Sök i Ratio Lex

Lotterier över Internet m.m. Fi2000/2539

2002-02-28 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

  • Källa: Regeringskansliet (regeringen.se) — originalets PDF · regeringens sida; texten är pdf:ens eget textlager
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Lagrådsremiss Lotterier över Internet m.m. Fi2000/2539 (2002-02-28)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagrådsremiss
Lotterier över Internet m.m.
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 28 februari 2002

Bosse Ringholm
Lilian Wiklund
(Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
I lagrådsremissen föreslås att lotterilagen (1994:1000) anpassas till den
tekniska utvecklingen genom att särskilda regler för lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor införs. Detta innebär att
anordnare av lotterier fortsättningsvis även kan förmedla sina lotterier
med hjälp av kommunikationstjänster såsom Internet, mobiltelefoni eller
liknande.
Tillstånd att anordna eller förmedla lotterier med hjälp av elektromagnetiska vågor får ges för lotterier som uppfyller lotterilagens krav på
lottning, gissning, vadhållning och liknande förfaranden.
Lagrådsremissen innehåller även förslag om att förbudet för den som
anordnar ett lotteri att lämna kredit för insatser i lotteriet utvidgas till att
omfatta även den som är ombud för anordnaren.
Lotteriinspektionen prövar frågan om tillstånd enligt de föreslagna särreglerna. Härutöver skall regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer ges möjlighet att utfärda särskilda föreskrifter för sådana
lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor.
Ändringarna i lotterilagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2002.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning
1

Beslut ................................................................................................ 3

2

Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)...................... 4

3

Ärendet och dess beredning.............................................................. 7

4

Bakgrund........................................................................................... 8
4.1
Beskrivning av spelmarknaden .......................................... 8
4.2
Gällande rätt ....................................................................... 8
4.3
EG-rätten ............................................................................ 9
4.4
Spel på Internet................................................................. 10

5

Tillstånd att förmedla lotterier över Internet m.m. ......................... 12
5.1
Behov av särskilda bestämmelser .................................... 12
5.2
De särskilda bestämmelsernas tillämpningsområde......... 13
5.3
Lotterier som omfattas av de särskilda bestämmelserna.. 15
5.4
Föreskrifter och tillstånd m.m. ......................................... 18

6

Förbud för ombud att lämna kredit ................................................. 22

7

Ekonomiska konsekvenser.............................................................. 23

8

Författningskommentar................................................................... 24

Bilaga 1 Utredningens sammanfattning av Betänkandet 2000:50 Från
tombola till Internet i relevanta delar.................................... 27
Bilaga 2 Utredningens förslag till Lag om ändring i lotterilagen
(1994:1000) i relevanta delar................................................ 30
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser (Från tombola till Internet
(SOU 2000:50)) .................................................................... 33

2

s. 3 Kontrollera mot PDF

1

Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

3

s. 4 Kontrollera mot PDF

2

Förslag till lag om ändring i lotterilagen
(1994:1000)

Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lotterilagen (1994:1000)
dels att 18 och 23 §§ skall upphävas,
dels att rubriken närmast före 18 § skall utgå,
dels att 21, 37, 41, 42 och 49 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 21 a–21 d §§, samt
närmast före 21 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
21 §

I samband med utgivandet av en
tryckt periodisk skrift eller i samband med sändning i radio eller
television får det utan tillstånd anordnas lotteri där pristagare utses i
en tävling som har anordnats i
skriften eller i sändningen, om
1. det som villkor för att delta i
lotteriet inte fordras att skriften
innehas eller att insats betalas, och
2. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp.

I samband med utgivandet av en
tryckt periodisk skrift får det utan
tillstånd anordnas ett egentligt
lotteri där pristagare utses i en tävling som har anordnats i skriften,
om
1. det som villkor för att delta i
lotteriet inte fordras att skriften
innehas eller att insats betalas, och
2. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp.

Lotterier som förmedlas med
hjälp av elektromagnetiska
vågor
21 a §
Lotterier som anordnas i
samband med sändning i radio
eller television, eller på annat sätt
förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor, får inte anordnas utan särskilt tillstånd utom
i fall som anges i 21 c §.

1

Se Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett
informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande
föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex
31998L0034), ändrat genom rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex
31998L0048).

4

s. 5 Kontrollera mot PDF

21 b §
Tillstånd att anordna ett lotteri
som avses i 21 a § får ges till
sådan sammanslutning som avses i
15 §, om lotteriet är ett egentligt
lotteri och uppfyller kraven i 16 § i
tillämpliga delar.
Tillstånd att anordna egentliga
lotterier i lokalradio, närradio
eller andra trådsändningar av
television än vidaresändningar
enligt radio- och TV-lagen
(1996:844) får lämnas bara om
det kan antas att marknaden för
lokala lotterier inte försämras.
21 c §
I samband med sändning i radio
eller television får det utan tillstånd anordnas ett egentligt lotteri
där pristagare utses i en tävling
som har anordnats i sändningen,
om
1. det som villkor för att delta i
lotteriet inte fordras att insats
betalas, och
2. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp.
21 d §
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får, beträffande tillståndspliktiga lotterier
som förmedlas med hjälp av
elektromagnetiska vågor, meddela
föreskrifter i fråga om åldersgräns
för deltagande och andra krav för
anordnande av lotteri samt krav
på utrustning som används av
anordnaren.
37 §
Det är inte tillåtet för den som
anordnar ett lotteri enligt denna
lag att lämna kredit för insatser i
lotteriet.

Det är inte tillåtet för den som
anordnar ett lotteri enligt denna
lag att lämna kredit för insatser i
lotteriet. Detsamma gäller för den
som är ombud för den som anordnar lotteriet.

5

s. 6 Kontrollera mot PDF

41§
Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd enligt 16 § när lotteriet
skall bedrivas i flera län.
Lotteriinspektionen prövar ockLotteriinspektionen prövar också frågor om tillstånd i fall då sär- så frågor om tillstånd i fall då särskilt tillstånd krävs enligt 21 a §.
skilt tillstånd krävs enligt 18 §.
42 §
Länsstyrelsen i det län där ett bingospel skall bedrivas prövar frågor
om tillstånd enligt 22 §. Om bingospelet skall bedrivas i flera län eller
om 22 § andra stycket skall tillämpas prövas dock frågan om tillstånd av
Lotteriinspektionen.
Lotteriinspektionen
prövar
också frågor om tillstånd i fall då
särskilt tillstånd krävs enligt 23 §.
49 §
Tillståndsmyndigheten respektive
registreringsmyndigheten
skall utse en kontrollant för sådana
egentliga lotterier som avses i 16
och 17 §§ samt fastställa arvodet
till kontrollanten. Arvodet skall
betalas av den som anordnar
lotterierna.
Den som efter registrering
anordnar lotterier enligt 17 § skall
senast den 15 februari varje år till
kontrollanten redovisa de lotterier
som har anordnats under föregående kalenderår. Kontrollanten
skall senast den 1 april varje år
och vid utgången av varje tillståndsperiod lämna registreringsmyndigheten uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de
lotterier som har anordnats under
perioden.

Tillståndsmyndigheten
respektive registreringsmyndigheten
skall utse en kontrollant för sådana
egentliga lotterier som avses i 16,
17 och 21 a §§ samt fastställa
arvodet till kontrollanten. Arvodet
skall betalas av den som anordnar
lotterierna.
Den som efter registrering
anordnar lotterier enligt 17 § skall
senast den 15 februari varje år till
kontrollanten redovisa de lotterier
som har anordnats under föregående kalenderår. Kontrollanten
skall senast den 1 april varje år
och vid utgången av varje tillståndsperiod lämna registreringsmyndigheten uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de
lotterier som har anordnats under
perioden.

____________________
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2002.

6

s. 7 Kontrollera mot PDF

3

Ärendet och dess beredning

Genom beslut i oktober 1997 gav chefen för Finansdepartementet efter
bemyndigande av regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en
översyn av lotterilagen (1994:1000). Utredningen, som antog namnet
Lotterilagsutredningen, överlämnade i november 1998 delbetänkandet
Automatspel (SOU 1998:144). Delbetänkandet föranledde förslag till
ändringar i lotterilagen, vilka antogs i maj 1999 (prop.1998/99:80, bet.
1998/99:KrU11, rskr.1998/99:229, SFS 1999:358).
I juli 2000 överlämnade Lotterilagsutredningen slutbetänkandet Från
tombola till Internet – översyn av lotterilagstiftningen (SOU 2000:50).
Lotterilagsutredningens sammanfattning av betänkandet till den del de
avser lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor,
finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag framgår av bilaga 2. Lotterilagsutredningens slutbetänkande har remissbehandlats och en förteckning
över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2000/2539).
Sedan det ifrågasatts om bl.a. vissa av lagförslagen i det ovannämnda
lagstiftningsärendet borde ha anmälts till EG-kommissionen i enlighet
med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni
1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och
föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets
tjänster, ändrat genom rådets direktiv 98/48/EG, genomfördes ett sådant
förfarande. Riksdagen har därefter, i december 2001, antagit lagarna på
nytt (prop. 2001/02:47, bet. 2001/02:KrU6, rskr. 2001/02:77, SFS
2001:1044-1045).
Regeringen behandlar i denna lagrådsremiss delar av lotterilagsutredningens slutbetänkande, främst frågan om lotterier som förmedlas med
hjälp av elektromagnetiska vågor och då främst Internet. Vidare
behandlas frågan om förbud för ombud att lämna kredit för insatser i ett
lotteri.
Lagförslagen i denna lagrådsremiss har anmälts till EG-kommissionen
i enlighet med de förfaranden som stadgas i Europaparlamentets och
rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster.

7

s. 8 Kontrollera mot PDF

4

Bakgrund

4.1

Beskrivning av spelmarknaden

Spel- och lotterimarknaden är i allt väsentligt förbehållen staten, folkrörelserna och hästsporten. Inkomsterna från spel skall komma allmänna
eller allmännyttiga ändamål samt hästsporten till godo. Kommersiella
intressen tillåts dock inom restaurangkasinoverksamhet samt avseende
marknads- och tivolinöjen. På lotteri- och spelmarknaden verkar –
förutom det statsägda spelbolaget AB Svenska Spel samt AB Trav och
Galopp (ATG), som båda anordnar spel och lotterier efter tillstånd av
regeringen – också folkrörelser. Folkrörelserna anordnar lotterier och
bingospel. Tillstånd till dessa lotterier ges vanligtvis av Lotteriinspektionen, länsstyrelserna eller kommunerna.
Omsättningen på den svenska spel- och lotterimarknaden uppgick år
2000 till ca 32 miljarder kronor. Den största aktören på spelmarknaden är
AB Svenska Spel. Bolaget anordnar lotterier, nummerspel, vadhållning
på idrottstävlingar, vadhållning i samband med hundkapplöpningar, spel
på värdeautomater samt bedriver sedan juni 2001 internationellt kasino.
Den näst största spelanordnaren är ATG. Bolaget anordnar vadhållning
på hästar. ATG ägs till 90 procent av Svenska Travsportens Centralförbund och till 10 procent av Svenska Galopp. Ett avtal mellan staten
och ägarna reglerar riktlinjerna för verksamheten. Den tredje största
spelanordnaren är folkrörelserna.

4.2

Gällande rätt

Nu gällande lotterilag trädde i kraft den 1 januari 1995. Lagen reglerar i
stort sett alla former av lotterier. Till lotterier räknas alla slags spel där
vinstmöjligheterna är beroende av slumpen, t.ex. tips, totospel, bingospel, automatspel och roulettspel.
Som huvudregel krävs tillstånd för att anordna lotterier. Tillstånd får
ges endast om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett
från allmän synpunkt lämpligt sätt och enligt meddelade föreskrifter,
villkor och bestämmelser. Tillståndsmyndigheten får förena ett lotteritillstånd med särskilda villkor. När det gäller tillståndsmyndigheter för
egentliga lotterier är det en kommunal nämnd som prövar frågor om
tillstånd till lotteriverksamhet inom en kommun. När lotteriet skall
bedrivas i flera kommuner inom ett län är det länsstyrelsen som prövar
tillståndsfrågorna. Om lotteriet skall bedrivas i flera län är det Lotteriinspektionen som prövar frågor om tillstånd. Lotteriinspektionen prövar
också bl.a. frågor om tillstånd att anordna egentliga lotterier i radio eller
TV. Därutöver har regeringen enligt 45 § rätt att, med vissa undantag,
meddela särskilt tillstånd att anordna lotterier i andra fall och i annan
ordning än som anges i lagen.
I lotterilagen anges vilka förutsättningar som gäller för att få tillstånd
att anordna ett lotteri. Där fastställs bl.a. att en penningvinst får uppgå till
högst ett basbelopp samt att värdet av vinsterna i lotteriet skall motsvara
minst 35 procent och högst 50 procent av insatsernas värde. Lotterilagens
bestämmelser innebär i princip att endast svenska ideella föreningar som

8

s. 9 Kontrollera mot PDF

har till syfte att främja ett allmännyttigt ändamål inom landet och som
uppfyller vissa andra krav får anordna vissa typer av lotterier, bl.a. s.k.
egentliga lotterier och bingo. När det gäller AB Svenska Spel och ATG
har bolagen fått sina tillstånd genom beslut av regeringen med stöd av
45 § lotterilagen.
Enligt 37 § lotterilagen är det förbjudet för den som anordnar lotteri att
lämna kredit för insatser i lotteriet. Vidare är det enligt lagens 38 §
förbjudet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte dels
främja deltagande i ett inom landet anordnat otillåtet lotteri eller ett utom
landet anordnat lotteri, dels utan medgivande av anordnaren sälja lotter,
ta emot insatser eller förmedla vinster i ett tillåtet lotteri.
Det är Lotteriinspektionen som har den centrala tillsynen över att
lotterilagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen
följs. Lotteriinspektionen utövar också den närmare tillsynen över sådana
lotterier som anordnas efter tillstånd av inspektionen och regeringen. Den
kommunala tillstånds- och registreringsmyndigheten samt länsstyrelsen
har den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter
tillstånd av eller registrering hos myndigheten och skall också hjälpa
Lotteriinspektionen att utöva den centrala tillsynen.

4.3

EG-rätten

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) medför att gemenskapsrätten gäller i Sverige. När det gäller lotterier och spel förekommer
inte någon särskild reglering inom EG-rätten. Det finns således varken
förordningar eller direktiv som tar sikte på dessa verksamheter. De
allmänna reglerna i Romfördraget gäller dock. De regler i fördraget som
är av särskild betydelse för regleringen av spelmarknaden är bl.a.
reglerna om fri rörlighet för personer och tjänster. Det gäller närmare
bestämt artiklarna om etableringsrätt, främst artiklarna 43 (f.d. 52) och
46 (f.d. 56), och om tjänster, främst artiklarna 49 (f.d. 59) och 55 (f.d.
66). Artiklarna innebär i princip att det inte skall finnas några inskränkningar för medborgare i en medlemsstat att fritt etablera sig eller tillhandahålla tjänster på en annan medlemsstats territorium. Av betydelse
är vidare reglerna om förbud mot snedvriden konkurrens i artiklarna 81
(f.d. 85) och 82 (f.d. 86).
Med hänsyn till uppbyggnaden av den svenska spelmarknaden är de
regler som tar sikte på statliga monopol och liknande av särskilt intresse.
Det gäller bl.a. artikel 31 (f.d. 37), som handlar om statliga handelsmonopol och artikel 86 (f.d. 90), som handlar om offentliga företag och
företag som medlemsstaterna beviljar särskilda eller exklusiva rättigheter. Artiklarna föreskriver i princip att en anpassning av monopolen
skall ske så att deras verksamhet bedrivs i enlighet med fördragets regler.
För att ett monopol eller andra hinder för friheten att tillhandahålla
tjänster skall kunna godtas torde normalt förutsättas att de är berättigade
av hänsyn till allmänintresset, att de bidrar till förverkligandet av det
avsedda syftet och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå
detta syfte. Av EG-domstolens praxis framgår dock att det finns ett
relativt stort utrymme för medlemsstaterna att bestämma på vilka
områden verksamheten skall bedrivas i form av statligt monopol. När det

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

gäller lotterier har såsom allmänintresse i de hittills avgjorda målen i
huvudsak åberopats en strävan att begränsa utnyttjandet av människors
spelbegär, undvika riskerna för brott och bedrägerier i samband med
lotterier och endast tillåta dessa för att insamla medel för välgörenhet
eller för allmännyttiga ändamål. Dessa syften, som enligt EG-domstolen
skall beaktas sammantagna och som berör konsumentskyddet och
skyddet för ordningen i samhället, har ansetts höra till de syften som utgör tvingande skäl med hänsyn till allmänintresset. Domstolen har vidare
fastslagit att de nationella myndigheterna skall ges ett ”tillräckligt
utrymme för skönsmässiga bedömningar” när det gäller att fastställa hur
omfattande skydd som skall säkerställas i fråga om lotterier och andra
spel om pengar.

4.4

Spel på Internet

Internet är redan en väl etablerad företeelse i samhället. En stor del av
den svenska befolkningen har tillgång till Internet på arbetet eller i
hemmet. I regeringens proposition Ett informationssamhälle för alla
(prop. 1999/2000:86 s. 229), definieras Internet som ett globalt datornät
med Internet Protocol, IP, som kommunikationsprotokoll. Det bör dock
understrykas att det finns andra globala datornät som kan användas för
kommunikation och förmedling av spel.
Redan i dag finns det ett stort antal spel att tillgå på Internet från olika
aktörer. Genom beslut av regeringen i september 1997 fick ATG, som
första svenska arrangör, tillstånd att anordna testspel över Internet. Detta
spel togs i bruk under vintern 1998. Året därpå fick också AB Svenska
Spel och A-lotterierna tillstånd. Utöver dessa finns det en mängd aktörer
som är verksamma utanför Sverige och vilkas webbsidor svenska spelare
har tillgång till via Internet. Enligt uppgifter från respektive spelbolag
hade ATG i december 2001 ca 37 500 kunder med spelrätt anslutna till
sitt Internetspel, InterBet. AB Svenska Spel har under år 2001 i
genomsnitt haft ca 49 000 spelkunder på sina Internetspel.
Spel via Internet går i allmänna ordalag till på följande sätt. Spelaren
kopplar upp sig till en spelplats eller liknande och använder sedan
exempelvis persondatorns skärm eller mobiltelefonens display eller
liknande för att utföra spelet. Spelen kan t.ex. vara av lotteri-, vadhållnings- eller kasinotyp. På de flesta spelplatser finns en beskrivning av
spelanordnaren och eventuell förmånstagare för lotteriet eller spelet.
Gemensamt för spelplatserna är att spelaren för att spela med pengar som
insats måste registrera sig. Detta genomförs oftast via Internet, i vissa fall
med kompletterande telefonkontakt med talsvarlösningar, dvs. även
denna kontakt är automatiserad. När man registrerar sig öppnar man
vanligtvis ett konto hos spelanordnaren. Detta konto är personligt och
förknippat med ett användarnamn och en personlig kod. I samband med
registreringen, eller vid senare tillfälle, kan spelaren föra över pengar till
sitt konto via en mängd olika betalningslösningar, exempelvis överföring
från bankkonto eller med kreditkort. När väl pengar finns registrerade är
det klart att börja spela.
För ett antal år sedan var det bara universiteten och teleoperatörerna
som tillhandahöll servrar för överföring av information. I dag kan den

10

s. 11 Kontrollera mot PDF

vanlige Internetanvändarens dator förvandlas till en Internetserver genom
att användaren ansluter sig till en tjänst som möjliggör detta. I mobil ehandel utförs transaktionerna från mobila terminaler, t.ex. mobiltelefoner
eller handdatorer. Dessa och andra nya tekniska lösningar kommer
sannolikt att få betydelse för den fortsatta utvecklingen av spelmarknaden. Genom att en spelare sköter sin kontakt via datoriserade system
har spelarrangören möjlighet att kartlägga en individs beteende och
spelvanor. På så sätt kan arrangören erbjuda olika spelare individuella
och skräddarsydda lösningar på olika tjänster. Spelarrangörernas kanaler
och kontakter med spelarna utvecklas ständigt vilket gör det svårt att
förutse vilka effekter den tekniska utvecklingen kommer att ha för
spelmarknaden i framtiden.
Internationellt finns olika synsätt när det gäller spel på Internet. Den
europeiska samarbetsorganisationen Gaming Regulators European
Forum (GREF) – som huvudsakligen består av företrädare för de
europeiska ländernas centrala tillsynsmyndigheter på lotteriområdet – har
år 1998 beslutat om riktlinjer angående Internetspel. GREF tar inte
ställning till om Internetspel bör tillåtas eller förbjudas; detta är enligt
GREF en fråga som de olika länderna bör ta ställning till. För de fall spel
tillåts går riktlinjerna i huvudsak ut på att spelet bör begränsas till bosatta
i det egna landet samt bedrivas inom landet och kontrolleras i samma
utsträckning som de traditionella spelen.

11

s. 12 Kontrollera mot PDF

5

Tillstånd att förmedla lotterier över Internet
m.m.

5.1

Behov av särskilda bestämmelser

Regeringens förslag: Förutsättningarna för att anordna lotterier över
exempelvis Internet regleras särskilt.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag i denna del har varit positiva.
Skälen för regeringens förslag: Av tradition har lotterier förmedlats
via fysiska distributionskanaler, exempelvis med post eller genom köp
hos spelombud. Sedan några år tillbaka har det emellertid blivit vanligare
med lotterier som förmedlas över Internet. I takt med att nya elektroniska
kommunikationstekniker, såsom mobiltelefoni och Internet, utvecklas
sker även en utveckling av nya och gamla speltjänster. Den nya tekniken
medför bl.a. att nationsgränser får minskad betydelse vid marknadsföringen av lotterier eller spel på internationella webbsidor. Detta innebär
att de nationella spelmarknaderna fått en ökad konkurrens från internationella aktörer.
Utvecklingen på marknaden har aktualiserat frågan om det är möjligt
att redan enligt dagens lotterilag få tillstånd att förmedla lotterier över
exempelvis Internet. I nuvarande lotterilag finns en särregel som stadgar
att ett s.k. egentligt lotteri exempelvis inte får anordnas i radio och television utan tillstånd. Detta utpekande av en viss teknik har tolkats som att
tillstånd att anordna eller förmedla lotterier över Internet eller andra
elektroniska kommunikationstekniker inte kan ges med stöd av den
lydelse lotterilagen har i dag.
En viktig utgångspunkt för den svenska regleringen på spelmarknaden
är att sociala skyddshänsyn, konsumentintressen och risken för
bedrägerier skall beaktas vid utformningen av nya spelformer. Sådana
allmänintressen såsom strävan att begränsa utnyttjandet av människors
spelbegär, undvika riskerna för brott och bedrägerier i samband med
lotterier samt att dessa endast tillåts för att samla in medel för
välgörenhet eller för allmännyttiga ändamål har prövats i EG-domstolens
avgöranden C-275/92 (Her Majesty´s Customs and Excise mot Gerhart
Schindler och Jörg, REG 1994 s. I-1039), C-124/97 (Marku Juhani Läärä
m.fl. mot Häradsåklagaren i Jyväskylä och finska staten, REG 1999, s. I6067) och C-67/98 (Questore di Verona mot Diego Zenatti, REG 1999, s.
I-7289). Dessa syften, som enligt domstolen skall beaktas sammantagna
och som berör konsumentskyddet och skyddet för ordningen i samhället,
har ansetts höra till de syften som utgör tvingande skäl med hänsyn till
allmänintresset och därför berättigar medlemsstaten att inskränka den fria
rörligheten av tjänster. Domstolen har vidare fastslagit att de nationella
myndigheterna skall ges ett tillräckligt utrymme för skönsmässiga
bedömningar när det gäller att fastställa hur omfattande skydd som skall
säkerställas i fråga om lotterier och andra spel om pengar. En förutsättning är emellertid att den nationella lagstiftningen verkligen tjänar
sådana syften som gör att restriktionerna är befogade och står i propor-

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

tion till sitt syfte. Regeringens avsikt med de i lagrådsremissen föreslagna särreglerna för lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor är att anpassa regleringen till den tekniska utvecklingen samtidigt som ovan nämnda allmänintressen beaktas.
En annan av svenska statens utgångspunkter för den svenska spel- och
lotterimarknaden är att det överskott som uppkommer skall vara
förbehållet staten, föreningslivet och hästsporten. Ambitionen är att
marknaden långsiktigt skall utvecklas på ett positivt sätt för att
möjliggöra säkra inkomster till staten och föreningslivet samt möjliggöra
en bred trav- och galoppsport av god kvalitet. För att kunna möta den
internationella konkurrensen krävs emellertid att de svenska spelanordnarna ges möjlighet att följa med i utvecklingen och därmed skapa
konkurrenskraftiga alternativ på den inhemska marknaden. Därför anser
regeringen att det finns anledning att i lotterilagen särreglera möjligheten
att efter tillstånd få förmedla egentliga lotterier med hjälp av elektromagnetiska vågor.
Enligt 38 § lotterilagen är det inte tillåtet att i förvärvssyfte främja deltagande i ett utom landet anordnat lotteri. Varken nätoperatörer eller
banker som tillhandahåller nättjänster respektive banktjänster torde,
enligt Lotterilagsutredningen, omfattas av denna regel i dess nuvarande
omfattning så länge det är fråga om ett rent passivt tillhandahållande.
Lotterilagsutredningen har i sitt betänkande kommit fram till att det
inte borde föreligga något hinder från grundlagssynpunkt mot att införa
ett tillståndskrav för en spelanordnare som i utlandet vill anordna spel
över Internet riktat mot Sverige eller att förbjuda en nätoperatör att
förmedla speltjänster till ett lotteri som saknar tillstånd. Det innebär
enligt utredningen att det borde vara möjligt att införa ett förbud att
utomlands utan tillstånd anordna lotterier över Internet som riktar sig mot
Sverige och att det för efterlevnaden av ett sådant förbud kan vidtas
åtgärder också mot nätoperatören och andra förmedlare av lotteriet. I
likhet med utredningen anser regeringen att det kommer att finnas ett
stort utrymme för kringgåendeåtgärder, bl.a. genom att spelarna kan
anlita utländska nätoperatörer. Vidare kan det antas att det kan bli svårt
att kontrollera ett sådant förbud. Regeringen anser därför att det inte
finns tillräcklig grund för att införa ett sådant förbud.

5.2

De särskilda bestämmelsernas tillämpningsområde

Regeringens förslag: De särskilda bestämmelserna gäller lotterier som
förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor eller liknande.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag i denna del har i huvudsak varit positiva. Lotteriinspektionen har i sitt yttrande påpekat att begreppet elektromagnetiska
vågor behöver förtydligas.
Skälen för regeringens förslag: Genom att använda begreppet
elektromagnetiska vågor i de bestämmelser som föreslås utökas lotteri13

s. 14 Kontrollera mot PDF

lagens tillämpningsområde till att gälla även sådana lotterier som
exempelvis förmedlas över Internet.
Lotterilagsutredningen har i sitt betänkande föreslagit vissa särregler
för egentliga lotterier när dessa anordnas i samband med sändning i radio
och television eller annars förmedlas med hjälp av elektromagnetiska
vågor eller liknande. Enligt utredningen åsyftas med begreppet förmedling med hjälp av elektromagnetiska vågor eller liknande, i första hand
Internet, men även andra öppna nätverk eller lokala nätverk, (exempelvis
Local Area Networks (LAN)). Tillägget ”eller liknande” medför att
andra distributionsformer, som i dag varken är tekniskt eller kommersiellt etablerade, i framtiden skall kunna omfattas av lagens stadgande.
Begreppet elektromagnetiska vågor används även i annan lagtext, bl.a.
i yttrandefrihetsgrundlagen. I förarbetena till yttrandefrihetsgrundlagen
(prop. 1990/91:64 s. 108), anges att genom detta uttryckssätt uppnås att
grundlagen blir tillämplig på alla kända varianter av radio- och trådsändningar oberoende av om de förmedlar yttranden genom ljudradio,
television, videotex, telefax eller i andra moderna tekniska format och
oberoende av om digital teknik kommer till användning.
Användningen av begreppet elektromagnetiska vågor i lotterilagen
innebär endast att avgörande för om särreglerna skall tillämpas är vilken
teknik som en anordnare använder sig av för att förmedla sitt lotteri. En
annan fråga är vilka medier eller tjänster som kan bli aktuella vid en
förmedling med hjälp av elektromagnetiska vågor. Vad regeringen i
första hand vill åstadkomma är att det skall bli möjligt att anordna
lotterier över Internet. Begreppet elektromagnetiska vågor medför
emellertid, vilket också är syftet, att även andra medier eller tjänster
såsom exempelvis mobiltelefoni blir aktuella.
Vad beträffar lotterilagens regler rörande radio- och TV-sändningar
omfattar dessa både digitala och analoga sändningar, dvs. digital-TV omfattas av dagens regler.
Lotteriinspektionen har i sitt yttrande över utredningen påpekat att den
föreslagna särregeln fått en sådan utformning att den träffar alla former
av elektromagnetisk överföring. Det innebär enligt inspektionen att det
blir oklart om avsikten med utredningens förslag är att endast Internet
och Internetbaserade lösningar skall omfattas av lagstiftningen eller om
all dataförmedling skall omfattas. Som exempel på sådana oklarheter
kan nämnas de försäljningsterminaler som spelanordnarnas ombud
använder för att förmedla lotter och vad mellan anordnaren och spelarna.
Begreppet leder, såsom inspektionen påpekat, till en viss oklarhet
mellan olika medier och olika elektroniska automater som i dag används
för försäljning av lotterier. Det bör dock understrykas att kravet på att ett
lotteri skall förmedlas enligt de föreslagna särreglerna endast skall anses
vara uppfyllt om de elektromagnetiska vågorna utgör en förbindande
länk mellan anordnaren och spelaren. Detta innebär att anordnaren med
hjälp av elektromagnetiska vågor skall möjliggöra för spelaren att delta i
lotteriet. Detsamma gäller givetvis om spelaren använder sig av datorer
med Internetuppkoppling som finns utplacerade hos spelombuden.

14

s. 15 Kontrollera mot PDF

5.3

Lotterier som omfattas av de särskilda
bestämmelserna

Regeringens förslag: Tillstånd att anordna eller förmedla lotterier med
hjälp av elektromagnetiska vågor får ges för lotterier som uppfyller de
förutsättningar som enligt lotterilagen gäller för egentliga lotterier.
Utredningens förslag överensstämmer till viss del med regeringens.
Remissinstanserna: Få instanser har yttrat sig i denna del. Lotteriinspektionen har i sitt yttrande framhållit att det bör vara regeringen som
avgör vilka spel som skall tillåtas för förmedling med hjälp av elektromagnetiska vågor eller liknande.
Skälen för regeringens förslag

Den omständigheten att verksamheten bedrivs över exempelvis Internet
påverkar i sig i princip inte bedömningen av om verksamheten utgör ett
lotteri eller inte. Användningen av ny teknik medför därför inte att en
viss typ av spelverksamhet förlorar karaktären av lotteri. Den nya
tekniken kan emellertid få betydelse för hur spelen kategoriseras och
följaktligen för vilka lagrum som blir tillämpliga. Det innebär således att
vissa av de kategoriseringar som görs i 3 § andra stycket lotterilagen kan
förlora sin betydelse. Till lotteri hänförs enligt detta stycke 1. lottning,
gissning, vadhållning och liknande förfaranden, 2. marknads- och tivolinöjen, 3. bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel,
kedjebrevsspel och liknande spel.
Lottning, gissning, vadhållning och liknande förfaranden

Definitionsmässigt skulle vadhållning i lotterilagens mening kunna
bedrivas via Internet eller TV; detsamma gäller lottning och gissning. Ett
sådant tillstånd kan emellertid anses vara svårt att förena med vissa av
lotterilagens allmänna regler.
I 11 § lotterilagen stadgas som allmänt villkor för tillstånd att anordna
lotteri att tillståndet skall avse visst område. I fråga om TV-sändningar
går detta villkor att uppfylla då TV-sändningar kan begränsas
geografiskt. När det gäller öppna nätverk som Internet eller mobiltelefoni
kan denna typ av begränsning vara betydligt svårare. I dessa fall rör det
sig inte om sändning i samma betydelse som för radio och TV. Via de
öppna nätverken är det köparen eller spelaren som på eget initiativ söker
upp webbsidan och han eller hon är därmed inte bunden till en sändning
vid en viss tidpunkt på samma sätt som vid en sändning i radio och TV.
Det torde emellertid vara möjligt att i huvudsak begränsa deltagarna
geografiskt genom att anordnaren av spelet i sina villkor för deltagande i
spelet föreskriver att spelaren skall vara folkbokförd inom visst område.
För lottning, gissning, vadhållning och liknande förfaranden ställer
lotterilagens definitioner således inte upp några avgörande hinder mot ett
anordnande via Internet. Vad beträffar övriga lotterier enligt 3 § andra
stycket 2 och 3 blir bedömningen en annan.
15

s. 16 Kontrollera mot PDF

Marknads- och tivolinöjen

Med marknads- och tivolinöjen i lotterilagens mening avses traditionella
nöjen såsom bollkastning, skjutbana och pilkastning. Dessa torde enligt
vedertagen terminologi inte kunna anordnas på distans eftersom utgångspunkten torde vara att dessa spel anordnas på plats, dvs. på en marknadsplats eller ett tivoli. Skulle denna typ av nöjen presenteras t.ex. över
Internet förlorar de följaktligen karaktären av marknads- och tivolinöje
och faller i stället in under den första definitionen av vad som är ett
lotteri. Det kan också innebära att vissa av dessa spel inte omfattas av
lotterilagen, då det kan hävdas att skickligheten i en del fall är avgörande
för utgången av om spelet är ett lotteri eller inte. En bedömning av
huruvida det är ett lotteri eller inte bör därför göras från fall till fall.
Bingospel

När det gäller bingospel kan sådant spel enligt definitionen av bingospel i
5 § lotterilagen, inte anordnas på distans; bingospelet förutsätter att
”deltagaren är närvarande på spelplatsen och där köper en bingobricka”.
Lagens definition ger intryck av att det för ett bingospel bara kan finnas
en enda spelplats. I lagens 23 § föreskrivs emellertid att bestämmelserna
i 18 §, som reglerar anordnande av egentliga lotterier i radio eller
television, gäller också för bingospel. Nuvarande reglering har därför
ansetts ge möjlighet att anordna bingo via radio eller TV. Lotterilagens
ordalag lämnar emellertid inte utrymme för att till bingospel hänföra ett
spel över Internet. Om ett spel som är utformat som ett bingospel bedrivs
på exempelvis Internet blir det därför att hänföra till kategorin lottning,
gissning, vadhållning eller liknande förfaranden.
Automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel och kedjebrevspel

När det gäller spel som är utformade som automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel och som bedrivs via Internet kommer även dessa att
närmast tillhöra den kategori av spel som anges i 3 § andra stycket 1 p.
Regleringen i 3 § andra stycket 3 p. kan nämligen inte anses ta sikte på
något annat än de traditionella formerna av dessa spel och inte på sådana
spel som uppstår när man med datateknikens hjälp på en datorskärm
presenterar spel med en grafisk utformning som anspelar på de traditionella versionerna av spelen. Det sagda gäller dock inte kedjebrevsspel.
Enligt 7 § lotterilagen avses med kedjebrevsspel spel i vilka vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på antalet deltagare som efter hand träder in
i spelet. Det framstår som fullt möjligt att anordna ett sådant spel via
exempelvis Internet utan att spelet skulle förlora sin karaktär som kedjebrevsspel.
Regleringen av lotterier på Internet m.m.

Utgångspunkten för en reglering av lotterier som förmedlas med hjälp av
elektromagnetiska vågor exempelvis över Internet blir således i viss mån
en annan än vad som gäller för de traditionella lotterierna. Avgörande för

16

s. 17 Kontrollera mot PDF

bedömningen av om en sådan spelverksamhet är att betrakta som ett
lotteri blir om den uppfyller kraven i 3 § första stycket lotterilagen. Om
en spelverksamhet, som vid en sådan bedömning anses utgöra ett lotteri,
presenteras via exempelvis Internet blir den, med undantag för
kedjebrevsspel, närmast att hänföra till kategorin lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden. Regleringen av lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor bör därför ansluta till vad
som gäller för de egentliga lotterierna. De förutsättningar för tillstånd
som enligt 16 § lotterilagen gäller för egentliga lotterier skall därför i
tillämpliga delar gälla även för lotterier som förmedlas över Internet. Det
innebär bl.a. att de regler som gäller för vinstplaner med ett krav på att
vinstutdelningen skall ligga på minst 35 och högst 50 procent av
insatsernas värde även skall gälla för lotterier som förmedlas över
Internet.
Lotterilagsutredningen har i fråga om andra lotterier än egentliga
lotterier och bingospel – exempelvis restaurangkasinospel – uttalat att det
kan vara lämpligt att ett anordnande via TV eller Internet görs beroende
av om spelet godkänts enligt föreskrifter som meddelats av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämt. Som framgått gör regeringen
den bedömningen att spel av denna typ ändrar karaktär när de presenteras
på en datorskärm eller liknande. Dessa spel kommer då att tillhöra den
kategori av spel som anges i 3 § andra stycket 1 p. och således bli
egentliga lotterier. Mot bakgrund av denna bedömning finns det inte anledning att genomföra den av utredningen föreslagna delegationen av
föreskriftsrätt. En annan fråga är om det skall finnas möjlighet att via
exempelvis Internet anordna spel som utformats i huvudsak som
restaurangkasinospel eller kasinospel enligt internationella spelregler
under andra förutsättningar än de som anges i 16 § lotterilagen. I denna
del anser regeringen att det finns skäl att avvakta bl.a. den analys av
utvecklingen på framtidens spelmarknad som Statens folkhälsoinstitut
(FHI) den 22 oktober 2001 fått i uppdrag att utföra. FHI skall bl.a. lämna
förslag på hur åtgärder för att möta negativa sociala konsekvenser på en
framtida spelmarknad i Sverige, bl.a. med avseende på Internetspel, skall
utformas. Regeringen anser att denna fråga är viktig och gör bedömningen att ytterligare insatser bör göras för att förebygga och motverka
överdrivet spelande. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen i denna fråga.
Med de förslag som nu lämnas skapas möjligheten för folkrörelserna
att kunna förmedla egentliga lotterier över bl.a. Internet. Däremot
kommer lotterilagens övriga villkor för dessa lotterier inte att förändras.
Regeringen anser emellertid att det är viktigt att folkrörelsernas förutsättningar på spelmarknaden förbättras. Regeringen kommer därför att noga
följa utvecklingen och överväga vad som kan göras för att ge dessa
aktörer bättre villkor.
När det gäller bingospel har nuvarande reglering ansetts ge möjlighet
att anordna sådant lotteri via radio och TV. När lotterier som utformats i
huvudsak som bingospel förmedlas med hjälp av elektromagnetiska
vågor blir de däremot egentliga lotterier. Om inte annat föreskrivs blir
därför bestämmelserna i 16 § tillämpliga på sådana lotterier. Lotterilagsutredningen har för sådana spel föreslagit att bestämmelserna i 22 § skall
gälla i tillämpliga delar. Enligt regeringens uppfattning finns det dock

17

opaginerad Kontrollera mot PDF

inte skäl att för dessa spel låta andra regler gälla än de som anges i 16 §.
Det innebär att de regler som bl.a. gäller för lotteriernas vinstvärde
kommer att gälla även för bingospel som förmedlas över exempelvis
Internet.

5.4

Föreskrifter och tillstånd m.m.

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer skall ges möjlighet att utfärda särskilda föreskrifter för sådana
lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor. Frågor
om tillstånd enligt de nya reglerna skall prövas av Lotteriinspektionen.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flera instanser pekar på vikten av att tillståndsgivningen och villkoren utformas på ett tydligt och likartat sätt.
Spelberoendes Riksförbund, har uttalat att det inte är kritiskt till spel över
Internet då detta ger tekniska möjligheter till kontroll. En förutsättning
för detta är dock, enligt riksförbundets mening, att krav på sådana
åtgärder ges i tillståndsgivningen.
Skälen för regeringens förslag

I det föregående har regeringen gjort bedömningen att det inte finns skäl
att genomföra en delegation av föreskriftsrätt för att reglera förutsättningarna för anordnandet av andra lotterier än egentliga lotterier. Det
finns däremot skäl att avseende vissa frågor flytta över bestämmanderätten från riksdagen till regeringen eller underlydande myndighet. För
spelarens och lotteriets säkerhet och för myndighetens tillsyn och
kontroll är det viktigt att den tekniska stabiliteten hos spelanordnarens
system säkerställs. Vad beträffar lotteriets säkerhet är det naturligtvis
anordnaren själv som ansvarar för de säkerhetsfunktioner och de
drivrutiner som behövs för att säkerställa driften i de egna datasystemen.
Anordnaren skall tillskapa sådana rutiner som skyddar mot intrång och
manipulation samt möjliggör spårbarhet i systemet. Lotteriinspektionens
uppgift blir att tillse att sådana säkerhetsfunktioner finns samt kontrollera
att säkerhetsrutinerna följs. För att kunna göra detta bör spelanordnaren
kunna åläggas en upplysningsplikt, dvs. en skyldighet att informera
inspektionen dels om vilka säkerhetsrutiner och funktioner som finns och
när dessa ändras, dels när något har inträffat som kan ha betydelse för
inspektionens tillsyn av verksamheten. Föreskrifter på området bör
lämpligen, efter delegation från regeringen, meddelas av Lotteriinspektionen.
En annan fråga som aktualiseras är om det bör finnas en åldersgräns
för spel på lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska
vågor. Lotterilagsutredningen hade bl.a. i uppdrag att se över om åldersgränserna i 35 § lotterilagen och de åldersgränser som tillämpas av AB
Svenska Spel och bingohallarna skulle föras samman och återges i lagen.
Enligt utredningen kunde det ha ett värde att skapa enhetliga och
lättöverskådliga regler och en fullständig lagreglering vad avser ålders18

s. 19 Kontrollera mot PDF

gränser borde därför eftersträvas. En uppräkning av vilka spel som omfattas skulle emellertid med tiden bli ganska omfattande och dessutom
kräva ständiga moderniseringar. Enligt utredningen borde därför frågan
om åldersgränser lösas i samband med tillståndsgivningen. Utredningen
har således inte lagt fram något förslag till åldersgräns för lotterier i
allmänhet och således inte heller vad avser lotterier som förmedlas med
hjälp av elektromagnetiska vågor. Det kan hävdas att en sådan regel vore
värdefull eftersom spel som kan bli aktuella via exempelvis Internet hör
till den typ av spel som kan antas leda till risk för negativa sociala
följder. Detta kan antas gälla särskilt för ungdomar i den utsträckning
spelen är lättillgängliga och snabba. I 35 § lotterilagen finns
bestämmelser om åldersgräns för att förhindra de negativa sociala följder
som kan uppstå till följd av underårigas spel. De lotterier som räknas upp
i 35 § lotterilagen - vadhållning i samband med hästtävling samt automatspel, roulettspel, tärningsspel och kortspel - är till sin karaktär sådana
att de motiverar en åldersgräns. Egentliga lotterier omfattas inte av
bestämmelsen. Enligt den föreslagna bestämmelsen i 21 b § kommer tillstånd endast att kunna ges för egentliga lotterier. Denna typ av lotterier
har således inte bedömts vara av sådan karaktär att de bör vara
förbehållna för deltagare som är äldre än 18 år. När nu möjlighet ges att
förmedla egentliga lotterier över exempelvis Internet gör regeringen
emellertid bedömningen att användningen av den nya tekniken medför
ett behov av en åldersgräns och att det är angeläget att en åldersgräns
läggs fast i författning. Behovet av en åldersgräns är emellertid inte
undantagslöst varför regleringen bör utformas så att en artonårsgräns
anges som huvudregel med en möjlighet att medge undantag. Eftersom
det således inte är aktuellt med en heltäckande åldersgräns för nu aktuella
spel och då regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
föreslås få rätt att utfärda föreskrifter på området finner regeringen att
frågan om åldersgränser lämpligen kan lösas på lägre författningsnivå än
lag.
Enligt 11 § lotterilagen skall ett tillstånd att anordna lotteri bl.a. avse
ett visst område där lotteriverksamheten får bedrivas. Om det inte finns
särskilda skäl till annat, skall området utgöras av det område där den
sammanslutning som söker tillstånd huvudsakligen är verksam. I fråga
om TV-sändningar går dessa villkor att uppfylla. För bl.a. Internets vidkommande är det betydligt svårare. Det är dock möjligt att i huvudsak
begränsa deltagarna geografiskt genom att som villkor för deltagande
föreskriva folkbokföring inom visst område. En annan utgångspunkt när
det gäller den geografiska begränsningen är att lotterier som bedrivs med
tillstånd som har meddelats med stöd av den svenska lotterilagen i vart
fall som huvudregel endast bör rikta sig till det svenska territoriet eller
den svenska allmänheten. De närmare föreskrifter som krävs i dessa hänseenden bör lämpligen kunna meddelas i förordning.
Tillståndsgivningen

Frågor om tillstånd enligt de föreslagna särreglerna i 21a–b §§ bör i
likhet med vad som för närvarande gäller för lotterier i radio eller
television, prövas av Lotteriinspektionen.
19

s. 20 Kontrollera mot PDF

Lotterilagens regler om tillstånd gäller i huvudsak endast svenska
juridiska personer som är ideella föreningar. Övriga tillstånd prövas av
regeringen enligt 45 § lotterilagen. Det innebär att AB Svenska Spel,
ATG och övriga anordnare av lotterier som inte omfattas av lotterilagen
får sina tillstånd prövade av regeringen. Någon ändring i denna ordning
föreslås inte.
Tillståndsvillkor

Enligt 12 § lotterilagen får tillståndsmyndigheten förena ett lotteritillstånd med särskilda villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Denna bestämmelse ger Lotteriinspektionen stöd för att
förena tillstånd enligt de föreslagna särreglerna med de villkor som
inspektionen anser vara nödvändiga för att säkerställa att sociala skyddsintressen och konsumentintressen beaktas samt att bedrägerier motverkas. Vid sin bedömning av vilka villkor som kan bli nödvändiga för
ett lotteri som skall förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor,
exempelvis Internet, bör inspektionen ta hänsyn till lotteriets karaktär
och spelarens konsument- och sociala skyddsintresse. En viktig förutsättning för att en konsument eller en spelare skall kunna känna sig säker vid
användningen av Internet är att denne får tillräcklig information om
lotteriet och om spelanordnaren, såsom t.ex. information om lotteriets
vinstplan och spelanordnarens organisation. Vidare är det viktigt att
spelaren har möjlighet att få hjälp om någonting skulle gå fel. Inspektionen bör därför kunna ålägga spelanordnaren att på sin webbsida hålla
relevant information tillgänglig samt att ha rutiner för klagomål och
rättelser. För lotterier som anordnas via andra medier bör kunna krävas
att anordnare, på ett för mediet anpassat sätt, håller informationen
tillgänglig. Den information som åsyftas är i stort sett samma information
som anordnaren i dag måste hålla tillgänglig exempelvis på sina lotter.
Ett lotteri kan utifrån sin karaktär delas in i endera av två kategorier,
förhandsdragna och efterhandsdragna lotterier. Med förhandsdraget
lotteri menas att de lotter som säljs redan bär på information om lotten är
en vinstlott eller en nitlott, dvs. spelaren får genast veta om han eller hon
har vunnit eller inte samt hur stor vinsten i så fall är. Som exempel på
förhandsdragna lotter kan nämnas olika skraplotter såsom Trisslotten och
Skrapbingo. När lotteriet är efterhandsdraget sker spelet eller dragningen
först efter sista försäljningstidpunkten. Exempel på sådana spel är tipset,
lotto eller totospel.
Om dessa två former av lotterier förmedlas över exempelvis Internet
blir skillnaden mellan efterhands- och förhandsdragna lotter särskilt
betydande för spelets karaktär och snabbhet. En efterhandsdragen lott
kan sägas vara förmedlad eller distribuerad elektroniskt medan själva
spelet sker på annan plats än i mobiltelefonen eller på datorskärmen. När
det gäller en förhandsdragen lott rör det sig däremot mer sällan om
enbart förmedling av lotten eller spelet. Här sker själva spelet direkt på
exempelvis dataskärmen. Med det menas att lotten eller spelet distribueras med hjälp av elektromagnetiska vågor, att spelet genomförs
genom att man aktiverar spelet direkt på mobiltelefonen eller datorn samt
att vinsten meddelas direkt i samband med spelet. Exempel på sådana
spel är skraplotter och kasinospel. Det som utmärker dessa spel är att de
20

s. 21 Kontrollera mot PDF

inte är begränsade till yttre speltider och former utan att man själv avgör
när, hur och hur länge spelet skall pågå. Det innebär att en spelare snabbt
kan komma upp i ett betydande antal spel på kort tid. Det kan därför
antas att det finns risk för att ett spel kan pågå under en längre tid än vad
som från början varit avsikten eller vad som kan vara lämpligt. Detta är
exempel på vad som bör beaktas vid villkorsgivningen.
Dagens teknik ger emellertid, såsom Spelberoendes Riksförbund påpekat, möjlighet att från anordnarens sida på olika sätt kontrollera
spelarens beteende. Det innebär också möjligheter från anordnarens sida
att begränsa spelarens tillgång till spel. Detta kan bl.a. ske genom att
anordnaren begränsar antalet möjliga spel, att spelaren endast får lägga
insatser på upp till ett visst belopp eller spela under en bestämd tid och
att spelaren därefter stängs av från webbsidan eller liknande under en
bestämd tid, exempelvis ett dygn. Enligt riksförbundet är förutsättningen
för att dessa åtgärder skall bli verksamma att krav på sådana åtgärder
ställs i tillståndsgivningen. De invändningar som kan riktas mot dessa åtgärder är att de blir svåra att kontrollera och att spelaren kan komma runt
dem genom att använda falsk identitet eller att vända sig till flera spelanordnare. Lotteriinspektionen bör därför noga följa utvecklingen på
marknaden.
Enligt Lotterilagsutredningen bör det vid tillståndsgivningen beaktas
att spel med stor genomslagskraft inte leder till oförutsedda förändringar
mellan intressenterna på marknaden. Lotteriinspektionen har i sitt
yttrande påpekat att sådana bedömningar i praktiken är en omöjlig uppgift för inspektionen. Enligt regeringens uppfattning är en sådan bedömning svår att göra i dag. Regeringen har därför för avsikt att noga följa
utvecklingen och återkomma med förslag till åtgärder för det fall det
skulle visa sig finnas ett behov för detta.
Övrigt

I 49 § lotterilagen föreskrivs bl.a. att tillståndsmyndigheten skall utse en
kontrollant för sådana lotterier som avses i 16 § samt fastställa arvodet
till kontrollanten. Denna bestämmelse bör göras tillämplig även på de
lotterier som nu är aktuella.

21

s. 22 Kontrollera mot PDF

6

Förbud för ombud att lämna kredit

Regeringens förslag: Förbudet för den som anordnar ett lotteri att lämna
kredit för insatser i lotteriet utvidgas till att omfatta även den som är
ombud för anordnaren.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Av de instanser som yttrat sig i frågan är de flesta
positiva till förslaget. Svenska folkhälsoinstitutet anser att det är
angeläget att en sanktion införs om lotteriarrangör eller ombud för
lotteriarrangör lämnar kredit. Spelberoendes Riksförbund är också
kritiskt till att kreditgivning i samband med spel inte kriminaliseras.
Konsumentombudsmannen anser att ett förbud mot kreditgivning vid spel
inte bara bör omfatta ombud för den som anordnar lotteriet, utan även
andra som förmedlar en lotteritjänst.
Skälen för regeringens förslag: Spel och lotterier innebär alltid risker
för spelmissbruk och därmed åtföljande sociala skadeverkningar. Att
spela på kredit kan i enskilda fall få förödande konsekvenser. I
lotterilagens 37 § stadgas att den som enligt lagen har tillstånd att
anordna ett lotteri inte får lämna kredit på insatser i lotteriet. Regeringen
anser att den nuvarande paragrafen bör kompletteras så att förbudet även
omfattar den som är ombud för den som anordnar lotteriet.
Även om förfarandet med kreditgivning vid spel kan få allvarliga
konsekvenser för enskilda spelare och deras anhöriga, anser regeringen
bl.a. mot bakgrund av de förhållandevis knapphändiga uppgifterna om
omfattningen av förfarandet, att det inte finns tillräckligt starka skäl att
kriminalisera detta. De åtgärder som i dag står till buds för tillsynsmyndigheterna gentemot anordnaren, nämligen varning, återkallelse av
tillstånd samt föreläggande och förbud vid eventuellt vite, bör enligt
regeringen vara tillräckliga för att motverka och komma till rätta med
överträdelser av förbudet mot kreditgivning.

22

s. 23 Kontrollera mot PDF

7

Ekonomiska konsekvenser

Utvecklingen av spel som förmedlas över Internet kan antas medföra ett
ökat antal tillståndsansökningar för anordnande av lotterier med hjälp av
elektromagnetiska vågor, däribland Internet. Detta kommer i så fall att
öka arbetsbelastningen för Lotteriinspektionen, som är den myndighet
som skall hantera ansökningarna. Inspektionen har även fått i uppdrag att
förbereda kontrollen av ovan nämnda spel.
I de förslag som nu lämnas behandlas endast en begränsad del av de
förslag som lagts fram i Lotterilagsutredningens betänkande. Det är svårt
att för närvarande bedöma hur förslagen påverkar inspektionens behov av
resurser i denna begränsade del. I takt med att marknaden utvecklas kan
det emellertid antas att behovet av resurser kommer att öka. Regeringen
avser därför att återkomma i budgetpropositionen för år 2003 till frågan
om det finns behov att genom omfördelning inom berört utgiftsområde
tillföra inspektionen ytterligare anslagsmedel.

23

s. 24 Kontrollera mot PDF

8

Författningskommentar

18 §
Bestämmelserna i nuvarande 18 § har flyttats till 21 a och b §§ och
paragrafen bör därför upphävas.
21 §
Bestämmelserna om lotterier i samband med sändning i radio eller
television har flyttats till 21 b §.
21 a §
Paragrafen, som är ny, anger tillämpningsområdet för de särregler som
regeringen föreslår i fråga om lotterier som anordnas i samband med
sändning i radio eller television eller annars förmedlas med hjälp av
elektromagnetiska vågor. Uttrycket ”lotterier som annars förmedlas med
hjälp av elektromagnetiska vågor” avser att omfatta först och främst
lotterier som anordnas via Internet och andra öppna nätverk men också
interna nätverk. Bestämmelsen omfattar också lotterier som anordnas via
exempelvis mobiltelefoni.
Särreglerna gäller för det första i fråga om lotterier som ”anordnas i
samband med sändning i radio eller television”. Kravet på samband skall
inte tolkas så att anordnandet skall ske i direktsändning; det räcker i
princip att lotteriet sänds i radio eller TV. Något krav på att lyssnarna
eller tittarna skall kunna delta i lotteriet finns inte heller. För det andra
gäller särreglerna också i fråga om lotterier som ”på annat sätt förmedlas
med hjälp av elektromagnetiska vågor”. Det finns en viss överlappning
mellan de två fallen på så sätt att sändningar i radio och television
förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor men regleringen för de
två fallen är i huvudsak gemensam. I 21 b § andra stycket finns dock
bestämmelser som endast är tillämpliga på lotterier som anordnas i
samband med sändningar i radio och television. Kravet på att lotteriet
skall ”förmedlas” bör anses uppfyllt bara om de elektromagnetiska
vågorna utgör en förbindande länk mellan anordnare och spelare. För att
kravet skall vara uppfyllt är det tillräckligt att anordnaren, med hjälp av
elektromagnetiska vågor, möjliggör för spelaren att delta i lotteriet.
Spelarens deltagande behöver däremot inte ske med hjälp av elektromagnetiska vågor.
Av 9 § lotterilagen framgår att lotterier får anordnas bara efter tillstånd, om något annat inte följer av lagen. I 21 a § anges, som begränsning i förhållande till vad som följer av 9 §, uttömmande när dessa
lotterier får anordnas utan tillstånd, nämligen i de fall som anges i 21 c §.
Utöver de särskilda bestämmelserna i 21 a–21 d §§ gäller lotterilagens
övriga bestämmelser även för nu aktuella lotterier i tillämpliga delar. För
dessa lotterier gäller därigenom således t.ex. även lämplighetskravet i 10
§ och kravet på typgodkännande av teknisk utrustning i 14 §.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.2.
24

s. 25 Kontrollera mot PDF

21 b §
Bestämmelsen, som är ny, innehåller de särskilda regler som skall gälla
för lotterier som anordnas på sådant sätt som avses i 21 a §.
I första stycket anges för det första vem som får anordna de lotterier
som avses. Hänvisningen till 15 § innebär att såväl de juridiska personer
som anges i den bestämmelsens första stycke som de som anges i det
andra stycket ges möjlighet att, under de förutsättningar som anges i
15 §, anordna lotterier som avses i 21 a §. Vidare anges vilka typer av
lotterier som får anordnas. I avsnitt 5.3 har redogjorts för att det stora
flertalet av lotterier ändrar karaktär när de förmedlas med hjälp av
elektromagnetiska vågor på så sätt att de blir egentliga lotterier. Av
bestämmelsen framgår att tillstånd kan ges för sådana lotterier om de
uppfyller kraven i 16 § i tillämpliga delar.
Andra stycket innehåller regler om anordnande av lotterier enligt
21 a § i vissa typer av radio och television. Reglerna motsvarar vad som
för närvarande föreskrivs i 18 § andra stycket.
21 c §
I bestämmelsen, som är ny, anges i första stycket under vilka förutsättningar lotterier enligt 21 a § får anordnas utan tillstånd i samband med
sändning i radio eller television. Dessa regler återfinns för närvarande i
21 §.
21 d §
Även denna bestämmelse är ny och ger regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om
lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor. Enligt
bestämmelsen kan regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddela föreskrifter om åldersgräns som krav på deltagande i
lotteriet. Med stöd av bemyndigandet kan även andra krav för
anordnande ställas upp, såsom krav på folkbokföring och skydd för
överdrivet spelande. Vidare kan sådana föreskrifter meddelas som
behövs för att garantera säkerheten i anordnarens tekniska utrustning.
Med ”krav på teknisk utrustning som används av anordnaren” avses
såväl anordnarens system (den s.k. hårdvaran) som hans programvara
(den s.k. mjukvaran). Bemyndigandet omfattar dock inte sådana lotterier
som får anordnas utan särskilt tillstånd. Av bestämmelsen framgår att de
krav som kan ställas med stöd av bemyndigandet skall riktas mot
anordnaren av lotteriet. Bestämmelsen behandlas ytterligare i avsnitt 5.4.
23 §
Bestämmelsen har, enligt vad som inhämtats från Lotteriinspektionen,
aldrig tillämpats. Det föreligger således inte något behov av
bestämmelsen varför den kan upphävas.

25

s. 26 Kontrollera mot PDF

37 §
Förbudet för den som anordnar ett lotteri att lämna kredit för insatser i
lotteriet utvidgas till att omfatta även den som är ombud för anordnaren.
På samma sätt som i 35 § avses här med ombud en person som har rätt
(fullmakt, behörighet) att ingå avtal m.m. för den som anordnar lotteriet
med bindande verkan för denne. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.
41 §
Paragrafen har anpassats med hänsyn till att 18 § upphävts och
bestämmelserna där flyttats till 21 a–b §§ samt med hänsyn till att
Lotteriinspektionen skall vara tillståndsmyndighet även för övriga
lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.
42 §
Paragrafen har ändrats med hänsyn till att 23 § upphävts.
49 §
I paragrafen har gjorts ett tillägg så att bestämmelserna om kontrollanter
kommer att gälla även för spel som avses i 21 a §. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.

26

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1 Utredningens sammanfattning av Betänkandet 2000:50 Från tombola till Internet i
relevanta delar
Teknisk utveckling – lotterier på Internet m.m.
Enligt direktiven skall utredningen
− bedöma huruvida det är möjligt och om det finns behov av att via
lotterilagstiftningen förhindra spel över Internet och annan data- och
telekommunikation, som förmedlas från utlandet, och
− lämna förslag till hur lotterilagen kan göras teknikoberoende, alternativt göra en teknisk översyn av definitioner, begrepp och tillämpningsområden med lotterilagens nuvarande struktur, eller föreslå en kombination av dessa möjligheter.
Utredningen har kommit fram till att det i och för sig torde vara möjligt att införa ett förbud att utomlands utan tillstånd anordna lotterier över
Internet som riktar sig mot Sverige och att det för efterlevnaden av ett
sådant förbud kan vidtas åtgärder också mot nätoperatörer och andra förmedlare av lotteriet. Behovet av lagstiftningsåtgärder framstår emellertid
f.n. inte som särskilt starkt. Det kommer också att finnas ett ganska stort
utrymme för kringgåendeåtgärder, bl.a. genom att spelarna kan anlita
utländska nätoperatörer; det talar för att det borde tas ett samlat internationellt grepp på problematiken i första hand genom EU:s försorg.
Vidare kan man förutse en hel del tillämpningsproblem. Ett problem blir
att avgöra om ett lotteri skall anses riktat mot Sverige. Om en lagstiftning
införs får man räkna med att lotterierna på Internet görs mer generella i
fråga om språk m.m. Vid en samlad bedömning har utredningen funnit
att det f.n. inte finns tillräckliga skäl att ingripa med en lagstiftning av
antytt slag.
Utredningen anser att förutsättningarna för att få anordna lotterier över
bl.a. Internet bör anges särskilt i lagen och kompletteras med föreskrifter
på lägre nivå än lag. Utredningen avvisar alltså möjligheten att i stället
för en särreglering ge bestämmelserna i lagen en så generell utformning
att de i princip blir teknikoberoende. En sådan ordning torde snarare
skapa rättsosäkerhet och öka risken för fel och godtycke än åstadkomma
en för lång tid gällande och flexibel lagstiftning.
Enligt utredningen bör det vara möjligt att anordna de flesta typer av
lotterier via TV och Internet och de villkor som i dag gäller för respektive lotterityp bör också gälla om lotteriet anordnas via TV eller Internet.
Detta bör gälla egentliga lotterier och bingospel. I fråga om övriga
lotterier – t.ex. av typ restaurangkasinospel – föreslås att ett anordnande
via TV eller Internet görs beroende av om spelet godkänts enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.
Det bör påpekas att det givetvis inte kan bli aktuellt för alla ideella
föreningar att få tillstånd att anordna lotterier via TV eller Internet. En
grundläggande förutsättning är att föreningen har sådana resurser att det
kan antas att den kan administrera ett TV- eller Internetlotteri på ett
korrekt sätt.
27

s. 28 Kontrollera mot PDF

Slutligen bör nämnas att utredningen inte ansett sig ha anledning att ta
ställning till vare sig vilka typer av spel som bör få förekomma på
Internet och i TV eller i vilken omfattning tillstånd bör ges.
Åldersgränser

Enligt nuvarande regler i lotterilagen får den som anordnar vadhållning i
samband med hästtävling, automatspel, roulettspel, tärningsspel eller
kortspel inte låta någon som är under 18 år delta i lotteriet. Detsamma
gäller den som är ombud för den som anordnar lotteriet. Härutöver gäller,
enligt den koncession som AB Svenska Spel, att personer under 18 år
inte får erbjudas att delta i Oddset-spel. AB Svenska Spel tillämpar
också frivilligt en 18-års gräns för spelet Lotto Express.
Vidare tillämpas i dag, enligt uppgift från Sveriges Bingoarrangörers
Centralorganisation, en 18-årsgräns även i bingohallar.
Enligt direktiven skall utredaren bedöma om de ålderskrav som i dag
gäller bör skärpas och föras samman samt återges i lotterilagen.
Att spel bland ungdomar kan medföra problem står klart. Av de
uppgifter som lagts fram i samband med den forskning om spelberoende
som bedrivs framgår att en inte ringa andel av ungdomar under 18 år
anses ha problem med sitt spelande eller vara spelberoende.
Utredningen anser att det i och för sig kan ha ett värde att skapa
enhetliga och lättöverskådliga regler och att en fullständig lagreglering
av åldersgränser därför borde eftersträvas. En uppräkning av vilka spel
som omfattas av ålderskravet skulle emellertid med tiden bli ganska omfattande och dessutom kräva ständiga moderniseringar. Frågan bör därför
i stället lösas i samband med tillståndsprövningen.
I ett avseende föreslår utredningen dock en utvidgning av den nuvarande lagregleringen, nämligen i fråga om spel vid hundkapplöpning.
För sådant spel bör i likhet med vad som f.n. gäller i fråga om spel vid
hästtävling den lagstadgade 18-årsgränsen gälla.
Spel på kredit

Genom 1994 års lotterilag infördes en bestämmelse om spel på kredit. I
bestämmelsen anges att det inte är tillåtet för den som anordnar ett lotteri
att lämna kredit för insatser i lotteriet.
I direktiven till utredningen framhålls att den tekniska utvecklingen har
medfört att skuldsättning numera, vid interaktiva spel, sker gentemot
förmedlaren av spelet, bl.a. teleoperatören och att detta sker utan att
anordnaren av lotteriet bryter mot lagen. Vidare anges att spel inte bör
kunna ske på kredit. Enligt direktiven skall utredaren därför bedöma om
det är möjligt och lämpligt att i lagen begränsa denna typ av kreditgivning samt belysa även andra frågeställningar kring spel på kredit och
lämna förslag om hur detta skall regleras.
Som antytts möjliggör den nya tekniken, bl.a. Internet, att spel i dag i
än högre grad än tidigare kan ske på distans, t.ex. från bostaden eller
arbetsplatsen. Det är av förklarliga skäl svårt att uttala sig om omfattningen av kreditgivning i samband med sådant spel.
28

s. 29 Kontrollera mot PDF

Enligt utredningens mening finns det inte tillräckligt starka skäl att nu
gå emot utvecklingen i samhället och införa ett lagförbud mot användande av kreditkort. Detsamma gäller beträffande kredit som lämnas av
förmedlare i form av teleoperatörer o.d. Här kan visserligen hävdas att
det inte skett någon kreditprövning av spelaren och att det dessutom kan
finnas ett större intresse hos förmedlaren att kredit tas i anspråk. Ett
lagförbud bör dock inte införas heller på detta område. Ett sådant förbud
skulle vålla gränsdragningsproblem i förhållande till banker och
kreditinstitut och också vara ganska lätt att kringgå. Det bör dessutom
finnas möjligheter att komma till rätta med eventuella problem på området genom att tillståndsmyndigheten meddelar villkor angående
kreditfrågor i tillståndsbeslutet.
Utredningen föreslår endast en mindre utvidgning av nuvarande förbud, nämligen så att detta omfattar även den som är ombud för den som
anordnar lotteriet.

29

s. 30 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2 Utredningens förslag till Lag om ändring i
lotterilagen (1994:1000) i relevanta delar
Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000)
dels att 18 och 23 §§ skall upphävas,
dels att rubriken närmast före 18 § skall utgå,
dels att 21, 37, 41 och 42 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 11 a-11c, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
Lotterier i radio och television
m.m.
11 a §
Bestämmelserna i 11 b-c §
gäller i fråga om lotterier som
- anordnas i samband med sändning i radio eller television, eller
- annars förmedlas med hjälp av
elektromagnetiska vågor eller
liknande.
För sådana lotterier gäller i
övrigt bestämmelserna i denna lag
i tillämpliga delar.
11 b §
Ett lotteri som avses i 11 a § får
inte anordnas utan tillstånd utom i
fall som anges i fjärde stycket.
Tillstånd att anordna ett lotteri
som avses i 11 a § får ges till sådan
sammanslutning som avses i 15 §,
om
1. lotteriet är ett egentligt lotteri
och uppfyller kraven enligt 16 § i
tillämpliga delar,
2. lotteriet är utformat i huvudsak
som ett bingospel och uppfyller
kraven enligt 22 och 23 §§ i
tillämpliga delar, eller
3. lotteriet är av annat slag och
har godkänts för förmedling med
hjälp av elektromagnetiska vågor
enligt föreskrifter som meddelas av
regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.

30

s. 31 Kontrollera mot PDF

(18 § andra stycket)
Tillstånd att anordna sådana
lotterier
i
lokalradio
enligt
lokalradiolagen (1993:120), närradio eller andra trådsändningar av
television än vidaresändningar
enligt radio- och TV-lagen
(1996:844) får lämnas bara om det
kan antas att marknaden för lokala
lotterier inte försämras.
(21 §)
I samband med utgivandet av en
tryckt periodisk skrift eller i
samband med sändning i radio eller
television får det utan tillstånd
anordnas lotteri där pristagare utses
i en tävling som har anordnats i
skriften eller i sändningen, om
1. det som villkor för att delta i
lotteriet inte fordras att skriften
innehas eller att insats betalas, och
2. värdet av högsta vinsten uppgår
till högst 1/60 basbelopp

Tillstånd att anordna egentliga
lotterier i lokalradio enligt lokalradiolagen (1993:120), närradio
eller andra trådsändningar av television än vidaresändning enligt
radio- och TV-lagen (1996:844) får
lämnas bara om det kan antas att
marknaden för lokala lotterier inte
försämras.
I samband med sändning i radio
eller television får det utan tillstånd
anordnas ett egentligt lotteri där
pristagare utses i en tävling som
har anordnats i sändningen, om
1. det som villkor för att delta i
lotteriet inte fordras att insats
betalas, och
2. värdet av högsta vinsten uppgår
till högst 1/60 basbelopp.

11 c §
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter
om förmedling av lotterier med
hjälp av elektromagnetiska vågor.
21 §
I samband med utgivandet av en
tryckt periodisk skrift eller i samband med sändning i radio eller
television får det utan tillstånd
anordnas lotteri där pristagare
utses i en tävling som har
anordnats i skriften eller i sändningen, om

I samband med utgivandet av en
tryckt periodisk skrift får det utan
tillstånd anordnas ett egentligt
lotteri där pristagare utses i en tävling som har anordnats i skriften,
om

1. det som villkor för att delta i lotteriet inte fordras att skriften innehas
eller att insats betalas, och
2. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp.
37 §
Det är inte tillåtet för den som
anordnar ett lotteri enligt denna
lag att lämna kredit för insatser i
lotteriet.

Det är inte tillåtet för den som
anordnar ett lotteri enligt denna
lag att lämna kredit för insatser i
lotteriet. Detsamma gäller för den

31

s. 32 Kontrollera mot PDF

som är ombud för den som
anordnar lotteriet.
41 §
Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd enligt 16 § när lotteriet
skall bedrivas i flera län.
Lotteriinspektionen prövar ockLotteriinspektionen prövar också frågor om tillstånd i fall då sär- så frågor om tillstånd i fall då särskilt tillstånd krävs enligt 18 §.
skilt tillstånd krävs enligt 11 a-b
§§.
42 §
Länsstyrelsen i det län där ett bingospel skall bedrivas prövar frågor
om tillstånd enligt 22 §. Om bingospelet skall bedrivas i flera län eller
om 22 § andra stycket skall tillämpas prövas dock frågan om tillstånd av
Lotteriinspektionen.
Lotteriinspektionen prövar också frågor om tillstånd i fall då
särskilt tillstånd krävs enligt 23 §.

32

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser (Från
tombola till Internet (SOU 2000:50))
Remissyttranden har lämnats av:
Datainspektionen, Ekobrottsmyndigheten, Statskontoret, Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll, Kommerskollegium, Svenska
folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Lotteriinspektionen, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västernorrlands
län, Göteborgs kommun, Svenska kommunförbundet, Folkrörelsernas
Samarbetsorgan för Lotterifrågor, IOGT-NTO, Riksförbundet Spelberoende, Spel & Tobakshandlarnas Riksförbund, Svenska Tidningsutgivareföreningen TU Service AB, Sveriges Automatägares Riksförbund,
Sveriges bingoarrangörers centralorganisation, Sveriges Hotell & Restaurangföretagare, Sveriges Riksidrottsförbund, Sveriges Tivoliägareförening, Västsvenska Idrottsförbundet, AB Trav och Galopp, AB
Svenska Spel samt Cherryföretagen AB.
Följande remissinstanser har meddelat att de inte har några synpunkter på
förslagen:
Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Statens kriminaltekniska laboratorium, Konkurrensverket,
Ungdomsstyrelsen, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen, Granskningsnämnden för radio och TV, Länsstyrelsen i Värmlands län,
Centerorganisationernas Rikslotteri Fyrklövern, Lottillverkarnas branschorganisation, Knutsson Casino AB samt Truemax AB.
Yttranden över betänkandet har även inkommit in från Brottsförebyggande rådet. Härutöver har ett antal enskilda yttrat sig i frågan.
Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig:
Uppsala kommun, Mora kommun, Skellefteå kommun, Gotlands
kommun, Cancerfonden, De Handikappades Riksförbund, Folkrörelsernas lotteribyrå, A-lotterierna, FRISAM, Handelstjänstemannaförbundet, KFUK-KFUMs riksförbund, Landsrådet för Sveriges
Ungdomsorganisationer, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges
Television AB samt TV 4 AB.

33

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.