föreningens överskott.
Dessa frågor har behandlats i avsnitt 11.7.
Av paragrafens första stycke framgår att överskottsutdelning enbart får
ske i form av vinstutdelning. Vinstutdelningen får inte avse högre belopp
än summan av årets vinst och balanserad vinst enligt fastställd
balansräkning för det senaste räkenskapsåret. Bestämmelsen ansluter till
vad som gäller för bostadsrättsföreningar (se 9 kap. 27 § bostadsrättslagen).
I andra stycket anges att vinstutdelning bara får ske till medlemmar i
föreningen samt att vinsten skall fördelas mellan dem efter insatserna. I
praktiken kommer vinstutdelningen att ske i form av s.k. insatsränta.
2 kap. 22 §

Om vinstutdelning har beslutats och verkställts i strid med 21 § eller
någon bestämmelse i föreningens stadgar, gäller bestämmelserna om
återbetalning m.m. i 10 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
Bestämmelserna om vissa gåvor i 10 kap. 8 § lagen om ekonomiska
föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar.
(Paragrafen saknar motvarighet i utredningens förslag.)
138

s. 139 Kontrollera mot PDF

I paragrafens första stycke finns en hänvisning till föreningslagens
bestämmelser om otillåten vinstutdelning. Vad som sägs i 10 kap. 7 §
föreningslagen om mottagarens skyldighet att betala tillbaka beloppet
jämte ränta samt om bristtäckningsansvar gäller alltså även här.
Andra stycket innehåller en hänvisning till föreningslagens regler om
gåvor till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål.
Likvidation och annan upplösning
2 kap. 23 §

Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa
hyresrättsföreningar.
Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar för
det fall föreningens medlemmar går ned under ett lägsta antal skall
tillämpas på en kooperativ hyresrättsförening, om antalet medlemmar går
ned under tre.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Bestämmelsens första stycke innehåller en hänvisning till föreningslagens regler om likvidation och annan upplösning.
I andra stycket finns en regel om likvidation när antalet medlemmar
sjunker under tre. Detta överensstämmer i sak med vad som gäller enligt
föreningslagen (se 11 kap. 3 § jämfört med 2 kap. 1 § föreningslagen).
Fusion
2 kap. 24 §

Bestämmelserna om fusion i 12 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar också för kooperativa hyresrättsföreningar.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen innehåller en hänvisning till föreningslagens bestämmelser
om fusion. Lagtexten anger att bestämmelserna gäller ”i tillämpliga
delar”. Formuleringen har valts med hänsyn till att bestämmelserna i
12 kap. 8–13 §§ föreningslagen inte blir aktuella i en kooperativ hyresrättsförening. Detta beror i sin tur på att föreningslagens koncerndefinition (jfr 1 kap. 4 § föreningslagen) inte gäller för kooperativa
hyresrättsföreningar; en kooperativ hyresrättsförening har alltså inte
några dotteraktiebolag.
Firma
2 kap. 25 §

Föreningens firma skall innehålla beteckningen ”kooperativ hyresrättsförening”.
I firman får inte ordet ”bolag” eller något annat ord som betecknar ett
bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd att ett
bolag innehar firman.
139

s. 140 Kontrollera mot PDF

Firman skall tydligt skilja sig från andra hos Patent- och registreringsverket förut registrerade och ännu bestående föreningsfirmor med
säte i samma län. För registrering av föreningens firma gäller i övrigt
bestämmelserna i firmalagen (1974:156).
(Jfr 4 kap. 4 § i utredningens förslag.)
I paragrafen finns bestämmelser om den kooperativa hyresrättsföreningens firma. Skälen för bestämmelserna har angetts i avsnitt 11.2.
Av första stycket framgår att firman skall innehålla orden ”kooperativ
hyresrättsförening” (jfr den motsvarande bestämmelsen i 9 kap. 6 § första
stycket bostadsrättslagen).
Andra stycket överensstämmer i sak med vad som gäller för ekonomiska föreningar (se 14 kap. 1 § första stycket andra meningen föreningslagen).
Tredje stycket överensstämmer med 14 kap. 1 § första stycket tredje
meningen föreningslagen. Firmaskyddet är dock begränsat till det län
som registreringen avser.
2 kap. 26 §

Endast en kooperativ hyresrättsförening eller en sammanslutning av
kooperativa hyresrättsföreningar får använda beteckningen ”kooperativ
hyresrätt” eller en sammansättning med dessa ord i sin firma eller i övrigt
vid beteckning av rörelsen.
(Jfr 4 kap. 5 § i utredningens förslag.)
I paragrafen finns ett förbud för andra än kooperativa hyresrättsföreningar att använda beteckningen ”kooperativ hyresrätt” eller sammansättningar av dessa ord i sin firma. Detta motsvarar vad som enligt
bostadsrättslagen gäller beträffande ordet ”bostadsrätt” (se 9 kap. 6 §
fjärde stycket bostadsrättslagen). Överträdelser är straffbelagda enligt
6 kap. 2 § 2.
2 kap. 27 §

Bestämmelserna om firmateckning i 14 kap. 2 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar.
(Jfr 4 kap. 9 § i utredningens förslag.)
I paragrafen finns en hänvisning till föreningslagens regler om
firmateckning. Av hänvisningen följer bl.a. att skriftliga handlingar som
utfärdas av en förening bör undertecknas med föreningens firma. Vidare
finns regler om vad som gäller om firmateckningen inte uppfyller lagens
krav.
Registrering m.m.
2 kap. 28 §

Bestämmelserna om registrering m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller också för kooperativa hyresrättsföreningar.
Ett beslut om en sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall
flyttas från ett län till ett annat får inte registreras, om den kooperativa

140

s. 141 Kontrollera mot PDF

hyresrättsföreningens firma på grund av bestämmelserna i 25 § tredje
stycket inte får föras in i Patent- och registreringsverkets register.
(Jfr 4 kap. 6 § i utredningens förslag.)
I första stycket finns en hänvisning till bestämmelserna i 15 kap.
föreningslagen om bl.a. registrering.
Det som anges i andra stycket är en följd av att kooperativa hyresrättsföreningars firmor enligt 25 § tredje stycket är skyddade länsvis. Ett
beslut om ändring av stadgarna som innebär att styrelsens säte skall
flyttas från ett län till ett annat skulle därför kunna få till följd att två
föreningar i samma län har samma firma. För att undvika detta föreskrivs
att ett sådant beslut får registreras endast om föreningens firma tydligt
skiljer sig från andra registrerade, bestående firmor i det län dit
föreningen vill flytta styrelsens säte.

3 kap. Den kooperativa hyresgästens rättigheter och skyldigheter
Allmänt
3 kap. 1 §

Bestämmelserna om hyra i jordabalken skall tillämpas på kooperativ
hyresrätt med de undantag som anges i denna lag.
Om en kooperativ hyresrättsförening hyr en lägenhet som föreningen i
sin tur hyr ut till en medlem eller någon annan, skall, vid tillämpningen
av 12 kap. jordabalken och denna lag, föreningens uthyrning inte anses
som upplåtelse i andra hand.
(Jfr 1 kap. 3 § i utredningens förslag.)
I första stycket anges att jordabalkens regler tillämpas på kooperativ
hyresrätt med de undantag som anges i denna lag. Det innebär bl.a. att
bestämmelserna i 7 kap. jordabalken och 12 kap. jordabalken (hyreslagen) som huvudregel gäller.
I andra stycket finns en bestämmelse som får särskild betydelse när en
förening som utövar sin verksamhet enligt hyresmodellen hyr ut lägenheter. Bestämmelserna i hyreslagen om andrahandsupplåtelse är då inte
tillämpliga på föreningens upplåtelser. Det gäller både föreningens
upplåtelser till medlemmar och dess upplåtelser till icke-medlemmar.
Frågan har behandlats i avsnitt 7. Det innebär bl.a. att – oavsett om
upplåtelsen har gjorts till en medlem eller någon annan – bestämmelserna
om byte i 35 § hyreslagen gäller utan det undantag för andrahandshyra
som anges där. Det innebär vidare att sedvanliga bestämmelser om
besittningsskydd (46 § hyreslagen) gäller för föreningens hyresgäster;
något sådant undantag från besittningsskyddet som gäller för andrahandshyresgäster enligt 45 § hyreslagen finns alltså inte. Vidare innebär
det att bestämmelserna om samtycke eller tillstånd till andrahandsupplåtelse (39 och 40 §§ hyreslagen) inte är tillämpliga på föreningens
upplåtelser. Slutligen innebär det att de särskilda reglerna om
återbetalning av hyra (55 d § hyreslagen) inte är tillämpliga i förhållandet
mellan föreningen och dess hyresgäster. – Om den som föreningen hyr ut
till upplåter lägenheten till annan, blir däremot hyreslagens bestämmelser
om andrahandsuthyrning tillämpliga.
141

s. 142 Kontrollera mot PDF

Lägenhetens skick
Lägenhetens skick på tillträdesdagen
3 kap. 2 §

När en lägenhet upplåts med kooperativ hyresrätt gäller följande, i stället
för vad som sägs i 12 kap. 9 § jordabalken. Om inte annat har avtalats,
skall föreningen på tillträdesdagen tillhandahålla lägenheten i ett sådant
skick att den enligt den allmänna uppfattningen på orten är fullt brukbar
för det avsedda ändamålet.
(Jfr 3 kap. 1 § i utredningens förslag.)
Paragrafen, som gäller i stället för 9 § hyreslagen, anger i vilket skick
lägenheten skall vara på tillträdesdagen. Huvudregeln är densamma som
i hyreslagen och skall tillämpas på samma sätt. Lägenheten skall alltså
tillhandahållas i ett sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet.
Avtal kan, liksom enligt 9 § hyreslagen, alltid träffas om att lägenheten
skall ha ett bättre skick. Till skillnad från vad som gäller enligt
hyreslagen är det också alltid möjligt att avtala om sämre skick. Frågan
har behandlats i avsnitt 6.3.1.
Lägenhetens skick under hyrestiden
3 kap. 3 §

Om föreningen i sina stadgar har bestämt att en kooperativ hyresgäst på
egen bekostnad skall hålla sin lägenhet eller den mark som ingår i
upplåtelsen i ett visst skick, gäller detta i stället för vad som sägs i
12 kap. 15 § jordabalken.
Om föreningen i sina stadgar har bestämt att de kooperativa hyresgästerna skall ansvara för underhållet av gemensamma delar av mark
eller hus, gäller även detta.
I fall som avses i första och andra styckena gäller inte 12 kap. 16 §
jordabalken i motsvarande utsträckning.
(Jfr 3 kap. 2 § i utredningens förslag.)
När det gäller underhållet av lägenheten och andra delar av hyresfastigheten utgår reglerna om kooperativ hyresrätt från de bestämmelser
som gäller i fråga om vanlig hyresrätt. Vad som sägs i 15–17, 24 och
24 a §§ hyreslagen om hyresvärdens och hyresgästens rättigheter och
skyldigheter avseende underhållet av lägenheten (beträffande 24 a §
hyreslagen se också 9 §) gäller alltså även här. Såvitt gäller kooperativ
hyresrätt, ger emellertid lagen visst utrymme för att avvika från dessa
regler. Denna fråga har behandlats i avsnitt 6.3.2.
Av första stycket i förevarande paragraf framgår sålunda att 15 §
hyreslagen – att hyresvärden skall hålla lägenheten i sådant skick att den
enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för sitt ändamål
– inte är tillämplig i den utsträckning föreningen i sina stadgar har tagit
in bestämmelser som lägger över underhållsansvaret för lägenheten på
hyresgästen. I så fall gäller inte heller de anknytande bestämmelserna i
16 § om de påföljder som hyresgästen kan göra gällande mot hyresvärden (jfr tredje stycket). Det blir i stället hyresgästens sak att på egen
bekostnad hålla lägenheten eller delar av denna i gott skick och att

142

s. 143 Kontrollera mot PDF

avhjälpa de brister som med eller utan hans eller hennes vållande har
uppkommit i lägenheten.
Om mark ingår i upplåtelsen (jfr 1 kap. 3 §), kan underhållsansvaret
omfatta även den (jfr 7 kap. 12 § första stycket bostadsrättslagen).
När hyresgästerna skall ha ansvar för underhållet, skall det i stadgarna
framgå vilket skick lägenheterna skall hållas i. Föreskrifterna kan
utformas på många olika sätt. De kan t.ex. begränsas till att avse
underhåll av en viss del av lägenheten eller reparationer av ett visst slag.
I praktiken torde det mest lämpliga vara att föreningen i stadgarna anger
att hyresgästerna skall hålla lägenheterna i gott skick. Att dela upp
ansvaret på annat sätt kan lätt leda till tolkningsproblem. Om de
kooperativa hyresgästerna i stadgarna ges ett underhållsansvar för
lägenheterna, kan det också finnas skäl att precisera vad som skall anses
tillhöra lägenheten (jfr prop. 1990/91:92 s. 99).
Det har inte ansetts nödvändigt att i lagen införa några särskilda
sanktionsregler för det fall att hyresgästen försummar sitt underhållsansvar. Det hindrar inte att hyresgästen kan drabbas av påföljder av olika
slag. Dels kan skadestånd utgå enligt allmänna regler om skadestånd.
Dels kan, i grava fall, hyresrätten förverkas enligt 11 § andra stycket 1.
Av andra stycket följer att det också är möjligt att i stadgarna ta in
villkor om att hyresgästerna skall ha underhållsansvaret för gemensamma
delar av huset eller marken, t.ex. trappuppgångar, tvättstugor, gårdar och
fasader (jfr prop. 1996/97:30 s. 90 f.). Hyresgästerna förlorar då i
motsvarande mån rätten att påkalla att föreningen åtgärdar bristen (jfr
tredje stycket). Om en hyresgäst inte följer stadgevillkor av detta slag,
kan förverkande komma i fråga (se 11 § andra stycket 1).
Tredje stycket innebär att en kooperativ hyresgäst inte kan göra
gällande de sanktioner som anges i 16 § i den mån underhållsansvaret
enligt stadgarna ligger på hyresgästerna.
3 kap. 4 §

Oavsett vad som anges i föreningens stadgar, svarar en kooperativ hyresgäst inte för reparationer av
1. ventilationskanaler, och
2. ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om
föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler
än en lägenhet.
En bestämmelse i föreningens stadgar om att den kooperativa hyresgästen svarar för reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskador tillämpas endast på skada som har uppkommit
1. genom hyresgästens eget vållande, eller
2. genom vårdslöshet av
a) någon som hör till hyresgästens hushåll eller gästar denne,
b) någon annan som hyresgästen har inrymt i lägenheten, eller
c) någon som utför arbete i lägenheten för hyresgästens räkning.
I fråga om brandskador gäller vad som sägs i andra stycket 2 endast
om hyresgästen har brustit i den omsorg och tillsyn som hade bort
iakttas.
Andra stycket tillämpas också om det finns ohyra i lägenheten.
(Jfr 3 kap. 3 § i utredningens förslag.)
143

s. 144 Kontrollera mot PDF

Av paragrafen framgår att en kooperativ hyresrättsförening aldrig kan
ålägga en kooperativ hyresgäst att svara för vissa slag av reparationer.
Frågan har behandlats i avsnitt 6.3.2. Lydelsen ansluter i väsentliga delar
till den som Bostadsrättsutredningen föreslog i betänkandet Olika
bostadsrättsfrågor (SOU 2000:2) och som i huvudsak har godtagits av de
remissinstanser som har yttrat sig över det förslaget. Några skillnader i
sak jämfört med vad som nu gäller enligt bostadsrättslagen är inte
avsedda.
Upprustningsföreläggande m.m.
3 kap. 5 §

Bestämmelserna om upprustningsföreläggande och hyresgästinflytande
vid förbättrings- och ändringsarbete i 12 kap. 18 a–h §§ jordabalken
gäller inte när en lägenhet har upplåtits med kooperativ hyresrätt.
(Jfr 3 kap. 5 § i utredningens förslag.)
Av paragrafen framgår att bestämmelserna om upprustningsföreläggande och hyresgästinflytande inte gäller i relationen mellan den
kooperativa hyresrättsföreningen och de kooperativa hyresgästerna.
Skälen för detta har angetts i avsnitt 6.3.3.
Hyran
3 kap. 6 §

Den kooperativa hyresgästen skall betala den hyra som föreningen bestämmer. Vad som sägs i 12 kap. 19 § jordabalken skall inte tillämpas.
(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Av 19 § hyreslagen framgår att hyran för bostadslägenheter skall vara
bestämd i hyresavtalet eller, om avtalet innehåller en förhandlingsklausul
enligt hyresförhandlingslagen (1978:304), i förhandlingsöverenskommelsen. Den bestämmelsen gäller inte i ett kooperativt hyresförhållande. I en
kooperativ hyresrättsförening är det, såsom framgår av förevarande
paragraf, i stället föreningen som skall bestämma hyran (jfr avsnitt 8.1). I
2 kap. 4 och 16 §§ finns föreningsrättsliga bestämmelser om hur hyran
beslutas.
3 kap. 7 §

Vad som sägs i 12 kap. 21 § första stycket andra meningen jordabalken
om rätt att deponera belopp hos länsstyrelsen när det råder tvist om
storleken av hyran gäller inte för kooperativa hyresgäster.
(Jfr 3 kap. 7 § i utredningens förslag.)
Av paragrafen framgår att kooperativa hyresgäster inte har rätt att –
såsom vanliga hyresgäster – deponera medel hos länsstyrelsen när det
råder tvist om hyran. Skälen för det har behandlats i avsnitt 6.8. I övrigt
har kooperativa hyresgäster samma möjligheter att deponera hyran hos
länsstyrelsen som andra hyresgäster.
144

s. 145 Kontrollera mot PDF

Användningen av lägenheten
3 kap. 8 §

I stället för vad som sägs i 12 kap. 23 § jordabalken gäller följande. Den
kooperativa hyresgästen får inte använda lägenheten för något annat
ändamål än det avsedda. Föreningen får dock bara åberopa avvikelser
som är av avsevärd betydelse för föreningen eller någon annan medlem i
föreningen.
(Jfr 3 kap. 6 § i utredningens förslag.)
Paragrafen begränsar den kooperativa hyresgästens rätt att använda sin
lägenhet för andra ändamål än de avsedda. Den överensstämmer med
7 kap. 6 § bostadsrättslagen och skall tillämpas på samma sätt. Regeringens överväganden i denna del har redovisats i avsnitt 6.5.1.
3 kap. 9 §

När en kooperativ hyresgäst har vidtagit någon åtgärd i lägenheten med
stöd av 12 kap. 24 a § jordabalken gäller, i stället för vad som sägs i den
paragrafens första stycke andra meningen, att föreningen har rätt till
ersättning för skada som beror på att åtgärden inte är fackmässigt utförd
eller på annat sätt otillfredsställande.
(Jfr 3 kap. 8 § i utredningens förslag.)
Såsom har berörts i avsnitt 6.5.2 gäller bestämmelserna i 24 a §
hyreslagen när föreningen har underhållsansvaret. Förevarande paragraf
innehåller dock en mindre avvikelse. I vanliga hyresförhållanden har
hyresvärden rätt till ersättning för skada om de åtgärder som hyresgästen
har vidtagit har minskat lägenhetens bruksvärde. En kooperativ hyresrättsförening har en liknande rätt till ersättning. Rätten till ersättning är
dock inte knuten till lägenhetens ”bruksvärde” utan ersättning skall utgå
för sådan skada som beror på att åtgärden inte är fackmannamässigt
utförd eller på annat sätt otillfredsställande. I praktiken torde någon
skillnad inte finnas när det gäller bestämmelsernas tillämpning (jfr prop.
1974:150 s. 489). Beräkningen av skadan bör grundas på vad det kostar
att återställa lägenheten i normalt skick. Ersättningen skall jämkas, om
föreningen har underhållsansvaret för lägenheten och det kan visas att
reparationsbehov förelåg vid den tidpunkt då den kooperativa hyresgästen vidtog åtgärderna. Är underhållet starkt eftersatt, kan det leda till
att rätten till ersättning helt faller bort.
Övriga bestämmelser i 24 a § hyreslagen gäller. Det är således hyresnämnden som skall pröva ersättningsfrågan.
3 kap. 10 §

I stället för vad som sägs i 12 kap. 26 § första–tredje styckena jordabalken gäller följande. Företrädare för föreningen har rätt att komma in i
lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete som
föreningen svarar för. När lägenheten är ledig till uthyrning, är den
kooperativa hyresgästen skyldig att låta den visas på lämplig tid.
Föreningen skall se till att den kooperativa hyresgästen inte drabbas av
större olägenhet än nödvändigt.
145

s. 146 Kontrollera mot PDF

(Jfr 3 kap. 9 § i utredningens förslag.)
Paragrafen reglerar den kooperativa hyresrättsföreningens rätt att få
tillträde till en lägenhet som innehas med kooperativ hyresrätt. Den
ersätter då de tre första styckena i 26 § hyreslagen. Skälen för regleringen
har behandlats i avsnitt 6.6.
Första stycket första och tredje meningarna överensstämmer med
regleringen för bostadsrätter i 7 kap. 13 § bostadsrättslagen. Bestämmelserna är avsedda att tillämpas på samma sätt.
Enligt andra meningen har den kooperativa hyresgästen samma
skyldighet som en vanlig hyresgäst att låta lägenheten visas på lämplig
tid, när den är ledig till uthyrning. Det åligger inte hyresgästen att själv
visa lägenheten utan han eller hon är bara skyldig att möjliggöra visning.
Såsom har sagts inledningsvis ersätter bestämmelsen bara de tre första
styckena i 26 § hyreslagen. Det innebär att reglerna i 26 § fjärde stycket
om tillträde för att utrota ohyra samt femte stycket om handräckningsåtgärder gäller även när lägenheten har upplåtits med kooperativ
hyresrätt.
Förverkande
3 kap. 11 §

I stället för vad som sägs i 12 kap. 42 § första stycket 4 och 7 jordabalken
gäller att en kooperativ hyresrätt är förverkad, om
1. lägenheten används i strid med 8 § eller 12 kap. 41 § jordabalken
och hyresgästen inte efter tillsägelse vidtar rättelse utan dröjsmål,
2. tillträde till lägenheten vägras i strid med 10 § eller 12 kap. 26 §
fjärde stycket jordabalken och hyresgästen inte kan visa någon giltig
ursäkt.
En kooperativ hyresrätt är också förverkad och föreningen berättigad
att säga upp hyresavtalet att upphöra i förtid, om
1. den kooperativa hyresgästen åsidosätter en i föreningens stadgar
föreskriven skyldighet som går utöver hans eller hennes skyldigheter
enligt denna lag och det måste anses vara av synnerlig vikt för
föreningen att skyldigheten fullgörs, eller
2. hyresgästen har förvärvat hyresrätten på sätt som anges i 12 kap.
32–37 § eller 47 § andra stycket jordabalken och inte efter tillsägelse
utan dröjsmål ansöker om medlemskap i föreningen.
Om hyresrätten är förverkad på grund av förhållande som avses i första
stycket, gäller vad som sägs i 12 kap. 43 § första stycket första meningen
jordabalken. Är hyresrätten förverkad på grund av förhållande som avses
i andra stycket 1, gäller vad som sägs i 12 kap. 43 § första stycket tredje
meningen jordabalken.
(Jfr 3 kap. 11 och 12 §§ i utredningens förslag.)
Bestämmelserna i 42 § hyreslagen om förverkande gäller även i fråga
om kooperativ hyresrätt. Av förevarande paragraf framgår att det finns
några särbestämmelser.
Första stycket punkten 1 skall ses mot bakgrund av att 8 § innehåller
en särskild bestämmelse om hyresgästens rätt att använda lägenheten.
Den bestämmelsen ersätter 23 § hyreslagen. Huruvida den kooperativa
hyresrätten kan förverkas på grund av otillåten användning skall därför
bedömas med hänsyn till innehållet i 8 § i stället för 23 § hyreslagen.
146

s. 147 Kontrollera mot PDF

Första stycket punkten 2 sammanhänger med att det i 10 § finns
bestämmelser om föreningens tillträde som avviker från vad som gäller
enligt 26 § första–tredje styckena hyreslagen. Huruvida förverkande kan
ske på grund av att föreningen inte har getts tillträde till lägenheten skall
därför bedömas med hänsyn till vad som sägs i 10 § i stället för 26 §
första–tredje styckena hyreslagen.
Andra stycket punkten 1 innehåller en bestämmelse som kompletterar
42 § första stycket 8 hyreslagen. Den innebär att hyresrätten är förverkad
om hyresgästen åsidosätter en skyldighet som följer av föreningens
stadgar. För förverkande krävs dock att det anses vara av synnerlig vikt
för föreningen att skyldigheten fullgörs. Såsom har angetts i avsnitt 6.7.1
torde förverkande enligt denna punkt kunna komma i fråga bl.a. om en
kooperativ hyresgäst åsidosätter föreningens villkor om medverkan vid
förvaltningen. Det krävs dock då att åsidosättandet innebär men av stor
betydelse för föreningen. Ett annat exempel på när förverkande torde
kunna komma i fråga är om en kooperativ hyresgäst i en förening för
allergiker med stadgevillkor om rökförbud trots tillsägelser struntar i
förbudet. Det bör framhållas att överträdelser av stadgeföreskrifter också
kan leda till att hyresgästens besittningsskydd bryts (se 46 § hyreslagen).
Andra stycket punkten 2 avser den situationen att en hyresgäst har
förvärvat en kooperativ hyresrätt genom överlåtelse eller någon annan
form av sådan övergång som anges i 32–37 § eller 47 § andra stycket
hyreslagen och sedan inte ansöker om medlemskap i föreningen. Frågan
har behandlat i avsnitt 5.2.8.
Om förvärvaren inte ansöker om medlemskap i föreningen, skall föreningen först uppmana förvärvaren att göra en sådan ansökan. Uppmaningen kan göras på det sätt som anges i 63 § hyreslagen (se 6 kap.
6 §). Om, trots uppmaningen, någon ansökan inte görs utan dröjsmål, är
hyresrätten förverkad och föreningen berättigad att säga upp hyresgästen.
När frågan om dröjsmål bedöms, måste hänsyn tas till att en ansökan om
medlemskap exempelvis kan förutsätta att vissa handlingar införskaffas
och att detta – utan att hyresgästen har skuld till det – kan dra ut på tiden.
Föreningens rätt att säga upp hyresgästen förutsätter att förvärvet är
fullbordat. Detta följer av att hyresgästen skall ha förvärvat hyresrätten. I
de fall då förvärvet är beroende av hyresnämndens tillstånd, kan föreningen således inte agera mot förvärvaren förrän tillståndsfrågan har
blivit slutligt prövad.
Bestämmelserna i paragrafen utgör justeringar eller kompletteringar av
42 § hyreslagen. Även i de fall som bestämmelserna behandlar är därför
de övriga bestämmelserna om förverkande i 42 och 43 §§ hyreslagen,
tillämpliga. I tredje stycket har tydliggjorts att vissa bestämmelser i 43 §
som avser förverkande enligt 42 § första stycket 4, 7 och 8 är tillämpliga
även när förverkandet grundar sig på förevarande paragraf.
Prövning av hyresvillkor
3 kap. 12 §

När en lägenhet har upplåtits med kooperativ hyresrätt är bestämmelserna i 12 kap. 53–55 c §§ jordabalken om prövning av hyran
och andra hyresvillkor för bostadslägenheter tillämpliga endast i den
utsträckning de avser andra hyresvillkor än hyran.

147

s. 148 Kontrollera mot PDF

(Jfr 3 kap. 13 § i utredningens förslag.)
I 53–55 c §§ hyreslagen finns bestämmelser om prövning av hyran och
andra hyresvillkor. Enligt förevarande paragraf är dessa bestämmelser
inte tillämpliga på kooperativa hyresrätter till den del de avser hyran.
Beträffande andra hyresvillkor gäller de dock. Skälen för lösningen har
behandlats i avsnitt 6.7.3.
I 55 § femte stycket hyreslagen sägs att villkoret gäller i den mån det
är skäligt med hänsyn till hyresavtalets innehåll, omständigheterna vid
avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i
övrigt. De villkor som det här handlar om har ofta tillkommit genom
föreningsrättsliga beslut eller kan rentav grunda sig på föreskrifter i
föreningens stadgar. Sådana villkor torde normalt få anses skäliga med
hänsyn till att de tillkommit inom ramen för den förening där hyresgästen
är medlem. I enskilda fall kan det dock förekomma sådana särskilda
omständigheter att villkoret likväl bör anses oskäligt.
Liksom i vanliga hyresförhållanden skall villkoren prövas av hyresnämnden. Det ankommer inte på hyresnämnden att göra någon prövning
av om de villkor som föreningen har ställt upp har tillkommit på ett från
föreningsrättslig utgångspunkt korrekt sätt.
Upphörande av den kooperativa hyresrätten i vissa fall
Huset överlåts
3 kap. 13 §

Om föreningen överlåter det hus i vilket lägenheten finns eller om huset
säljs exekutivt, upphör den kooperativa hyresrätten.
Om lägenheten har tillträtts när den kooperativa hyresrätten upphör,
skall ett hyresavtal anses ingånget med den nye fastighetsägaren. I så fall
gäller 14 §.
(Jfr 4 kap. 10 § i utredningens förslag.)
Paragrafen avser det fallet att ett hus där det finns kooperativa hyresrätter överlåts av föreningen eller säljs exekutivt. Enligt första stycket
upphör då de kooperativa hyresrätterna. Frågan har behandlats i avsnitt
12.4.1.
Andra stycket, som överensstämmer med 7 kap. 33 § andra stycket
bostadsrättslagen, är tillämplig om hyresgästen vid den tidpunkt då den
kooperativa hyresrätten upphörde enligt första stycket hade tillträtt
lägenheten. I så fall skall det anses att ett skriftligt hyresavtal har ingåtts
mellan hyresgästen och den nye ägaren av huset. Beträffande villkoren i
hyresavtalet gäller 14 §.
3 kap. 14 §

Om parterna i fall som avses i 13 § andra stycket inte kommer överens
om hyresvillkoren, fastställs dessa av hyresnämnden. I väntan på att
hyresvillkoren blir slutligt bestämda, skall hyra betalas enligt vad
föreningen hade bestämt för den kooperativa hyresrätten.
(Jfr 4 kap. 11 § i utredningens förslag.)
148

s. 149 Kontrollera mot PDF

Paragrafen tar sikte på fallet då, ett hyresavtal anses ingånget mellan
hyresgästen och husets nye ägare i enlighet med 13 §. Om parterna inte
kommer överens om hyresvillkoren skall dessa fastställas av hyresnämnden. Oftast torde det vara naturligt att fastställa sedvanliga hyresvillkor.
För bostadshyresgäster innebär det att utgångspunkten är att hyresavtalet
skall löpa tills vidare med tre månaders uppsägningstid. Hyran skall
bestämmas enligt bruksvärdesprincipen.
De särskilda regler om villkorsändring som finns i 54 och 55 c §
hyreslagen gäller inte vid hyresnämndens villkorsprövning.
Enligt andra meningen skall hyresgästen tills vidare betala den hyra
som är bestämd för den kooperativa hyresrätten. När den nya hyran blivit
slutligt bestämd, kommer den dock att gälla retroaktivt från och med den
tidpunkt då hyresavtalet med den nye fastighetsägaren anses ingånget.
Föreningens hyresavtal upphör
3 kap. 15 §

Vad som sägs i 13 och 14 §§ skall också tillämpas om föreningen hyr
lägenheten och föreningens hyresavtal med fastighetsägaren upphör att
gälla.
(Jfr 4 kap. 12 § i utredningens förslag.)
Enligt paragrafen är bestämmelserna i 13 och 14 §§ tillämpliga även
vid upphörandet av ett hyresavtal, ingånget mellan å ena sidan en
kooperativ hyresrättsförening som verkar enligt hyresmodellen och å
andra sidan husets ägare. Den kooperativa hyresrätten upphör men
hyresgästen skall anses ha träffat ett skriftligt hyresavtal med husets
ägare. Går det inte att enas om hyresvillkoren, bestäms dessa av hyresnämnden (se kommentaren till 12 §). Huruvida det är husets ägare eller
den kooperativa hyresrättsföreningen som har sagt upp hyresavtalet
saknar betydelse vid tillämpningen av bestämmelserna.
Skälen för lösningen har angetts i avsnitt 12.4.1.
Den kooperativa hyresgästen går ur föreningen
3 kap. 16 §

En kooperativ hyresgäst som säger upp sitt medlemskap i föreningen
skall också anses ha sagt upp hyresavtalet.
(Jfr 2 kap. 5 § i utredningens förslag).
Av paragrafen framgår att en kooperativ hyresgäst som går ur
föreningen också skall anses ha sagt upp hyresavtalet. Frågan har
behandlats i avsnitt 6.2.
Uppsägningen av hyresavtalet får anses ha skett i och med
uppsägningen till utträde ur föreningen. Vid vilken tidpunkt hyresavtalet
upphör att gälla beror på vilken uppsägningstid som gäller i hyresförhållandet (jfr 4 § hyreslagen).

149

s. 150 Kontrollera mot PDF

4 kap. Ombildning till kooperativ hyresrätt genom förvärv av hus
Beslut om förvärv för ombildning
Beslutet
4 kap. 1 §

Ett beslut av föreningen att förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt
till kooperativ hyresrätt skall fattas på en föreningsstämma. Beslutet är
giltigt, om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheter
som omfattas av förvärvet har gått med på beslutet. Dessa hyresgäster
skall vara medlemmar i föreningen.
Vid beräkningen av antalet lägenheter skall som lägenhet anses varje
avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt användas
som bostad eller lokal. Garage, lager och andra lägenheter som i första
hand används som förvaringsutrymmen skall man dock bortse från.
Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur
rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för hyresgästerna och
ägaren av huset.
(Jfr 5 kap. 2 § i utredningens förslag.)
Första stycket anger vad som gäller för beslut om ombildning till
kooperativ hyresrätt enligt ägarmodellen. Frågan har behandlats i avsnitt
12.1.
Beslutet skall fattas på föreningsstämma. Beslutet måste få stöd av
hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet. Tvåtredjedelskravet anknyter sålunda till antalet
lägenheter och inte till antalet hyresgäster. Det får betydelse om en
lägenhet hyrs av flera personer gemensamt. Ytterligare en förutsättning
är att de hyresgäster som ställer sig bakom beslutet är medlemmar i
föreningen. För att en lägenhet skall kunna räknas in i den nödvändiga
tvåtredjedelsmajoriteten krävs sålunda att den eller de hyresgäster som
hyr lägenheten också är med i föreningen.
Med ”hyresgäst” avses i detta sammanhang endast förstahandshyresgäster.
I andra stycket anges vad som i detta sammanhang skall anses som
”lägenhet”. Både bostadslägenheter och lokaler hör hit. Lägenheter som i
första hand används som förvaringsutrymmen skall dock räknas från. –
Bestämmelsen har en motsvarighet i 1 kap. 5 § andra stycket bostadsrättslagen.
Enligt tredje stycket skall protokollet från föreningsstämman innehålla
uppgift om hur rösterna har beräknats. Protokollet skall hållas tillgängligt
för hyresgästerna och ägaren av huset. Kravet på tillgänglighet gäller alla
hyresgästerna i huset, alltså även de hyresgäster som inte är medlemmar i
föreningen.
Ekonomisk plan
4 kap. 2 §

Innan ett beslut fattas enligt 1 §, skall föreningens styrelse upprätta en
ekonomisk plan och hålla denna tillgänglig för hyresgästerna. Planen
skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för en bedömning av
föreningens verksamhet.
Till planen skall fogas ett besiktningsprotokoll som visar husets skick.

150

s. 151 Kontrollera mot PDF

(Jfr 5 kap. 3 § i utredningens förslag.)
Paragrafen innehåller bestämmelser om ekonomisk plan och besiktningsprotokoll. Detta har behandlats i avsnitt 11.1.
Enligt första stycket skall en ekonomisk plan upprättas och hållas
tillgänglig för hyresgästerna, innan något beslut om förvärv får fattas.
Detta överensstämmer i huvudsak med vad som gäller för bostadsrättsföreningar (se 3 kap. 1 § och 9 kap. 20 § bostadsrättslagen). Till
skillnad från vad som gäller enligt bostadsrättslagen behöver den ekonomiska planen inte registreras.
Närmare föreskrifter om planens innehåll kommer att meddelas i förordning (jfr 1–5 §§ bostadsrättsförordningen [1991:630]).
Andra stycket innehåller krav på besiktningsprotokoll (jfr 9 kap. 20 §
bostadsrättslagen).
Intygsgivare
4 kap. 3 §

Den ekonomiska planen skall vara försedd med intyg av två personer om
att planen enligt deras bedömning vilar på tillförlitliga grunder. I intyget
skall intygsgivarna också ange de huvudsakliga omständigheterna som
ligger till grund för deras bedömning.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Av paragrafen följer att den i 2 § föreskrivna planen skall granskas av
två intygsgivare som skall intyga att planen vilar på tillförlitliga grunder
(jfr 3 kap. 2 § bostadsrättslagen).
4 kap. 4 §

Intygsgivare skall utses bland dem som regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer har förklarat behöriga att utfärda intyg enligt
3 §.
Det är inte tillåtet att utse någon till intygsgivare, om det finns någon
omständighet som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet. Ingen av intygsgivarna får vara anställd hos ett företag, en
organisation eller någon annan som har bildat den kooperativa
hyresrättsföreningen eller hjälpt till med föreningsbildningen eller med
att upprätta den ekonomiska planen.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen reglerar hur intygsgivare skall utses och motsvarar i stort
sett 3 kap. 3 § bostadsrättsrättslagen. Till skillnad från vad som gäller enligt bostadsrättslagen får dock ingen av intygsgivarna ha någon koppling
till det aktuella projektet. Detta överensstämmer med det förslag som
Bostadsrättsutredningen har lämnat i betänkandet Olika bostadsrättsfrågor (SOU 2002:2) s. 302.

151

s. 152 Kontrollera mot PDF

Ogiltighet
4 kap. 5 §

Beslut om förvärv i strid med 1 § är ogiltiga. Detsamma gäller beslut om
förvärv som fattas utan att en ekonomisk plan har varit tillgänglig enligt
2 §.
Första stycket gäller inte om förvärv ändå har skett enligt beslutet och
lagfart har meddelats.
(Jfr 5 kap. 4 § i utredningens förslag.)
Paragrafen motsvarar i sak 9 kap. 21 § bostadsrättslagen och är avsedd
att tillämpas på motsvarande sätt.
Medlemmens rätt till en kooperativ hyresrätt
4 kap. 6 §

Om den som hyr en bostadslägenhet i huset har antagits som medlem i
föreningen, får föreningen inte vägra att upplåta lägenheten med kooperativ hyresrätt till honom eller henne eller erbjuda sådana villkor för
upplåtelsen som skäligen inte bör godtas.
Föreningen får dock vägra att upplåta lägenheten med kooperativ
hyresrätt, om
1. hyresförhållandet beror på anställning och lägenheten inte skall
upplåtas med kooperativ hyresrätt, eller
2. hyresgästen har ansökt om medlemskap i föreningen senare än ett år
efter föreningens förvärv av huset.
Om föreningen vägrar att upplåta lägenheten med kooperativ hyresrätt,
kan hyresgästen inom en månad från den dag han eller hon fick del av
beslutet hänskjuta tvisten till hyresnämnden. Hyresnämnden får då
förelägga föreningen att upplåta lägenheten med kooperativ hyresrätt.
Föreläggandet får förenas med vite. Nämnden får också fastställa
villkoren för upplåtelsen.
Bestämmelserna i första–tredje styckena gäller inte om det är bestämt
att hyresförhållandet skall upphöra.
(Jfr 5 kap. 7 § i utredningens förslag.)
I första stycket anges huvudregeln att den kooperativa hyresrättsföreningen är skyldig att upplåta kooperativ hyresrätt till den som hyr en
bostadslägenhet i huset och har antagits som medlem i föreningen och att
föreningen inte får erbjuda sådana villkor för upplåtelsen som hyresgästen skäligen inte bör godta. Upplåtelsen skall avse den bostadslägenhet som hyresgästen hyr sedan tidigare.
Av andra stycket framgår att föreningen i vissa fall får vägra
upplåtelse. Motsvarande bestämmelser beträffande bostadsrätter finns i
2 kap. 8 § bostadsrättslagen men tar där sikte på föreningens rätt att
vägra medlemskap; den som har vägrats medlemskap har sedan inte rätt
att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Det har ansetts att en
motsvarande ordning inte bör gälla i en kooperativ hyresrättsförening,
där ju den föreningsrättsliga öppenhetsprincipen är avsedd att gälla som
huvudregel och där det inte heller skall finnas någon koppling mellan
medlemskap och rätten till en lägenhet. Föreliggande förslag bygger
därför på att en förening efter en ombildning inte kan vägra en befintlig
hyresgäst medlemskap annat än i den utsträckning som 3 kap. 1 §
föreningslagen medger. I stället har föreningen i några fall rätt att vägra

152

s. 153 Kontrollera mot PDF

en hyresgäst som har antagits som medlem att få sin hyresrätt omvandlad
till en kooperativ hyresrätt. Det första av dessa fall är när hyresförhållandet beror på anställning. Detta syftar främst på fastighetsskötarbostäder
där det kan vara av värde för föreningen att behålla den vanliga
hyresrättsformen. Det andra fallet då upplåtelse kan vägras är när hyresgästen inte har ansökt om medlemskap i föreningen senare än ett år efter
det att föreningen köpte huset.
Om föreningen vägrar att upplåta lägenheten med kooperativ hyresrätt,
kan hyresgästen enligt tredje stycket hänskjuta frågan till hyresnämnden.
Nämnden får då, om den finner att upplåtelse med kooperativ hyresrätt
hade bort ske, förelägga föreningen att göra en sådan upplåtelse. Om
hyresgästen begär det, kan nämnden också fastställa villkoren för upplåtelsen.
När nämnden fastställer villkoren för en upplåtelse bör samma principer vara vägledande som för bostadsrätter (se prop. 1990/91:92 s. 178).
Det innebär bl.a. att likhetsprincipen bör utgöra riktpunkten. Hyresvillkoren bör alltså så långt möjligt överensstämma med de villkor som
gäller för andra kooperativa hyresgäster med motsvarande lägenheter.
Fjärde stycket innehåller ett undantag från skyldigheten att upplåta
kooperativ hyresrätt. Det skall vara slutligt avgjort att hyresgästen måste
flytta, antingen genom en ensidig uppsägning från hyresgästens sida,
genom en överenskommelse mellan parterna eller genom ett lagakraftvunnet beslut i domstol eller hyresnämnd. Att hyresgästen bor kvar i
huset därför att hyresnämnden har beviljat uppskov med avflyttningen
betar emellertid inte föreningen rätten att vägra upplåtelse.

5 kap. Ombildning till kooperativ hyresrätt genom hyra av
lägenheter
Beslut att hyra lägenheter för ombildning
5 kap. 1 §

Ett beslut av föreningen att hyra samtliga lägenheter i ett hus för
ombildning till kooperativ hyresrätt skall fattas på en föreningsstämma.
Beslutet är giltigt, om minst två tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda
lägenheterna i huset har gått med på beslutet. Dessa hyresgäster skall
vara medlemmar i föreningen.
Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 4 kap. 1 § andra
stycket.
Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur
rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för hyresgästerna och
ägaren av huset.
(Jfr 6 kap. 1 § första och andra styckena i utredningens förslag.)
Paragrafen behandlar en kooperativ hyresrättsförening beslut att hyra
samtliga lägenheter i ett hus. Frågan har behandlats i avsnitt 12.2.
I första stycket ställs upp krav på att beslutet skall ha fattats på
föreningsstämma och med viss kvalificerad majoritet. Bestämmelserna
gäller endast för det fall föreningen avser att hyra samtliga lägenheter –
såväl bostadslägenheter som lokaler – i ett hus. Majoritetskravet överensstämmer med vad som gäller vid ombildning enligt 4 kap. 1 § och det
153

opaginerad Kontrollera mot PDF

kan därför, beträffande innebörden i kravet, hänvisas till kommentaren
till den paragrafen.
Andra stycket innehåller en hänvisning till bestämmelsen i 4 kap. 1 §
andra stycket om beräkningen av antalet lägenheter.
Tredje stycket motsvarar 4 kap. 1 § tredje stycket.
Föreningens inträde som hyresvärd
5 kap. 2 §

Om föreningen i enlighet med ett beslut enligt 1 § har träffat hyresavtal
med husets ägare om att hyra samtliga lägenheter i huset, inträder föreningen som hyresvärd i förhållande till hyresgästerna i huset. Inträdet får
verkan när hyresavtalet mellan föreningen och fastighetsägaren har börjat
löpa och hyresgästen har underrättats om inträdet.
(Jfr 6 kap. 2 § i utredningens förslag.)
Paragrafen tar sikte på att ombildning skall ske till kooperativ hyresrätt
enligt hyresmodellen. Den kooperativa hyresrättsföreningen träder, under
vissa närmare angivna förutsättningar, in i löpande hyresavtal med befintliga hyresgäster. Frågan har behandlats i avsnitt 12.2.
En första förutsättning är att den kooperativa hyresrättsföreningen har
fattat ett beslut enligt 1 §, dvs. ett beslut om förhyrning av samtliga
lägenheter i huset. Som ett sådant beslut avses även ett beslut där det
anges att hela huset skall hyras: Föreningen skall vidare ha träffat ett
blockuthyrningsavtal med ägaren av huset. Avtalet skall ha samma
omfattning som beslutet, dvs. det skall avse samtliga lägenheter eller hela
huset.
Ytterligare en förutsättning för att föreningen skall ta över hyresvärdsansvaret är att avtalet med husets ägare har börjat löpa.
Slutligen skall hyresgästen ha underrättats om inträdet. Hyresgästen
bör därvid informeras om att inträdet är ett resultat av föreningsbeslutet
och hyresavtalet mellan föreningen och fastighetsägaren. Beträffande
formen för underrättelsen, se 6 kap. 6 §.
Bestämmelsen gäller samtliga hyresgäster i huset, alltså även de
hyresgäster som är medlemmar i föreningen. Den sistnämnda gruppen
hyresgäster kommer dock normalt att få sina hyresrätter omvandlade till
kooperativ hyresrätt (se 3 §).
Medlemmens rätt till en kooperativ hyresrätt
5 kap. 3 §

Bestämmelserna i 4 kap. 6 § om en medlems rätt att få en bostadslägenhet upplåten med kooperativ hyresrätt skall också tillämpas vid
ombildning enligt detta kapitel.
(Jfr 6 kap. 1 § tredje stycket i utredningens förslag.)
I paragrafen görs en hänvisning till 4 kap. 6 §. I den paragrafen finns
bestämmelser om när en bostadshyresgäst som går med i föreningen har
rätt att få sin hyresrätt omvandlad till en kooperativ hyresrätt. Bestäm154

s. 155 Kontrollera mot PDF

melserna skall tillämpas på motsvarande sätt vid ombildning till
kooperativ hyresrätt enligt detta kapitel.
Ägarens återinträde som hyresvärd
5 kap. 4 §

Om hyresavtalet mellan husets ägare och föreningen upphör att gälla,
återinträder husets ägare i de hyresavtal som föreningen enligt 2 § har
trätt in i och som inte avser kooperativ hyresrätt.
Bestämmelser om kooperativa hyresgästers ställning i fall som avses i
första stycket finns i 3 kap. 15 §.
(Jfr 6 kap. 3 § i utredningens förslag.)
Paragrafen behandlar den situationen att en kooperativ hyresrättsförening enligt 2 § har trätt in som hyresvärd gentemot en enskild hyresgäst men blockuthyrningsavtalet mellan ägaren av huset och föreningen
sedan av en eller annan anledning upphör att gälla. Ägaren återinträder
då, enligt första stycket, som part i de hyresavtal som inte avser
kooperativ hyresrätt. Om huset under mellantiden har bytt ägare, träder
den nye ägaren in. Ägarens inträde som hyresvärd medför inte några
förändringar av hyresvillkoren.
I andra stycket finns en hänvisning till 3 kap. 15 § som innehåller
bestämmelser om de kooperativa hyresgästernas ställning i den aktuella
situationen. Såsom framgår av 3 kap. 14 §, till vilken 3 kap. 15 § hänvisar, kommer hyresvillkoren för dessa hyresgäster vanligen att ändras
när de får en ny hyresvärd.

6 kap. Skadestånd, straff och överklagande m.m.
Skadestånd
6 kap. 1 §

Bestämmelserna om skadestånd m.m. i 13 kap. lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar gäller också i fråga om kooperativa hyresrättsföreningar.
(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
I paragrafen finns en hänvisning till föreningslagens bestämmelser om
skadestånd. Detta innebär att styrelseledamöter, verkställande direktör,
revisorer och medlemmar i föreningen kan bli skadeståndsskyldiga mot
föreningen, medlemmarna eller andra enligt de förutsättningar som anges
i 13 kap. föreningslagen.
Straff och vite
6 kap. 2 §

Vad som sägs i 16 kap. 1 § första och tredje styckena och 2 § lagen
(1987.667) om ekonomiska föreningar gäller också i fråga om kooperativa hyresrättsföreningar.
Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
155

s. 156 Kontrollera mot PDF

1. underlåter att föra medlemsförteckning eller hålla sådan förteckning
tillgänglig enligt 3 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar,
2. tar emot förskott i strid med 2 kap. 12 §, eller
3. använder firma i strid med 2 kap. 26 §.
(Jfr 7 kap. 1 § i utredningens förslag.)
Paragrafens första stycke innehåller en hänvisning till föreningslagens
regler om straffpåföljder när någon har brutit mot föreningslagens regler
om sammankallande av styrelsesammanträde, tillgång till underlag inför
styrelsesammanträde m.m. Stycket innehåller också en hänvisning till
föreningslagens bestämmelser om vite.
I andra stycket finns ett antal tillkommande straffbestämmelser.
Punkten 1 motsvarar 16 kap. 1 § andra stycket 1 föreningslagen och
avser förande av medlemsförteckning enligt 3 kap. 6 § den lagen. Enligt
punkten 2 är det straffbart att ta emot förskott utan att ha fått länsstyrelsens tillstånd till det (jfr 2 kap. 12 §). Punkten 3 avser förbudet
enligt 2 kap. 26 § för andra än kooperativa hyresrättsföreningar att i sin
firma eller i övrigt vid beteckningen av rörelsen använda ”kooperativ
hyresrättsförening” eller sammansättningar av dessa ord.
Överklagande
6 kap. 3 §

Beslut som rör tillstånd till förskott enligt 2 kap. 13 § får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut om behörighet som
intygsgivare enligt 4 kap. 4 §, om det har meddelats av myndighet som
regeringen har bestämt.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
(Jfr 7 kap. 2 § i utredningens förslag.)
Av paragrafen följer att myndighets beslut om behörighet som
intygsgivare och länsstyrelsens beslut som rör tillstånd till förskott på en
upplåtelseinsats överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
6 kap. 4 §

Hyresnämndens beslut i frågor om hyresvillkor enligt 3 kap. 14 § eller i
frågor om upplåtelse med kooperativ hyresrätt enligt 4 kap. 6 § får överklagas hos Svea hovrätt inom tre veckor från den dag beslutet
meddelades. Överklagandet skall ges in till hyresnämnden.
(Jfr 7 kap. 3 § i utredningens förslag.)
Här anges att hyresnämndens beslut enligt denna lag överklagas hos
Svea hovrätt.
6 kap. 5 §

I tvister som avses i 4 § skall vardera parten svara för sin rättegångskostnad i hovrätten om inte annat följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
(Paragrafen saknar motvarighet i utredningens förslag.)

156

s. 157 Kontrollera mot PDF

Bestämmelsen anger hur rättegångskostnaderna skall fördelas när
hyresnämndens beslut har överklagats till hovrätten.
Vissa meddelanden
6 kap. 6 §

Bestämmelserna i 12 kap. 63 § jordabalken om hur meddelanden kan
lämnas gäller även meddelanden som avses i 3 kap. 11 § första stycket 1
och 5 kap. 2 §.
(Jfr 7 kap. 4 § i utredningens förslag.)
Enligt 63 § hyreslagen skall vissa meddelanden enligt hyreslagen anses
ha lämnats om de har avsänts i rekommenderat brev till mottagarens
vanliga adress. Dessa bestämmelser gäller också rättelseanmaning när
hyresgästen har använt lägenheten för annat ändamål än det avsedda (se
3 kap. 11 § första stycket 1) och underrättelse om hyresvärdsinträde vid
ombildning (se 5 kap. 2 §).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2002, då lagen (1999:459) om
ändring av tillstånd att bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt skall
upphöra att gälla.
Frågor om ikraftträdande har behandlats i avsnitt 14.
Lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt
upphörde att gälla vid utgången av år 1998. För att föreningar som hade
bildats under försöksverksamheten skulle kunna fortsätta att bedriva en
ändamålsenlig förvaltning gavs dessa föreningar genom lagen
(1999:1459) om ändring av tillstånd att bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt en viss möjlighet att, efter tillstånd från regeringen, utvidga sin verksamhet. Det har ansetts att 1999 års lag inte längre fyller
något syfte när lagen om kooperativ hyresrätt har trätt i kraft. Det behov
av att utvidga verksamheten som sådana föreningar kan ha kan i fortsättningen tillgodoses genom att föreningarna ombildas till kooperativa
hyresrättsföreningar enligt den nya lagen. Det föreslås därför att 1999 års
lag skall upphöra att gälla. Redan beviljade dispenser enligt den lagen
kommer dock att fortsätta att gälla, om inte föreningen låter registrera sig
som kooperativ hyresrättsförening (se punkten 2 andra stycket).
2. Lagen tillämpas inte på en ekonomisk förening som har registrerats
före lagens ikraftträdande och inte därefter har registrerats som
kooperativ hyresrättsförening.
Tillstånd som har meddelats enligt lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt eller lagen (1999:459) om ändring
av tillstånd att bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt gäller
fortfarande. Sådana tillstånd upphör dock att gälla, om föreningen registreras som kooperativ hyresrättsförening.
Av bestämmelsen i första stycket framgår att ekonomiska föreningar som
är registrerade redan vid lagens ikraftträdande omfattas av lagen endast
om de låter sig registreras som kooperativa hyresrättsföreningar. För tidi-

157

s. 158 Kontrollera mot PDF

gare registrerade föreningar som inte låter registrera sig som kooperativ
hyresrättsförening blir föreningslagens och hyreslagens vanliga regler
tillämpliga (beträffande föreningar med dispenser, se andra stycket).
Frågan har behandlats i avsnitt 14.
Enligt en övergångsbestämmelse till den upphävda lagen (1986:1242)
om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt gäller fortfarande tillstånd som regeringen har meddelat enligt den lagen. Enligt förevarande
punkts andra stycke upphör sådana tillstånd utan vidare att gälla om
föreningen registrerar sig som en kooperativ hyresrättsförening. Tillstånd
för en vid ikraftträdandet befintlig förening som inte omregistrerar sig till
kooperativ hyresrätt fortsätter dock att gälla. Också denna fråga har
behandlats i avsnitt 14.
3. Föreningar som avses i punkten 2 första stycket får registreras om till
kooperativa hyresrättsföreningar enligt bestämmelserna i punkterna 4 och
5.
Patent- och registreringsverket prövar frågan om omregistrering efter
anmälan av föreningen.
Enligt första stycket kan sådana föreningar som avses i punkten 2
omregistreras till kooperativa hyresrättsföreningar. Frågan har behandlats
i avsnitt 14.
4. Omregistrering får ske under förutsättning att föreningen har
1. beslutat att ändra sina stadgar i överensstämmelse med 2 kap. 4 §,
2. beslutat om firma i överensstämmelse med 2 kap. 25 §, och
3. utsett en styrelse i enlighet med 2 kap. 15 §.
I fråga om omregistreringen tillämpas i övrigt bestämmelserna i
15 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
I förevarande punkt anges i första stycket förutsättningarna för omregistrering.
Enligt andra stycket är föreningslagens regler om registrering tillämpliga också i förevarande fall.
5. Villkor i föreningens stadgar som går längre än vad som föreskrivs i
7 kap. 14 § första stycket och 15 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar skall inte tillämpas när föreningen beslutar i angelägenhet som
rör omregistreringen.
Avsikten med bestämmelsen är att undvika onödiga hinder mot omregistrering. I en ekonomisk förenings stadgar kan finnas ytterligare villkor för
ändring av stadgarna än vad som anges i 7 kap. 14 och 15 §§ föreningslagen. Sådana villkor gäller inte när föreningsstämman skall besluta i
angelägenheter som rör omregistreringen.
6. Bestämmelserna i 2 kap. 26 § om förbud för andra än kooperativa
hyresrättsföreningar att använda beteckningen ”kooperativ hyresrättsförening” i firman m.m. tillämpas inte före utgången av år 2004 på
firmor som redan är registrerade vid lagens ikraftträdande.
Det kan finnas ekonomiska föreningar med en registrerad firma där
orden kooperativ hyresrätt ingår. Sådana föreningar ges en respittid till
utgången av år 2004 att antingen registrera sig som en kooperativ hyres-

158

s. 159 Kontrollera mot PDF

rättsförening eller ta bort orden kooperativ hyresrätt från firman. Frågan
har behandlats i avsnitt 14.

16.2

Förslaget till lag om ändring i jordabalken

4 kap. 1 §
Köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling som
underskrives av säljaren och köparen. Handlingen skall innehålla en
uppgift om köpeskilling och förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen. Köpes utom fast egendom även annat mot en gemensam köpeskilling, är det tillräckligt att köpehandlingen innehåller en
uppgift om gemensam köpeskilling.
Om säljaren och köparen vid sidan av köpeskillingen har träffat
överenskommelse om annan köpeskilling än den som anges i köpehandlingen, är den överenskommelsen ogiltig. Mellan säljaren och köparen gäller i stället den köpeskilling som anges i köpehandlingen. Denna
köpeskilling får dock jämkas om det med hänsyn till köpehandlingens
innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att den köpeskillingen skall vara bindande.
Köp som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogiltiga. Dock
är förvärv, som har gjorts enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt eller
lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället, giltiga
även om föreskrifterna i första stycket inte har iakttagits.
(Jfr 4 kap. 1 § i utredningfens förslag.)
Ändringen i tredje stycket är en följd av att den s.k. ombildningslagen
har fått en ny beteckning.
12 kap. 1 §
Detta kapitel avser avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till
nyttjande mot ersättning. Detta gäller även om lägenheten upplåtits
genom tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avtal.
Innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas tillsammans med
lägenheten, skall detta kapitel tillämpas på avtalet, om jorden skall
användas för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat ändamål
än jordbruk. Förenas ett tjänsteavtal, som ej är av ringa betydelse, med
upplåtelse av såväl lägenhet för bostadsändamål som jord, skall kapitlet
tillämpas, om upplåtelsen av lägenheten är mera betydelsefull än
upplåtelsen av jorden.
Med bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till
en inte oväsentlig del användas som bostad. Med lokal avses annan
lägenhet än bostadslägenhet.
Vad som föreskrivs i detta kapitel om sambor gäller sådana samboförhållanden där en ogift kvinna och en ogift man bor tillsammans under
äktenskapsliknande förhållanden.
Förbehåll som strider mot en bestämmelse i detta kapitel är utan verkan mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej
annat anges.
Omfattar hyresavtalet minst tre bostadslägenheter, som hyresgästen
skall hyra ut i andra hand eller upplåta med kooperativ hyresrätt, får
parterna avtala om förbehåll som strider mot vad som sägs i detta kapitel
om sådana lägenheter, under förutsättning att förbehållet inte strider mot
bestämmelserna om lokaler och inte heller avser rätten till förlängning av
159

s. 160 Kontrollera mot PDF

avtalet eller grunderna för fastställande av hyresvillkoren i samband med
sådan förlängning. Ett sådant förbehåll gäller endast om det godkänts av
hyresnämnden. Godkännande behövs dock inte om staten, kommun,
landsting eller kommunalförbund är hyresvärd.
(Jfr 12 kap. 1 § i utredningens förslag.)
Sjätte stycket innehåller särskilda bestämmelser om s.k. blockuthyrning, dvs. uthyrning av minst tre bostadslägenheter i syfte att hyra ut
lägenheterna i andra hand. I fråga om blockuthyrningsavtal får parterna
avtala om vissa förbehåll som avviker från vad hyreslagen annars tillåter.
Om en kooperativ hyresrättsförening hyr ett antal lägenheter i syfte att
hyra ut dem till medlemmar eller andra, är detta dock, enligt 3 kap. 1 §
andra stycket lagen om kooperativ hyresrätt, inte att anse som andrahandsuthyrning. Genom ändringen i förevarande paragraf har klargjorts
att bestämmelserna om blockuthyrning likväl är tillämpliga när en
kooperativ hyresrättsförening avser att upplåta lägenheterna med kooperativ hyresrätt. Denna fråga har behandlats i avsnitt 7.

12 kap. 26 §
Hyresvärden har rätt att utan uppskov få tillträde till lägenheten för att
utöva nödvändig tillsyn eller utföra förbättringsarbeten som inte kan
uppskjutas utan skada. När lägenheten är ledig till uthyrning, är
hyresgästen skyldig att låta den visas på lämplig tid.
Efter tillsägelse minst en månad i förväg får hyresvärden i lägenheten
låta utföra mindre brådskande förbättringsarbeten som inte vållar
väsentligt hinder eller men i nyttjanderätten. Sådana arbeten får dock inte
utan hyresgästens medgivande utföras under den sista månad som
hyresförhållandet består. Vill hyresvärden utföra annat arbete i
lägenheten, får hyresgästen inom en vecka från det att han fick
meddelande om detta säga upp avtalet till upphörande. Sådant arbete får
inte utan hyresgästens medgivande påbörjas förrän avtalet sålunda
kunnat bringas att upphöra. Bestämmelserna i detta stycke gäller inte
arbete som hyresvärden har utfäst sig att utföra åt hyresgästen eller som
han genom ett åtgärdsföreläggande har ålagts att utföra.
I fall som anges i första eller andra stycket skall hyresvärden tillse att
hyresgästen ej förorsakas större olägenhet än nödvändigt. Skada som
förorsakas hyresgästen genom arbete som avses i andra stycket skall
ersättas av hyresvärden, även om skadan icke beror på hans försummelse.
Hyresgästen är skyldig att tåla inskränkningar i nyttjanderätten, som
föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten, även
om den av honom hyrda lägenheten inte besväras av ohyra. Därvid gäller
17 §.
Underlåter hyresgästen att bereda hyresvärden tillträde till lägenheten
när denne har rätt till det, får kronofogdemyndigheten meddela särskild
handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen
(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
(Jfr 12 kap. 26 § i utredningens förslag.)
Paragrafen behandlar hyresvärdens rätt att få tillträde till lägenheten
under hyrestiden. I fjärde stycket behandlas rätten till tillträde för att
utrota ohyra. Där har hittills funnits en hänvisning till 17 § andra stycket,
där det bl.a. sägs att hyresgästen, om han är utan ansvar för ohyran, har
rätt till ersättning för nödvändiga kostnader som han får genom åtgärder
för att utrota ohyran. Däremot har det hittills inte funnits någon

160

s. 161 Kontrollera mot PDF

hänvisning till 17 § första stycket där det anges bl.a. att bestämmelserna
om skada eller brist i lägenheten gäller också om ohyra förekommer i
lägenheten till men för hyresgästen.
Ändringen i 26 § fjärde stycket innebär att hänvisningen till 17 § har
justerats så att den avser hela 17 §. Härigenom har klargjorts att hyresgästen har samma rätt till ersättning, nedsättning av hyran och uppsägning vid åtgärder för utrotande av ohyra som vid förekomsten av ohyra.

16.3

Förslaget till lag (1973:188) om ändring i lagen om
arrendenämnder och hyresnämnder

4§
Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att
1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,
2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 11 § första stycket
5 och 16 § andra stycket, ändrad användning av lokal enligt 12 kap. 23 §
andra stycket, skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, överlåtelse av hyresrätt
enligt 12 kap. 34–37 §§, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 12
kap. 40 §, förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt 12
kap. 54 §, återbetalning av hyra och fastställande av hyra enligt 12 kap.
55 d §, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 § eller föreläggande
enligt 12 kap. 64 §, allt jordabalken,
2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22–24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 §
samma lag,
2 b. pröva tvist om hyresvillkor enligt 3 kap. 14 § lagen (2002:000) om
kooperativ hyresrätt eller tvist om upplåtelse med kooperativ hyresrätt
enligt 4 kap. 6 § samma lag,
3. pröva tvist om medlemskap enligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upplåta
bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller villkor för upplåtelse av bostadsrätt
enligt samma §, hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, upplåtelse av lägenhet i
andra hand enligt 7 kap. 11 § eller utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §,
allt bostadsrättslagen (1991:614),
4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i
12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som
avses i 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 bostadsrättslagen,
5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,
5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt
hyresförhandlingslagen,
6. pröva frågor enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792), tvist om
upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a–c §§ jordabalken eller
förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 12 kap. 18 d–f §§ och 18 h §
samma balk,
7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m.,
8. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt.
Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är
belägen. Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där bolagets
styrelse har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där förvaltningen
föres.
(Jfr 4 § i utredningens förslag.)
En ny punkt, 2 b, har lagts till om tvister enligt lagen om kooperativ
hyresrätt som hyresnämnden skall pröva. Hyresnämnden kommer dess-

161

s. 162 Kontrollera mot PDF

utom ha att pröva vanliga hyresrättsliga tvister som gäller kooperativa
hyresrätter, eftersom hyreslagens regler i flera fall gäller även för dessa.

10 §
Underlåter sökanden att på kallelse infinna sig inför nämnden, skall
ärendet avskrivas. Om motparten inte infinner sig, får nämnden förelägga
honom vid vite att inställa sig inför nämnden. Om parten trots detta inte
infinner sig och det inte kan antas att förlikning kan komma till stånd,
skall ärendet avskrivas. Rör ärendet tvist som avses i 1 § första stycket 2
eller 4 § första stycket, 2, 2 a, 2 b eller 3, skall dock ärendet avgöras trots
att parten inte har infunnit sig.
Uteblir båda parterna i tvist som domstol hänskjutit till nämnden,
avskrives ärendet. Uteblir endast den ena parten, äger första stycket
andra och tredje meningarna motsvarande tillämpning.
Första och andra styckena äger ej tillämpning om det finns anledning
att antaga att part har laga förfall för sin utevaro.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
Paragrafen handlar om följder av parts utevaro i hyresnämnden. I
första stycket har, i uppräkningen av sådana ärenden som kan avgöras i
parts utevaro, lagts till ärenden enligt den nya 4 § första stycket 2 b.
Övriga ändringar är redaktionella.

11 §
Om ett ärende som har avskrivits enligt 10 § första stycket första
meningen rör tvist som avses i 9 kap. 10 §, 10 kap. 6 a § eller 12 kap. 49
eller 54 § jordabalken, 22 eller 24 § hyresförhandlingslagen (1978:304),
5 § lagen (1957:390) om fiskearrenden, 2 kap. 10 § och 4 kap. 6 §
bostadsrättslagen (1991:614) eller 4 kap. 6 § lagen (2002:000) om
kooperativ hyresrätt, skall nämnden återuppta ärendet på ansökan av
sökanden. Ansökan görs skriftligen inom tre veckor från den dag beslutet
om avskrivning meddelades.
Om sökanden uteblir ännu en gång, får ärendet inte tas upp på nytt.
(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
I paragrafen anges vissa fall då hyresnämnden skall återuppta ett
ärende efter att det avskrivits på grund av att part uteblivit (se 10 §). Här
har ärenden enligt 4 kap. 6 § lagen om kooperativ hyresrätt lagts till.

12 §
Nämnd skall klarlägga tvistefrågorna och, även om medling icke påkallas, söka förlika parterna.
Kan parterna ej förlikas efter förslag av någondera parten, skall
nämnden framlägga förslag till förlikning, om det ej är uppenbart att
förutsättningar för förlikning saknas.
Förlikning skall avfattas skriftligen och undertecknas av parterna.
Om det inte träffas någon förlikning, skall tvisten avgöras av nämnden, om tvisten rör en fråga som avses i 1 § första stycket 2 eller 4 §
första stycket 2, 2 a, 2 b eller 3. I annat fall skall ärendet avskrivas.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)

162

s. 163 Kontrollera mot PDF

I bestämmelsens tredje stycke finns bl.a. regler om när hyresnämnden
får avskriva ärenden då förlikning inte kunnat träffas. Här har den nya
punkten 2 b i 4 § första stycket lagts till. Övriga ändringar är redaktionella.

22 §
Beslut av en nämnd har rättskraft när tiden för överklagande eller
klander har gått ut, om beslutet innebär att en fråga som avses i 1 §
första stycket 2 eller 5 eller 4 § första stycket 2, 2 a, 2 b, 3, 5 a, 6, 7 eller
8 har avgjorts. Detta gäller dock inte beslut som innebär att nämnden
har avslagit en ansökan om
1. åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 11 § första stycket 5 eller 16 §
andra stycket jordabalken,
2. upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a–c §§ jordabalken,
3. tillstånd enligt 12 kap. 18 d–f §§, 23 § andra stycket, 34–37 eller
40 § jordabalken,
4. tillstånd enligt 7 kap. 11 § bostadsrättslagen (1991:614),
5. uppskov enligt 12 kap. 59 § jordabalken,
6. förbud eller hävande av förbud enligt 12 kap. 18 h § jordabalken,
eller
7. rätt till förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen
(1978:304).
Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om
omprövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
I paragrafens första stycke, som handlar om besluts rättskraft, har lagts
till en hänvisning till 4 § första stycket punkten 2 b. Dessutom har
stycket omarbetats redaktionellt.

23 §
Det finns bestämmelser om överklagande av hyresnämndens beslut i
– 12 kap. 70 § jordabalken,
– 31 § hyresförhandlingslagen (1978:304),
– 6 kap. 4 § lagen om kooperativ hyresrätt (2002:000),
– 11 kap. 3 § bostadsrättslagen (1991:614),
– 34 § bostadsförvaltningslagen (1977:792),
– 25 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m., och
– 15 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt.
Hyresnämndens yttrande enligt 12 a § första stycket får inte överklagas.
Hyresnämndens beslut får överklagas hos Svea hovrätt, om nämnden
1. avvisat ansökan som avses i 8, 11, 14–16, 16 a, 16 c eller 16 e §,
eller avvisat ett överklagande,
2. avskrivit ärende enligt 8–10, 15 a, 16, 16 a, 16 c eller 16 e §, dock ej
när ärendet kan återupptagas,
3. förordnat angående ersättning för någons medverkan i ärendet,
4. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga
föreläggande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet,
5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäller rättshjälp.
Ett överklagande som avses i tredje stycket skall ges in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
163

s. 164 Kontrollera mot PDF

I fråga om handläggningen hos hyresnämnden av ett överklagande som
avses i första eller tredje stycket tillämpas bestämmelserna i 52 kap. 2
och 4 §§ rättegångsbalken.
(Jfr 23 § i utredningens förslag.)
Ändringen i första stycket har föranletts av att vissa beslut av hyresnämnd enligt 6 kap. 4 § lagen om kooperativ hyresrätt skall kunna överklagas till Svea hovrätt. Dessutom har stycket omarbetats redaktionellt.

16.4

Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m.m.

2§
Förvärvstillstånd fordras inte
1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landsting eller
kommunalförbund,
2. om staten, kommun, landsting, kommunalförbund, aktiebolag, som
helt ägs av kommun eller landsting, allmännyttigt bostadsföretag, riksorganisation för bostadsrättsföreningar eller regional sådan organisation
är förvärvare,
3. om egendomen förvärvas av en bostadsrättsförening och föreningen
har fattat beslut om förvärvet i den ordning som föreskrivs i 9 kap. 19 §
bostadsrättslagen (1991:614),
3 a. om egendomen förvärvas av en kooperativ hyresrättsförening och
föreningen har fattat beslut om förvärvet på det sätt som föreskrivs i
4 kap. 1 § lagen (2002:000) om kooperativ hyresrätt,
4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller
enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig
att åter avyttra egendomen,
5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig
att avyttra egendomen enligt 6 §,
6. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.
(Jfr 2 § i utredningens förslag.)
I paragrafen har klargjorts att en kooperativ hyresrättsförenings förvärv
av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt är undantagna från
hyresförvärvslagens tillämpningsområde.

16.5

Förslaget till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792)

1§
Denna lag äger tillämpning på fastighet där det finns bostadslägenhet
som är uthyrd eller kan hyras ut av fastighetens ägare för annat ändamål
än fritidsändamål och som ej utgör del av hans egen bostad. Fastighet
som tillhör staten eller kommun kan ej bli föremål för ingripande enligt
2 §.
När byggnad tillhör innehavare av inskriven tomträtt äger bestämmelserna i denna lag om fastighet motsvarande tillämpning på tomträtten. I
fråga om byggnad som annars tillhör annan än ägaren av marken gäller
lagen i tillämpliga delar. Såsom ägare av fastighet anses, när omständigheterna föranleder det, annan som innehar fastigheten.

164

s. 165 Kontrollera mot PDF

Denna lag tillämpas inte på fastigheter som ägs av kooperativa hyresrättsföreningar enligt lagen (2002:000) om kooperativ hyresrätt eller på
fastigheter där samliga bostadslägenheter hyrs av sådana föreningar.
(Jfr 1 § i utredningens förslag.)
I ett nytt tredje stycke har fastslagits att bostadsförvaltningslagen inte
är tillämplig på fastigheter som ägs av kooperativa hyresrättsföreningar.
Lagen är inte heller tillämplig när samtliga bostadslägenheter på fastigheten är uthyrda till en kooperativa hyresrättsförening.
Skälen för bestämmelsen har behandlats i avsnitt 6.3.3.

16.6

Förslaget till lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304)

1§
Förhandling om hyresförhållanden i fråga om bostadslägenheter får
enligt denna lag föras mellan å ena sidan hyresvärd eller hyresvärd och
organisation av fastighetsägare, i vilken hyresvärden är medlem, och å
andra sidan organisation av hyresgäster. Förhandling förs på grundval av
förhandlingsordning, som kommer till stånd genom avtal mellan de
förhandlande parterna eller genom beslut av hyresnämnd.
Som hyresvärd anses i lagen den som för annat ändamål än fritidsändamål regelmässigt hyr ut mer än två bostadslägenheter, vilka ej utgör
del av upplåtarens bostad. Vad som i lagen sägs om avtal om förhandlingsordning och om verkan av att sådant avtal har slutits gäller i
tillämpliga delar även i fråga om förhandlingsordning som har beslutats
av hyresnämnd.
Lagen är inte tillämplig vid upplåtelse med kooperativ hyresrätt.
(Jfr 1 § i utredningens förslag.)
I ett nytt tredje stycke anges att hyresförhandlingslagen inte är
tillämplig i förhållandet mellan en kooperativ hyresrättsförening och en
kooperativ hyresgäst. Skälen för detta har angetts i avsnitt 6.9.

16.7

Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om
rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt

Rubriken har ändrats till ”lag om rätt till fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt” eftersom lagens tillämpningsområde har utökats till att även omfatta förvärv för ombildning till
kooperativ hyresrätt.

1§
Enligt denna lag har hyresgäster rätt att genom en förening förvärva fast
egendom för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt eller kooperativ
hyresrätt.
Rätten till förvärv gäller fast egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller, om egendomen hyrs ut för något annat ändamål än fritidsändamål, som småhusenhet.
165

s. 166 Kontrollera mot PDF

Vad som i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt.
Vad som sägs om lagfart skall, när det är fråga om tomträtt, i stället avse
inskrivning av förvärv av tomträtt.
(Jfr 1 § i utredningens förslag.)
Ändringarna i paragrafens första stycke är föranledda av att lagens
tillämpningsområde har utvidgats till att omfatta också förvärv för
ombildning till kooperativ hyresrätt. Skälen för lösningen har angetts i
avsnitt 12.1.

3§
Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för ombildning
av hyresrätt till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt, får detta anmälas
till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Intresseanmälan skall för hyresgästernas räkning göras av en
bostadsrättsförening respektive en kooperativ hyresrättsförening.
Föreningen skall till sin anmälan foga ett intyg av föreningens styrelse
om
1. hur många lägenheter som finns i den fasta egendom som anmälan
omfattar,
2. att hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheterna
skriftligen har förklarat sig intresserade av ombildningen, och att dessa
hyresgäster är medlemmar i föreningen, och
3. att samtliga lägenheter i en småhusenhet som omfattas av anmälan
hyrs för något annat ändamål än fritidsändamål.
(Jfr 3 § i utredningens förslag.)
Ändringarna är föranledda av att lagen har gjorts tillämplig även på
förvärv för ombildning till kooperativ hyresrätt.

4§
Fastighetsägaren och den förening som har gjort intresseanmälan skall
av inskrivningsmyndigheten underrättas om att en intresseanmälan har
antecknats i fastighetsregistrets inskrivningsdel.
(Jfr 4 § i utredningens förslag.)
Se under 3 §.

5§
Sedan anteckning har skett gäller en intresseanmälan, utom i fall som
avses i andra stycket, fram till den inskrivningsdag som inträffar närmast
efter två år från den inskrivningsdag då anteckningen gjordes. Om
hembud som avses i 6 § sker under denna tid, gäller anmälan dock alltid
fram till den inskrivningsdag som inträffar närmast efter två år från den
dag då hembudet skedde. Vad som nu har sagts gäller även i förhållande
till ny ägare av fastigheten.
En förening som har gjort en intresseanmälan kan ta tillbaka den.
Anmälan upphör att gälla den inskrivningsdag som inskrivningsmyndigheten tar bort anteckningen.
En ny intresseanmälan får antecknas tidigast på den inskrivningsdag då
den tidigares giltighet upphört.
166

s. 167 Kontrollera mot PDF

(Jfr 5 § i utredningens förslag.)
Ändringen i första stycket är en hänvisning till den nya bestämmelsen
om återtagande av intresseanmälan i andra stycket.
Enligt andra stycket kan en förening som har gjort en intresseanmälan
ta tillbaka denna. Inskrivningsmyndigheten skall då ta bort anteckningen
med följd att intresseanmälan upphör att gälla. Detta utgör ett undantag
från huvudregeln i första stycket om att en intresseanmälan gäller i två år.
Skälen för den valda lösningen har angetts i avsnitt 12.1.

5a§
Till en anmälan om att ta tillbaka en intresseanmälan skall föreningen
foga ett intyg om att hyresgästerna i minst hälften av de uthyrda lägenheterna vid föreningsstämma har röstat för att föreningen inte skall
förvärva den fasta egendomen.
(Jfr 5 a § i utredningens förslag.)
Paragrafen, som är ny, behandlar återtagande av intresseanmälan enligt
5 § andra stycket. Till anmälan om att intresseanmälan tas tillbaka skall
fogas ett intyg. Av intyget skall framgå att minst hälften av de aktuella
hyresgästerna vid en föreningsstämma har röstat mot förvärv av den fasta
egendomen. Intyget utgör en förutsättning för att intresseanmälan skall
tas bort. Skälen för lösningen har angetts i avsnitt 12.1.

6§
Fast egendom som utgör en hyreshus- eller småhusenhet och för vilken
en intresseanmälan gäller, får inte överlåtas helt eller delvis genom köp
eller byte utan att den förening som har gjort intresseanmälan har
erbjudits att förvärva hela hyreshus- eller småhusenheten. Ett sådant
erbjudande kallas hembud. Med överlåtelse genom köp eller byte
likställs överlåtelse genom tillskott till bolag eller förening, utdelning
eller skifte från bolag eller förening samt fusion enligt 14 kap. 1 §
aktiebolagslagen (1975:1385).
En överlåtelse får genomföras utan hembud till föreningen,
1. om föreningen godkänner överlåtelsen,
2. om staten förvärvar egendomen,
3. om förvärvaren är gift med överlåtaren eller om förvärvaren eller,
när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens
avkomling,
4. om förvärvet genomförs genom inrop på exekutiv auktion eller
offentlig auktion enligt lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt,
5. om överlåtelsen avser andel och förvärvaren redan äger en andel i
egendomen och denna andel förvärvats på något annat sätt än genom
gåva.
Hembud behövs inte heller, om ett förvärv av föreningen skulle vara
oskäligt med hänsyn till förhållandet mellan överlåtaren och en annan
förvärvare än föreningen eller villkoren för eller omständigheterna vid en
sådan överlåtelse. Frågan om hembud behövs prövas av hyresnämnden
på begäran av fastighetsägaren.
(Jfr 6 § i utredningens förslag.)
I paragrafen har gjorts följdändringar med anledning av att lagen har
gjorts tillämplig även på förvärv för ombildning till kooperativ hyresrätt.
167

s. 168 Kontrollera mot PDF

8§
Hyresnämnden skall se till att förslaget till köpeavtal delges den förening
som har gjort intresseanmälan. Efter delgivningen får inte hembudet eller
samtycket till avtalsförslaget återkallas eller förslaget ändras.
Efter hembudet är fastighetsägaren skyldig att ge föreningen tillfälle att
besikta egendomen.
Hyresnämnden skall för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel underrätta inskrivningsmyndigheten om hembudet och om
dagen för det.
(Jfr 8 § i utredningens förslag.)
Se under 6 §.

9§
Bestämmelser om bostadsrättsföreningars beslut att förvärva hus för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt finns i 9 kap. 19–21 §§ bostadsrättslagen (1991:614).
Bestämmelser om kooperativa hyresrättsföreningars beslut att förvärva hus för ombildning av hyresrätt till kooperativ hyresrätt finns i
4 kap. 1–5 §§ lagen (2002:000) om kooperativ hyresrätt.
(Jfr 9 § i utredningens förslag.)
Se under 6 §.

10 §
Hembudet antas genom att föreningen inom tre månader från den dag då
hembudet skedde skriftligen anmäler till hyresnämnden att föreningen
beslutat att förvärva den hembjudna egendomen på de villkor som anges
i fastighetsägarens förslag till köpeavtal. När anmälan har kommit in
prövar nämnden om hembudet rätteligen har antagits.
Om föreningen inom den tid som anges i första stycket skriftligen
anmäler till hyresnämnden att föreningen är intresserad av att förvärva
den hembjudna egendomen, förlängs tiden för att anta hembudet till sex
månader från den dag då hembudet skedde. Fastighetsägaren skall av
hyresnämnden underrättas härom.
Hembudet upphör att gälla, om det inte antas inom föreskriven tid och
på föreskrivet sätt eller när föreningen skriftligen underrättat hyresnämnden om att den inte antar hembudet.
(Jfr 10 § i utredningens förslag.)
Se under 6 §.

11 §
Om hembudet har antagits, skall det anses som om fastighetsägaren och
föreningen har slutit ett avtal om köp av den hembjudna egendomen på
de villkor som anges i förslaget till köpeavtal. I förslaget skall anses
föreskrivet att köpebrev skall upprättas.
(Jfr 11 § i utredningens förslag.)
Se under 6 §.
168

s. 169 Kontrollera mot PDF

12 §
Även om hembudet har upphört att gälla får, så länge föreningens
intresseanmälan gäller, en sådan överlåtelse eller övergång som avses i
6 § första stycket inte ske till någon annan än den förening som har gjort
intresseanmälan, om köpeskillingen är lägre eller villkoren för överlåtelsen sammantagna är avsevärt ogynnsammare för fastighetsägaren än
vad som angavs vid hembudet. En sådan överlåtelse eller övergång får
inte heller ske om ett villkor som angavs vid hembudet är uppenbart
oskäligt mot föreningen. Har fastighetsägaren sedan ett hembud upphört
att gälla gjort ett nytt hembud, enligt vilket köpeskillingen är lägre eller
villkoren på annat sätt ogynnsammare för fastighetsägaren, och upphör
även detta hembud att gälla, skall första och andra meningarna tillämpas
på det nya hembudet.
Första stycket gäller också om överlåtelsen avser en andel av hyreshuseller småhusenheten.
I fråga om förbudet i första stycket skall 6 § andra och tredje stycket
tillämpas. Om något undantag inte föreligger, är överlåtaren skyldig att
skaffa hyresnämndens tillstånd till överlåtelsen.
(Jfr 12 § i utredningens förslag.)
Se under 6 §.

16.8

Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614)

1 kap. 8 §
En juridisk person får inte upplåta andelsrätt som ger rätt att för begränsad tid besitta eller nyttja en bostadslägenhet.
Ett förbehåll om förvärv av andelsrätt i strid med första stycket gäller
inte mot den till vilken lägenheten har upplåtits.
(Jfr 1 kap. 8 § i utredningens förslag.)
I första stycket har ”andelsrätt med vilken följer” ersatts med ”andelsrätt som ger rätt” för att klargöra att upplåtelseförbudet endast avser sådana fall där det finns en fast koppling mellan andels- och nyttjanderätt.
Detta har behandlats närmare i avsnitt 5.1.3. Paragrafens tredje stycke
har utmönstrats. Med den utformning som första stycket nu ges kommer
det undantag som tredje stycket har innehållit att sakna betydelse.

16.9

Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:831) om
rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt

8§
Beslut av Svea hovrätt har rättskraft, om beslutet innebär att en fråga
som avses i 4 § första stycket 2, 2 a, 2 b, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder har avgjorts. Detta
gäller dock inte beslut som innebär avslag på ansökan om
1. åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 11 § första stycket 5 eller 16 §
andra stycket
2. upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a–c §§ jordabalken,
3. tillstånd enligt 12 kap. 18 d–f §§, 23 § andra stycket, 34, 36 eller
37 § jordabalken,
169

s. 170 Kontrollera mot PDF

4. förbud eller hävande av förbud enligt 12 kap. 18 h § jordabalken,
eller
5. rätt till förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen
(1978:304).
(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)
I bestämmelsen, som behandlar rättskraften för hovrättens beslut, har
lagts till en hänvisning till de beslut som avser kooperativ hyresrätt.

170

s. 171 Kontrollera mot PDF

Sammanfattning av betänkandet SOU 2000:95

Bilaga 1

Kooperativ hyresrätt – en ny, kompletterande upplåtelseform
I dag finns två etablerade, lagreglerade upplåtelseformer – hyresrätt och
bostadsrätt. Vårt uppdrag har varit att utforma regler till en ny, permanent upplåtelseform benämnd kooperativ hyresrätt. Upplåtelseformen
kan beskrivas som en mellanform mellan traditionell hyresrätt och bostadsrätt. Den skall regleras i en särskild lag om kooperativ hyresrätt.
Det skall finnas två huvudtyper av kooperativa hyresrättsföreningar.
Ägarmodellen innebär att föreningen äger det eller de hus där lägenheterna finns. Hyresmodellen innebär i stället att föreningen hyr lägenheter
som den i sin tur upplåter med kooperativ hyresrätt.
Tanken är inte att någon av de befintliga upplåtelseformerna skall tas
bort. Kooperativ hyresrätt skall vara ett komplement.
Vad är då poängen med kooperativ hyresrätt? Om man jämför med
vanlig hyresrätt skall de kooperativa hyresgästerna tillhöra en förening.
De skall själva bestämma över sitt boende. Det främjar gemenskap,
boendedemokrati, ansvarstagande och aktsamhet. Möjligheterna blir
goda att påverka boendekostnaderna.
Samtidigt är upplåtelseformen fortfarande i grunden hyresrätt. Det
innebär bl.a. att hyresrätten inte skall kunna säljas på samma sätt som en
bostadsrätt. Några överpriser kommer inte att kunna tas ut. Därmed finns
inte samma utsikt till vinst som vid försäljning av en bostadsrätt. I
gengäld finns förutsättningar för en på sikt lägre boendekostnad.
Kooperativ hyresrätt är vidare tänkt som ett framtida alternativ för att i
de allmännyttiga bostadsföretagen kunna utveckla ett långtgående
boinflytande för hyresgästerna. Slutligen är avsikten att föreningar som
redan finns och bedriver verksamhet med kooperativ hyresrätt skall få en
permanent reglering.
I det följande beskrivs huvudpunkterna i våra förslag.
Grundläggande frågor om föreningen
Närmare om själva föreningen
En kooperativ hyresrättsförening skall vara en särskild form av ekonomisk förening. Föreningens ändamål skall vara att till sina medlemmar
upplåta lägenheter med hyresrätt. Lagstiftningen skall omfatta endast
sådana föreningar där en fast koppling saknas mellan andelsrätten och
hyresrätten. Det innebär att andelen i föreningen och hyresrätten upplåts
var för sig. Antalet medlemmar och lägenheter skall uppgå till minst tre.
Föreningen och medlemmarna
När det gäller inträde i och utträde ur kooperativa hyresrättsföreningar
skall föreningslagens regler i stor utsträckning gälla. Vissa undantag
skall dock finnas. De viktigaste är följande.
Liksom andra ekonomiska föreningar skall kooperativa hyresrättsföreningar kunna ta ut sedvanliga medlemsinsatser. Men en kooperativ
171

s. 172 Kontrollera mot PDF

hyresrättsförening skall också kunna ta ut en upplåtelseinsats. Denna Bilaga 1
skall kunna tas ut i samband med upplåtelse av hyresrätten. Detta har
fördelar bl.a. om föreningen tillämpar ett kösystem. Man kan då ta ut en
mindre insats av dem som blir medlemmar och ställer sig i kö för en
lägenhet. En större insats kan sedan tas ut när en lägenhet upplåts med
kooperativ hyresrätt.
För återbetalning av upplåtelseinsatser skall det inte – som för vanliga
medlemsinsatser – vara en förutsättning att hyresgästen utträder ur
föreningen. Det skall räcka att denne säger upp hyresavtalet. Föreningar
som vill kan då medge att den forne hyresgästen behåller sitt
medlemskap och sin köplats men får tillbaka de till beloppet större
insatserna.
Särskilda bestämmelser som medger uppräkning av den avgående
medlemmens insatser skall inte finnas. Vi menar att det är lämpligare att
sådan avkastning ges genom utdelning av vinst eller lägre hyror.
Däremot skall den förening som så önskar kunna räkna upp insatserna för
en inträdande medlem.
Hyreslagens regler om överlåtelse av hyresrätt och andra övergångar
t.ex. genom bodelning skall gälla även för kooperativa hyresrätter. Också
förbudet enligt 65 § hyreslagen för överlåtaren att ta ut ersättning för
bostadslägenheter skall gälla. Man skall alltså inte kunna sälja
hyresrätten på samma sätt som en bostadsrätt. Däremot skall överlåtaren
ha möjlighet att från föreningen få tillbaka erlagda insatser i direkt
samband med överlåtelsen. Normalt skall detta annars, på grund av
föreningslagens regler, ske med en viss fördröjning. Villkoret för tidigare
utbetalning skall vara att förvärvaren har erlagt sina insatser till
föreningen.
En kooperativ hyresrättsförening skall inte kunna vägra den medlemskap som enligt hyreslagens regler har gjort ett giltigt förvärv av en
hyresrätt. I annat fall skulle reglerna om t.ex. byte ha kunnat sättas ur
spel. Å andra sidan skall hyresrätten kunna förverkas, om förvärvaren
inte ansöker om medlemskap.
Några ytterligare, särskilda regler om utträde skall finnas. Bl.a. skall,
när hyresrätten är förverkad, hyresgästen enligt huvudregeln anses ha
utträtt ur föreningen. I sådana fall skall föreningen i sina stadgar inte
kunna inskränka återbetalningsrätten beträffande insatserna mer än vad
som gäller vid frivilligt utträde.
Föreningens rätt att upplåta
Ett författningsreglerat system med ekonomiska planer m.m. gäller för
bostadsrättsföreningar. Det skall vara tillämpligt även vid ombildning
från traditionell hyresrätt till kooperativ hyresrätt enligt ägarmodellen.
Annars skall något sådant system inte finnas.
En kooperativ hyresrättsförening skall få ta ut förskott för insatser
endast om den har ställt säkerhet hos länsstyrelsen. Några ytterligare
särskilda regler för förhandsavtal skall inte finnas.

172

s. 173 Kontrollera mot PDF

Finansiella frågor

Bilaga 1

Ägarmodellen
Under den försöksverksamhet som bedrevs under ett antal år blev en del
tilltänkta kooperativa hyresrättsföreningar enligt ägarmodellen i stället
bostadsrättsföreningar. Det berodde på svårigheter med finansieringen.
Enligt vår bedömning berodde det i grunden på att en förvärvare i regel
inte är beredd att betala en lika hög insats för en kooperativ hyresrätt som
för en bostadsrätt. Alternativet för föreningen att försöka fylla ut glappet
med ett topplån var inte gångbart. Den initiala boendekostnaden skulle då
blivit för hög. Detta är särskilt olyckligt då det finns anledning att se
betydligt ljusare på föreningens möjligheter att överleva på sikt. Finns
inte någon stark finansiär i bakgrunden är det initiala problemet något
som man, enligt vår bedömning, kan komma tillrätta med endast genom
ekonomiska stimulanser, subventioner eller liknande. Förslag till sådant
ligger dock utanför vårt uppdrag.
Vid utvärderingen av försöksverksamheten påtalades en del andra
orsaker till problem för ägarmodellen. Det gällde bl.a. principerna för
återbetalning av insatser och bruksvärdesprincipen vid hyressättningen.
Dessa problem har vi åtgärdat.
Hyresmodellen
Beträffande hyresmodellen finns inte några motsvarande problem med
finansieringen. För den modellens möjligheter att vinna mark är det
viktigt att regler finns som underlättar ombildning från vanlig hyresrätt.
Det torde vara av avgörande betydelse bl.a. för om sådan ombildning
skall vara ett alternativ beträffande det allmännyttiga fastighetsbeståndet.
Bestämmelserna om blockuthyrning i 1 § sjätte stycket hyreslagen
skall gälla när en kooperativ hyresrättsförening, enligt hyresmodellen,
hyr de lägenheter som upplåts med kooperativ hyresrätt.
Hyresgästens finansiering av förvärvet
Vi föreslår inte några särskilda regler för att den som förvärvar en
kooperativ hyresrätt skall få tillgång till en säkerhet att använda för
eventuella lån till insatserna. Vår bedömning är att man inte kan
åstadkomma en bra säkerhet utan att kooperativa hyresrätter blir en
handelsvara på samma sätt som bostadsrätter. Med en sådan utformning
skulle emellertid grundidén med kooperativ hyresrätt falla. I sammanhanget bör framhållas vår bedömning att insatserna regelmässigt kommer
att bli lägre för kooperativa hyresrätter än för bostadsrätter.
Hyressättningen
Föreningen skall själv bestämma hyran för en kooperativ hyresrätt. Det
gäller både vid ägarmodellen och hyresmodellen. Beträffande hyresmodellen skall hyreslagens regler om skälig hyra gälla i relationen
mellan fastighetsägaren och föreningen.
173

s. 174 Kontrollera mot PDF

Hyresrättsliga frågor

Bilaga 1

När det gäller de hyresrättsliga frågorna skall hyreslagens regler gälla,
utom när något annat sägs i lagen om kooperativ hyresrätt. Bl.a. skall
hyreslagens regler gälla om andrahandsupplåtelse, rätt till byte och
störningar i boendet. De viktigare undantagen är följande.
Beträffande lägenhetens skick vid tillträdet skall råda full avtalsfrihet.
Efter tillträdet skall föreningen enligt huvudregeln ha underhållsansvaret
för lägenheterna. Men i stadgarna skall föreningen – med vissa begränsningar – kunna ge hyresgästerna ansvar för underhållet.
Möjligheterna att utverka åtgärdsföreläggande begränsas på så sätt att
det inte skall kunna utverkas beträffande gemensamma utrymmen.
Tvistigheter om sådana utrymmen får lösas inom ramen för föreningsdemokratin. Givetvis skall den kooperative hyresgästen inte kunna
utverka åtgärdsföreläggande beträffande utrymmen som denne har
underhållsansvaret för.
Reglerna om föreningens rätt till tillträde till lägenheten skall ha
BRL:s mer kortfattade regler som förebild.
Förverkande av hyresrätten skall, utöver vad som anges i hyreslagen,
kunna ske när en skyldighet som angetts i stadgarna inte fullgörs, t.ex. en
skyldighet att fullgöra arbete inom föreningen. Det bör poängteras att
överträdelsen skall vara flagrant och att det skall vara av verkligt stor
betydelse för föreningen att skyldigheten fullgörs. Som tidigare har
angetts skall förverkande dessutom kunna ske när den som har förvärvat
en kooperativ hyresrätt, t.ex. genom byte, inte ansöker om medlemskap.
Föreningsrättsliga frågor. Ombildning
Föreningens organisation och verksamhet
Under denna rubrik har vi samlat frågor om sådant som stadgar, ledningen och föreningsstämma. Vi föreslår bl.a. följande avvikelser från föreningslagen.
I stället för en skyldighet att avsätta till reservfond skall stadgarna ange
grunderna för avsättning till underhåll.
En kooperativ hyresrättsförenings firma skall innehålla orden
”kooperativ hyresrättsförening”. Endast kooperativa hyresrättsföreningar
skall få använda orden ”kooperativ hyresrätt” i sin firma. Firman skall
vara skyddad länsvis.
Beträffande föreningens ledning skall, på samma sätt som gäller för
bostadsrättsföreningar, särskilda regler gälla som tillförsäkrar de blivande kooperativa hyresgästerna representation under produktionsskedet.
Särskilda majoritetskrav skall gälla för beslut om vidgning av
föreningens verksamhet.
Skyldigheten att utse auktoriserad eller godkänd revisor skall vara
inskränkt på samma sätt som den är för bostadsrättsföreningar.
Ombildning
Reglerna om ombildning från vanlig hyresrätt till bostadsrätt skall
utvidgas till att gälla även ombildning till kooperativ hyresrätt enligt

174

s. 175 Kontrollera mot PDF

ägarmodellen. I korthet innebär detta att kooperativa hyresrättsföreningar Bilaga 1
skall få samma förköpsrätt som bostadsrättsföreningar när en hyresfastighet är till salu.
Genom att ombildningsreglerna vidgas till att omfatta även kooperativ
hyresrätt kan konkurrenssituationer uppstå, t.ex. att hyresgästerna
bestämmer sig för den ena upplåtelseformen men sedan ändrar sig.
Regler skall då finnas som medger att den förening som enligt
anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel har förköpsrätten ersätts
av den nya föreningen.
Vid ombildning till kooperativ hyresrätt enligt hyresmodellen skall en
föreningen kunna träda in som hyresvärd även gentemot en hyresgäst
som vill förbli vanlig hyresgäst. Inträde skall ske när tre förutsättningar
är uppfyllda. Den kooperativa hyresrättsföreningen skall ha beslutat om
ombildningen med kvalificerad majoritet. Föreningen skall ha träffat ett
blockuthyrningsavtal med fastighetsägaren avseende samtliga lägenheter
i huset. Hyresgästen skall ha underrättats om föreningens inträde. På
detta sätt skall alltså föreningen kunna ersätta fastighetsägaren som
hyresvärd gentemot samtliga hyresgäster.
Genomförandet
Enligt våra bedömningar innebär våra förslag inga ökade kostnader för
det allmänna.
Förslagen kan träda i kraft tidigast den 1 juli 2001.

175

s. 176 Kontrollera mot PDF

Utredningens lagförslag (SOU 2000:95)

Bilaga 2

Förslag till lag om kooperativ hyresrätt
Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser
Grundregler
1 § En kooperativ hyresrättsförening är en ekonomisk förening som
har till ändamål att till sina medlemmar upplåta lägenheter med hyresrätt. Upplåtelse får ske i hus som föreningen äger eller av lägenheter som
föreningen hyr av husets ägare.
Det skall finnas minst tre lägenheter avsedda att upplåtas till medlemmar.
2 § Hyresrätt som en kooperativ hyresrättsförening upplåter till en
medlem benämns kooperativ hyresrätt.
Den som innehar en kooperativ hyresrätt kallas kooperativ hyres-gäst.
3 § Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas på
kooperativa hyresrättsföreningar med de undantag som anges i denna lag.
Bestämmelserna om hyra i jordabalken tillämpas på kooperativ hyresrätt med de undantag som anges i denna lag. Om föreningen hyr en
lägenhet som föreningen i sin tur upplåter till en medlem eller annan,
skall, vid tillämpning av 12 kap. jordabalken och denna lag, upplåtelsen
inte anses ske i andra hand.
Begränsningar i ekonomiska föreningars rätt att upplåta nyttjanderätt
4 § Andra ekonomiska föreningar än kooperativa hyresrättsföre-ningar
får inte bedriva verksamhet med ändamål att till sina medlem-mar för
begränsad tid upplåta nyttjanderätt till bostadslägenhet.
Förbud mot upplåtelse av andelsrätt i vissa fall finns i 1 kap. 8 §
bostadsrättslagen (1991:614).
2 kap. Inträde i och utträde ur föreningen m.m.
Upplåtelseinsats
1 § En kooperativ hyresrättsförening har rätt att ta ut en upplåtelseinsats i samband med att den till en medlem upplåter en kooperativ
hyresrätt.
För upplåtelseinsatser gäller bestämmelserna om medlemsinsatser i
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar med ett undantag. Vid
återbetalning enligt 4 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar skall
tidpunkten för avgång, i stället för vad som anges i 3 kap. 5 § samma lag,
176

s. 177 Kontrollera mot PDF

beräknas från det att hyresrätten har sagts upp, om medlemmen när Bilaga 2
hyresrätten sägs upp inte har begärt utträde ur föreningen.
Återbetalning av insatser vid överlåtelse
2 § Vid överlåtelse av en kooperativ hyresrätt enligt bestämmelserna i
12 kap. 32 – 37 §§ jordabalken har den kooperative hyresgästen, utan
hinder av vad som sägs i 4 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, rätt att få ut sina insatser, när förvärvaren har erlagt de insatser denne är skyldig att delta med.
Bestämmelserna i 12 kap. 65 § jordabalken innebär inget hinder mot
att den som överlåter en kooperativ hyresrätt som villkor anger att förvärvaren skall erlägga de i första stycket nämnda insatserna.
Medlemskap efter övergång av kooperativ hyresrätt
3 § Den som enligt bestämmelserna i 12 kap. 32 – 37 §§ jordabalken
har förvärvat en kooperativ hyresrätt får inte vägras inträde i förening-en.
Utträde ur föreningen i vissa fall
4 § När en kooperativ hyresrätt enligt bestämmelserna i 12 kap. 42 §
jordabalken eller 3 kap. 11 § förevarande lag är förverkad eller hyresavtalet har upphört på grund av bestämmelserna i 12 kap. 46 eller 57 §
jordabalken, skall den kooperative hyresgästen anses ha utträtt ur föreningen, om inte styrelsen har medgett att hyresgästen får stå kvar som
medlem.
Vid sådant utträde har den kooperative hyresgästen, oavsett vad som
anges i föreningens stadgar, alltid rätt till minst samma återbetalning av
insatser som om denne själv hade sagt upp sig till utträde.
5 § En kooperativ hyresgäst som säger upp sig till utträde ur föreningen skall anses också ha sagt upp hyresavtalet.
Föreningens rätt att ta ut avgifter
6 § En kooperativ hyresrättsförening får inte ta ut andra avgifter än
sådana som avses i 2 kap. 2 § första stycket 5 lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar för åtgärder som föreningen enligt författning är
skyldig att vidta.
Förskott
7 § En kooperativ hyresrättsförening får ta emot förskott för en kooperativ hyresrätt endast om länsstyrelsen har lämnat föreningen till-stånd
att ta emot förskott.
8 § Länsstyrelsen skall lämna tillstånd till en förening att ta emot
förskott, om föreningen har ställt betryggande säkerhet hos länsstyrel-sen
för återbetalning av mottagna förskott.
177

s. 178 Kontrollera mot PDF

Länsstyrelsen skall på begäran av föreningen återställa säkerheten efter Bilaga 2
det att de kooperativa hyresrätterna har upplåtits eller mottagna förskott
har återbetalats.
3 kap. Hyresrätten
Lägenhetens skick på tillträdesdagen
1 § På tillträdesdagen skall föreningen tillhandahålla lägenheten i
sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt
brukbar för det avsedda ändamålet. Detta gäller om inte något annat har
avtalats.
Den kooperative hyresgästens ansvar för lägenhetens skick
2 § I stället för vad som föreskrivs i 12 kap. 15 § jordabalken kan en
kooperativ hyresrättsförening i sina stadgar, med de begränsningar som
anges i 3 §, bestämma att en kooperativ hyresgäst skall på egen bekostnad hålla sin lägenhet eller delar av denna i gott skick. Det kan även
bestämmas om jord som hyresavtalet innefattar.
3 § En kooperativ hyresgäst svarar aldrig för reparationer av ledning
för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har för-sett
lägenheten med ledningen och denna tjänar fler än en lägenhet.
Detsamma gäller ventilationskanaler.
En bestämmelse i föreningens stadgar att den kooperative hyresgäs-ten
svarar för reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada
gäller endast om skadan har uppkommit genom hyresgästens eget
vållande eller genom vårdslöshet av
1. någon som hör till hyresgästens hushåll eller gästar honom,
2. någon annan som han har inrymt i lägenheten, eller
3. någon som där utför arbete för hans räkning
samt, beträffande brandskada, hyresgästen har brustit i den omsorg och
tillsyn som han borde iakttagit.
Andra stycket tillämpas också om det finns ohyra i lägenheten.
Åtgärdsföreläggande m.m.
4 § Åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra stycket jordabalken
om fullgörande av sådan underhållsskyldighet beträffande gemensamma
utrymmen som avses i 12 kap. 15 § tredje stycket jordabalken får inte
åläggas en kooperativ hyresrättsförening, om sökanden är en kooperativ
hyresgäst.
5 § Bestämmelserna om upprustningsföreläggande och hyresgästinflytande i 12 kap. 18 a – h §§ jordabalken gäller inte för kooperativa
hyresrätter.

178

s. 179 Kontrollera mot PDF

Användningen av lägenheten

Bilaga 2

6 § Den kooperative hyresgästen får inte använda lägenheten för något
annat ändamål än det avsedda. Föreningen får dock endast åbe-ropa
avvikelse som är av avsevärd betydelse för föreningen eller någon annan
medlem i föreningen.
Den kooperative hyresgästens depositionsrätt
7 § Bestämmelserna i 12 kap. 21 och 22 §§ jordabalken om hyresgästens rätt att deponera belopp hos länsstyrelsen gäller för kooperativa
hyresgäster med undantag för bestämmelserna i 12 kap. 21 § första
stycket nämnda lag om rätt att deponera när det råder tvist om hyran.
Föreningens rätt till ersättning vid ommålning m.m.
8 § När en kooperativ hyresgäst med stöd av 12 kap. 24 a § jordabalken har vidtagit någon åtgärd med lägenheten, har föreningen rätt till
ersättning för skada, om åtgärden inte är fackmässigt utförd eller på
liknande sätt otillfredsställande.
Föreningens tillträde till lägenheten
9 § Företrädare för den kooperativa hyresrättsföreningen har rätt att
komma in i lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete
som föreningen svarar för. När lägenheten är ledig till uthyrning, är den
kooperative hyresgästen skyldig att låta den visas på lämplig tid.
Föreningen skall se till att den kooperative hyresgästen inte drabbas av
större olägenhet än nödvändigt.
Den kooperative hyresgästen är skyldig att tåla sådana inskränkningar i
nyttjanderätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra
i huset eller i jorden, även om hans lägenhet inte besväras av ohyra. I så
fall tillämpas 12 kap. 17 § jordabalken.
10 § Om den kooperative hyresgästen inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen enligt 9 § har rätt till det, får kronofogdemyndigheten besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan
handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
Förverkande
11 § Bestämmelserna i 12 kap. 42 § jordabalken om förverkande av
hyresrätten gäller även för kooperativa hyresrätter, dock med följande
avvikelser.
I stället för vad som anges i 12 kap. 42 § första stycket 4 jordabal-ken
är en kooperativ hyresrätt förverkad, om lägenheten används i strid med
6 § eller 12 kap. 41 § jordabalken och hyresgästen inte efter tillsägelse
vidtar rättelse utan dröjsmål.
179

s. 180 Kontrollera mot PDF

I stället för vad som anges i 12 kap. 42 § första stycket 7 jordabalken Bilaga 2
är en kooperativ hyresrätt förverkad om i strid med 9 § tillträde till
lägenheten vägras och hyresgästen inte kan visa giltig ursäkt.
Utöver vad som anges i 12 kap. 42 § första stycket 8 är den
kooperativa hyresrätten förverkad om den kooperative hyresgästen
åsidosätter en skyldighet som följer av föreningens stadgar och förhållandena i övrigt är sådana som anges i nämnda punkt.
12 § En kooperativ hyresrätt är förverkad och föreningen berättigad att
säga upp avtalet i förtid om hyresgästen har förvärvat hyresrätten genom
en sådan övergång som anges i 12 kap. 32 – 37 §§ jordabalken och
hyresgästen inte efter tillsägelse utan dröjsmål ansöker om med-lemskap
i föreningen.
Sägs avtalet upp, har föreningen rätt till skadestånd.
Prövning av hyresvillkor för bostadslägenheter
13 § Bestämmelserna i 12 kap. 53 – 55 c §§ jordabalken om prövning
av hyran och andra hyresvillkor för bostadslägenheter är tillämpliga
beträffande kooperativa hyresrätter endast i den utsträckning de avser
andra hyresvillkor än hyran.
Rätten till ersättning vid uppsägning av lokal
14 § Bestämmelserna i 12 kap. 57 § första stycket 5 och 57 a § jordabalken om hyresgästens rätt till ersättning när denne inte godtar nya
hyresvillkor för en lokal är inte tillämpliga beträffande kooperativa
hyresrätter.
4 kap. Föreningen m.m.
Föreningens stadgar
1 § Utöver vad som anges i 2 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall en kooperativ hyresrättsförenings stadgar ange
1. de grunder enligt vilka hyra skall beräknas, och
2. de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet av föreningens hus.
Bestämmelserna om avsättning till reservfond i 10 kap. 6 § lagen om
ekonomiska föreningar gäller inte för kooperativa hyresrättsföre-ningar.
Beslut om hyran
2 § För att ett beslut om ändring av de grunder enligt vilka hyra skall
beräknas skall vara giltigt när inte samtliga röstberättigade i föreningen
är ense om beslutet krävs, utöver vad som anges i 7 kap. 14 § lagen om
ekonomiska föreningar, att minst tre fjärdedelar av de röstande på den
senare stämman har gått med på beslutet.
3 § Det är en uppgift för styrelsen att fastställa hyran till föreningen,
om inte något annat har bestämts i stadgarna.

180

s. 181 Kontrollera mot PDF

Firma

Bilaga 2

4 § Den kooperativa hyresrättsföreningens firma skall innehålla
beteckningen ”kooperativ hyresrättsförening”.
I firman får inte ordet ”bolag” eller något annat ord som betecknar ett
bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd att ett
bolag innehar firman.
Firman skall tydligt skilja sig från andra hos Patent- och registeringsverket förut registerade och ännu bestående föreningsfirmor med
säte i samma län. För registrering av förenings firma gäller i övrigt
bestämmelserna i firmalagen (1974:156).
5 § Endast en kooperativ hyresrättsförening eller en sammanslutning
av kooperativa hyresrättsföreningar får använda beteckningen ”kooperativ hyresrätt” eller en sammansättning med dessa ord i sin firma eller i
övrigt vid beteckning av rörelsen.
6 § Ett beslut om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall
flyttas från ett län till ett annat får inte registreras, om den kooperativa
hyresrättsföreningens firma på grund av bestämmelserna i 4 § tredje
stycket inte får föras in i Patent- och registreringsverkets register.
Val av styrelse
7 § Möjligheten enligt 6 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar att i stadgarna föreskriva på vilket sätt styrelseledamöter skall
utses gäller i ett hänseende inte för kooperativa hyresrättsföre-ningar. Av
styrelsens ledamöter skall alltid minst två eller, om styrelsen består av
mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstäm-ma.
Vidgning av föreningens verksamhet
8 § För att ett beslut om vidgning av föreningens verksamhet skall vara
giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att minst två
tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet. Det gäller dock inte
om beslutet är av mindre betydelse för föreningens ekonomi.
Finns det i stadgarna ytterligare något villkor för att beslutet skall vara
giltigt, gäller även det.
Överlåtelse m.m. av föreningens hus
9 § För att ett beslut om överlåtelse av ett hus som tillhör förening-en, i
vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med koo-perativ
hyresrätt, skall vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma. Beslutet skall vidare ha fattats på det sätt som gäller för
beslut om likvidation enligt 11 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Dessutom skall minst två tredjedelar av de kooperativa hyresgästerna i det hus som skall överlåtas ha gått med på beslutet.
Finns det i stadgarna ytterligare något villkor för att beslutet skall vara
giltigt, gäller även det.
181

s. 182 Kontrollera mot PDF

10 § Överlåter föreningen det hus i vilket lägenheten finns eller säljs Bilaga 2
huset exekutivt, upphör den kooperativa hyresrätten. Föreningen är
därvid skyldig att betala skälig ersättning för den. Träder föreningen i
likvidation inom tre månader från det frågan om föreningens ersättningsskyldighet har blivit slutligt avgjord eller försätts föreningen inom
samma tid i konkurs, skall dock den kooperative hyresgästens rätt att få
ersättning för den kooperativa hyresrätten bedömas efter de regler som
gäller för skifte av föreningens tillgångar.
Upphör den kooperativa hyresrätten enligt första stycket och har
lägenheten tillträtts, skall skriftligt hyresavtal anses ingånget med den
nye fastighetsägaren. I så fall gäller 11 §.
11 § Om parterna inte kommer överens om hyresvillkoren enligt 10 §,
fastställs dessa av hyresnämnden. I väntan på att hyresvillkoren för tiden
från att hyresavtal skall anses ingånget blir slutligt bestämda, skall hyra
betalas enligt vad föreningen hade bestämt för den koopera-tiva hyresrätten.
12 § Vad som sägs i 10 och 11 §§ skall tillämpas på motsvarande sätt,
om föreningen hyr lägenheten och föreningens hyresavtal med fastighetsägaren upphör att gälla.
Revision
13 § Bestämmelserna i 8 kap. 5 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar om skyldighet att utse auktoriserad eller godkänd revisor
gäller inte för kooperativa hyresrättsföreningar.
5 kap. Ombildning till kooperativ hyresrätt genom förvärv av hus
Inledande bestämmelse
1 § Bestämmelser som gäller ombildning av hyresrätt till kooperativ
hyresrätt finns i detta kapitel och i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt.
Beslut om förvärv för ombildning
2 § En kooperativ hyresrättsförenings beslut att förvärva ett hus för
ombildning av hyresrätt till kooperativ hyresrätt skall fattas på en föreningsstämma. Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i minst två tredjedelar
av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet har gått med på
beslutet. Dessa hyresgäster skall vara medlemmar i den kooperativa
hyresrättsföreningen.
Vid beräkningen skall som lägenhet anses varje avskild enhet som är
inrättad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller lokal.
Garage, lager och andra lägenheter som i första hand används som
förvaringsutrymmen skall man dock bortse från.
Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur
rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för hyresgästerna och ägaren av huset.

182

s. 183 Kontrollera mot PDF

3 § Innan beslut om förvärv enligt 2 § fattas, skall en sådan ekonomisk Bilaga 2
plan som avses i 3 kap. 1 § bostadsrättslagen (1991:614) upprättas och
hållas tillgänglig för hyresgästerna. Bestämmelserna, att planen skall
registreras av Patent- och registreringsverket samt att förutsätt-ningarna
för registrering enligt 1 kap. 5 § bostadsrättslagen skall fram-gå, är dock
inte tillämpliga.
Till planen skall fogas ett besiktningsprotokoll som visar husets skick.
Planen skall även vara försedd med intyg enligt 3 kap. 2 § bostadsrättslagen.
4 § Beslut om förvärv i strid med 2 eller 3 § är ogiltiga, om inte förvärv ändå skett och lagfart har meddelats.
Hyresgästens rätt till inträde i föreningen
5 § En kooperativ hyresrättsförening som har förvärvat eller avser att
förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till kooperativ hyresrätt får
inte vägra en hyresgäst i huset inträde i föreningen. Detta gäller dock inte
om
1. hyresförhållandet avser en lokal och lokalen inte skall upplåtas med
kooperativ hyresrätt,
2. hyresförhållandet beror av anställning och lägenheten inte skall upplåtas med kooperativ hyresrätt, eller
3. sådana omständigheter föreligger att en kooperativ hyresrättsförening enligt 3 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar kan
vägra den som förvärvat en kooperativ hyresrätt inträde i före-ningen.
Föreningen får också efter det att den förvärvat huset vägra en hyresgäst inträde i föreningen, om
1. denne inte var hyresgäst i huset när föreningen förvärvade det, eller
2. hyresgästen ansökt om medlemskap i föreningen senare än ett år
efter föreningens förvärv av huset.
Medlemskap får inte vägras på grund av bestämmelsen i andra stycket
1, om hyresgästen var make eller på något annat sätt närstående till den
som innehade hyresrätten när föreningen förvärvade huset och
hyresrätten övergått till hyresgästen enligt 12 kap. 33 §, 34 § eller 47 §
andra stycket jordabalken. Hyresgästen måste dock ha ansökt om
medlemskap inom den tid som anges i andra stycket 2 eller, om det är
förmånligare för hyresgästen, senast tre månader efter den dag då
hyresrätten övertogs.
6 § En hyresgäst som avses i 5 § och som har vägrats inträde i föreningen kan inom en månad från den dag han fick del av beslutet hänskjuta tvisten till hyresnämnden.
Medlemmens rätt till en kooperativ hyresrätt
7 § Om någon som avses i 5 § har antagits som medlem i föreningen,
får föreningen inte vägra att upplåta den lägenhet som är avsedd för
medlemmen med kooperativ hyresrätt eller erbjuda sådana villkor för
upplåtelsen som medlemmen skäligen inte bör godta.
183

s. 184 Kontrollera mot PDF

Hyresnämnden får på ansökan av medlemmen förelägga föreningen att Bilaga 2
upplåta lägenheten med kooperativ hyresrätt. Föreläggandet får förenas
med vite. Nämnden får också fastställa villkoren för upplåtelsen.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte om det är
bestämt att medlemmens hyresförhållande skall upphöra.
Utträde ur föreningen m.m.
8 § Om föreningen vägrar att upplåta kooperativ hyresrätt till någon
som avses i 5 § och som har antagits som medlem i föreningen eller antar
inte en sådan medlem ett erbjudande från föreningen om att få lägenheten
upplåten med kooperativ hyresrätt, skall han anses ha utträtt ur
föreningen. Detta gäller dock inte om
1. han inom sex månader från beslutet eller erbjudandet har hänskjutit
frågan om upplåtelse till hyresnämnden enligt 7 § andra stycket, eller
2. styrelsen har medgett att han får stå kvar i föreningen.
Medlemmen skall också anses ha utträtt ur föreningen när ett beslut har
vunnit laga kraft som innebär avslag på hans begäran om upplåtelse av
kooperativ hyresrätt.
9 § Har föreningen antagit en hyresgäst som avses i 5 § som medlem i
föreningen men upphör denne att vara hyresgäst innan någon koopera-tiv
hyresrätt upplåtits till honom, skall medlemmen anses ha utträtt ur
föreningen den dag hyresförhållandet upphör. Dessa bestämmelser gäller
dock inte, om föreningens styrelse har medgett att medlemmen får stå
kvar i föreningen.
6 kap. Ombildning till kooperativ hyresrätt genom hyra av
lägenheter
Beslut att hyra för ombildning
1 § En kooperativ hyresrättsförenings beslut att hyra samtliga lägenheter i ett hus för ombildning till kooperativ hyresrätt skall fattas på en
föreningsstämma. Beslutet är giltigt, om minst två tredjedelar av
hyresgästerna i de uthyrda lägenheterna i det hus där föreningen avser att
hyra lägenheter har gått med på beslutet. Dessa hyresgäster skall vara
medlemmar i den kooperativa hyresrättsföreningen.
Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur
rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för hyresgästerna och ägaren av huset.
Bestämmelserna i 5 kap. 5 – 9 §§ skall tillämpas på motsvarande sätt.
Inträde som hyresvärd m.m.
2 § När beslut enligt 1 § har fattats träder den kooperativa hyresrättsföreningen in som hyresvärd i förhållande till en hyresgäst som inte är
medlem i föreningen, om
1. föreningen har träffat ett hyresavtal med fastighetsägaren avseende
samtliga lägenheter i huset, samt
2. hyresgästen har underrättats om inträdet.

184

s. 185 Kontrollera mot PDF

3 § Om hyresavtalet mellan fastighetsägaren och den kooperativa Bilaga 2
hyresrättsföreningen upphör att gälla, återinträder fastighetsägaren i de
hyresavtal där föreningen enligt 2 § har trätt in.
7 kap. Övriga bestämmelser
Straff
1 § Utöver vad som sägs i 16 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar döms den till böter som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. bedriver verksamhet i strid med 1 kap. 4 §,
2. tar emot förskott i strid med 2 kap. 7 §, eller
3. bryter mot 4 kap. 5 §.
Överklagande
2 § Beslut om förskott enligt 2 kap. 8 § får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
3 § Beslut av hyresnämnden i frågor angående fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 11 §, inträde i föreningen enligt 5 kap. 6 § eller
skyldighet att upplåta kooperativ hyresrätt enligt 5 kap. 7 § får överklagas hos Svea hovrätt inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
Överklagandet skall ges in till hyresnämnden.
Vissa meddelanden
4 § Bestämmelserna i 12 kap. 63 § jordabalken gäller även meddelande
som avses i 3 kap. 11 § andra stycket och 6 kap. 2 § 2.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den , då lagen (1999:459) om ändring av
tillstånd att bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt skall upphöra
att gälla.
2. Denna lag skall inte tillämpas på en ekonomisk förening som har
registrerats före lagens ikraftträdande och inte därefter har registrerats
som kooperativ hyresrättsförening. Bestämmelserna i 1 kap. 4 § första
stycket utgör inte hinder för en sådan förening att fortsätta verksamhet
som bedrevs vid ikraftträdandet.
Tillstånd som har meddelats enligt lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt upphör att gälla, om föreningen
registreras som kooperativ hyresrättsförening.
3. Sådana föreningar som avses i punkt 2 första stycket får enligt bestämmelserna i punkterna 4 och 5 omregistreras till kooperativa hyresrättsföreningar.
185

s. 186 Kontrollera mot PDF

Patent- och registreringsverket prövar frågan om omregistrering efter Bilaga 2
anmälan av föreningen.
4. Omregistrering får ske under förutsättning
– att föreningen har beslutat att ändra innehållet i sina stadgar i
överensstämmelse med bestämmelserna i 4 kap. 1 §,
– att föreningen har beslutat om firma i enlighet med bestämmelserna i
4 kap. 4 §, och
– att föreningen har utsett styrelse i enlighet med bestämmelserna i 4
kap. 7 §.
I fråga om omregistreringen tillämpas i övrigt bestämmelserna i 15
kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
5. Sådana villkor i föreningens stadgar som går längre än vad som föreskrivs i 7 kap. 14 § första stycket och 15 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall inte tillämpas när föreningen beslutar i angelägenhet som rör omröstningen.
6. Bestämmelserna i 4 kap. 5 § om förbud för andra än kooperativa
hyresrättsföreningar att använda orden kooperativ hyresrättsförening i
firman tillämpas inte före utgången av år
på firmor som redan är
registrerade vid lagens ikraftträdande.

186

s. 187 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i jordabalken

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken
dels att i 4 kap. 1 § orden ”lagen (1982:357) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt” skall bytas ut mot ”lagen (1982:357)
om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller
kooperativ hyresrätt”,
dels att 12 kap. 1 och 26 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap
1§
Detta kapitel avser avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till
nyttjande mot ersättning. Detta gäller även om lägenheten upplåtits
genom tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avtal.
Innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas tillsammans med
lägenheten, skall detta kapitel tillämpas på avtalet, om jorden skall
användas för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat ändamål
än jordbruk. Förenas ett tjänsteavtal, som ej är av ringa betydelse, med
upplåtelse av såväl lägenhet för bostadsändamål som jord, skall kapitlet
tillämpas, om upplåtelsen av lägenheten är mera betydelsefull än
upplåtelsen av jorden.
Med bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till
en inte oväsentlig del användas som bostad. Med lokal avses annan
lägenhet än bostadslägenhet.
Vad som föreskrivs i detta kapitel om sambor gäller sådana samboförhållanden där en ogift kvinna och en ogift man bor tillsammans under
äktenskapsliknande förhållanden.
Förbehåll som strider mot en bestämmelse i detta kapitel är utan
verkan mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej
annat anges.
Omfattar hyresavtalet minst tre
Omfattar hyresavtalet minst tre
bostadslägenheter, som hyresgäs- bostadslägenheter, som hyresgästen skall hyra ut i andra hand, får ten skall hyra ut i andra hand, eller
parterna avtala om förbehåll som är hyresgästen en kooperativ hystrider mot vad som sägs i detta resrättsförening som skall upplåta
kapitel om sådana lägenheter, un- kooperativ hyresrätt får parterna
der förutsättning att förbehållet avtala om förbehåll som strider
inte strider mot bestämmelserna mot vad som sägs i detta kapitel
om lokaler och inte heller avser om sådana lägenheter, under
rätten till förlängning av avtalet förutsättning att förbehållet inte
eller grunderna för fastställande av strider mot bestämmelserna om
hyresvillkoren i samband med lokaler och inte heller avser rätten
sådan förlängning. Ett sådant för- till förlängning av avtalet eller
behåll gäller endast om det god- grunderna för fastställande av hykänts av hyresnämnden. God- resvillkoren i samband med sådan
kännande behövs dock inte om förlängning. Ett sådant förbehåll
staten, kommun, landsting eller gäller endast om det godkänts av

187

s. 188 Kontrollera mot PDF

kommunalförbund är hyresvärd.

hyresnämnden. Godkännande be- Bilaga 2
hövs dock inte om staten,
kommun, landsting eller kommunalförbund är hyresvärd eller om
en kooperativ hyresrättsförening är
hyresgäst.

26 §
Hyresvärden har rätt att utan uppskov få tillträde till lägenheten för att
utöva nödvändig tillsyn eller utföra förbättringsarbeten som inte kan
uppskjutas utan skada. När lägenheten är ledig till uthyrning, är hyresgästen skyldig att låta den visas på lämplig tid.
Efter tillsägelse minst en månad i förväg får hyresvärden i lägenheten
låta utföra mindre brådskande förbättringsarbeten som inte vållar
väsentligt hinder eller men i nyttjanderätten. Sådana arbeten får dock inte
utan hyresgästens medgivande utföras under den sista månad som
hyresförhållandet består. Vill hyresvärden utföra annat arbete i lägenheten, får hyresgästen inom en vecka från det att han fick meddelande
om detta säga upp avtalet till upphörande. Sådant arbete får inte utan
hyresgästens medgivande påbörjas förrän avtalet sålunda kunnat bringas
att upphöra. Bestämmelserna i detta stycke gäller inte arbete som
hyresvärden har utfäst sig att utföra åt hyresgästen eller som han genom
ett åtgärdsföreläggande har ålagts att utföra.
I fall som anges i första eller andra stycket skall hyresvärden tillse att
hyresgästen ej förorsakas större olägenhet än nödvändigt. Skada som
förorsakas hyresgästen genom arbete som avses i andra stycket skall
ersättas av hyresvärden, även om skadan icke beror på hans försummelse.
Hyresgästen är skyldig att tåla
Hyresgästen är skyldig att tåla
inskränkningar i nyttjanderätten, inskränkningar i nyttjanderätten,
som föranleds av nödvändiga som föranleds av nödvändiga
åtgärder för att utrota ohyra i åtgärder för att utrota ohyra i
fastigheten, även om den av fastigheten, även om den av
honom hyrda lägenheten inte honom hyrda lägenheten inte
besväras av ohyra. Därvid gäller besväras av ohyra. Därvid gäller
17 §.
17 § andra stycket.
Underlåter hyresgästen att bereda hyresvärden tillträde till lägenheten
när denne har rätt till det, får kronofogdemyndigheten meddela särskild
handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen
(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

Denna lag träder i kraft den

188

s. 189 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:188) om arrendenämnder
och hyresnämnder
dels att i 16 e § orden ”lagen (1982:357) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt” skall bytas ut mot ”lagen (1982:357) om
rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ
hyresrätt”,
dels att 4 och 23 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§
Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att
1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,
2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 11 § första stycket 5
och 16 § andra stycket, ändrad användning av lokal enligt 12 kap. 23 §
andra stycket, skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, överlåtelse av hyresrätt
enligt 12 kap. 34 – 37 §§, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 12
kap. 40 §, förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt 12
kap. 54 §, återbetalning av hyra och fastställande av hyra enligt 12 kap.
55 d §, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 § eller före-läggande
enligt 12 kap. 64 §, allt jordabalken,
2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22 – 24 §§ hyresförhandlingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 §
samma lag,
2 b. pröva tvist om fastställande
av hyresvillkor enligt 4 kap. 11 §,
inträde i föreningen enligt 5 kap.
6 § eller skyldighet att upplåta
kooperativ hyresrätt enligt 5 kap.
7 §, allt lagen (0000: 000) om
kooperativ hyresrätt,
3. pröva tvist om medlemskap enligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upplåta
bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller villkor för upplåtelse av bostadsrätt
enligt samma §, hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, upplåtelse av lägenhet i
andra hand enligt 7 kap. 11 § eller utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §,
allt bostadsrättslagen (1991:614),
4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12
kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som
avses i 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 bostadsrättslagen,
5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,
5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingslagen,
6. pröva frågor enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792), tvist om
upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a – c §§ jordabalken eller
förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 12 kap. 18 d – f §§ och 18 h §
samma balk,
189

s. 190 Kontrollera mot PDF

7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet Bilaga 2
m.m.,
8. pröva frågor enligt lagen
8. pröva frågor enligt lagen
(1982:352) om rätt till fastig- (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till hetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt eller kooperativ hybostadsrätt.
resrätt.
Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är
belägen. Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av
hyresfastighet m.m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där förvaltningen föres.
23 §
Om fullföljd av talan mot hyresnämndens beslut i ärende enligt 12
kap. jordabalken, hyresförhandlingslagen (1978:304) eller lagen
(0000:000) om kooperativ hyresrätt eller i ärende angående bostadsrätt, eller särskild för-valtning
eller i ärende enligt lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m., eller lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hy-resrätt
finns bestämmelser i 12 kap. 70 §
jordabalken, 31 § hyresförhandlingslagen, 7 kap. 3 § lagen om
kooperativ hyresrätt, 11 kap. 3 §
bostadsrättslagen (1991: 614),
34 §
bostadsförvaltningslagen
(1977:792), 25 § lagen om förvärv
av hyresfastighet m. m. samt 15 §
lagen om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt eller
kooperativ hyresrätt.
Hyresnämndens yttrande enligt 12 a § första stycket får inte överklagas.
Hyresnämndens beslut får överklagas hos Svea hovrätt, om nämnden
1. avvisat ansökan som avses i 8, 11, 14 – 16, 16 a, 16 c eller 16 e §,
eller avvisat ett överklagande,
2. avskrivit ärende enligt 8 – 10, 15 a, 16, 16 a, 16 c eller 16 e §, dock
ej när ärendet kan återupptagas,
3. förordnat angående ersättning för någons medverkan i ärendet,
4. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga föreläggande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet,
5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäller rättshjälp.
Ett överklagande som avses i tredje stycket skall ges in till hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.

Om fullföljd av talan mot hyresnämndens beslut i ärende enligt 12
kap. jordabalken eller hyresförhandlingslagen (1978:304) eller
i ärende angående bostadsrätt,
eller särskild förvaltning eller i
ärende enligt lagen (1975:1132)
om förvärv av hyresfastighet m.
m., eller lagen (1982:352) om rätt
till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt finns bestämmelser i 12 kap. 70 § jordabalken, 31 § hyresförhandlingslagen, 11 kap. 3 § bostadsrättslagen (1991: 614), 34 § bostadsförvaltningslagen (1977:792), 25 §
lagen om förvärv av hyresfastighet
m. m. Samt 15 § lagen om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt.

190

s. 191 Kontrollera mot PDF

I fråga om handläggningen hos hyresnämnden av ett överklagande som Bilaga 2
avses i första eller tredje stycket tillämpas bestämmelserna i 52 kap. 2
och 4 §§ rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den

191

s. 192 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m.m.

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
2§

Förvärvstillstånd fordras inte
1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landsting eller kommunalförbund,
2. om staten, kommun, landsting, kommunalförbund, aktiebolag, som
helt ägs av kommun eller landsting, allmännyttigt bostadsföretag, riksorganisation för bostadsrättsföreningar eller regional sådan organisa-tion
är förvärvare,
3. om egendomen förvärvas av
3. om egendomen förvärvas av
en bostadsrättsförening och fö- en bostadsrättsförening eller en
reningen har fattat beslut om kooperativ hyresrättsförening och
förvärvet i den ordning som fö- föreningen har fattat beslut om
reskrivs i 9 kap. 19 § bostads- förvärvet i den ordning som
föreskrivs i 9 kap. 19 § bostadsrättslagen (1991:614),
rättslagen (1991:614) respektive 5
kap. 2 § lagen (0000:000) om
kooperativ hyresrätt,
4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller
enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig
att åter avyttra egendomen,
5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att
avyttra egendomen enligt 6 §,
6. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.

Denna lag träder i kraft den

192

s. 193 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen
(1977:792)

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 § bostadsförvaltningslagen (1977:792) att
1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§
Denna lag äger tillämpning på fastighet där det finns bostadslägenhet
som är uthyrd eller kan hyras ut av fastighetens ägare för annat ändamål
än fritidsändamål och som ej utgör del av hans egen bostad. Fastighet
som tillhör staten eller kommun kan ej bli föremål för ingripande enligt
2.
När byggnad tillhör innehavare av inskriven tomträtt, äger bestämmelserna i denna lag om fastighet motsvarande tillämpning på tomträtten. I fråga om byggnad som annars tillhör annan än ägaren av marken
gäller lagen i tillämpliga delar. Såsom ägare av fastighet anses, när
omständigheterna föranleder det, annan som innehar fastigheten.
Denna lag tillämpas inte på
kooperativa hyresrättsföreningar
som avses i lagen (0000:000) om
kooperativ hyresrätt.

Denna lag träder i kraft den

193

s. 194 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen
(1978:304)

Bilaga 2

Härigenom föreskriv att 1 § hyresförhandlingslagen (1978:304) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1§
Förhandling om hyresförhållanden i fråga om bostadslägenheter får
enligt denna lag föras mellan å ena sidan hyresvärd eller hyresvärd och
organisation av fastighetsägare, i vilken hyresvärden är medlem, och å
andra sidan organisation av hyresgäster. Förhandling förs på grundval av
förhandlingsordning, som kommer till stånd genom avtal mellan de
förhandlande parterna eller genom beslut av hyresnämnd.
Som hyresvärd anses i lagen den
Som hyresvärd anses i lagen den
som för annat ändamål än fritids- som för annat ändamål än fritidsändamål regelmässigt hyr ut mer ändamål regelmässigt hyr ut mer
än två bostadslägenheter, vilka ej än två bostadslägenheter, vilka ej
utgör del av upplåtarens bostad.
utgör del av upplåtarens bostad.
Lagen är dock inte tillämplig vid
upplåtelse av kooperativ hyresrätt.
Vad som i lagen sägs om avtal om förhandlingsordning och om verkan av att sådant avtal har slutits gäller i tillämpliga delar även i fråga om
förhandlingsordning som har beslutats av hyresnämnd.

Denna lag träder i kraft den

194

s. 195 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt
till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt samt 1, 3 – 6 och 8 – 12 §§
skall ha följande lydelse.
Lag om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller
kooperativ hyresrätt
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1§

För ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt har hyresgäster enligt denna
lag rätt att förvärva den fasta
egendomen genom en bostadsrättsförening respektive en kooperativ hyresrättsförening.
Rätten till förvärv gäller fast egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller, om egendomen hyrs ut för något annat ändamål än fritidsändamål, som småhusenhet.
Vad som i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt.
Vad som sägs om lagfart skall, när det är fråga om tomträtt, i stället avse
inskrivning av förvärv av tomträtt.
För ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt har hyresgäster enligt
denna lag rätt att förvärva den
fasta egendomen genom en bostadsrättsförening.

3§
Om hyresgäster har intresse av
att förvärva fast egendom för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt får
detta anmälas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel.
Intresseanmälan skall för hyresgästernas räkning göras av en
bostadsrättsförening respektive en
kooperativ hyresrättsförening.
Föreningen skall till sin anmälan foga ett intyg av föreningens styrelse
om
1. hur många lägenheter som finns i den fasta egendom som anmälan
omfattar,
2. att hyresgästerna i minst två
2. att hyresgästerna i minst två
tredjedelar av de uthyrda lägen- tredjedelar av de uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig heterna skriftligen har förklarat sig
intresserade av en ombildning av intresserade av ombildningen, och
hyresrätt till bostadsrätt, och att att dessa hyresgäster är meddessa hyresgäster är medlemmar i lemmar i föreningen, och
bostadsrättsföreningen, och

Om hyresgäster har intresse av
att förvärva fast egendom för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till
inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets
inskrivningsdel. Intresseanmälan
skall för hyresgästernas räkning
göras av en bostadsrättsförening.

195

s. 196 Kontrollera mot PDF

3. att samtliga lägenheter i en småhusenhet som omfattas av anmälan Bilaga 2
hyrs för något annat ändamål än fritidsändamål.
4§
Fastighetsägaren och bostadsrättsföreningen skall av inskrivningsmyndigheten underrättas om
att en intresseanmälan har antecknats i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Fastighetsägaren och bostadsrättsföreningen eller den kooperativa hyresrättsföreningen skall av
inskrivningsmyndigheten underrättas om att en intresseanmälan
har antecknats i fastighetsregistrets
inskrivningsdel.
5§

Sedan anteckning har skett
gäller en intresseanmälan, utom i
fall som avses i andra stycket,
fram till den inskrivningsdag som
inträffar närmast efter två år från
den inskrivningsdag då anteckingen gjordes. Om hembud som
avses i 6 § sker under denna tid,
gäller anmälningen dock alltid
fram till den inskrivningsdag som
inträffar närmast efter två år från
den dag då hembudet skedde. Vad
som nu har sagts gäller även i
förhållande till ny ägare av
fastigheten.
En förening som har gjort en
intresseanmälan kan återta den.
Anmälan upphör att gälla den
inskrivningsdag som inskrivningsyndigheten tar bort anteckningen.
En ny intresseanmälan får antecknas tidigast på den inskrivningsdag då
den tidigares giltighet upphört.
Sedan anteckning har skett
gäller en intresseanmälan fram till
den inskrivningsdag som inträffar
närmast efter två år från den
inskrivningsdag då anteckningen
gjordes. Om hembud som avses i
6 § ker under denna tid, gäller
anmälningen dock alltid fram till
den inskrivningsdag som inträffar
närmast efter två år från den dag
då hembudet skedde. Vad som nu
har sagts gäller även i förhållande
till ny ägare av fastigheten.

5a§
Till ett återtagande av en intresseanmälan skall föreningens
styrelse foga ett intyg att hyresgästerna i minst hälften av de
uthyrda lägenheterna vid föreningsstämma har röstat mot
förvärv av den fasta egendomen.
6§
Fast egendom som utgör en hyreshus- eller småhusenhet och för
vilken en intresseanmälan gäller,
får inte överlåtas helt eller delvis
genom köp eller byte utan att den

Fast egendom som utgör en hyreshus- eller småhusenhet och för
vilken en intresseanmälan gäller,
får inte överlåtas helt eller delvis
genom köp eller byte utan att den

196

s. 197 Kontrollera mot PDF

bostadsrättsförening som har gjort
intresseanmälan har erbjudits att
förvärva hela hyreshus- eller
småhusenheten.
Ett
sådant
erbjudande kallas hembud. Med
överlåtelse genom köp eller byte
likställs överlåtelse genom tillskott
till bolag eller förening, utdelning
eller skifte från bolag eller
förening samt fusion enligt 14 kap.
1 § aktiebolagslagen (1975:1385).
En överlåtelse får genomföras
utan hembud till bostadsrättsföreningen,

bostadsrättsförening eller koope- Bilaga 2
ativa hyresrättsförening som har
gjort intresseanmälan har erbjudits
att förvärva hela hyreshus- eller
småhusenheten. Ett sådant erbjudande kallas hembud. Med
överlåtelse genom köp eller byte
likställs överlåtelse genom tillskott
till bolag eller förening, utdelning
eller skifte från bolag eller
förening samt fusion enligt 14 kap.
1 § aktiebolagslagen (1975:1385).
En överlåtelse får genomföras
utan hembud till bostadsrättsöreningen eller den kooperativa
hyresrättsföreningen,
1. om föreningen godkänner
överlåtelsen,

1. om bostadsrättsföreningen
godkänner överlåtelsen,
2. om staten förvärvar egendomen,
3. om förvärvaren är gift med överlåtaren eller om förvärvaren eller,
när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling,
4. om förvärvet genomförs genom inrop på exekutiv auktion eller
offentlig auktion enligt lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt,
5. om överlåtelsen avser andel och förvärvaren redan äger en andel i
egendomen och denna andel förvärvats på något annat sätt än genom
gåva.
Hembud behövs inte heller, om
Hembud behövs inte heller, om
ett förvärv av bostadsrättsfö- ett förvärv av föreningen skulle
reningen skulle vara oskäligt med vara oskäligt med hänsyn till
hänsyn till förhållandet mellan förhållandet mellan överlåtaren
överlåtaren
och
en
annan och en annan förvärvare än
förvärvare än bostadsrättsföre- föreningen eller villkoren för eller
ningen eller villkoren för eller omständigheterna vid en sådan
omständigheterna vid en sådan överlåtelse. Frågan om hembud
överlåtelse. Frågan om hembud behövs prövas av hyresnämnden
behövs prövas av hyresnämnden på begäran av fastighetsägaren.
på begäran av fastighetsägaren.
8§

Hyresnämnden skall se till att
Hyresnämnden skall se till att
förslaget till köpeavtal delges den förslaget till köpeavtal delges den
bostadsrättsförening som har gjort förening som har gjort inintresseanmälan. Efter delgivning- tresseanmälan. Efter delgivningen
en får inte hembudet eller får inte hembudet eller samtycket
samtycket
till
avtalsförslaget till avtalsförslaget återkallas eller
förslaget ändras.
återkallas eller förslaget ändras.
Efter hembudet är fastighetsägaren skyldig att ge föreningen tillfälle att
besikta egendomen.
197

s. 198 Kontrollera mot PDF

Hyresnämnden skall för anteckning i fastighetsregistrets inskriv- Bilaga 2
ningsdel underrätta inskrivningsmyndigheten om hembudet och om
dagen för det.
9§
Bestämmelser om bostadsrättsföreningars beslut att förvärva hus
för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt finns i 9 kap. 19 – 21
§§ bostadsrättslagen (1991: 614).

Bestämmelser om bostadsrättsföreningars beslut att förvärva hus
för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt finns i 9 kap. 19 – 21 §§
bostadsrättslagen (1991: 614).
Motsvarande bestämmelser för
kooperativa hyresrättsföreningar
finns i 5 kap. 2 – 4 §§ lagen
(0000:000)
om
kooperativ
hyresrätt.
10 §

Hembudet antas genom att
bostadsrättsföreningen inom tre
månader från den dag då hembudet skedde skriftligen anmäler
till hyresnämnden att föreningen
beslutat att förvärva den hembjudna egendomen på de villkor
som anges i fastighetsägarens
förslag till köpeavtal. När anmälan
har kommit in prövar nämnden om
hembudet rätteligen har antagits

Om
bostadsrättsföreningen
inom den tid som anges i första
stycket skriftligen anmäler till
hyresnämnden att föreningen är
intresserad av att förvärva den
hembjudna egendomen, förlängs
tiden för att anta hembudet till sex
månader från den dag då
hembudet skedde. Fastighetsägaren skall av hyresnämnden underrättas härom.
Hembudet upphör att gälla, om
det inte antas inom föreskriven tid
och på föreskrivet sätt eller när
bostadsrättsföreningen skriftligen
underrättat hyresnämnden om att
den inte antar hembudet.

Hembudet antas genom att bostadsrättsföreningen eller den
kooperativa hyresrättsföreningen
inom tre månader från den dag då
hembudet skedde skriftligen anmäler till hyresnämnden att
föreningen beslutat att förvärva
den hembjudna egendomen på de
villkor som anges i fastighetsägarens förslag till köpeavtal. När
anmälan har kommit in prövar
nämnden om hembudet rätteligen
har antagits.
Om föreningen inom den tid
som anges i första stycket skriftligen anmäler till hyresnämnden
att föreningen är intresserad av att
förvärva den hembjudna egendomen, förlängs tiden för att anta
hembudet till sex månader från
den dag då hembudet skedde.
Fastighetsägaren skall av hyresnämnden underrättas härom.
Hembudet upphör att gälla, om
det inte antas inom föreskriven tid
och på föreskrivet sätt eller när
föreningen skriftligen underrättat
hyresnämnden om att den inte
antar hembudet.

11 §
Om hembudet har antagits, skall

Om hembudet har antagits, skall

198

s. 199 Kontrollera mot PDF

det anses som om fastighetsägaren och bostadsrättsföreningen har
slutit ett avtal om köp av den hembjudna egendomen på de villkor
som anges i förslaget till köpeavtal. I förslaget skall anses föreskrivet att köpebrev skall upprättas.

det anses som om fastighetsäga- Bilaga 2
ren och föreningen har slutit ett
avtal om köp av den hembjudna
egendomen på de villkor som
anges i förslaget till köpeavtal. I
förslaget skall anses föreskrivet att
köpebrev skall upprättas.

12 §
Även om hembudet har upphört
Även om hembudet har upphört
att gälla får, så länge föreningens att gälla får, så länge föreningens
intresseanmälan gäller, en sådan intresseanmälan gäller, en sådan
överlåtelse eller övergång som överlåtelse eller övergång som
avses i 6 § första stycket inte ske avses i 6 § första stycket inte ske
till någon annan än den bo- till någon annan än den förening
stadsrättsförening som har gjort som har gjort intresseanmälan, om
intresseanmälan, om köpeskil- köpeskillingen är lägre eller
lingen är lägre eller villkoren för villkoren för överlåtelsen sammanöverlåtelsen sammantagna är avse- tagna är avsevärt ogynnsammare
värt ogynnsammare för fastig- för fastighetsägaren än vad som
hetsägaren än vad som angavs vid angavs vid hembudet. En sådan
hembudet. En sådan överlåtelse överlåtelse eller övergång får inte
eller övergång får inte heller ske heller ske om ett villkor som
om ett villkor som angavs vid angavs vid hembudet är uppenbart
hembudet är uppenbart oskäligt oskäligt mot föreningen. Har
mot föreningen. Har fastighets- fastighetsägaren sedan ett hembud
ägaren sedan ett hembud upphört upphört att gälla gjort ett nytt hematt gälla gjort ett nytt hembud, bud, enligt vilket köpeskillingen är
enligt vilket köpeskillingen är lägre eller villkoren på annat sätt
lägre eller villkoren på annat sätt ogynnsammare för fastighetsogynnsammare för fastighets- ägaren, och upphör även detta
ägaren, och upphör även detta hembud att gälla, skall första och
hembud att gälla, skall första och andra meningarna tillämpas på det
andra meningarna tillämpas på det nya hembudet.
nya hembudet.
Första stycket gäller också om överlåtelsen avser en andel av hyreshus- eller småhusenheten.
I fråga om förbudet i första stycket skall 6 § andra och tredje stycket
tillämpas. Om något undantag inte föreligger, är överlåtaren skyldig att
skaffa hyresnämndens tillstånd till överlåtelsen.

Denna lag träder i kraft den

199

s. 200 Kontrollera mot PDF

Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614)

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs
dels att i 1 kap. 7 § orden ”lagen (1982:357) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt” skall bytas ut mot ”lagen (1982:357)
om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller
kooperativ hyresrätt”,
dels att 1 kap. 8 § BRL skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.
8§
En juridisk person får inte uppEn juridisk person får inte upplåta andelsrätt med vilken följer låta andelsrätt som ger rätt att för
rätt att för begränsad tid besitta begränsad tid besitta eller nyttja en
eller nyttja en bostadslägenhet.
bostadslägenhet.
Ett förbehåll om förvärv av
Ett förbehåll om förvärv av
andelsrätt i strid med första stycket andelsrätt i strid med första stycket
gäller inte mot den till vilken gäller inte mot den till vilken
lägenheten har upplåtits
lägenheten har upplåtits.
Bestämmelser om begränsFörsta stycket gäller inte i verksamhet som bedrivs med stöd av ningar i ekonomiska föreningars
tillstånd enligt lagen (1986:1242) rätt att upplåta nyttjanderätt för
om försöksverksamhet med koo- begränsad tid finns i 1 kap. 4 §
perativ hyresrätt eller lagen lagen (0000:000) om kooperativ
(1999:459) om ändring av till- hyresrätt.
stånd att bedriva verksamhet med
kooperativ hyresrätt.

Denna lag träder i kraft den

200

s. 201 Kontrollera mot PDF

Förslag till förordning om kooperativ hyresrätt

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs följande.
1§ Säkerhet för återbetalning av förskott enligt 2 kap. 7 § lagen
(0000:000) om kooperativ hyresrätt skall täcka det sammanlagda beloppet av de förskott som avses med den kooperativa hyresrättsföreningens ansökan om tillstånd.
2 § Säkerheten skall bestå av bankgaranti eller annan likvärdig
säkerhet. Som säkerhet får även godtas en garantiförbindelse av Aktiebolaget Bostadsgaranti, HSB:s Riksförbund ek.för., Riksbyggens ekonomisk förening samt GARBO Aktiebolag.
3 § Säkerheten skall förvaras hos länsstyrelsen.
4 § Ansökan om återställande av säkerhet skall göras skriftligen hos
länsstyrelsen.
5 § Till ansökningshandling om återställande av säkerhet för förskott
skall fogas en skriftlig försäkran av samtliga ledamöter i den kooperativa hyresrättsföreningens styrelse att de lägenheter för vilka förskott har
tagits ut är upplåtna med kooperativ hyresrätt till den som har betalat
förskottet eller att mottagna förskott har återbetalats.
6 § När säkerhet återställs skall länsstyrelsen återkalla tillståndet att ta
upp förskott.

Denna förordning träder i kraft

201

s. 202 Kontrollera mot PDF

Förteckning över remissinstanserna

Bilaga 3

Efter remiss har yttrande över betänkandet inkommit från Svea hovrätt,
Kammarrätten i Göteborg, Malmö tingsrätt, Hyresnämnden i Malmö,
Hyresnämnden i Göteborg, Statskontoret, Socialstyrelsen, Riksskatteverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län,
Statens Bostadskreditnämnd, Konsumentverket, Juridiska fakulteten vid
Stockholms universitet, Institutet för fastighetsrättslig forskning vid
Uppsala universitet, Boverket, Patent- och registreringsverket Stockholms kommun, Västerås kommun, Svenska Kommunförbundet, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorssamfundet,
Sveriges advokatsamfund, Sveriges försäkringsförbund, Svenska Bankföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund, SBC, HSB:s riksförbund,
Riksbyggen, Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för., SKB,
Hyresgästernas Riksförbund, Fastighetsmäklarförbundet,
Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag (SABO) och Venantius AB.
Fakulteten för arkitektur, lantmäteri och väg- och vatten vid Kungliga
Tekniska högskolan KTH, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
SBAB, Sveriges Fastighetsmäklarsamfund, AB Bostadsgaranti, har getts
tillfälle att yttra sig men har avstått från det.
Yttrande har vidare inkommit från Miljöpartiet de Gröna.

202

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.